Fredriksvallsgatan 7, sammanträdesrum R412

Transkript

1 Kallelse Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) Box Halmstad direkt@halmstad.se Plats: Fredriksvallsgatan 7, sammanträdesrum R412 Sammanträdesdatum: Tid: 13:15 Ordförande: Jenny Axelsson Sekreterare: Nicci Nilsson Kallade: Jenny Axelsson (C), Ordförande Michael Svensson (S), Vice ordförande Amanda Purontaka (M) Fatma Hergül (S) Daniel Gharavi (M) Stefan Pålsson (S) Håkan Björklund (C) Anne Bergman (S) Andreas Bergman (M) Staffan Nordlund (SD) Hans Leghammar (MP) Jannike Karlsson (S) Alexander Staver (L) Ardian Mazreku (M) Anders Lövgren (V) Cathrine Sjölin (C) Matilda Rosander (S) Håkan Ramsén (L) Conny Jönsson (S) Elisabeth Wetoft Petersson (KD)

2 Föredragningslista Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) Ärenden Tid 1. UAN 8561 Val av justerare 2. UAN 856 Godkännande av dagordning 3. UAN 217/4 Ekonomisk rapport 4. UAN 217/38 Remiss - Motion om sysselsättningsåtgärder för nyanlända från Socialdemokraterna 5. UAN 217/11 Revidering av tillämpningsanvisningar gällande ekonomiskt bistånd 6. UAN 217/61 Remiss - Framtid Harplinge, samråd (KS 216/285) 7. UAN 217/113 Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan :25 13:4 14: 14:15 14:2 PAUS 8. UAN 217/17 Elevantal i gymnasieskolan UAN 217/16 Elevtalsutveckling, långtidsprognos UAN 216/285 Gymnasieorganisation 217/218 15: 15:15 15:3

3 Föredragningslista Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) Ärenden 11. UAN 217/96 Remiss - Ansökan från Thorengruppen AB om godkännande som huvudman för en nyetablering eller utökning av en befintlig fristående skola 12. UAN 217/6 Övriga frågor 13. UAN 217/1 Delegationsbeslut 14. UAN 215/399 Kontaktpolitisk verksamhet UAN 217/7 Information Tid 15:45 16: 16:15 16:2 16:3 Anmälningsärenden 1. Protokoll HUKSAM Ardian Mazreku (M) ersätter Louise Uvenfeldt (M) som ersättare i nämnden Förmiddagsaktivitet-mars Fördjupningsutbildning: UAF:s verksamhetsområden; gymnasieskolorna och VUX Tid: 9:-11:45 (egen lunch) Plats: UAF, konferensrum R412

4 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/4 Ärende UAN 217/4 Beslutsinstans: Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Ärendets ursprung: Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen Ekonomisk rapport januari- februari med prognos för 217 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner redovisningen av den ekonomiska rapporten. Sammanfattning av ärendet Ekonomisk rapport har upprättats för perioden januari till och med februari 217 med tillhörande prognos för helåret 217. Prognos 217: Anslag 13 Arbetsmarknadsåtgärder: 4, kkr. varav Förvaltningsövergripande: varav Arbetsmarknadsenheten: 7, kkr. varav Daglig Verksamhet: - 3, kkr. varav Ekonomiskt Bistånd: varav Etableringen Anslag 131 Ekonomiskt Bistånd: - 3, kkr. Anslag 651 Gymnasieskola: varav Kattegattgymnasiet: varav Sannarpsgymnasiet: varav Sturegattgymnasiet: 16, kkr. 4 9, kkr. 6 2, kkr. 3 9, kkr. Anslag 661 Vuxenutbildningen: Beskrivning av ärendet Varje nämnd ska varje månad, från och med mars, med undantag av juni och juli, lämna en ekonomisk rapport till kommunstyrelsen. Nämnderna ska dessutom vid tre tillfällen under året per den 3 april (delårsrapport) respektive den 31 augusti (delårsbokslut) samt i samband med årsbokslut göra rapportering till kommunfullmäktige. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

5 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/4 Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av tjänstemän inom förvaltningens ekonomiavdelning. Andra grupper --- Fackliga organisationer Information i HUKSAM Ärendets beslutsgång Ärendet skall beslutas av Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Beslutsunderlag 1. Bilaga 1 2. Bilaga 2 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Handläggare, Henric Andersson, Ekonomichef Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

6 Ekonomirapport för perioden januari februari med prognos för 217. Ekonomirapporten har numera ett lite annorlunda utseende med anledning av att vi from denna rapport redovisar varje verksamhet för sig i såväl siffror som text. De delar/verksamheter som tillsammans utgör anslag 13 är följande: - Förvaltningsövergripande - Arbetsmarknadsenheten - Daglig verksamhet - Ekonomiskt bistånd (ej utbetalningar till klient) - Etableringen Anslag 131 är enbart utbetalningar till klient samt lite personalkostnader. Anslag 651 består av Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet, Sturegymnasiet, Antagningen, SYV, interkommunala intäkter och kostnader samt ersättning till fristående skolor. De tre kommunala gymnasieskolorna ingår i totalen (651) men redovisas även separat, var för sig. Anslag 661 är Halmstads Kompetenscentrum och Vuxenutbildningen.

7 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 13 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning Förvaltningsgemensamt Utfall periodresultat Resultatet för Förvaltningsgemensamma kostnader är 1,1mkr lägre än samma period föregående år, vilket till största delen beror på att fakturor för IT-kostnader inte har kommit oss tillhanda än. Prognos budgetavvikelse Ingen prognostiserad avvikelse Prognos förändring mot föregående prognos - Investeringsredovisning Förvaltningsgemensamma investeringsmedel ligger i vht. 651 och redovisas där. Driftredovisning Arbetsmarknadsenheten Utfall periodresultat Arbetsmarknadsenhetens resultat för de två första månaderna 217 är 13,8 mkr. Jämfört med föregående års resultat är detta en ökning med 4,4 mkr. (47 %). Det råder en ständig eftersläpning i utbetalningar av bidrag för dels de olika anställningsstöden och EU-projektet Moving On. Med hänsyn till att bidragsintäkterna även föregående år släpade efter är dock den procentuella ökningen på ca 5 % jämfört med föregående år rimlig. Intäkterna har med hänsyn till att det är en viss eftersläpning av utbetalningarna av bidrag ökat med cirka 35 % mellan åren. De arbetsmarknadspolitiska anställningarna och anställningsstöden förändras ständigt. 216 införde staten ett par nya typer av åtgärder vars effekt delvis kom först senare under 216 och som delvis kommer att påverka skillnaderna mellan åren först 217. Nyetablerade invånare i kommunen har fått möjlighet till så kallade instegsjobb och de så kallade extratjänsterna som ger sökande möjlighet att arbeta inom den offentliga sektorn beräknas att träda i kraft inom ett par månader. Även EU-projektet Moving On har en ökad differens av intäkter mellan åren.

8 Kostnaderna har med hänsyn till lokalkostnader och övriga kostnader som ej är bokförda ökat med ca 2 % mellan perioderna. En ökning som till största del kan hänföras till lönekostnader för de nya åtgärderna, personal knuten till dem och projektpersonal. Prognos budgetavvikelse Arbetsmarknadsenheten prognostiserar en positiv avvikelse gentemot kommunfullmäktiges fastställda ram med 7, mkr. Största anledningen till avvikelsen (5 mkr.) är att arbetet med de sociala fonderna inte kommit igång. Bedömningen, i nuläget, är att pengarna inte kommer att omsättas i verksamhet fullt ut under 217. Likt tidigare år beräknar enheten att kostnaderna för Prova på Platserna kommer att bli lägre (2 mkr.) än anvisad budget. Inflödet från Arbetsförmedlingen har varit lågt och som en konsekvens av nya åtgärder och projekt har det uppstått en större konkurrens/fördelning av de allt färre ungdomar som står till arbetsmarknadens förfogande. Prognos förändring mot föregående prognos Investeringsredovisning Enheten har likt föregående år inte genomfört några investeringar för perioden. Driftredovisning Daglig Verksamhet Utfall periodresultat Periodutfallet för Daglig Verksamhet (DV) är ca. 3 % (3 kkr.) lägre än motsvarande period föregående år. Man ska dock beakta att hyreskostnaderna inte ingår i utfallet för årets period vilket de gjorde förra året. Hyreskostnad för jan-feb beräknas i år till 1,5 mkr. Prognos budgetavvikelse Budgetavvikelse för DV beräknas till ett underskott på 3, mkr. Anledningen till underskottet är att från september månad 216 ingår all daglig verksamhet i kommunal regi. Den tidigare leverantören utförde verksamheten till ett lägre pris än vad kommunen kan göra i dagsläget. För DV:s del innebär detta också en tappad momsintäkt på 1 mkr jämfört med 216. Kombinationen av ovanstående samt att en organisationsförändring genomfördes från den 1 januari 217 och ett ökat antal deltagare, se diagram nedan, gör att personalkostnaderna för DV ökar.

