Detta blev min vändpunkt

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Detta blev min vändpunkt En kvalitativ studie över fem personers upplevelser om vilka vändpunkter som har varit viktiga i processen att sluta begå brott Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Höstterminen 2014 Neslihan Izci

2 Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka anledningar som har fått en person att aktivt sluta begå brott. Jag har även belyst om huruvida Kriminalvårdens insatser har hjälp personerna att sluta begå brottsliga handlingar. De två huvudsakliga frågeställningar som förekommer i denna studie är: Vad har varit viktigt och haft kännbar påverkan i processen för att sluta begå brottsliga handlingar? Vilken betydelse har insatser från Kriminalvården haft för att minska brottsliga handlingar. För att kunna besvara mina frågeställningar i denna studie har jag utgått utifrån en hermeneutisk vetenskapsteori och använt en kvalitativ metodansats. I studien gjordes fem semistrukturerande intervjuer med män som har valt att luta begå brottsliga handlingar. Genom kvalitativa intervjuer med medlemmar i en frivilligorganisation har jag fått en klarare bild av deras egna upplevelser och tolkningar av deras verklighet. Intervjudeltagarna valdes genom ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Utifrån min valda teori, tidigare forskning och intervjuer har resultaten kunnat analyseras genom meningskoncenterering. Resultatet visar att de orsaker som har varit viktigt vid processen att sluta begå brott är bl.a. familj, arbete och motivation. Intervjudeltagarna uttryckte missnöje över Kriminalvårdens insatser inte hade hjälpt dem att sluta begå brott.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte och frågeställning Avgränsning Teori Turning points Kritik Tidigare forskning Vändpunkter Kriminalvården Metod Vetenskapsteoretisk ansats Förförståelse Kvalitativ metodansats Kritik Intervjuform Maktassymetri Urval och tillvägagångsätt Validitet och reliabilitet Forskningsetik Transkribering Analysmetod Kritik Presentation av intervjudeltagare Resultat och analys Vändpunkter Frivilligorganisationen Kriminalvårdens insatser Diskussion Förslag till framtida forskning Tack Referenser Bilaga Intervjuguide

4 1. Inledning I denna del kommer bakgrund och problemformulering till det valda forskningsområdet att redogöras. 1.1 Bakgrund Brottslighet är ett samhällsproblem som ökar. Brottsligheten kan leda till individuellt mänskligt lidande samt stora samhällskostnader. En person som begår brottsliga handlingar kostar samhället ungefär 12,5 miljoner kronor. Om det är 20 personer som begår brott når kostanden på 250 miljoner kronor (Brottsförebyggande rådet, 2008). Eftersom brottslighet ger stora skador för både individen och samhället, anser jag att detta är ett problem som behöver mer utrymme i forskning. Forskning visar att unga personer bryter mot normer och begår brott, men att de flesta slutar efter en viss tid i livet (Brottsförebyggande rådet, 2011). Sedan finns det en mindre andel av unga personer som fortsätter begår brott och därmed slår in sig på en brottslig bana (Ibid). Att känna till vad som kan bidra till att en individ väljer att begå brott är intressant, men jag anser att det är också relevant att undersöka hur och varför dessa individer väljer att sluta begå brottsliga handlingar Kriminalvården har ett ansvar att bl.a. förebygga återfall i brott. När en individ blir frigiven från anstalt kan detta innebära många utmaningar för individen själv, såväl för samhället som ska ge personen stöd och vård. Många av kriminalvårdens klienter har svåra sociala problem t.ex. dålig skolunderbyggnad, svag anknytning till arbetsmarknaden eller bostadslös. Enligt uppgifter från Kriminalvården har minst 70 procent av de fängelsedömda personlighetsstörningar och psykisk ohälsa. För att möta individens multipla problem och behov, krävs det ofta specialkompetens från samhället (Sallander & Alvant, 2012, s ). Eftersom Kriminalvården är den myndighet som behandlar personer som begår brottsliga handlingar är det intressant att lyfta upp individernas röster som har vistas inom denna myndighet. I denna studie har det varit betydelsefullt att se vilka de vanligaste vändpunkterna är när en person slutar begå brottsliga handlingar. I denna studie har det varit relevant att belysa om Kriminalvårdens insatser har hjälpt individer att sluta begå brottsliga handlingar. 6

5 1.2 Syfte & frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka vad som har fått en person att sluta begå brott. I denna studie kommer jag att belysa om Kriminalvårdens insatser har hjälpt intervjudeltagarna när de har valt att sluta begå brott. De frågeställningar som förekommer i denna studie är: Vad har varit viktigt och haft en kännbar påverkan i processen för att sluta begå brottsliga handlingar? Vilken betydelse har insatser från Kriminalvården haft för att minska brottsliga handlingar? 1.3 Avgränsning Denna studie omfattar fem intervjuer med fem män i Stockholm. Dessa personer är före detta brottslingar och vid studiens genomförande har intervjudeltagarna slutat begå brottsliga handlingar. I denna studie har jag valt att endast undersöka mäns upphörande med brottsligheten pga. begränsad plats i studien och tidsbrist. I denna studie har inga avgränsningar gjorts på hur länge personerna ska ha varit brottsfira vid genomförandet av intervjun, eftersom denna studie undersöker varför personerna har valt att sluta begå brottsliga handlingar. 7

