Lagom perfekt Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar

Transkript

1 Lagom perfekt Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar Linda Hiltunen Sociolog, Linnéuniversitetet Kontaktuppgifter: E-post: Telefon:

2 Presentationsstruktur 1. Bakgrund 2. Presentation av huvudsakliga resultat 3. Frågor och reflektion

3 Varför studera psykisk ohälsa bland ungdomar? STRESS ORO/ÄNGSLAN ONT I MAGEN NEDSTÄMDHET PROBLEM MED NATTSÖMNEN ONT I HUVUDET IRRITATION/AGGRESSION

4 Utgångspunkten för avhandlingen UNGDOMAR RAPPORTERAR OROVÄCKANDE NIVÅER AV STRESS, PSYKISKA OCH SOMATISKA BESVÄR

5 58 procent rapporterar stress varje dag eller flera gånger i veckan

6 Omkring 40 procent rapporterar oro, nedstämdhet, ont i magen, huvudvärk flera gånger i veckan

7 Ett klassrum i Sverige Av 30 elever är 25 elever trötta 17 elever stressade 12 elever sover dåligt 12 elever huvudvärk 8 elever ont i magen flera gånger i veckan eller varje dag

8

9 Tidigare förklaringar till upplevd ohälsa Individualiseringsprocesser i samhället Arbetsmarknaden (hög ungdomsarbetslöshet) Familjeförhållanden Arbetsmiljön i skolan Relationen till skolprestationer Sociala relationer till andra unga Social utsatthet (kränkningar, mobbning, etc.) Individuell sårbarhet Etcetera

10 Avhandlingens syfte att bidra med kunskap om hur unga själva uppfattar ohälsans orsaker samt hur upplevd ohälsa kan hanteras viktigt att låta unga själva få komma till tals och beskriva sin vardag utifrån sitt perspektiv!

11 Det empiriska materialet består av: 497 uppsatser om ungas erfarenheter av ohälsa 497 enkäter där unga självskattat sin hälsa 12 uppföljande intervjuer

12 När unga själva får beskriva orsakerna bakom erfarenheter av ohälsa (1) Statusrelationer vem är jag i relation till andra? (jfr kap 6) (2) Sociala relationer relationsarbete i de större kamratgrupperingarna och i nära vänskapsrelationer (jfr kap 7) (3) Skolprestationer relationen till skolarbetet (jfr kap 8)

13 Om statusrelationer och positioneringsarbete

14 Det är så mycket som handlar om status. Ska man vara någon som andra ser upp till så måste man anstränga sig till 100 procent, annars sjunker man i status. Allt fler är bekymrade över sin sociala status och vi blir oroliga för att inte räcka till. Oliver, 18 år

15 Hur tillskrivs unga social status? En extrovert personlighet (utåtriktad, ledaregenskaper, positiv, humor, osv.) En kropp inom rådande smalhetsideal Påkostad och/eller unik stil och smak Tillhöra och inflytande i stora och/eller särskilda kamratgrupperingar Ha nära tillitsfulla vänner och partners Materiella resurser som möjliggör en frikostig konsumtion Komma från en bra och rik familj Vara framgångsrik i skolarbete eller fritids- och kulturaktiviteter

16 Statussymboler som visas upp via sociala medier

17 Ett citat ur ungas vardag Man måste alltid vara snygg, välsminkad och ha koll på det senaste modet. Man måste också ha den senaste mobilen. Allt detta gör oss ungdomar stressade, och allmänt trötta, när vi försöker leva upp till alla krav om hur man är en idealtjej. - Alma, 16 år

18 Man måste se bra ut, håret ska vara perfekt och man ska ha snygga kläder. Man vill vara perfekt som det heter. Vem vill inte vara det liksom? Det bygger upp en inre stress. - Emil, 17 år

19 De som befinner sig långt ifrån normen Alla dessa bloggar som visar upp kläder varje dag, helst ska man ha likadana. Man funderar hur fasen man ska ha råd? När man inte har pengar får man ont i magen. Man kan inte sova, för man vet att man inte har råd med kläderna som man vill ha, och när man inte kan sova får man ont i huvudet. Ulrika, 16 år -

20 Hög status Exempel på fördelningen av kamratstatus i ett klassrum Låg status

21 Sociala relationer En social faktor avgörande för hälsa

22 Utanförskap är alltid allvarligt för hälsan!!

23 Hög status Exempel på fördelningen av kamratstatus i ett klassrum Låg status

24 Delaktighetens dilemma

25 Ett citat från ungas vardag Jag känner mig mest stressad och arg över mobiltelefonen. Jag får sms hela tiden och folk ringer och det gör mig skitstressad. Jag har velat slänga min mobil vid många tillfällen. Men man måste alltid vara kontaktbar och om man inte använder den är man dum i huvudet. Man blir tråkig och får aldrig några sms. - Isak, 16 år

26 Samtidens uppkoppling

27 Om skolprestationer Vad betyder skolarbetet i relation till subjektiv ohälsa bland unga tjejer och killar?

28 Tre berättelser om skolan Den prestationsorienterade berättelsen Den skoltunga berättelsen Den fritidsorienterade berättelsen

29 Den prestationsorienterade berättelsen Ohälsan är ett resultat av studierelaterad utmattning (all tid ägnas åt skolan och självständiga studier)

30 Jag mår inte bra av att satsa för mycket på skolan. Kraven att fixa proven med högsta betyg gör att jag blir deppig, trött, bryter ihop och gråter ofta för minsta lilla grej. Jag blir arg, får huvudvärk och värst av allt: nackspärr. (Natalie, 17 år)

31 Den skoltunga berättelsen Ohälsa är ett resultat av brist på resurser för att nå godkända betyg och att vara en individ som inte klarar av sina studier

32 Jag har alltid haft svårt för skolan. Jag blir stressad när jag ska göra prov, särskilt prov som går på tid, och då går det dåligt på proven. Oftast får jag IG. Helst av allt skulle jag bara vilja gå och gömma mig, men jag försöker kämpa ändå. (Emil, 16 år)

33 Den fritidsorienterade berättelsen Ohälsan är ett resultat av brist på motivation att ägna sig åt studier Drabbar dem ofta upp om kvällar (och nätter) när de kommer på att de inte gjort vad som förväntas av dem

34 Skolan går aldrig i första hand när det finns roligare saker att göra. Men oron finns alltid där. Det är oftast när man ska sova. En tanke om skolan kommer upp och så ligger man och vrider och vänder på sig en bra stund tills tanken lägger sig. Man tänker på prov och uppgifter som man inte gjort, så det är ju oftast ens eget fel. (Mikael 18 år)

35 Det självständiga lärandet ställer till det för hälsan (dvs. skolarbete som ska göras utanför ordinarie schema) Det är dock i huvudsak prestationsorienterade elever som har framgångsrika resurser att hantera självständigt arbete!

36 Upplevda resurser att ta sig an skolarbete HÖG LÅG Motivation HÖG LÅG Prestationsorienterade Fritidsorienterade Skoltynda Avhoppare?

37 Vad tar du med dig i relation till din yrkesroll och ditt yrkesuppdrag? Tid för reflektioner Kontaktuppgifter: E-post: linda.hiltunen@lnu.se