Detta blev min vändpunkt

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Detta blev min vändpunkt - en kvalitativ studie om vägen ut ur kriminalitet Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Vårterminen 2015 Jovana Stojkovic

2 Förord Jag vill passa på att tacka mina intervjudeltagare. Tack för att ni var villiga att ställa upp och berätta er historia. Utan er hade inte denna uppsats varit genomförbar. Jag vill även rikta ett stort tack till Lena Roxell, min handledare, som har hjälpt mig genom detta arbete med värdefulla råd och inspiration. Tack alla!

3 Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som kan tänkas ha varit avgörande för mina intervjudeltagare att upphöra med brott och därmed välja en ny väg. Studiens huvudfrågeställning är att undersöka de faktorer eller vändpunkter som får individer att sluta begå brott. För att besvara frågeställningen har jag utgått utifrån en hermeneutisk vetenskapsteori och även använt en kvalitativ metodansats. För att färdigställa och införskaffa information till uppsatsen utfördes fyra semistrukturerade intervjuer med fyra före detta kriminella män. Utifrån det analyserades resultaten och diskuterades med bland annat Sampson och Laubs teori om vändpunkter samt tidigare forskning. Det som har varit betydelsefullt för att vilja förändra sin livsstil och lämna kriminaliteten bakom sig är bl.a. egen vilja, relationer till nära och kära, föräldraskap, arbete, dåliga knarkupplevelser och fängelsevistelser eller hotet om dessa fungerade som tankeställare och ledde till att individerna bröt sina förbindelser till den kriminella kretsen och valde en ny väg till ett bättre liv.

4 Innehållsförteckning Innehåll Sammanfattning Innehållsförteckning Inledning Syfte & frågeställningar Avgränsning Disposition Tidigare forskning Faktorer av betydelse för att bryta en kriminell bana Teori Teori om vändpunkter Metod Vetenskapsteoretisk utgångpunkt & förförståelse Val av metod Urval & generalisering Genomförande Transkribering & analysmetod Validitet & reliabilitet Etiska överväganden Resultat & analys Presentation av intervjupersonerna Bakgrund Att hamna i kriminalitet Att upphöra med brott (identifiera möjliga vändpunkter) Avslutande diskussion Förslag till vidare forskning Litteraturförteckning Bilaga... 27

5 Inledning Att brottsligheten avtar med åren har man vetat sedan länge inom kriminologin. Om detta beror på själva åldrandet i sig eller om det finns andra viktiga faktorer som bidrar är däremot mera oklart. På senare tid har man allt mer börjat uppmärksamma den positiva sidan av anpassning i samhället och funnit det värdefullt att undersöka positiva, friskhetsbefrämjande faktorer, istället för att ägna sig åt att huvudsakligen forska kring patologiska faktorer. Varför individer hamnar i kriminalitet är en fråga som har ställts genom tiderna och som självklart är intressant, men det är ännu mer intresseväckande att ta reda på vad som egentligen får en individ att sluta begå brott (Ryden-Lodi 2008, s. 11). Att bryta med den kriminella livsstilen är ofta svårt och man får möta många hinder under förändringsprocessen. Vem är jag? Är jag lycklig? Vad vill jag egentligen åstadkomma? Dessa frågor har alla vi någon gång i livet ställt till oss själva. Varje liv innehåller punkter där beslut måste fattas och som blir avgörande för hela framtiden. I denna studie har fyra personer som har lyckats lämna kriminaliteten bakom sig intervjuats. Innan jag börjar forska om vilka faktorer som har befrämjat individernas förändring och vilka händelser kan tolkas som deras vändpunkter så ska jag försöka få en inblick i personernas liv för att således förstå hur de hamnade på den kriminella banan. När jag satt och skrev min intervjuguide så kändes det viktigt att ha med frågor som behandlar informanternas bakgrund och orsaker till varför de hamnade i kriminalitet. Tanken bakom detta är att ge läsaren en mer nyanserad bild av hur informanternas liv har sett ut. 1.1 Syfte & frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra till kunskapen om hur processen ifrån kriminell till icke kriminell kan se ut. Jag kommer att undersöka vad som har varit viktigt och vad som lett till en påverkan att sluta vilja begå brott. Mina frågeställningar är följande: Vad är det som får personer att sluta begå brott och välja en ny väg? Kan vändpunkter identifieras och i sådana fall vad är det som karaktäriserar dem? 1

6 1.2 Avgränsning Jag har valt att avgränsa mig till endast män som har lämnat kriminalitet bakom sig och exkluderat kvinnor i min pilotstudie. Anledningen till varför jag valde att avgränsa mig till just män som har varit kriminell aktiva var för att jag ansåg dem var mest relevanta att undersöka i förhållande till studiens syfte. Att jag valde en grupp män i olika åldrar berodde på min uppfattning att deras svar (beroende på vilken ålder de befinner sig i) kan skilja sig åt. 1.3 Disposition Studien inleds med en sammanflätning av tidigare forskning och teorin som används. Därefter redogörs för studiens genomförande, från urval till intervjuer och de etiska överväganden som jag har uppmärksammat under studiens gång. Sedan följer en presentation och analys av det insamlade datamaterialet. Avslutningsvist diskuteras studiens resultat och ges förslag till vidare forskning. 2