6 2. Teori I detta avsnitt presenteras vald teori 2.1 Turning points Äktenskap, arbete och militärtjänst representerar vändpunkter i livet och är avgörande för att förstå förändringsprocesser i brottslig verksamhet (Laub & Sampson, 2003, s. 39). Forskarna Robert och John Laub har sedan 1987 varit involverande i longitudinellt forskningsprojekt som använder ett unikt datamaterial (Unraveling juvenile delinquency). De studerade 500 ungdomars brottskarriär och livsförlopp fram till 70 års ålder i USA. I deras studie Understanding desistance from crime har de förklarat varför personer slutar begå brottsliga handlingar. Enligt forskarna är individens upphörande med brottsligheten en kombination av individuella och strukturella effekter. Resultatet visade att vändpunkter dvs. turning points, är viktiga faktorer vid upphörandet med brottsligheten. Detta sker genom viktiga händelser i livet, t.ex. äktenskap, anställning och militärtjänst som sker på en individnivå och äger rum i en större strukturellt omgivning (Laub & Sampson, 2001, s ). I boken Shared Beginnings, Divergent Lives: Delinquent Boys to Age 70, förekommer två personer som valde att sluta begå brottsliga handlingar. Arthur och Michael hade överensstämmande uppväxt och båda växte upp i samma stad, belägen i ett resurssvagt område (Laub & Sampson, 2003, s. 1-4). Arthur levde ensam och fortsatte begå brott i vuxen ålder och försörjde sig på socialbidrag. Michael, bodde tillsammans med sin fru och sina barn. Han hade sedan tidigare ett arbete som väktare och var nu pensionerad. Michael hade slutat begå brottsliga handlingar och ansåg att det var militärtjänsten som fick honom att sluta begå brott (Ibid, s ). Laub och Sampson menar att äktenskap kan ses som en vändpunkt, men det är inte äktenskapet i sig som gör skillnad utan det är alla faktorer som bildas t.ex. att man får nya vänner och en ny umgängeskrets (Ibid, s ). Forskarna beskriver även arbete kan vara en vändpunkt som gör att en individ väljer att sluta begå brottsliga handlingar. När individerna får ett arbete, får de även rutiner och blir stadgade i vardagslivet, därmed kommer individen att känna sig viktig i samhället. Genom ett arbete får individen nya kontakter inom arbetslivet vilket kan försvaga kontakten med andra personer som begår brott (Ibid, s ). 8

7 Laub och Sampson har konstaterat att förändringar faktiskt inträffar, men att det fortfarande finns mer att forska inom detta område. Laub och Sampsons förslag till framtida forskning är att studera varför vissa individer förändras medan andra inte gör det (Laub & Sampson, 1993, s. 317). De lägger fram en hypotes och menar att det handlar om tur och tillfällighet, och att slumpartade möten spelar en framträdande roll i att forma livsvägar (Ibid. s. 318). Eftersom syftet med denna studie inte är att förklara brottsligheten, utan förklara vilka faktorer som har hjälpt när en person har valt att sluta begå brott, anses denna teori vara relevant. I denna studie kommer jag att återkoppla teorin till resultat-och analysdel för att undersöka ifall det finns ett samband mellan teorin och intervjudeltagarnas uttalanden. Sammanfattningsvis anser jag att denna teori kan förklara de orsaker som leder till att en person väljer att sluta begå brott. 2.2 Kritik Laub och Sampson teori om vändpunkter har fått kritik från andra forskare, bl.a. från Paternoster och Bushway. Forskarna uppger att Laub och Sampson har fokuserat på strukturella faktorer som äktenskap, arbete och militärtjänst. Paternoster och Bushway anser att det är individuella faktorer t.ex. inre motivation och vilja som är viktiga vid upphörandet med brottsligheten (Paternoster & Bushway, 2009, s. 1105). Även andra forskare, såsom Giordano, Cernkovich och Rudolph, har utvecklat en teori om upphörandet med brottsligheten. Strukturella förändringar i livet som äktenskap och arbete är inte tillräckligt för att förklara upphörandet med brottsligheten. Det som måste ske är en cognitiv shift, eller en omvandling i medvetandet hos individen. När detta sker börjar brottsliga personer att göra sina första rörelser mot en mer traditionellt livsstil (Ibid, s. 1151). En person som begå brottsliga handlingar måste genomgå en förändring av sig själv, vem man är, hur man tänker och hur man uppför sig. Denna förändring av identitet eller kognitiv transformation leder till att individens vilja att förändra sitt liv t.ex. genom arbete och giftermål (Ibid, s. 1152). 9

8 3. Tidigare forskning I denna del kommer jag att presentera olika studier som förklarar viktiga faktorer som förekommer vid upphörandet med brottsligheten. Med hjälp av tidigare forskning kommer jag att kunna tolka och analysera mitt insamlade intervjumaterial. 3.1 Vändpunkter Nilsson och Estrada genomförde en studie med både flickor och pojkar som under ungdomsåren registrerades för brott. Syftet med deras studie var att undersöka vilka konsekvenser som uppkom när ungdomarna blev vuxna. De använde sig av ett longitudinellt datamaterial, the Stockholm Birth Cohort Study (SBC), där de följde en kohort födda 1953 fram till 48 års ålder (Nilsson & Estrada, 2009, s. 2). Resultatet visade att de flesta med brottslig belastning hade antigen ett arbete eller familj. Individer som fortsatte med brottslighet efter tonåren hade sämre uppväxtförhållanden och sämre välfärdsituation i medelåldern (Nilsson & Estrada, 2009, s. 31). Nilsson och Estrada kom fram till att anställning och giftermål är två vändpunkter som kan hjälpa individer att sluta begå brottsliga handlingar (Ibid, s. 35). Savolainen har i sin studie Work, family and criminal desistance adult social bonds in a nordic welfare state förklarat att sysselsättning i vardagen är viktig i processen att kunna sluta begå brottsliga handlingar. I studien har forskaren valt att undersöka vilken betydelse arbete och äktenskap har för att avstå från brottsliga handlingar i Finland. Forskaren använde sig av statistik från Finlands centrala statistikbyrå och hans urval var personer som var dömda under 1996, för att fem år senare kunna urskilja skillnader i deras brottsliga verksamhet (Savolainen, 2009, s. 292). Hans hypotes var att arbete inte hade lika stor betydelse i Finland som det har i USA, eftersom i Finland har arbetslösa tillgångar till sjukvård, pension, bostad. Finland kan även erbjuda hög utbildning för deras barn. Därmed anser Savolainen att det inte går att klargöra att arbete ska kunna begränsa brottsligheten på samma sätt som det gör i USA, då Finland har ett omfattande ekonomiskt stöd för medborgarna. Trots detta har Savolainen i sin analys funnit att orsaken för minskning av återfall i brott i Finland är att arbeta. Genom att få ett arbete minskar risken för återfall med 40 procent. Savolainen förklarar att det är inte enbart den ekonomiska biten som ett arbete för med sig, utan det kan också vara en bidragande faktor till bättre självförtroende och nya bekantskapskretsar (Ibid s. 297). 10

