Som ett gäng - fast positivt

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Som ett gäng - fast positivt Sex berättelser om avhopp från gäng och betydelsen av stödorganisationer Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Höstterminen 2015 Madeleine Kamil

2 Sammanfattning Gängkriminalitet förekommer i hela Sverige, men är mer koncentrerad till de större städerna. Antal medlemmar i kriminella gäng ökar i Sverige, liksom antalet gäng. Gängkriminalitet är ett komplext samhällsproblem och ämnet har främst uppmärksammats av amerikanska forskare. På senare år har dock även europeiska forskare intresserat sig för gängproblematiken. Arbetet för att motverka etablering av kriminella gäng är bland annat att förhindra rekrytering till kriminella nätverk samt stödja kriminella som vill lämna sin kriminella livsstil. Syftet med denna studie har varit att få en ökad förståelse för de faktorer som bidrar till att en individ tar beslutet att lämna gänget samt att få en ökad förståelse för stödorganisationernas betydelse för avhopparen. Intervjudeltagarna har varit med i olika gäng och under olika lång tidsperiod. Studien har inte som syfte att skapa en representativ bild av hur avhoppandet kan se ut, utan att ge utrymme för olika berättelser och erfarenheter av hur det gått till för de sex intervjudeltagarna. Studien har en fenomenologisk inriktning och genom semistrukturerade intervjuer, där intervjudeltagarnas egna berättelser har lyfts fram, har jag fått kunskap om vägen ut ur gäng, stödorganisationernas betydelse samt deras arbete. Min teoretiska utgångspunkt till studien är främst Sampson och Laubs teori om vändpunkter. Teorin syftar dock till att förklara vägen ut ur kriminalitet, men jag har ansett den lämplig för min studie då intervjudeltagarna varit med om vändpunkter som bidragit till att de lämnat gänget och det kriminella livet. Detta då kriminalitet generellt, som teorin baseras på, och gäng är tätt sammankopplade. Resultatet visar att processen ut ur gänget har sett olika ut för samtliga intervjudeltagare. Det har handlat om bland annat familjen, mognad, bortgång av närstående och uppvaknanden på sjukhus. Vidare visar resultatet att de flesta av intervjudeltagarna inte ser processen som färdig. Intervjudeltagarna berättar om att organisationerna har gett dem en trygghet, stöd i processen bort från gänglivet, kriminaliteten och annan problematik samt ett meningsfullt engagemang, både i deras privatliv och inom organisationen. Samtliga organisationer arbetar med att hjälpa individer med ett kriminellt förflutet bort från kriminaliteten och ge dem en ny chans i samhället. Det gör de exempelvis genom att stödja individen i myndighetskontakter, hämtar individen när det är dags för muck från anstalten och ger individen en gemenskap och ett åtagande som på ett positivt sätt skiljer sig från gängets struktur. Vid tidpunkten för intervjuerna arbetade samtliga intervjudeltagare på någon av stödorganisationerna med att hjälpa andra individer till ett liv utan droger och kriminalitet. 3

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställningar Definitioner Gäng Avhoppare Stödorganisationer Tidigare forskning Internationell forskning om vägen ut ur gäng Svensk forskning om vägen ut ur gäng Viktiga faktorer och stöd i processen Teori Sociala band Vändpunkter Metod Urvalsmetod Urval Intervjuguide och intervjusituationer Transkribering och analysmetod Validitet och reliabilitet Etik Intervjudeltagarna Resultat och analys Vägen ut ur gänget Familjen Mognad Egen skada och bortgång av närstående Övriga faktorer som bidragit till lämnandet av gänget Försvårande omständigheter med att lämna gänget Organisationernas betydelse för avhopparna Arbetet med sig själv och det mentala stödet i processen Gemenskap och trygghet Övriga betydande faktorer

4 6.3 Organisationernas arbete Slutdiskussion Framtida forskning Referenser Bilagor Intervjuguide

5 1. Inledning I Sverige ser kriminella gäng sällan ut som de gör på filmer, som oftast speglar de amerikanska gängen. I Sverige har det främst forskats om ungdomsgäng och bland andra Estrada och Flyghed (2007) har studerat detta. I Sverige är de kriminella gängen mer uppdelade i Mc-gäng, fängelsegäng, etniska grupperingar och förorts- och ungdomsgäng (SOU 2010:15:42-43). Även om de svenska gängen ser annorlunda ut än de amerikanska, kan det vara problematiskt att lämna det bakom sig. Det har lett till att arbetet kring detta har utökats och det finns idag ett flertal organisationer som arbetar med att hjälpa avhoppare, exempelvis KRIS, Passus och X- CONS. Enligt Rikskriminalpolisen förekommer gängkriminalitet i hela landet, men är mer koncentrerad till de större städerna (Ibid.;41). De menar även att antal medlemmar i kriminella gäng ökar i Sverige, liksom antal gäng (Ibid.). De uppskattar att antalet medlemmar i kriminella gäng kan vara ett par tusen individer och att ungefär 800 av dessa tillhör kriminella Mc-gäng (Ibid.;41-42). Gäng är ett komplext samhällsproblem och för att få mer kunskap och en ökad förståelse för de orsaker som bidragit till varför individer valt att lämna gänget bakom sig, har den här studien inriktat sig på individer som genomgått denna process. Studien riktar även in sig på hur stödorganisationerna har bidragit till en positiv förändring i deras liv och hjälpt dem i processen att lämna gänget. Studien vill belysa avhoppares egna berättelser om hur de lyckats lämna gänget bakom sig, vilka faktorer som bidragit till detta och betydelsen av organisationen. Studien vill även ge en ökad förståelse för hur organisationer som hjälper individer som valt att lämna gänget arbetar och vilket betydelse och påverkan de har för dessa. Arbetet med att hjälpa avhoppare har som tidigare nämnts utökats och flera organisationer och myndigheter väljer nu att samarbeta. Detta gällde exempelvis socialtjänsten som bidrar med försörjningsstöd för att avhoppare inte ska behöva försörja sig genom kriminella handlingar (Polismyndigheten 2013;7-8), arbetsförmedlingen som hjälper avhoppare med att hitta ett jobb (Ibid.;12) och sjukvården hjälper till genom att behandla psykisk ohälsa och drogmissbruk (Ibid.;8-10). Titeln på studien är hämtad från en intervju med en av intervjudeltagarna som berättade att han såg stödorganisationen och dess gemenskap som ett gäng, men i positiv bemärkelse. Jag valde detta berättande citat som titel för studien då citatet så väl illustrerar stödorganisationernas betydelse för avhopparna. 6