9 Antal Pågående insatser Månad Bokslutet för 216 visade ett underskott på 1,6 mkr. varav 1, mkr. ska sparas in under 217. Åtgärder för detta diskuteras. Prognos förändring mot föregående prognos - Investeringsredovisning Investeringarna för 217 är ännu inte fördelade mellan verksamheterna inom 13. Driftredovisning Ekonomiskt bistånd Utfall periodresultat Verksamhet 13 Ekonomiskt bistånd består av de delar som inte är bidrag till enskilda. Verksamhetens totala resultat är 15 % lägre (513 kkr.) jämfört med motsvarande period föregående år. Största förklaringen till detta är att lokalkostnaderna inte är fakturerade från Fastighetskontoret. Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år ökat med 277 kkr. Den största förklaringen till detta är att försäljningen av personaltjänster till etableringen inte startade förrän senare delen av 216. Däremot kommer ingen försäljningen av personaltjänster ske till Samordningsförbundet under 217 som var fallet 216. Lönekostnaderna är 6 % (174) högre 217 mot föregående period 216. Bemanningen är nu högre än motvarande period 216 då vakanta tjänster som socialsekreterare nu är tillsatta. Lokalkostnaderna är inte fakturerade från Fastighetsförvaltningen för 217. Övriga kostnader är 56 % lägre (53 kkr.) 217 än motsvarande period 216.

10 Prognos budgetavvikelse Ingen avvikelse. Prognos förändring mot föregående prognos - Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Periodens investeringar uppgår till 22 kkr. Investeringsutfallet motsvarande period föregående år uppgick till kkr. Prognos budgetavvikelse - Prognos förändring mot föregående prognos - Driftredovisning Etableringen Utfall periodresultat Verksamhetens totala resultat är 4, mkr högre jämfört med motsvarande period föregående år. Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år ökat med 754 kkr. Förklaringen är ökade intäkter från Migrationsverket. Ändrad redovisningsprincip enligt stadskontoret för språkintroduktionen och SFI har minskat intäkten under 217, vilket nu bokförs direkt på 651 Gymnasiet respektive 661 Vuxenutbildningen. Föregående år bokfördes intäkten från Migrationsverket först på etableringen, för att sedan minskas med motsvarande kostnad på etableringen. Lönekostnaderna är 12 % (1 kkr.) lägre 217 mot föregående period 216. Förklaring till detta är färre anställda samt långtidssjukskrivning. Lokalkostnaderna är inte fakturerade från Fastighetsförvaltningen för 217. Avvikelsen på 44 kkr. hänför sig till hyreskostnader till HFAB för tomhyror för lägenheter som UAF hyr fram till dess, att nyanlända med kommunplacering i Halmstad flyttar in och tar över kontraktet med HFAB. Dessa hyreskostnader kommer UAF att söka ersättning för från Migrationsverket. Övriga kostnader är 3,1 mkr. lägre 217 än motsvarande period 216. Förklaring till detta är ändrad redovisningsprincip enligt stadskontoret. Kostnaden för språkintroduktionen och SFI bokförs direkt på 651 respektive 661 som intäkt från Migrationsverket, istället som föregående år som kostnad på etableringen.

11 Prognos budgetavvikelse (tabell) Ingen avvikelse. Prognos förändring mot föregående prognos (tabell) Ingen förändring. Investeringsredovisning Inget att redovisa.

12 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning Utfall periodresultat Verksamhet 131 består av Ekonomiskt bistånd (bidragsdelen) samt löneposter (motsvarande 1,2 mkr.). Verksamhetens totala resultat är 2 % lägre (15 kkr.) jämfört med motsvarande period föregående år. Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år ökat med 36 kkr. Återkrav på försörjningsstöd (klienter och Försäkringskassan) har minskat med 9 kkr. Bidraget för initiala kostnader för EBO (eget boende) har ökat med 324 kkr. och ABO (anläggningsboende) har ökat med 45 kkr. mot föregående år. Lönekostnaderna är 5 % högre (1 kkr.) mot föregående års period. Övriga kostnader är 2 % högre (2 kkr.) 217 än motsvarande period 216. Utbetalningen av försörjningsstöd är 2 % (151 kkr.) högre än samma period 216.

13 Prognos budgetavvikelse Prognosen för utbetalningarna av försörjningsstöd förväntas ligga på samma nivå som 216. Då ramen för vht 131 är 3, mkr. lägre än föregående år så läggs prognosen på ett underskott på motsvarande belopp. Prognos förändring mot föregående prognos Ingen förändring. Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Verksamheten har inga investeringsmedel.

14 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 651 Gymnasiet Driftredovisning Utfall periodresultat Förändringen av verksamhetens intäkter jämfört med motsvarande period 216 beror främst på att delar av de interkommunala ersättningarna fakturerats under februari månad 216. För 217 faktureras ersättningen under mars månad. För verksamhetens kostnader beror förändringen på att kostnader för elever i fristående verksamheter och hos andra huvudmän (i andra kommuner) inte har debiterats/slutattesterats i samma omfattning som föregående år. Utöver detta har verksamheten inte fått fakturor för lokal- och städkostnader än. Verksamhetsområdet har erhållit kostnader för skolmåltider. Dessa har inte slutattesterats och påverkar jämförbarheten med föregående år. Prognos budgetavvikelse Verksamheten prognosticerar ett överskott på 16, mkr för 217. En stor del av överskottet går att härleda till förstärkningen på 2, mkr. som erhållits i ramen för 217 och osäkerheten över att utöka organisationen. Förklaringen hänförs till osäkerheten som uppstått för den kommunala gymnasieskolan som inte vet hur ramen för 218 kommer att vara och om den innehåller en fortsatt förstärkning. En större organisation samtidigt som förstärkningen försvinner skulle omgående leda till att gymnasieskolan tvingas tillbaka till de anpassningar som avslutats inför 217. För att kunna planera och genomföra sitt uppdrag på ett sätt som är bra för både elever och personal önskar gymnasieskolan en långsiktighet med små avvikelser i ramarna mellan åren. Planerar verksamheten för en större organisation för läsåret 17/18 kommer organisationen generera högre kostnader först hösten 217. Däremot kommer kostnaderna att fortsätta in och påverka 218 under hela 8 månader. Ett år då ramförstärkningen kan minskat/försvunnit. Språkintroduktionen prognosticerar ett överskott även 217. Förutom att ramen är förstärkt för 217 (enligt stycket ovan), även på grund av att verksamheten fortfarande erhåller stora intäkter från Migrationsverket för asylsökande elever. Intäkterna från Migrationsverket är för närvarande högre än vad som behövs av verksamheten. Detta kommer däremot att ändras inom de närmsta åren. Ersättningen kommer så småningom, när eleverna får sitt uppehållstillstånd, övergå till scablon-/put-ersättning som är betydligt lägre än asylersättningen. Eleven skall då finansieras via ram och schablon/put. För verksamhetsområde 651 kommer det vara viktigt att elever som får uppehållstillstånd snabb kommer in i volymförändringarna och genererar ram. När en elev erhåller asyl upphör asylersättningen omgående från Migrationsverket. Samtidigt kommer elever som sedan tidigare har uppehållstillstånd och redan genererat en schablonersättning i två år att öka (ersättningen varar i 48 månader). Detta innebär helt andra ekonomiska förutsättningar. Om intäkterna från Migrationsverket minskar finns en stor risk att språkintroduktionens elevpeng äter/tar ram-medel från de övriga programmens elevpengar och att elevpengen för språkintroduktionen måste minska. Mindre intäkter = mindre medel att dela ut i resursfördelningsmodellen, trots att kostnaderna finns kvar.

