Vägar in och ut ur kriminella gäng

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägar in och ut ur kriminella gäng"

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Vägar in och ut ur kriminella gäng En kvalitativ intervjustudie med fem tidigare gängmedlemmar Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Höstterminen 2012 Melina Haddady Shali

2 2

3 Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att få en ökad förståelse för de faktorer som orsakar eller påverkar individers väg in och ut ur kriminella gäng. Intervjudeltagarna har varit med i både omtalade gäng, det vill säga etablerade gäng som utmärker sig med namn och symboler, samt gäng som är väl strukturerade men saknar namn och symboler. Förutom att jag har velat ta reda på vilka faktorer som påverkar in- och utgången i kriminella gäng har jag även velat veta om de kriminellas position i gängen har underlättat vägen ut. Jag har haft en konstruktivistisk kunskapssyn och genom semistrukturerade intervjuer med intervjudeltagarna har jag skaffat mig kunskap om följande teman: vägen in, kontinuitet, vägen ut, att vara ute samt övriga faktorer som har haft betydelse för processen. Min teoretiska utgångspunkt till studien har varit tidigare forskning på området samt Laub och Sampsons teori om vändpunkter. Trots att teorin egentligen är avsedd för att förklara vägar ut ur kriminalitet har jag ansett den som lämplig för mitt syfte då intervjudeltagarna har varit med om vändpunkter som tagit dem ut ur både gängen och kriminaliteten. Studiens resultat visar att majoriteten av intervjudeltagarna genom kontakter, personer som de känner något gemensamt med, etnicitet, politiska åsikter och klass, har skapat ett gäng eller gått med i ett redan befintligt gäng. I gängen har de begått brott som i många fall har lett till fängelse i tidig ålder. I fängelset har de knutit nya kontakter med tyngre kriminella. Det är främst de kontakter som skapats på anstalterna, behandlingshemmen eller ungdomsfängelserna som har lett till den brottsliga karriären i gängen. Vad som har fått dem att fortsätta vara kvar i gängen förklaras i faktorer som gemenskap och samhörighet, ett så kallat brödraskap eller kamratskap. Vägen ut har sett olika ut för de olika intervjudeltagarna: förändringar i gängen, konflikter med andra gäng, ålder och mognad, samt nära-dödenupplevelser. De flesta förklarar att man tröttnar på den typen av livsstil. Hur man uppfattas som gängmedlem eller en presumtiv sådan spelar en viktig roll för hur lätt eller svårt det är att gå in eller ut ur ett gäng. Deltagarna har haft en relativt hög position i gängen vilket har underlättat vägen ut, men de betonar att vägen ut måste göras på rätt sätt. De poängterar att det kan vara svårare att ta sig ur ett gäng om man har en lägre position. 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1. Introduktion Syfte och frågeställningar Förförståelse Definitioner Gäng Ute ur gänget Position Strukturerade gäng Teori och Tidigare forskning Tidigare forskning om vägen in medlemskap Tidigare forskning om kontinuitet Tidigare forskning om vägen ut ur kriminella gäng Teoretisk utgångspunkt Metod Urval Vilka valde nyckelpersonen? Makt Intervjuguiden Etik Genus i intervjusituationer Innan intervjuerna intervjuform Intervjupersonerna Intervjusituationer A

6 B C D E Efter Intervjusituationerna Transkribering av intervjuer Kunskapsteoretiska utgångspunkter Validitet och reliabilitet Analysmetod Resultat Vägen in Inne kontinuiteten Vägen ut Ute Övriga faktorer som har haft betydelse för processen Slutdiskussion Framtida forskning Referenser Bilaga 1 - Intervjuguide

7 1. Introduktion Gängkriminalitet anses vara ett aktuellt samhällsproblem i Sverige. Alltifrån politiskt motiverade gäng till förortsgäng och motorcykelgäng är dömda för gängrelaterade brott (Kriminalvården, 2011). Gängkriminaliteten är ett ämne som har uppmärksammats av många kriminologiska forskare, främst amerikanska, men på senare år har även kriminologer i Europa intresserat sig för gängproblematiken (Sarnecki 2009 s. 187). Det stora intresset grundar sig i att gängfrågan allt mer uppfattades som en komplikation i samhället. Trots att kriminella gäng inte står för majoriteten av grupprelaterade brott (Ibid, ), måste särskilda åtgärder vidtas för att minska på brotten som begås av kriminella gäng, vilket är högt prioriterat på dagordningen (Regeringen 2010, s. 11). Den organiserade brottsligheten 1 drivs av två huvudgrupper: Broderskap och Ad-hoc-grupperingar 2. De första är gäng som är synliga och går att identifiera i samhället (Bandidos, Hells Angels, Original Gangster m.fl.) och de tillhör den yrkeskriminella gruppen. Den andra gruppen kallas för affärsmän och dess anhängare går inte att identifiera då de är diskreta distributörer i samhället (Ekbom m.fl 2011 s ). De är därför svårare att upptäcka. De har en neutral image för att dölja den kriminella verksamhet de driver för sin omgivning (Korsell m.fl 2009, s. 99). De synliga gängen vill dock förklara sin kriminella livsstil offentligt med symboler som framhäver deras kriminella identitet. Genom att poängtera sin identitet vill de bland annat visa sig tuffa och hårda, framförallt för den yngre generationen (Ibid. s. 100). Motarbetet för etablering av kriminella gäng är att förhindra rekrytering till kriminella nätverk samt stödja kriminella att lämna sin kriminella livsstil (Regeringen 2010 s. 11). Det är dock svårare med ad-hoc-grupperingar som har diskreta medlemmar. Personer som rekryteras för denna typ av grupp får oftast en specifik uppgift att sköta som är en del av ett kriminellt projekt (Korsell m.fl. 2009, s. 107). Enligt Stockholms polismyndighet har länet 250 kriminella grupperingar som har brukat våld, haft tillgång till vapen och hanterat narkotikahandel. Brott som utpressning, människohandel och narkotika är vad kriminella gäng som MC-gäng och etniska nätverksgäng ägnar sig åt. Dessa brottshandlingar kan gå ut över oskyldiga människor och beroende på vilka städer gängen är etablerade i drabbas olika områden i Sverige mer eller mindre (Ibid. s. 162). De synliga gängmedlemmarna saknar oftast 1 Begreppet organiserad brottslighet tar sikte på organisationen, att det är någon form av kriminell grupp som begår brotten. [ ] att det föreligger en långsiktighet med verksamheten. (Korsell m.fl 2009, s. 14) 2 Ad-hoc grupperingar är löst knutna nätverk som uppstår kring ett enskilt kriminellt projekt. Ad hocgrupperingarna sätts ihop utifrån den kompetens som behövs för stunden och affären är viktigare än gruppen eller de enskilda medlemmarna (Brå 2011) se referenslista. 7