6 1.1 Syfte Syftet är att belysa vägen ut ur gäng utifrån avhoppares berättelser, vilka faktorer de anser ha bidragit till att de lämnade gänget samt vilken betydelse stödorganisationerna har haft för dem. Syftet är även att få en ökad förståelse för hur organisationer som hjälper avhoppare arbetar. 1.2 Frågeställningar Vilka faktorer framhåller avhopparna ha bidragit till att de valt att lämna gänget? Vilken betydelse har organisationerna haft för avhopparna i processen bort från gänget? På vilket sätt arbetar organisationerna för att hjälpa avhoppare? 2. Definitioner 2.1 Gäng Det finns ingen enad definition av gäng, utan flera olika (Sarnecki 2009;188). Däremot finns ett antal punkter som tycks förekomma i de allra flesta definitioner av gäng och i den här studien används definitionen av Curry och Decker (Ibid.). Enligt dem ska ett antal punkter uppnås (som kan hittas i de flesta definitioner) för att gruppen ska definieras som ett gäng (Ibid.;192). Dessa punkter är; 1. Att det är en grupp individer. 2. Att de har någon form av symbol för medlemskap, exempelvis särskilda tatueringar eller kläder. 3. Att de har en specifik kommunikation och kan vara både verbal och icke verbal. 4. Att de ska ha existerat i minst ett år. 5. Att de har ett område som de försvarar. 6. Att de aktivt ägnar sig åt kriminalitet. Även om de flesta gängforskare kan enas om ovanstående definition, skiljer sig definitionerna ofta gällande graden av organisering och betydelsen av narkotika, främst langning, för gängets liv (Ibid.). 2.2 Avhoppare Det finns ett flertal begrepp att använda sig av för att beskriva en individ som valt att lämna gänget, men i den här studien kommer begreppet avhoppare att användas. 2.3 Stödorganisationer I denna studie syftar begreppet till att beskriva de stödorganisationer som arbetar med att hjälpa avhoppare. Tre olika organisationer har valts ut, KRIS, X-CONS och Passus. Även begreppet organisationer kan komma att användas. 3. Tidigare forskning Att finna tidigare forskning kring gäng i sig är inte särskilt problematiskt utan det problematiska börjar vid sorteringen av vad som kan anses relevant för studier om gäng i Sverige. Detta då de flesta tidigare studier genomförts i USA och på amerikanska gäng, vilket gör att resultaten kan 7

7 skilja sig från Sverige. De amerikanska gängen och de svenska gängen ser inte ut på samma sätt och även landets lagar och arbete kring detta kan skilja sig åt. På senare tid har dock forskning om gäng blivit ett stort intresse även i Europa (Sarnecki 2009;187). Det stora intresset för forskning om gäng är sannolikt att det uppfattas som ett stort samhällsproblem (Ibid.). I Sverige har det främst forskats om ungdomsgäng och bland andra Estrada och Flyghed (2007) har intresserat sig för detta. På grund av detta kommer den tidigare forskningen som presenteras nedan dels att baseras på svensk forskning, men även på amerikansk forskning. 3.1 Internationell forskning om vägen ut ur gäng Det finns flera faktorer som kan bidra till varför en individ beslutar sig för att lämna gänget. Dessa faktorer är bland andra arbete, äktenskap, familj och militärtjänst (Laub & Sampson 2005;169). Glueck och Glueck menar att mognad är en bidragande faktor till att en individ lämnar den kriminella livsstilen och att detta sker sent i tjugoårsåldern eller tidigt i trettioårsåldern. Dock menar de att mognaden är oberoende av åldern (Laub & Sampson 2003;26). De menar att kronologisk ålder inte är tillräcklig för att förklara graden av mognad, utan att graden av mognad speglar fysiska, mentala, intellektuella och biologiska förhållanden till det strukturerade samhället de lever i. De menar vidare att en individ som fortsätter att begå kriminella handlingar kan ha att göra med instabil självkontroll, vilket resulterar i en fördröjd mognad (Ibid.;26-27). Pyrooz och Decker (2011:417) har studerat vilka faktorer som får individer att lämna gäng och på vilket sätt de lämnar gänget. De menar att det är problematiskt att fastställa när en individ verkligen lämnat kriminaliteten. De har studerat dessa individer ur ett livsloppsperspektiv genom semistrukturerade intervjuer och kom fram till att lämnandet av gänget antingen sker tvärt eller stegvis (Ibid.;419). Pyrooz och Decker beskriver de två sätten genom en knifing-off -process eller en utvecklingsorienterad process. Knifing-off processen innebär att individen eliminerar all tidigare involvering med gänget, klipper banden med övriga gängmedlemmar och håller sig borta från kriminella möjligheter. Den utvecklingsorienterade processen innebär att individen lämnar gänget och det som har en anknytning till gänget stegvis. Dessa steg kan vara att lämna närområdet eller flytta till en annan stad. Förflyttningen är av extra stor betydelse i processen, då banden till gänget och gängets inverkan på individen kan försvåra den. Vidare beskrivs att processen bygger på att individen utvecklar övertygelser och åtaganden som går emot gänget och stegvis lämnar allt som identifieras med gänget (Ibid.). Även Bolden (2013;488) menar att en förflyttning från närområdet är ett viktigt steg i processen bort från gänget. Risken är annars stor att individen kommer tillbaka till gänget på grund av de starka band som finns. I Boldens studie låg fokus 8