15 Mer detaljerat förväntas verksamhetens intäkter generera ett underskott motsvarande 1,4 mkr. på grund av att uppdragsutbildningens bussförarutbildning inte skall starta. Utbildningen genomförs på gymnasieskolan efter beställning av Vuxenutbildningen. Beslut om att inte starta utbildningen fattades efter budgetering för 217. För verksamhetens kostnader förväntas ett överskott på 17,4 mkr. Största posten förklaras av ett överskott på den kommunala gymnasieskolans övriga kostnader som prognosticerar ett överskott på 13,6 mkr (se inledande text till rubriken Prognos ). Inklusive planerade förändringar i verksamhetens organisation förväntas lönekostnader genera ett överskott på 3,2 mkr. Detta förklaras främst av antagningscentrets försenade start under 216. Förseningen innebar att antagningscentret inte förbrukade tilldelade medel som därmed resultatbalanserades till 217. Med de nya projektmedlen för 217 samt det resultatbalanserade medlen från 216 prognosticeras ett överskott motsvarande 2,2 mkr för antagningscentret. Verksamheten önskar att projektet fortsätter in i 218 med motsvarande tid som det försenades 216. För kapitalkostnaderna förväntas ett överskott på 6 kkr. Överskottet förklaras av uteblivna avskrivningar för de investeringsmedel om 6, mkr. som avsatts för inventarier till renovering/nybyggnation av Kattegattgymnasiet. Prognos förändring mot föregående prognos - Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Genomförda investeringar för perioden uppgår till 163 kkr. Detta är 77 kkr. mer än motsvarande period föregående år. Prognos budgetavvikelse Ingen budgetavvikelse förväntas. Prognos förändring mot föregående prognos Årets första rapport och prognos. Finns ingen förändring att rapportera. Driftredovisning Kattegatt Utfall periodresultat Förändringen av Kattegattgymnasiets intäkter jämfört med motsvarande period 216 beror främst på att intäkterna från branschen till den lokala yrkeskommittén på skolan är lägre 217. Kostnaderna är 46 kkr. lägre än motsvarande period föregående år. De största skillnaderna går att finna i verksamhetens löner som är högre än 216 medan lokalkostnaderna har minskat eftersom städfakturan från servicekontoret inte kommit än.

16 Prognos budgetavvikelse Kattegattgymnasiet prognosticerar ett överskott på 4,9 mkr för 217. En stor del av överskottet går att härleda till den högre elevpeng som genererats på grund av förstärkningen på 2 mkr. som erhållits i ramen 217. Då verksamheten inte vet ramen för 218 kommer verksamheten inte utöka organisationen i någon större omfattning under året. Språkintroduktionen prognosticerar ett överskott även 217. Asylmedlen från Migrationsverket fortsätter att generera en högre elevpeng för språkintroduktionens elever. När gymnasieskolans asylsökande elever beviljas uppehållstillstånd kommer ersättningen att övergå till den lägre schablon-/put-ersättningen. När allt fler elever kommer beviljas uppehållstillstånd kommer elevpengen troligtvis att bli lägre, trots att kostnaderna för eleverna är kvar på samma nivå. Mer detaljerat förväntas verksamhetens intäkter generera ett underskott motsvarande 1,4 mkr. på grund av att uppdragsutbildningens bussförarutbildning inte skall starta. Utbildningen genomförs på Kattegattgymnasiet efter beställning av Vuxenutbildningen. Beslut om att inte starta utbildningen fattades efter budgetering för 217. För verksamhetens kostnader förväntas ett överskott på 6,3 mkr. Största posten förklaras av ett överskott på Kattegattgymnasiets övriga kostnader som prognosticerar ett överskott på 5,6 mkr (se inledande text till rubriken Prognos). Inklusive planerade förändringar i verksamhetens organisation förväntas lönekostnader genera ett överskott på 7 kkr. Prognos förändring mot föregående prognos - Investeringsredovisning Genomförda investeringar uppgår till 163 kkr. Det är 131 kkr. högre än motsvarande period föregående år. Kattegattgymnasiet prognosticerar inte någon budgetavvikelse för årets investeringar. Driftredovisning Sannarp Utfall periodresultat Förändringen av Sannarpsgymnasiets intäkter jämfört med motsvarande period 216 beror främst på att bidragen från eleverna som skall studera en termin utomlands fakturerats i början på 217 istället för i slutet på 216. Även ersättningen för nystartsjobb har ökat jämfört med motsvarande period föregående år. Kostnaderna är 1,8 mkr. högre än motsvarande period föregående år. De största skillnaderna går att finna i verksamhetens löner som är högre än 216. De ökade lönekostnaderna beror på att antagningscentret och ekonomiprogrammet som startade hösten 216 genererar lönekostnader från start 217. Lokalkostnaderna har minskat eftersom städfakturan från servicekontoret inte kommit än. Prognos budgetavvikelse Sannarpsgymnasiet prognosticerar ett överskott på 6,2 mkr för 217. En stor del av överskottet går att härleda till den högre elevpeng som genererats på grund av förstärkningen på 2 mkr. som erhållits i ramen 217. Då verksamheten inte vet ramen för 218 kommer verksamheten inte utöka organisationen i någon större omfattning under året.

17 Språkintroduktionen prognosticerar ett överskott även 217. Asylmedlen från Migrationsverket fortsätter att generera en högre elevpeng för språkintroduktionens elever. När gymnasieskolans asylsökande elever beviljas uppehållstillstånd kommer ersättningen att övergå till den lägre schablon-/put-ersättningen. När allt fler elever kommer beviljas uppehållstillstånd kommer elevpengen troligtvis att bli lägre, trots att kostnaderna för eleverna är kvar på samma nivå. Verksamhetens kostnader förvänta generera ett överskott på 6,2 mkr. Största posten förklaras av ett överskott på Sannarpsgymnasiets övriga kostnader som prognosticerar ett överskott på 3,9 mkr (se inledande text till rubriken Prognos). Inklusive planerade förändringar i verksamhetens organisation förväntas lönekostnader genera ett överskott på 2,3 kkr. Detta förklaras främst av antagningscentrets försenade start under 216. Förseningen innebar att antagningscentret inte förbrukade tilldelade medel som därmed resultatbalanserades till 217. Sannarpsgymnasiet önskar att projektet fortsätter in i 218 med motsvarande tid som det försenades 216. Prognos förändring mot föregående prognos Årets första rapport och prognos. Finns ingen förändring att rapportera. Investeringsredovisning Sannarpsgymnasiet har inte genomfört några investeringar för året ännu, likt föregående år. Skolan prognosticerar inte någon budgetavvikelse för årets investeringar.

18 Driftredovisning Sture Utfall periodresultat Förändringen av Sturegymnasiets intäkter jämfört med motsvarande period 216 beror på bidraget från Ljungbergska stiftelsen verksamheten erhöll 216. Kostnaderna är 1,2 mkr. lägre än motsvarande period föregående år. De största skillnaderna går att finna i verksamhetens löner som är lägre än 216 samtidigt som lokalkostnaderna är lägre eftersom städfakturan från servicekontoret inte kommit än. Prognos budgetavvikelse Sturegymnasiet prognosticerar ett överskott på 3,9 mkr för 217. En stor del av överskottet går att härleda till den högre elevpeng som genererats på grund av förstärkningen på 2 mkr. som erhållits i ramen 217. Då verksamheten inte vet ramen för 218 kommer verksamheten inte utöka organisationen i någon större omfattning under året. Språkintroduktionen prognosticerar ett överskott även 217. Asylmedlen från Migrationsverket fortsätter att generera en högre elevpeng för språkintroduktionens elever. När gymnasieskolans asylsökande elever beviljas uppehållstillstånd kommer ersättningen att övergå till den lägre schablon-/put-ersättningen. När allt fler elever kommer beviljas uppehållstillstånd kommer elevpengen troligtvis att bli lägre, trots att kostnaderna för eleverna är kvar på samma nivå. För verksamhetens kostnader förväntas ett överskott på 3,9 mkr. Största posten förklaras av ett överskott på Sturegymnasiets övriga kostnader som prognosticerar ett överskott på 3,5 mkr (se inledande text till rubriken Prognos ). Inklusive planerade förändringar i verksamhetens organisation förväntas lönekostnader genera ett överskott på 4 kkr. Prognos förändring mot föregående prognos - Investeringsredovisning Sturegymnasiet har inte genomfört några investeringar för året ännu, föregående år uppgick investeringarna till 54 kkr. för motsvarande period. Skolan prognosticerar inte någon budgetavvikelse för årets investeringar.