9 I studien Turning points in the lives of young inner-city men foregoing destructive criminal behaviors: A qualitative study, lyfter forskaren fram hur afro-och latinamerikanska unga män som tidigare har haft ett brottsligt beteende ändrat sitt beteende och börjat bidra med hjälp till samhället. Huges genomförde intervjuer med 20 män som har berättat om sina liv (Hughes, 1998, s. 144). Med hjälp av kvalitativa intervjuer kunde Hughes hitta personliga och miljömässiga vändpunkter som bidrog till att männen slutade begå brottsliga handlingar. Hughes förklarar att det är viktigt för de unga män som vill sluta begå brott att få uträtta viktiga saker. Att t.ex. förebygga brottslighet bland ungdomar genom uppdrag gör att de upplever mer ansvar, då de kan göra något betydelsefullt med den erfarenhet som de har (Ibid, s. 149). Resultatet visar att en stöttande omgivning har varit relevant för de intervjuande personerna. Genom att känna stöd av personer i deras närhet har det underlättat för dem i processen att sluta begå brott (Ibid, s. 148). Forskaren Carlsson har också studerat vändpunkter (Carlsson, 2014, s. 105). I studien försökte han bidra till en djupare förståelse för individers kontinuitet och förändring i brottsliga karriär. Studien är skriven inom ramen för the Stockholm life course project (SLCP), en större livsförloppstudie med syfte att undersöka och belysa olika aspekter av brott och livsförlopp. Genom en närstudie av två livshistorier undersöker Carlsson förståelsen av vändpunkter i individens kriminalitet och livsförlopp. När brottslingar avstår från brott är det ofta pga. en livsförändring t.ex. militärtjänst, familjebildning eller anställning. Carlsson menar att dessa förändringar i sig inte är vändpunkter, men kan utgöra vändpunkter om de bidrar till andra förändringar som i sin tur är viktiga för upphörandet av brottsligheten (Ibid, s. 105). Analysen belyser vikten av att utforska flera ansvarsprocesser som sker i personernas liv, dvs. försöka förstå förändringar som sker när personer slutar begå brott. Carlsson förklarar att det är viktigt att kunna förstå kontexten i vändpunkterna. Delvis vid upphörande av brottsligheten är det viktigt att uppmärksamma de omgivande processerna, och se hur dessa förändringar blir möjliga genom t.ex. tidigare erfarenheter och händelser (Ibid, s. 106). Bergström uppger fyra grundläggande faktorer utifrån den forskning som finns gällande personer som slutar begå brott: Ansvar, självförtroende, mening och sammanhang är fyra viktiga faktorer vid upphörandet med brottsligheten. Ansvar är viktigt eftersom det visar villighet att ta ansvar för de val man gjort i livet (Bergström, 2012, s. 252). De personer som tar ansvar för sina handlingar och medverkat i sin egen förändringsprocess har större möjlighet att behålla uppnådda resultat. Livsstilskriminella kan även upphöra med brottsligheten utan hjälp och behandling. Detta sker när individerna möter en omgivning som agerar som möjliggörare (Ibid, s. 254). Brist på självförtroende innebär att personen som ägnar sig åt brottsligheten saknar grundläggande tro på sin egen förmåga och självtillit, och att bygga upp ett sådant självförtroende är viktigt. Självförtroendet 11

10 är vad som behövs när man är osäker på sin egen förmåga (Ibid, s ). Mening innebär hur man genom inbyggd karta och kompass kan utvecklas som människor och ha sociala relationer. De stämplingar som brottslingen får av andra gör att personen låser in sig själv i en begränsad värld och kan inte se sina livsmöjligheter (Ibid, s ). Sammanhang innebär att vi människor är i stort sett gruppvarelser och behöver gruppen för att uppleva bl.a. tillhörighet. Att kunna känna samhörighet och grupptillhörighet är nödvändigt för människans överlevnad. Människan känner en längtan och behov av att tillhöra och vara accepterad. Att ta emot hjälp och acceptera stödet innebär för många brottslingar att byta världsbild och självbild, och de utgör därför ett steg mot ett liv utan brottslighet (Ibid, s ). Även forskaren Rydén har i sin studie förklarat viktiga vändpunkter hos personer som vill sluta begå brottsliga handlingar. Rydén genomförde en studie med ungdomar som begick brottsliga handlingar, och syftet med hennes studie var att se hur det hade gått för dessa ungdomar när de var i snitt 23 år gamla. Hennes insamlade material var bl.a. från kriminalregister, socialregister och intervjuer med ungdomar (Rydén, 2008, s. 60). Resultatet visade att vissa av ungdomarna fortfarande begick brott vid uppföljningstillfället. Rydén belyser även Kriminalvårdens och Socialtjänstens insatser och beskriver att de har misslyckats med sina försök att rehabilitera dessa ungdomar. Ungdomarna i hennes studie hade antingen varit placerade genom socialtjänsten eller på kriminalvårdsanstalter, utan påvisbara effekter. Majoriteten av de intervjuade ungdomarna menade att socialtjänsten eller Kriminalvården inte haft någon roll i deras nuvarande situation. Det som var utmärkande för flera av dem som hade en bättre prognos var att de hade fått en egen familj, och därmed fått nya prioriteringar. Detta hade fått ungdomarna att se på tillvaron på ett nytt sätt och motiverat dem att sluta begå brott (Ibid, s.68). I sin studie beskriver Rydén att fängelsestraff inte avskräcker den här gruppen av unga brottslingar. Utifrån hennes intervjudeltagare har fängelsestraff antingen inte haft någon effekt alls, eller att effekten varit negativ (Ibid, s. 69). I studien beskriver Rydén att individer väjer att engagera sig i de beteenden som de tror ska vara de mest givande. Med åldern blir männen mer och mer avskräckta från att begå brott, inte så mycket på grund av yttre social kontroll, utan i första hand på grund av förändringar inom dem själva. Att sluta begå brott innebär att omstrukturera sin egen inre bedömning av belöningar och straff (Ibid, s. 63). För att en person ska sluta begå brottsliga handlingar ska personen inte ha ett pågående missbruk, och individen måste ha någon form av sysselsättning, ett engagemang som till exempel arbete. Det måste även finnas någon form av stöttande socialt nätverk, i form av t.ex. familj. Individen måste ha någon form av framtidstro och känna hopp om en förändring, samt ha en motivation (Ibid, s. 64). 12