8 hos intervjudeltagarnas berättelser om vägen in i gäng samt vägen ut ur gäng. I berättelserna framkom även vilket stöd som har hjälpt dem att ta sig ur gänget, även om detta inte var det centrala i intervjun. Bolden menar att reaktionen från gänget när individen väljer att lämna ser olika ut. Studien visar på den problematik som finns med att lämna gänget och att det kan bero på de starka band som individen skapat med de övriga medlemmarna i gänget som då försöker få denne tillbaka till gänget (Ibid.;475). De starka banden kan likna de band som finns med en familj. Risken är då enligt Bolden stor att individen återvänder till gänget när negativa händelser i livet sker. Studien visar att avhoppet från gänget exempelvis är att passivt gå ur gänget, att flytta till en annan ort eller att gå med i militären. Han menar att det finns flera bidragande faktorer till att individen väljer att lämna gänget och att militärtjänstgöring är ett bra alternativ för att lämna gänget då det både ger en ekonomisk säkerhet och leder till en förflyttning (Ibid.). I studien presenteras sex anledningar till att en individ väljer att lämna gänget; gängupplösning, föräldraskap, mognad, fängelsevistelse, en fara för en närstående eller en närståendes död eller religiös övertygelse (Ibid.;486). 3.2 Svensk forskning om vägen ut ur gäng Mycket svensk forskning inom ämnet fokuserar på ungdomar och ungdomsgäng (Rostami, Leinfelt & Holgersson 2012;2). Bland andra Fondén och Sarnecki (1996) och Rostami har gjort ett flertal studier inom ämnet. Det är inte helt enkelt att finna svenska studier om gäng, gängkriminalitet och framförallt avhopparprocessen. Ännu mer komplext blir det när målet är att finna svensk forskning om stödorganisationers betydelse för avhopparna i deras process. Den svenska forskningen inom ämnet fokuserar till stor del på gängets organisering, dess brottstyper och om vägen in i gäng. För att komplicera det hela ännu lite mer, är begreppet gäng ett relativt nytt fenomen i Sverige och det finns ingen klar definition av begreppet (Rostami 2013;6). Det är först under 1990-talet som begreppet etablerades på allvar i Sverige (Ibid.;7). De europeiska gängen ser sällan ut som den stereotypa bilden av amerikanska gäng. Rostami (2013:3) har gjort ett flertal studier på gäng och menar på att lämnandet av gänget inte är ett enkelt val, vare sig av praktiska eller personliga skäl. Det kan bland annat handla om en ovisshet om framtiden och en känsla av uppgivenhet. Rostami menar att ett av samhällsvetenskapens fokus är att försöka förstå sociala ojämnlikheter och då bland annat vad det har för konsekvenser för både grupper och enskilda individer (Ibid.;5). Vidare menar Rostami att gäng är ett komplext samhällsproblem och då en individ väljer att lämna gänget och ber samhället om hjälp, blir det problematiskt när samhället inte har någonting konkret att erbjuda (Ibid.). Det är därför nödvändigt att studera gäng för att öka kunskapen för att kunna 9

9 förstå och förklara de sociala problem som uppstår och består i samhället. Att öka kunskapen om hur och varför individer hamnar i kriminella grupperingar ger också samhället (som exempelvis Socialtjänsten, Polisen och Kriminalvården) en bättre möjlighet att kunna förstå problematiken och utifrån det kunna konstruera en strategi för att motverka gängens varaktighet och uppkomst (Ibid.;6). 3.3 Viktiga faktorer och stöd i processen I Boldens (2013;485) studie beskrivs det hur viktigt det är att avhopparen får hjälp med att bryta kontakten med gänget samt att undvika att gå tillbaka till skadligt beteende individen kan ha ägnat sig åt under tiden individen var med i gänget. Detta kan exempelvis handla om ett drogmissbruk. Hjälpen kan exempelvis innebära en geografisk förflyttning och Bolden menar att en förflyttning är ett viktigt steg i processen bort från gänget. Risken är annars stor att individen kommer tillbaka till gänget på grund av de starka band som finns (Ibid.;484). Det intervjudeltagarna lyfte fram som det viktigaste stödet var att hjälpen var en annan stabil social struktur än gänget (Ibid.;485). Arciaga Young och Gonzalez (2013;2) har studerat vad som fått individer som lämnat gänget att inte gå tillbaka till gänget och kriminaliteten. De menar att en så kallad intervention, eller medling, kan hjälpa gängmedlemmar som funderar på att lämna gänget och på så sätt hjälpa dem med att designa en plan för att lämna gänget. Planen går ut på att eliminera barriärer och ersätta dem med nya åtaganden för att individen ska kunna komma tillbaka till samhället. Dessa barriärer kan handla om en brist på utbildning, mentala problem, familjekonflikter, myndighetskontakt och ett missbruk som individen då får hjälp med (Ibid.). Med risk för det egna livet och familjens, bör individen inte diskutera planen med övriga gängmedlemmar och de menar att stegvis lämna gänget är att föredra. Arciaga Young och Gonzalez menar att någonting som hjälper en individ att inte komma tillbaka till gänget är hjälp att skapa och underhålla en så kallad vuxenroll med ansvar (Ibid.;3). Det kan handla om att individen får hjälp med att förändra sitt beteende och hantera aggressioner, stödja individen i processen att utbilda sig eller få en anställning och stärka familjeband (Ibid.;5-7). Stödet går ut på att sätta upp positiva mål som går emot gänget och hjälpa individen att nå dem. 4. Teori Studien är inte teoriprövande och intervjufrågorna har heller inte som mål att varken bekräfta eller fälla en teori. Däremot finns det teorier som uppkommit genom liknande studier som kan vara relevanta att tillämpa i studien för att få en ökad förståelse kring ämnet. 10

10 4.1 Sociala band Hirschis teori om sociala band syftar till att förklara vilka faktorer som får en individ att inte begår kriminella handlingar, men kan vara relevant i förklaringen till varför avhopparna inte fallit tillbaka i kriminalitet. Teorin bygger på fyra viktiga fyra viktiga faktorer som avhåller individen från att begå kriminella handlingar; anknytning (attachment), åtaganden (commitment), delaktighet (involvement) och övertygelse (belief) (Hirschi 1969; ). Anknytning som socialt band förklaras i form av att en individ som har en stark anknytning till en institution, familj eller en annan grupp individer är mindre benägen att begå kriminella handlingar (Ibid.;290). Åtagande förklaras i form av att en individ är mindre benägen att begå kriminella handlingar då individen har mer att förlora desto mer förpliktelser individen har. Det kan exempelvis handla om att individen går en utbildning eller har en anställning och då individen har byggt upp ett bra rykte har individen mer att förlora om denne begår kriminella handlingar (Ibid.;291). Delaktighet förklaras i form av att individen är involverad i olika aktiviteter som exempelvis utbildning, arbete eller militärtjänst och individen har då någonting annat än kriminalitet att ägna sig åt (Ibid.;293). Övertygelse förklaras i form av att individen skapat en positiv inställning till samhällets och rättsväsendets legitimitet och en negativ inställning till kriminalitet och missbruk. En individ som saknar en övertygelse om samhällets legitimitet löper därför större risk att begå kriminella handlingar än den individ som är övertygad om att samhällets lagar ska följas och respekteras (Ibid.;294). 4.2 Vändpunkter För att kunna förklara avhoppares vägar ut ur gäng, har jag valt att använda mig av Sampson och Laubs teori om turning points, eller vändpunkter. Teorin förklarar egentligen vägen ut ur kriminalitet, men kan ändå anses relevant i denna studie då ett kriminellt liv generellt i många avseenden liknar gänglivet. Sampson och Laubs teori redogör för de vändpunkter som ger en individ en annan form av delaktighet som resulterar i att kriminaliteten upphör. Dessa faktorer är bland andra arbete, äktenskap, familj och militärtjänst (Laub & Sampson 2003;39). När någon av dessa vändpunkter inträffar, får individen någonting att kämpa för och en god anledning att avstå från att begå kriminella handlingar, då individen är mån om att behålla det positiva i sitt liv. Det är dock inte händelsen i sig, exempelvis äktenskapet, som förändrar det kriminella beteendet, utan de förändringar som följer av förbindelsen (Ibid.;41). Vändpunkterna innebär förändringar i vardagliga rutiner och det är de som skapar de nya omständigheterna som resulterar i att kriminaliteten avtar (Carlsson 2011;3). Sampson och Laubs teori kan delas upp i tre kategorier; sociala förändringar, förändringar i rutiner och förändringar i självbilden (Ibid.). Denna utgångspunkt gör det lättare att förstå sambandet mellan vändpunkter och 11

