Fria Programvarorwikin

Transkript

1 Fria Programvarorwikin Glokala Folkhögskolan Jörgen Qvartsenklint Projektets syfte Projekt Fria Wikin - Folkbildningsnätets Wikifarm. Projektet Fria Wikin ville enligt den ansökan som gjordes hösten 2011 undersöka och understödja delakulturen med fokusområde fria programvaror där alla är välkomna att delta, såväl lärare, IT-ansvariga och cirkelledare som deltagare och andra utanför folkbildningen med samma behov. Erfarenheterna från ett tidigare projekt från 2010/2011 kallat FFPG (Folkbildningens Fria ProgramvaruGuide) låg till grund för projektet användningen av wikis. Under uppstarten av projektet förändrades detta, då målsättningen var att vara ännu mera utåtriktad än tidigare med ledord samverkan och en fördjupning i etablerandet av wikis på Folkbildningsnätet. Detta gjorde att det huvudsakliga fokusområdet inte blev Fria Programvaror utan att istället bygga upp en wikifarm för Folkbildningsnätet. Detta berodde på att en samverkan växte fram med i huvudsak tre samarbetspartners; Västerås folkhögskolas FlexLärprojekt Folkflexwikin i uppbyggandet av Nätpedagogwikin, det ESF-finansierade (Europeiska Socialfonden) fortbildningsprojektet Folkhögskola 2.0 samt ett samarbete med EU-projektet WikiSkills som drivs av den svenska Wikipediaföreningen Wikimedia Sverige. Under projekttiden fanns även ett samarbete med Studiefrämjandet Uppsala och Sensus, en forskningscirkel kring medborgarmedier och medborgarjournalistik, pedagoger på de skånska folkhögskolorna genom Folkhögskola 2.0, samt diverse andra individer med skiftande bakgrund som t ex projektledare i andra FlexLär-projekt som pågick under 2012 och som bidragit med innehåll på wikifarmen. Det ursprungliga syftet att visa upp alternativet fria programvaror som ett alternativ till att se IT ur ett konsumentperspektiv, ersattes i huvudsak med tankar kring dela-kulturen på Wikipedia. Detta berodde på att mest intresse för detta uppkom genom de workshops och föreläsningar som projektet var med i eller arrangerade under planeringsfasen. 3. Projektets målgrupper/deltagare Följande deltagare har varit med i projektets workshops: Lärare på Malmö folkhögskola i samarbete med Folkhögskola 2.0 Lärare på Glokala folkhögskolan i samarbete med Folkhögskola 2.0 Lärare på Västerås folkhögskola i samarbete med WikiSkills Lärare grundskolan Sollentuna/Stockholm genom WikiSkills Personer aktiva inom Wikimedia Sverige samt Deltagare i forskningscirkeln Medborgarmedier samt andra som av olika anledningar har använt wikin.

2 Besöksstatistiken på de wikis som nu är aktiva på wikifarmen var den 18 december 2012 från starten i september enligt följande: EntreWikin visningar (antal sidvisningar per redigeringar 188,35) FolkbildningsWikin visningar (antal sidvisningar per redigering 6,59) FriaProgramvarorWikin visningar (antal sidvisningar per redigering 49,81) NätpedagogWikin visningar (antal sidvisningar per redigering 8,94) MedborgarjournalistikWikin 419 visningar (antal sidvisningar per redigering 6,87) ProvaWikin 276 visningar (antal sidvisningar per redigering 10,62) Kommentar kring statistiken: Relativt många har under de 5 månader den funnits hittat till wikifarmens startsida. Den höga siffran på FriaProgramvarorWikin beror på att denna wiki funnits i flera år och har flyttats till wikifarmen och är summan sedan Man ska tänka på att när någon arbetar aktivt med innehåll på en wikisida så kan ganska många sidvisningar genereras, så dessa siffror ska inte läsas som antalet besökare. Mera detaljeras statistik finns på länkarna nedan: " 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande En wiki kan vara ett utmärkt verktyg inom flexibelt lärande och hela projektet har genomförts med syftet att utveckla kunskapen kring detta område. 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Projektet genomförde 2 st workshops under våren 2012 för pedagoger på folkhögskolor i Skåne med ämnet wikis, i samarbete med det EU-finansierade fortbildningsprojektet Folkhögskola 2.0, deltog i en unconference (deltagarstyrd demokratisk form av konferens) kallad EdCamp Öresund, en WikiSkills-workshop i Stockholm, samt en regional FlexLär-träff i Malmö. Två stycken Wikipedia-seminarier har genomförts med Lennart Guldbrandsson, en av grundarna av svenska Wikipediaföreningen Wikimedia Sverige, en i Malmö och en i Furuboda. Syftet med dessa träffar var att samla inspiration och information kring tankarna om att etablera en wiki för folkbildningen. Produktionsprocessen och bygget av wikifarmen har gjorts i samarbete med Kreablo AB genom Andreas Jonsson, i samverkan med Folkbildningsnätet genom Lars-Göran Karlsson, och Västerås folkhögskola genom Mathias Anbäcken, och i samarbete med Studiefrämjandet Uppsala genom Håkan Wester, samt med stöd av projektsmentorn inom Folkbildningens Öppna Lärresurser (FÖL) Ola Hallqvist, med flera. Skapandet av wikifarmen byggde på en inledande, kortfattad och tydligt beskrivning för att skapa förståelse för varför vi ville skapa en wikifarm och en redovisning av vilken extra finansiering som krävdes för att genomföra detta. När en lösning hittades med finansieringen och beslutet togs, så skapades en detaljerad teknisk kravspecifikation som vi sedan steg för steg arbetade oss igenom.

