HALMSTADPROJEKTET. En förstudie om ungdomars syn på hälsofrämjande faktorer inom. skola och fritid
|
|
- Jan-Erik Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HALMSTADPROJEKTET En förstudie om ungdomars syn på hälsofrämjande faktorer inom skola och fritid 2012 Marie Wilhsson, doktorand Jens Nygren, docent Petra Svedberg, docent Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 1
2 2
3 Inledning Barn och ungdomar är en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken i Sverige. Även om hälsan hos barn och ungdomar i Halland överlag är god (FHI, 2009) finns geografiska, sociala och socioekonomiska ojämlikheter. Detta motiverar till åtgärder som kan bidra till en god psykisk hälsa på lika villkor för barn och ungdomar i Halmstad kommun. Högskolan i Halmstad, Halmstad kommun och Region Halland har inlett ett samarbete (Halmstadprojektet) för att utveckla en intervention för att främja barns psykiska hälsa. Denna rapport är en andra förstudie till det fortsatta arbetet inom Halmstadprojektet som planeras fortgå under våren Bakgrund Barn under 15 år i Sverige hör till de som under de senaste 20 åren är hälsomässigt mest gynnade i världen (Socialstyrelsen, 2009). Den psykiska ohälsan har dessvärre ökat bland åringar i form av en fördubbling av oro, ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter (a a). Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor (Folkhälsoinstitutet, 2012). Folkhälsomålet nås genom bland annat: delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar, barn och ungas uppväxtvillkor, hälsa i arbetslivet, miljö och produkter samt hälsofrämjande hälso- och sjukvård (a a). Definitionen av psykisk ohälsa görs vanligtvis utifrån ett vuxenperspektiv, vilket begränsar uppfattningen om den självupplevda hälsan hos barn och ungdomar (Lagerberg & Sundelin, 1998). Ungdomar beskriver psykisk ohälsa som känslor av nedstämdhet, stress och sviktande självförtroende (Petersen et al., 2010). Positiva bestämningsfaktorer för psykisk hälsa ur ett barnperspektiv är goda relationer och bra kontakt med föräldrar och syskon, att ha nära vänner och att klara av skolarbetet. Negativa faktorer för psykisk hälsa är familjeproblem, brist på kamrater och mobbning (a a). Skollagen (2010:800) anger att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I skollagen anges också att elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Världshälsoorganisationen (WHO, 2008) uppmanar till åtgärder som förbättrar barn och ungdomars villkor i det dagliga livet och i de miljöer som de lever och åldras i. Människors upplevelse av omgivningen där de bor och vistas har stor betydelse för deras fysiska och psykiska hälsa (WHO, 2012). FN:s konvention om barns rättigheter (1989) anger att barn har rätt till att utvecklas och att landet ska göra allt för att gynna barnets utveckling samt att barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör barnet. I Skolverkets rapport (2011) framkommer att en förutsättning för en effektiv insats för att främja barns hälsa är att barn och ungdomar får inflytande och medverkan i utformandet av insatsen. Hälsofrämjande insatser som främjar barns och ungdomars psykiska hälsa är betydelsefulla för att undvika utanförskap orsakat av psykisk ohälsa (Nilsson, 2011). Tidiga och långsiktiga hälsofrämjande insatser är viktiga ur ett socioekonomiskt perspektiv och för att undvika psykiskt lidande och förhindra psykisk ohälsa senare i livet (a a). Syfte Syftet med denna förstudie är att få en inblick i ungdomars syn på hälsofrämjande faktorer inom skola och fritid. Metod I denna förstudie genomfördes djupintervjuer i grupp med ungdomar i årskurs 8 samt andra året på gymnasiet för att inhämta kunskap om deras perspektiv på faktorer som kan vara av 3