8 folkligt stöd och man motarbetar deras etablering genom att försvåra deras möjligheter att behålla sina fastigheter eller hyreskontrakt (Ibid. s. 169). I denna studie kommer jag att redogöra för fem tidigare gängmedlemmar som berättar om sina upplevelser och erfarenheter som gängmedlem. Tanken är att få en ökad förståelse för varför kriminella går med i gäng, fortsätter i gäng och sedan lämnar sina gäng. Med hjälp av en verksamhet 3 i en stad nära Stockholm har jag fått möjligheten att komma i kontakt med dessa personer. Undersökningen genomförs dels på grund av eget intresse och dels för att jag anser att det är viktigt att känna till vilka faktorer som påverkar processen in och ut ur gäng, för att kunna hindra nyrekrytering till gäng samt stötta de som vill ta sig ur dessa. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet är att få en ökad förståelse för vilka faktorer som påverkar, underlättar eller försvårar gängmedlemmars väg in, fortsättning i, och väg ut ur gäng. Mina frågeställningar är följande: Vilka faktorer leder till vägen in i gäng? Varför fortsätter man att vara kvar i gängen? Vilka faktorer leder till vägen ut ur gäng? 1.3 Förförståelse Min förförståelse inför studien var att individens sökande efter kriminella gäng oftast beror på identitetskris. Jag tror att flera faktorer i ungdomars liv påverkar deras utveckling. Vilket förhållande man har till familjen och andra sociala band till vänner och institutioner spelar en viktig roll för individens sökande efter sin identitet. Utifrån egna erfarenheter har jag fått uppfattningen om att personer som söker sig till gäng saknar uppmärksamhet och lojalitet från sin omgivning och med asocialt beteende och avvikande handlingar visar de omgivningen sitt missnöje. Genom att bli gängmedlem visar de sin ilska mot samhället och familjen. Gänget blir istället deras trygghet och det är inte förrän de ser förändringar och uppoffringar i gängen som de ifrågasätter sin gängtillhörighet. Min uppfattning av gäng är att de är hierarkiskt uppbyggda och att de positioner som finns i hierarkin har olika mycket makt. Jag tror att högre positioner i gänget förutsätter lättare väg ut medan de medlemmar som har lägre positioner har det svårare att ta sig ur gänget. 3 Av etiska skäl har jag valt att inte skriva ut verksamhetens namn. 8

9 2. Definitioner 2.1 Gäng är ett begrepp som inte har en definition, utan definieras olika (Sarnecki 2009, s.188). Jag kommer att utgå ifrån Curry och Deckers definition av gäng (1998), de menar att det karaktäristiska för ett gäng är: Individer i en grupp Symbol som utmärker tillhörigheten till gruppen Språk, i form av signaler, graffiti eller verbalt Varaktighet (hur länge består gänget)? Försvar av område (territorium som man försvarar) Brottsligt aktivt. De flesta gängforskarna är enade om Curry och Deckers beskrivning av gäng. Det som kan skilja definitionerna åt är graden av organisering samt drogbetydelsen för medlemmarna och langningen av droger (Sarnecki 2009, s. 192). Mina intervjupersoner uppfyllde minst tre av punkterna ovan, samtliga hade varit brottsligt aktiva individer i grupper som bestått under en längre period, det vill säga en varaktighet över fem år. Även symboler var vanligt förekommande. 2.2 Ute från gänget när jag använder mig utav ordet ute menar jag att den tidigare gängmedlemmen inte längre definierar sig att tillhöra ett gäng. Han är numera en före detta gängmedlem. 2.3 Position är ett annat begrepp jag använder i mina intervjuer. Med position menar jag det förhållande man har till gänget, det vill säga den typ av makt man har i hierarkin. Hierarki är ett begrepp som omfattar positionerna, det vill säga ger en bild av vilka positioner som finns och vilka handlingar som förväntas eller tillåts i de olika positionerna. 2.4 Strukturerade gäng är ett begrepp som jag kommer att använda mig utav för att beskriva gäng som anses vara organiserade men saknar namn och symboler, medan organiserade gäng har ett omtalat namn och utmärker sig med symboler. Med begreppet nätverk menar jag andra kriminella grupperingar, både strukturerade och organiserade. Begreppet kamratgrupp använder jag mig utav för att beskriva den relation som fanns innan kriminaliteten utvecklades ur vänkretsen. 9

10 3. Teori och Tidigare forskning I en svensk kontext har det främst forskats på ungdomsgäng (Estrada & Flyghed 2007) 4, och då kvantitativt. På grund av detta kommer forskningsgenomgången baseras dels på svenska studier men även amerikanska. Då studien handlar om en process som en gängmedlem genomgår, har jag valt att redogöra för tidigare forskning om tre olika perioder: vägen in medlemskap, kontinuitet och vägen ut ute. 3.1 Tidigare forskning om vägen in medlemskap Uppkomsten av gäng menar sociologen Frederick Milton Thrasher har ett samband med de livsförhållanden de unga människorna växer upp i. Han anser att uppkomsten av gäng är en process. Det börjar med att gruppen består under en kort tid, den är oftast vag och saknar någon med en ledarroll. Om gruppen ändå lyckas kvarstå och inte splittras, utvecklas den endast när den har blivit utsatt för ett gemensamt hot. Om gruppen lyckas hålla ihop efter hotet blir andra steget ett tydligt medlemskap och en person med klar ledarroll. När man som vuxen medlem inte klarar av att socialisera sig i samhället tenderar man att vända sig till gruppen och genom gruppen sedan utföra handlingar som är kriminaliserade (Thrasher, 1927 i Sarnecki 2009, s. 189). Sociologen James F. Short och socialpsykologen Fred L. Strodtbeck menar att jämnåriga som söker sig till brottsliga gäng, är ett resultat av föräldrars misslyckande att ge sina barn möjligheter till utveckling och framsteg i det etablerade samhället. De ungdomar som lever under sämre förutsättningar (som t.ex. instabilitet i familjen och i familjens arbete, eller instabilitet i boende) söker sig till gäng för att få skydd, känna spänning, känna tillhörighet och skapa identitet. Författarna menar att brottsaktiva grupper av jämnåriga genererar en vikänsla som till en viss grad fungerar som ersättning för det misslyckande de har upplevt i relationen till föräldrarna eller andra i deras sociala omgivning. Vi-känslan finner de genom att tillhöra en sammanhållen grupp och om grupperna består under en längre tid är det ett resultat på medlemmarnas lojalitet till sin grupp (Short, 1997 i Sarnecki 2009, s. 190). I en svensk studie skriver Lars Korsell 5 m. fl att gängen har en viss attraktionskraft, det vill säga individer som söker efter gemenskap och identitet hittar det i kriminella gäng (Korsell m.fl. 2009, s. 169). Det finns inte en enhetlig personlighetstyp som ger den brottsliga 4 Boken heter Den svenska ungdomsbrottsligheten. 5 Lars Korsell är Brå:s chef för enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet. 10