19 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 661 Vuxenutbildningen Driftredovisning Utfall periodresultat I vht 661 ingår kommunvux (grundläggande vuxenutbildning, vård-och omsorgsutbildning, särskild utbildning för vuxna, gymnasial vuxenutbildning, yrkeshögskola och utbildning i svenska för invandrare) och Halmstad kompetenscentrum. Verksamhetens totala resultat har förbättrats med 33 % (3,3 mkr.) jämfört med motsvarande period föregående år. Den största förklaringen till detta är ökade intäkter från Migrationsverket, lokalkostnaderna för 217 som inte är fakturerade från Fastighetskontoret och lägre lönekostnader. Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år ökat med 18 % (1,2 mkr.). Bidraget från Migrationsverket (schablonbidrag/etableringsbidrag) för SFI studerande har ökat pga fler elever under 217. Skillnaden för schablonbidraget/etableringsbidraget mellan perioden för 216 och 217 är 1,8 mkr. De interna intäkterna för elevpeng till kommunvux har minskat med 125 kkr. mot föregående år. From hösten 216 bedriver kommunvux utbildning av samhällsorientering i egen regi. Under januari och februari har det fakturerats för 42 kkr. Faktureringen av elever från andra kommuner som läser i Halmstad är 1, mkr. lägre 217 än motsvarande period 216. Skillnaden mellan åren beror på att faktureringen för 217 inte har kommit igång. Lönekostnaderna är 9 % (679 kkr.) lägre än motsvarande period 216. Detta förklaras av att organisationens arbete med färre vikarier och bättre anpassad storlek på lärare och administration under hösten 216 har gett resultat. En annan anledning är att antalet rektorer på kommunvux har minskat från tre till två. Lokalkostnaderna för 217 är inte bokförda (ej fakturerade från Fastighetskontoret). De övriga kostnaderna är,2 % (11 kkr.) lägre än motsvarande period föregående år. Jämfört med 216 så minskar utbetalningen av elevpengen till kommunvux med 125 kkr. Minskningen av utbetalningarna till kommunvux består till största del av minskade utbetalningar till Grundläggande vuxenutbildning (121 kkr.) och att Svenska för invandrare (SFI) ökar något (11 kkr.) medan Gymnasial vuxenutbildning minskar (15 kkr.). Jämfört med samma period 216 så ökar inköpen av utbildning externt med 575 kkr. Inköpen av yrkesinriktade utbildningar är (76 kkr.) lägre och inköpen av Gymnasial vuxenutbildning (81 kkr.) lägre. Däremot ökar inköpen av utbildning för SFI (44 kkr.) och för Grundläggande vuxenutbildning (292 kkr.). Övriga kostnader (resor, försäkringar, tele/data kostnader etc) är 439 kkr. lägre 217 än motsvarande period 216.

20 Prognos budgetavvikelse - Prognos förändring mot föregående prognos - Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Periodens investeringar uppgår till kkr. Investeringsutfallet motsvarande period föregående år uppgick till kkr. Prognos budgetavvikelse - Prognos förändring mot föregående prognos -

21 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens intäkter: Minskade bidrag pga få tillsatta Prova På Platser (AME) Lägre återsökt moms (DV) -3-3 Minskad försäljning av personaltjänster (EB) -1-1 Intäkterna från Migrationsverket är högre än budgeterat vilket ger en prognosförändring för helåret (ETA) Lönekostnader: Minskade lönekostnader pga få tillsatta Prova På Platser (AME) Uppd 2172 Verksamhetövertagande (DV) Tillsättning av en enhetschef är planerad i slutet av året och ökade kostnader för sommarvikarier för att upprätthålla servicenivå under semestertid. Korrigering av PO pålägg jan-okt för unga vuxna (EB) Minskade lönekostnader, vilket beror främst att viss planerad utökning av personal ej har genomförts.(eta) Lokalkostnader: 7 7 DV:s hyreskostnad för Tynavägen ej budgeterad Dubbel hyra för DV:s adm, ej budgeterad hyra flr lokal Ökade lokalkostnader förklaras av ökat behov av bostäder, som UAF hyr för anvisat boende för nyanlända. (ETA) Kapitalkostnader: -9-9 Övriga kostnader: Överskott sociala fonder (AME) 5 5 Uppd 2172 Verksamhetsövertagande (DV) Ökning av kostnader för SFI till VUX med 2,6 mkr och språkintro till gymnasiet 1 kkr. (ETA) Ökad kostnad för flytten av överfallslarmet från de gamla lokaler på Axel Olssons gatan har blivit dyrare än plan. (EB) -3-3 Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelsen (G26) ska vara lika med avvikelsen som redovisas i cell G116. Budgetavvikelsen (H26) ska vara lika med avvikelsen som redovisas i cell H116.

22 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Förvaltningsövergripande Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall 2172 Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Förvaltningsövergripande Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall 2162 Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Förvaltningsövergripande Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Övriga kostnader: Avsatta medel till kompetensutv har inte nyttjats IT-kostnaderna har minskat Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelsen (G26) ska vara lika med avvikelsen som redovisas i cell G116.

23 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; AME Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; AME Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; AME Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens intäkter: Minskade bidrag pga få tillsatta Prova På Platser -5-5 Lönekostnader: Minskade lönekostnader pga få tillsatta Prova På Platser Lokalkostnader: Kapitalkostnader: Övriga Kostnader: Överskott sociala fonder 5 5 Summa avvikelse driftredovisning 7 7 Arbetsmarknadsenhetens förändrade resultat 217 jämfört med motsvarande period 216 beror på: De nya åtgärderna som staten införde 216 fick full effekt (bidrog till ökade bidragsintäkter och lönekostnader) först senare delen av året. Extratjänsterna beräknas komma igång först om ett par månader vilket kommer öka differensen ytterligare. Det nya EU-projektet Moving On startade under hösten 216 vilket bidragit till både högre bidragsintäkter och kostnader. Arbetsmarknadsenhetens utfall 217 beräknas att påverkas av: Att arbetet med de sociala fonderna inte kommit igång enligt plan. Att tillsättningen av Prova På Platserna inte skett enligt plan.

24 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Daglig verksamhet Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Daglig verksamhet Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Daglig verksamhet Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Intäkter: -3-3 Den största intäkten inom DV är återsökt moms för Nytida (1,2 milj). Eftersom Nytidas deltagare återgår i kommunal regi kommer intäkterna att minska från oktober månad med ca 3 tkr. Lönekostnader Övertagande av personal som arbetade inom Nytida Korrigering av för högt PO under året Lokalkostnader Hyreskostnader för Tynavägen (485 kkr.) samt hyreskostnader för dubbla adresser för administrativ personal Stödkostnader för Kadriljen är inte budgeterade samt högre kostnader för sophämtning och underhålla av fastigheterna än budgetrat Kapitalkostnader 2 2 Färre investeringar än beräknat Övriga kostnader Budgeterade medel för extern aktör och som kommer att utbetalas som lönekostnader för verksamhetsövertagandet Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelsen (H26) ska vara lika med avvikelsen som redovisas i cell H116. Att Nytida avslutar sin verksamhet hos oss kommer att påverka ekonomin inom DV, negativt. Övertagandet av personal är klart. Det har dock framkommit att man man har använt timanställd personal i stor omfattning. Uppskattningsvis handlar det om timmanställningar motsvarande 5 heltidstjänster. Enhetschefen arbetar med en kartläggning av behoven. De budgeterande medlen för extern aktör omvandlas till lönekostnader men en del omkostnader för deltagarna som mat, terapimaterial och nyanskaffning av bil samt andra omställningskostnader minskar utfallet.

25 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Ekonomiskt bistånd Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Ekonomiskt bistånd Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Ekonomiskt bistånd Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens intäkter: Lönekostnader: Lokalkostnader: Kapitalkostnader: Övriga kostnader: Summa avvikelse driftredovisning

26 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Etableringen Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Etableringen Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Etableringen Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens intäkter: Lönekostnader: Lokalkostnader: Kapitalkostnader: Övriga kostnader: Summa avvikelse driftredovisning

27 Kommentar driftredovisning Utfall-periodresultat Verksamhetens intäkter: Lönekostnader: Lokalkostnader: Övriga kostnader:

28 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Prognosen för utbetalningarna av försörjningsstöd är lika stora 217 som föregående år men ramen 217 är 3 mkr lägre. Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring

29 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Intäker varav utebliven bussförarutbildning. Beslut fattat efter budgetering -1 4 kkr. Lönekostnader varav prognosticerade lönekostnader enligt nuvarande organisation med planerade förändringar 987 kkr. varav prognosticerade överskott för antagningscenter kkr. Lokalkostnader Kapitalkostnader 6 6 varav lägre investeringar genomförda än beräknat utifrån tilldelade ram 216 (KGs 6, mkr) 6 kkr. Övriga kostnader varav förhögt budgeterade förvaltningsgemensamma kostnader 8 kkr. varav överskott på de kommunala gymnasieskolorna 12 8 kkr. Summa avvikelse driftredovisning 16 16