11 förändringar under processens gång. Carlsson förklarar desistance, den kriminella karriärens slut, och transitions, övergången från ett kriminellt liv, som zick-zack mönstrat (Ibid.;4). Han menar att en positiv förändring inte sker tvärt, det vill säga att nästa dag har individen lämnat sin kriminella karriär, utan att det tar tid. Även om individen gör framsteg, är det lätt att falla tillbaka i gamla mönster (Ibid.). Vissa händelser och processer är givetvis viktigare än andra, men dessa behöver i sig inte vara just vändpunkter. Teorierna om sociala band och vändpunkter anser jag är vägledande och även de mest lämpade för min studie, då de flesta av mina intervjudeltagare menar på att deras kriminella karriär avslutades i samband med att de valt att lämna gänget. Ett fåtal fortsatte dock med kriminaliteten även efter lämnandet av gänget, men även i dessa fall var vändpunkterna bidragande till deras väg ut ur kriminalitet. Teorin om sociala band anser jag lämpad i det avseendet att den kan användas i förklaringen till varför avhopparna inte fallit tillbaka i kriminalitet. 5. Metod Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Syftet var att ta del av avhoppares berättelser om vägen ut ur gäng och på vilket sätt de utvalda organisationerna X-CONS, KRIS och Passus hjälpt dem i processen. Alla intervjudeltagare arbetade vid tidpunkten för intervjun på någon av organisationerna och syftet har även varit att ta del av deras berättelser och erfarenheter om hur de olika organisationerna arbetar med att hjälpa avhoppare. 5.1 Urvalsmetod Urvalet gjordes genom att kontakta X-CONS, KRIS och Passus och tillfråga individer som ansågs passa in i studiens urval om de var villiga att ställa upp på en intervju. Då studien vill belysa individers val att lämna gäng och på vilket sätt organisationerna har bidragit till en positiv vändning i livet, är det viktigt att individerna själva valt att berätta sin historia. Detta kallas bekvämlighetsurval och utgår från att man som forskare får sitt urval från de individer som för tillfället väljer att ställa upp på intervjuer (Bryman 2011;194). Fördelen med ett bekvämlighetsurval är att det underlättar att få kontakt med individer som är villiga att ställa upp på en intervju. Nackdelen är att urvalet man får fram osannolikt kommer vara representativt för populationen (Ibid.; ). Dock bör detta inte vara ett problem, då studien inte syftar till att skapa en representativ bild av orsaker till att individer lämnar gäng, utan att belysa intervjudeltagarnas egna berättelser (Kvale & Brinkmann 2009;281). Det kan vara frestande att dra slutsatser om att orsaker till att individer lämnar gäng och processen som följer ser ut på ett 12

12 visst sätt för alla, men man kan inte generalisera utifrån intervjudeltagarnas perspektiv, då det finns många bakomliggande faktorer som kan skilja sig (Bryman 2011;199). För att komma i kontakt med intervjudeltagarna är det ofta nödvändigt för forskaren att ta kontakt med en individ som fungerar som en så kallad gatekeeper. Det är en individ som sitter i en position att släppa in forskaren i den miljö denne vill studera och som sedan rekommenderar och/eller bokar in intervjuer med resterade intervjudeltagare. I denna studie har gatekeepern exempelvis varit chefen på en av organisationerna. En nackdel med detta är att gatekeepern kan ha ett intresse i att påverka studien genom att försöka styra intervjuerna i en särskild riktning. En annan nackdel är att gatekeepern kan påverka intervjudeltagarna på ett negativt sätt, antingen genom att de känner att de måste ställa upp för en intervju eller att de inte känner att de kan tala från hjärtat utan blivit styrda av gatekeepern. Dock är en gatekeeper oftast en förutsättning för att komma i kontakt med resterande intervjudeltagare. På två av de tre organisationerna intervjuade jag även gatekeepern. 5.2 Urval I denna studie består urvalet av avhoppare från gäng som idag arbetar med att hjälpa andra till ett bättre liv utan kriminalitet och droger. Totalt genomfördes sex intervjuer. En nackdel med detta urval är främst att intervjudeltagarna kan ha omstrukturerat sina berättelser och endast väljer att visa den del de anser är socialt önskvärd. En annan nackdel kan vara att om de berättat sin historia många gånger kan de ha förberett vissa samtalsspår och på vilket sätt de vill förmedla sin berättelse (Ibid.;163). En fördel med detta urval är att intervjudeltagarna, som arbetar inom dessa organisationer, troligtvis är vana vid att dela med sig av sin berättelse och syn på ämnet och det kan därför vara lättare att undvika att frågorna blir allt för känsliga. 5.3 Intervjuguide och intervjusituationer Jag formulerade frågorna efter tre teman; lämnandet av gänget, betydelsen av organisationen och organisationens arbete. Att dela upp frågorna i tre olika teman kände jag var ett bra upplägg, då jag säkerställde att intervjun berörde samtliga av mina frågeställningar samtidigt som intervjun kunde formas vart eftersom. Jag använde mig av semistrukturerade intervjuer, som innebär att jag har en uppsättning frågor i ett så kallat frågeschema, men att frågornas ordningsföljd kan varieras (Ibid.;206). Frågorna är även mer öppna är vid strukturerade intervjuer och som intervjuare har jag möjlighet att ställa uppföljningsfrågor och sonderanade frågor, vilket innebär att intervjuaren söker efter svaren och utforskar innehållet, utan att ange vilka dimensioner som ska uppmärksammas (Kvale & Brinkmann 2009; ). Det gick inte att genomföra alla intervjuer enligt samma schema, då en del intervjudeltagare var mer öppna 13

