Vägar in och ut ur kriminella gäng

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägar in och ut ur kriminella gäng"

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Vägar in och ut ur kriminella gäng En kvalitativ intervjustudie med fem tidigare gängmedlemmar Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Höstterminen 2012 Melina Haddady Shali

2 2

3 Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att få en ökad förståelse för de faktorer som orsakar eller påverkar individers väg in och ut ur kriminella gäng. Intervjudeltagarna har varit med i både omtalade gäng, det vill säga etablerade gäng som utmärker sig med namn och symboler, samt gäng som är väl strukturerade men saknar namn och symboler. Förutom att jag har velat ta reda på vilka faktorer som påverkar in- och utgången i kriminella gäng har jag även velat veta om de kriminellas position i gängen har underlättat vägen ut. Jag har haft en konstruktivistisk kunskapssyn och genom semistrukturerade intervjuer med intervjudeltagarna har jag skaffat mig kunskap om följande teman: vägen in, kontinuitet, vägen ut, att vara ute samt övriga faktorer som har haft betydelse för processen. Min teoretiska utgångspunkt till studien har varit tidigare forskning på området samt Laub och Sampsons teori om vändpunkter. Trots att teorin egentligen är avsedd för att förklara vägar ut ur kriminalitet har jag ansett den som lämplig för mitt syfte då intervjudeltagarna har varit med om vändpunkter som tagit dem ut ur både gängen och kriminaliteten. Studiens resultat visar att majoriteten av intervjudeltagarna genom kontakter, personer som de känner något gemensamt med, etnicitet, politiska åsikter och klass, har skapat ett gäng eller gått med i ett redan befintligt gäng. I gängen har de begått brott som i många fall har lett till fängelse i tidig ålder. I fängelset har de knutit nya kontakter med tyngre kriminella. Det är främst de kontakter som skapats på anstalterna, behandlingshemmen eller ungdomsfängelserna som har lett till den brottsliga karriären i gängen. Vad som har fått dem att fortsätta vara kvar i gängen förklaras i faktorer som gemenskap och samhörighet, ett så kallat brödraskap eller kamratskap. Vägen ut har sett olika ut för de olika intervjudeltagarna: förändringar i gängen, konflikter med andra gäng, ålder och mognad, samt nära-dödenupplevelser. De flesta förklarar att man tröttnar på den typen av livsstil. Hur man uppfattas som gängmedlem eller en presumtiv sådan spelar en viktig roll för hur lätt eller svårt det är att gå in eller ut ur ett gäng. Deltagarna har haft en relativt hög position i gängen vilket har underlättat vägen ut, men de betonar att vägen ut måste göras på rätt sätt. De poängterar att det kan vara svårare att ta sig ur ett gäng om man har en lägre position. 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1. Introduktion Syfte och frågeställningar Förförståelse Definitioner Gäng Ute ur gänget Position Strukturerade gäng Teori och Tidigare forskning Tidigare forskning om vägen in medlemskap Tidigare forskning om kontinuitet Tidigare forskning om vägen ut ur kriminella gäng Teoretisk utgångspunkt Metod Urval Vilka valde nyckelpersonen? Makt Intervjuguiden Etik Genus i intervjusituationer Innan intervjuerna intervjuform Intervjupersonerna Intervjusituationer A

6 B C D E Efter Intervjusituationerna Transkribering av intervjuer Kunskapsteoretiska utgångspunkter Validitet och reliabilitet Analysmetod Resultat Vägen in Inne kontinuiteten Vägen ut Ute Övriga faktorer som har haft betydelse för processen Slutdiskussion Framtida forskning Referenser Bilaga 1 - Intervjuguide

7 1. Introduktion Gängkriminalitet anses vara ett aktuellt samhällsproblem i Sverige. Alltifrån politiskt motiverade gäng till förortsgäng och motorcykelgäng är dömda för gängrelaterade brott (Kriminalvården, 2011). Gängkriminaliteten är ett ämne som har uppmärksammats av många kriminologiska forskare, främst amerikanska, men på senare år har även kriminologer i Europa intresserat sig för gängproblematiken (Sarnecki 2009 s. 187). Det stora intresset grundar sig i att gängfrågan allt mer uppfattades som en komplikation i samhället. Trots att kriminella gäng inte står för majoriteten av grupprelaterade brott (Ibid, ), måste särskilda åtgärder vidtas för att minska på brotten som begås av kriminella gäng, vilket är högt prioriterat på dagordningen (Regeringen 2010, s. 11). Den organiserade brottsligheten 1 drivs av två huvudgrupper: Broderskap och Ad-hoc-grupperingar 2. De första är gäng som är synliga och går att identifiera i samhället (Bandidos, Hells Angels, Original Gangster m.fl.) och de tillhör den yrkeskriminella gruppen. Den andra gruppen kallas för affärsmän och dess anhängare går inte att identifiera då de är diskreta distributörer i samhället (Ekbom m.fl 2011 s ). De är därför svårare att upptäcka. De har en neutral image för att dölja den kriminella verksamhet de driver för sin omgivning (Korsell m.fl 2009, s. 99). De synliga gängen vill dock förklara sin kriminella livsstil offentligt med symboler som framhäver deras kriminella identitet. Genom att poängtera sin identitet vill de bland annat visa sig tuffa och hårda, framförallt för den yngre generationen (Ibid. s. 100). Motarbetet för etablering av kriminella gäng är att förhindra rekrytering till kriminella nätverk samt stödja kriminella att lämna sin kriminella livsstil (Regeringen 2010 s. 11). Det är dock svårare med ad-hoc-grupperingar som har diskreta medlemmar. Personer som rekryteras för denna typ av grupp får oftast en specifik uppgift att sköta som är en del av ett kriminellt projekt (Korsell m.fl. 2009, s. 107). Enligt Stockholms polismyndighet har länet 250 kriminella grupperingar som har brukat våld, haft tillgång till vapen och hanterat narkotikahandel. Brott som utpressning, människohandel och narkotika är vad kriminella gäng som MC-gäng och etniska nätverksgäng ägnar sig åt. Dessa brottshandlingar kan gå ut över oskyldiga människor och beroende på vilka städer gängen är etablerade i drabbas olika områden i Sverige mer eller mindre (Ibid. s. 162). De synliga gängmedlemmarna saknar oftast 1 Begreppet organiserad brottslighet tar sikte på organisationen, att det är någon form av kriminell grupp som begår brotten. [ ] att det föreligger en långsiktighet med verksamheten. (Korsell m.fl 2009, s. 14) 2 Ad-hoc grupperingar är löst knutna nätverk som uppstår kring ett enskilt kriminellt projekt. Ad hocgrupperingarna sätts ihop utifrån den kompetens som behövs för stunden och affären är viktigare än gruppen eller de enskilda medlemmarna (Brå 2011) se referenslista. 7

