Avhoppet och lämnandet av gänglivet

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Avhoppet och lämnandet av gänglivet Intervjustudie om fyra mäns avhopp från livet i kriminella gäng Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Höstterminen 2014 Mikael Löjdkvist

2 Sammanfattning Uppsatsens syfte är att belysa fyra personers process från att ta beslutet att lämna ett kriminellt gäng till att dem lämnat gänglivet bakom sig. Intervjupersonerna har varit medlemmar i olika typer av gäng och har varit medlemmar olika länge när besluten togs. Studien har fokuserat på personernas egna tankar och upplevelser i deras process och har inte som mål att skapa en representativ bild av hur avhoppet och lämnandet av gänglivet kan gå till. Jag har haft en fenomenologisk vetenskapssyn i studien och använt mig av narrativa, semistrukturerade intervjuer där intervjupersonernas egna berättelser har fått lyftas fram. Intervjuerna har varit uppdelade i två teman; varför intervjudeltagarna lämnat gängen och vad som har varit viktigt för dem i processen att lämna gänglivet. Studien och intervjufrågorna har inte varit kopplade till någon specifik teori men resultaten och analysen har kopplats till kriminologiska teorier och tidigare forskning inom ämnet efter att intervjuerna hållits. De olika teman som intervjuerna har handlat om har kopplats till Hirschis teori om sociala band, Laub och Samsons teori om vändpunkter och Beckers stämplingsteori. Resultatet av intervjuerna visar att anledningarna till att lämna gäng är skiftande mellan intervjudeltagare. Intervjudeltagarna har angivit anledningar i form av gängupplösning, föräldraskap, ointresse av att följa gängets normer, tröttnande på gänglivet och anstaltsbesök och nyfikenhet på ett liv utanför gängkriminaliteten. Faktorer som har varit viktiga i processen för att lämna gänglivet har varit individuella och grundats efter vad de olika intervjudeltagarna har behövts vid deras avhopp. Faktorer som resultaten visar är: Kontroll, tro, vilja, gemenskap, behandling av olika beteenden, geografisk omplacering, hjälparbete, bryta gamla gemenskapsband och tid. Resultaten visar också att intervjupersonerna inte ser processen som färdig. Processen är pågående även att det har gått en längre tid sedan avhoppet. Situationen som de olika intervjupersonerna befunnit sig i vid beslutet att hoppa av har varit av betydelse för vad som har varit viktigt för dem. Personerna har varit i olika behov vad gäller ny gemenskap, behandling, geografisk omplacering eller liknande beroende på vilken situation avhoppet genomfördes i och vilket bemötande deras avhopp har fått från deras tidigare gäng. 1

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte & frågeställning Förförståelse Definitioner Gäng Lämnat gänglivet Process Tidigare forskning Lämna gäng Tiden efter gänget Viktiga faktorer i processen Teori Sociala band Turning points Crime in the making Stämplingsteorin Metod Population Urvalsmetod Vetenskapsteori Procedur & intervjuguide Transkribering Analysmetod Validitet & reliabilitet Etik Resultat & analys Intervju Emil Varför lämna gänget?

4 6.1.2 Vad var viktigt för dig när du lämnade gänglivet? Intervju Jack Varför lämna gänget? Vad var viktigt för dig när du lämnade gänglivet? Intervju Per Varför lämna gänget? Vad var viktigt för dig när du lämnade gänglivet? Intervju Oscar Varför lämna gänget? Vad var viktigt för dig när du lämnade gänglivet? Avlutande analys Varför lämna gäng? Vad var viktigt för processen att lämna gänglivet? Diskussion Framtida forskning Referenser Bilagor Ordlista Intervjuguide

5 1. Inledning Just when I thought I was out, they pull me back in! Gudfadern del III (1990). Citatet används när Al Pacinos karaktär Michael Corleone beskriver sina problem med att lämna den organiserade gängkriminaliteten bakom sig, karaktären vill avsluta sin medverkan i det gängnätverk han är högt uppsatt i men lyckas inte. I Sverige handlar kriminella grupperingar inte direkt om en ren maffia som det gör i filmen som citerades. I Sverige är de kriminella grupperingarna mer uppdelade i form av Mc-gäng, fängelsegäng, etniska grupperingar och förortsoch ungdomsgäng (Regeringen 2010:42 43). Att avsluta sitt medlemskap i kriminella gäng kan ändå vara problematiskt. I Sverige har det lett till att arbetet kring detta har utökats genom ett flertal organisationer som t.ex. KRIS, EXIT, Passus & X-CONS. När personer säger att de inte kan lämna sina gäng kan det handla om relationen som personen har till de andra medlemmarna i gänget. För att kunna få mer kunskap om hur personer lyckats avsluta sin gängmedverkan har den här studien riktat in sig på personer som genomgått denna förändring. Personer som har avslutat sitt medlemskap i kriminella gäng har haft flera olika anledningar till att hoppa av och använt flera olika metoder för att lyckas (ibid.) Den här studien fokuserar på att belysa hur några personer lämnat sina gäng trots problematiken som finns i processen. Sedan fokuserar även studien på processen som personerna genomgått för att komma ifrån gänglivet. Detta fält är aktuellt i Sverige på många områden, att hjälpa gängmedlemmar att komma bort från gänglivet och klara sig i den icke-kriminella världen har avhopparverksamheten i Stockholm arbetat med sen 2012 (Polismyndigheten 2013:4). Verksamheten har nu tagit fram en nationell strategi att arbeta med i hela landet. Flera organisationer har arbetat inom detta område i olika delar av landet under en längre tid. Avhopparverksamhetens gemensamma strategi har riktat sig till många olika organisationer som behövs inom detta arbete för att det ska fungera så effektivt som möjligt. Socialtjänst med försörjningsstöd för att avhoppare inte ska behöva försörja sig genom kriminella handlingar, arbetsförmedling som hjälper till med att hitta jobb, sjukvården genom att behandla droganvändning och psykisk ohälsa (ibid:4-14). För att detta projekt ska fungera bör mer kunskap om vad som har fungerat för tidigare avhoppare belysas. 1.1 Syfte & frågeställning Syftet med studien är att belysa fyra olika berättelser från personer som lyckats avsluta sin medverkan i kriminella gäng. Det som kommer belysas är vad som fått personerna att avsluta sin medverkan i kriminella gäng och vad som har varit viktigt för dem i processen för att de ska lyckas lämna gänglivet bakom sig. För att uppnå studiens syfte är frågeställningarna: 4