7 2. Tidigare forskning I detta kapitel kommer jag att presentera tidigare forskning som jag senare kommer att ta hjälp av när jag ska tolka och analysera det insamlade intervjumaterialet. 2.1 Faktorer av betydelse för att bryta en kriminell bana Livet som värsting är en pilotstudie av 15 kriminella ungdomar som gjordes av Sundell, K., Flodin, B., & Ryden- Lodi, B. Syftet med deras studie var att följa upp en grupp högkriminella ungdomar, så kallade värstingar, i vuxen ålder och att beskriva deras samhällskontakter genom registerstudier (Ryden-Lodi 2008, s.55). Studien beskriver 15 högkriminella ungdomars liv fram till och med deras 23:e levnadsår (Ibid., s. 56). 9 av dessa 15 kriminella ungdomar djupintervjuades. Intervjuerna berörde följande områden: ingång i kriminalitet, incitament för att avbryta eller avsluta en kriminell karriär, förekomst av missbruk, makt och status, skolgång och utbildning, arbetslivserfarenheter, pengarnas betydelse, militärtjänst och manlighetsideal, fritid och relation till partnern, uppväxt, kvalitet i relationer, kamratlivet, sociala relationer och social stöd, framtiden och livshändelser (Ibid., s. 55). Resultaten av studien visade att faktorer såsom att ha inkomst, tidig kontakt med socialtjänsten, tidigt ingripande, någon form av eftervård som har inkluderat skolan eller någon form av undervisning efter avslutad placering, som exempelvis folkhögskola, har en positiv inverkan när det kommer till att leva ett ordnat liv i framtiden. En utbildning kan ge individen ett annat perspektiv på tillvaron samt en förbättrad självkänsla (Ibid., s 66). De 9 ungdomarna som intervjuades angav att deras liv förändrades när de fått flickvän eller blivit föräldrar. Dessa händelser var viktiga vändpunkter i deras kriminella karriär. Flickvännen kunde även ha ställt krav på ett liv utan kriminalitet för att kunna ge barnen en bättre uppväxt än deras egen uppväxt. Att få en egen familj innebär att man får nya prioriteringar och detta kan också ses som en orsak som har motiverat de intervjuade ungdomarna att se på tillvaron på ett annat sätt och därmed ge upp sina dåliga vanor alltså sluta begå brott. En annan vändpunkt kan ha vara att man misshandlat en människa grovt och att detta väckte starka känslor hos gärningspersonen som kanske påverkade denne att efteråt göra vissa omprioriteringar. Andra vändpunkter är fängelsevistelse och obehagliga knarkupplevelser (Ryden-Lodi 2008, s.65). Pawel Chylicki (1992) gjorde en undersökning om upphörandet med kriminalitet. Undersökningen genomfördes med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa metoder. I undersökningen ingick en grupp individer som var år gamla. Det som Chylcki intresserade sig för var vilka faktorer 3

8 som påverkar sådana beslut bland de kriminella så att de fattas i den av samhället önskade riktningen? Ett annat skäl till varför just denna åldersgrupp valdes var pga. ett teoretiskt stöd som finns för att undersöka just förändringar som inträffar i års ålder. Chyliski (1992, s. 3) hänvisar till C. Jeffmars (1985) teori och tar upp följande citat Det finns förväntningar, som är olika för olika grupper, om hur man skall bete sig i olika åldrar. Jeffmar refererar till tre amerikanska forskare (Neugarten, Moore & Lowe) som har undersökt vad medelklassen anser om vad som är passande för olika åldrar. Män i års ålder förväntas ha valt karriärväg. En annan anledning att Chylicki valde åldersgrupp år som forsknings objekt var att sannolikheten var större att det rörde sig om upphörande av vuxna kriminella karriärer, och inte upphörande av ungdomskriminalitet (Ibid., s 4). En till viktig fråga som Chylicki tar upp i avhandlingen är om individerna som fortsätter med brott haft samma förutsättningar för att upphöra med brott som de som har upphört. Eftersom min studie handlar om att undersöka vad personer som tidigare begått brottsliga handlingar anger som orsak till att de har valt att sluta begå brott, har jag valt att ta upp resultaten som redovisas för den andra gruppen, de som lyckades avbryta sin kriminella karriär vid 24 års ålder. Av den kvalitativa analysen framgår att flertalet av individerna ur den lyckade gruppen anger att under tiden då de var år, hade relationer både i och utanför den kriminella miljön. De beskriver relationerna inom den kriminella omgivningen som innehållslösa och relationerna utanför den kriminella omgivningen bestod ofta av icke kriminella personer så som icke kriminella familjer eller flickvänner. I intervjuerna framkommer att vissa individer bröt sina förbindelser med den kriminella kretsen pga. rädsla att förlora någon av relationerna de hade utanför den kriminella omgivningen. Andra mycket viktiga faktorer som fick individerna att upphöra med brott var frånvaro av missbruksproblemen och relationer med icke kriminella kvinnor (Ibid., s. 234). Christoffer Carlsson (2014) skriver i sin avhandling att det första steget för att få en djupare förståelse om kontinuiteten och förändring i kriminaliteten är att utforska sammanhanget i vändpunkter. När brottslingar avstår från kriminalitet är det ofta på grund av en förändring i andra områden i livet t.ex. militärtjänst, anställning, familjebildning osv. Carlsson menar att dessa förändringar inte är vändpunkter i sig själv, men kan utgöra vändpunkter om de bidrar till andra förändringar som i sin tur är viktiga för att avståendet från kriminaliteten inträffar. I denna undersökning ligger forskarens intresse i hur begreppet vändpunkt kan användas för att förstå processer av förändringar i upphörandet i brott. Det som eftersträvas är att genom en närstudie av två livs-historier undersöka hur vändpunkter kan användas för att förstå förändringar i individens kriminalitet och livsförlopp. För att förstå vändpunkters sammanhang och hur brottslingens 4

9 förändring mot upphörandet så småningom utvecklar sig är det nödvändigt att ägna stor uppmärksamhet åt de omgivande processerna, att se hur förändringarna blir möjliga genom tidigare erfarenheter, processer och händelser, och hur vändpunkter i sin tur gör framtida förändringsprocesser möjligt. Forskarna Nilsson och Estrada (2009) genomförde en studie som inkluderade både flickor och pojkar. De använde sig av ett longitudinellt datamaterial, The Stockholm Birth Cohort Study, där de följde kohort från födseln till 48 års ålder. Syftet med Nilssons och Estradas studie var att undersöka vilka konsekvenser som uppkom när ungdomarna blev vuxna. Nilsson och Estrada konstaterade att giftermål och anställning är viktiga faktorer eller vändpunkter som kan hjälpa individer att sluta begå brott. Bergström (2012) lyfter fram fyra grundläggande beståndsdelar utifrån den forskning som finns kring de personer som upphör med kriminalitet ansvar, självförtroende, mening och sammanhang. Utifrån de svaren som intervjupersoner angav under samtalet har jag valt att endast ta upp de två först nämnda; självförtroende och ansvar. Bergström menar att med ansvar visar personen villighet att ta ansvar för sina handlingar. Genom att individen själv tagit ansvar för sina handlingar och medverkat i sin egen förändringsprocess finns det större chans till att bibehålla uppnådda resultat (Ibid., s. 252). Självförtroende tyder på att den person som väljer att ägna sig åt en kriminell livsstil saknar grundläggande tro på sin egen förmåga och tillit. Bergström förklarar att tron på att man kan klara av sociala situationer och uppgifter har stor betydelse för förmågan att undvika kriminella lösningar. När man inte vet om man kan klara av en sak då är det viktigt att ha självförtroende och vara beredd att försöka (Ibid., s ). Sallander och Alvant (2012) ger en förklaring i sin rapport Samverka för att förebygga återfall i brott om hur man kan stötta personer i den förebyggande processen och vad som gynnar en återintegrering i samhället. Författarna menar att det är av stor vikt att man tar vara på vändpunkterna, dvs. de faktorer som kan bidra till att personerna väljer att förändra sitt liv och bryta sitt kriminella beteende. Sallander och Alvant redogör för några olika faktorer bl.a. den individuella motivationen, omgivningens påverkan, att bryta med kriminella kontakter, bryta missbruk, skaffa sig en utbildning eller arbete och ålderns betydelse (2012, s ). 5