8 folkligt stöd och man motarbetar deras etablering genom att försvåra deras möjligheter att behålla sina fastigheter eller hyreskontrakt (Ibid. s. 169). I denna studie kommer jag att redogöra för fem tidigare gängmedlemmar som berättar om sina upplevelser och erfarenheter som gängmedlem. Tanken är att få en ökad förståelse för varför kriminella går med i gäng, fortsätter i gäng och sedan lämnar sina gäng. Med hjälp av en verksamhet 3 i en stad nära Stockholm har jag fått möjligheten att komma i kontakt med dessa personer. Undersökningen genomförs dels på grund av eget intresse och dels för att jag anser att det är viktigt att känna till vilka faktorer som påverkar processen in och ut ur gäng, för att kunna hindra nyrekrytering till gäng samt stötta de som vill ta sig ur dessa. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet är att få en ökad förståelse för vilka faktorer som påverkar, underlättar eller försvårar gängmedlemmars väg in, fortsättning i, och väg ut ur gäng. Mina frågeställningar är följande: Vilka faktorer leder till vägen in i gäng? Varför fortsätter man att vara kvar i gängen? Vilka faktorer leder till vägen ut ur gäng? 1.3 Förförståelse Min förförståelse inför studien var att individens sökande efter kriminella gäng oftast beror på identitetskris. Jag tror att flera faktorer i ungdomars liv påverkar deras utveckling. Vilket förhållande man har till familjen och andra sociala band till vänner och institutioner spelar en viktig roll för individens sökande efter sin identitet. Utifrån egna erfarenheter har jag fått uppfattningen om att personer som söker sig till gäng saknar uppmärksamhet och lojalitet från sin omgivning och med asocialt beteende och avvikande handlingar visar de omgivningen sitt missnöje. Genom att bli gängmedlem visar de sin ilska mot samhället och familjen. Gänget blir istället deras trygghet och det är inte förrän de ser förändringar och uppoffringar i gängen som de ifrågasätter sin gängtillhörighet. Min uppfattning av gäng är att de är hierarkiskt uppbyggda och att de positioner som finns i hierarkin har olika mycket makt. Jag tror att högre positioner i gänget förutsätter lättare väg ut medan de medlemmar som har lägre positioner har det svårare att ta sig ur gänget. 3 Av etiska skäl har jag valt att inte skriva ut verksamhetens namn. 8

9 2. Definitioner 2.1 Gäng är ett begrepp som inte har en definition, utan definieras olika (Sarnecki 2009, s.188). Jag kommer att utgå ifrån Curry och Deckers definition av gäng (1998), de menar att det karaktäristiska för ett gäng är: Individer i en grupp Symbol som utmärker tillhörigheten till gruppen Språk, i form av signaler, graffiti eller verbalt Varaktighet (hur länge består gänget)? Försvar av område (territorium som man försvarar) Brottsligt aktivt. De flesta gängforskarna är enade om Curry och Deckers beskrivning av gäng. Det som kan skilja definitionerna åt är graden av organisering samt drogbetydelsen för medlemmarna och langningen av droger (Sarnecki 2009, s. 192). Mina intervjupersoner uppfyllde minst tre av punkterna ovan, samtliga hade varit brottsligt aktiva individer i grupper som bestått under en längre period, det vill säga en varaktighet över fem år. Även symboler var vanligt förekommande. 2.2 Ute från gänget när jag använder mig utav ordet ute menar jag att den tidigare gängmedlemmen inte längre definierar sig att tillhöra ett gäng. Han är numera en före detta gängmedlem. 2.3 Position är ett annat begrepp jag använder i mina intervjuer. Med position menar jag det förhållande man har till gänget, det vill säga den typ av makt man har i hierarkin. Hierarki är ett begrepp som omfattar positionerna, det vill säga ger en bild av vilka positioner som finns och vilka handlingar som förväntas eller tillåts i de olika positionerna. 2.4 Strukturerade gäng är ett begrepp som jag kommer att använda mig utav för att beskriva gäng som anses vara organiserade men saknar namn och symboler, medan organiserade gäng har ett omtalat namn och utmärker sig med symboler. Med begreppet nätverk menar jag andra kriminella grupperingar, både strukturerade och organiserade. Begreppet kamratgrupp använder jag mig utav för att beskriva den relation som fanns innan kriminaliteten utvecklades ur vänkretsen. 9