6 Vilka faktorer är viktiga i samband med att personer väljer att avsluta sin medverkan i gäng? Vad har varit viktigt för att hjälpa personerna att lyckats i processen att lämna gänglivet? 1.2 Förförståelse Min förförståelse i ämnet för studien grundar sig i tidigare bekantskapskretsar med vänner och vänners föräldrar som har varit aktiva inom kriminella gäng tidigare i sina liv. Dessa bekanta har ändrat sin medverkan i kriminella gäng i samband med att de har skaffat familj eller flyttat. Denna förförståelse kan ha inverkan på mina rektioner på intervjupersonernas berättelser. Mina reaktioner kan inverka på hur intervjupersonerna lägger upp sina berättelser men det kan även öka mina färdigheter att ställa väsentliga frågor (Kvale & Brinkmann, 2009:98). 2. Definitioner 2.1 Gäng Uttrycket gäng kan och har definieras på olika sätt av olika forskare (Sarnecki 2009:188). I denna studie används en definition av Curry och Decker (1998) som förklarar att en grupp av individer som uppnår en samling karaktäristika är ett gäng. Dessa är att ett gäng: Är en grupp individer Har någon form av symboler för medlemskap Har specifik kommunikation Ska ha bestått i ett år eller längre Har ett område som gänget försvarar Ägnar sig aktivt inom brottslighet Detta är en definition som flera gängforskare kan enas om (Sarnecki 2009:192). Faktorn om ett område som gänget försvarar kan i denna studie även inbegripa ett affärsområde och är inte endast inriktad mot ett geografiskt område. Denna definition används vid urvalet av intervjupersoner men utöver detta är inte studien inriktad mot vilken typ av gäng personerna var medlemmar i. 2.2 Lämnat gänglivet Denna studie definierar att intervjupersonen lämnade gänglivet när personen själv identifierar sig som borta från gänglivet. Detta utgår ifrån Curry och Decker (1998) där de skriver att självutnämning är den starkaste formen av att erkänna gängmedlemskap (Sarnecki 2009:192). Jag har valt att använda samma definition för att ha lämnat gänglivet som Curry och Decker använder för att definiera gängmedlemskap. Det kan då skifta mellan intervjupersonerna när de själva 5

7 definierade sig som ute ur gänglivet. Denna studie riktar sig både på avhoppet och på processen som intervjupersonerna gått igenom för att lämna gänglivet. De kan ha gått igenom en längre process för att lämna gänglivet än att bara sluta begå kriminella handlingar med deras gäng, det kan även skilja på att lämna gängmedlemskapen och att ha lämnat gänglivet enligt intervjupersonerna. 2.3 Process Denna studie använder ordet process i form av vad intervjupersonerna i studien själva anser som processen för att komma bort från gänglivet. Processen kan se olika ut för de olika intervjupersonerna med olika saker som har varit viktigt för dem. Det kan vara stöd som getts inom kriminalvården, stöd i form av arbete, stöd i form av rehabiliteringsprogram från droger eller andra former av hjälpprogram. Även stöd i form av hjälp och styrka från familjen eller annan gemenskapskrets som intervjupersonen anser ha haft vikt inom hens avslut från gängverksamhet. Processen kan även pågå olika länge för deltagarna, en kan anse att de lämnade gänglivet direkt när de lämnade gänget medan en annan kan anse att det krävdes även en lång tid efter gängavhoppet för att lämna gänglivet. Denna studie utgår ifrån intervjupersonernas egna berättelser om deras processer och vad de anser har varit viktigt för dem vilket betyder att resultatet kan se olika ut. 3. Tidigare forskning Det finns flera tidigare studier om gängdynamik samt om avhopp från gäng och vilket stöd som kan behövas. Gäng som forskningsämne har varit populärt i Amerika en längre tid än vad det har varit i Europa (Sarnecki 2009:187). Detta har lett till ett rikare utbud av tidigare forskning från andra sidan Atlanten. Här har de olika delarna i studierna delats upp utifrån punkter som är relevanta för min studie. Några av de tidigare studierna tar endast upp en av dessa punkter medan andra tidigare studier täcker flera av punkterna och kommer nämnas i flera av kategorierna. Att flera av de tidigare forskningarna är genomförda i Amerika medför att resultaten kan skilja sig gentemot resultat i Sverige. Detta för att gängdynamiken, traditioner och regler som gäller inom kriminella gäng kan skilja sig mellan amerikanska och svenska gäng, samt att det kan finnas skillnader i ländernas lagar. Tidigare forskning som har valts att nämnas är de som hittats som har varit närmast denna studies ämne. 3.1 Lämna gäng En kvalitativ studie som genomförts genom djupintervjuer med aktiva och före detta gängmedlemmar i Bexar County, Texas och Orange County, Florida analyserade tekniker och metoder för att gå med i, och lämna gäng (Bolden, 2013:473). Boldens studie är upplagd på ett metodologiskt liknande sätt som denna studie. Intervjuerna i studien är öppna och fokuserar på 6