11 identiteten (Ibid. s. 93). Den starka gruppidentiteten är det som kännetecknar deras utfrysning av samhället och genom symboler och framträdande som står för deras gängtillhörighet ger gängmedlemmarna signaler på vilka de är till övriga i samhället (Ibid. s. 18). Oftast är anslutningen till organiserade gäng en kriminellt utåtriktad identitet, medlemskapet fungerar som en känsla av styrka och bekräftelse (Ibid. s. 82). Det som håller gruppen samman är lojaliteten och ledarskapet, men vid interna tvister eller arrest av ledare kan gänget försvagas (Ibid. s. 18). Soothill m.fl (2009) har i sin studie samlat in material från både Monica Barrys 6 och Claire Taylors 7 tidigare studier för att förklara ungdomars kriminella debut. Barry redogör för fyra påverkande faktorer som kan leda till en kriminell karriär: relationer, personlighet, ekonomi och omständigheter (Soothill m.fl. 2009, s.75). Relationer till närstående som är kriminellt aktiva kan leda till att individen blir kriminell, det är vanligt förekommande att man följer nära relationers fotspår, menar Barry. Det är även vanligt förekommande att unga män som söker spänning tillfredsställer det behovet genom brottsliga handlingar. För dessa har åldern bidragit till att det avvikande beteendet har upphört. Vidare visar undersökningen att ungdomar begår brott för att tjäna pengar för att överleva, konsumera, bruka droger eller alkohol (Barry, 2006 i Soothill m.fl 2009, s ). Dessutom menar Barry att omständigheter som dålig relation till skolan, missbruk, att bli betraktad som kriminell på grund av dåligt rykte är en vanligt förekommande faktor som leder till kriminalitet bland ungdomar (Ibid. s.68). Enligt Taylor är det en gängse uppfattning i samhället att omhändertagna barn med kriminellt beteende ofta antas vara bråkmakare och att det är mycket mer sannolikt att de blir inblandade i brott än andra. Det samband mellan omsorg och kriminalitet som Taylors analys tyder på är dock mer komplicerat än det de officiella siffrorna visar. Vilka erfarenheter och upplevelser ungdomar får uppleva på institutioner som har hand om barn är av betydelse för deras brottsliga debut eller fortsättning av avvikande beteenden (Taylor, 2006 i Soothill m.fl. 2009, s ). 6 Monica Barry är en socialarbetare som genom 40 kvalitativa intervjuer med unga personer, tagit del av erfarenheter och utsagor om vad som har lett till deras brottsliga debut (Soothill m.fl. 2009, s.75). 7 Claire Taylor är bland annat en författare som skrivit om ungdomar i vård och kriminalitet. Boken Young people in care and criminal behaviour är en empirisk studie med 39 ungdomar som upplyser om vård och omsorgens betydelse för dem, samt vilka eventuella brister, misslyckanden och framgångar institutionerna har haft för dem. 11

12 3.2 Tidigare forskning om kontinuitet David C. Pyrooz, Gary Sweeten och Alex R. Piquero (2011) skriver om gängmedlemskap. Alla gängmedlemmar har inte homogena upplevelser utan det handlar om variationer i relationer, engagemang, identifikationer och status (Pyrooz m.fl 2011, s. 3). Ett gäng är ett asocialt nätverk som kännetecknas av ungdomlighet, hållbarhet, gatu-inriktning och gruppidentitet. Mycket av gängmedlemmars verksamhet består av olagliga handlingar (Ibid. s. 4). I den ovannämda studien visade det sig att hög självkontroll var kopplad till kort tid som gängmedlem medan låg självkontroll ledde till längre tid som medlem. Författarna menar att det kan bero på att de med sämre självbehärskning inte har kompetensen att övergå från gängmedlem till att socialisera sig in i samhället. De finner ett samband mellan gängets organisationsstruktur, det vill säga hur det fortsätter, och förändringar i medlemskapet. En individs förankring i gäng har mer betydelse för gängets kontinuitet och förändring än de strukturella egenskaper man har som grupp. Vilket stöd man visar som medlem spelar en viktig roll för varaktigheten och oregelbundenheten i utvecklingen av gäng (Ibid. s. 20). Korsell m.fl. menar att kriminella grupper rekryteras på olika sätt (Korsell m. fl. 2009, s. 107). Både finska och svenska studier visar att kriminella ser kriminaliteten som ett riktigt arbete (Ibid. s. 95). Chefer och projektledare i den brottsliga verksamheten kräver en hel del egenskaper från sina entreprenörer då arbetet ska bedrivas så vinstdrivande som möjligt (Ibid. s. 96). Personer som arbetar för de högt uppsatta kriminella intar olika roller med olika arbetsuppgifter. Personer med förtroendeuppdrag är tillförlitliga och får bevara pengar samt ha egendom på sitt namn, medan personer med riskuppdrag helst inte ska vara kända hos polisen och ska kunna sköta handeln på en öppen marknad (Ibid s. 108). Det finns även personer med expertfunktion, det vill säga personer som innehar en viss yrkesbefattning som underlättar den brottsliga verksamheten. Det kan exempelvis vara smuggelgods som måste döljas eller förvaras på ett ställe (Ibid s. 110). Rekryteringen till MC-gäng menar Rikskriminalpolisen är individers frivilliga beslut men till broderskapen anses rekryteringen vara ett pyramidliknande spel där alla vill tillhöra gemenskapen (Ibid. s.107). 3.3 Tidigare forskning om vägen ut ur kriminella gäng David C Pyrooz och Scott H Decker skriver om vilka motiv och metoder som får medlemmar att lämna gäng. De menar att det är problematiskt att fastställa när en individ verkligen lämnar kriminaliteten. För att förstå varför människor blir gängmedlemmar, kvarstår i gänget och 12