10 3. Teori och Tidigare forskning I en svensk kontext har det främst forskats på ungdomsgäng (Estrada & Flyghed 2007) 4, och då kvantitativt. På grund av detta kommer forskningsgenomgången baseras dels på svenska studier men även amerikanska. Då studien handlar om en process som en gängmedlem genomgår, har jag valt att redogöra för tidigare forskning om tre olika perioder: vägen in medlemskap, kontinuitet och vägen ut ute. 3.1 Tidigare forskning om vägen in medlemskap Uppkomsten av gäng menar sociologen Frederick Milton Thrasher har ett samband med de livsförhållanden de unga människorna växer upp i. Han anser att uppkomsten av gäng är en process. Det börjar med att gruppen består under en kort tid, den är oftast vag och saknar någon med en ledarroll. Om gruppen ändå lyckas kvarstå och inte splittras, utvecklas den endast när den har blivit utsatt för ett gemensamt hot. Om gruppen lyckas hålla ihop efter hotet blir andra steget ett tydligt medlemskap och en person med klar ledarroll. När man som vuxen medlem inte klarar av att socialisera sig i samhället tenderar man att vända sig till gruppen och genom gruppen sedan utföra handlingar som är kriminaliserade (Thrasher, 1927 i Sarnecki 2009, s. 189). Sociologen James F. Short och socialpsykologen Fred L. Strodtbeck menar att jämnåriga som söker sig till brottsliga gäng, är ett resultat av föräldrars misslyckande att ge sina barn möjligheter till utveckling och framsteg i det etablerade samhället. De ungdomar som lever under sämre förutsättningar (som t.ex. instabilitet i familjen och i familjens arbete, eller instabilitet i boende) söker sig till gäng för att få skydd, känna spänning, känna tillhörighet och skapa identitet. Författarna menar att brottsaktiva grupper av jämnåriga genererar en vikänsla som till en viss grad fungerar som ersättning för det misslyckande de har upplevt i relationen till föräldrarna eller andra i deras sociala omgivning. Vi-känslan finner de genom att tillhöra en sammanhållen grupp och om grupperna består under en längre tid är det ett resultat på medlemmarnas lojalitet till sin grupp (Short, 1997 i Sarnecki 2009, s. 190). I en svensk studie skriver Lars Korsell 5 m. fl att gängen har en viss attraktionskraft, det vill säga individer som söker efter gemenskap och identitet hittar det i kriminella gäng (Korsell m.fl. 2009, s. 169). Det finns inte en enhetlig personlighetstyp som ger den brottsliga 4 Boken heter Den svenska ungdomsbrottsligheten. 5 Lars Korsell är Brå:s chef för enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet. 10

11 identiteten (Ibid. s. 93). Den starka gruppidentiteten är det som kännetecknar deras utfrysning av samhället och genom symboler och framträdande som står för deras gängtillhörighet ger gängmedlemmarna signaler på vilka de är till övriga i samhället (Ibid. s. 18). Oftast är anslutningen till organiserade gäng en kriminellt utåtriktad identitet, medlemskapet fungerar som en känsla av styrka och bekräftelse (Ibid. s. 82). Det som håller gruppen samman är lojaliteten och ledarskapet, men vid interna tvister eller arrest av ledare kan gänget försvagas (Ibid. s. 18). Soothill m.fl (2009) har i sin studie samlat in material från både Monica Barrys 6 och Claire Taylors 7 tidigare studier för att förklara ungdomars kriminella debut. Barry redogör för fyra påverkande faktorer som kan leda till en kriminell karriär: relationer, personlighet, ekonomi och omständigheter (Soothill m.fl. 2009, s.75). Relationer till närstående som är kriminellt aktiva kan leda till att individen blir kriminell, det är vanligt förekommande att man följer nära relationers fotspår, menar Barry. Det är även vanligt förekommande att unga män som söker spänning tillfredsställer det behovet genom brottsliga handlingar. För dessa har åldern bidragit till att det avvikande beteendet har upphört. Vidare visar undersökningen att ungdomar begår brott för att tjäna pengar för att överleva, konsumera, bruka droger eller alkohol (Barry, 2006 i Soothill m.fl 2009, s ). Dessutom menar Barry att omständigheter som dålig relation till skolan, missbruk, att bli betraktad som kriminell på grund av dåligt rykte är en vanligt förekommande faktor som leder till kriminalitet bland ungdomar (Ibid. s.68). Enligt Taylor är det en gängse uppfattning i samhället att omhändertagna barn med kriminellt beteende ofta antas vara bråkmakare och att det är mycket mer sannolikt att de blir inblandade i brott än andra. Det samband mellan omsorg och kriminalitet som Taylors analys tyder på är dock mer komplicerat än det de officiella siffrorna visar. Vilka erfarenheter och upplevelser ungdomar får uppleva på institutioner som har hand om barn är av betydelse för deras brottsliga debut eller fortsättning av avvikande beteenden (Taylor, 2006 i Soothill m.fl. 2009, s ). 6 Monica Barry är en socialarbetare som genom 40 kvalitativa intervjuer med unga personer, tagit del av erfarenheter och utsagor om vad som har lett till deras brottsliga debut (Soothill m.fl. 2009, s.75). 7 Claire Taylor är bland annat en författare som skrivit om ungdomar i vård och kriminalitet. Boken Young people in care and criminal behaviour är en empirisk studie med 39 ungdomar som upplyser om vård och omsorgens betydelse för dem, samt vilka eventuella brister, misslyckanden och framgångar institutionerna har haft för dem. 11