10 3. Teori 3.1 Teori om vändpunkter Sedan år 1987 har Robert Sampson och John Laub varit engagerade i en longitudinell studie som använder datamaterialet som ursprungligen är samlat av Sheldon och Elaenor Glueck. Paret Glueck samlade in data om 1000 unga män bosatta i Boston. Undersökningspersoner fördelades i två grupper; 500 av dessa unga män hade begått brottsliga handlingar och lika många var icke brottslingar. Datamaterialet om dessa unga män samlades in vid tre olika tidpunkter. De första intervjuerna ägde rum när männen var 14 år gamla och därefter vid åldrarna 25 och 32. Sampson och Laub (1993) analyserade datamaterialet som paret Glueck hade samlat in och utifrån detta formulerade sin teori. Teorin som Sampson och Laub lade fram var en åldersrelaterad teori som tar upp vikten av social kontroll. I sin teori har de integrerat en del av Hirschis (1969) sociala band teori som hävdar att individens starka band till bl.a. arbete och familj kan få denne att avstå från brottsliga handlingar. Sampson och Laub stödjer detta resonemang och menar att dessa band kan vara betydelsefulla i processen där individen fattar ett beslut att ta avstånd från kriminalitet. Sampson och Laubs syfte var att bygga upp en teori som tar hjälp av social kontroll för att förklara brottsligt beteende och avstånd från detta ur ett livsförloppsperspektiv. Identifiera uppkomst, varaktighet och avslutande av det brottsliga beteende. Ett av deras mål med teorin var att utöka förståelsen av formell och informell social kontroll genom livsförloppet. Enligt Sampson och Laub (2003) är det mänskliga valet och situationella miljön, särskilt rutin- aktiviteter väldigt viktigt för att kunna förstå mönstret av stabilitet och ändringar i kriminellt beteende under livsförloppet. I boken Crime in the making (1993) illustreras Livsförloppsanalys med hjälp av en modell. Först börjar modellen med en s.k. Trajectory eller livsbana, som är en linje av utveckling över individens liv. Trajectory innehåller punkter så som arbete, äktenskap, föräldraskap, självförtroende och brottsligt beteende. Trajectory hänvisar till ett slags långtidsmönster av beteende som består av övergångar, så kallade Transitions. Transitions handlar om livshändelser såsom första jobbet eller första äktenskapet, som är inbäddade i banan och utvecklas under kortare tid perioder. Sammankopplingen mellan trajectorys och transitions genererar en så kallat vändpunkt i individens livsförlopp och detta kan få individen att ändra sin livsbana. Sampson och Laubs livsförloppsanalys är ett bra sätt för den som vill studera orsaker till varför personer med kriminell bakgrund väljer att förändra sin livsstil och avstå från kriminalitet (1993, s. 8). 6

11 I förhållande till studiens syfte anser jag att denna teori kan vara till stor hjälp vid identifiering och analysering av individens möjliga vändpunkter. De mest omdiskuterade vändpunkter, som Sampson och Laub (1993) anser kan förändra en individens liv och omdirigera denna i en ny Trajectory, är att bli förälder. Att bli förälder medför ett stort ansvar vilket kan få en individ att avstå från ett kriminellt liv. Äktenskapet kan också ses som en vändpunkt. Dock är det inte äktenskapet i sig som gör att individen förändras utan alla faktorer som tillkommer när man gifter sig, t.ex. att man som nygift börjar träffa nya vänner, som positivt påverkar individen. Andra vändpunkter som framkommer i boken Crime in the making (1993), och som uppmuntrar individen att lämna den kriminella livsstilen är bl.a. att få ett tillfredställande arbete, flytta till ett bättre område samt militärtjänst. Dessa vändpunkter som jag har presenterat ovan har visat sig vara mest betydelsefulla vid upphörandet med brott och i min egen studie kommer jag att granska närmare om dessa vändpunkter framkommer i intervjupersonernas berättelse eller inte. Eftersom syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som har bidragit till att en person har valt att sluta begå brott anses denna teori vara relevant. Jag kommer att återkoppla teorin till resultat och analys del för att undersöka ifall det finns ett samband mellan teorin och informanternas berättelser. Kritik Sampson och Laubs (1993) teori har fått kritik från Paternoster och Bushway (2009). Forskarna menar att Sampson och Laubs teori om vändpunkter lägger för mycket fokus på strukturella faktorer (anställning och äktenskap) och menar att vikten även borde läggas på så kallade inre faktorer, såsom individens egen motivation och handlingsförmåga, som är viktiga vid upphörandet med brottslighet. Även andra forskare såsom Gordiano, Cernkovich och Rudolph stödjer denna kritik och menar att upphörandet med brottsligheten är beroende av symbolisk interaktionism och kognitiva förvandling, som individerna måste uppleva inom de upphör med brottsligheten. Kritikerna menar att strukturella förändringar i livet som äktenskap och arbete är inte tillräckliga för att förklara upphörandet med brottsligheten. Det som måste ske först är en omvandling i medvetandet hos den brottsliga individen. När detta sker börjar denne att göra sina första rörelser mot en mer konventionell livsstil (Paternoser & Bushway 2009, s.1151). 7