30 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Kattegatt Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Kattegatt Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Kattegatt Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Intäkter varav utebliven bussförarutbildning. Beslut fattat efter budgetering -1 4 kkr. Lönekostnader varav prognosticerade lönekostnader enligt nuvarande organisation med planerade förändringar 74 kkr. Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader varav överskott på Kattegattgymnasiet för övriga kostnader kkr. Summa avvikelse driftredovisning

31 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sannarp Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sannarp Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sannarp Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Intäkter Lönekostnader varav prognosticerade lönekostnader enligt nuvarande organisation med planerade förändringar 38 kkr. varav prognosticerade överskott för antagningscenter kkr. Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader varav överskott på Sannarpsgymnasiet för övriga kostnader kkr. Summa avvikelse driftredovisning

32 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sture Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sture Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sture Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Intäkter Lönekostnader varav prognosticerade lönekostnader enligt nuvarande organisation med planerade förändringar 449 kkr. Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader varav överskott på Sturegymnasiet för övriga kostnader kkr. Summa avvikelse driftredovisning

33 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Intäkter Lokalkostnader Övriga kostnader Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring

34 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/38 Ärende UAN 217/38 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Ärendets ursprung: Motion - sysselsättningsåtgärder för nyanlända Socialdemokraterna Remiss - Motion om sysselsättningsåtgärder för nyanlända från Socialdemokraterna Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta förslaget till yttrande enligt bilaga 1 (daterad ). Sammanfattning av ärendet En motion har inkommit till kommunfullmäktige från Socialdemokraterna. Det föreslås undersöka möjligheterna att hitta praktik/arbetsprövning/arbetsrehabiliteringsplatser inom lantbruk och odling för att få individer att komma närmare arbetsmarknaden. I föreliggande tjänsteskrivelse beskrivs de insatser som utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen redan erbjuder berörd målgrupp i samverkan med Arbetsförmedlingen. Beskrivning av ärendet Bakgrund En motion har inkommit till fullmäktige från Fatma Hergul (S) och Ulla Winblad (s). Motionen handlar om tillskapande av aktiviteter för nyanlända med tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd i form av odling av grönsaker, frukt och växter. Syftet med aktiviteterna skulle vara att erbjuda målgruppen meningsfull sysselsättning och/eller rehabilitering. Man menar även att dessa aktiviteter skulle kunna erbjudas andra grupper såsom långtidsarbetslösa och långtidssjuka. Analys och förslag Arbetsförmedlingen äger ansvaret för etableringsuppdraget och därigenom beställning av olika insatser och åtgärder för denna målgrupp. I januari 217 var ca 9 individer inskrivna i etableringen vid Arbetsförmedlingen i Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

35 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/38 Halmstad. Utifrån ett matchningsperspektiv visar en kartläggning av dessa individers bakgrund att ca 2,5 % har en yrkesbakgrund inom jordbruk/odling. Arbetsmarknadsenheten är en utförarverksamhet som erbjuder skräddarsydda aktiviteter/insatser utifrån de önskemål/behov som berörd inremittent (exempelvis Arbetsförmedlingen och enheten för ekonomiskt bistånd) efterfrågar för sina målgrupper. De insatser och aktiviteter som erbjuds finns inom många olika områden, däribland lantbruk och odling. På Stadsbondgården Olofstorp, som är en verksamhet som ingår i Arbetsmarknadsenheten, erbjuds praktik/prövning/träning inom djurskötsel, odling, trädgårdsarbete m m. Genom samarbete med Samordningsförbundet Halland bedrivs även projekt VÄXA i denna miljö. VÄXA är ett för-rehabiliteringsprojekt i grön miljö, där individer som har dåligt psykiskt och/eller fysiskt mående kan arbetspröva utifrån sina egna förutsättningar och i si egen takt. Utöver denna möjlighet har Arbetsförmedlingen samarbete med odlingar och lantbruk som bedrivs i privat regi. Det pågår även ett samarbete med Högskolan i Halmstad, projekt Framtidens Lantbruk. Vid samtal med sektionschef på Arbetsförmedlingen är bedömningen att dagens efterfrågan av insatser inom denna bransch möts av redan existerande utbud och att det i dagsläget inte efterfrågas ytterligare insatser inom detta område. Nämnden föreslår därmed att motionen ses som besvarad. Konsekvenser av förslaget Förslaget bedöms inte ha någon påverkan på målgruppens möjligheter till praktik/arbetsprövning/arbetsrehabiliteringsplatser inom den aktuella branschen mot bakgrund av att det finns pågående insatser och etablerad samverkan med denna branschinriktning. Ärendets beredning Utvecklingsledare Marina Zivojinovic har varit ansvarig för att ta fram underlag till föreliggande skrivelse. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

36 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/38 Synpunkter har inhämtats från Arbetsmarknadsenheten, verksamhetschef Camilla Samuelsson samt från Arbetsförmedlingen, sektionschef Lisa Olsson. Ärendet hanteras i HUKSAM i sedvanlig ordning. Ärendets beslutsgång Yttrande över motion beslutas av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Beslut om motion fattas i kommunfullmäktige. Beslutsunderlag 1. Yttrande (daterat ). Information om beslutet Beslutet berör stadskontoret och kommunfullmäktige. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Jörgen Krantz, enhetschef Handläggare, Marina Zivojinovic Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(3)

37 Yttrande Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/38 Remiss - Motion om sysselsättningsåtgärder för nyanlända från Socialdemokraterna Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att lämna motionen utan åtgärd. De insatser som föreslås i motionen pågår redan genom samarbete mellan utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och Arbetsförmedlingen. Bakgrund En motion har inkommit till fullmäktige från Fatma Hergul (S) och Ulla Winblad (s). Motionen handlar om tillskapande av aktiviteter för nyanlända med tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd i form av odling av grönsaker, frukt och växter. Syftet med aktiviteterna skulle vara att erbjuda målgruppen meningsfull sysselsättning och/eller rehabilitering. Man menar även att dessa aktiviteter skulle kunna erbjudas andra grupper såsom långtidsarbetslösa och långtidssjuka. Analys och förslag Arbetsförmedlingen äger ansvaret för etableringsuppdraget och därigenom beställning av olika insatser och åtgärder för denna målgrupp. I januari 217 var ca 9 individer inskrivna i etableringen vid Arbetsförmedlingen i Halmstad. Utifrån ett matchningsperspektiv visar en kartläggning av dessa individers bakgrund att ca 2,5 % har en yrkesbakgrund inom jordbruk/odling. Arbetsmarknadsenheten är en utförarverksamhet som erbjuder skräddarsydda aktiviteter/insatser utifrån de önskemål/behov som berörd inremittent (exempelvis Arbetsförmedlingen och enheten för ekonomiskt bistånd) efterfrågar för sina målgrupper. De insatser och aktiviteter som erbjuds finns inom många olika områden, däribland lantbruk och odling. På Stadsbondgården Olofstorp, som är en verksamhet som ingår i Arbetsmarknadsenheten, erbjuds praktik/prövning/träning inom djurskötsel, odling, trädgårdsarbete m m. Genom samarbete med Samordningsförbundet Halland bedrivs även projekt VÄXA i denna miljö. VÄXA är ett förrehabiliteringsprojekt i grön miljö, där individer som har dåligt psykiskt och/eller fysiskt mående kan arbetspröva utifrån sina egna förutsättningar och i si egen takt. Utöver denna möjlighet har Arbetsförmedlingen samarbete med odlingar och lantbruk som bedrivs i privat regi. Det pågår även ett samarbete med Högskolan i Halmstad, projekt Framtidens Lantbruk. Vid samtal med sektionschef på Arbetsförmedlingen är Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

38 Yttrande Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/38 bedömningen att dagens efterfrågan av insatser inom denna bransch möts av redan existerande utbud och att det i dagsläget inte efterfrågas ytterligare insatser inom detta område. Nämnden föreslår därmed att motionen ses som besvarad. Jenny Axelsson, ordförande Ann-Sofie Hammargen Sjöholm, förvaltningschef Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

39 Remissärende Stadskontoret KS 216/598 Ärende 216/598 Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Motion - sysselsättningsåtgärder för nyanlända - Socialdemokraterna Sammanfattning av remissärendet En motion har inkommit till kommunfullmäktige från Fatma Hergul (S) och Ulla Winberg (S). Det föreslås undersöka möjligheterna att hitta praktik/arbetsprövning/arbetsrehabiliteringsplatser inom lantbruk och odling för att få individer att komma närmare arbetsmarknaden. Kommunstyrelsen beslutar att remittera motionen till utbildning- och arbetsmarknadsnämnden för svar senast Informationsunderlag 1. Motion om sysselsättningsgrad för nyanlända Stadskontoret Zhale Rashid Registrator/utredare Halmstads kommun, Stadskontoret, Box 153, 31 5 Halmstad Sida 1(1) direkt@halmstad.se