12 3.2 Tidigare forskning om kontinuitet David C. Pyrooz, Gary Sweeten och Alex R. Piquero (2011) skriver om gängmedlemskap. Alla gängmedlemmar har inte homogena upplevelser utan det handlar om variationer i relationer, engagemang, identifikationer och status (Pyrooz m.fl 2011, s. 3). Ett gäng är ett asocialt nätverk som kännetecknas av ungdomlighet, hållbarhet, gatu-inriktning och gruppidentitet. Mycket av gängmedlemmars verksamhet består av olagliga handlingar (Ibid. s. 4). I den ovannämda studien visade det sig att hög självkontroll var kopplad till kort tid som gängmedlem medan låg självkontroll ledde till längre tid som medlem. Författarna menar att det kan bero på att de med sämre självbehärskning inte har kompetensen att övergå från gängmedlem till att socialisera sig in i samhället. De finner ett samband mellan gängets organisationsstruktur, det vill säga hur det fortsätter, och förändringar i medlemskapet. En individs förankring i gäng har mer betydelse för gängets kontinuitet och förändring än de strukturella egenskaper man har som grupp. Vilket stöd man visar som medlem spelar en viktig roll för varaktigheten och oregelbundenheten i utvecklingen av gäng (Ibid. s. 20). Korsell m.fl. menar att kriminella grupper rekryteras på olika sätt (Korsell m. fl. 2009, s. 107). Både finska och svenska studier visar att kriminella ser kriminaliteten som ett riktigt arbete (Ibid. s. 95). Chefer och projektledare i den brottsliga verksamheten kräver en hel del egenskaper från sina entreprenörer då arbetet ska bedrivas så vinstdrivande som möjligt (Ibid. s. 96). Personer som arbetar för de högt uppsatta kriminella intar olika roller med olika arbetsuppgifter. Personer med förtroendeuppdrag är tillförlitliga och får bevara pengar samt ha egendom på sitt namn, medan personer med riskuppdrag helst inte ska vara kända hos polisen och ska kunna sköta handeln på en öppen marknad (Ibid s. 108). Det finns även personer med expertfunktion, det vill säga personer som innehar en viss yrkesbefattning som underlättar den brottsliga verksamheten. Det kan exempelvis vara smuggelgods som måste döljas eller förvaras på ett ställe (Ibid s. 110). Rekryteringen till MC-gäng menar Rikskriminalpolisen är individers frivilliga beslut men till broderskapen anses rekryteringen vara ett pyramidliknande spel där alla vill tillhöra gemenskapen (Ibid. s.107). 3.3 Tidigare forskning om vägen ut ur kriminella gäng David C Pyrooz och Scott H Decker skriver om vilka motiv och metoder som får medlemmar att lämna gäng. De menar att det är problematiskt att fastställa när en individ verkligen lämnar kriminaliteten. För att förstå varför människor blir gängmedlemmar, kvarstår i gänget och 12

13 slutligen drar sig ur måste man studera deras liv ur ett perspektiv utifrån livsförloppet (Pyrooz & Decker 2011, s. 417). Studien fokuserar framförallt på hur gängmedlemmar lämnar gängen och författarna kom fram till två sätt: plötsligt eller successivt. Antingen gick medlemmar ur gängen genom en knifing-off -process eller en utvecklingsinriktad process, menar forskarna. Den så kallade knifing-off - modellen som beskrivs av Maruna och Roy (2007) går ut på att medlemmarna slutar med framställningar av roller, med intresse, stigmatisering, belastning och möjligheter, det vill säga att de bryter banden till allt som har att göra med kriminalitet. Den andra modellen, utvecklingsinriktad, innebär enligt Decker och Lauritsens beskrivning att man lämnar gängen gradvis. Processen innebär utveckling när det gäller övertygelser och åtaganden som går emot gänget, stegvis lämnar man allt som identifierar gänget (Ibid, s. 419). David C. Pyrooz, Scott H. Decker och Vicente J. Webb skriver om de band som binder individer kvar till gäng, trots att de upphör som gängmedlemmar. Författarna menar att nyckeln till att förstå upphörande av medlemskap finns i de sociala och emotionella band som medlemmarna har till sina respektive gäng (Pyrooz m.fl. 2010, s. 6) då banden är tankemässigt och erfarenhetsmässigt konstruerade (Ibid. s.17). Banden till gängen påverkas av gängets närvaro i grannskapet och tiden som gått sedan man har lämnat gänget. Trots att man inte längre tillhör gänget finns det band som kvarstår och binder dåvarande medlemmar till aktuella medlemmar, frågan är då om dessa verkligen är före detta gängmedlemmar (Ibid. s. 18). Faktum är, menar forskarna, att de medlemmar som lämnar gänget och ändrar sin livsstil fortfarande har kontakt med nätverket som består av gängmedlemmarna. Det är en process att sluta tillhöra ett gäng och för många är gängtillhörighet en trygghet. Att lämna gänget innebär att förlora sin identitet, sina vänner och sitt skyddsnät (Ibid. s.19). Sheldon och Eleanor Glueck skriver om mognad som en förklarande faktor till att man slutar med det kriminella, dock menar de att graden av mognad är oberoende av åldern. De anser att kronologisk ålder inte är tillräcklig för att förklara graden av mognad, utan människors mognad återspeglar sig i fysiska, intellektuella, biologiska och psykiska förhållanden till det strukturerade samhället de lever i. Att kriminella inte slutar begå brott, förklarar de vidare, kan bero på instabil självkontroll, vilket också innebär fördröjd mognad (Laub & Sampson 2003, s ). 13