12 4. Metod 4.1 Vetenskapsteoretisk utgångpunkt & förförståelse Mitt syfte är att förstå intervjupersonernas upplevelser och uppfattningar och varför de valde att förändra sitt liv. Med detta i åtanke valde jag att utgå ifrån den hermeneutiska metoden. Hermeneutiken eller tolkningslära handlar om att förstå och inte bara begripa intellektuellt. När någon handlar irrationellt kan det nämligen bero på att han eller hon känner, tänker, upplever på ett annat sätt än jag själv gör ( Thurén 2007, s. 94). Hermeneutisk tolkning är viktigt när det handlar om att förstå människor, människors handlingar och resultatet av människors handlingar (Ibid., s. 103). Människor har en tendens att sätta sig in i hur andra människor tänker och känner. Vi kan se in i oss själva och därigenom förstå andra människors känslor och upplevelser (Ibid., s. 95). Förutom det upplever vi verkligheten på vårt eget sätt och har vissa förkunskaper (förförståelse) om ett skeende eller en företeelse. Det är nödvändigt att ha en förförståelse om vi ska kunna förstå något överhuvudtaget. Allt vi upplever, ser, hör, tänker och tycker bygger på förförståelse (Ibid., s.60). Vi socialiseras in i ett sätt att uppfatta omvärlden redan från barndomen. Förförståelsen är oftast omedveten och har alltid funnits i bakhuvudet. Ibland kan den vara mer eller mindre adekvat. Riktig förförståelse kan man kalla förkunskap och felaktig förförståelse fördom. En metod som kan hjälpa oss att övervinna fördomar och komma fram till en bättre förförståelse är den hermeneutiska cirkeln (Ibid., s. 62). Den hermeneutiska cirkeln är något som både Thurén (2007) och Kvale & Brinkmann (2009) tar upp. Denna cirkel eller hermeneutisk spiral visar hur erfarenhet och förförståelse förutsätter varandra i en ständig kretsgång samt hur vi genom en större erfarenhet får en bättre förförståelse som i sin tur gör att man lär sig mer och får en förbättrad verklighetsbild (Thurén 2007, s. 61). Min förförståelse för denna studie har till stor del utformats utifrån den tidigare forskning som jag har läst och som behandlar det aktuella problemområdet. Innan jag satte igång med arbetet och genomförde intervjuerna så hade jag vissa förkunskaper eller förförståelse om att en händelse måste ha inträffat som har fått personen att vilja förändra sin livsstil. Mer precist så ville jag få fram 8

13 information om någon person eller något annat i intervjupersonernas omgivning har påverkat deras beslut och den förförståelse jag haft för ämnet har i sin tur påverkat vilka frågor jag valt att ställa under intervjuensgång. 4.2 Val av metod I denna studie har en kvalitativ metod använts. Anledningen till att jag valde att använda en kvalitativ metod istället för kvantitativ är att kvantitativ metod oftast är inriktad på en tillämpning av siffermässiga metoder på det sociala livet, medan en kvalitativ studie bygger på ord vid insamling, presentationer och analys av data (Bryman 2008, s. 371). Eftersom jag var ute efter deltagarnas perspektiv och deras egna uppfattningar och åsikter valde jag en kvalitativ metod. Vidare är det också viktigt att skapa en nära relation till de personer som studeras för att forskaren ska kunna uppfatta världen som de gör eller som Bryman skriver Se världen med deras ögon. (Ibid., s. 372). Den kvalitativa analysmetoden hjälper oss inte enbart att beskriva människors beteende, utan att också förstå och utforska problemområdet och vilken mening detta beteende rymmer (Ibid., s. 372). Kvale och Brinkman (2011, s. 15) skriver att samtal är en grundläggande form av mänsklig interaktion. Genom samtal lär vi känna andra människor och dessutom får vi ökade kunskaper om hur de uppfattar sin värld och sitt liv. Vi får kunskap om deras erfarenheter, känslor och attityder. Därför valde jag att använda mig av semistrukturerade intervjuer vid insamling av datamaterial. En semistrukturerad intervju innebär att forskaren har ett frågeschema eller en intervjuguide över specifika teman som ska beröras men respondenten får tala fritt och han/hon har stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Bryman menar att det också är viktigt att forskaren vid en kvalitativ studie uppmärksammar hur intervjupersoner uppfattar och tolkar frågor och skeenden dvs. att fokus ligger på det som intervjupersonen uppfattar vara viktigt vid en förklaring och förståelse av händelser och beteenden (2008, s. 415). Den vanligaste kritiken som kvantitativa forskare riktar mot kvalitativa undersökningar är att kvalitativ forskning är alldeles för subjektiv. Att en undersökning är subjektiv innebär att denna undersökning i alltför stor utsträckning bygger på forskarnas ofta osystematiska uppfattningar om vad som är viktigt och även på de nära relationer som kvalitativa forskare oftast etablerar med undersökningspersonerna (Bryman 2008, s. 368). Vidare menar kritikerna att en kvalitativ undersökning är svår att replikera. I en kvalitativ undersökning är det forskaren själv som är det viktigaste redskapet vid insamling av data materialet 9

14 och det som forskaren väljer att särskilt inrikta sig på är till stor del beroende av hans eller hennes intressen. Resultat från kvalitativa forskningar är svåra att generalisera utöver den situation i vilken de producerades (ibid, 2008, s. 368). Kritikerna menar att resultaten i stället ska generaliseras till teori och inte till populationer (ibid, 2008, s. 369). 4.3 Urval & generalisering I denna studie har jag valt att intervjua fyra personer som har lyckats sluta upp med den kriminella livsstilen. Val av intervjupersoner har delvis skett genom bekvämlighetsurval, vilket innebär att jag har valt tillgängliga personer i min omgivning, och delvis skett genom ett snöbollsurval, vilket innebär att jag fått kontakt med ytterligare intervjupersoner via en bekant (Bryman 2008, s ). Eftersom det handlar om ett icke-sannolikhetsurval går det inte att göra en generalisering till någon större population. På grund av den tid jag har på mig för att genomföra denna studie hinner inte jag med mer än fyra intervjuer och därför är det inte möjligt att dra några generella slutsatser som ska vara representativa för en population. Kvalitativa forskningsresultat är svåra att generalisera utöver den situation i vilken de produceras. Kritikerna menar att det är omöjligt att generalisera resultaten till andra miljöer (Ibid., s. 369). 4.4 Genomförande För att besvara mina frågeställningar valde jag att genomföra intervjuer med fyra personer som har lyckats lämna kriminaliteten bakom sig. Jag tog kontakt med en organisation som riktar sig till personer som bestämt sig för att bryta med sitt gamla liv. Organisationens främsta mål är att hjälpa och motivera människor som friges från fängelse att hålla sig borta från kriminalitet och droger genom att erbjuda dem ett nytt hederligt och drogfritt socialt nätverk. Jag har läst om några olika organisationer som ungefär har samma syfte, att hjälpa personer som har valt att förändra sin livsstil, men just denna organisation väckte mitt intresse. Jag tog kontakt med verksamhetsansvarig via , presenterade mig och syftet med min uppsats. Jag berättade att jag läser kriminologi på grundnivå vid Stockholms Universitet och frågade om de skulle kunna hjälpa mig att hitta informanter som är villiga att ställa upp för intervjuer. Verksamhetsansvarig föreslog att vi träffas dagen efter och tillsammans välja ut intervjupersoner. Jag åkte till deras organisation och spenderade en hel dag med organisationens medlemmar. De 10