3 6. Ge en kort beskrivning av metoder som använts i projektet. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etcetera) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Projektet har i planeringsfasen arbetat med både informerande föreläsningar, diskussionsgrupper samt praktiska workshops kring hur man arbetar med wikis. Programvaran Mediawiki har använts som motor på samtliga wikis vilken är samma som används på Wikipedia. 7. Reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Mediawiki är en mycket stabil och väl beprövad motor för att driva en wiki. Möjligheterna till att påverka och utveckla wikifarmen utefter våra egna framtida behov känns bra, då programvaran ständigt förbättras med jämna tidsintervaller, samt att utbudet av fria och alternativa extensions (tilläggsfunktioner) är god och lösningar från en stor hjälpsam open source community finns att tillgå, samt att källkoden är fri vilket innebär att vi kan utveckla egna funktioner som vi sedan kan dela med oss tillbaka till communityn. Dessutom är den utmärkta och mycket kompetenta supporten från Kreablo en fantastisk tillgång som skapar trygghet inför framtida utmaningar. Om man ska vara kritisk så kan Mediawiki kännas lite spartansk, en aning teknisk vad det gäller utseendemallar och extensions och lite för lik Wikipedia ibland vilket kan skapa förvirring om var man befinner sig med innehållet man skapar, men mognaden, funktionaliteten och driftssäkerheten hos Mediawiki överväger dessa nackdelar. Vad det gäller metoder på workshops så användes ofta ett hands-on-tänk där deltagarna själva skulle prova på att praktiskt redigera sidor och förstå hur man kan samverka med andra. Detta arbetssätt fungerade bra och gjordes för det mesta utefter den introduktion som finns på FolkbildningsWikin. Många workshop-deltagare fick en aha-upplevelse kring hur pass enkelt det är att bli en medskapare på en wikisida och ganska ofta fanns en felaktig uppfattning att wikisidor för det mesta har en redaktionell spärr för att kunna redigeras. 8. Har ni uppnått era mål med projektet? Vi har idag en fullt fungerande och öppen wikifarm att tillgå även om mycket arbete vad det gäller upplägg, struktur och information återstår. Den ursprungliga visionen kring att vidareutveckla ämnesområdet Fria Programvaror blev inte förverkligad men den gamla Folkbildningsnätet-wikin strukturerades upp och uppdaterades vad det gällde strukturen men mycket innehåll behöver uppdateras. Istället kom vi mycket långt i de framgångsrika samarbeten som skapades. 9. Vad har ni lärt av projektet? Att det inte alltid blir som man tänkt sig men att genom nätverkande och gott samarbete så kan man komma väldigt långt. Läs vidare nedan under punkten om projektets framgångsfaktorer. 10. Hur har projektet kommit till nytta? Folkbildningen har tagit de första stegen till att få igång en levande dela-kultur på en egen publik wiki som bjuder in alla. 11. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Någon påverkan på grund av IT-erfarenhet har inte haft någon större betydelse för projektet.