13 och berättande än andra, vilket gjorde att jag även fick ställa specificerade frågor och både direkta och indirekta frågor. Jag valde även att dokumentera intervjuerna genom att spela in, vilket dels gjorde det lättare för mig som intervjuare att minnas det som sagts under intervjun och dels att vara uppmärksam på det som sägs. Bryman (2009;428) menar att föra anteckningar under pågående intervju kan vara ett störningsmoment och att en inspelning av intervjun bland annat ger forskaren möjlighet att upprepade gånger gå igenom intervjudeltagarens svar. En del intervjudeltagare återgav kortare svar, där jag fick följa upp med följdfrågor, medan andra intervjudeltagare gav längre svar och av en mer berättande karaktär. I de fallen valde jag medvetet att inte lägga mig i intervjudeltagarnas berättelser under tiden. Genom att intervjua mina intervjudeltagare, samlade jag in empirisk kunskap som baseras på erfarenheter som förmedlas av våra sinnen (Ibid.;65). Studien har en fenomenologisk inriktning, vilket innebär att jag söker kunskapen i vad intervjudeltagarna berättar om vad de upplevt och uppfattat (Ibid.;72-73). På detta sätt ger intervjudeltagarna utrymme att mer djupgående berätta sin historia. Detta utrymme behövs för att kunna få en så tydlig och beskrivande berättelse som möjligt över deras upplevelser och uppfattningar. En risk med denna inriktning är dock att intervjudeltagarna kan vara återhållsamma med beskrivningarna om deras upplevelser vilket kan leda till att resultatet och analysen inte stämmer överens med deras verkliga upplevelser. Dock ska kommas ihåg att om en individ accepterar att bli intervjuad, brukar de även vara öppna och samarbetsvilliga (Bryman 2011;429). Även om jag under pågående intervju inte kände av något rådande maktförhållande mellan mig och intervjudeltagarna, fanns det där latent då samtalet inte är mellan två likställda parter. Detta då jag som intervjuare bestämt ämnet för intervjun samt att det är jag som formulerat mina frågor utifrån vad det är jag vill ha svar på (Kvale & Brinkmann 2009;19). Det är även jag som intervjuare som bestämmer vilka frågor som ska följas upp och när samtalet ska avslutas (Ibid.;49). Dock är jag som intervjuare fortfarande beroende av mina intervjudeltagares uppgifter och jag vill att de ska känna sig så bekväma som möjligt med att delge sina berättelser. Genom att visa förståelse och respekt för intervjudeltagaren och dennes berättelse, undvek jag förhoppningsvis motkontroll, som innebär att intervjudeltagaren undanhåller information som en reaktion på min dominans (Ibid.;48-49). 5.4 Transkribering och analysmetod Nästa steg i processen var att transkribera, vilket innebär att transformera de muntliga berättelserna till skrift (Kvale & Brinkmann 2009;194). Då jag garanterat samtliga intervjudeltagare att materialet ska skyddas och endast vara tillgängligt för mig under den 14

14 period som arbetet med studien pågår, förde jag över ljudfilerna till min personliga dator för att sedan radera filerna från mobiltelefonerna. När transkriberingen och arbetet med studien färdigställts, har jag sedan raderat både ljudfilerna och transkriberingen från datorn. Transkriberingen var tidskrävande och jag valde att vara så noggrann som möjligt och jag har även valt att skriva ned upprepande ord i meningar. Det är viktigt att i en kvalitativ forskningsintervju försöka täcka både faktaplanet och meningsplanet (Kvale & Brinkmann 2009.;45). Jag har därför valt att transkribera intervjuerna så precist som möjligt för att både få med vad som sades och vilka budskap intervjudeltagarna genom sina attityder och/eller metaforer ville förmedla. Efter att ha studerat materialet kunde jag urskilja olika teman vilket ledde till beslutet att använda mig av en tematisk analysmetod i studien. Genom att noggrant ha studerat materialet genomfördes en kodning (Bryman 2011; ) utifrån kategorierna; vägen ut ur gänget, organisationernas betydelse för avhopparna samt organisationernas arbete. Under dessa teman följer ytterligare teman, för att även tematisera varje behandlingsområde för sig. En tematisk analys lägger vikt på vad som sägs snarare än hur det sägs. (Ibid.;527). 5.5 Validitet och reliabilitet Inom vetenskapen bör kunskap sökas genom forskarens precision och systematik och ett viktigt begrepp gällande detta är transparens (Sohlberg & Sohlberg 2008;14-15). Detta innebär att forskningen ska ha en genomskinlighet och att det är tydligt för läsaren hur forskaren förhåller sig till studiens resultat och metoden som användes för att nå dit. Både validiteten och reliabiliteten är diskutabel och är bedömningsgrunder som värderar kvalitén på studien. Reliabiliteten är det som fastställer studieresultatets tillförlitlighet och beskaffenhet. Det leder till frågan om samma studie skulle kunna genomföras av andra forskare vid andra tillfällen och fortfarande nå samma resultat? (Kvale & Brinkmann 2009;263). Gällande validiteten kontrolleras om studien mäter och analyserar det den har för avsikt att göra (Ibid.;264). Inom kvalitativa studier kan reliabiliteten ifrågasättas gällande huruvida olika intervjuare skulle komma fram till olika resultat (Ibid.;246). Ett bra sätt att kontrollera reliabiliteten är att jämföra transkriberingar om mer än en forskare har genomfört detta. Då jag har varit ensam om att genomföra och transkribera intervjuerna, kunde detta inte göras. För att öka reliabiliteten har jag däremot försökt att undvika ledande frågor (Ibid.;263). Vidare har jag utförligt redovisat för tillvägagångssättet, analysmetoden samt bifogat intervjuguiden. Dock är det svårt att nå en identisk intervjusituation, även om studien upprepas genom att följa samma steg och replikera utförandet (Bryman 2011;352). Validiteten redovisas med hjälp av kopplingar till teorier samt redovisningen av citat och resultatets koppling till teorierna (Ibid.). Under intervjuerna har 15