8 intervjupersonernas berättelser som kommer utifrån öppna frågor. Studiens fokus ligger hos intervjupersonernas berättelser om när de gick in i gäng och när de lämnade gäng. I några av intervjuerna berättade även intervjupersonerna om vilket stöd som har hjälpt dem avsluta gängmedlemskapet men detta var inte fokusen i frågorna. Intervjupersonerna i Boldens studie beskrev att faktorer som kan ligga bakom problematiken att lämna gäng är gamla rivaler som försöker hämnas samt att man har byggt upp starka relationer med medlemmarna i sitt gäng. Dessa faktorer kan få avhopparen att gå tillbaka till gänget efter att hen har försökt hoppa av (Ibid:475). När personen har växt upp med de andra medlemmarna i gänget och hjälpt varandra genom svåra perioder i deras liv kan banden mellan gängmedlemmarna likna en familjs. När starka band knyts mellan medlemmarna i kriminella gäng är risken stor att även ifall en person vill avsluta med gängkriminalitet så drar sig personen tillbaka till gänget när negativa händelser i livet sker. Detta för att de känner att de kan få stöd från medlemmarna som de har knutit dessa familjeliknande band med. Det finns även andra faktorer som försvårar för personer att lämna gäng, det kan vara att det egna gänget ska hämnas mot en för att man vill lämna gänget. Det har visat sig vara ovanligt att gängen hämnas men det är en vanlig tro bland både personer som är medlemmar i gäng och personer som inte är det (Ibid:488). Dessa faktorer medför att personerna som lyckas med sitt avhopp från gängen ofta har flyttat från området där deras gäng är aktiva (Ibid:488). Studien delar upp fem olika sätt deras intervjupersoner har lämnat gänget, dessa är att; passivt gå ur gänget, flytta till annan ort, gå med i militären, hoppa ur utan några konsekvenser och att bli knivhuggen som konsekvens för att hoppa av. Anledningarna till att lämna gäng i studien delas upp i sex olika teman. Dessa teman är; gängupplösning, att man inte vill genomföra gängaktiviteter längre, att någon närstående hotas eller skadas, föräldraskap, fängelse och religiös övertygelse (Bolden, 2013:486). En studie gjord i Arizona undersökte hur och varför personer hade lämnat gäng, Den studien var inriktad på en stor del av deltagarnas tid i gäng, samt ifall de hade mött motstånd från gänget när de lämnat gänget (Pyrooz & Decker, 2011:417). Resultatet visar att det skiljer sig i hur folk lämnar gäng, att vissa kan lämna gäng direkt genom att inte umgås i samma kretsar längre medan andra går igenom en långsammare process och att medlemmarna behåller kontakter inom gänget de varit med i. Huvudorsakerna som nämns i studien är att de lämnat gängen för att komma ifrån våldet, att de tröttnat på gänglivet samt familj eller arbete (Ibid:422). Personerna i studien som gav orsaker som familj eller arbete beskrev ett avhopp från gänget som smärtfritt och förstående från gängets sida. De som angav att de tröttnat på gänglivet beskrev i större frekvens att deras beslut att hoppa av gänget hade mötts i våldsamma konsekvenser (Ibid:422). 7

9 3.2 Tiden efter gänget Tiden efter gänget är ett relevant forskningsområde för denna studie då intervjudeltagarna berättar om deras avhopp som en längre process som inte endast har att göra med att lämna gänget. Innebörden av att lämna gäng betyder att ta sig ur livsstilen som de tidigare haft. Att vara kvar i samma område som det gäng man varit aktiv i betyder att de personer som man kan ha byggt upp starka emotionella band med under tiden i gänget kommer vara kvar nära. Detta kan i sin tur göra det svårare att hålla sig borta från gängaktiviteterna samt öka risken att bli tillbakadragen i gänget av sina vänner som fortfarande är aktiva (Bolden, 2013: ). En studie genomförd i Nederländerna och Amerika undersöker skillnader som sker i personers brottsvanor, droganvändning, sociala kontakter och utbildning när de går med i gäng och när de avslutar sin gängmedverkan (Weerman, Lovegrove & Thornberry, 2014:74 75). Denna studie är en longitudinell studie mellan två olika tillfällen där ungdomar självrapporterat deras sociala nätverk och aktiviteter. Resultaten av självrapporteringarna visade signifikant skillnad i personernas kriminella beteende mellan tidpunkterna i gäng och efter de lämnat gänget. När personerna rapporterade att de lämnat gänget hade de även rapporterat en förminskning av deras kriminella beteende (Ibid:83). För personerna som lämnat gäng visades även signifikans i resultaten över att deras anknytning till föräldrar och familj hade ökat samt att deras användning av marijuana hade förminskats (Ibid:83). Den nederländska rapporteringen i studien visade även signifikant skillnad i personernas koppling till utbildning. Att när undersökningsdeltagarna hade lämnat gäng så ökade samtidigt deras anknytning till skolan samt deras betyg. Dessa resultat var omvända vid personer som gick in i gäng under studien. Den amerikanska delen av studien visade inte signifikant skillnad i utbildningen (Ibid:85). En norsk studie undersökte ifall ungdomar rapporterade förändringar i antisociala handlingar under tiden de var med i gäng respektive när de inte var med i gäng. (Bendixen, Endresen & Olweus, 2006:85). Studien visade att ungdomarna som varit med i gäng minskade antalet våldshandlingar och annat antisocialt beteende när de inte var med i gäng. De självrapporterade antalet antisociala handlingar var dock aldrig lika lågt som de som aldrig rapporterat sig som medlemmar i gäng (Ibid: ). 3.3 Viktiga faktorer i processen I de kvalitativa djupintervjuerna med före-detta gängmedlemmar beskrivs att det är viktigt med hjälp från flera håll för att bryta kontakten med det gamla gänget samt att undvika att gå tillbaka till skadligt beteende som personerna kan ha ägnat sig åt under deras tid i gänget, t.ex. drogmissbruk. 8

10 Hjälpen kan vara av religiös natur men det nämns i intervjuerna att det viktigaste är att det är en annan stabil social struktur än gänget (Bolden, 2013:485). Ytterligare en framträdande faktor i Boldens studie är att de som hoppar av gäng flyttar till en annan geografisk ort. Detta förklaras med att det är en teknik för att undvika att bli tillbakadragen till gängen genom de sociala relationer som personerna byggt upp med de gängmedlemmar som fortfarande är kvar (Ibid:484). I studien från Nederländerna och Amerika har personerna rapporterad flera faktorer som förändrats mellan tidpunkterna för undersökningen. Studiens resultat var att personer som lämnat gäng även rapporterade förändringar i vilka de ansåg som sina vänner. De som hoppat ur gäng rapporterade att de mellan undersökningstillfällena slutat umgås med de personer som fortfarande rapporterade att de ägnar sig åt avvikande beteende (Weerman, Lovegrove & Thornberry, 2014:83). Signifikans hittas även i form av att de som rapporterade att de lämnat gäng rapporterade samtidigt att deras föräldrar hade mer översyn på deras handlingar samt att de hade minskat användandet av marijuana (Ibid:83). Studien har tagit sina resultat vid två självrapporteringar angående olika faktorer inom undersökningsdeltagarnas liv, ett problem med dessa resultat är att de inte vet när dessa faktorer förändrades mellan undersökningstillfällena. Det innebär att resultaten inte kan belysa ifall förändringarna i faktorerna hände innan eller efter gängavhoppet, vilket kan vara av intresse för min studie. Som exempel om undersökningsdeltagarna lämnade sina gäng för att föräldrarna ökade kontrollen över dem eller ifall föräldrarna har ökad kontroll för att de har en starkare anknytning efter att de lämnade gänget. 4. Teori Denna studie är inte teoriprövande och intervjufrågorna är inte uppbyggda efter teoretiska kategorier som kan användas till att bekräfta eller fälla en teori. Det finns dock teorier som uppkommit utifrån liknande forskning som kan vara relevanta att nämna för att få mer förståelse kring ämnet. 4.1 Sociala band Hirschis teori om sociala band berör ämnet i form av att ett individs sociala band till olika institutioner som familj, skola, religion, stad eller liknande kan ha inverkan på ifall en individ bryter mot sociala normer genom t.ex. brottslighet eller inte. Med sociala band används begreppen anknytning, åtagande, delaktighet och övertygelse (Hirschi, 1969: ). Anknytning som socialt band förklaras i form av att en person som har en stark anknytning till en institution eller en grupp personer är mindre benägen att begå antisociala handlingar för att hens anknytning gör att hen är mer benägen att följa normerna (ibid:290). Åtagande förklaras av att en person är mindre 9