15 visade mig sina lokaler och berättade om olika aktiviteter de utför och hur deras vardag ser ut. Dagen efter mitt besök gjorde jag två intervjuer. Intervjuerna ägde rum i en av deras lokaler. Här vill jag också påpeka att en av dessa fyra personer som jag har intervjuat är inte medlem i den valda organisationen. Jag fick kontakt med denna intervjuperson via en bekant. Men innan vi bestämde plats och tid för intervjuinspelning så pratade vi via telefon och bestämde oss för att spela in samtalet i en av organisationens lokaler. Därefter frågade jag organisationens Vd om jag fick låna en av deras lokaler för intervju inspelning med en person som inte tillhör deras organisation och det var inga problem från Vd:ns sida. Bryman (2008) skriver att det är viktigt att man tänker på vissa praktiska detaljer innan själva intervjun genomförs. Det kan vara bra att forskaren bekantar sig med den miljön där intervjupersonen arbetar/engagerar sig i de aktiviteter som man är intresserad av. Detta underlättar tolkningen och förståelsen av det som intervjupersonen berättar. En till anledning till varför jag valde att spela in intervjuerna i deras lokaler var att informanterna kände sig bekväma och säkra där och de behövde inte oroa sig för att någon ska höra vad som sägs under samtalet. Innan varje intervju informerade jag om studiens syfte och att anonymiteten var garanterat samt att man kan avbryta intervjun när som helst. Jag frågade också om det gick bra att spela in samtalet, vilket gick bra. Intervjuerna spelades in på min mobiltelefon. Varje samtal varade i ca.30 minuter. Under intervjuerna använde jag mig av en utarbetad intervjuguide men informanterna hade möjlighet att fritt utforma sina svar. Jag ställde följdfrågor där jag kände att svaren behövde utvecklas. Under intervjuns gång var det endast jag och intervjupersonen i lokalen. Samtalet genomfördes i en lugn och ostörd miljö (Bryman 2008, s. 420). 4.5 Transkribering & analysmetod Att transkribera en intervju innebär att man överför samtalet från talat till skrivet språk (Bryman 2008, s.430). Jag har spelat in fem intervjuer och varje intervju har transkriberats snarast möjligt efter inspelningen. Här vill jag påpeka att jag har valt att utesluta en av intervjuerna efter transkriberingen eftersom jag ansåg att den var irrelevant i förhållande till studiens syfte. Anledningen till att jag valt att utesluta en av intervjuerna var att jag inte lyckades styra samtalet och informanten gled ifrån ämnet hela tiden. Trots att denna intervju pågick i ca 1 timme så hade jag ändå svårt att identifiera vändpunkter hos denna informant. Informanten hade också språksvårigheter och jag hade svårt att förstå det han sa under intervjun. Till slut ville jag avbryta samtalet men då gick han in på ett känsligt ämne och berättade att hans 11

16 dotter gick bort under tiden han satt inne och då kunde inte jag bara avbryta intervjun och gå därifrån. Jag var orolig att han skulle missförstå mig och kanske uppfatta det som kränkande. Ett av den vanligaste angreppsätten när det gäller kvalitativa data är det som ofta kallas för tematisk analys (Bryman 2008, s. 528). En tematisk analys innebär att forskaren strukturerar materialet under olika teman och sammanfattar resultat utifrån det. Tematisk analys lägger en tyngd på vad som sägs och inte på hur det sägs (Ibid., s. 527). Jag har valt att analysera mina intervjuer med hjälp av denna analysmetod och jag kommer att använda mig av samma teman som finns i min intervjuguide. En vanlig kritik som riktas mot kodningsförförandet när det gäller kvalitativ dataanalys är att kontexten går förlorad i det som sägs. Genom att forskaren plockar ut textstycken från det sammanhang där de förekommer kan man tappa bort den sociala situationen. En annan kritik är att kodningen resulterar i en fragmentisering av informationen så att det narrativa flytet i vad intervjupersonen säger går förlorat (Ibid., s. 526). För att åtgärda detta problem och för att det arbete man utför ska få en betydelse då måste man relatera det till en teori. För att resultaten i denna studie ska bli av betydelse kommer jag att reflektera över, tolka och relatera dem till Sampsons och Laubs teori om vändpunkter samt tidigare forskning som har gjorts av andra forskare (Ibid., s. 528). 4.6 Validitet & reliabilitet Validitet avser undersökningens förmåga att mäta det man avser att mäta. Begreppet validitet handlar inte enbart om metodvalet i sig utan även om genomförandet av studien, forskarens trovärdighet och skicklighet har stor betydelse. Enligt Kvale och Brinkman (2009, s. 267) bör en forskare förskjuta tonvikten från validering av slutprodukten till en kontinuerlig validering under hela processen. Detta innebär att forskaren ska förhålla sig kritisk under studiens alla stadier, kontrollera, ifrågasätta och teoretiskt tolka resultaten (Ibid., s. 268). Reliabilitet handlar om studiens tillförlitlighet dvs. om forskningsresultat kan reproduceras vid andra tidpunkter och av andra forskare (Kvale & Brinkman, 2009, s. 263). I de flesta kvalitativa undersökningar är det svårt att uppfylla detta kriterium, eftersom det är omöjligt att åstadkomma exakt samma uppfattningar, upplevelser och beskrivningar som förekommit hos intervjupersonerna vid en annan tidpunkt i en annan social miljö (Bryman 2008, s. 352). Det jag gjorde för att stärka validiteten i min egen studie var att jag under intervju ställde frågan till intervjupersonen om jag har tolkat rätt det han har sagt. Genom att få en bekräftelse om man har 12