13 slutligen drar sig ur måste man studera deras liv ur ett perspektiv utifrån livsförloppet (Pyrooz & Decker 2011, s. 417). Studien fokuserar framförallt på hur gängmedlemmar lämnar gängen och författarna kom fram till två sätt: plötsligt eller successivt. Antingen gick medlemmar ur gängen genom en knifing-off -process eller en utvecklingsinriktad process, menar forskarna. Den så kallade knifing-off - modellen som beskrivs av Maruna och Roy (2007) går ut på att medlemmarna slutar med framställningar av roller, med intresse, stigmatisering, belastning och möjligheter, det vill säga att de bryter banden till allt som har att göra med kriminalitet. Den andra modellen, utvecklingsinriktad, innebär enligt Decker och Lauritsens beskrivning att man lämnar gängen gradvis. Processen innebär utveckling när det gäller övertygelser och åtaganden som går emot gänget, stegvis lämnar man allt som identifierar gänget (Ibid, s. 419). David C. Pyrooz, Scott H. Decker och Vicente J. Webb skriver om de band som binder individer kvar till gäng, trots att de upphör som gängmedlemmar. Författarna menar att nyckeln till att förstå upphörande av medlemskap finns i de sociala och emotionella band som medlemmarna har till sina respektive gäng (Pyrooz m.fl. 2010, s. 6) då banden är tankemässigt och erfarenhetsmässigt konstruerade (Ibid. s.17). Banden till gängen påverkas av gängets närvaro i grannskapet och tiden som gått sedan man har lämnat gänget. Trots att man inte längre tillhör gänget finns det band som kvarstår och binder dåvarande medlemmar till aktuella medlemmar, frågan är då om dessa verkligen är före detta gängmedlemmar (Ibid. s. 18). Faktum är, menar forskarna, att de medlemmar som lämnar gänget och ändrar sin livsstil fortfarande har kontakt med nätverket som består av gängmedlemmarna. Det är en process att sluta tillhöra ett gäng och för många är gängtillhörighet en trygghet. Att lämna gänget innebär att förlora sin identitet, sina vänner och sitt skyddsnät (Ibid. s.19). Sheldon och Eleanor Glueck skriver om mognad som en förklarande faktor till att man slutar med det kriminella, dock menar de att graden av mognad är oberoende av åldern. De anser att kronologisk ålder inte är tillräcklig för att förklara graden av mognad, utan människors mognad återspeglar sig i fysiska, intellektuella, biologiska och psykiska förhållanden till det strukturerade samhället de lever i. Att kriminella inte slutar begå brott, förklarar de vidare, kan bero på instabil självkontroll, vilket också innebär fördröjd mognad (Laub & Sampson 2003, s ). 13

14 3.4 Teoretisk utgångspunkt Den teoretiska utgångspunkten jag har valt att utgå ifrån är Laub och Sampsons teori om vändpunkter. Teorin är en utveckling av kriminologen Travis Hirschis teori om sociala band 8 utifrån ett livsförloppsperspektiv. För att kunna förklara gängmedlemmars vägar ut ur kriminella gäng har jag valt att använda mig utav teorin om vändpunkter som egentligen förklarar vägen ut ur kriminalitet. Jag har valt denna teori då jag precis som Laub och Sampson tycker att de vändpunkter som ger människor en annan form av anknytning, åtagande och delaktighet leder till att brottsligheten avtar (Laub & Sampson 2003, s. 39). Vägen in i kriminalitet och fortsättning i kriminella gäng har jag dock valt att förklara med hjälp av tidigare forskning. Detta för att jag inte kunde redogöra för intervjudeltagarnas process in och ut ur gängen med enbart en teori. Laub och Sampson menar att äktenskap, arbete och militärtjänst är vändpunkter som ger människor annan form av anknytning, åtagande och delaktighet (Ibid. s. 39). Äktenskap är en speciell form av anknytning som påverkar kriminellas brottsliga rutiner och mönster. Det är dock inte giftermålet i sig som förändrar det kriminella beteendet utan de förändringar som medföljer i förbindelsen (Ibid. s. 41). Dessa förändringar sker även för kriminella som känner stabilitet inom arbete, vilket innebär att förpliktelsen till arbetet byter ut kriminella rutiner mot arbetsrutiner (Ibid. s ). Militärtjänsten är en annan bidragande vändpunkt då individen bryter sitt kriminella mönster mot tjänstens rutiner (Ibid. s. 50). Carlsson menar att vändpunkter i kriminellas liv innebär förändringar i vardagliga rutiner, det är inte äktenskap, arbete och militärtjänst i sig som leder till att brottsaktiviteten avtas, utan det är de nya omständigheterna. Vändpunkter ändrar de kriminellas livsförhållanden till andra praktiska handlingar i livsstilen (Carlsson 2011, s. 3). När och hur kriminellas vändpunkter sker beror på den kulturella och strukturella kontext de lever i (Laub & Sampson 2003, s. 40). Teorin om vändpunkter anser jag är vägledande för min studie, särskilt Carlssons utveckling av teori, då flera av deltagarna menar att deras kriminella karriär avslutades i samband med vägen ut ur gänget. Några fortsatte dock en kort period efter medlemskapet men även i dessa fall var 8 Hirschi menar att det finns fyra viktiga livsmiljöer som avhåller individen från att begå brott: Anknytning (attachment) till familj, vänner och skola. Åtaganden (commitment) i relation till samhällsordningen: livsmål som exempelvis arbete, skolgång och ett redligt liv. Delaktighet (involvement) i traditionella aktiviteter: engagemang i arbete, skola och organisations sysselsättningar. Övertygelse (belief) om samhällsordningens legitimitet, att vara negativt inställd till kriminalitet och missbruk, och positiv inställd till rättsväsendet Hirschis teori är statisk vilket innebär att den enbart kan förklara vilka faktorer som avhåller människor från att begå brott (Sarnecki 2009, s ). 14

