BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN

Transkript

1 LARSMO KOMMUN BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN sid. Inledning 1 Driftshushållning 15 Centralvalnämnden 16 Revisionsnämnden 17 Kommunstyrelsen 18 Nämnden för barnomsorg och bildning 35 Miljönämnden 46 Tekniska nämnden 49 Investeringar 55 Resultaträkning 60 Finansieringsanalys 61 Balansbudget 62 Personalresurser 64 Statistikbilaga 68 Terminologin i budgeten 72 Grafiska tabeller över budget och ekonomiplan 73

2 1 LARSMO KOMMUN Kommunens utvecklingsstrategi uppdaterades år Planen består av kommunens vision och strategiska målsättningar. De strategiska målsättningarna omfattas av konkreta verksamhetsmål på enhetsnivå som årligen godkänns. Larsmo 365 öar livskraft Vision 2025 Larsmo är en framgångsrik och trivsam boendekommun i en välmående region Livskraften och strategiska målsättningar En planmässig tillväxt, med ett starkt centrum och välutvecklade byar Klimatsmart utveckling

3 2 Effektiv serviceproduktion Balanserad ekonomi, kompetent och motiverad personal

4 3 Kunskap och företagsamhet Välmående kommuninvånare

5 4 FOKUSOMRÅDEN 2017 Allmän förvaltning Utbildning och introduktion av nya förtroendevalda Nytt ekonomisystem för bättre rapportering och styrning tas i bruk Nya rapporteringsverktyg som förbättrar informationen om och utvärderingen av verksamheten både internt och externt tas i bruk Förvaltningsstadgan uppdateras för att motsvara de nya bestämmelserna i kommunallagen Jubileumsåret Finland 100 år och Larsmo 150 år uppmärksammas Barnpedagogik Pedagogisk verksamhet utomhus inom barnpedagogiken Finska språket Bildningssektorn Implementering av den nya läroplanen som togs i bruk Finska språket Det nya biblioteket i Holm tas i bruk Förebyggande och hälsofrämjande barn- och ungdomsaktiviteter i samarbete med tredje sektorn Miljösektorn Revidering av byggnadsordningen Tekniska sektorn Trafiksäkerhetssatsning genom byggande av lättrafikled från Gertruds till Finnäs Minska beroendet av fossila bränslen vid uppvärmning av fastigheter; planering av nytt uppvärmningssystem för Risö skola Belastningen på miljön från hushållens avloppsvatten; utbyggnad av avloppsledningsnät till Finnäs

6 5 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN I Finansministeriets ekonomiska översikt, som publicerade i september 2016 förutspås Finlands ekonomi växa med ca 1 % årligen de närmaste åren. Enligt Statistikcentralens senast offentliggjorda statistik växte Finlands samhällsekonomi med 0,2 % i fjol efter tre recessionsår. Den huvudsakliga källan för den synnerligen dämpade tillväxten var den inhemska efterfrågan. Enligt prognosen växer Finlands ekonomi i år med 1,1 % jämfört med föregående år. De följande två åren håller sig tillväxten kring 1 % och under hela prognosperioden stannar den kumulativa tillväxten på endast cirka 3 %. Trots den försiktiga ekonomiska återhämtningen förblir Finlands ekonomiska läge svagt de närmaste åren. Enligt prognosen kommer BNP 2018 fortfarande att vara cirka 3 % mindre än 2008 och industriproduktionen ligger samma år 2018 på en nivå som är något mer än en femtedel sämre än för tio år sedan. Exporten utvecklas fortfarande stillsammare än världshandeln och Finland fortsätter således att förlora marknadsandelar inom den internationella handeln. De närmaste åren bärs den ekonomiska aktiviteten fortfarande främst av den privata konsumtionen och investeringarna. På medellång sikt stannar produktionspotentialens tillväxt, som beskriver ekonomins produktionsmöjligheter, klart under 1 % Tabell 1 Det allmänna ekonomiska läget År BNP (värde) -0,7 0,2 1,1 0,9 1,1 Lönesumma 0,3 1,0 1,7 0,8 1,7 Förtjänstnivå 1,4 1,3 1,2 0,8 1,2 Inflation 1,0-0,2 0,4 1,1 1,3 Arbetslöshetsgrad 8,7 9,4 9,0 8,8 8,5 Euribor 3 mån % 0,2 0,0-0,3-0,3-0,3 10 års ränta, % 1,4 0,7 0,3 0,4 1,0 KOMMUNERNAS EKONOMI Lägesbild av den kommunala ekonomin Enligt det kommunekonomiprogrammet för 2017 som utarbetats i samband med beredningen av statens budgetproposition för 2017 uppgick de preliminära bokslutsuppgifterna i kommunernas och samkommunernas sammanräknade årsbidrag 2015 till nästan 2,7 miljarder euro, vilket täckte cirka 96 procent av avskrivningarna. Kommunernas årsbidrag minskade 2015 med cirka 300 miljoner euro, medan samkommunernas årsbidrag ökade med cirka 130 miljoner euro. Kommunernas och samkommunernas sammanräknade årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat låg nästan på 2013 års nivå. Det försvagade årsbidraget berodde i första hand på de extraordinära inkomsterna av affärsverksbolagiseringar som bokfördes på 2014 och på ändringarna i kommunernas inkomster och utgifter 2015 till följd av bolagiseringen av kommunala affärsverk. I jämförelse med prognosen i kommunekonomiprogrammet från hösten 2015 var kommunernas och samkommunernas sammanräknade årsbidrag dock nästan 500 miljoner euro starkare. Kommunernas och samkommunernas sammanräknade lånestock ökade till 17,4 miljarder euro. Kommunernas lånestock ökade till cirka 15,5 miljarder euro, dvs euro/ invånare (en ökning på cirka 0,8 miljarder euro). Ökningen av kommunernas skuldsättning har i huvudsak grundat sig på finansiering av investeringar. Kommunerna har fortsatt anpassa sin verksamhet bl.a. genom att skära ner personalkostnader. Som helhet har de kommunala omkostnaderna utvecklats ytterst måttfullt. Ökningen av omkostnaderna har också dämpats av den måttfulla ökningen av kostnadsnivån. Det centrala målet med konkurrenskraftsavtalet, som är i kraft , är att öka den ekonomiska tillväxten och förbättra sysselsättningen. Även den kommunala ekonomin gynnas på längre sikt av den allmänna ekonomiska tillväxten och förbättrade sysselsättningen. På kort sikt försvagar konkurrenskraftsavtalet den offentliga ekonomin. Det är främst statsekonomin som drabbas av effekterna som försvagar den offentliga ekonomin. Bördan delas dock i viss mån genom att kommunernas statsandelar minskas. Konkurrenskraftsavtalet minskar kommunernas skatteinkomster via ändringarna i lönesumman och arbetstagaravgifterna. Den till avtalet anslutna lindringen i förvärvsinkomstskatten påverkar däremot inte saldot för den kommunala ekonomin, eftersom kommunerna kompenseras för de minskade skatteinkomsterna via statsandelssystemet. Avtalet uppskattas minska