14 3.4 Teoretisk utgångspunkt Den teoretiska utgångspunkten jag har valt att utgå ifrån är Laub och Sampsons teori om vändpunkter. Teorin är en utveckling av kriminologen Travis Hirschis teori om sociala band 8 utifrån ett livsförloppsperspektiv. För att kunna förklara gängmedlemmars vägar ut ur kriminella gäng har jag valt att använda mig utav teorin om vändpunkter som egentligen förklarar vägen ut ur kriminalitet. Jag har valt denna teori då jag precis som Laub och Sampson tycker att de vändpunkter som ger människor en annan form av anknytning, åtagande och delaktighet leder till att brottsligheten avtar (Laub & Sampson 2003, s. 39). Vägen in i kriminalitet och fortsättning i kriminella gäng har jag dock valt att förklara med hjälp av tidigare forskning. Detta för att jag inte kunde redogöra för intervjudeltagarnas process in och ut ur gängen med enbart en teori. Laub och Sampson menar att äktenskap, arbete och militärtjänst är vändpunkter som ger människor annan form av anknytning, åtagande och delaktighet (Ibid. s. 39). Äktenskap är en speciell form av anknytning som påverkar kriminellas brottsliga rutiner och mönster. Det är dock inte giftermålet i sig som förändrar det kriminella beteendet utan de förändringar som medföljer i förbindelsen (Ibid. s. 41). Dessa förändringar sker även för kriminella som känner stabilitet inom arbete, vilket innebär att förpliktelsen till arbetet byter ut kriminella rutiner mot arbetsrutiner (Ibid. s ). Militärtjänsten är en annan bidragande vändpunkt då individen bryter sitt kriminella mönster mot tjänstens rutiner (Ibid. s. 50). Carlsson menar att vändpunkter i kriminellas liv innebär förändringar i vardagliga rutiner, det är inte äktenskap, arbete och militärtjänst i sig som leder till att brottsaktiviteten avtas, utan det är de nya omständigheterna. Vändpunkter ändrar de kriminellas livsförhållanden till andra praktiska handlingar i livsstilen (Carlsson 2011, s. 3). När och hur kriminellas vändpunkter sker beror på den kulturella och strukturella kontext de lever i (Laub & Sampson 2003, s. 40). Teorin om vändpunkter anser jag är vägledande för min studie, särskilt Carlssons utveckling av teori, då flera av deltagarna menar att deras kriminella karriär avslutades i samband med vägen ut ur gänget. Några fortsatte dock en kort period efter medlemskapet men även i dessa fall var 8 Hirschi menar att det finns fyra viktiga livsmiljöer som avhåller individen från att begå brott: Anknytning (attachment) till familj, vänner och skola. Åtaganden (commitment) i relation till samhällsordningen: livsmål som exempelvis arbete, skolgång och ett redligt liv. Delaktighet (involvement) i traditionella aktiviteter: engagemang i arbete, skola och organisations sysselsättningar. Övertygelse (belief) om samhällsordningens legitimitet, att vara negativt inställd till kriminalitet och missbruk, och positiv inställd till rättsväsendet Hirschis teori är statisk vilket innebär att den enbart kan förklara vilka faktorer som avhåller människor från att begå brott (Sarnecki 2009, s ). 14

15 vändpunkterna bidragande till deras väg ut ur kriminalitet. Teorin är således den mest passande teorin som förklarar både vägen ut ur gäng och kriminalitet. 4. Metod I genomförandet av min studie utgick jag från en kvalitativ forskningsmetod. Syftet var att ta del av före detta gängmedlemmars berättelser om vägen in och ut ur gäng. Då jag ville förstå världen utifrån intervjudeltagarnas perspektiv och personliga erfarenheter om gängtillhörighet var metoden den lämpligaste (Kvale & Brinkmann 2009, s. 17 & 184). Metoden avgör vilken typ av kunskap jag får eftersom hela forskningssättet till viss del är begränsat av kvalitativ intervju. Den kunskap jag får med kvalitativ intervju är kontextuell, verbal, berättande och praktiskt inriktad (Ibid. s. 34). 4.1 Urval Mitt urval blev ett så kallat bekvämlighetsurval. Som namnet antyder innebär det att möjligheten råkar finnas tillgänglig för forskaren (Bryman 2001 s. 114). Nyckelpersonen för min forskning var en bekant till mig som jobbar med kriminella som avtjänat sitt straff eller som vill lämna kriminaliteten bakom sig, i en verksamhet i en stad nära Stockholm. Jag berättade om min studie och frågade om hon kunde hitta frivilliga deltagare till mig. Inom två veckor lyckades hon presentera fem tidigare gängmedlemmar som var villiga att delta i studien. Fem deltagare ansåg jag var ett rimligt antal då syftet inte var att generalisera intervjuresultat för en viss kriminell grupp utan för att få en ökad förståelse om hur deras väg in och ut har sett ut (Kvale & Brinkmann 2009, s. 281). Det kan vara frestande att dra slutsatser om att in- och utgången ser ut på ett visst sätt för alla kriminella men man kan i strikt mening inte generalisera ett gängs in och utgång utifrån få deltagares perspektiv (Bryman 2001, s. 93). Fördelen med bekvämlighetsurval var i mitt fall tillträdet att få träffa deltagarna. Jag fick möjligheten att samla in uppgifter från intervjudeltagarna som man oftast inte får chansen till. Då många av deltagarna pratar om tillit och lojalitet finner jag det osannolikt att de hade ställt upp på intervju om det inte vore för nyckelpersonen. Nackdelen med urvalet är att det inte är en generaliserbar grupp, jag kan med andra ord inte påstå att deltagarna är representativa för samtliga gängmedlemmar (Bryman 2001, s ). 15