11 benägen att begå brottsliga handlingar för att hen har mer att förlora ju mer antagande hen har i en institution, t.ex. att en person som har åtagit sig en utbildning och byggt upp ett rykte för sig har mycket att förlora på att begå en brottslig handling (ibid:291). Delaktighet förklaras i form av att en person som är mer delaktig i olika sysslor som t.ex. jobb eller utbildning eller militärtjänst har för mycket annat att göra än att tänka ut och agera ut brottsliga handlingar (ibid:293). Övertygelse menar Hirschi innebär att en person som saknar övertygelse känner ingen motivation att följa lagar och normer och har därför lättare att bryta mot lagen än en person som är övertygad att lagarna ska följas och respekteras (ibid:296). Sociala band teorin kan anses som relevant för studiens ämne då människors sociala band till olika institutioner eller grupper av människor kan förändras under tidens gång. Om en person då får starkare anknytning till sin familj eller blir mer delaktig i familjen om personen blir förälder kan detta sociala band förändras och leda till förändringar i övriga beteenden. Jag har valt att ta med den i studien för att tidigare forskning inom ämnet har belyst faktorer som kan kopplas till teorin med bland annat förändringar i familjen (Pyrooz & Decker, 2011:422) och religiös övertygelse (Bolden, 2013:486). Teorin om sociala band är framtagen för att förklara varför personer börjar begå brott, att avsaknad av dessa sociala band ökar risken för att en person börjar begå brott. Denna studie använder teorin i form av att gängmedlemmarna även har anknytningar, åtaganden, delaktighet och övertygelser kopplade till gänget som institution. Dessa anknytningar ser studien som väsentliga för att en person ska stanna i gänget. Studien menar om en person har sociala band kopplade till gäng ökar det istället benägenheten att begå brott. Ifall personens sociala band till gänget förändras eller försvagas kan detta underlätta eller försvåra avhoppet beroende på hur förändringen ser ut. Ifall gängmedlemmen t.ex. skaffar familj kan hens sociala band till familjen som institution bli starkare än de sociala banden till gänget vilket kan leda till att personen väljer avsluta sin gängtillhörighet. 4.2 Turning points Crime in the making Dessa förändringar i de sociala banden tas upp i teorin Crime in the Making om turning points. Den teorin menar att olika förändringar kommer att uppkomma i en persons sociala band genom livsförloppet och att dessa kan ha direkt inverkan på en persons brottslighet (Laub & Sampson, 2003:38). Denna teori är mer livsloppsinriktad än Hirschis sociala band eftersom Sampson och Laub utgår från en persons sociala band genom hela livet. De nämner att fängelsestraff under tidig ålder har visat sig ha negativa konsekvenser på en persons fungerande av sociala band i vuxenlivet (ibid:38). I de senare skrifter av denna longitudinella forskning har de funnit att den informella sociala kontrollen som t.ex. familjen har haft stor inverkan för hur individen kommer att utvecklas. 10

12 De nämner även att det är de beslut som individen tar respektive inte tar genom sitt liv som har visat sig viktiga i hur deras liv formats (ibid:38 & 43). Det räcker inte bara att en individ hamnar i en turning point situation, mycket betydelse ligger i vilka beslut individerna tar vid olika tillfällen t.ex. att när en individ gifter sig kan det kallas för en turning point, men för att det ska ha inverkan på personens kriminella beteenden krävs det att personen samtidigt tar beslutet att sluta med kriminella handlingar. Denna teori kan vara relevant till denna studie i form av att intervjudeltagarna i studien har alla tagit ett beslut att förändra den situation de befann sig i när de var med i gäng. Om vändpunkter har någon relevans till dessa beslut är inte något som frågorna är upplagda efter utan det som har fått intervjupersonerna att ta dessa beslut får berättelserna de ger i studien förklara. Anledningarna till dessa beslut är inte alltid så självklara så att de kan förklaras med turning points. Men om man frågar intervjupersonerna ifall de stötte på några turning points, även kallat vändpunkter, så kan man få intervjupersonen att börja tänka ut en vändpunkt som kan ha legat bakom det (Carlsson, 2011:2). Detta ska jag hålla mig borta från i mina intervjuer. Jag vill att intervjupersonerna ska bygga upp sin berättelse själva och inte bli påverkade av sättet jag ställer mina frågor. Carlsson skriver även att definitionen turning points innebär en förändring i livssituationen och att de inte kan kategoriseras till vissa specifika faktorer. För att något ska vara en turning point bör man istället se vilken inverkan händelsen har haft på de övriga aspekterna i livet. Exempelvis att en person gifter sig eller skaffar barn kan inte förklaras som en turning point om det inte förändrar något annat än hur personens familj ser ut, för att vara en turning point bör den händelsen även förändra andra saker i personens liv (Carlsson, 2011:3). 4.3 Stämplingsteorin Människornas reaktioner på handlingar kan göra att folk skapar föruppfattningar över hur personen är genom ett avvikande beteende eller en tro om att personen är avvikande (Becker 1963:187). Teorin bygger på att i olika sociala grupper så finns de normer som bör följas och personer som bryter mot dessa normer kan kallas Outsiders. De som kallas outsiders av en grupp kan själva tycka att den gruppen är avvikande och outsiders för att de inte följer samma normer (Ibid:187). Personer som varit medlemmar i kriminella gäng kan kallas för outsiders av många i samhället, men personerna som är med i gäng har egna sociala normer och regler som de ska följa i deras sociala kretsar. Utifrån detta anser jag att teorin kan vara relevant vid flera tillfällen i studien då personerna kan vara stämplade som avvikande av samhället utanför gänget för att de är gängmedlemmar, sedan när de vill avsluta sin gängtillhörighet kan de även ses som avvikande från de sociala kretsarna i gänget. Då kan avhopparna hamna i ett mellanläge av att vara avvikande från både gänget och 11