7 6 kommunernas arbetskraftskostnader med cirka 700 miljoner euro år Den besparing som följer av sänkta arbetsgivaravgifter och nedskärningar i semesterpenningar realiseras omedelbart, medan besparingen från förlängningen av arbetstiden enligt uppskattning realiseras stegvis. Den förlängda arbetstiden uppskattas dock inte ge någon besparing inom undervisningssektorn. Kommunernas statsandelar minskas så att besparingen från nedskärningen i semesterpenningar dras av till sitt fulla belopp och den uppskattade besparingen från förlängd arbetstid avdras delvis. Minskningen i statsandelarna uppgår inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde sammanlagt till cirka 16 miljoner euro och för statsandelsmomentet för basservice till cirka 356 miljoner euro. Efter statsandelsavdraget uppskattas konkurrenskraftsavtalets totaleffekt för saldot för den kommunala ekonomin minska resultatet med cirka 90 miljoner euro Den kalkylerade effekten av sänkta arbetsgivaravgifter minskar statsandelsindexet med 0,9 procentenheter. I form av ändrade statsandelar motsvarar det nästan 80 miljoner euro. På längre sikt kommer konkurrenskraftsavtalets gynnsamma effekter på sysselsättningen och tillväxten även att gynna den kommunala ekonomin Åren är utvecklingen i de totala utgifterna och inkomsterna inom den kommunala ekonomin historiskt sett mycket svag. Räkenskapsperiodens resultat förbättras men försämras igen mot slutet av årtiondet. Den kommunala ekonomin stärks genom kommunernas egna anpassningsåtgärder 2016 och regeringsprogrammets direkta anpassningsåtgärder. Effekten av regeringsprogrammets åtgärder är tydligast 2016 och Det ökande servicebehovet innebär dock en ytterligare ökning av social- och hälsovårdsutgifterna. En av orsakerna är att bedömningen av effekterna av regeringsprogrammets åtgärder för att stärka den kommunala ekonomin preciseras i takt med att beredningen framskrider. En ny faktor i kalkylen är dessutom hur den kommunala ekonomin påverkas av pensionsreformen, som träder i kraft nästa år. Även samfundsskatteintäkterna verkar utvecklas klart gynnsammare än man tidigare uppskattat. Enligt utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin har det mål för saldot i fråga om lokalförvaltningens nettokreditgivning som ställts upp i planen för de offentliga finanserna snart uppnåtts. Enligt målet får lokalförvaltningens nettokreditgivning vara högst -0,5 procent i förhållande till BNP Utvecklingsprognosen beaktar inte kommunernas egna åtgärder Personalutgiftsbesparingarna i anslutning till konkurrenskraftsavtalet och regeringens åtgärder för att stärka den kommunala ekonomin kan delvis utesluta kommunernas egna anpassnings- åtgärder under de kommande åren. Dessutom förknippas regeringens kommunekonomistärkande åtgärder enligt utvecklingsprognosen och bedömningen av konkurrenskraftsavtalets effekter med en viss osäkerhet. Deras slutliga effekt beror bl.a. på hur kommunerna och samkommunerna genomför dem. Detta innebär en klar risk i utvecklingsprognosen. Minskningen i skatteintäkter och statsandelar bedöms bli kraftigare i stora städer än i mindre, och dessutom bedöms investeringsnivån vara fortsatt hög i stora städer Det är också svårt att nå finansiell balans inom kommunstorleksgruppen invånare. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är avsevärt bättre i de övriga kommunstorleksgrupperna än 2016, till och med positivt. Det bör dock noteras att situationen särskilt för de mindre kommunstorleksgrupperna går mot en kraftig försämring i slutet av granskningsperioden. Detta påverkas framför allt av att statsandelarna minskar och skatteinkomsterna ökar i obetydlig mån utan skattehöjningar Det kalkylerade trycket på att höja inkomstskattesatsen i kommunerna förefaller mindre än väntat särskilt i fråga om Från 2018 försämras situationen dock och det kalkylerade trycket på att höja inkomstskattesatsen ökar. Det bör beaktas att granskningen i kommunekonomiprogrammet utgår från kalkylen över utgiftstrycket. Det är sannolikt att finansiell balans uppnås framför allt genom en ökning av lånestocken och minskning av omkostnaderna. Kommunalskatt Grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster lindras 2017 så att de motsvarar förändringen i konsumentprisindexet. Indexjusteringen minskar intäkterna från kommunalskatten med uppskattningsvis 64 miljoner euro. Den avdragsgilla delen av räntorna på bostadslån minskas fortsatt i enlighet med regeringsprogrammet, vilket ökar intäkterna från kommunalskatten med 13 miljoner euro. År 2017 införs ett s.k. företagaravdrag, vilket bedöms minska intäkterna från kommunalskatten med 53 miljoner euro. För att främja sysselsättningen höjs även hushållsavdraget, vilket i sin tur minskar intäkterna från kommunalskatten med 13 miljoner euro. För att stödja konkurrenskraftsavtalet lindras beskattningen av arbetsinkomster med sammanlagt 423 miljoner euro Beskattningen lindras jämnt i alla inkomstgrupper. Lindringen minskar intäkterna från kommunalskatten med 211 miljoner euro. Beskattningen av pensionsinkomster lindras med sammanlagt 136 miljoner euro, av vilket kommunalskattens andel är 62 miljoner euro. Dessa förlorade skatteintäkter kompenseras 22 kommunerna till fullt belopp via statsandelssystemet. Konkurrenskraftsavtalet har också sådana indirekta effekter på intäkterna från kommunalskatten som beror på ändringar av de socialförsäkringsavgifter som betalas av arbetstagare och på minskningen av lönesumman. Dessa förlorade skatteintäkter kompenseras dock inte. Ändringarna av beskattningsgrunderna minskar intäkterna från kommunalskatten med sammanlagt 390 miljoner euro netto, och i statsandelarna görs ett motsvarande tillägg som kompensation. År 2016 är kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats 19,87 procent. Samfundsskatt Kommunernas andel av samfundsskatten är 20 procent år 2017.