15 vändpunkterna bidragande till deras väg ut ur kriminalitet. Teorin är således den mest passande teorin som förklarar både vägen ut ur gäng och kriminalitet. 4. Metod I genomförandet av min studie utgick jag från en kvalitativ forskningsmetod. Syftet var att ta del av före detta gängmedlemmars berättelser om vägen in och ut ur gäng. Då jag ville förstå världen utifrån intervjudeltagarnas perspektiv och personliga erfarenheter om gängtillhörighet var metoden den lämpligaste (Kvale & Brinkmann 2009, s. 17 & 184). Metoden avgör vilken typ av kunskap jag får eftersom hela forskningssättet till viss del är begränsat av kvalitativ intervju. Den kunskap jag får med kvalitativ intervju är kontextuell, verbal, berättande och praktiskt inriktad (Ibid. s. 34). 4.1 Urval Mitt urval blev ett så kallat bekvämlighetsurval. Som namnet antyder innebär det att möjligheten råkar finnas tillgänglig för forskaren (Bryman 2001 s. 114). Nyckelpersonen för min forskning var en bekant till mig som jobbar med kriminella som avtjänat sitt straff eller som vill lämna kriminaliteten bakom sig, i en verksamhet i en stad nära Stockholm. Jag berättade om min studie och frågade om hon kunde hitta frivilliga deltagare till mig. Inom två veckor lyckades hon presentera fem tidigare gängmedlemmar som var villiga att delta i studien. Fem deltagare ansåg jag var ett rimligt antal då syftet inte var att generalisera intervjuresultat för en viss kriminell grupp utan för att få en ökad förståelse om hur deras väg in och ut har sett ut (Kvale & Brinkmann 2009, s. 281). Det kan vara frestande att dra slutsatser om att in- och utgången ser ut på ett visst sätt för alla kriminella men man kan i strikt mening inte generalisera ett gängs in och utgång utifrån få deltagares perspektiv (Bryman 2001, s. 93). Fördelen med bekvämlighetsurval var i mitt fall tillträdet att få träffa deltagarna. Jag fick möjligheten att samla in uppgifter från intervjudeltagarna som man oftast inte får chansen till. Då många av deltagarna pratar om tillit och lojalitet finner jag det osannolikt att de hade ställt upp på intervju om det inte vore för nyckelpersonen. Nackdelen med urvalet är att det inte är en generaliserbar grupp, jag kan med andra ord inte påstå att deltagarna är representativa för samtliga gängmedlemmar (Bryman 2001, s ). 15

16 4.1.1 Vilka valde nyckelpersonen? Som det tidigare nämnts var nyckelpersonen en bekant till mig och vår relation kan mycket väl ha påverkat olika delar av studien, framförallt mitt tillträde till hennes arbetsplats. Det är inte alltid lätt att få tillträde till sociala miljöer där kriminella befinner sig, men som verksamhetschef lyckades hon övertyga både personal och medlemmar om att jag är en tillförlitlig person. Före mitt besök hade hon berättat om mig men inte talat om varför jag skulle dit eller vilka som skulle intervjuas, vilket ledde till att jag fick en blandning av, vad jag tolkade som, skeptiska och nyfikna blickar (Bryman 2001, s.284). Hon valde att tillfråga de personer som hon uttryckte sig var eliter, det vill säga personer som har varit högt uppsatta eller haft betydande roller i sina gäng. Att intervjua elitpersoner kan vara problematiskt då dessa personer oftast är vana vid att svara på frågor om hur de tänker, vilket också kan leda till att de i förskott förbereder samtalsriktningen. Kravet på mig är då att vara så duktig som möjligt för att ändra riktning (Kvale & Brinkmann 2009, s. 163). Av de tillfrågade personerna var det fem som deltog medan två tackade nej. Då deltagarna är utvalda personer får jag inget slumpmässigt urval av före detta gängmedlemmar (Bryman 2001, s. 97). 4.2 Makt Under intervjutillfället råder det ett maktförhållande mellan mig och intervjudeltagarna då samtalet inte är mellan två likställda parter. Som intervjuare bestämmer jag ämnet och syftet med studien. Jag formulerar mina frågor utifrån mina behov att få svar på frågeformuleringarna. Trots att det var jag som fastställde ämnet och frågorna var jag fortfarande beroende av mina intervjudeltagares uppgifter (Kvale & Brinkmann 2009, s. 19). Det var därför viktigt att visa en öppen förståelse genom att instämma eller med ansiktsuttryck visa att jag begriper (Ibid. s. 49). Att visa förståelse är viktigt för att deltagarna ska känna att de vill berätta om sina liv som kriminella (Ibid. s. 181). Det är i det avseendet en ömsesidig relation som råder mellan mig och intervjudeltagarna. Genom att visa förståelse och respekt för det som yttrades av intervjudeltagarna försökte jag undvika motkontrolleffekten som innebär att deltagarna undanhåller information som en reaktion på min maktframställning (Ibid, s ) Intervjuguiden Jag formulerade frågorna efter fyra teman: vägen in, inne i gäng, vägen ut och positionens betydelse i gäng. Att ha fyra teman var en väldigt givande metod, det hjälpte mig att kunna 16