13 resten av samhället. Om samhället ser personerna som avvikande för att de har varit gängkriminella samtidigt som gänget ser de som avvikande från gänget för att de vill hoppa av. Teorin kan även vara relevant från avhopparnas tankeperspektiv, när personerna har varit gängmedlemmar har resten av samhället varit avvikande från dem och när de hoppat av så ska de försöka komma in i deras regler och normer och då blir deras gamla gäng det som är avvikande. När en person börjar agera efter outsider-stämpeln som de sociala grupperna har tilldelat personen kallas detta sekundär avvikelse (Lemert, 1951:200). Den sekundära avvikelsen blir relevant ifall gängavhopparna ser sig själva som avvikande och att de inte passar i resten av samhället. Denna självbild kan försvåra deras process att lämna gänglivet. Ifall händelser som förstärker denna självbild uppkommer i processen att lämna gänglivet kan detta leda till att de känner att de egentligen hör hemma i gänglivet (Ibid:202). Exempelvis att en medlem från avhopparens gamla gäng hör av sig och behöver hjälp med något gängrelaterat. Stämplingsteorin används för att förklara hur en person blir definierad som brottsling och vilka effekter det kan ha på en persons självbild. Denna studie använder stämplingsteorin i form av att den stämpel som gängmedlemmar kan ha fått från resten av samhället kan försvåra deras lämnande av gänglivet, vilket kan leda till fortsatt brottslighet. Studien ser den sekundära avvikelsen (Lemert, 1951:200) som en faktor som kan ha inverkan på om personer kommer lyckas med sitt avhopp och lämnande av gänglivet eller inte. Om avhopparnas självbild har en koppling till en sekundär avvikelse, kan detta leda till att de går tillbaka till gänglivet. 5. Metod Genom kvalitativa intervjuer av narrativ karaktär togs materialet för denna studie fram. Narrativa intervjuer fokuserar på de historier som intervjupersonerna berättar i intervjun (Kvale & Brinkmann, 2009:169). Denna metod är passande för min studie då jag vill få utförliga svar om intervjupersonernas livssituation vid tillfället då de lämnade gänglivet. Att studera narrativ uppmuntrar till fokusering på mänsklig medverkan, uppfattning och tankar i olika situationer vilket är målet i denna studie (Bergström & Boréus 2012:226). Denna intervjuform är väl anpassad för att få intervjupersonerna att berätta berättelser om specifika episoder i deras liv (Kvale & Brinkmann, 2009:171). Som intervjuare för narrativa intervjuer är min roll att vara passiv efter att jag ställt inledande frågor. Jag ska inte avbryta men kan ibland ställa frågor som hjälper intervjupersonerna framåt i deras berättelser. Mina ageranden som intervjuare blir medskapande i berättelserna som ges, med tystnad, nickningar och frågor kan intervjupersonerna anpassa sina berättelser efter mina reaktioner som intervjuare (Ibid:171). En risk med intervjuer är att intervjupersonerna kan vara 12

14 återhållsamma med beskrivningarna om deras upplevelser vilket kan leda till att resultaten och analysen inte stämmer överens med hur intervjupersonerna verkligen upplevde processen. 5.1 Population Populationen i studien innebär vilken enhet som mitt urval kommer ifrån (Bryman, 2011:179). I denna studie består populationen av personer som jobbar inom organisationer som hjälper avhoppare från gäng eller hjälper personer att avsluta en kriminell livsstil. Utifrån de personer som arbetar inom dessa organisationer ska de även tidigare ha varit medlemmar i kriminella gäng. Anledningen till att populationen endast inbegriper personer som nu arbetar inom dessa organisationer är att ämnet som tas upp i intervjuerna kan vara känsligt att prata om för intervjupersonen (Kvale & Brinkmann, 2009:77 79). För att undvika att intervjupersonerna tycker att ämnet blir för känsligt har jag valt att endast använda personer som med sitt arbete i organisationerna har kunnat återkoppla och bearbeta den tid i livet som intervjuerna handlar om. En nackdel med urvalet är att de alla har arbetat i en viss typ av organisation, vilket kan innebära att deras berättelser kan ha modifierats och bearbetats för att låta mer socialt önskvärda. Om intervjupersonerna har arbetat länge med ämnet och berättat sin historia många gånger kan intervjuerna likna intervjuer med elitpersoner där intervjupersonen har förberedda samtalsspår och har repeterat in vilket sätt deras historia ska berättas (Ibid:163). Risken för att detta skulle ske fanns med i övervägandet av vilken population som skulle väljas. Valet att rikta in sig på personer som arbetar inom organisationerna grundar sig i att undvika etiskt problematiska situationer ansågs viktigare än att riskera att intervjupersonerna hade bearbetade berättelser om intervjuämnet. 5.2 Urvalsmetod Urvalet gjordes genom att kontakta några av dessa organisationer i Stockholmsområdet och söka personer som passade in i studiens population och som kunde tänka sig att vara med på en intervju. Detta kallas bekvämlighetsurval och utgår ifrån att man som forskare får sitt urval från de personer som väljer att ställa upp på intervjuer (Bryman, 2011: ). Bekvämlighetsurval passar för denna studie då generalisering av resultaten inte är målet med studien. Studien vill belysa personers val till att lämna gäng och sedan vad som har varit viktigt för dem i processen. För att lyckas med detta ansågs det viktigt att ha intervjupersoner som själva valt att berätta sin historia. Fördelen med detta urvalssätt i denna studie är att det underlättar att få kontakt med intervjupersoner. Då kontakter till personer som passar studiens population inte redan fanns så var denna teknik ett smidigt sätt att hitta personer som kunde ställa upp. Jag har i studien valt att begränsa antalet intervjupersoner till fyra. 13