4 betydelse för den psykiska hälsan. Frågeställningarna samt diskussionernas innehåll grundar sig på det datamaterial som Halmstad kommun samlat in via lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Informanterna i förstudien var elever från nio olika kommunala och privata skolor inom Halmstad kommun varav sex grundskolor och tre gymnasieskolor. Urvalet bestod av de ungdomar som tidigare deltagit i fokusgruppsintervjuer som genomförts av Unga LUPP under hösten Urvalet av skolor samt av elever vid respektive skola har Unga LUPP 2012 ansvarat för. Antalet deltagare i respektive fokusgrupp var 8-10 stycken med jämn könsfördelning. Frågeställningarna för djupintervjuerna arbetades fram av representanter från Trygga Halmstad, Unga Lupp samt till viss del av projektgruppen för Halmstadprojektet vid Högskolan i Halmstad. Frågorna grundade sig på det datamaterial som Halmstad kommun samlat in via lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) 2012, se bilaga 1. Intervjuerna genomfördes av projektledaren för Halmstadprojektet samt tre representanter från Trygga Halmstad, projektledaren för Unga Lupp var passivt närvarande och en representant från projektgruppen vid Högskolan i Halmstad. Representanten från projektgruppen vid Högskolan i Halmstad förde anteckningar som sedan sammanställdes efter respektive intervju. Alla data insamlades konfidentiellt och med informerat samtycke. Deltagarna var informerade om att de kunde dra sig ur intervjuerna när som helst utan att behöva motivera varför. Materialet analyserades induktivt och beskrivande med inspiration från innehållsanalys enligt Elos och Kyngäs (2007). Resultat I resultatet framkom att hälsofrämjande faktorer utifrån ungdomars perspektiv är; att känna balans, att ha inflytande och vara delaktig, att känna trygghet, att känna sig respekterad och att ha fritidsaktiviteter. Att känna balans Att ha inflytande och vara delaktig Att känna trygghet Att känna sig respekterad Att ha fritidsaktiviteter Att känna balans Både flickor och pojkar upplever att de har svårigheter att planera och balansera sin vardag mellan skola och fritid. LUPP resultatet visar att fler flickor än pojkar har stressymptom i forma av huvudvärk, magont och sömnsvårigheter. Pojkarna upplever att flickorna pressar sig 4
5 själva och varandra på ett sätt som inte pojkarna gör. Flickorna medger att de ställer större krav på sig själva att vara duktiga och prestera goda studieresultat. Pojkarna upplever att flickor grubblar mer och att de har ett socialt liv som tar mer tid i anspråk än vad det gör för pojkar. Flickorna uppger att de har svårt att slappna av på kvällen och att de har svårt att sova vilket leder till koncentrationssvårigheter och trötthet nästkommande skoldag. Både flickor och pojkar upplever krav från föräldrar, kompisar, idrottsledare och lärare att klara av att planera och strukturar vardagen. Denna press och stress anser de påverka skolarbetet negativt. Det blir som det blir tjejerna stressar upp sig vi killar tar det mer som det kommer Att ha inflytande och att vara delaktig Ungdomarna upplever inte att de blir lyssnade till av lärare och rektor i frågor som rör dem själva. De önskar tydligare planering från respektive lärare och att få vara delaktig i planering av tidpunkt för inlämningsuppgifter och prov samt läxor. Att inte känna att de har kontroll över sitt skolarbete skapar stress. Flertalet av skolorna har elevråd med representanter från varje klass. Ungdomarna upplever inte att deras önskemål samt synpunkter tas på allvar och att det är sällan de får någon återkoppling från rektor eller lärare. Vill påverka men hur? Visst vi har elevråd men vad händer med det vi säger ingenting. Känns helt meningslöst att ens engagera sig Att känna trygghet Enligt resultatet från LUPP känner sig mellan 50 och 73 procent inte sig trygga på nätet, detta är inget som ungdomarna i intervjugrupperna känner igen. De är väl medvetna om att det förekommer en hel del kränkningar och mobbing på nätet bland tjejer. Pojkarna känner inte sig otrygga men tror att tjejer är mer utsatta på nätet för snuskgubbar och taskiga kommentarer från andra jämnåriga. Det är lättare på Facebook ser inte hur den andre reagerar Tjejerna uppger att de är väl medvetna om att inte gå ensamma hem på kvällen. Flickorna känner sig otrygga i det bostadsområde de bor i men också i andra delar av Halmstad. De skulle vilja ha fler gator med gatubelysning. Man går inte ensam hem som tjej, det är något som man bara vet och inte gör Killarna upplever inte att de känner sig otrygga utan upplever att de kan röra sig fritt under kvällar och nätter i Halmstad. Ungdomar som bor i Oskarström känner sig tryggare där än inne i centrala Halmstad. Flera av ungdomarna uppgav att de upplever att kriminaliteten har ökat framförallt i centrum och att det blir allt vanligare med vapen. 5