17 ställa frågor på olika sätt så länge jag vägledde intervjudeltagarna till att komplettera svaren som behövdes för att fylla de teman jag hade. Temautformning av denna typ kallas för semistrukturerad intervju (Bryman 2001 s. 301). Intervjuprocessen blir smidig och frågorna behöver ej ställas i ordning. Båda parterna såg till att det förelåg en ömsesidig sympati i samtalet där oklara meningar förtydligades antingen genom att jag frågade eller att personen jag intervjuade förtydligade. Det gick inte att under alla intervjutillfällen slaviskt följa intervjuguidens frågeordning då jag under några tillfällen var tvungen att ställa spontana uppföljningsfrågor, direkta frågor, indirekta men också tolkningsfrågor, vilket i mitt fall var vanligast (Kvale & Brinkmann 2009, s ). Mina ledande frågor var grundade i de föreställningar jag hade om ämnet, det vill säga jag inledde frågorna med förutsatt kunskap om en in- och utgång ur kriminella gäng (Ibid. s. 189). 4.4 Etik För att kunna bedriva forskning som denna är jag tvungen att ta hänsyn till de etiska forskningsprinciperna. Principerna är till för att skydda de personer som direkt deltar i forskningen. Då mitt ämne var etiskt känsligt var jag väldigt noga med att följa individskyddskravets fyra principer: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (VR, 2002 s. 6). Informationskravet och samtyckeskravet genomfördes först genom min nyckelperson då hon var en kontakt mellan mig och intervjupersonerna. Hon fick framföra mitt syfte och se efter vilka som skulle vilja delta i undersökningen. Jag var dock fortfarande skyldig att informera intervjudeltagarna och att få deras samtycke. Således såg jag till att de fyra principerna uppfylldes och att en ömsesidig överenskommelse mellan mig och mina intervjudeltagare förelåg, även i den direkta intervjusituationen. Genom att informera mina intervjupersoner om vad syftet med studien var samt underrätta dem om att deras deltagande var frivilligt, det vill säga klargöra att de närsomhelst under studien fick avbryta sitt deltagande uppfyllde jag informationskravet. Jag talade om för dem att detaljer som är identifierbara kommer att utelämnas (VR, 2002 s. 7). Vidare talade jag om att allt intervjumaterial kommer att förvaras dit obehöriga inte har tillträde, då jag som forskare har ansvar för materialet och det är min plikt att se till så att ingen får tillgång till materialet. Jag försäkrade intervjudeltagarna om att inspelningen på mobilen skulle raderas efter transkriberingen. Genom att informera om hur materialet skulle bevaras uppfyllde jag 17

18 konfidentialitetskravet (Ibid. s. 12). I samband med informationskravet och konfidentialitetskravet förklarade jag även vad materialet exakt ska användas till. För att uppfylla nyttjandekravet måste jag som forskare se till att intervjudeltagarnas uppgifter endast används till det som intervjudeltagarna har lämnat samtycke till, det vill säga uppgifter som de har lämnat in får inte under några som helst omständigheter användas till något annat än examensarbete (Ibid. s. 14). Dessa tre principer eller krav uppfylls slutligen när jag har fått varje intervjudeltagares samtycke. För att uppfylla samtyckeskravet måste jag se till att personerna som är delaktiga i undersökningen lämnar sitt personliga samtycke (Ibid. s. 9). Anledningen till att jag var noga med att få intervjudeltagarnas samtyckte innan intervjuinspelningen började var min strävan efter att intervjudeltagarna inte skulle delta på grund av nyckelpersonens begäran utan av sin egen vilja. Jag var medveten om att deras frivilliga deltagande kunde ha påverkats av nyckelpersonen då hon redan kände till deras livshistorier. Det var därför viktigt för mig att vara säker på att de verkligen ställde upp av fri vilja. Av etiska skäl har jag valt att inte namnge vilken verksamhet deltagarna ingår i, och i vilken stad verksamheten är belägen. Jag har även valt att inte skriva om vilka gäng intervjudeltagarna har varit med i eller vilka typer av brott de har begått och blivit dömda för. Då syftet var att ta reda på vad intervjudeltagarna berättar om sina upplevelser och erfarenheter om vägen in och ut ur gäng tyckte jag att det var irrelevant vilket gäng de talar om, speciellt med tanke på att erfarenheterna kan se olika ut även för de som tillhör eller talar om samma gäng. Detta framgår av samtliga deltagare som berättar att deras intagning och väg ut ur gängen har sett olika ut. Men det finns också likheter. För att ta hänsyn till intervjudeltagarna beskrev jag deras utsagor med försiktighet där identifierbara detaljer utelämnas. Därmed har jag valt fingerade namn för deltagarna. 4.5 Genus i intervjusituationer Jag var medveten om att föreställningar om man och kvinna gör en inverkan under intervjutillfället (Skrinjar 2010, s. 108), och att det feminina inslaget kan påverka relationen till intervjudeltagarna (Ibid. s. 111). Denna påverkan medför konsekvenser för materialets värde och kvalité (Ibid. s. 108). För att intervjupersonerna ska känna sig trygga under intervjusituationerna såg jag till att lyssna ordentligt, jag visade intresse och respekt för det som berättades. Det förekommer en risk att den sympatiska delen av mig missuppfattas av 18

19 intervjupersonerna. Bland heterosexuella män kan det få en annan betydelse när en kvinna visar förståelse och respekt (Ibid s. 122). Vilken påverkan jag hade på intervjupersonerna kan jag inte riktigt förklara utifrån ett genusperspektiv då jag inte upplevde något särskilt obehag eller besvär som berodde på min kvinnliga roll. Dock kommer jag redogöra i intervjusituationerna för hur jag upplevde intervjuerna i övrigt och vad jag tror att det berodde på. 4.7 Innan intervjuerna intervjuform Trots att jag inte tänkte på att formulera frågorna på ett sätt som leder till narrativa intervjuer, lyckades jag ändå få narrativ intervjuform med de flesta intervjuade. Narrativa intervjuer innebär att intervjuaren formar sina frågor på ett sätt som resulterar i intervjudeltagarnas berättelser om upplevelser och erfarenheter (Ibid. s. 169). Genom att observera intervjudeltagarnas attityd och kroppshållning under intervjusituationen ville jag försöka bedöma hur pass trovärdiga berättelserna var samt hur pass bekväma intervjudeltagarna var med att prata om sina liv som gängmedlemmar. Jag försökte vara så noga som möjligt med vad som sades och vilka budskap som intervjudeltagaren genom åsikter eller metaforer ville förmedla. Jag försökte även vara observant på de fakta som intervjudeltagaren talade om, det vill säga ta reda på om de berättade om regler och konsekvenser som gäller för det aktuella gänget. Intentionen var att fylla både faktaplanet och meningsplanet av intervjun (Kvale & Brinkmann 2009, s. 45) Intervjupersonerna Ali är 40 år gammal och har varit med i tre olika gäng. Han lämnade sitt senaste gäng för ca 6 år sedan och jobbar idag på en verksamhet i en stad utanför Stockholm. Anders är 32 år gammal och har varit med i två olika gäng. Han lämnade sitt senaste gäng för ca 2 år sedan. Kalle är 31 år gammal och har varit med i ett gäng. Han lämnade sitt gäng för ca 4 år sedan och har sedan dess jobbat i en verksamhet i en stad utanför Stockholm. Antonio är 31 år gammal och har varit med i ett långvaraktigt gäng. Han lämnade sitt gäng för ca 6 år sedan och jobbar numera med ungdomar. Michael är 29 år gammal och har varit med i ett gäng. Han lämnade sitt gäng för ca 7 år sedan och jobbar numera med ungdomar. 19