8 7 Fastighetsskatt I regeringsprogrammet för statsminister Sipilä finns en skrivning om att fastighetsskatten ska höjas under regeringsperioden så att skatteintäkterna till följd av skattehöjningen ökar med sammanlagt 100 miljoner euro. Av dessa höjningar har de ändringar som träder i kraft 2016 och 2017 genomförts och med dem uppnås hälften av de extra intäkter som eftersträvas. Utöver regeringsprogrammets riktlinjer höjs fastighetsskatten 2017 med 50 miljoner euro, vilket betyder att höjningen är totalt 75 miljoner euro år Av höjningen riktas ca 9 miljoner euro till fastighetsskatten för obebyggd byggnadsmark som planlagts för bostadsbruk i syfte att stimulera bostadsproduktionen. Statsandelar För statsbidrag till kommunerna anvisas sammanlagt 10,3 miljarder euro Statsbidragen minskar med 7 procent jämfört med vad som budgeterats för För de kalkylerade statsandelarna anvisas sammanlagt 9,4 miljarder euro, vilket är 5 procent mindre än vad som budgeterats för Flera faktorer inverkar på minskningen av statsbidragen, och de viktigaste är överföringen av beräkningen och utbetalningen av det grundläggande utkomstödet till FPA och de minskningar av statsandelen som görs på basis av konkurrenskraftsavtalet. För statsandelen för basservice anvisas 8,5 miljarder euro. Statsandelsprocenten är 25,23. Det görs årligen en justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, och den justering som görs enligt uppgifterna för 2014 ökar statsandelen för basservice med 34,5 miljoner euro. I statsandelen för basservice görs det 2017 en ytterligare besparing i de indexbundna utgifterna, 75 miljoner euro. Statsandelen minskar också av den nedskärning i statsandelarna som det beslutades om under förra valperioden, 50 miljoner euro. De kompensationer för ändringarna i skattegrunderna som görs via statsandelssystemet ökar däremot med 390 miljoner euro. Indexjusteringen av statsandelarna är -0,7 procent år 2017, vilket minskar statsandelen för basservice med ca 50 miljoner euro. År 2017 införs ett pensionsstöd av engångsnatur som riktas till långtidsarbetslösa över 60 år. Ändringen minskar kommunernas kostnader för arbetsmarknadsstödet med uppskattningsvis ca 33 miljoner euro, och i statsandelen för basservice görs ett motsvarande avdrag. Statsandelen för kommunal basservice baserar sig på de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt allmänna bibliotek och de kalkylerade grunderna per invånare för grundläggande konstundervisning och kommunernas allmänna kulturverksamhet. De kalkylerade kostnaderna för kommunal basservice beräknas enligt åldersgruppering. Därtill tillämpas kriterierna sjukfrekvens, arbetslöshetsgrad, tvåspråkighet, främmande språk, befolkningstäthet, skärgårdsförhållanden och utbildningsbakgrund. Den kalkylerade statsandelen får man genom att dra av självfinansieringsandelen per invånare, som är lika stor för alla kommuner. Därutöver beviljar tre tilläggsdelar. I tilläggsdelarna ingår inte någon självfinansieringsandel. Tilläggsdelarna betalas för avsides läge, självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser samt andelen samer. Sjukfrekvensen beräknas utgående från sjukfrekvenskoefficienten, som baserar sig på tio vanliga folksjukdomar. Som en del av statsandelen beaktas också utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Effekterna av statsandelsreformen som trädde i kraft 2015 inverkar stegvis på kommunernas ekonomi. År 2017 är inverkan högst +/- 80 euro per invånare. Övergångsutjämningen har beräknats på 2014 års nivå. Indexjusteringen av statsandelarna är -0,7 procent Justeringen av Kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna ökar statsandelarna med 34,5 milj. euro. Övriga nedskärningar i statsandelen uppgår till 125 milj. euro. Kompensationen för ändringar i skattegrunden utgör 350 milj. euro. Statsandelsprocenten för kommunal basservice är 0,29 procentenheter lägre än år Utgifterna och inkomsterna av hemkommunersättningarna ingår inte i de kommunvisa beräkningarna. Hemkommunersättningarna är inte statsandelar utan ska behandlas som verksamhetsutgifter och verksamhetsinkomster. Hemkommunersättningens grunddel är euro per elev De kommunvisa ersättningarna bestäms på följande sätt: 6 åring 0,61 x grunddelen 7-12 åring 1,00 x grunddelen åring 1,60 x grunddelen Den statsandelsfinansiering som administreras av undervisnings- och kulturministeriet omfattar gymnasierna, den grundläggande yrkesutbildningen, finansieringen av utvecklings- och serviceuppgifterför arbetslivet, statsandelen för anläggningskostnader vid läroanstalter, finansieringen av fritt bildningsarbete och finansieringen av teatrar och museer. Tilläggen för den grundläggande utbildningen beräknas på grunddelen i hemkommunsersättningssystemet. Tillägg beviljas för handikappade, mycket gravt utvecklingsstörda, påbyggnadsundervisning, förberedande undervisning för invandrare, grundläggande utbildning för 5-åringar, vuxenutbildning och internattillägg.