15 intervjudeltagarna fått berätta relativt fritt utifrån studiens tre frågeställningar, vilket bör stärka validiteten. För att stärka validiteten ytterligare, har jag ställt motfrågor för att säkerställa tolkningen av intervjudeltagarnas svar (Kvale & Brinkmann 2009.;270). Gällande transkriberingen har jag valt att transkribera intervjuerna så precist som möjligt och även transkriberat upprepande ord i meningar. Det är även värt att poängtera att urvalet bestod av avhoppare som på ett eller annat sätt fått hjälp av de stödorganisationer de idag arbetar på. Det har med största sannolikhet påverkat vilka typer av berättelser jag har fått tagit del av i jämförelse med om jag hade tagit del av berättelser från avhoppare som inte hade fått stöd av dessa organisationer. Studien syftar dock inte till att generalisera resultatet. 5.6 Etik För att kunna genomföra studien måste jag ta hänsyn till de forskningsetiska principerna. Där ställs forskningskravet, som innebär att tillgängliga kunskaper utvecklas och metoder förbättras, mot individskyddskravet, som innebär ett skydd för de individer som deltar i studien gällande insyn i deras livsförhållanden och att de inte får utsättas för skada eller kränkning (Vetenskapsrådet 2002;5). Individskyddskravet preciseras i fyra huvudkrav; informationskravet, nyttjandekravet, konfidentialitetskravet och samtyckeskravet (Ibid.;6). För att uppfylla informationskravet, informerade jag mina intervjudeltagare innan påbörjad intervju om vad syftet med studien var, samt att deras deltagande var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta sin medverkan (Ibid.;7). Jag informerade även om att det material jag samlar in enbart kommer att vara tillgängligt för mig som forskare och endast användas i forskningssyfte. I och med att jag informerat om vad materialet exakt ska användas till och ingenting annat, har jag uppfyllt nyttjandekravet (Ibid.;14). Vidare informerade jag om att ljudinspelningarna och transkriberingarna kommer att raderas efter genomförd studie. Genom att informera hur materialet skulle hanteras uppfyllde jag konfidentialitetskravet (Ibid.;12). Jag informerade även att alla uppgifter, såsom namn och liknande, som kan spåras till individen kommer att försvinna. Därför har jag valt att byta ut mina intervjudeltagares namn. För att uppfylla samtyckeskravet, måste jag som forskare se till att mina intervjudeltagare lämnar sitt personliga samtycke till mig (Ibid.;9). Anledningen till att jag vill inhämta intervjudeltagarnas samtycke personligen, var för att jag ville att de skulle veta exakt vad det handlade om och att de deltog för att de själva valt detta och inte för att individen jag bokat intervjuerna med begärt detta. Av etiska skäl har jag valt att inte bara ändra intervjudeltagarnas namn, utan även att inte uppge vilken av organisationerna de arbetar för. Jag har valt att inte skriva vilka gäng intervjudeltagarna varit medlemmar i och heller inte vilka brott de begått och blivit dömda för. Jag har även valt att 16

16 avrunda deras ålder och när de lämnade gänget. Detta har jag gjort för att minimera risken för att kunna identifiera intervjudeltagarna och jag har därför valt att återberätta deras historier med försiktighet. Ett fåtal kände sig till en början tvivlande till huruvida jag skulle få tillåtelse att spela in eller inte, då tvivlet tycktes ligga i huruvida materialet och känsliga uppgifter skulle hanteras. I och med detta tog jag än en gång upp de forskningsetiska principerna och såg till att jag fick ett tydligt samtycke. Om en individ av fri vilja valt att ställa upp på en intervju brukar de också vara samarbetsvilliga och öppna i sitt berättande, även om det kan finnas en nervositet över att intervjun spelas in (Bryman 2011;429). 5.7 Intervjudeltagarna Joakim är i övre 20 årsåldern och lämnade gänget bakom sig för ungefär sju år sedan och det kriminella livet för ungefär fyra år sedan. Erik är i 40 årsåldern och lämnade gänget bakom sig för ungefär fem år sedan. Alexander är i 40 årsåldern och lämnade gänget bakom sig för ungefär sex år sedan. Pontus är i 50 årsåldern och lämnade gänget bakom sig för ungefär åtta år sedan. Gabriel är i 50 årsåldern och lämnade gänget bakom sig för ungefär fem år sedan och kriminaliteten bakom sig för ungefär två år sedan. Joseph är i 40 årsåldern och lämnade gänget bakom sig för ungefär tre år sedan. Samtliga intervjudeltagare arbetar vid tillfället för intervjun på någon av stödorganisationerna med att hjälpa andra individer bort från gäng och till ett bättre liv utan kriminalitet och droger. 6. Resultat och analys Resultaten delas upp separat efter studiens tre frågeställningar. Den första delen avser att belysa de faktorer avhopparna framhåller ha bidragit till att de valt att lämna gänget. Den andra delen avser att belysa vilken betydelse organisationerna haft för avhopparna och den tredje delen avser att belysa på vilket sätt organisationerna arbetar för att hjälpa avhoppare. Jag kommer att inleda varje del med en kort presentation. Efter varje citat följer en tolkning av det som sagts eller förklarats av intervjudeltagarna. Sedan följer en analys av resultatet kopplat till tidigare forskning och teori. 6.1 Vägen ut ur gänget Processen ut ur gänget har sett olika ut för intervjudeltagarna och har tagit olika lång tid. Intervjudeltagarna berättar att lämnandet av gänget är resultatet av bland annat familjerelationer, mognad, en rädsla och oro för det egna livet och en strävan efter någonting bättre. Resultatet är uppdelat i fem olika teman; familjen, mognad, egen skada och bortgång av 17