40 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Pnr -K5 2b1G/oo?\& Till kommunfullmäktige i Halmstads kommun Socialdemokraterna FRAMTIDSPARTIET I HALMSTAD Motion om sysselsättningsåtgärder för nyanlända Det finns ett stort behov av att hitta sysselsättning och aktiviteter för nyanlända unga och vuxna med permanent- eller tillfälligt uppehållstillstånd, för att undvika att dessa individer passiviseras i väntan på besked eller under den tid det tar att hitta ett arbete. Vi vill undersöka möjligheterna att kunna ta fram resurser som kan användas till aktiviteter för dessa individer inom lantbruk eller i form av odling av grönsaker, frukt och växter. Odling ligger varmt om hjärtat för många och kan fungera som en meningsfull sysselsättning samt som rehabilitering. Detta är ett bättre alternativ till tvångspromenader för att fullgöra sin skyldighet mot respektive enhet, exempelvis ekonomiskt bistånd eller etableringsersättningsenheten. Att vara aktiv bidrar till att göra deltagarna målmedvetna och motiverade att hitta jobb eller studera vidare. Det är viktigt att vi agerar nu för att se till att dessa individer får en meningsfull vardag. Verksamheten kan även gynna andra medborgare så som långtidsarbetslösa och långtidssjuka som kan behöva en rehabiliteringsplats och arbetsprövning. Med detta yrkar vi: Att undersöka möjligheterna att hitta praktik/arbetsprövning/arbetsrehabiliteringsplatser inom lantbruk och odling för att få individer att komma närmare arbetsmarknaden. Fatma Hergul (S), ledamot utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ulla Winblad (SJ, socialdemokraternas gruppledare i kommunfullmäktige i " t o

41 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/11 Ärende UAN 217/11 Beslutsinstans: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ärendets ursprung: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Revidering av tillämpningsanvisningar gällande ekonomiskt bistånd Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta föreliggande Tillämpningsanvisningar avseende ekonomiskt bistånd 217 samt riktlinjer för Våld i nära relation och Barnperspektivet. Sammanfattning av ärendet Årligen revideras tillämpningsanvisningarna för handläggning av ekonomiskt bistånd. För år 217 med för föreslagen revidering förtydligande i text gällande vuxenstudier på grundskolenivå, förtydligande gällande föräldraledighet, föreslagen höjning av nivåer för boendekostnader samt tillägg av utgiftsposterna dator och internetuppkoppling. Ärendet har beretts inom enheten för ekonomiskt bistånd. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås anta tillämpningsanvisningarna samt riktlinjer för Barnperspektivet och Våld i nära relation. Beskrivning av ärendet Bakgrund Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden ger anvisningar för bedömningen i ärenden som rör ekonomiskt bistånd. Dessa anvisningar ligger upptill de anvisningar som ges i lagstiftningen och anvisningar från Socialstyrelsen. Socialtjänstlagen reglerar handläggningen inom enheten för ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsen ger anvisningar om hur lagen ska tolkas och tillämpas. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(4)

42 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/11 Ansvarig nämnd i kommunen kan anta egna anvisningar för att ta hänsyn till lokala förhållanden, så som boendekostnader samt anvisningar inom andra områden som nämnden vill lyfta fram. I den nu föreslagna revideringen finns områden som föreslås förändras i förhållande till nu gällande anvisning. Ändring i text gällande vuxenstuderande på grundskolenivå. I den nu gällande tillämpningsanvisningen står att förutsättningen för att få studera på grundskolenivå och samtidigt vara berättigad till ekonomiskt bistånd är att den enskilde tidigare inte har motsvarande svensk grundskoleutbildning eller högre. Då både utbildningsnivå och kunskaper motsvarande utbildningsnivå många gånger måste bedömas genom prövning så bör tillägg i texten göras med eller vid prövning visar sig inte ha kunskaper motsvarande svensk grundskola samt Individuell bedömning får göras i de fall då den enskilde har grundskoleutbildning, men det vid prövning visar sig inte har kunskaper motsvarande grundskolenivå. Rätt till bistånd i samband med föräldraledighet förtydligas när det gäller att föräldern ska ställa sig till arbetsmarknadens förfogande när barnet fyller 1 år och har möjlighet att få plats på förskola. Höjning av nivåer för boendekostnader eftersom hyreshöjning har skett i förhandlingar mellan hyresgästförening och fastighetsägarna. Förslag till höjd boendekostnad är 1 kr för varje nivå i anvisningarna. Det gäller både för skälig boendekostnad och för högsta godtagbara boendekostnad. Nytt är också inledningen om boendekostnader där det framgår vad nivån för skälig boendekostnad baseras på och hur den har tagits fram. Tillägg av nya utgiftspunkter för både dator och internetsuppkoppling. Ansökningar om ekonomiskt bistånd till både dator och internetuppkoppling är allt mer vanligt förekommande och det bör också därför finnas med i tillämpningsanvisningarna som stöd för handläggningen. I riktlinjer vid ansökan om ekonomiskt bistånd Våld i nära relation har viss redigering behövt göras i nuvarande riktlinjer då organisationen på enheten för ekonomiskt bistånd är ny sedan och hänvisningar i texten finns till gruppnamn som inte längre finns. Ett nytt tillägg i texten bör göras när det gäller förtydligande och tolkning av lagtext. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(4)

43 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/11 Kostnad för skyddat boende har tidigare varit något som har varit prövat genom ansökan om ekonomiskt bistånd. Av socialtjänstlagen 8 kap 1 framgår dock att kostnad för stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär inte ska medföra kostnader för den enskilde. Socialstyrelsen menar att skyddat boende är att se som en stöd- och hjälpinsats och inte som ekonomiskt bistånd. I riktlinjen Våld i nära relation bör detta därför förtydligas. I riktlinjen för Barnperspektivet har endast ändringar i texten gjorts genom att ta bort fel namn på förvaltning samt ändring från ordet försörjningsstöd till ekonomiskt bistånd. Analys och förslag Förändringen i anvisningen med justering av nivåer av boendekostnaderna för godtagbar boendekostnad och högsta godtagbara boendekostnad bör ske regelbundet utifrån de hyreshöjningar som sker varje år. Tillämpningsanvisningar och riktlinjer behöver regelbundet ses över och revideras då både händelser i omvärlden, lagstiftning etc förändras. De nu föreslagna förändringarna bedöms vara nödvända utifrån detta och för att underlätta och förtydliga i handläggningen av ärenden inom enheten för ekonomiskt bistånd. Se vidare under rubriken Beskrivning av ärendet. Konsekvenser av förslaget De föreslagna förändringarna i Tillämpningsanvisningar såväl som riktlinjer för Barnperspektivet och Våld i nära relation förutses inte medföra några ekonomiska konsekvenser. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom enheten för ekonomiskt bistånd. Ärendets beslutsgång Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar om Tillämpningsanvisningar samt riktlinjer avseende enheten för ekonomiskt bistånd. Beslutsunderlag 1. Tillämpningsanvisningar avseende ekonomiskt bistånd. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(4)

44 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/11 2. Riktlinjer Barnperspektivet 3. Riktlinjer Våld i Nära relation Information om beslutet De som berörs av beslutet är tjänstemän på enheten för ekonomiskt bistånd. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Karin Högberg, verksamhetschef Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 4(4)