9 8 Statsandelsprocenter och kommunernas självfinansieringsandelar enligt statens budgetproposition år 2016: Statsandelen för kommunal basservice (FM) statsandelsprocent (%) 25,52 25,23 - kommunens självfinansieringsandel ( /inv.) 3653, ,61 Reformer som påverkar den kommunala ekonomin I och med landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen som träder i kraft 2019 kommer ansvaret och finansieringen av social- och hälsovården, räddningsväsendet, regionalförvaltningens verksamhet och nationella behörighet samt ordnandet av miljöförvaltningens uppgifter överföras på 18 landskap. Enligt kommunförbundets rekommendation beaktas inte ekonomiska effekter av reformen i ekonomiplanen eftersom lagstiftningen ännu är på hälft. Tabell 2 Kommunernas redovisning av skatteintäkter, miljarder euro År Kommunalskatt 18,52 18,78 18,49 18,87 19,39 Andel av samfundsskatt 1,64 1,53 1,55 1,63 1,70 Fastighetsskatt 1,60 1,65 1,77 1,83 1,89 Redovisningar, sammanlagt 21,77 21,96 21,81 22,33 22,98 Ändring, % 2,8 0,9-0,7 2,4 2,9 UTVECKLINGSPERSPEKTIV I LARSMO Bokslutsprognosen som baseras på situationen den förutspår ett överskott på ca euro. Sysselsättningsläget har försämrats något, men är ändå klart bättre än landets genomsnitt. I slutet av september var arbetslöshetsgraden 4,8 procent jämfört med 3,8 procent vid motsvarande tid i fjol. Arbetslöshetsgraden antas i medeltal uppgå till ca 5,0 procent år 2016 och Invånarantalet ökade år 2015 med 40 personer till År 2016 antas ökningen bli 40 personer så att antalet invånare i slutet av året uppgår till ca personer. Befolkningsökningen beräknas ligga på i snitt + 50 personer årligen i fram till slutet av Resultaträkning, Resultaträkning, 1000 euro BS 2015 BU 2016 BU 2017 EP 2018 EP 2019 Verksamhetens intäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Räkenskapsperiodens resultat Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter De största inkomstposterna inom försäljningsintäkter är vatten- och avloppsavgifter ( euro), ersättning för flyktingar ( euro), försäljning av tjänster måltids-, städ- och fastighetstjänster ( euro), inkomster från försäljning av skog ( euro), plogningstjänster ( euro) samt inkomster från verksamheten på Köpmanholmen ( euro).

10 9 Avgiftsintäkter De största inkomstposterna inom avgiftsintäkter är avgifter småbarnspedagogik ( euro), avgifter för morgon- och eftermiddagsverksamhet ( euro) samt avgifter för byggnadsinspektion ( euro). Understöd och bidrag De största inkomstposterna inom understöd och bidrag är arbetsmarknadsstöd ( euro) och understöd och bidrag av övriga ( euro). Övriga verksamhetsintäkter De största inkomstposterna inom övriga verksamhetsintäkter är hyror för bostäder ( euro), hyror för övriga byggnader ( euro), hyror för mark- och vattenområden ( euro) och hyror för maskiner och anordningar (55 600). Verksamhetens kostnader Personalkostnader I personalkostnader ingår anslag för löner samt pensionsavgifter, socialskyddavgifter och övriga försäkringspremier. Löneanslagen för tjänster och befattningar ökar med ca euro till slutet av 2019 p.g.a. ökat antal tjänster och befattningar. Sänkningen av semesterpenningen beräknas minska lönekostnaderna med ca euro/år från 2016 års nivå. Löner 2017 består av förtroendevaldas löner ( euro), löner för tjänster och befattningar ( euro), särskilda ersättningar ( euro) samt anslag för vikarier ( euro). Lönebikostnaderna är beräknade till euro. I beloppet ingår euro för pensionsansvar inom social- och hälsovården. Material, förödenheter och varor De största kostnadsposterna inom material, förnödenheter och varor är kontors- och skolmaterial ( euro), litteratur ( euro), läroböcker ( euro), medicin ( euro), livsmedel ( euro), uppvärmning ( euro), elektricitet ( euro) och inventarier ( euro). Understöd De största kostnadsposterna inom understöd är understöd till hushåll ( euro) och understöd till sammanslutningar ( euro). Övriga verksamhetskostnader Inom övriga verksamhetskostnader är hyror för byggnader och lokaler ( euro) och hyror för maskiner och inventarier ( euro) de största utgiftsposterna. Skatteinkomster Kommunalskatt Skattegrunden väntas växa med i medeltal 1,9 procent per år fram till slutet av De beskattningsbara förvärvsinkomsterna som är grund för debiteringen av kommunalskatt ökade år 2015 med 2,1 procent jämfört De beskattningsbara inkomsterna öka med 1,6 procent 2016 och minska med 1,0 procent På basen av detta uppskattas det belopp som inflyter i form av kommunalskatt år 2017 minska med 1,6 procent jämfört med 2016 och uppgå till 13,3 miljoner euro. Den fastställda skattesatsen är 19,5 procent. Åren 2018 och 2019 beräknas skattegrunden växa med 1,9 respektive 3,4 procent per år. Det belopp som inflyter i form av kommunalskatt beräknas år 2018 öka med 4,6 procent och uppgå till 13,9 miljoner euro. År 2019 beräknas kommunalskattebeloppet öka med 3,1 procent och uppgå till 14,4 miljoner euro. Kommunalskattebeloppet är beräknat på en inkomstskattesats på 20,0 procent från Samfundsskatt Kommunernas andel av samfundsskatten är 20 procent. Larsmo kommuns andel av samfundsskatten beräknas uppgå till ca euro 2017 och euro/år