17 närstående, övriga faktorer som bidragit till lämnandet av gänget samt ett tema som behandlar försvårande omständigheter med att lämna gänget. Jag har av etiska skäl valt att inte uppge bland annat vilken av organisationerna intervjudeltagarna arbetar för, vilken anstalt de suttit på och jag har även valt att censurera namn på städer de berättar om. Detta har jag gjort för att minimera risken för att kunna identifiera intervjudeltagarna Familjen En bidragande faktor till att samtliga intervjudeltagare valt att lämna gänget är på ett eller annat sätt familjen. Sampson och Laub (2005;169) redogör för att bland annat äktenskap och familj kan vara bidragande faktorer till att en individ beslutar sig för att lämna gänget. Alexander berättar att hans barn under ett besök på anstalten han satt fick honom att börja fundera över sin livssituation. Det som motiverade mig var faktiskt när mina barn kom och besökte mig på anstalten och jag hade liksom inga som helst privilegier [ ] det enda jag skulle önska, det är ett samtal i veckan till mina barn. [ ] men det var vid ett tillfälle när de kom och hälsade på i alla fall och de var ju placerade mina barn då så efter ungefär en kvart [ ] så säger den äldsta flickan till familjens pappa pappa nu ska vi åka hem. Det förändrade hela min, hela mitt sätt att se på det. Det var första gången i mitt liv när jag upplevde det här att shit jag har ju empati kvar för mina barn. Jag hade inte suddat ut allting. /Alexander Alexander berättar att han kände sig empatilös och att vändpunkten för honom var då hans eget barn kallade en annan man för pappa. Han berättar att han då började se på sitt liv och sina val på ett annat sätt. Även Pontus berättar att familjen varit en bidragande faktor till hans beslut att lämna gänget. Han berättar om hur han levde i två världar och han berättar om svårigheten att separera de båda delarna av hans liv från varandra. deras tatuering bar jag ett par år men själva samrören med det, tillsammans har väl varit sedan jag gjorde (censurerat brott). [ ] jag har ju levt i två världar kan man säga, jag har ju varit familjepappa, klassförälder, dagpappa, tränare och de här grejerna. Sedan har jag även haft ena foten i väldigt grov kriminalitet hela tiden också. Så i stort sett hela mitt vuxna liv har jag hållit på med kriminalitet. Det var varit rätt jobbigt att hålla isär det där alltså. Mycket lögner och det är jobbigt, jobbigt. Det hände mycket saker. Alla förhållanden man har sabbat, alla förhållanden och sådana saker. Det hände så mycket negativa saker. Det hände mycket saker. [ ] alla födelsedagar missade jag för mina barn och julafton och alla de här sakerna och jag tröttnade. Jag ville ha ett bättre liv att komma ut till. /Pontus Pontus berättar i likhet med Alexander om alla familjehändelser han missade på grund av sina kriminella handlingar. Precis som Alexander, berättar Pontus att han till följd av det började se 18

18 på sitt liv och sina val på ett annat sätt. Önskan om ett bättre liv för både sig själv och för sin familj var en stor motivation. Enligt Hirschis teori om sociala band är individen som har en stark anknytning till familjen mindre benägen att begå kriminella handlingar (Hirschi 1969;290). Joakim lämnade inte det kriminella livet förrän ett par år efter det att han lämnade gänget. Han berättar då i likhet med både Alexander och Pontus att familjen och främst hans barn var en bidragande faktor, men att det var anledningen till att han lämnade det kriminella livet. Efter det att jag fått mitt barn kände jag att det var dags att lägga av för gott [ ] när jag har barn och allt så kan jag inte längre hålla på så. Förut hade jag bara mig själv att tänka på. /Joakim I Boldens studie presenteras olika faktorer som bidrar till att en individ väljer att lämna gänget. Bolden (2013;486) presenterar föräldraskap som en bidragande faktor till att en individ väljer att lämna gänget, vilket så är fallet för Joakim. Precis som Alexander och Pontus, har familjen varit en bidragande faktor till beslutet att lämna gänget, men till skillnad från dem, var familjen främst den bidragande faktorn till att Joakim valde att lämna det kriminella livet, då han ett par år innan redan hade lämnat gänget. Även i Joakims berättelse går det att se en tydlig koppling till Hirschis teori. Till följd av födseln av Joakims barn berättar han att han fick ett starkare barn till familjen och i och med detta fick Joakim nya förpliktelser gentemot familjen. Hirschi (1969; ) menar att starka sociala band och åtaganden gör individen mindre benägen att begå kriminella handlingar. Hirschi förklarar det med att individen då har mer att förlora om individen begår kriminella handlingar. Även Erik, Joseph och Gabriel berättar om familjen som en viktig, bidragande faktor till sina beslut om att lämna gänget. Erik berättar att hans yngre syskon som påverkades negativt av hans beteende var en betydande del av hans beslut. Han berättar att de riskerade att hamna i samma situation som honom. Vidare berättar Erik att det var problematiskt för honom att tillrättavisa sina syskon, då han berättar att han själv blev tillrättavisad av dem på grund av sina kriminella handlingar. Joseph berättar att inte ville att hans barn skulle hamna i samma situation han varit i, vilket han menar var en stor motivation för honom. Joseph berättar att; jag ville inte föra över det till mitt barn, så det var dags att klippa. Även Gabriel berättar sitt barn som en viktig faktor och berättar att det händer mycket bra grejer alltså [ ] min son. [ ] men man får kämpa hårt, det är ingenting gratis liksom. Sampson och Laub (2003;39) redogör för de olika vändpunkter de menar ger en individ en annan form av delaktighet som resulterar i att kriminaliteten upphör. De menar att familj och äktenskap är en sådan vändpunkt. När någon av dessa vändpunkter inträffar, som i 19

19 bland andra Josephs och Gabriels fall, menar de att individen får någonting att kämpa för och en god anledning att avstå från kriminella handlingar. Då individen är mån om att behålla det positiva i sitt liv, minskar därför risken att individen begår kriminella handlingar. Dock menar de att det inte är händelsen i sig, som exempelvis en barnafödsel, som förändrar det kriminella beteendet, utan att det är de förändringar som följer av förbindelsen (Ibid.;41). Carlsson (2011;3) menar att vändpunkterna innebär förändringar i de vardagliga rutinerna som i sin tur skapar nya omständigheter för individen vilket resulterar i att kriminaliteten avtar. Enligt Arciaga Young och Gonzalez (2013;3) är en så kallad vuxenroll som innebär att individen har ett ansvar och ett åtagande en viktig faktor till att minimera risken för att individen ska begå kriminella handlingar. Detta kan kopplas till vad intervjudeltagarna berättat om familjen som en viktig faktor till beslutet att lämna gänget och det ansvar för följer med att ha en familj Mognad Ett flertal av intervjudeltagarna har berättat att de mognade vilket resulterade i att de tog beslutet att lämna gänget. Det har handlat om att de började se gänget och gänglivet på ett annat sätt än när de gick med, att de fått ett annat konsekvenstänk som en intervjudeltagare beskriver det, förlorat intresset för gänglivet samt att en positiv inställning till samhället och dess rättssystem. Joakim beskriver delvis sin process ut ur gänget som en mognadsprocess och berättar att det var inte så glamoröst som man först kan tro. Det känns lite fånigt att sitta här och berätta det nu om hur dum man var. Precis som Joakim, berättar Joseph att han mognade vilket resulterade i att han såg på gänget och gänglivet från en ny vinkel. Han menar att det var en bidragande faktor till att han valde att lämna gänget. Det har tagit lång tid att bygga upp, men jag bestämde mig för att bli drogfri [ ] och jag bestämde mig också för att, alltså jag såg igenom allt, alla de där aspekterna efter ett tag. Jag tyckte bara att allt det som jag hade tyckt att någonstans var häftigt en gång i tiden eller som jag på något sätt drogs till, det kanske handlar om att jag blir äldre och så, men jag hade sett igenom allt det där. /Joseph Joseph berättar att han mognade, vilket resulterade i att han tog beslutet att bli drogfri. Precis som Joakim berättar Joseph om att hans mognad fick honom att se gänget och gänglivet från ett annat perspektiv. Han beskriver även gänglivet som att det är samma spel, fast spelarna byts ut och det blir bara smutsigare och smutsigare. Enligt Pyrooz och Decker (2011;419) är ett viktigt steg bort från kriminaliteten att individen utvecklar övertygelser och åtaganden som går emot gängets. även Gabriel, som var medlem i gänget under lång tid, berättar om hur hans mognad förändrat hans sätt att se på gänget. 20