11 Sallander och Alvant förklarar också att den enskildes motivation till att förändra sitt beteende är en förutsättning för att kunna sluta begå brottsliga handlingar. Människan måste själv vilja bryta sitt brottsliga beteende. De beskriver i sin rapport att individens motivation kan förändras under livets olika skeden, och då är det viktigt att ta vara på de tillfällen då individen själv är som mest motiverad att förändra sin livsbana (Sallander & Alvant, 2012, s. 27). 3.2 Kriminalvården Kriminalvården är en brottsförebyggande myndighet som ska öka människors trygghet och bidra till ett tryggare samhälle. Myndighetens uppgifter är bl.a. att genom frivård och fängelser verkställa de påföljder som domstolen dömer ut, driva häkten, utföra transporter och göra personutredningar i brottsmål. Kriminalvårdens värdegrund står för kvalitet, effektivitet, säkerhet och positiv påverkan. Deras arbete ska ge klienterna möjligheter till utveckling och förändring (Kriminalvården, 2007). Regeringen gjorde en effektivitetsgranskning av Kriminalvården år En punkt som har varit viktigt i granskningen är att förebygga återfall i brott (Statskontoret, 2003, s.15). Granskningen visade att det fanns indikatorer på att vissa åtgärder har haft en positiv effekt på återfallsrisken men den övergripande statistiken visade att det fanns en långsiktig negativ utveckling med ökande återfallsfrekvenser bl.a. har programverksamheten minskat, färre drogmissbrukare har fått behandling, sysselsättning i arbete har minskat, användningen av behandlingshem har minskat och utslussningsåtgärder av olika slag har inte skett enligt plan. Under granskningen tog regeringen kontakt med intagna på ett fängelse. Intagna talade om att de inte fick vård för de problem som de hade. Regeringens förslag till detta är att ordna andra insatser för intagna t.ex. arbetsmarknadsutbildning eller att frivilligorganisationer ger vissa intagna stöd före och efter frigivning. Regeringen anser även att studiemöjligheterna bör förbättras, särskilt avseende svenskundervisning och distansundervisning på högskolor (Ibid, s. 16). Kriminalvården har även gjort en vetenskaplig analys om vad som är motivationen till förändring. Att arbeta med beteendeförändring med dem som har dömts för brott är en utmaning. De menar att vissa människor är villiga att genomföra förändring men att de saknar tilltro, medan andra är säkra på sig själva men ser ingen större anledning till att genomföra förändringen för att leva ett liv utan brott. Genom en inre motivation är beteendeförändring möjligt. Denna typ av motivation har ett positivt samband med intresse, glädje och kreativitet. Den inre motivationen är inte beroende av externa faktorer för beteendeförändring, men beteende som åstadkoms genom inre motivation har större sannolikhet att bestå när det externa trycket försvinner (Viets, Walker & Miller, 2002, s. 7-8). 13

12 Riksrevisionen har också granskat Kriminalvårdens planering av intagnas verkställighet och samverkan med bl.a. Arbetsförmedlingen inför frigivningen. Verkställighetsplaneringen används för att planera åtgärder som ska minska risken för att en intagen återfaller i brott efter frigivningen. Granskningen visar att kriminalvården inte lever upp till de krav som ställs på verkställighetsplaneringen. Det finns brister i bl.a. kvalitén, dokumentationen och uppföljningen. Riksrevisionens bedömning är att ledningen inte har varit tillräckligt tydlig i sin styrning eller gett personalen goda förutsättningar. För att en klient inte ska återfalla i brott behövs en effektiv samverkan mellan Kriminalvården och andra berörda myndigheter. Deras bedömning är att regeringen inte har ställt tydliga krav på att övriga myndigheter ska samverka, vilket har medfört att samverkan utvecklats olika. De ovan konstaterade bristerna riskerar att medföra att klienterna inte får rätt insats i rätt tid och att de insatser som gjorts inte möts upp av nödvändigt stöd vid frigivningen (Riksrevisionen, 2009, s. 76). Brottsförebyggande rådet har i sin rapport följt en grupp individer placerade i anstalt under en period på sju månader med start från en månad innan frigivning. Strukturerade intervjuer genomfördes med 95 intagna (Brottsförebyggande rådet, 2000, s. 6). I rapporten lyftes bl.a. studier och behandling som sysselsättning under anstaltsvistelsen (Ibid, s. 7). Kriminalvården har arbetat med brotts-och missbruksbehandlande program men trots detta hade endast 44 procent av intervjudeltagarna i studien uppgett att de deltagit i någon slags behandlingsprogram. Vissa av intervjudeltagarna hade påverkats av programmen t.ex. att de hade lärt sig något om sig själva eller lärt sig tänka på ett nytt och annorlunda sätt. Majoriteten berättade dock att de inte hade blivit erbjudna delaktighet i något behandlingsprogram. De personer som svarade att de hade blivit erbjudna en plats i ett program men sedan tackat nej, förklarade att valet att avstå var pga. att de hade deltagit tidigare, eller att de själva ansåg sig sakna motivationen som krävdes för att delta (Ibid, s. 21). 14