11 10 Fastighetsskatt Skattesatserna för fastighetsskatten 2017; den allmänna fastighetsskatten 1,20 procent, skatten för stadigvarande bostad 0,41 procent, skatten på fritidsbostad 1,05 procent samt fastighetsskatten för obebyggda bostadstomter på detaljplanerade områden 4,00 procent. Fastighetsskattebeloppet beräknas 2017 uppgå till euro. Fastighetsskatten beräknas öka med respektive euro/år p.g.a. av ökat antal fastigheter som beskattas. Tabell 3 Skattegrunden för kommunalskatten, , euro År + /- Beskattnings- Inkomst- Kalkylerad Debiterad bar inkomst skattesats skatt skatt , , , , , , , , , , , , Tabell 4 Beräkning av fastighetsskatt 2017, euro Fastighetsskatt Beskattn. värde Skatte-% Debiterad skatt Allmän fastighetsskatt , Stadigvarande bostäder , Fritidsbostäder , Allmännyttiga samfund , Obebyggd byggnadsplats , Sammanlagt Tabell 5 Skatteinkomster, euro Skatteinkomster Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Sammanlagt Ändring i procent 4,2-1,9-0,4 4,7 3,1

12 11 Statsandelar Statsandelarna beräknas öka med 2,6 procent 2017 och minska med 2,3 respektive 1,0 procent 2018 och Statsandelarna minskar med 80 euro/invånare/år och med 45 euro/invånare 2019 som en följd av statsandelsreformen. Statsandelarna ökar från 2017 med euro i och med det tillägg som kommuner med skärgårdsdel beviljas från Tabell 7 Beräkning av statsandelar för Larsmo kommun 2017 Larsmo kommun Statsandelskalkyl 2017 Kalkylerade kostnader Antal Kalk kostn Kalk kostn per inv. sammanlagt Enligt åldersstruktur 0-5 åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , över 85 åringar , Enligt åldersstruktur, sammanlagt Enligt sjukfrekvens ,26 0, Enligt arbetslöshetsgrad, euro/invånare ,09 0, Enligt tvåspråkighet ,75 0, Enligt invånare med främmande språk, euro/invånare ,95 0, Enligt befolkningstäthet euro/invånare ,24 0, Enligt karaktären av skärgård 0 382,29 Enligt karaktären av skärgårdsdel , Enligt utbildningsbakgrund euro/invånare ,41 0, Andra kalkylerade kostnader, sammanlagt Kalkylerade kostnader, sammanlagt Egen finansiering , Statsandelar för kalkylerade kostnader för basservice Tilläggsdelar Avsides läge euro per invånare 0 206,70 Samernas hembygdsområde euro/invånare ,33 Självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser euro/invånare ,73 0, Tilläggsdelar, sammanlagt Tillägg och avdrag i statsandelar Övergångsutjämning Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster , Statsandelar för kommunal basservice Statsandelar enligt huvudmannamodellen (II-stadiet) , Elevbaserade tillägg inom förskola och grundläggande utbildning Utbildning- och kulturverksamhetens statsandelar Statsandelar för undervisning och kultur Statsandelar, sammanlagt

13 12 Tabell 6 Skattefinansieringen, euro Skattefinansieringen består av skatteintäkternas och statsandelarnas sammanlagda belopp. Skattefinansiering Skatteinkomster Statsandelar Sammanlagt Ändring i procent 9,5 0,5 0,9 1,2 1,1 Verksamhetsintäkter, statsandelar och skatter Skatteinkomsterna beräknas minska med 0,4 procent och statsandelarna öka med 2,3 procent jämfört med de budgeterade beloppen Verksamhetskostnader och finansiella kostnader Verksamhetskostnaderna är oförändrade jämfört med budget Personalkostnaderna, som utgör 33,2 procent av verksamhetskostnaderna, beräknas öka med 0,5 procent och kundtjänster, som utgör 44 procent beräknas minska med 1,2 procent jämfört med budgeterat 2016.

14 13 Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidraget minskar med 0,8 procent jämfört med budget Verksamhetsbidraget ökar med 1,0 procent/år 2018 och Årsbidrag Årsbidraget uppgår 2017 till 1,5 milj. euro, 2018 till 1,7 milj. euro och 2019 till 1,8 milj. euro. Den interna finansieringen av investeringar är 12,0 procent 2017, 59,2 procent 2018 och 94,2 procent Avskrivningar Avskrivningar enligt plan har beräknats enligt den av kommunfullmäktige fastställda avskrivningsplanen. Avskrivningarna 2017 är beräknade till 1,3 milj. euro. Avskrivningar beräknas öka till 1,6 milj. euro Räkenskapsperiodens resultat Budgeterat resultat är euro. Kommunens lån Skuldbördan (långfristiga och kortfristiga lån) beräknas uppgå till 13,1 miljoner euro i slutet av I slutet av 2017 beräknas skuldbördan uppgå till 23,7 miljoner euro och i slutet av 2019 till 24,3 miljoner euro. Personalresursen omräknat i heltid per År Personalstyrkan , , , , ,07

15 14 BUDGETENS BINDNINGSNIVÅ Fullmäktige godkänner i budgeten de bindande funktionella och ekonomiska målsättningarna, anslagen och de beräknade inkomsterna. Inom driftsdelen är anslagen bindande för fullmäktige på resultatområdesnivå. I investeringsdelen är anslagen bindande på projektnivå. Förverkligandet av inkomster och resultatmål är bindande på samma sätt som verksamhetsutgifter. De i budgeten anvisade personalutgifterna är bindande och kan ej omdisponeras. Belopp som nämns skilt i motiveringstexten är bindande och kan ej omdisponeras. Anskaffningar över euro upptas i investeringsbudgeten. UPPFÖLJNING AV BUDGETEN Uppföljning av resultatmålen, anslagen och inkomsterna är avsedda att ge beslutsfattarna tillräcklig information om hur målen uppnåtts samt om anslagens tillräcklighet och hur inkomsterna har influtit. Bestämmelserna i kommunallagen förutsätter att avvikelserna skall framläggas för fullmäktige. Uppföljningen sker på tjänstemanna-, nämnd-, styrelse- och fullmäktigenivå. Fullmäktige fastställer bindande resultatmål när budgeten godkänns. Nämnderna ställer i samband med dispositionsplanerna upp mål som binder nämnden och resultatenheterna. En uppföljningsrapport gällande ekonomin och resultatmålen avges kvartalsvis till kommunstyrelsen. Resultatenheterna rapporterar kvartalsvis om anslagsanvändningen och hur målen uppnåtts till nämnderna och till kommunstyrelsen. Prognoser om budgetutfallet ges till fullmäktige per den 30.4 och Kommunstyrelsen kan ge närmare anvisningar angående budgetens förverkligande till nämnderna och resultatenheterna.