6 Att känna sig respekterad Resultatet från LUPP 2012 visar ingen skillnad mot LUPP 2009 gällande förekomst av mobbing. Rasterna och i klassrummet är de platser där flest elever upplever att de blir utsatta för mobbing och kränkning enligt resultatet. Enligt ungdomarna i intervjuerna förkommer det att lärare favoriserar vissa elever och att lärarna har en tuffare attityd gentemot killarna i klassrummet. Ungdomarna anser inte att det var något plus att bli favoriserad utan tvärt emot att det kan finnas risk att bli mobbad. Flertalet av eleverna anser att skolpersonal bemöter eleverna utan respekt och har ett otrevligt bemötande gentemot ungdomarna. Respekt för ungdomarna innebär att bli lyssnade till och att bli bemött på ett trevligt och respektfullt sätt. Få lärare som visar respekt, vilket gör att vi inte har respekt för läraren Lärarna kan vara kaxiga och otrevliga Att ha fritidsaktiviteter Några av ungdomarna har under höstlovet varit ute och rest i USA, Tyskland eller inom Sverige och andra har varit hemma och umgåtts med sina kompisar, suttit vid datorn eller tränat. Fritiden används till att plugga, sova, träffa kompisar nere i centrum för att fika eller shoppa vilket var en vanlig aktivitet för flickorna. Pojkarna träffas för att spela fotboll eller sitta vid datorn. De flesta av ungdomarna anser att de har för lite fritid och att de har svårt att kombinera skolan och fritidsintressen som sport eller musik. De anser att skoldagarna är långa och att de har för mycket och för många läxor. De ungdomar som går sin gymnasieutbildning i privat regi och med yrkesinriktade linjer upplever inte att de har för lite fritid utan anser att de hinner med både läxor och fritidsaktiviteter. Många vuxna går i terapi för att de tar med arbete hem och vi måste ta med det hem Resultatet från LUPP visar en tendens till att ungdomar blir mindre föreningsaktiva när de börjar gymnasiet. Detta anser ungdomarna bero på att skolan tar allt mer tid i anspråk och att föreningsaktiviteter och dess ledare kräver att de satsar 100 procent. Det krävs att de satsar för att få ha kvar sin plats i laget. Ungdomarna önskar att det finns idrottsföreningar som inte är så seriösa och att de kan få fri tillgång till sporthallar, för att utöva någon form av idrottsaktivitet utan press och krav på prestation. Kan inte delta för att det enbart är kul längre utan det krävs att man satsar och är med på alla träningar och matcher Sammanfattning Resultatet från intervjuerna visar att balans i vardagen är en viktig främjande faktor för ungdomars psykiska hälsa. Ungdomarna ger uttryck för känslan av att tiden inte räcker till för både skola och fritid. Svårigheten att finna en balans i vardagen skapar stress vilket i sin tur ger sömnsvårigheter, magont och huvudvärk. Ungdomarna upplever inte att de ges möjligheten att ha inflytande och att vara delaktiga i planering kring läxor, inlämningsuppgifter och prov. Ett flertal uppgav att de behöver stöd i att planera sitt skolarbete och att en tydligare planering från lärarna skulle kunna underlätta för ungdomarnas 6
7 egen planering. Flertalet av ungdomarna upplever inte att de blir bemöta med respekt från skolpersonal. Respekt innebär för ungdomarna att de blir bemötta på ett trevligt och respektfullt sätt. Lärarna upplevs ha en tuffare attityd gentemot killarna i klassrummet och att lärarna ofta favoriserar vissa elever. Flertalet av ungdomarna använder större delen av sin fritid till idrottsaktiviteter, umgås med kompisarna samt att sitta vid nätet. Kraven från fritidsoch idrottsledare på att prestera ökar vilket gör att ett flertal av ungdomarana väljer att sluta med sin fritidsaktivitet för att hinna med skolarbetet. Ungdomarna ger uttryck för ett missnöje om att inte hinna med sina fritidsaktiviteter på grund av skolarbetet. Ungdomarna är väl medvetna om att det förekommer mobbing och kränkningar på nätet och att tjejer känner sig otrygga både på nätet och när de vistas ute i sin närmiljö. Implikation För att utveckla en intervention som främjar ungdomars psykiska hälsa är det av betydelse att fokusera på de hälsofrämjande faktorer som ungdomarna lyfter som centrala; balans, inflytande och delaktighet, respekt samt fritidsaktiviteter. Baserat på resultatet i denna förstudie är det av intresse att öka kunskapen och förståelsen kring hur ungdomars balans i vardagen kan främjas. Högskolan i Halmstad kommer att genomföra en vetenskaplig studie med fokusgruppsintervjuer vid fem skolor i Halmstad kommun i årskurs 9. Vid dessa tillfällen kommer ungdomarna ges tillfälle att uttrycka sina åsikter och erfarenheter om vad de anser är en god insats för att få balans i vardagen. 7