16 4.1.1 Vilka valde nyckelpersonen? Som det tidigare nämnts var nyckelpersonen en bekant till mig och vår relation kan mycket väl ha påverkat olika delar av studien, framförallt mitt tillträde till hennes arbetsplats. Det är inte alltid lätt att få tillträde till sociala miljöer där kriminella befinner sig, men som verksamhetschef lyckades hon övertyga både personal och medlemmar om att jag är en tillförlitlig person. Före mitt besök hade hon berättat om mig men inte talat om varför jag skulle dit eller vilka som skulle intervjuas, vilket ledde till att jag fick en blandning av, vad jag tolkade som, skeptiska och nyfikna blickar (Bryman 2001, s.284). Hon valde att tillfråga de personer som hon uttryckte sig var eliter, det vill säga personer som har varit högt uppsatta eller haft betydande roller i sina gäng. Att intervjua elitpersoner kan vara problematiskt då dessa personer oftast är vana vid att svara på frågor om hur de tänker, vilket också kan leda till att de i förskott förbereder samtalsriktningen. Kravet på mig är då att vara så duktig som möjligt för att ändra riktning (Kvale & Brinkmann 2009, s. 163). Av de tillfrågade personerna var det fem som deltog medan två tackade nej. Då deltagarna är utvalda personer får jag inget slumpmässigt urval av före detta gängmedlemmar (Bryman 2001, s. 97). 4.2 Makt Under intervjutillfället råder det ett maktförhållande mellan mig och intervjudeltagarna då samtalet inte är mellan två likställda parter. Som intervjuare bestämmer jag ämnet och syftet med studien. Jag formulerar mina frågor utifrån mina behov att få svar på frågeformuleringarna. Trots att det var jag som fastställde ämnet och frågorna var jag fortfarande beroende av mina intervjudeltagares uppgifter (Kvale & Brinkmann 2009, s. 19). Det var därför viktigt att visa en öppen förståelse genom att instämma eller med ansiktsuttryck visa att jag begriper (Ibid. s. 49). Att visa förståelse är viktigt för att deltagarna ska känna att de vill berätta om sina liv som kriminella (Ibid. s. 181). Det är i det avseendet en ömsesidig relation som råder mellan mig och intervjudeltagarna. Genom att visa förståelse och respekt för det som yttrades av intervjudeltagarna försökte jag undvika motkontrolleffekten som innebär att deltagarna undanhåller information som en reaktion på min maktframställning (Ibid, s ) Intervjuguiden Jag formulerade frågorna efter fyra teman: vägen in, inne i gäng, vägen ut och positionens betydelse i gäng. Att ha fyra teman var en väldigt givande metod, det hjälpte mig att kunna 16

17 ställa frågor på olika sätt så länge jag vägledde intervjudeltagarna till att komplettera svaren som behövdes för att fylla de teman jag hade. Temautformning av denna typ kallas för semistrukturerad intervju (Bryman 2001 s. 301). Intervjuprocessen blir smidig och frågorna behöver ej ställas i ordning. Båda parterna såg till att det förelåg en ömsesidig sympati i samtalet där oklara meningar förtydligades antingen genom att jag frågade eller att personen jag intervjuade förtydligade. Det gick inte att under alla intervjutillfällen slaviskt följa intervjuguidens frågeordning då jag under några tillfällen var tvungen att ställa spontana uppföljningsfrågor, direkta frågor, indirekta men också tolkningsfrågor, vilket i mitt fall var vanligast (Kvale & Brinkmann 2009, s ). Mina ledande frågor var grundade i de föreställningar jag hade om ämnet, det vill säga jag inledde frågorna med förutsatt kunskap om en in- och utgång ur kriminella gäng (Ibid. s. 189). 4.4 Etik För att kunna bedriva forskning som denna är jag tvungen att ta hänsyn till de etiska forskningsprinciperna. Principerna är till för att skydda de personer som direkt deltar i forskningen. Då mitt ämne var etiskt känsligt var jag väldigt noga med att följa individskyddskravets fyra principer: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (VR, 2002 s. 6). Informationskravet och samtyckeskravet genomfördes först genom min nyckelperson då hon var en kontakt mellan mig och intervjupersonerna. Hon fick framföra mitt syfte och se efter vilka som skulle vilja delta i undersökningen. Jag var dock fortfarande skyldig att informera intervjudeltagarna och att få deras samtycke. Således såg jag till att de fyra principerna uppfylldes och att en ömsesidig överenskommelse mellan mig och mina intervjudeltagare förelåg, även i den direkta intervjusituationen. Genom att informera mina intervjupersoner om vad syftet med studien var samt underrätta dem om att deras deltagande var frivilligt, det vill säga klargöra att de närsomhelst under studien fick avbryta sitt deltagande uppfyllde jag informationskravet. Jag talade om för dem att detaljer som är identifierbara kommer att utelämnas (VR, 2002 s. 7). Vidare talade jag om att allt intervjumaterial kommer att förvaras dit obehöriga inte har tillträde, då jag som forskare har ansvar för materialet och det är min plikt att se till så att ingen får tillgång till materialet. Jag försäkrade intervjudeltagarna om att inspelningen på mobilen skulle raderas efter transkriberingen. Genom att informera om hur materialet skulle bevaras uppfyllde jag 17