16 15 DRIFTSHUSHÅLLNING Dritfshushållning Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER TILLVERKNING FÖR EGET BRUK VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR EXTERN SAMMANLAGT

17 16 CENTRALVALNÄMNDEN Val Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Verksamhetsidé Centralvalnämnden, de fyra valnämnderna och valbestyrelsen har hand om arrangemangen och informationen i samband med valen. Kommunen ansvarar även för förhandsröstningen genom avtal med Justitieministeriet. Mål Val Kommunalval i april Centralvalnämnden håller ca 7 möten samt organiserar valet så att det sker snabbt, effektivt och korrekt enligt vallagstiftningen. Elektroniska vallängder samt streckkodsläsare används vid valet. Förhandsröstningen sker på kommunkansliet. Verksamhetsmålsättningar Landskaps- och presidentval Riksdags- och Europaparlamentsval 2019.

18 17 REVISIONSNÄMNDEN Revision Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Verksamhetsidé Revisionsnämnden organiserar granskningen av förvaltning och ekonomi under kommunfullmäktiges mandatperiod. Den bereder ärenden till kommunfullmäktige och bedömer om de mål som fullmäktige har satt upp för verksamheten har förverkligats. Mål Revision Den interna revisionen inom förvaltningen utvecklas och effektiveras. Köp av revisionstjänster från OFR-samfund. Revisionsnämnden sammanträder fem gånger och revisionsdagarnas antal är sju. Lagstadgad revision enligt avtal. Avtal uppgjort med KPMG Offentliga tjänster Ab för perioden Verksamhetsmål Bedömning av om hur målen förverkligats.

19 18 KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR EXTERN SAMMANLAGT Kommundirektör Gun Kapténs - Räddningsväsendet - Hälso- och sjukvård - Socialvård Förvaltningschef Carola Löf - Allmän förvaltning - Fastighetsförvaltning - Köpmanholmen - Intern service Personalchef Annette Kortell-Svenfors - Personalförvaltning - Sysselsättning - Kosthåll och städservice

20 19 KOMMUNENS LEDNING OCH ALLMÄN FÖRVALTNING Kommunens ledning och allmän förvaltning Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2018 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR EXTERN SAMMANLAGT Verksamhetsidé Bättre uppföljning av verksamhetsmål samt ekonomi genom förnyade dataprogram. Kommunfullmäktige 2017 Kommunfullmäktige ansvarar för kommunens verksamhet och ekonomi och utövar kommunens beslutanfullmäktige beräknas hålla 8 möten under året. Utbild- Nya kommunfullmäktige tillträder Kommunderätt gällande kommunstrategin, förvaltningsstadgan, ningar för de nya förtroendevalda ordnas både intern budget och ekonomiplan, ägar- och koncernstyrning, och externt. avgifter och arvoden, borgensförbindelser m.m. Antalet Redogörelse för bindningar enligt kommunallagen. ledamöter är 27. Förvaltningsstadgan uppdateras. Elektroniska möteshandlingar via nytt ärendehanteringssystem Möteshandlingarna publiceras elektroniskt på en portal för de förtroendevalda som har användarnamn och lösenord till portalen. De förtroendevalda har tillgång till läsplattor. Kommunstyrelsen 2017 Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens förvaltning och ekonomi samt för beredningen och verkställigheten av fullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens laglighet samt den interna kontrollen. Antalet styrelsemedlemmar är 9. Kommunstyrelsen håller ungefär 22 möten per år, varannan vecka. Under styrelsen finns tre sektioner som har möten vid behov. Ökad delaktighet för kommuninvånarna Vänortsverksamheten med Klaebu. Förvaltande av stipendiefonder Torgmöte samt företagsträffar ordnas. Nya sociala media utnyttjas för kommunikationen med medborgarna. Enkät riktad till kunder eller kommuninvånare ordnas över olika teman varje år. Samarbetet fortsätter med personalutbyte och officiella besök med vänorten Klaebu i Norge. Årlig utdelning av stipendier för studier på andra stadiet samt för åk 7-9. Kommundirektören 2017 Direktörsavtal Arbetsfördelningen mellan direktören och kommunstyrelsens ordförande avtalas i direktörsavtal.

21 20 Mål 2017 Allmänna avdelningen Bra ärendehantering Ett nytt ärendehanteringsprogram tas i bruk från Möteshandlingarna publiceras på en portal för förtroendevalda och på kommunens webbsidor. Ett nytt system för att förbättra uppföljningen av de strategiska målsättningarna och verksamhetsåtgärderna tas i bruk. Bra, kundvänlig information Elektronisk service Kommunens webbsidor uppdateras och utvecklas kontinuerligt. Kommunen använder även Facebook för att marknadsföra nyheter och kungörelser. Medborgarkonto för elektronisk identifiering via Suomi.fi är öppnat vilket gör att interaktiva blanketter kan utvecklas. Elektronisk arkivering av ärenden och dokument införs enligt arkivverkets anvisningar. Mål Information och marknadsföring Snabbare och bättre information. Larsmo mera synligt. Kommunens infotidning utkommer två ggr/år. Infopaket ges åt nyinflyttade. Sociala medier används. Marknadsföringsmaterial förnyas vid behov. Finland 100 år och Larsmo 150 år uppmärksammas under året. En projektledare anställs för jubileumsåret. Mål Ungdomsrådet Ungdomsrådet tillvaratar de yngres intressen. Håller möten vid behov. Följer med och deltar i förverkligandet av välfärdsplanen för barn och unga i kommunen. Mål Äldrerådet Äldrerådet tillvaratar de äldres intressen. Lokala och regionala möten. Följer med planen för den äldre befolkningens välbefinnande. Stöd för aktiviteter som stöder välfärden bland de äldre. Förebyggande arbete med sponsorering av fotvård åt äldre samt halkskydd åt 75 år fyllda. Födelsedagsfest med temat Larsmo 150 och Finland 100 år ordnas för de äldre