20 Jag var med i nästan 30 år [ ] man tror att det är vänner och så, men det är inga vänner där. Det handlar bara om makt och pengar och komma upp sig. Dina bästa polare som du tror är det hugger dig i ryggen direkt så fort det gäller pengar och status [ ]. /Gabriel Hirschis (1969;294) menar att en individ som skapat en positiv inställning till samhällets legitimitet och en negativ inställning till kriminalitet och droger, som Joseph berättar om, löper en mindre risk att begå kriminella handlingar. Han förklarar det i form av att den individ som är övertygad om att samhällets lagar ska följas och respekteras kommer att avstå från att begå kriminella handlingar och därför undvika kriminella möjligheter. Erik berättar att han inte längre kunde rättfärdiga det liv han levde och ville lämna gänget. Jag satt på (censurerat anstaltsnamn) och hamnade på isoleringen där av olika orsaker och någonstans där rasade min världsbild på att det kriminella livet var det rätta livet och det liv som jag skulle vilja leva just och jag kunde inte längre rättfärdiga det och jag kunde inte längre tro på det livet just. Jag ville lämna kriminaliteten och det kriminella gänget. /Erik Erik berättar om den övertygelse han fått om samhällets legitimitet och den negativa inställningen om kriminaliteten och gänget, vilket Hirschi (1969;294) menar minimerar risken för att individen ska begå kriminella handlingar. Dock bör nämnas att samtliga intervjudeltagare förändrat sin inställning till att idag se positivt på samhällets rättssystem och negativt på kriminalitet och droger. Erik berättar även om att han fått ett konsekvenstänk han tidigare inte haft. Jag tror det är många olika faktorer just. Mognadsprocess och saker som hade hänt livet men just att man har ju mål och drömmar i den världen också och att vara i 30 årsåldern (ålder avrundad) och sitta på en isoleringscell det var ju inte vad jag hade tänkt mig. [ ]kanske konsekvenstänkande också. Mina småsyskon var ju i 15 årsåldern (avrundad ålder) och själv började strula lite och det var ju svår för mig att säga till. Jag fick ju tillbaka va ska du säga du sitter ju i fängelse. [ ] jag kunde inte längre rättfärdiga det livet och såg ingen, ingen vinst med det. Jag ville väl prova något nytt. Samtidigt var jag livrädd just för att bryta. /Erik Glueck och Glueck menar att mognaden är en bidragande faktor till att en individ väljer att lämna kriminaliteten och att detta sker sent i tjugoårsåldern eller tidigt i trettioårsåldern, som så är fallet för Erik. Erik berättar om önskan om ett liv utan kriminalitet, men rädslan för att bryta. Rostami (2013;3) har gjort flera studier om gäng och menar att beslutet att lämna gänget inte är enkelt, vare sig att praktiska eller personliga skäl. Rostami menar att det bland annat kan handla om en ovisshet om framtiden, som så var fallet för Erik, och en känsla av uppgivenhet. Joseph berättar att fattade sitt beslut att lämna gänget när hans gäng skulle omstruktureras. 21

21 Jag var prospect 1 ett tag och sedan blev jag member 2. [ ] och så plötsligt skulle vårt gäng gå över till ett mc-gäng. Vi skulle bära andra färger 3 och där tappade jag intresset. Jag ville inte bära andra färger, jag ville inte gå över [ ]. /Joseph Joseph berättar att han förlorade intresset för gänget och Glueck och Glueck menar att mognad är en bidragande faktor till att en individ väljer att lämna gänget. De menar att ålder inte är tillräcklig för att förklara graden av mognad, utan att graden av mognad speglar sig bland annat i mentala och intellektuella förhållanden till samhället (Laub & Sampson 2003;26). Även Bolden (2013;486) menar att en bidragande faktor till att individen väljer att lämna gänget är mognad. Vidare menar Bolden att en gängupplösning, som i Joesphs fall, är en bidragande faktor till att individen väljer att lämna gänget Egen skada och bortgång av närstående Ett flertal av intervjudeltagarna har berättat om skador mot dem själva och bortgång av närstående som bidragande faktorer till att de tog beslutet att lämna gänget. Joakim hade redan lämnat gänget, men var kvar i kriminaliteten och Joakim berättar att att vakna upp på sjukhuset efter en nära döden upplevelse får en verkligen att tänka till. Precis som Joakim berättar Gabriel att hans uppvaknande på sjukhuset blev en tydlig vändpunkt för honom och berättar att det märkte jag den dagen när jag vaknade upp på (censurerat sjukhusnamn). Det fanns inte en människa där. [ ] så att nej, det är inget liv. För både Gabriel och Joakim kan uppvaknandet på sjukhuset efter en skada de råkat ut för som följd av kriminella handlingar ses som en vändpunkt och en bidragande faktor till att de valde att lämna gänget. Sampson och Laub (2003;41) menar dock att det inte är händelsen i sig som förändrar det kriminella beteendet, utan de förändringar som följer. Vändpunkten innebär en förändring i de vardagliga rutinerna vilket skapar nya omständigheter (Carlsson 2011;3). En bidragande faktor för Pontus skiljer sig något från Joakims och Gabriels, då Pontus menar att hans vändpunkt kom när hans mamma gick bort. Han berättar att det hände mycket saker. [ ] min mamma gick bort medan jag satt i fängelse. I sin studie presenterar Bolden (2013;486) att en anledning till att en individ väljer att lämna gänget är att det föreligger en fara för en närstående eller en närståendes död, vilket är fallet för Pontus Övriga faktorer som bidragit till lämnandet av gänget Intervjudeltagarna har berättat om flera olika faktorer som bidragit till att de lämnat gänget. Bland andra Erik berättar att valet att flytta från staden han bodde i hjälpte honom i processen 1 Provmedlem 2 Fullvärdig medlem 3 Gänget. Varje gäng bär även särskilda färger som syns på deras symboler och loggor 22