15 En av intervjupersonerna erbjöd sig även att hitta en intervjuperson till för att hjälpa studien att hitta tillräckligt med intervjudeltagare. Genom denna hjälp från personen var även en av intervjupersonerna framtagen genom snöbollsurval (Bryman, 2011:196). Problem med både bekvämlighetsurval och snöbollsurval, som i sig är en sorts bekvämlighetsurval, är att det urvalet man får fram kommer osannolikt vara representativt för populationen (Bryman, 2011:197). Denna studies mål är dock inte att skapa en generaliserande bild av hur personer lämnar gänglivet eller vilken typ av gäng de lämnar utan att belysa intervjupersonernas egna berättelser vilket gör att detta problem inte blir betydande i studiens resultat. Ett problem med denna urvalsteknik är att urvalet kan bli homogent, i synnerhet när snöbollsurval använts då personen kan rekommendera en intervjuperson som rör sig i samma umgängeskrets som den man intervjuat innan. 5.3 Vetenskapsteori Jag har i studien en fenomenologisk inriktning. Jag söker kunskapen i vad intervjupersonerna har uppfattat och upplevt i deras förändring från gängmedlem till att komma bort från gänglivet (Sohlberg & Sohlberg, 2009:72). Med en livsvärldsfokusering ges intervjupersonerna mycket utrymme för att ge djupgående förklaringar och berättelser. Detta utrymme ges för att kunna få en så tydlig och beskrivande berättelse som möjligt över hur deras upplevelser av processen har sett ut. Kunskapen som kan uppnås inom detta ämne sker i samspelen mellan mig som intervjuare och mina intervjupersoner (Kvale & Brinkmann, 2009:42 44). Med denna inriktning kan jag få rika och beskrivande berättelser utifrån intervjupersonernas egna vägar ut ur gänglivet. 5.4 Procedur & intervjuguide Förberedelser för intervjuerna genomfördes tidigt i forskningsstadiet. När ämnet och teoretiskt förhållningssätt valdes gjordes en intervjuguide som fokuserade på inledande frågor för att intervjupersonen ska kunna ge rika beskrivningar och lysa upp vad hen tycker är de viktigaste aspekterna i det som rör frågan (Kvale & Brinkmann, 2009:150). Frågorna lades upp i huvudsak genom inledande frågor i form av Kan du berätta för mig om när du först började tänka att du vill lämna gänget? (se Bilaga 10.2). Denna fråga har gjort att intervjupersonerna går tillbaka till händelsen som de har förklarat som den första faktorn som gjorde att de började tänka på att lämna gänget de tillhörde. I flera fall har även denna fråga gjort att intervjupersonen fortsätter i en kronologisk berättelse över hur deras avhopp genomfördes och vilka faktorer som har hjälp eller varit viktiga för dem genom processen att lämna gänget. I intervjuguiden finns även tydliga påminnelser om att uppföljningsfrågor är viktiga för att inte misstolka termer som intervjupersonen 14

16 använder samt att använda tekniker som pauser och tystnader för att uppmuntra intervjupersonerna att fortsätta sin berättelse så länge de följer ämnet som intervjun syftar att belysa (Ibid: ). Slutet av intervjuguiden belyser även några tolkningsfrågor samt sonderade frågor som kan ha uppkommit under intervjun (Ibid:151), detta för att försäkra sig om att man har förstått vad intervjupersonen menat samt att genom att nämna vissa saker som intervjupersonen har pratat om kan intervjupersonen gå tillbaka till det ämnet och ge ytterligare detaljer ifall intervjupersonen tycker att man har missförstått eller vill belysa något ännu noggrannare. Förutom teman, de inledande frågorna och påminnelser över frågor som kan uppkomma i berättelserna är intervjuguiden inte uppbyggd för att styra intervjun, det som styr intervjun blir istället vad intervjupersonerna har att berätta om temat som intervjun täcker. Intervjuguidens centrala delar var uppbyggda runt två teman; vad som fick intervjupersonerna att lämna gänget och vad som var viktigt för dem i processen att lämna gänget. Frågorna var inte inriktade för att belysa någon tidigare teori samt att frågorna var upplagda i form av att det är intervjupersonen som är i fokus för intervjun och att intervjuaren ska påverka intervjupersonen så lite som möjligt. Intervjuarens påverkan är dock alltid närvarande även vid inledande frågor vid narrativa intervjuer, förutom att man som intervjuare väljer ämnet för intervjun så blir man medskapare av berättelsen genom att man nickar eller säger mm (Kvale & Brinkmann, 2009:171). Platserna för de olika intervjuerna valdes av intervjupersonerna för att underlätta deras medverkan i studien, detta för att de inte skulle behöva avsätta så mycket tid eller resekostnader för att ställa upp. Intervjuerna hölls i organisationernas lokaler där intervjudeltagarna arbetade. De hade privata rum där intervjuerna kunde ske ostört. Innan intervjun gavs ett kortare tillfälle för intervjupersonen att ställa några frågor om hur intervjun skulle genomföras samt som ett tillfälle att ge intervjupersonerna en känsla över vem intervjuaren var. Efter detta förklaras syftet och de forskningsetiska kraven innan intervjun påbörjas. Intervjuerna varierade i tid mellan 40 och 60 minuter. Tiden för intervjuerna var beroende av hur intervjudeltagarna valde att berätta om sin process och eventuella tolkningsfrågor av mig. 5.5 Transkribering Intervjuerna spelades in med ljud för att sedan kunna transkriberas efter intervjutillfället. Detta hjälpte mig att koncentrera på ämnet i intervjun istället för att jag skulle lägga ner all energi på att memorera vad som sades (Kvale & Brinkmann, 2009:194). I min studie ligger fokus på att förstå intervjupersonernas känslor och upplevelser genom de episoder i livet som de berättar om. Därför har jag i transkriberingarna tagit med små skratt som intervjupersonerna gör eller när de gör 15