22 21 Mål 2017 Övrig förvaltning Tillgången till lagstadgade tjänster tryggas. Bortsprungna husdjur omhändertas enligt lag. Kommunens veteraner ges understöd så att de kan bo hemma en längre tid. Skuldrådgivningstjänster samt socialombudsmannatjänster ordnas i samarbete med staden Jakobstad. Köp av tjänster av privat företagare (avtal på 2 år) Stödformerna är bidrag för personliga hjälpmedel, avgiftsfri plogning, gräsklippningstjänster, ersättning av poliklinikavgifter. Stödformerna gäller även veteranänkor. Veteranfest ordnas i samband med nationella veterandagen Finland 100 år temat beaktas. Veteranerna hedras Underhåll av krigargravarna och minnesstenen vid Holm. Uppvaktning på De stupades dag och Självständighetsdagen i samarbete med Larsmo församling. Mål Personalförvaltning Aktiv och välmående personal Trivsel på arbetsplatsen. Motiverande lönesättning Tillräckliga personalresurser. Möjlighet till rehabilitering i samarbete med företagshälsovården. Personal som varit anställda minst 4 månader erhåller motionssedlar. Personalrekreation ca 50 /anställd. Uppföljning av arbetsklimatet, genomförs vart annat år (2018). Medarbetarsamtal genomförs årligen och uppföljs genom en förfrågan i samband med uppföljning av arbetsklimatet. Regelbundna arbetsplatsmöten. Individuell och motiverande lönesättning med möjlighet till personliga tillägg. En personalberättelse uppgörs årligen. Förmännen och avdelningscheferna uppdaterar kontinuerligt befattningsbeskrivningarna så att de motsvarar arbetsuppgifterna. Ekonomichef anställs. Verksamhetsmål Reformarbete gällande sjukvård och socialomsorg samt landskapsförvaltning.

23 22 SYSSELSÄTTNING Sysselsättning Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2018 VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Verksamhetsidé Effekterna av arbetslöshet lindras genom att kommunen stöder viss tids anställning av arbetslösa, genom att ge stöd för läroavtalsutbildning, skapa sommararbetsplatser åt ungdomar samt ordna lämpliga praktikplatser. Mål Sysselsättning Effekterna av arbetslösheten lindras genom kommunens stödåtgärder. Kommunen stöder ungdomars möjlighet att komma in i arbetslivet. Ungdomarna och de arbetslösa ges god handledning och introduktion i arbetsuppgifterna. Civiltjänstgöring Kommunen anställer arbetslösa på viss tid med lönestöd. Målet är att alla som klassas som svårplacerade eller långtidsarbetslösa får en arbetsplats för en viss tid. Kommunen deltar i gemensam verksamhet i regionen för att ordna rehabilitering åt svårsysselsatta. Platser ordnas åt personer som är i behov av rehabiliterande arbetsverksamhet, antingen inom kommunens enheter eller hos föreningar o.dyl. Larsmo har ingått avtal med Kokkotyö-stiftelsen som har en arbetspunkt i Jakobstad RETRO. Kommunen anställer 40 ungdomar under sommaren. För ungdomar med speciella behov reserveras tre sommararbetsplatser. Praktikplatser erbjuds ungdomarna hela året. Kommunen deltar i det uppsökande ungdomsarbetet och stöder arbetsverkstäder på After Eight. Informationsmöte ordnas innan sommarungdomarna anställs och handledare utses åt alla. Föreningar har möjlighet att ansöka om sommarungdomar för en månad. Civiltjänstgörare erbjuds en kommunplats. Verksamhetsmål Visstidsanställningar, sommararbete och praktikplatser för ungdomar fortsätter. Det uppsökande ungdomsarbete ges stöd.

24 23 LANDSBYGDS- OCH NÄRINGSLIVSUTVECKLING Landsbygds- och näringslivsutveckling Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2018 VERKSAMHETENS INTÄKTER 962, , , , ,00 VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Mål Kollektivtrafik Tillräckliga kommunikationer som kan utnyttjas av alla. Kommunen köper anropsstyrd servicetrafik 15 timmar /vecka som tidigare. Regionbiljettsystemet försvinner och ersätts av ett nytt biljettsystem kallat Waltti. Mål Utvecklande av näringslivet Concordia fungerar som nyföretagarcentral och är huvudman för utvecklingsprojekt. Öka antalet nya företag med minst fem. Förbättrad kommunikation med näringslivet. Antalet arbetsplatser ökar årligen med 2 % Kommunen köper tjänster av näringslivscentralen Concordia. Marknadsföringsåtgärder för Jakobstadsregionen koordineras via Concordia. Kommun deltar aktivt i tryggandet av flyg- och tågtrafiken. Kommunen stöder nyetableringar genom rådgivning och stödtjänster som Concordia tillhandahåller samt genom att erbjuda företagstomter. Företagsutrymmen byggs primärt av Rönnliden Invest Ab. Kommunen ordnar företagarträffar samt bjuder in företagarrepresentanter till kommunstyrelsen. Kommunen upprätthåller ett eget register över företagen. Kommunen granskar årligen totala antalet arbetsplatser inom den privata sektorn. Mål 2017 Turism Turismsamarbete Besöksnäringen utvecklas i samarbete övriga kommuner och Concordia enligt de riktlinjer som regionens kommuner enas om. Nya webbsidor byggs upp och marknadsförigen sker under benämningen Visit Jakobstad Region. Mål 2017 Avbytarverksamhet Servicen inom lantbruksnäringen tryggas. Förmedling samt rådgivning för EU-bidrag och nationella stöd samt avbytarservicen sköts genom avtal med Pedersöre kommun.