4 12. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? Bland kringfaktorerna för framgång återfinns: Respons: Under den förberedande uppstartsfasen var det viktigt att få alla att förstå vad en wiki är och varför detta verktyg kan vara en intressant resurs för folkbildningen i framtiden. Detta lyckades bra, kanske till viss del beroende på att jag lyckades få ihop en bra kort och tydlig text, samt naturligtvis tack vare samspelet med alla inblandade. Detta har varit ett nätverksarbete som får anses vara gott tillvarataget :-) Tydlighet: Under det praktiska uppbyggnadsfasen vad det viktigt att skapa en väldigt klar och detaljerad kravspecifikation till företaget Kreablo som praktisk genomförde bygget av vår wikifarm. Här gällde det att växla över till ett mera teknisk och problemlösande kommunikationsform vilket jag har erfarenhet av från mitt tidigare arbete, vilket fungerade gott och över förväntan, och det var en intressant och stimulerande process att arbeta närmare en programmerare igen. Responsen får även anses vara väldigt bra här med och samarbetet funkade klockrent. Frihet: En självklar topp-trea när man jobbar med Wikis! :) Som tidigare uppdrag på Glokala så har jag haft en gott förtroende och stor frihet att planera och genomföra mitt projekt utefter eget huvud. Jag har även försökt ha ett ständigt öppet sinne inför influenser och bemötande av behov hos samarbetspartners.. Kringfaktorerna för hinder har varit: Tid: Som alltid är denna eftertraktade resurs en bristvara när möjligheterna dyker upp vid horisonten! ;-) Jag har försökt pussla och prioritera så gott det har varit möjligt, med grundinställningen att man kan inte göra mer än sitt bästa. Tröghet: Ibland och kanske egentligen oftast tar saker och ting betydligt längre tid än vad man först hade kunnat ana och planera inför. Men saker och ting behöver ibland mogna innan man kan fortsätta och speciellt när man är beroende av att andra måste vara med på banan och man själv känner sig som den obotlige tidsoptimisten. ;-) Ensamarbetet: Ett ständigt bollplank hade inte varit fel, fastän mentorspratstunderna med Ola naturligtvis har varit väldans bra. Har försökt vid olika tillfällen att resonera med diverse kollegor vilket har varit klart bra. Fast en kollega som arbetade med samma arbete hade suttit ännu bättre! 13. Utvärdering Projektet har varit väldigt produktionsinriktat med mycket tekniska, nätverkande och konkreta arbetsuppgifter som skulle lösas och att hitta någon till en extern referensgrupp som hade möjligheter som kunde sätta sig in i detta speciella område var svår att hitta. Därför fokuserade projektet på att arbeta mest med de faktiska samarbetspartners som fanns samt att föra en återkommande dialog med styrgruppen för projektet. I stället för en enkät så finns visningsstatistiken som presenteras i målgrupper/deltagare i denna slutrapport, samt att allt som skett på wikin kan ses under historikfliken på respektive sida samt att en del dialoger från uppstarten finns på Huvudsidans diskussionssida på FolkbildningsWikin där en del externa parter kommunicerade. För de workshops som gjordes genom projektet Folkhögskola 2.0 med pedagoger från de skånska folkhögskolorna, så utnyttjade vi den utvärdering som utförts av Rättssociologiska enheten vid Lunds universitet för Folkhögskola 2.0 för att få en bild av hur det gått och fungerat.

5 14. Fortlevnad efter projekttiden Vi har hela tiden fört en dialog för att wikifarmen ska bli en ordinarie resurs på Folkbildningsnätet och i framtiden finansieras på detta vis till en relativt låg kostnad i förhållande till vad man får. 15. Organisationens ansvar Likt punkten om kunnande och användning så planerar Glokala Folkhögskolan att använda olika wikis på wikifarmen i den ordinarie verksamheten och är redan igång genom utvecklingen av en kurs i medborgarjournalistik men vill bredda detta även till andra delar av verksamheten. Vi hoppas också på att vår användning inspirerar andra delar av folkbildningen att använda sig av wikifarmen! 16. Projektets modell Vi har stora förhoppningar för ett berikande och växande wiki-liv inom folkbildningen! 17. Mål A Arbetslag för distanskurser. Vad bör göras under verksamhetsåret? Glokala har idag minst tre stycken distanskurser men utbytet mellan kurserna är idag i mindre omfattning. Vi vill få igång närträffar bland distanspedagogerna där man kompletterar med en digital plattform. Vem är ansvarig? Jörgen Qvartsenklint. När ska det vara klart? Höstterminen Mål B Skapa kursen Medborgarjournalistik på distans. Vad bör göras under verksamhetsåret? Bygga upp och starta kursen Medborgarjournalistik som distanskurs utifrån vår nuvarande närkurs. Vem är ansvarig? Abigail Sykes och Anders Järnegren. När ska det vara klart? Kursstart HT Mål C Förbättrad kommunikationsplattform för personal och deltagare Vad bör göras under verksamhetsåret? Skapa en IKT-plan och implementera ett fungerande generellt IT-stöd för personal och deltagare, inklusive en fotbildningsplan. Första steget är att prova en gemensam kalender. Vem är ansvarig? Jörgen Qvartsenklint