17 grimaser eller förvränger rösten. Vid transkriberingarna för studien har jag inte haft tillgång till en annan person som kunde ha genomfört en till transkribering av materialet för att jämföra resultaten och öka reliabiliteten av transkriberingen. Hade jag haft tillgång till en person som kunde hjälpt mig med detta hade jag använt mig av det för att testa reliabiliteten i transkriberingarna (Ibid: ). Validiteten i transkriberingarna är mer komplicerad, där har jag valt att transkribera intervjun efter tonfall och kroppsspråk för att kunna ge en bild av hur intervjupersonerna beter sig när de berättar om de olika händelserna. Detta för att det ska passa mitt forskningssyfte (Ibid:203). 5.6 Analysmetod I studien har jag valt att använda mig av konventionell innehållsanalys på intervjutranskriberingarna. Denna analysmetod valdes för att det låter mig ta fram kategorier från det som sägs i intervjuerna istället för att jag skulle utgå från tidigare skapade teorier (Hsieh & Shannon 2005:1 279). Analysmetoden gör det även möjligt att operationalisera intervjuerna till ett material som är möjlig att analysera. Denna analysmetod passar in på denna studies typ av frågor i intervjuerna, där intervjupersonerna ger öppna och beskrivande svar på inledande frågor (Ibid:279). Utifrån kontexten som intervjupersonerna har förklarat i intervjuerna tar jag fram kategorier för att sedan koppla dem till befintliga teorier. Det kommer även finnas inslag av fenomenologisk analys där jag har tillgång till data som låter mig gå in på varför de olika intervjupersonerna tar upp olika faktorer. Analys kommer först att genomföras för varje enskild intervjuperson och sedan kommer en sammanlagd analys genomföras. 5.7 Validitet & reliabilitet Validiteten och reliabiliteten i studien är diskutabel. När olika personer transkriberar samma intervju är det vanligt att transkriberingarna ser olika ut vilket resulterar i att berättelsen lyfts fram olika (Kvale & Brinkmann, 2009: ). I denna studie har jag transkriberat samtliga intervjuer och jag har varit den enda intervjuaren som har medverkat. Detta kan medföra att jag har en bra förståelse i vilken kontext eller mening som intervjupersonerna berättar de olika saker i intervjun i jämförelse med om jag bara skulle hört en del av intervjun och sen transkriberat det. En intern reliabilitet mellan forskare i studien går inte att göra eftersom jag arbetar själv, det tar bort möjligheten för intersubjektivitet i studien. För att öka den externa reliabiliteten har jag förklarat de olika steg som jag genomfört i studien samt att min intervjuguide kommer medfölja i bilagorna. Uppmärksamma dock att även att man replikerar dessa delar är det svårt att få fram en likadan social miljö som har varit vid mina intervjutillfällen (Bryman 2011:352). Extern validitet går inte att redovisa då jag använt mig utav ett litet urval, det är dock inte studiens mål att kunna generalisera 16

18 sina resultat. Den interna validiteten redovisas med hjälp av att jag förklarar kopplingarna till teorier samt att jag redovisar med citat över hur jag kopplar resultaten med teorierna (Ibid:352). 5.8 Etik I studien kan ett flertal etiska problem framstå eftersom studien inriktar sig mot intervjupersonernas privata upplevelser samt att det riktar in sig på en period i livet som kan vara känslig för intervjupersonerna att prata om (Kvale & Brinkmann, 2009:78). Studien har beaktat flera av de etiska problemen som kan uppstå i de olika delarna av intervjustudien. I planeringen för studien vid val av ämne och tema ställs forskningskravet mot individskyddskravet. Forskningskravet innebär att kunskaper som är tillgängliga ska utvecklas och metoderna att nå kunskap förbättras, individskyddskravet innebär att samhällets medlemmar ska ha skydd mot otillbörlig insyn samt att de inte får utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning (Vetenskapsrådet, 2002:5). Forskningen är tänkt att belysa berättelser om hur personer har hoppat av kriminella gäng och denna kunskap är att eftersträva för de organisationer som arbetar inom detta område. De etiska kraven behandlas genom att intervjupersonerna själva frivilligt ställer upp på intervjuer samt att ämnet och syftet beskrivits innan de bestämmer sig att ställa upp. Informationskravet är en av fyra huvuddelar i individskyddskravet och det innebär att undersökningsdeltagarna ska vara informerade om forskningens syfte och villkor som ingår i deras deltagande. Att de har kontaktuppgifter till projektansvarige samt vilken institutionsanknytning som studien har (Vetenskapsrådet, 2002:7). Denna information är skriven i utskicket som gjorts till de organisationer som kontaktats. Utöver denna information har även detta förklarats när intervjudeltagarna anmält sig till intervjuer samt att kraven förklaras i momentet innan intervjun startar. Samtyckeskravet innebär att undersökningsdeltagarna ger samtycke att informationen inhämtas och används i studien. Deltagarna ska även självständigt kunna bestämma hur länge och på vilka villkor de deltar (Vetenskapsrådet, 2002:9). Detta krav blir inte problematiskt i studien då de själva anmäler sig för studien samt att det förklaras innan intervjun påbörjas att de själva kan bestämma om de vill avbryta intervjun eller om de inte vill svara på någon av frågorna. Vissa uppgifter som deltagarna ger i intervjuerna ber deltagarna direkt att de inte ska vara med i studien utan att de endast berättats för att intervjuaren ska förstå kontexten. Dessa uppgifter hålls då utanför studien på deltagarens begäran. Konfidentialitetskravet innebär att etiskt känsliga uppgifter eller uppgifter som kan identifiera vilken person som intervjuats inte ska framkomma i studien (Vetenskapsrådet, 2002:12). Detta blir 17

19 viktigt i form av hur intervjuernas transkribering genomförs och används i studien. Intervjudeltagarna informeras innan intervjun att all information hålls konfidentiella samt att redovisningen utav resultaten kommer att vara avidentifierad och att information som sägs i intervjun som kan vara personliga för dem inte kommer att användas. Inspelningarna och transkriberingarna utav intervjuerna sparas i lösenordskyddad mapp. Namnen på intervjupersonerna som används i studien är inte personernas riktiga namn. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som lämnas av undersökningsdeltagarna endast får användas för forskningens ändamål (Vetenskapsrådet 2002:14). Detta följs och deltagarna informeras noggrant vid flera tillfällen om vad uppgifterna kommer att användas för. 6. Resultat & analys Resultaten och mindre analyser delas upp separat för varje intervjuperson samt att resultaten och analyser av intervjuerna är uppdelade efter studiens två frågeställningar. Den första delen är vad som fick personerna att lämna gängen och den andra delen handlar om vad som har varit viktigt för dessa personer i deras process att lämna gängen. Efter redovisningen av resultaten och mindre analyser kommer slutanalysen som tar upp kategorier och kopplar ihop resultaten med teori och tidigare forskning. 6.1 Intervju Emil. Emil är 25 år gammal och lämnade sitt senaste gäng för 2 år sedan. I början av intervjun gav han ett nervöst intryck och han började med att förklara att han blev kickad från ett gäng. Jag valde då att fråga om han kunde förklara varför han blev kickad, då beskrev han att han hade sökt sig ut till andra nätverk än gänget under en längre tid samtidigt som han kunde bli kickad. När han förklarade hur han hade fått sig själv kickad, genom att inte följa gängens sociala normer, valde jag att ha honom kvar i urvalet för min studie. När intervjun börjar beskriver Emil att han har varit i umgänge med två olika gäng. Det första av gängen som han umgicks med beskriver han som oproblematisk att lämna för att han inte kommit in på djupet i det gängen utan han kunde bara lämna det. Samtidigt som Emil har umgåtts med gängen så hade han ett kontaktnät utanför gängen som han också umgicks med. Utifrån intervjun framgår det att Emil hela tiden kände sig självgående trots sin medverkan i gäng. Han beskriver att gängtillhörigheten aldrig var det viktiga för honom utan det var den kriminella livsstilen som lockade honom mer Varför lämna gänget? Första gången när jag klev ifrån gäng ( ) där klev jag bara ifrån. Jag brydde mig inte så mycket av olika anledningar. Jag började umgås med några andra som var sökande till ett 18