17 tolkat rätt eller fel det som framkommit under samtalet stärks validiteten. Bryman (2008, s. 355) tar upp en process som han kallar för respondentvalidering eller deltagarvalidering. Syftet med denna process är att få en bekräftelse på att den beskrivning som forskaren förmedlat är riktig. Man vill försäkra sig om att det finns en god överensstämmelse mellan resultaten och de erfarenheter och uppfattningar undersökningspersonerna har. Efter att ha läst om detta fick jag inspiration om att söka efter intervjupersonernas bekräftelse under själva samtalet. När det gäller frågan om reliabilitet så har jag försökt att minska detta problem genom att steg för steg beskriva hur jag har gått tillväga och vad jag grundar mina tolkningar på. Det är viktigt att en forskare som genomför en kvalitativ undersökning skapar en fullständig och tillgänglig redogörelse av alla faser i forskningsprocessen; problemformulering, val av undersökningspersoner, intervjuutskrifter, beslut rörande analysen av data osv. för att man ska kunna bedöma undersökningens reliabilitet (Ibid., s. 355). 4.7 Etiska överväganden Forskning är viktigt och nödvändigt för både individernas och samhällets utveckling. Samhället och samhällets medlemmar har därför ett berättigat krav på att forskning bedrivs, att den inriktas på väsentliga frågor och att den håller hög kvalitet. Detta krav kallas för forskningskravet och innebär att tillgängliga kunskaper utvecklas och fördjupas och metoder förbättras. Samhällets medlemmar har emellertid samtidigt ett berättigat krav på skydd mot otillbörlig insyn t.ex. i sina livsförhållanden. Att utsätta individer för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning är inte tillåtet och bryter mot de fyra huvudkrav som vetenskapsrådet stolpat upp (Vetenskapsrådet 2002). Informationskravet innebär att forskaren informerar undersökningspersoner om studiens syfte och vilka villkor som gäller för deras deltagande. I enlighet med informationskravet har jag informerat om studiens syfte och vilken roll de som intervjuades har. Samtyckeskravet innebär att forskaren är skyldig att informera om att det är frivilligt att delta i undersökningen och att informanterna har rätt att själva bestämma om, hur länge och på vilka villkor de skall delta. Informanterna kan avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem. Från första kontakten med mig visste intervjupersoner att det var frivilligt att medverka samt att de kunde avbryta eller inte svara på vissa frågor om de inte vill. Innan vi spelade in intervjun erbjöd jag deltagarna att titta på min intervjuguide och detta med tanke på att de kanske skulle känna sig mer bekväma. 13

18 Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om undersökningspersoner skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. I enlighet med konfidentialitetskravet har jag informerat att ingen annan förutom jag kommer att ha tillgång till det inspelade materialet och jag har också berättat för dem att deras riktiga namn inte kommer att användas i uppsatsen. Nyttjandekravet innebär att forskaren använder sig av uppgifterna på rätt sätt och endast till forskningens ändamål. Uppgifterna får inte användas eller utlånas för andra icke-vetenskapliga syften. Det är otillåtet att uppgifterna används för beslut eller åtgärder som direkt påverkar den enskilde. Jag har meddelat om att materialet som spelades in kommer endast att användas till denna studies ändamål och all data kommer att raderas efter studiens avslut. Vid utformandet av mina intervjufrågor var jag noggrann med att inte ställa ledande, privata eller sådana typer av frågor som på något sätt kan upplevas som kritiska eller skapa en känsla av obehag (Kvale & Brinkmann 2009, s. 105). I studien framkommer inte organisationens namn och detta beror på att en av informanterna berättade för mig att han skulle känna sig mer trygg om jag inte avslöjar den geografiska platsen där organisationen har sin filial. 5. Resultat & analys Resultatdelen är uppdelad i tre avsnitt; bakgrund, att hamna i kriminalitet och att upphöra med brott (Identifiera möjliga vändpunkter). I de första två avsnitten gör jag bara en presentation av hur informanternas liv har sett ut och jag kommer inte att göra någon djupare analys, de sparas till det tredje avsnittet. Denna studies syfte fokuserar inte på informanternas bakgrund eller orsaker till varför de hamnade i kriminalitet, men jag anser att en presentation av dem kommer att bidra till att läsaren får en mer nyanserad och helhetsbild av studiens informanter. 5.1 Presentation av intervjupersonerna Intervjuperson1: Anders, 33 år gammal har varit fri från kriminaliteten i över 1 år Iintervjuperson2: Niklas, 44 år gammal, har varit fri från kriminaliteten i 6 år. Intervjuperson 3: Kristian, 23 år gammal, har varit fri från kriminaliteten i 3 år. 14

19 Intervjuperson 4: David, 28 år gammal, har varit fri från kriminaliteten i 4 år. 5.2 Bakgrund Kristian Kristian är född och uppvuxen i ett annat land. Vid 10 års ålder flyttade han till Sverige med sina föräldrar och en äldre syster. De bodde i en av Stockholms förorter. Strax efter att de flyttade drabbades Kristians pappa av cancer och efter 2 år gick han bort. De hade det tufft och Kristians mamma blev tvungen att ha tre olika jobb för att kunna försörja familjen. Pengarna räckte aldrig till och detta var ett stort problem enligt Kristian. Han fick aldrig köpa de kläderna han ville ha och de hade knappt pengarna till hyran och maten. Detta var frustrerande för honom och många gånger kände han sig övergiven av samhället och alla andra vuxna i hans omgivning. Det resulterade i att han gick ut rätt mycket och umgicks med fel personer. Med andra ord började Kristian umgås med lite äldre killar som var kriminellt aktiva och hade många brott på sig. Vad än Kristians mamma gjorde räckte inte till för att hjälpa honom att inse sina misstag. Det Kristian framförallt trycker på är en avsaknad av regler och frånvaro av en manlig roll i hans uppväxt, som skulle upprätthålla regler. Kristian berättar att det var av stor vikt att skapa ett rykte för sig själv som en bad boy för att kunna försvara sig och vinna andras respekt. Kristian berättade hur fascinerad han var av sin bad boy status och redan vid 14 års ålder formades hans kriminella tendenser. Detta kändes riktigt mäktigt, enligt Kristian, och han älskade denna känsla. Han brydde sig aldrig om skolan och skolkade ofta från lektionerna. För det mesta spenderade Kristian sin tid med sina bad boys och gjorde planer för kriminella handlingar. Niklas Niklas är också uppvuxen i en förort i Stockholm. Under uppväxten bodde han med sina föräldrar och två yngre syskon. Redan vid 6-7 års ålder utsattes Niklas för misshandel hemma. Varje morgon när Niklas skulle äta frukost blev han misshandlad av sin mamma och fick gå hungrig till skolan. Detta pågick i flera år och resulterade i att Niklas inte presterade i skolan och fick dåliga betyg. 15