20 4.7.2 Intervjusituationer A. Ali var den första personen jag intervjuade. Det var första gången jag besökte verksamheten och nervositeten ökade stegvis. Jag mötte nyckelpersonen vid trappuppgången och gick in till köket där några andra satt. Jag presenterade mig själv och hälsade på samtliga som satt där. Nyckelpersonen presenterade intervjudeltagaren och sa att vi kunde ha intervjun i konferensrummet. Där satte vi oss ner med en meters avstånd. Jag tog fram mitt block och mobil där intervjun skulle spelas in. Jag gick igenom forskningsprinciperna och såg till att Ali var med på det som sades och att samtycket var tydligt. Min uppfattning av situationen var att Ali var bekväm, han hade en lugn karaktär som egentligen borde ha lugnat ner mig men min nervositet började utmärka sig i handlingar. Jag darrade antingen i rösten eller i rörelser. Men nervositeten avtog i mitten av intervjun. Att nervositeten överhuvudtaget gick över berodde på intervjupersonens sansade framtoning. Ali gav ett intryck av att känna sig bekväm. Det syntes i hans kroppshållning och sätt att prata. Trots det var han noga med att inte lämna detaljer i början. Han svarade försiktigt och använde en del metaforer. Mot slutet av intervjun var Ali mer inne på detaljer. Jag fick det intrycket att han dömde mig efter min unga ålder och kände av min nervositet under intervjuns gång vilket kan ha påverkat hans sätt att svara och att undvika detaljer. B. Anders var den andra personen jag intervjuade. En timme efter första intervjun kom han in i konferensrummet. Han intog samma plats som den tidigare intervjupersonen gjorde och jag satte mig på min gamla plats. Under den här intervjun var jag inte nervös. Jag markerade min roll som forskare genom att presentera mig själv och mitt ämne. Jag gick igenom forskningsprinciperna och såg till att samtycket var tydligt. Det var Anders första intervju men glimten av nervositet syntes inte till och jag upplevde situationen som behaglig. Anders gav mig långa svar, förklarade detaljerna han nämnde och såg till att rätta mig om jag hade uppfattat något fel. Under intervjuns gång övergick vårt intervjusamtal för ett kort ögonblick till ett samtal om hans upplevelser om rättsystemet och hur orättvist han hade behandlats av det. Jag blev tagen av hans historia och tyckte det var svårt att inte kommentera hans problem med att lämna kriminaliteten. Situationen var lite svår att hantera då jag utmanades i min forskarroll men genom att samtala med honom visade jag även empatin i min forskarroll, vilket enligt min uppfattning räckte som bekräftelse då han fortsatte vidare med att svara på mina frågor. 20

Har fängelset en avskräckande effekt?

Har fängelset en avskräckande effekt? Kriminologiska institutionen Har fängelset en avskräckande effekt? En kvalitativ intervjustudie med fem tidigare intagna män Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Vårterminen 2011 Amanda

Läs mer

det viktiga är att lyckas sluta mot alla odds

det viktiga är att lyckas sluta mot alla odds Kriminologiska institutionen det viktiga är att lyckas sluta mot alla odds En kvalitativ studie om att avbryta en kriminell karriär Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Höstterminen

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

"Jag står kvar även när det blåser"

Jag står kvar även när det blåser Kriminologiska institutionen "Jag står kvar även när det blåser" En kvalitativ intervjustudie om social brottsprevention i ett strukturerat öppenvårdsprogram för ungdomar Examensarbete 15 hp Kriminologi

Läs mer

Alfahannar? Kriminologiska institutionen. En kvalitativ intervjustudie med tre före detta medlemmar i 1 % MC klubbar. Examensarbete 15 hp

Alfahannar? Kriminologiska institutionen. En kvalitativ intervjustudie med tre före detta medlemmar i 1 % MC klubbar. Examensarbete 15 hp Kriminologiska institutionen Alfahannar? En kvalitativ intervjustudie med tre före detta medlemmar i 1 % MC klubbar 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2011 2 Kriminologi III HT 11 Sammanfattning

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Cheap chic - Om den globala finanskrisens påverkan på små och stora modedesigners

Cheap chic - Om den globala finanskrisens påverkan på små och stora modedesigners Linköpings universitet KSM, HT09 P4 Cheap chic - Om den globala finanskrisens påverkan på små och stora modedesigners Henrietta Thönnersten Madeleine Liedberg Inledning Kommer sen Syfte/ Frågeställning

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Kvalitativ intervju. Från Tal till text. Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete

Kvalitativ intervju. Från Tal till text. Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete Kvalitativ intervju Från Tal till text Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete Olika former av urval vid kvalitativa undersökningar Olika typer av icke sannolikhetsurval Bekvämlighetsurval

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Ett förslag på kompetensmodell/intervjuguide. Samarbetsförmåga;

Ett förslag på kompetensmodell/intervjuguide. Samarbetsförmåga; Ett förslag på kompetensmodell/intervjuguide Samarbetsförmåga; Arbetar bra med andra människor. Relaterar till dem på ett lyhört och smidigt sätt. Lyssnar, kommunicerar och löser konflikter på ett konstruktivt

Läs mer

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare. Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

De kriminellas springpojkar ett försök att klargöra och förstå rekryteringen av unga pojkar till kriminella gäng

De kriminellas springpojkar ett försök att klargöra och förstå rekryteringen av unga pojkar till kriminella gäng Kriminologiska institutionen De kriminellas springpojkar ett försök att klargöra och förstå rekryteringen av unga pojkar till kriminella gäng En kvalitativ intervjustudie Examensarbete 15 hp Kriminologi

Läs mer

KVALITATIVA INTERVJUER

KVALITATIVA INTERVJUER KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom

Läs mer

Årlig plan för lika behandling

Årlig plan för lika behandling Årlig plan för lika behandling Ålberga förskola Nyköpings kommun 2012-2013 Postadress Ålberga förskola Mossvägen 2-4 61190 Ålberga Telefon 0155-72265 sida Innehållsförteckning 1 1. Inledning och syfte