8 Referenser Elos, S. & Kyngäs, B. (2007). The qualiative content analysis. Journal of Advanced Nursing 62, FN:s konvention om barns rättigheter. Hämtas från Petersen S, Bergström E, Cederblad M, Ivarsson A, Köhler L, Rydell A-M, Stenbeck M, Sundelin C, Hägglöf B. (2010) Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. En systematisklitteraturöversikt med tonvikt på förändringar över tid. Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien, Hälsoutskottet. Lagerberg, D. & Sundelin, C. Mental problems - what is it? An examination of what high school students and child day care personnel include in the concept. Socialmedicinsk Tidskrift 1998;75(4) SFS 2010:800. Skollagen. Skolverket (2013). Hämtat från Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport. Stockholm: Socialstyrelsen World Health Organization, WHO. (2012). Environment Health Inequalities in Europe. 8
HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012
HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012 Marie Wilhsson, doktorand Petra Svedberg, docent Jens Nygren, docent Högskolan i Halmstad Sektionen
Läs merPsykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland
Läs merOm mig. Länsrapport
Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön
Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan
Läs merLUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät
- Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella
Läs merSkolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar
Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar Linda Hiltunen Fil. Dr. Sociologi, Linnéuniversitet Kontaktuppgifter: E-post: linda.hiltunen@lnu.se Presentationsstruktur 1. Kort bakgrund till
Läs merOm mig. Metod och resultat
Om mig Metod och resultat 2014-2018 Program 13.15 Välkomna 13.20-13.55 Om mig-resultat 2014-2018 Emma Hjälte, Region Östergötland. 13.55-14.10 Värgårdsskolans arbete med resultat från Om mig Tobias Siverholm,
Läs merKULTUR OCH FRITID Ung i Gävle
KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som
Läs merLUPP-undersökning hösten 2008
LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten
Läs merOktober 2009 Borås Stad 2008 1
Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
Läs merBARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR
BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR 2018 KORTVERSION MÖRKRETS HJÄRTA AV ERIK JANSSON Ett stort tack till alla som besvarade enkäten! Med er hjälp har vi fått värdefull kunskap om hur barn och ungdomar
Läs merTORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.
TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal
Läs merFramtidstro bland unga i Linköping
Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...
Läs merLUPP med fokus Osbeck
LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första
Läs merKommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merKommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2
Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,
Läs merUngdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013
Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg
Läs merAtt vara ung i Hylte kommun
Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor
Läs merKommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 2018 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna
Läs merPresentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström
UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat
Läs merPsykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport år 8
Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merOm mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön
Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets
Läs merLUPP om Trygghet och hälsa
LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första
Läs merSAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet
SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Läs merFysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa
Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa Kunskapsstöd för dig som är tonåring eller ung vuxen www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2018 Fysioterapeuterna Omslagsbild: Vera Berggren Wiklund
Läs merLupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.
Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för
Läs merTrender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor
Trender i relationen mellan barn och föräldrar Resultat från Skolbarns hälsovanor 13/14 Maria Corell, utredare Petra Löfstedt, utredare och projektledare för Skolbarns hälsovanor Om Skolbarns hälsovanor
Läs merFrågeunderlag. Bilaga 1
Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar
Läs merSÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!
SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som
Läs merHandlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun
Handlingsplan för elevhälsoarbete Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Läsår 2017-2018 1 Innehåll sidan Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun 3 Trygghetsvision i Örebro
Läs merFMI deltagare Motivation till motionsidrott
FMI deltagare Motivation till motionsidrott Ida Andersson & Jimmy Eskesjö Syftet med studien var att studera deltagande i ett FMI projekt med fokus på ungdomars erfarenheter. Tio flickor i de äldre tonåren,
Läs merLokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner... 3 Om undersökningen... 5 A. Bakgrundsfrågor...
Läs merDelaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Läs merSkolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009
Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009 Curt Hagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Sven Bremberg Statens folkhälsoinstitut Presentation
Läs merLUPP. - En sammanställning av åtta dalakommuners Lupp-undersökningar, Johanna Jansson Högskolan Dalarna
LUPP - En sammanställning av åtta dalakommuners Lupp-undersökningar, 2010-2013 Johanna Jansson Högskolan Dalarna Johanna Jansson Högskolan Dalarna Januari, 2014 2 Innehållsförteckning LUPP I DALARNA...
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merLUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.
LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången
Läs merResultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan
Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora
LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merSAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008
Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord
Läs merAtt vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version
Att vara ung i Hylte Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 - sammanfattande version 1 Innehållsförteckning Vad är Lupp? 3 De flesta unga i Hylte kommun... 4 Fritid 6 Skola 9 Politik och samhälle 10
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.
Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=479) (N=410) Djäkneparksskolan
Läs merFOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan
FOKUS PÅ NR 1 ARPIL 2017 PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan ""Var femte 15-åring känner sig konstig och missanpassad i skolan. Lika stor andel känner sig ensamma i skolan. ""Sverige är ett av
Läs merÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet?
ÅBYSKOLAN 3-5 killar Jag trivs i skolan tjejer Jag trivs i skolan Det finns vuxna ute på rasterna Jag känner mig trygg i skolan Det finns vuxna ute på rasterna Jag känner mig trygg i skolan Jag trivs med
Läs merNågot färre åk 2 ungdomar har sommarjobb jämfört med ungdomar i övriga riket.
Ungdomarna i Nybro ser positivt på framtiden. Det bästa med Nybro, enligt ungdomarna i åk 8 på högstadiet och åk 2 på gymnasiet, är närhet till familj och partner. Dessutom är en viktig faktor att det
Läs merSammanställning På Riktigt! En demokratidag
På Riktigt! Sammanställning På Riktigt! En demokratidag 161005 Tema: Att tillsammans göra skillnad Sammanställningen är lämnad till: Ordförandegruppen Oppositionen Förvaltningschefsgruppen Kommunens intranät
Läs merHälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002
Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002 Tabellbilaga med presentation för olika länsdelar. Ansvarig för inhämtning av data, databearbetning och redovisning: Kerstin Sandberg, Sekretariatet,
Läs merVälkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vänner ger glädje! Läsåret 2013-2014 1 Innehållsförteckning Framsida. 1 Innehållsförteckning.. 2 Grunduppgifter
Läs merSverige är väldigt vackert.
Årsrapport 2017 Sverige är väldigt vackert. Årsrapport 2017 Bakgrund delrapport 1 - ankomstboende Samtal med 450 barn på ankomstboenden. Barn berättade om: dåligt fysiskt mående. att de inte fick vård.
Läs merFlik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI
Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning
Läs merResultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009
Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat
Läs merANTAGEN KF 2012-06-18 118
ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.
Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merBättre liv och mer lust för unga.
Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja
Läs merBarn och unga berättar om stress
Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,
Läs merInflytandeforum för unga - LUPP
Inflytandeforum för unga - LUPP Dialoganteckningar från inflytandeforum för unga 15 december 2017 Karin Ottander & Jessika Karreskog December 2017 2018-03-20 1 (15) Innehåll 1. INFLYTANDEFORUM FÖR UNGA
Läs merTORSÅS KOMMUN ÅRSKURS 2 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.
TORSÅS KOMMUN. 2012 ÅRSKURS 2 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal
Läs merPilotkommun för Unicefs Child Friendly Cities -Barnrättskommuner juni 2017 till juni Skellefteå, Haninge och Karlskoga/Degerfors
Pilotkommun för Unicefs Child Friendly Cities -Barnrättskommuner juni 2017 till juni 2019 Skellefteå, Haninge och Karlskoga/Degerfors Samarbete med näringslivet och civila sektorn Frukostmöten för Skellefteås
Läs merBESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen
JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping
Läs merLupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport
Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor
Läs merFritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013
Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 2-årig cykel Undersökningen feb - mars 2013 Redovisa/dokumentera genomföra åtgärder nov dec 2014 Sammanställning av resultat april - maj 2013 Planera och förebereda,
Läs merNattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)
Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merKortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016
Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete
Läs merNyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är
Läs merUngdomsenkät Om mig-kort 2017
Ungdomsenkät Om mig-kort 2017 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten är frivillig Du kan hoppa över frågor som du inte kan eller vill svara på Enkäten är
Läs merSkolenkät Grundskola årskurs 7-9
Skolenkät Grundskola årskurs 7-9 Information om enkäten Din skola arbetar kontinuerligt med att utveckla skolans verksamhet. Syftet med denna enkät är att undersöka hur eleverna på din skola upplever skolans
Läs merAllmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige
Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland
Läs merOm mig 2015 Snabbrapport gymnasiet år 2
Om mig 2015 Snabbrapport gymnasiet år 2 Om mig är en webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för andra gången hösten 2015. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merBarnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning
Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011
Läs merEtt folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga
Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Bakgrund Genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Skolverket.
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merBarn med oro och rädsla i skolan
Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av
Läs merUngdomars kommentarer om skolk Hösten 2013
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844
Läs merBarns rätt enligt FN:s Barnkonvention
Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,
Läs merMax18skolan Gymnasiet. Delaktighet
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge den inte kränker någon annan. Genom att reflektera
Läs merOm mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.
Om mig 2018 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. Om mig 2018 Gy Norrköping
Läs merVad tycker du om skolan?
Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka
Läs merUNG RÖST Haparanda 2011
UNG RÖST Haparanda 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:
Läs merUNG RÖST Strömsund 2011
UNG RÖST Strömsund 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merLupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN
Lupp 1 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 1 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 1 Den sjätte luppundersökningen med nära frågor har besvarats
Läs merBarns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention
Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet
Läs merÄmnesområde Likabehandlingsplan
Ämnesområde Likabehandlingsplan Syftet med planen är: Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Skolan och fritidshemmet ska vara fria från diskriminering, trakasserier
Läs merkortversion Tuböleskolan
kortversion Tuböleskolan Likabehandlingsplanen är skolans handlingsplan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är en plan som är till för Dig som elev på skolan. I Likabehandlingsplanen
Läs merAtt förstå vikten av att skapa målbilder
w För gymnasiet MODUL 1 Avsnitt 3 Att förstå vikten av att skapa målbilder Inom idrotten känner man sedan länge till den positiva effekten av målbilder som ett verktyg för att kunna hålla motivationen
Läs merTrygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan
Trygghet i den digitala skolmiljön -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Syfte Stärka skolpersonal i arbetet med att göra elevers digitala skolmiljö trygg Göra likabehandling
Läs merPlan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016
Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola
Läs merFjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!
Fjärilseffekten Socioekonomisk analys av Dansa utan krav! För vem lönar det sig att göra en tidig insats för tjejer med psykosomatiska symptom? Vad blir konsekvensen om vi låter bli? Utmaning Den psykiska
Läs merLiv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.
Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i
Läs merKupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.
1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster
Läs merVärt att veta om ungas livssituation
Värt att veta om ungas livssituation Arbete och resultat från det regionala samarbetet kring Lupp 2017 i Göteborgsregionen Socialchefsnätverket, GR, 23 november 2018 Åsa Nilsson, analytiker GR/FoU i Väst
Läs mer