20 gäng. Men jag tog aldrig det på fullaste allvar. Jag har alltid varit en sån person att jag inte bryr mig så mycket. Jag har gått och snackat med ett gäng där och snackat lite där liksom. Så jag är ingen liksom som Jag känner inte en stor press, från nån liksom. För jag är en självdrivande person. Ensamvarg liksom. Så jag orkar inte bry mig på det sättet ( )jag brydde mig inte. Här beskriver Emil att han aldrig kände en stor kontakt till gänget och att han inte brydde sig hur det gick för gänget och hans tillhörighet till gänget. Han nämner att han har ett kontaktnät utanför gängkretsen som han umgås med samtidigt vilket kan ha hållit honom borta från att känna samma dragningskraft till gänget som de andra sökande. Jag valde att fokusera på det gäng som Emil beskrev som det han hade kommit djupare in i. Jag vet inte hur beslutet togs att lämna gänget. Jag vart kickad. Jag gjorde min grej i gänget som krävdes av min roll där. Jag hade en kontaktman eller mentor i gänget där men jag tog inte det på stort allvar för jag tyckte han var en tönt ( ) jag orkade inte med deras grejer som att betala pengar och ställa upp på vissa saker. Jag gjorde mitt. I Emils fall har han varit tillhörig i ett gäng som folk ur hans dåvarande umgängeskrets sökte till. Att Emil då beskriver att han inte bryr sig om hur det går för honom som gängmedlem kan ha att göra med att de övriga gängmedlemmarna är för honom okända människor. Detta skiljer honom från gängmedlemmar som har växt upp med personerna i gänget och skapat starka sociala relationer inom gänget (Bolden 2013:488). Denna skillnad kan ha hjälpt Emil i att undvika att känna dragningskraft till gänget och underlättat för honom i processen att lämna gänglivet. I Emils sätt att beskriva hans tillhörighet i gäng framgår det att han aldrig känt sig som helt med i gänget. Han säger att han inte heller haft ett stort intresse av att vara det utan att han egentligen hamnat där genom olika umgängeskretsar han har varit i för stunden. Han har även alltid haft umgängeskretsar utanför gängen och han säger att han fokuserar på sina saker och har aldrig tänkt på vad gänget vill mer än han var tvungen. Emil säger att han ser sig själv som en ensamvarg vilket kan ha medfört att han inte kände sig passande i gänget där gemenskapen och beskyddandet av andra medlemmar är en del av gänglagarna Vad var viktigt för dig när du lämnade gänglivet? Emil berättar att när han lämnade gänget umgicks han med en umgängeskrets som han hade haft på sidan av gänget sen tidigare. Där fortsatte han med kriminalitet och narkotika. Även att han beskriver sig som en ensamvarg så lyfter han upp sina umgängeskretsar som en viktig del på gängavhoppet. Jag hade mera vänner alltså så jag kröka vidare, knarka vidare. Jag gjorde mera brott, jag brydde mig inte. 19

21 Detta pågick under en kortare tid efter avhoppet innan Emil sökte sig till en av de ideella organisationer i Stockholmsområdet som kan ge stöd vid gängavhopp och avslutande av kriminalitet och droger. Det hjälpte mig i stort sätt att lämna det livet. Det är ju att byta ett umgänge att gå från något till ingenting då det går inte utan man måste gå från ett umgänge till ett nästa umgänge för att få det här stödet för annars blir det så att man bli ensam och då blir det att då går jag tillbaka till mina gamla igen man vill inte känna sig ensam på det här sättet. För jag hade ju ändå mina, som jag umgås med då. Så det är ganska viktigt. Här har Emil bytt inriktning från sina tidigare uttalanden från att vara ensamvarg. Han har beskrivit att han alltid haft en umgängeskrets men det här är första gången i intervjun som Emil lyfter upp umgänget som något viktigt för honom. Emil berättar att när han sökte sig till organisationen blev han mottagen med öppna armar och fick hjälp att ändra på saker av personer som vet hur det är. Man får en kontaktman och sådär, man måste komma in och fika och prata eller sådana grejer. Så att det finns hela tiden stöd, vi håller koll på varandra. Vi är som en stor familj, vi kan ha fredagsmys eller grilla eller bara hitta på andra saker tillsammans hela tiden. Det är gemenskapen som är skön, den tycker jag är viktig. Det är viktigt för en missbrukare och för en före detta kriminell att ha en sysselsättning, för att en ensam narkoman och kriminell det är den värsta fienden. Man ska inte vara själv. Det är väldigt farligt för återfall. Emil beskriver här att gemenskapen är den som han uppskattar mest, att han har fått en ny familj som han umgås med och både hjälper och får hjälp av. Emil berättar även att den här sortens stöd är viktig för en person som har haft den livsstilen han själv har levt. När han kom till organisationen efter gängavhoppet har han stannat inom organisationen och är nu anställd där. Emil säger även att han tidigare besökt organisationen när han var yngre några gånger men att det var först nu efter gängavhoppet som han lyckats stanna kvar. Jag har gått ut och gått in och gått ut flera gånger bara för att jag inte kunnat hålla mig från narkotika liksom och kriminalitet och alkoholen såhär. Jag har haft ganska mycket problem med det ( ) Jag var ung. Men nu har jag lyckats hålla mig kvar och arbetar inom organisationen. Emil berättar att hans väg in i organisationen tidigare var svår för att han inte kunde hålla sig borta från sin tidigare livsstil. Han använder även uttrycket Jag var ung, när jag frågade om detta uttryck svarade han att han inte riktigt kunde förklara det men menar att han inte tog så bra beslut då. När Emil berättar om hur han blev bemött på organisationen och började gå på möten och umgås med personerna inom organisationen tyder det på att Emil byggde upp en social relation med personerna där. Detta kan ses som att Emil byggde upp sociala band genom att han byggde upp en anknytning till organisationen (Hirschi 1969: ). För att Emil skulle få vara en del av organisationen behövde han vara delaktig och efter att han fått ett erbjudande om att arbeta inom 20