45 Tillämpningsanvisningar avseende ekonomiskt bistånd år 217 Regeringen fattar varje år beslut om ändringar i den del av socialtjänstförordningen som behandlar riksnormen. I riksnormen fastställs skäliga kostnader enligt 4 kap 3 första stycket i socialtjänstlagen (21:453). Riksnormen för ett hushåll utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna. Utöver riksnormen har den enskilde rätt till skäliga kostnader utöver riksnormen enligt 4 kap 3 första stycket, punkt 2. Det kostnader som omfattas är boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Den enskilde har även rätten till bistånd till sin livsföring i övrigt, alltså de behov den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. De kostnader som oftast är aktuella är kostnader för hälso-och sjukvård, medicin, tandvård, glasögon, hemutrustning, flyttkostnader, spädbarnsutrustning, umgängesresor, rekreation, begravning, serviceavgifter samt hyres- och elskulder. Socialstyrelsens Ekonomiskt bistånd, Handbok för socialtjänsten är ett komplement till Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd. I Ekonomiskt bistånd, handbok för socialtjänsten, ges praktiska råd för handläggningen av ekonomiskt bistånd. Nedanstående riktlinjer avser kommunens avvikelser eller tillägg till Socialstyrelsens rekommendationer. Vid all handläggning inom utbildnings-och arbetsmarknadsförvaltningens enhet för ekonomiskt bistånd gäller följande föreskrifter. 1. Konsultera Socialstyrelsens Ekonomiskt bistånd, handbok för socialtjänsten, för att där få råd för handläggning och rättstillämpning i den aktuella frågeställningen. 2. Kontrollera i nedanstående riktlinjer för att få information om kommunens eventuella avvikelser och tillägg. Barnperspektiv I hushåll där det finns barn och ungdomar ska deras situation alltid uppmärksammas. När beslut rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa kräver. I ärenden där det finns barn ska konsekvenserna för barnen alltid övervägas innan beslut fattas. Vid avslagsbeslut ska det dokumenteras att detta övervägande har skett. (Se Riktlinjer om barnperspektiv) Våld i nära relationer För våldsutsatta kan riktlinjerna för ekonomiskt bistånd frångås. Därmed kan förhöjda kostnader godtas. (Se Riktlinjer för våld i nära relation). Skapad av: Karin Högberg Sida 1 (6) Uppdaterad av: Nicci Nilsson

46 1. Inkomster 1.1 Studier Vuxenstuderande på grundskolenivå. Om studierna är en förutsättning för att den enskilde i framtiden ska kunna stå till arbetsmarknadens förfogande, kan ekonomiskt bistånd beviljas under maximalt tre terminer. Förutsättningen är att den enskilde inte har motsvarande svensk grundskoleutbildning eller högre, eller vid prövning inte har kunskaper motsvarande svensk grundskola, att studieplan presenteras samt att studierna bedrivs på heltid och är studiemedelsberättigade. En ansökan om bidragsdelen av studiemedel måste göras, men inte den del som avser lån. Individuell bedömning får göras i de fall då den enskilde har grundskoleutbildning, men det vid prövning visar sig inte har kunskaper motsvarande grundskolenivå. Personer som deltar i SFI-undervisning, kan under maximalt 3 år få lov att studera med ekonomiskt bistånd under förutsättning att språklig utveckling sker. Vuxenstuderande på gymnasienivå Utgångspunkten är att vuxenstuderande inte står till arbetsmarknadens förfogande och därför inte är berättigade till ekonomiskt bistånd. Vuxna studerande kan bara i undantagsfall anses vara berättigade till bistånd till sin försörjning.(socialstyrelsens Ekonomiskt bistånd, en handbok för socialtjänsten) Om en sökande ändå undantagsvis efter individuell prövning skulle beviljas bistånd under tid då personen bedriver vuxenstudier, ska alltid studiemedlets bidragsdel sökas. Skäl för särskild bedömning En person under 25 år som inte genomfört sin gymnasieutbildning kan, som en del i en långsiktig planering, tillsammans med andra insatser, prova på studier under en kortare tid för att öppna vägen för fortsatta studier med reguljär studiefinansiering. Denna möjlighet ges inte till de som skall höja sina betyg eller vill byta inriktning med annan kompetens. Ungdomar under 21 år som går i skolan För gymnasiestuderande ungdomar är föräldrarna försörjningsskyldiga fram till barnet fyller 21 år (FB 7:1). Studiebidrag utgår till och med vårterminen det år man fyller 2 år. Extra tillägg räknas inte som inkomst. Från och med höstterminen man fyller 2 år skall bidragsdelen av studiemedel sökas. Det ställs inte krav på att man skall söka lånedelen av studiemedel. För gymnasiestuderande som bor i Ungbo ställs samma krav som för hemmaboende gymnasiestuderande ungdomar. 1.2 Föräldraledighet Den enskilde måste ta ut hel dagersättning för föräldraledighet sju dagar per vecka. Vid prövning av rätten till bistånd ställs krav på att föräldern ska ställa sig till arbetsmarknadens förfogande när barnet har fyllt 1 år om behovet av försörjning inte kan tillgodoses på annat sätt. 1.3 Habiliteringsersättning Den habiliteringsersättning som betalas ut av kommunen ska vid beräkning av ekonomiskt bistånd inte räknas som inkomst. Skapad av: Karin Högberg Sida 2 (6) Uppdaterad av: Nicci Nilsson

47 1.4 Bilinnehav Innehav av bil accepteras endast om denna behövs för arbetsresor eller då medicinska eller starka social skäl finns. Vid beräkning godtas skäliga kostnader för bensin, skatt, försäkring och besiktning. 1.5 Sparade medel Ålderspensionärers sparade medel ska vid beräkning av ekonomiskt bistånd räknas som tillgång. 1.6 Nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom För att nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska godkännas bör individen ha ett läkarintyg för sjukskrivning som styrker nedsättningen. För arbetslösa ska intyget gälla gentemot normalt förekommande arbeten. Individens rehabilitering kan behöva samordnas. Detta gäller om den sjukskrivne bedöms ha en potential att rehabiliteras mot att åter bli arbetsför och behöver arbetslivsinriktade insatser parallellt med sjukskrivning och vårdens insatser. FK har i dessa fall ansvaret för att samordna rehabiliteringen, men handläggaren på enheten för ekonomiskt bistånd ansvarar för att motivera klienten, initiera ärendet hos FK, och för att delta i samordningen. 2. Utgifter 2.1 Studielitteratur Bistånd till faktiska och verifierade kostnader för nödvändig studielitteratur kan beviljas. Möjligheter till inköp av begagnad studielitteratur skall prövas. 2.2 Boendekostnad (inklusive uppvärmning) Nivån för skäliga kostnader har satts utifrån det boendebestånd som finns i kommunen och i en jämförelse med vad en låginkomsttagare på orten har råd att kosta på sig. Nivån för skäliga och högsta godtagbara boendekostnader utifrån hushållsstorlek baseras på hyresnivåer i olika bostadsområden i kommunen hos kommunens allmännyttiga bostadsbolag HFAB. Skälig boendekostnad: Ensamstående under 25 år vuxna under 25 år vuxna m från 25 år vuxna 1 barn vuxna m 2 barn vuxna m 3-4 barn vuxna m 5 eller fler barn 9 3 Högsta godtagbara boendekostnad kan beviljas vid nyansökningar, för hushåll som tidigare varit självförsörjande. Kostnaden kan beviljas under högst fyra månader. Högsta godtagbara boendekostnad kan accepteras vid medicinska eller starka sociala skäl. Högsta godtagbara kostnad kan även beviljas för personer med hyresskulder, där allmännyttan inte accepterar hyresgästen p g a skulder. För hushåll som har garantiboenden accepteras faktisk boendekostnad upp till högsta godtagbara kostnad. För studenter accepteras faktisk boendekostnad för studentlägenhet vid studieuppehåll under sommaren. Skapad av: Karin Högberg Sida 3 (6) Uppdaterad av: Nicci Nilsson

48 Högsta godtagbara boendekostnad: Ensamstående under år 1-2 vuxna under 25 år vuxna över 25 år vuxna m 1 barn vuxna m 2 barn vuxna m 3-4 barn vuxna m 5 barn 1 1 eller fler barn Efter fyra månader ska en omprövning göras. Högre boendekostnad än högsta godtagbara Bostadskostnader över högsta godtagbara kan beviljas för personer i t ex servicehus. För personer som uppenbarligen saknar möjlighet att erhålla bostad inom ramen för högsta godtagbara boendekostnad och där det finns starka skäl kan bistånd utgå till högre boendekostnad eller tillfällig hotellvistelse. Boendekostnad till ungdomar som slutar gymnasiet utgår som huvudregel inte. Undantag kan göras om familjen förlorar bostadsbidrag. (Boendekostnad beräknas enligt Ekonomiskt bistånd Stöd för rättstillämpning och handläggning). Ungdomar och eget boende Huvudregel är att ungdomar under 21 år inte beviljas ekonomiskt bistånd till kostnad för eget boende. Undantag Personer under 21 år där föräldrarna inte är försörjningsskyldiga och särskilda skäl föreligger, t ex trångboddhet, missbruk i familjen, stora relationsproblem. Personer under 2 år där föräldrarna är försörjningsskyldiga och särskilda skäl föreligger. Detta utreds på socialförvaltningen och beslutas av socialnämnden. 2.3 Hushållsel Bistånd beviljas till faktisk skälig kostnad. Vid bedömning av skälig kostnad utöver den fasta kostnaden för hushållsel, ska utgångspunkten vara Konsumentverkets beräknade månadsförbrukning i lägenhet för olika hushållsstorlekar. Detta ska ses som vägledande och inte som ett tak. Möjlighet till individuella bedömningar ska finnas. Vid behov ska vägledning för billigare elkostnad erbjudas den sökande. Skapad av: Karin Högberg Sida 4 (6) Uppdaterad av: Nicci Nilsson