20 Niklas satt alltid längst bak i klassen och ville varken höras eller synas. Han stängde in sig själv och ville inte vara med. När Niklas var 10 år gammal lämnade hans mamma familjen utan någon förklaring. Anledningen till att hon lämnade, enligt Niklas pappa, var att hon hittade en annan man. Niklas kände sig övergiven och började bygga upp ett hat mot sin mamma. Pappan till Niklas ville inte ta hand om barnen och efter några månader kom socialen in i bilden och tog Niklas och hans syskon ifrån pappan. De placerades på ett barnhem och därefter i olika fosterfamiljer, och sen tillbaka igen till barnhemmet. Detta var en jobbig period för Niklas och hans syskon. Under tiden skilde sig Niklas föräldrar och hans pappa gifte om sig. Niklas och hans syster och bror flyttade till deras mamma. Det var svårt för Niklas att bo ihop med sin mamma för att hon svek dem innan när hon lämnade och han ville flytta tillbaka till pappan tillsammans med sin lillebror. Niklas berättade att hans styvmamma till skillnad från hans riktiga mamma, var kärleksfull, tog hand om dem och gav dem mat och allt de behövde. Men även i det nya hemmet förekom misshandel. Denna gång misshandlade Niklas pappa deras styvmamma. Anledningen till detta, enligt Niklas, var att han pappa hade ett starkt behov av att ha kontroll över andra. Niklas pappa fortsatte med sitt aggressiva beteende och flera gången försökte han övertala Niklas att döda sin styvmamma. Niklas tog inte hans ord på allvar och föreslog att de skiljer sig. Två månader innan Niklas skulle sluta nian och börja läsa på gymnasium inträffade en händelse som förändrade hans liv för alltid. Niklas pappa mördade sin fru och hotade med att döda Niklas och hans lillebror om han inte tog på sig mordet. Anders Anders bor i södra Stockholm och han upplever att han har haft en bra uppväxt. Anders hade inga problem att prestera i skolan och han var en bra elev. Det enda som var jobbigt för Anders under uppväxten var relationen till föräldrarna. Han berättade att han inte har haft en bra kontakt till sin pappa, och han känner inte att hans föräldrar hade en bra kemi till varandra. Anders berättade att de inte hade det svårt ekonomiskt men det fanns andra faktorer som ledde till hans avvikande beteende som exempelvis dålig stämning hemma. Det var som en tortyr för Anders att vara där närvarande och lyssna på all bråk mellan föräldrarna, och detta resulterade i att han var ute rätt mycket. 16

21 Jag och Anders pratade inte så mycket om hans uppväxt för att jag upplevde att han inte ville prata om det riktigt. Det kändes lite spänt i början av intervju med Anders och jag ville försäkra mig om att inte skapa någon känsla av obehag och valde därför att byta ämne och gå vidare till nästa fråga. David David är också en förortskille. Davids mamma dog när han var 5 år gammal och han växte upp med sin pappa som var alkoholist. David har aldrig tyckt om skolan särskilt mycket och han hoppade av gymnasiet. Vid 19 års ålder började David jobba inom restaurangbranschen och flyttade hemifrån. David har haft en tuff barndom och det enda han kommer ihåg är att han blev misshandlad av sin pappa varje dag. David fick aldrig kärlek vilket ledde till att han stängde in sig och sina känslor. Under intervjun berättade David för mig att han oftast kände sig deprimerad och tom inombords. På jobbet träffade han nya vänner som var kriminella och brukade droger. David berättade att han mådde psykisk dåligt och att det inte var svårt för honom att hamna i den onda cirkeln och själv börja med drogbruket. 5.3 Att hamna i kriminalitet Niklas Vid 15 års ålder blev Niklas dömd till psykiatrisk vård och han hamnade på en ungdomsklinik. Under 2 års tid på kliniken fick Niklas besök av sin pappa som fortsatte med sina hot. Nedan följer ett citat ur intervjun med Niklas. Om du berättar något då kommer jag att döda din bror där ute. Niklas var tvungen att ljuga om att han hade ont i magen varje gång han skulle till psykologen för att han var rädd att berätta sanningen. Men efter 2 år på kliniken kände Niklas att han inte kunde vara tyst längre och att han måste berätta sanningen för personalen. Läkarna på kliniken trodde på Niklas historia och därefter kom polisen och förhörde Niklas och han fick berätta samma sak han berättade för läkarna. Strax efter det blev Niklas utskriven från kliniken och då förväntade sig Niklas att få hjälp av rättsväsendet att reda ut fallet men så blev inte det. 17