6 När ska det vara klart? Höstterminen Uppföljning av handlingsplanen för flexibelt lärande Vi planerar att inkludera handlingsplanen i vår ordinarie kursutvärdering som sker vid varje terminsslut. 21. Erfarenhetsspridning Fria Wikin har spridit sig enligt nedan. Fas 1 innan wikifarmen fanns under våren: Bloggen kontinuerligt på Information under avdelningen projekt på glokala.se. SM Folkbildning-communityn "Delprojekt Folkhögskola 2.49" i samarbete med Malmö Folkhögskola och Glokala kring wikis i allmänhet. Samverkan fortbildningsprojektet Folkhögskola 2.0 i form av delprojekt-workshops kring wikier 21/2 och 2/4. Workshop med kursledare Permakulturdesign 29/2. Wiki Skills Workshop Stochholm plus träff med styrelseledamoten i Wikimedia Sveriges styrelse Harald Andersson på FBR 12/4. Publikt Wikipedia-seminarie med Lennart Guldbrandsson på Glokala 23/5 som även sändes på Bambuser live samt spelades in och sändes på lokal-tv i Malmö vid många tillfällen under sommaren. Lokalt på Glokala workshop om Öppna lärresurser och Wikipedia med personalen från Glokala den 13/6. Lokalt på Glokala genom workshop med cirka 15-tal anställda som tillsammans fick bygga ut wikipediasidan om Glokala den 14/6. Fas 2 efter att wikifarmen startats under hösten: På Håkan Westers initiativ 13/9 startas wikisidorna Folkbildningens lärplattformar i ett samarbete på wikifarmen mellan Studiefrämjandet och Sensus, som spridits i deras interna kanaler och på Youtube etcetera. Re:flex blogg om wikifarmen 19/9. Workshop med deltagarna i forskningscirkeln Medborgarmedier på den nystartade wikin Medborgarjournalistik 16/10. Inom ramen för Folkhögskola 2.0 så genomfördes ett Wikipedia-seminarie med Lennart Guldbrandsson på Furuboda Folkhögskola 29/10. Workshop kursledare Permakulturwikin 30/10. Seminariet om wikifarmen under FlexLär 2012 på ABF-huset 14/11, har i skrivande stund visats 117 gånger på Bambuser. Dokumentationssida: Projektledarträff Folkbildningsrådet 29/11 med ca 50 deltagare. Reflektion: Det har varit en hel del förberedande, nätverkande och praktiskt byggande på wikifarmen vilket har slukat tid, så spridningen hade kunnat vara klart bättre. Men helt dåligt tycker jag inte det har varit och utan tvekan så är den mest effektiva spridningsformen praktiska workshop, vilket är det bästa sättet att få igång folk på wikis, samt att man får ambassadörer som sprider vidare. En uppföljning efter workshopen är också viktig.

7 Det har varit klart kul att se hur saker skapas och tar form på wikisidorna utan att man gjort något överhuvudtaget, förutom att skapa förutsättningarna för wikin såklart! :-) 22. Extern information och erfarenhetsdelning Se föregående punkt. 23. Övriga kommentarer om projektet Wikifarmen: Projektsbloggen: Pedagogisk handledning: Produktionsbeskrivning: Kostnader Verksamhet Personal Övrigt Summa kostnader Intäkter Intäkter samverkansparter 0 Övriga intäkter 0 Sökandes egen insats Beviljat bidragsbelopp Summa intäkter Kommentarer till den ekonomiska rapporten Projektbudget reviderades från till i bidragsbelopp vilket togs på personalkostnader då omfattningen minskades från 16 timmar per vecka till 12 timmar per vecka. Under projektets utveckling under året blev dock arbetsinsatsen och därmed posten för personal högre än planerat, vilket justerades genom att minska posten för verksamhet utan att egentligen påverka projektets målsättning och förutsättningar för att lyckas. Verksamhetsposten har varit resor, boendekostnader, datorkostnader, och webbhotell. Övrigtposten har varit något högre och har varit lokalkostnader, telefon och administration. Håkan Larsson hakan@glokala.se