25 24 PROJEKTVERKSAMHET OCH EVENEMANG Projektverksamhet och evenemang Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR EXTERN SAMMANLAGT Mål 2017 Egna projekt Kommunen utvecklar sin verksamhet genom olika typer av projekt. Kulturprojekt ordnas under året med tema Finland 100 år och Larsmo 150 år Projektledare anställs i deltid. Mål 2017 Andel i övriga projekt Kommunen utvecklar servicen genom att delta i projekt som gagnar kommunen. Kommunen deltar i olika gemensamma projekt. För finansieringen av LEADER-programmet för landsbygdsutveckling anslås euro. För deltagande i övriga projekt anslås euro. Mål 2017 Evenemang Trivsel och delaktighet för kommuninvånarna. Vinterkarnevalen ordnas andra lördagen i februari månad. Jubileumsåret uppmärksammas.

26 25 PLANLÄGGNING Planläggning Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Mål Planläggning Byggandet styrs genom planläggning så att utbudet av tomter motsvarar behovet Delgeneralplaner: Bosund, Fagernäs, Finnäs, Risö, Stengärdan Detaljplaner: Brask, Kvarnbacken, Vikarholmen östra, utvidgning av Gammelhagens industriområde. Detaljplanering av Laxgrundet utreds En generalplan över kommunens hela område uppgörs. Detaljplaner: Brask, Gertruds-Laxgrundet, Nabbsundet, Risöhäll. Boende som bäst Trivsamma och trygga boendemiljöer skapas genom dialog med invånarna och genom anlitande av sakkunniga planläggningskonsulter. Kartläggning av var det skulle vara lämpligt att planera ett fritidsbostadsmässo-område samt en utredning över vad det skulle innebära för Larsmo kommun att vara värdkommun för en fritidsbostadsmässa. Differentierad prissättning av tomter på detaljplan. Tomtpriserna på de olika detaljplaneområdena varierar.

27 26 KOSTHÅLL OCH STÄDSERVICE Kosthåll och städservice Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Verksamhetsidé Kosthållet har hand om måltidsservicen i Larsmo kommun. Kommunens tillredningskök tillreder mat till daghem och förskolor, skolor och till åldringsvårdens olika enheter. På de enheter där det inte finns ett tillredningskök finns ett fördelningskök. Städservicen producerar all städservice i kommunen kostnadseffektivt och i enlighet fastställd städdimensionering. Mål 2017 Kosthåll och städservice Tillredning och transporter ordnas effektivt. En näringsriktig och varierande kost som matgästerna uppskattar serveras. God kvalitet på maten. Mat serveras till ett kostnadseffektivt pris. Städservicen sköts rationellt. Motiverad och kunnig personal Verksamheten planeras årligen enligt behoven. Anbud begärs för mattransportertransporter. Variationen skapas genom t.ex. temaveckor. Matgästernas åsikter utvärderas. Kvalitetsgranskning Egenkontrollplaner Kontinuerlig personalfortbildning. Näringscentralen tillreder måltider på ett kostnadseffektivt sätt. Vi deltar i gemensamma upphandlingar, både regionalt och genom Kuntahankinnat. De nya standarderna togs i bruk Behövliga justeringar görs då det sker förändringar i verksamheten. Nya enheter dimensioneras vid i bruk tagning enligt samma standarder. Personalen får kontinuerlig fortbildning inom sitt område och informationsmöten hålls för att göra personalen delaktig. Verksamhetsmål Verksamheten inom kosthållet och städservicen bedrivs på ett effektivt sätt. Ombyggnad och förstoring av Cronhjelmskolans tillredningskök så att det uppfyller hälsovårdsmyndigheternas krav.

28 27 INTERN SERVICE, ALLMÄN FÖRVALTNING Intern service, allmän förvaltning Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Anslaget omfattar IT funktionerna, kopiering, materiallager och telefonfunktioner. Ip-telefoni samt nytt larmsystem införts Ett nytt ärendehanteringsprogram har anskaffats och körts igång 2016 men tas i produktion från Även ekonomisystem samt personaladministrationsprogram och löneprogram tas i bruk Ett nytt rapporteringsverktyg tas i bruk för att förbättra uppföljningen av budgetmålen.

29 28 FASTIGHETSFÖRVALTNING Fastighetsförvaltning Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 VERKSAMHETENS INTÄKTER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Mål Fastighetsförvaltning Kommunen utarrenderar tomter för egnahems-, paroch radhus samt industrifastigheter. Tomterna kan inlösas efter att de bebyggts. Kommunens mark- och skogsinnehav sköts och underhålls enligt skogsbruksplanen så att framtida avkastningar tryggas. Kommunstyrelsen fastställer årligen en förteckning över de tomter som kan utges. Årligen räknas med att ca 10 tomter arrenderas eller reserveras. Kommunens skogar gallras, avverkas och planteras enligt riktlinjerna i skogsbruksplanen.

30 29 INTEGRATION AV INVANDRARE Integration av invandrare Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Integrationsarbetet är ett samarbete mellan Jakobstadsregionens kommuner. Integrationsenheten lyder under stadsstyrelsen i Jakobstad och enheten har utrymmen centralt i staden. Kvotflyktingmottande har höjts till ca 100 flyktingar per år till nejden. Även kommunplatser för asylflyktingar som får uppehållstillstånd reserveras. De övergripande målen för integrationsarbetet är att långsiktigt, målinriktat och systematiskt, i samarbete med övriga sektorer, stöda invandrarens och samhällets interaktiva utveckling med att ge invandraren de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet samt stöda invandrarens möjligheter att upprätthålla sin egen kultur och sitt eget språk.