13 4. Metod I denna del kommer jag att presentera metodologiska överväganden som användes vid genomförandet av denna studie. 4.1 Vetenskapsteoretisk ansats Hermeneutiken handlar om att tolka, förstå och förmedla och kan användas för att förmedla upplevelser av olika fenomen. Hermeneutiken är lämpligt att använda när syftet med studien är att få tillgång till informanternas egna upplevelser av fenomen samt när informanterna ska ges stort utrymme att själva välja vad de vill tala eller skriva om (Fejes & Thornberg, 2009, s. 62). I denna studie har jag valt att använda en hermeneutisk vetenskapsteoretiskt ansats för att kunna tyda det insamlande empiriska materialet. Hermeneutiken grundas på empiri, logik och känsla. Genom denna ansats är jag ute efter att förstå varför en person väljer att sluta begå brott. Hermeneutiken grundas även på ett inkännande, som är en viktig punkt i sammanhanget eftersom det innebär att kunna tolka människor utifrån personlighet, handlingar och agerande (Thurén, 2007, s. 95). Både hermeneutiken och jag vill förstå och inte bara begripa. Denna tolkning är viktig när det innebär att kunna förstå människor, människors handlingar och påföljden av människors handlingar (Ibid, s. 94). Inom hermeneutiken är förförståelse en viktig grund. De kunskaper en uttolkare har blir en grund till forskarens tolkning av fenomenet. Det vi upplever, ser, hör, tänker och tycker bygger på förförståelse (Ibid, s. 60). 4.2 Förförståelse Förförståelse formar vårt sätt att uppleva verkligheten. Vi socialiseras in i ett sätt att uppfatta omvärlden (Ibid, s. 62). Inom den humanistiska ansatsen beror analys- och tolkningsprocessen bl.a. på att forskaren har olika ingång och förförståelse, och utifrån det kan välja olika angreppsätt för att förstå och tolka sitt empiriska material. I denna studie kan förförståelse förstås utifrån min individuella aspekt t.ex. att jag har kunskap om ämnet från mina kriminologikurser samt att jag har varit i kontakt med personer som har valt att sluta begå brott genom mina tidigare anställningar. Denna förförståelse kan ha inverkan på mina reaktioner på intervjudeltagarnas utsagor och hur intervjudeltagaren lägger upp sina utsagor (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 98). 15

14 4.3 Kvalitativ metodansats I denna studie har en kvalitativ metodansats använts. Kvalitativa studier bygger på en forskningsstrategi där vikten ligger på ord mer än på kvantifiering vid insamling av data. I kvalitativ forskning ligger förståelsen av den sociala verkligheten på grundval av hur deltagarna i en viss miljö tolkar denna verklighet (Bryman, 2011, s. 340). Alltså vill den kvalitativa forskningsintervjun förstå ämnen från den levda vardagsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 39). En kvalitativ forskare strävar även efter en nära relation till de personer som studeras för att forskaren ska kunna uppfatta världen på samma sätt som de gör (Bryman, 2011, s. 371). Av dessa anledningar har kvalitativ metodansats varit relevant för denna studie Kritik Kvalitativ metod har kritiserats av kvantitativa forskare. Kvantitativa forskare menar att kvalitativ forskning är alldeles för subjektiv dvs. kvalitativa resultat bygger på forskarnas osystematiska uppfattningar om vad som är viktigt och betydelsefullt, och även på det nära och personliga förhållande som de etablerar med undersökningspersonerna. Kvantitativa forskare menar att det finns svårigheter att replikera en undersökning pga. att en kvalitativ undersökning är ostrukturerad och ofta beroende av forskarens egen uppfattningsrikedom, vilket gör att det är sällan möjligt att göra en replikation av en viss undersökning (Bryman, 2011, s. 368). Kvalitativa forskare kritiseras även för bristande transparens, dvs. att det kan vara svårt i en kvalitativ undersökning att slå fast vad forskaren konkret har gjort eller hur forskaren har kommit fram till sina slutsatser. Kvalitativa forskningsrapporter är ibland oklara när det t.ex. gäller frågor om hur olika människor valts ut för intervju (Ibid, s. 370). Med kvalitativa intervjuer kan det finnas risk att intervjudeltagaren endast svarar det personen tror att forskaren vill höra eller ger en skev bild av sig själv. Den personliga närheten kan leda till olika intervjueffekter t.ex. att intervjuaren medvetet eller omedvetet påverkar intervjudeltagaren och hur intervjudeltagarna besvarar frågorna. Faktorer som kan påverka under en intervju är t.ex. kroppsspråk, etnicitet, kön, social bakgrund osv. (Ibid, s. 223). 16