18 konfidentialitetskravet (Ibid. s. 12). I samband med informationskravet och konfidentialitetskravet förklarade jag även vad materialet exakt ska användas till. För att uppfylla nyttjandekravet måste jag som forskare se till att intervjudeltagarnas uppgifter endast används till det som intervjudeltagarna har lämnat samtycke till, det vill säga uppgifter som de har lämnat in får inte under några som helst omständigheter användas till något annat än examensarbete (Ibid. s. 14). Dessa tre principer eller krav uppfylls slutligen när jag har fått varje intervjudeltagares samtycke. För att uppfylla samtyckeskravet måste jag se till att personerna som är delaktiga i undersökningen lämnar sitt personliga samtycke (Ibid. s. 9). Anledningen till att jag var noga med att få intervjudeltagarnas samtyckte innan intervjuinspelningen började var min strävan efter att intervjudeltagarna inte skulle delta på grund av nyckelpersonens begäran utan av sin egen vilja. Jag var medveten om att deras frivilliga deltagande kunde ha påverkats av nyckelpersonen då hon redan kände till deras livshistorier. Det var därför viktigt för mig att vara säker på att de verkligen ställde upp av fri vilja. Av etiska skäl har jag valt att inte namnge vilken verksamhet deltagarna ingår i, och i vilken stad verksamheten är belägen. Jag har även valt att inte skriva om vilka gäng intervjudeltagarna har varit med i eller vilka typer av brott de har begått och blivit dömda för. Då syftet var att ta reda på vad intervjudeltagarna berättar om sina upplevelser och erfarenheter om vägen in och ut ur gäng tyckte jag att det var irrelevant vilket gäng de talar om, speciellt med tanke på att erfarenheterna kan se olika ut även för de som tillhör eller talar om samma gäng. Detta framgår av samtliga deltagare som berättar att deras intagning och väg ut ur gängen har sett olika ut. Men det finns också likheter. För att ta hänsyn till intervjudeltagarna beskrev jag deras utsagor med försiktighet där identifierbara detaljer utelämnas. Därmed har jag valt fingerade namn för deltagarna. 4.5 Genus i intervjusituationer Jag var medveten om att föreställningar om man och kvinna gör en inverkan under intervjutillfället (Skrinjar 2010, s. 108), och att det feminina inslaget kan påverka relationen till intervjudeltagarna (Ibid. s. 111). Denna påverkan medför konsekvenser för materialets värde och kvalité (Ibid. s. 108). För att intervjupersonerna ska känna sig trygga under intervjusituationerna såg jag till att lyssna ordentligt, jag visade intresse och respekt för det som berättades. Det förekommer en risk att den sympatiska delen av mig missuppfattas av 18

19 intervjupersonerna. Bland heterosexuella män kan det få en annan betydelse när en kvinna visar förståelse och respekt (Ibid s. 122). Vilken påverkan jag hade på intervjupersonerna kan jag inte riktigt förklara utifrån ett genusperspektiv då jag inte upplevde något särskilt obehag eller besvär som berodde på min kvinnliga roll. Dock kommer jag redogöra i intervjusituationerna för hur jag upplevde intervjuerna i övrigt och vad jag tror att det berodde på. 4.7 Innan intervjuerna intervjuform Trots att jag inte tänkte på att formulera frågorna på ett sätt som leder till narrativa intervjuer, lyckades jag ändå få narrativ intervjuform med de flesta intervjuade. Narrativa intervjuer innebär att intervjuaren formar sina frågor på ett sätt som resulterar i intervjudeltagarnas berättelser om upplevelser och erfarenheter (Ibid. s. 169). Genom att observera intervjudeltagarnas attityd och kroppshållning under intervjusituationen ville jag försöka bedöma hur pass trovärdiga berättelserna var samt hur pass bekväma intervjudeltagarna var med att prata om sina liv som gängmedlemmar. Jag försökte vara så noga som möjligt med vad som sades och vilka budskap som intervjudeltagaren genom åsikter eller metaforer ville förmedla. Jag försökte även vara observant på de fakta som intervjudeltagaren talade om, det vill säga ta reda på om de berättade om regler och konsekvenser som gäller för det aktuella gänget. Intentionen var att fylla både faktaplanet och meningsplanet av intervjun (Kvale & Brinkmann 2009, s. 45) Intervjupersonerna Ali är 40 år gammal och har varit med i tre olika gäng. Han lämnade sitt senaste gäng för ca 6 år sedan och jobbar idag på en verksamhet i en stad utanför Stockholm. Anders är 32 år gammal och har varit med i två olika gäng. Han lämnade sitt senaste gäng för ca 2 år sedan. Kalle är 31 år gammal och har varit med i ett gäng. Han lämnade sitt gäng för ca 4 år sedan och har sedan dess jobbat i en verksamhet i en stad utanför Stockholm. Antonio är 31 år gammal och har varit med i ett långvaraktigt gäng. Han lämnade sitt gäng för ca 6 år sedan och jobbar numera med ungdomar. Michael är 29 år gammal och har varit med i ett gäng. Han lämnade sitt gäng för ca 7 år sedan och jobbar numera med ungdomar. 19

20 4.7.2 Intervjusituationer A. Ali var den första personen jag intervjuade. Det var första gången jag besökte verksamheten och nervositeten ökade stegvis. Jag mötte nyckelpersonen vid trappuppgången och gick in till köket där några andra satt. Jag presenterade mig själv och hälsade på samtliga som satt där. Nyckelpersonen presenterade intervjudeltagaren och sa att vi kunde ha intervjun i konferensrummet. Där satte vi oss ner med en meters avstånd. Jag tog fram mitt block och mobil där intervjun skulle spelas in. Jag gick igenom forskningsprinciperna och såg till att Ali var med på det som sades och att samtycket var tydligt. Min uppfattning av situationen var att Ali var bekväm, han hade en lugn karaktär som egentligen borde ha lugnat ner mig men min nervositet började utmärka sig i handlingar. Jag darrade antingen i rösten eller i rörelser. Men nervositeten avtog i mitten av intervjun. Att nervositeten överhuvudtaget gick över berodde på intervjupersonens sansade framtoning. Ali gav ett intryck av att känna sig bekväm. Det syntes i hans kroppshållning och sätt att prata. Trots det var han noga med att inte lämna detaljer i början. Han svarade försiktigt och använde en del metaforer. Mot slutet av intervjun var Ali mer inne på detaljer. Jag fick det intrycket att han dömde mig efter min unga ålder och kände av min nervositet under intervjuns gång vilket kan ha påverkat hans sätt att svara och att undvika detaljer. B. Anders var den andra personen jag intervjuade. En timme efter första intervjun kom han in i konferensrummet. Han intog samma plats som den tidigare intervjupersonen gjorde och jag satte mig på min gamla plats. Under den här intervjun var jag inte nervös. Jag markerade min roll som forskare genom att presentera mig själv och mitt ämne. Jag gick igenom forskningsprinciperna och såg till att samtycket var tydligt. Det var Anders första intervju men glimten av nervositet syntes inte till och jag upplevde situationen som behaglig. Anders gav mig långa svar, förklarade detaljerna han nämnde och såg till att rätta mig om jag hade uppfattat något fel. Under intervjuns gång övergick vårt intervjusamtal för ett kort ögonblick till ett samtal om hans upplevelser om rättsystemet och hur orättvist han hade behandlats av det. Jag blev tagen av hans historia och tyckte det var svårt att inte kommentera hans problem med att lämna kriminaliteten. Situationen var lite svår att hantera då jag utmanades i min forskarroll men genom att samtala med honom visade jag även empatin i min forskarroll, vilket enligt min uppfattning räckte som bekräftelse då han fortsatte vidare med att svara på mina frågor. 20