Läs mer

Jo men det är ju en betong

Jo men det är ju en betong Kriminologiska institutionen Jo men det är ju en betong En kvalitativ studie om pojkars syn på och attityd till polisen studerat utifrån socialekologisk teori Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Patrullering och påverkad trygghet

Patrullering och påverkad trygghet Kriminologiska institutionen Patrullering och påverkad trygghet En kvalitativ undersökning om hur polisens färdmedel påverkar allmänhetens trygghet Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp)

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Killar är mer bråkstakar

Killar är mer bråkstakar Kriminologiska institutionen Killar är mer bråkstakar En kvalitativ studie om ungdomars upplevelser och erfarenheter kring polisens bemötande utifrån ett genusperspektiv Examensarbete 15 hp Kriminologi

Läs mer

Fryshusets Volontärpolicy

Fryshusets Volontärpolicy Fryshusets Volontärpolicy Fastställd av ledningsgruppen den 2 juni 2010 Volontärpolicy Volontär verksamheten på Fryshuset drivs i enlighet med Fryshusets vision, värdegrund och policydokument. I denna

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Förskolan Solhyttans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling 2014-2015 2014-2015

Förskolan Solhyttans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling 2014-2015 2014-2015 Förskolan Solhyttans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling 2014-2015 2014-2015 Vision Solhyttans förskola ska ha ett klimat där alla tillåts vara den man

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan för kränkande särbehandling. för Ekdungens förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan Plan för kränkande särbehandling. för Ekdungens förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan Plan för kränkande särbehandling för Ekdungens förskola 2014-2015 Innehåll 1. Vision vad vill vi uppnå? 2. Mål vilka mål vill vi nå? 3. Kartläggning och nuläge hur ser det ut hos oss

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Visioner för nattvandrare

Visioner för nattvandrare Visioner för nattvandrare Vi skall som vuxna vara en bra förebild för våra ungdomar. Både för våra egna och för andras barn. När vi nattvandrar är det viktigt att skapa så bra relationer som möjligt mellan

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Ledarskapskriterier. Sida 1/5

Ledarskapskriterier. Sida 1/5 Sida 1/5 Ledarskapskriterier Den policy för ledarskap och medarbetarskap som antogs av kommunfullmäktige den 12 maj 2005 utgör, i de delar som rör ledarskapet, grunden för vad som förväntas av en ledare

Läs mer

Pappas nya jobb. Kriminologiska institutionen

Pappas nya jobb. Kriminologiska institutionen Kriminologiska institutionen Pappas nya jobb En kvalitativ studie i de konsekvenser en partner till en fängelsedömd kan uppleva som ett resultat av ett fängelsestraff Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi,

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Sjuksköterskeprogrammet 120p Kurs VOC 453 VT 2006 Examensarbete 10 poäng SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD

Läs mer

Vägen till ett drogfritt liv

Vägen till ett drogfritt liv Kriminologiska institutionen Vägen till ett drogfritt liv - En kvalitativ studie om missbrukarklienters och behandlings-assistenters syn på och upplevelser av stödet på det drogfria boendet Examensarbete

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Attityder, fördomar, provokationer, övervåld?

Attityder, fördomar, provokationer, övervåld? Kriminologiska institutionen Attityder, fördomar, provokationer, övervåld? En undersökning om ungdomarnas attityder samt deras utsatthet för övervåld från polis och väktare. Examensarbete 15 hp Kriminologi

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Riktlinje vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Norrköpings kommun

Riktlinje vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Norrköpings kommun Riktlinje 2012-05-02 Riktlinje vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Norrköpings kommun Diarienummer: KS-257/2012 Beslutad av kommunstyrelsen den 2 maj 2012 Om riktlinjen Denna riktlinje

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Nya Linjer. - att utveckla gymnastiken! Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte med!

Nya Linjer. - att utveckla gymnastiken! Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte med! Nya Linjer Unga tar inget ansvar Unga går inte att lita på Unga ledare har inte modet att ta på sig ideella uppdrag Unga kommer och går precis som de vill Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte

Läs mer

Kriminella gäng i Göteborg

Kriminella gäng i Göteborg Kriminella gäng i Göteborg Sommaren 2001 drabbade medlemmar i Original Gangsters samman med ett annat gäng på Nästets badplats utanför Göteborg. Ett stort antal vanliga badande utsattes för fara i samband

Läs mer

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn

Läs mer

Narkotika som problem i Eskilstuna

Narkotika som problem i Eskilstuna Kriminologiska institutionen Narkotika som problem i Eskilstuna En analys av polisens roll som narkotikaförebyggare Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Vårterminen 2011 Anna Ek Sammanfattning

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Framgångsfaktorer vid kontakt med media* * Bra att ha i alla lägen. Skriv ut och spara!

Framgångsfaktorer vid kontakt med media* * Bra att ha i alla lägen. Skriv ut och spara! Framgångsfaktorer vid kontakt med media* * Bra att ha i alla lägen. Skriv ut och spara! 9 Framgångsfaktorer vid kontakt med media Det finns många faktorer som avgör om du lyckas i en intervjusituation.

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola Utbildningsförvaltningen 2014-12-10 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola 2014-12-10 Inledning Vi som är anställda i Älmhults kommun arbetar alla i medborgarens tjänst.

Läs mer

Schack kan skapa vänskap

Schack kan skapa vänskap Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Schack kan skapa vänskap Författare: Saad Shahin Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman Ett projekt om schackspelets sociala påverkan.

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan 2012-01-04 Grebbestadskolans Likabehandlingsplan ÖVERGRIPANDE MÅL Alla elever ges möjligheter att lyckas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Ingen form av diskriminering eller annan

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011 ELITTRÄNAR UTBILDNINGEN Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Av Michael Carlsson Handledare: Göran Lindblom 2011 05 14 1 Sammanfattning:

Läs mer

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva

Läs mer

Det är aldrig för sent.

Det är aldrig för sent. AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för socialt arbete och psykologi Det är aldrig för sent. Fyra berättelser om vägen ut ur kriminalitet. Sandra Forsberg och Maja Wattberg 2016 Examensarbete,

Läs mer