15 4.4 Intervjuform För denna studie valdes en semi-strukturerad intervjuform (Bilaga 1). Genom denna intervjuform har forskaren en lista över specifika teman som ska beröras dvs. en intervjuguide. Intervjudeltagaren har en frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Intervjufrågorna behöver inte komma i samma ordning, och frågor som inte ingår i intervjuguiden kan ställas, om intervjuaren anknyter till något som intervjupersonen har sagt. I semi-strukturerad intervjuform ligger tonvikten på hur intervjupersonen uppfattar och tolkar frågor och skeenden, dvs. på det som intervjupersonen upplever vara viktigt vid förklaring och förståelse av händelser, mönster och beteenden (Bryman, 2011, 415). Denna intervjuform har varit relevant i denna studie eftersom syftet är att få fram intervjudeltagarnas beskrivningar om sina upplevelser och tolkning av deras verklighet. 4.5 Maktassymetrin Forskningsintervju är ett specifikt professionellt samtal med en tydlig maktassymetri mellan forskare och undersökningspersoner. Eftersom att jag valde att avgränsa mig till att intervjua endast män har jag försökt korrigera intervjun till en dominansfri zon av samförstånd och empati (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 48). Genom ett gott samarbete med mina intervjudeltagare har jag som forskare försökt att minska maktassymetrin hos mina genomförda intervjuer för att mina intervjudeltagare ska känna att vi blir jämbördiga gällande utfrågningen och tolkningen (Ibid, s. 49). 4.6 Urval och tillvägagångsätt Urvalet för denna studie har varit målstyrt. Denna samplingsteknik är i grunden av strategiskt slag och inbegriper ett försök att skapa överenstämmelse mellan forskningsfrågor och urval. Forskaren gör sitt urval utifrån en önskan om att intervjua personer som är relevanta för forskningsfrågan (Bryman, 2011, s. 434). Detta urval har varit relevant för denna studie eftersom syftet i studien är att intervjua personer som har slutat begå brott. Min önskan i denna studie var att få intervjua personer som har begått brottsliga handlingar och målgruppen var en Frivilligorganisation. Organisationens mål är att stödja och vägleda brottslingar och missbrukare samt frigivna till ett hederligt-och drogfritt liv. I denna studie valdes en bekvämlighets-och snöbollsurval. Med dessa urvalsprocesser får forskaren kontakt med personer som för tillfället råkar finnas tillgängliga, och får kontakt med ett mindre antal personer som är relevanta för undersökningens tema och sedan får ytterligare kontakt med andra deltagare (Ibid, s. 196). Problem med bekvämlighetsurval och snöbollsurval är att urvalet man får fram kommer osannolikt vara representativt för populationen (Ibid, s. 197). 17

16 Jag tog kontakt med organisationens ordförande som hänvisade mig vidare till medlemmarna i organisationen. Intervjuernas mötesplats har anpassats efter intervjudeltagarens önskemål, dvs. intervjuerna har ägt rum i organisationens lokal, i intervjudeltagarens hemmiljö. Jag spenderade två dagar med medlemmarna i organisationen. Första dagen fick jag möjligheten att intervjua medlemmar som är ansvariga för organisationen, och andra dagen fick jag möjligheten att spendera tid med medlemmarna och fortsätta intervjua dem. Varför jag valde att spendera tid med medlemmarna innan intervjun är pga. att jag som forskare ville bekanta mig med den miljön som intervjudeltagarna är i. Detta kommer att underlätta tolkningen och förståelsen av det som personen i fråga berättar (Ibid. 420). Intervjuernas längd varierade från 20 minuter upp till 40 minuter. Fördelen med organisationen var hjälpen som jag fick, vilket även underlättade för mig att hitta intervjupersoner. Nackdelen med organisationen kan vara att intervjudeltagarna kan ha påverkats av organisationen, vilket i sin tur kan ha påverkat mina intervjudeltagares beskrivningar av deras tillvaro. Eftersom jag vill förstå mina intervjudeltagares upplevelser och tolkningar av deras världsverklighet, var det relevant för mig att använda mig av en semistrukturerad intervju. Denna metod hjälpte mig att tolka mina intervjudeltagares beskrivningar och uttalanden av deras utsagor. 4.7 Validitet och reliabilitet Validitetsfrågan behandlar huruvida den undersökning man genomför för att besvara en bestämd fråga verkligen kan ge ett svar på frågeställningen dvs. validiteten behandlar studiens giltighet (Bergström & Boréus, 2012, s. 41). Validiteten inbegriper även tillförlitligheten hos undersökningspersoneras berättelser och kvaliteten på intervjuerna. Det innebär en noggrann utfrågning om meningen i det som sägs och ständig kontroll av den information som erhålls som validering (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 267). I denna studie var det viktigt att min intervjuguide stämde överens med syftet och frågeställningar. Jag utformade intervjuguiden utifrån mitt syfte och frågeställningar för att få en stärkande validitet i min studie. En annan metod som stärker validiteten i min studie är en respondentvalidering. Denna metod är en process varigenom en forskare förmedlar sina resultat till de personer som har varit föremål för undersökningen. Målet är att få en bekräftelse på att den beskrivning som forskaren har förmedlat är riktigt (Bryman, 2011, s. 353). Vid önskan om detta lämnade jag en kort redogörelse till mina intervjudeltagare om de svar jag kom fram till. Detta är viktigt för att se om det finns en likhet mellan mitt resultat och de uppfattningar som intervjudeltagaren har. 18

17 Reliabiliteten anknyter till forskningsresultatens konsistens och tillförlitlighet. Den behandlas i relation till frågan om ett resultat kan produceras vid andra tidpunkter och av andra forskare (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 263) dvs. intersubjektivitet. En god intersubjektivitet innebär att samma person får samma resultat vid samma sorts analys av samma material vid olika tidpunkter (Bergström & Boréus, 2012, s. 43). Men i kvalitativ forskning kan detta vara svårt att uppfylla, eftersom att en kvalitativ forskare som upprepar en undersökning behöver gå in i en liknande social roll som den första forskaren (Bryman, 2011, s. 352). 4.8 Forskningsetik Etiska problem som förekommer vid genomförandet av en kvalitativ studie är när forskaren kommer i kontakt med människor, i samband med datasamlingen (Johannessen & Tufte, 2003, s.60). För att hindra dessa problem har man sammanställt vetenskapsetiska principer och regler inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Ibid, s. 61). Individskyddskravet är den givna utgångspunkten för forskningsetiska överväganden. Inför varje vetenskaplig undersökning ska en forskare göra en avvägning av värdet av det förväntande kunskapstillskottet mot möjliga risker i form av negativa konsekvenser för berörda undersökningsdeltagare (Vetenskapsrådet, 2002, s.5). Informationskravet är en av fyra krav i individskyddskravet och det innebär att forskaren ska informera undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De ska också upplysas om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan. Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta (Ibid, s. 7). Detta krav förklarade jag för organisationen när jag kom i kontakt med dem på telefon och innan intervjun. Samtyckeskravet innebär att forskaren ska inhämta undersökningsdeltagares samtycke (Ibid, s. 9). Innan intervjun förklarade jag att de har rätt att bestämma över sin medverkan i denna studie och att de har rätt att avbryta intervjun. Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om alla de personer som ingår i undersökningen ska ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifter ska försvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem (Ibid, s. 12). Innan intervjun informerades intervjudeltagarna att all information behålls konfidentiella och att personuppgifterna kommer att förvaras så att obehöriga inte kan få ta del av informationen. 19