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

De kriminellas springpojkar ett försök att klargöra och förstå rekryteringen av unga pojkar till kriminella gäng

De kriminellas springpojkar ett försök att klargöra och förstå rekryteringen av unga pojkar till kriminella gäng Kriminologiska institutionen De kriminellas springpojkar ett försök att klargöra och förstå rekryteringen av unga pojkar till kriminella gäng En kvalitativ intervjustudie Examensarbete 15 hp Kriminologi

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Ledarskapskriterier. Sida 1/5

Ledarskapskriterier. Sida 1/5 Sida 1/5 Ledarskapskriterier Den policy för ledarskap och medarbetarskap som antogs av kommunfullmäktige den 12 maj 2005 utgör, i de delar som rör ledarskapet, grunden för vad som förväntas av en ledare

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer s Etiska Regler Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer Utbildning AB 2011 1 Våra Etiska Regler s grundläggande princip är alla människors lika värde, rätt till personlig

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

tills jag träffade min fru...

tills jag träffade min fru... Kriminologiska institutionen tills jag träffade min fru... Om betydelsen av partner för individers upphörande med kriminalitet Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2011

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011 ELITTRÄNAR UTBILDNINGEN Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Av Michael Carlsson Handledare: Göran Lindblom 2011 05 14 1 Sammanfattning:

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Vad förväntar sig följarna av sina chefers ledarskap?

Vad förväntar sig följarna av sina chefers ledarskap? Institutionen för Service Management KSKK01 SM: Examensarbete för kandidatexamen (15hp) Vad förväntar sig följarna av sina chefers ledarskap? Grupp 72: Ellinor Johansson Elina Nilsson Hanledare: Johan

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Professionellt bemötande av aggressivt beteende. Juridiska och etiska grunder

Professionellt bemötande av aggressivt beteende. Juridiska och etiska grunder Professionellt bemötande av aggressivt beteende Juridiska och etiska grunder När riskerar man som arbetstagare att utsättas för våld eller hot om våld? Handhar värden Makt eller myndighet Möter människor

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Kriminella nätverk. Fucked for Lifes etablering i Kramfors

Kriminella nätverk. Fucked for Lifes etablering i Kramfors Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Höstterminen, 2007 Rapport nr. 470 Kriminella nätverk Fucked for Lifes etablering i Kramfors Anna-Karin Arvidsson Malin Isaksson Rapport

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

2008-02-12. 1 Allmänt

2008-02-12. 1 Allmänt HANDLINGSPLAN 1 (12) Handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella motorcykelgäng. 1 Allmänt Polisen

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Sunt förnuft och en spark i baken

Sunt förnuft och en spark i baken Umeå Universitet Institutionen för socialt arbete Moment: Uppsatsskrivande 15 Hp Vårterminen 2011 Sunt förnuft och en spark i baken - Upplevelser av boendestödsinsatsers inverkan på livskvaliteten Common

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120612 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Kampen för att bli Någon - uppväxtvillkor och vägar genom brottslighet i Göteborg

Kampen för att bli Någon - uppväxtvillkor och vägar genom brottslighet i Göteborg Kampen för att bli Någon - uppväxtvillkor och vägar genom brottslighet i Göteborg Torbjörn Forkby FoU i Väst/GR Susanne Liljeholm Hansson FoU i Väst/GR Gängens nya påtaglighet Strategin Ung och Trygg Stoppa

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen Bilaga 1 Svensk översättning: Föräldrar Denna guide är framtagen för att vägleda en semistrukturerad intervju. Syftet med intervjuguiden är att presentera öppna frågor så att deltagarna uppmuntras att

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar: Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Sociala relationer och emotioner hos ungdomar på behandlingshem

Sociala relationer och emotioner hos ungdomar på behandlingshem ÖREBRO UNIVERSITET Institution för beteende-, social- och rättsvetenskap Socionomprogrammet C-uppsats i socialt arbete Termin 7, Vårterminen 2006 Sociala relationer och emotioner hos ungdomar på behandlingshem

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Vägen tillbaka. Kriminologiska institutionen. En kvalitativ studie om återintegrering till arbetsmarknaden efter avtjänat fängelsestraff

Vägen tillbaka. Kriminologiska institutionen. En kvalitativ studie om återintegrering till arbetsmarknaden efter avtjänat fängelsestraff Kriminologiska institutionen Vägen tillbaka En kvalitativ studie om återintegrering till arbetsmarknaden efter avtjänat fängelsestraff Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp)

Läs mer

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde DE KRIMINELLA STRUKTURERNA Strukturer baserade på medlemskap Strukturer baserade på medlemskap, även kallade självmarkerande gäng, bär ofta markeringar som tydliggör medlemskapet i gänget. Det finns även

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer