Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun

Transkript

1 SIS 27 september 2011 Trygghet, Hälsa och Trivsel i Skolan Vad kan vi lära av Östersundsprojektet? (UHU) Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se Katja Gillander Gådin, docent i folkhälsovetenskap Institutionen för hälsovetenskap Mittuniversitetet, campus Sundsvall katja.gillander-gadin@miun.se

2 Innehåll Bakgrund till projektet Reflektioner från projektledaren Bakgrund till enkätstudien allmänna kunskapsläget perspektiv syfte resultat Slutsatser

3 Ungas Hälsosamma Utveckling Östersundsprojektet

4 Geografi Mitt i Sverige. Residensstad i Jämtlands län invånare. Internationell flygplats.

5 Regeringens direktiv till Folkhälsoinstitutet 50 miljoner 3 år 6 kommuner Utveckla det lokalt sektorsövergripande hälsofrämjande arbetet Vila på vetenskaplig grund Främja barns och ungas psykiska och fysiska hälsa Generera kunskap om såväl effektiva metoder som kostnadseffektiva samverkansformer på lokal nivå

6 Projektdirektiv Östersunds Kommun Huvudsyfte Ökat psykiskt välbefinnande

7 Mötet mellan forskare och praktiker Ett exempel Makt Genus Inom pojk- respektive flickgrupper Elev lärare

8 Den psykiska hälsa bland ungdomar har försämrats sedan början av 90-talet Skolan har en stor betydelse för barns psykiska hälsa. Uttalande av Kungliga Vetenskapsakademien 28 april 2010

9 Lite om det allmänna kunskapsläget. Ökning av psykisk ohälsa sedan mitten av talet, främst bland flickor Andelen flickor som känner nedstämdhet eller oro har i vissa fall dubblerats eller tredubblats

10

11

12 Allt fler unga flickor på sjukhus efter självmordsförsök (16-24 år)

13 Även psykosomatiska och somatiska problem har ökat, särskilt hos flickor

14 Bland tonåringar är sambandet mellan en svag skolprestation och psykisk ohälsa starkare hos flickor än hos pojkar

15 Traditionell forskning har ännu inte kunnat förklara varför flickor har sämre hälsa än pojkar Hittills finns det ingen vetenskaplig studie som har kunnat fastställa att flickor överrapporterar eller att pojkar underrapporterar på frågor om t ex psykisk ohälsa i en enkät (Folkhälsoinstitutet, 2009).

16 Varför rapporterar killar nästan alltid bättre hälsa än tjejer? Vad kan ett genusperspektiv tillföra

17 Genusperspektiv mer än bara killar och tjejer Vad innebär det att vara tjej och kille? Analysera och problematisera genusrelationer Kultur normer och föreställningar om maskuliniteter och femininiteter Struktur - makt och status Klass då? Se variation inom kill- och tjejkategorierna, t.ex. klass (även etnicitet, ålder, sexuell läggning, funktionshinder etc.)

18 Olika livsvillkor för tjejer och killar? Krav? Inflytande? Stöd från lärare? Ansvar för andra? Utseende? Vara cool? Makt? Regler? Resurser? Trakasserier? Våld? Sexualisering? Vad är normen för en lyckad kille? Vad är normen för en lyckad tjej? lyckad tonåring??

19 Photovoice Utveckling av en metod för ökad empowerment och genuin delaktighet bland gymnasieungdomar Delprojekt i UHU-projektet: Hälsofrämjande skola åk 6-9 Aktionsforskning Utveckling av metod för -elevers ökade delaktighet i arbetsmiljöarbetet - hela skolan -genusperspektiv -hälsa och lärande Utvärdering av DISA -evidens för en metod som syftar till att förbättra flickors hälsa saknas Disa cardinalis

20 Delprojekt i UHU-projektet.forts Enkätstudie Ökad kunskap om orsaker till psykisk ohälsa och hälsa Instrument för utvärdering av skolornas arbetsmiljöarbete Metod för att engagera elever, föräldrar och skolpersonal

21 Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund! Rapport från enkäten Skolelevers arbetsmiljö och hälsa VT 2010 Katja Gillander Gådin, Mittuniversitetet Maria Warne, Mittuniversitetet Björn Wickström, Östersunds kommun

22 Enkät till elever i Östersunds kommun 2098 elever, Åk av Östersunds skolor VT 2010, 2011, 2012 Internet-baserad Hälsa, ohälsa, välbefinnande, levnadsvanor, skolmiljön, våld, sexuella trakasserier, mobbning mm. Svarsfrekvens = 77,3 procent

23 % Fördelning av den fjärdedel elever som svarat att de mådde sämst utifrån åtta olika hälsofrågor 1 (procent). 1. Huvudvärk, ont i magen, känt dig ledsen, känt dig spänd, svårt att sova, yr i huvudet, svårt att koncentrera dig, dålig aptit.

24 Det händer att en eller flera elever tillsammans retas, bråkar med någon eller lämnar någon utanför. Har det hänt dig det senaste halvåret? Ja, nästan hela tiden Ja, flera gånger Ja, några gånger Ja, en gång Nej, aldrig

25 Mest ohälsa i förhållande till mobbning. Procent. % Ej mobbad En gång Några gånger Flera gånger Nästan hela tiden

26 Nu kommer frågor som handlar om trakasserier och att bli illa behandlad på annat vis. Att någon kallar dig för saker eller tar på dig på ett sätt som du inte vill är ovälkommet även om du inte sagt något eller protesterat högt. Har någon gjort något av nedanstående MOT DIN VILJA det senaste halvåret? Svarsalternativ: En gång, några gånger, många gånger + aldrig

27 Verbala sexuella trakasserier Kallat dig för hora, fitta, kuk eller liknande ord Kallat dig lesbisk, bög, eller liknande ord Kommenterat ditt utseende, din kropp eller ditt privatliv på ett sexuellt vis Offentligt kommenterat hur attraktiv eller oattraktiv du är Flickor Pojkar Gett dig kommentarer, skämtat eller gestikulerat på ett vis som är sexuellt %

28 Fysiska sexuella trakasserier Rört vid eller tafsat på dig på ett sexuellt sätt Dragit i/av dina kläder på ett sexuellt vis, (t ex dragit i bh-banden, dragit i kalsongerna eller dragit upp kjolen?) Trängt in dig i ett hörn på ett sexuellt sätt Flickor Pojkar Försökt kyssa eller krama dig fast du inte ville %

29 Övriga sexuella trakasserier Spridit sexuella rykten om dig Tittat på dig på ett vis som kändes påträngande och sexuellt Visat eller lämnat sexuella bilder, foton, teckningar eller meddelanden till dig Skrivit nedsättande (sexuella) saker om dig t ex på toaletter eller i omklädningsrum Skickat runt kommentarer eller bilder på dig via mobiltelefon % Flickor Pojkar

30 % Utsatthet för sexuella trakasserier och psykosomatiska symtom (PSP). Procent. Tjejer (grått) och killar (gult) 1. Huvudvärk, ont i magen, känt dig ledsen, känt dig spänd, svårt att sova, yr i huvudet, svårt att koncentrera dig, dålig aptit.

31 Mobbning och/eller sexuella trakasserier (%) 8.1 Mobbad Mobbad + sexuella trakasserier Sexuella trakasserier Tjejer Killar 10.2 Mobbad 23.5 Mobbad + sexuella trakasserier 33.0 Sexuella trakasserier

32 Varför är det viktigt att synliggöra sexuella trakasserier? Det är vanligt Saknas i flertalet studier om elevers arbetsmiljö och hälsa Inte samma sak som mobbning Samband med psykisk ohälsa, självskador mm Risk för normalisering Risk för grövre våld?

33 Vad är sexuella trakasserier? Diskrimineringslag 2008:567..ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

34 Finns det en likabehandlingsplan på din skola? Ja = 48,7 procent Vet du vad den innehåller? (Ja = 37,8 procent) Det vill säga 18,4 procent av eleverna vet att de har en likabehandlingsplan på skolan - och vet vad den innehåller.

35 Slutsatser Fråga om sexuella trakasserier Inkludera sexuella trakasserier i antimobbningsprogram Synliggör genusnormer och andra maktordningar i skolan Ha en fungerande likabehandlingsplan Öka inflytandet och delaktigheten i skolan Kan inte förstå genusmönster i ohälsa utan genusperspektiv!

36 Health is like a walk on thin ice

37 Många elever råkar ut för trakasserier av olika slag på Internet. Har något av följande hänt dig när du suttit vid datorn? Okänd föreslagit att ni ska träffas Bett dig göra något sexuellt med dem Någon frågat hur din kropp ser ut eller sexuella saker du gjort Någon har försökt prata sex med dig Hotat dig, varit aggressiv Flickor Pojkar Spridit falska rykten Kallat dig fula ord eller varit elak på annat sätt

38 Resultaten visar: Skolan har stor betydelse för hälsa och välbefinnande t ex: Krav Inflytande Mobbning Sexuella trakasserier Våld Relationer (lärare, kamrater, föräldrar) Diskriminering Kan inte förstå genusmönster i ohälsa utan genusperspektiv!