18 Nyttjanderätten innebär att uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål (Ibid, s. 14). Detta krav gjordes tydligt för intervjudeltagarna innan intervjun, dvs. att uppgifterna om enskilda personer kommer endast att användas i denna studie. 4.9 Transkribering I kvalitativ forskning finns det olika sätt att registrera intervjuer för dokumentering och analys. I denna studie var det relevant att använda ljudinspelning. Denna metod ger intervjuaren en frihet att koncentrera sig på ämnet och dynamiken som förekommer i intervjun (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 194). Fördelen med transkribering är att det bevarar intervjupersonernas ordalag och uttrycksätt och nackdelen är att transkriberingen är en mycket tidsödande process (Bryman, 2011, s. 429). Efter mina genomförda intervjuer med medlemmarna från organisationen överfördes ljudinspelningen till min personliga dator där de lagrades och spelades upp för transkribering. Detta har varit viktigt för mig, både för de etiska principerna och att ingen obehörig skulle kunna komma åt materialet (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 195) Analysmetod Som forskare bör man innan intervjun genomförs fundera på hur de ska analyseras. Eftersom analysmetoden påverkar utformandet av intervjuguiden, genomförandet av intervjuerna och utskrifterna av materialet (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 206). Analysen av den insamlade materialet gjordes med hjälp av en meningskoncentrering. Denna analys innebär att man sammanfattar intervjudeltagarnas yttranden (Ibid, s. 221). Med hjälp av meningskoncentrering kan man analysera omfattande intervjuer genom att leta efter naturliga meningsenheter och utveckla huvudteman. Dessa teman kan sedan göras till föremål för mer omfattande tolkningar och teoretiska analyser (Ibid, s. 222). För att analysera mitt datamaterial läste jag transkriberingen av intervjun för att få en sammanfattning av intervjun. Jag läste igenom intervjumaterialet återigen för att plocka ut text från varje intervjuskrift, som ger svar på respektive forskningsfråga och sammanställde dessa texter till ett dokument. Till sist plockade jag ut citat från varje intervjuskrift för att sätta in dem i mina valda teman. De teman som jag valde ut i denna studie är vändpunkter, frivilligorganisation och kriminalvårdens insatser. De olika avsnitten från intervjudeltagarnas uttalanden plockades ut för att sedan matcha in under de i teman. Sedan undersökte jag om intervjudeltagarens uttalanden var förenliga med 20

19 studiens syfte och frågeställningar för att sedan knyta ihop de centrala temana till ett diskuterande och sammanfattande resultat (Ibid, s ) Kritik mot analysmetoden Vid sökandet efter teman i intervjuutskrifterna och fältanteckningarna kan de kriterier som tillämpas vid identifikationen av teman är ofta otydliga. En tänkbar faktor som kan styra detta är hur ofta händelser, ord och fraser som står för temat förekommer, desto större är sannolikheten att dessa teman verkligen identifieras. Därmed bör forskaren leta efter repetitioner för att kunna identifiera olika teman (Bryman, 2011, 551) Presentation av intervjudeltagarna Jag fick möjligheten att intervjua fem före detta brottslingar som har valt att sluta begå brott: Intervjudeltagare 1: 36 år, har varit fri från brottsligheten i fem år. Intervjudeltagare 2: 24 år, har varit fri från brottsligheten i åtta månader. Intervjudeltagare 3: 38 år, har varit fri från brottsligheten i ett år. Intervjudeltagare 4: 23 år, har varit fri från brottsligheten i tre och ett halvt år. Intervjudeltagare 5: 27 år, har varit fri från brottsligheten i två år. 21

20 5. Resultat och analys I denna del kommer resultat från det insamlande materialet att presenteras samt analyseras. Analysen kommer att baseras sig på min valda teori om vändpunkter och tidigare forskning som har redovisats tidigare i studien. 5.1 Vändpunkter De vändpunkter som mina intervjudeltagare talar om är familj och arbete. Dessa två faktorer har varit betydelsefulla för dem vid processen att sluta begå brottsliga handlingar. Den teori som styrker detta resonemang är Laub & Sampsons teori om vändpunkter (Laub & Sampson, 2003, s.39). Laub och Sampson menar att familj och arbete är två viktiga faktorer som hjälper en person att sluta begå brott. Den ena intervjudeltagaren beskriver att den viktigaste faktorn vid upphörandet med brottsligheten har varit hans fru och barn: Familjen i grunden, men sen är det också att man ska jobba med sig själv, att man ska intala sig själv att sluta med frestelserna. För mig har det varit familjen och jag ser inget annat som har hjälp mig - ID 1 Medan majoriteten av intervjudeltagarna beskriver att det har varit genom att de har fått en anställning: Att jag har ett arbete och får lön har varit en stor faktor - ID 2 För mig har det varit att ha ett arbete och sen tröttnar man efter ett tag och vill börja tjäna pengar för de arbetena man genomför ID 4 Detta resonemang kan kopplas till Nilssons och Estradas studie som beskriver att en viktig vändpunkt är att ha ett arbete (Nilsson & Estrada, 2009, s. 35). Även Laub och Sampson förklarar att brottslingar avstår från brott som ett resultat av individuella åtgärder i samband med strukturella effekter. Mina intervjudeltagare uppger även att organisationens hjälp har varit en betydelsefull faktor i sammanhanget när de har valt att sluta begå brott. Det har varit genom organisationen, deras motivation fick mig att vilja sluta med brottsligheten och att jag fick ett jobb ID 3 22