22 Socialen kom in i bilden igen och Nicklas placerades hem tillbaka till sin pappa. Niklas var rädd, kände sig övergiven och ensam. Han bestämde sig för att ta livet av sig och skaffade en pistol. Innan han skulle skjuta så tänkte han återigen på sin lillebror och vad som kommer att hända honom. Niklas ställde frågan till sig själv om hans bror kommer att gå efter hans spår och kanske ta livet av sig, då sköt Niklas i luften och dagen efter kom polisen och grep honom igen. För polisen fick Nicklas återigen berätta att det var hans pappa som begick mordet och att han behöver deras hjälp. Polisen lovade att hjälpa men bara i fall Niklas väljer att konfrontera sin pappa. Niklas vägrade att göra det pga. sin rädsla och blev dömd till 5 månaders fängelse. När Niklas avtjänade sitt straff och kom ut från fängelset då lovade han till sig själv att bli Sveriges största kriminella. Vid 19 års ålder hamnade Niklas i den riktiga kriminella kretsen. Kristian Kristian berättar att han växte upp med personer som hade många brott på sig och att han alltid har dragits till kriminaliteten. För att börja med kriminaliteten måste det finnas vissa gnistor som man föds med, tror jag, eller jag vet att jag föddes med det. Jag lärde känna många kriminella personer, jag umgicks med dem och dessa gnistor ökade och så hamnade jag i kriminaliteten. I Kristians fall handlar det om bekräftelse behov av att stå i centrum och att alla andra ska se upp till honom och frukta honom. Att hamna in i kriminalitet upplevde Kristian som något positivt då han var kriminelltaktiv. Han berättade att detta gav honom mycket pengar och att han började se världen på ett annat sätt. Att vara kriminell innebar att man hade status och makt. Vidare berättade Kristian att han kunde sitta i timmar och planera massa brott, som t. ex.sälja droger och massa annat som gör det möjligt att tjäna mycket pengar utan att behöva jobba som en slav. Kristian berättade att han funderat kring att sluta jobba och ägna sig åt den kriminella livsstilen för gott. Anders Anders hamnade i kriminalitet ganska sent i livet. Det började med att Anders umgicks med fel personer och tillsammans med dessa testade de olika droger. Anders berättade att han begick massa brottsliga handlingar med sina nya vänner som var kriminella och hade massa brott på sig sen 18

23 innan. Orsaker som ledde till att Anders hamnade in på den kriminella banan var framförallt drogmissbruket. Utan att ens märka det så blev han narkotikaberoende. Anders brukade olika typer av droger konstant och detta pågick under en längre period. Han hade svårt att erkänna för sig själv och andra att han har blivit beroende. Nästa steg Anders var tvungen att ta var att säga upp sig från jobbet eftersom han inte klarade av sina arbetsuppgifter längre. Med tanke på att han var narkotikaberoende försvann alla hans pengar ganska fort och till slut blev han tvungen att själv börja sälja droger för att kunna försörja sitt missbruk. David Anledningen till att David hamnade i kriminaliteten var hans missbruk och personer i hans omgivning som också var missbrukare och kriminella. Davids berättade att hans missbruk ledde till att han kände sig distraherad och trött, ekonomin var inte den David var van vid innan han blev beroende, och så började han begå handlingar som strider mot lagen. David hade nu två jobb. Ett jobb innanför lagen och ett jobb utanför lagen. Under tiden gifte sig David men äktenskapet hade ingen större påverkan på hans arbete utanför lagen. David beskriver hur affärerna blev allt grövre och att pengaflödet ökade och så ökade nöjet i det hela. David beskriver att han hade starka känslor till sin fru och familjelivet men att han saknade ett konsekvenstänkande. Efter ett par år blev Davids fru gravid och började tjata om att han ska avbryta alla sina kriminella affärer och lämna denna livsstil åt sidan. David lovade att förändras men innan dess planerade han ett rån med sina kriminellt aktiva vänner. Enligt David skulle det bli sista han gör och därefter skulle han lämna allt åt sidan och börja leva ett hederligt liv. Men så blev det inte. Något gick inte som planerat och David blev häktad för ett grovt rån. Känslorna som uppstod hos David då var en blandning av rädsla och oro. David var inte rädd för det som väntade i häktet. Han var rädd och orolig för sin gravida fru som väntade där ute. Innan jag går vidare till nästa avsnitt som handlar om vändpunkter och gör en djupare analys så vill jag bara dra några slutsatser utifrån informanternas bakgrund och faktorer som har lett de in i den kriminella svängen. Syftet med denna studie är annat och jag kommer inte att ägna någon djupare analys till de två ovannämnda avsnitten. Det gemensamma under uppväxten är att de flesta intervjudeltagarna berättar att de har haft dålig relation till sina föräldrar. Något som Anders, Niklas och David har gemensamt är dåliga relationer 19

24 till familjen. Kristians erfarenheter från barndomen skiljer sig något ifrån deras. Han nämner inget om sin relation till familjen men han uppger att han har haft en lugn uppväxt och att personer i hans omgivning var kriminella samt att han själv alltid har dragits till kriminalitet vilket kan tänkas varit orsak till att han själv hamnade i den kriminella banan. Resultaten som jag kommit fram till går att koppla till Socialstyrelsens(2008) och Brottsförebygganderådets (2009) tidigare undersökningar om riskfaktorer och kriminaliteten. Från båda undersökningar framkommer det att risken för att utveckla ett kriminellt beteende ökar om en familj har problem i relation mellan barn-förälder. Samt påpekar Socialstyrelsens undersökning (2008) att socialt nätverk är en vanlig och ofta förekommande faktor som har stor betydelse för att förstå utveckling av beteendeproblem hos människor. 5.4 Att upphöra med brott (identifiera möjliga vändpunkter) Efter en tid med kriminalitet insåg intervjupersonerna hur de levde och började bryta detta mönster. De vändpunkter som uppträder hos mina intervjupersoner är bl.a. familj, arbete, nära personer (vänner och flickvän), inre motivation, dåliga knarkupplevelser, rädsla att hamna in i fängelse och att förlora sig själv eller någon annan närstående person. Kristian berättade att han träffade en tjej under tiden han var kriminellt aktiv och han blev kär i henne. Han berättade att hon var en normal och en bra tjej utanför den kriminella kretsen. Utifrån Kristians uttalanden konstaterade jag att denna tjej gjorde allt för att få Kristian att bryta med sitt kriminella beteende. Kristian : Hon var ju inte en tjej som ville ha en kille som håller på med det jag höll på med. Hon var en del på mig och tjatade om att jag skulle sluta med det hela och det gjorde att jag inte kände mig bekväm längre med det jag gör. Detta resonemang kan kopplas till Chylickis (1992) studie. I Chylickis undersökning framkommer det att vissa individer bryter sina förbindelser med den kriminella kretsen pga. relationer med ickekriminella kvinnor. Under samtalet berättade Kristian om sin rädsla att förlora sin flickvän om han 20