21 Tror nog att det är min familj och strukturen som har varit betydelsefulla. Jag ville inte göra min familj ledsen. Genom organisationen fick jag hjälp med mina vardagliga rutiner och struktur och så småningom fick jag ett arbete ID 5 Savolainen beskriver i sin studie att det starkaste bandet för minskning av återfall i brott är att gå till arbete. Han menar att genom arbete kan personen försörja sig, men även att personen får bättre självförtroende och nya bekantskaper som hjälper personen att avstå från att begå brottsliga handlingar (Savolainen, 2009, s. 297). Att personer avstår från brott är ofta på grund av en förändring som sker i deras liv. Enligt Carlssons resonemang är det inte förändringarna i sig själva som är vändpunkter men kan utgöra vändpunkter om de bidrar till andra förändringar som är viktiga för upphörandet med brottsligheten (Carlsson, 2014, s. 105). Detta resonemang stärks genom Paternoster och Bushway som också uppger att individuella faktorer är en viktig aspekt vid upphörandet med brottsligheten (Paternoster & Busway, 2009, s. 1152). Men det viktigaste är att ett brottsligt beteende inte kan förändras om personen inte ändrar på sitt eget tänkande och självbild (Bergström, 2012, s ). Intervjudeltagarna stärker också denna teori genom att de uppger att motivation, hopp och struktur har hjälpt dem vid upphörandet med brottsligheten: Det handlar om att man har struktur i sitt liv och får stöd från familjen. ID 2 Jag tror att det är viktigt för en person att veta att man har en framtid och mål. ID 3 Hopp, det är viktigast och att man träffar andra personer som har klarat sig. Att ha vilja är också viktigt. ID 4 Enligt Rydén är det viktigt att när personer slutar begå brott måste personen ha någon form av sysselsättning, ett engagemang. Det måste även finnas någon form av stöttande socialt nätverk, t.ex. familjen. Personen måste ha någon form av framtidstro och känna hopp om en förändring samt ha en inre motivation (Rydén, 2008, s. 64). Detta resonemang stärks av mina intervjudeltagare. De uppger att stöd, framtid och motivation är viktiga faktorer vid upphörandet med brottsligheten. Även Hughes stärker detta resonemang. Han menar att det är viktigt att personer som vill sluta begå brott har en stöttad omgivning eftersom detta underlättar för dem i processen att sluta begå brottsliga handlingar (Hughes, 1998, s. 148). 23

22 5.2 Frivilligorganisation Eftersom att jag valde att kontakta en frivilligorganisation var det relevant för min studie att få en förståelse över vad denna organisation ger för positiva följder för mina intervjudeltagare. Alla intervjudeltagarna uppger att organisationen har varit en viktig del i deras upphörande med brottsligheten: Organisationen ger mig struktur och rutiner i mitt liv dvs. något att se framemot, jag tänker framtiden och utbildning, saker som jag inte tänkte förut. ID 2 Den ger mig ett liv utan kriminalitet. Genom motivation så blir jag motiverad till att leva som en vanlig medborgare. ID 5 Bergström förklarar att ansvar och självförtroende är viktiga faktorer när det gäller att lämna kriminaliteten bakom sig. Att personen visar villighet att ta ansvar för de val man har gjort i sitt liv. De som har tagit ansvar för sina handlingar och medverkat i sin egen förändringsprocess har större möjlighet att behålla uppnådda resultat. Den brottsliga personen möter en omgivning som agerar möjliggörare (Bergström, 2012, 254). I detta fall är det organisationen som har varit möjliggörare för mina intervjudeltagare: Organisationen har gett mig självtillit. Att jag kan klara samhället utan brottsliga vanor och det är en stor grej för den som har levt ett liv i utanförskap. Det är den svåraste biten, att stå emot de här frestelserna. ID 1 Genom att ägna sig åt en person som har en brottslig beteende och som saknar grundläggande tro på sig förmåga och självtillit, hjälper man dem att få självförtroende och byta deras världsbild och självbild, och detta utgör ett steg mot ett liv utan brottslighet. 24

23 5.3 Kriminalvårdens insatser Ett av syftena i denna studie var att belysa Kriminalvårdens insatser, och se ifall det hade påverkat mina intervjudeltagare vid upphörandet med brottsligheten. Majoriteten av intervjudeltagarna uppger att Kriminalvården inte haft en påverkan eller att de inte har fått hjälp av Kriminalvården när de valde att upphöra med kriminaliteten: Kriminalvården har inte haft någon påverkan hos mig. Eftersom Kriminalvården inte satsar så mycket på vård, vilket de borde göra så har jag inga upplevelser av att de har hjälpt mig. ID 1 Nej, jag tycker inte att Kriminalvården har hjälpt mig. Efter min sista strafftid så har jag inte haft kontakt med Kriminalvården. ID 3 Nej, jag skulle inte säga att Kriminalvården har hjälpt mig alls. ID 4 Rydén beskriver i sin studie att Kriminalvården har misslyckats med sina försök att rehabilitera brottsliga personer. Hennes intervjudeltagare tillskrev att Kriminalvården inte haft en påverkan gällande deras upphörande med brottsligheten (Rydén, 2008, s. 67). Även i Brottsförebyggande rådets rapport framgår det att Kriminalvården har misslyckats att motivera intagna till behandling (Brottsförebyggande rådet, 2000, s. 21). Vissa av mina intervjudeltagare uppger att de har fått hjälp från Kriminalvården genom att erbjudas olika former av behandlingar, men att detta inte har hjälpt dem med processen till att upphöra med kriminaliteten: Jag har deltagit i deras behandlingar, men jag tycker inte att det har hjälp mig att sluta upp med min brottslighet ID 2 Nej, jag har gått på behandlingar och så men det har inte hjälpt mig ett dugg, så svaret är nej. ID 5 Rydén beskriver även i sin studie att fängelsestraff inte avskräcker unga brottslingar från att sluta begå brott (Rydén, 2008, s. 69). 25