49 Hushållsstorlek Normalförbrukning /månad i kwh Normalförbrukning / år i kwh 1 person personer personer personer personer personer personer personer personer personer Tandvård Rätten till ekonomiskt bistånd för nödvändig tandvård Ekonomiskt bistånd kan utgå till skäliga kostnader för nödvändig tandvård. För att nämnden skall kunna pröva rätten till bistånd, måste skriftligt specificerat kostnadsförslag föreligga. Ekonomiskt bistånd för upprättande av kostnadsförslag utgår inte, då patienten har rätt att erhålla detta utan tillkommande kostnad. Utgångspunkten för prövning av bistånd till tandvård, är att en skälighetsbedömning skall göras av såväl föreslagen terapi, som tandläkarens kostnad i förhållande till referenspriset, samt den sökandes förmåga att inom överskådlig tid själv kunna betala behandlingen. Ekonomiskt bistånd kan endast utgå till kostnader för tandvård som är ersättningsberättigad enligt lagen om statligt tandvårdsstöd. Bistånd utgår inte till merkostnader vid utbytesåtgärd. Om olika behandlingsmöjligheter är möjliga, utgår bistånd till billigaste behandlingsförslag. För akut tandvård kan bistånd beviljas i efterhand. Med akut tandvård avses tillstånd som framkallar smärta eller betydande obehag. Om behandlingen kräver flera behandlingstillfällen skall kostnadsförslag begäras in om det inte är uppenbart obehövligt. Nödvändig tandvård avser tandvård som har till syfte att ge - frihet från smärta eller sjukdomar - förmåga att äta, tugga eller tala utan större hinder - ett utseendemässigt godtagbart resultat - dentala material av rimlig standard Revisionsundersökning omfattas av rätten till bistånd högst vartannat år. Det allmänna tandvårdsstödet skall då utnyttjas. Om tätare undersökningsintervall bedöms som nödvändigt, vid t ex risk för progredierande sjukdom, skall behovet styrkas skriftligen av tandläkare. Bistånd till revisionsundersökning vartannat år kan beviljas utan föregående prövning. Om ytterligare behandling är nödvändig skall den sökande begära skriftligt kostnadsförslag innan behandlingen utförs. Laboratorieframställd kron- och broprotetik, implantatbehandling eller tandreglerings-behandling omfattas som huvudregel inte av rätten till bistånd. Sådan tandvård kan beviljas, först då andra behandlingsmöjligheter är uttömda. Vid möjlighet till olika materialval, utgår bistånd det billigaste alternativet. Bistånd till rotbehandling eller laboratorieframställd singelkrona utgår inte Skapad av: Karin Högberg Sida 5 (6) Uppdaterad av: Nicci Nilsson

50 för tänder i 7:e eller 8:e positionen, då tänderna inte bedöms som nödvändiga för att äta, tugga eller av utseendemässiga skäl. Vid behov kan nämnden begära in second opinion från annan tandläkare. Tandvårdsbehandling som kan beviljas skall vara utförd i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. 2.5 Cykel till barn Bistånd till cykel kan beviljas till barn om familjens behov av ekonomiskt bistånd inte bedöms vara av rent tillfällig art. Biståndet beviljas med upp till 15 kr per barn för cykel och hjälm. 2.6 Umgängesresor Bistånd kan beviljas efter individuell bedömning. 2.7 Dator Dator kan efter en individuell bedömning beviljas. I prövningen ska vägas in om det finns barn i hushållet och om det bedöms vara nödvändigt för att den enskilde ska kunna vara aktivt arbetssökande och/eller upprätthålla nödvändiga kontakter. Bistånd till dator är under förutsättning att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, t ex utlåning från skolan. 2.8 Internetuppkoppling Kostnad för internetuppkoppling kan godtas med skäligt belopp. 3. Undantag från krav 3.1 Vistelse på annan ort eller i annat land Huvudprincipen är att ekonomiskt bistånd inte beviljas vid utlandsvistelse. Undantag kan göras för personer som inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande p.g.a sjukdom eller av andra skäl. I sådana fall kan personen efter samråd med handläggaren vistas utomlands eller på annan ort i högst en månad per år utan att förlora rätten till ekonomiskt bistånd. 3.2 Ledighet Ledighet från deltagande i kompetenshöjande insats med bibehållet ekonomiskt bistånd kan beviljas då särskilda skäl bedöms föreligga. Skapad av: Karin Högberg Sida 6 (6) Uppdaterad av: Nicci Nilsson

51 Barnperspektivet riktlinjer Riktlinjer för enheten för ekonomiskt bistånd Halmstad kommun Två av barnkonventionens huvudprinciper; barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sina åsikter, samt att få sin åsikt beaktad finns införda i socialtjänstlagen. Socialtjänstlag 21:453 Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa beaktas. Med barn avses varje människa under 18 år. 1 kap 2 Av förarbetena till lagen framgår: Även barnens situation bör uppmärksammas när vuxna vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt eller annat bistånd till familjen. Om barnets bästa inte alltid är avgörande för vilket beslut som fattas, så skall det beaktas, utredas och redovisas. Socialstyrelsen och länsstyrelserna har i ett projekt arbetat med barnperspektivet i handläggning av ekonomiskt bistånd och utgivit en rapport ( ). Syftet med rapporten är att konkretisera barnperspektivet vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Ekonomiskt bistånd till barn och unga utgår huvudsakligen som försörjningsstöd och i enlighet med de tillämpningsanvisningar för ekonomiskt bistånd som antas av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Vid handläggning av hyresärenden prioriteras insatserna för att förebygga uppkomsten av hyresskulder hos familjer med barn. Särskilda insatser görs för att förhindra att barnfamiljer vräks. Insatser på generell och individuell nivå för att familjer ska bli självförsörjande är speciellt betydelsefulla för barn i familjer som lever med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Vid utredningar av föräldrarnas förutsättningar att delta i sysselsättningar ska dock barnens perspektiv och konsekvenser för barnen dokumenteras och beaktas. Vid föräldrars ansökan om ekonomiskt bistånd ska följande uppgifter om barnen inhämtas: vilka barn som finns i hushållet, umgängesbarn, boendesituation för barnet, hälsosituation, fritidssysselsättning. Vid långvarigt behov av försörjningsstöd ska i sammanhanget relevanta uppgifter om barnen i familjen regelbundet aktualiseras och dokumenteras. Hembesök kan vara ett lämpligt tillfälle att träffa barnen. Hembesök skall göras i samverkan med föräldrarna. Skapad av: Karin Högberg Sida 1 (3) Uppdaterad av: Nicci Nilsson C:\Users\nicnil8721\AppData\Local\Temp\Dokumentarkiv\555949\Barnperspektivet riktlinjer.docx

52 Var 6:e månad ska en fördjupad utredning av barnets situation göras. Har barnet behövt avstå något på grund av familjens ekonomiska situation, såsom t.ex. fritidssysselsättning, umgänge med närstående m m. Boende. Vid för höga boendekostnader, enligt kommunens regler för boendekostnader, skall invägas om barnen har särskilda behov av att gå kvar i samma skola, innan krav ställs på att förbilliga boendekostnaden. Hyresskulder. Bistånd till hyresskuld i barnfamiljer kan utgå om fastighetsägaren medger kvarboende om skulden betalas, och om det är enda möjligheten till att familjen skall uppnå en skälig levnadsnivå. Elskulder. Bistånd till elskuld kan utgå om bedömning görs att det är enda möjligheten till att familjen skall uppnå en skälig levnadsnivå. Umgängeskostnader utgår med personliga kostnader per dygn som barnet vistas hos föräldern. Kostnader utgår normalt för 2 dygn vartannat veckoslut, samt under längre tid under sommar- och andra lov om umgänget kan styrkas genom dom eller på annat sätt. Bistånd till mer omfattande umgängeskostnader kan utgå om umgänget är styrkt. Vid särskilt höga kostnader som t ex när umgänget kräver resor ska barnets/barnens ålder och behov samt jämförelse med vad en låginkomsttagare generellt har råd att kosta på sig vägas in i bedömningen. Funktionshindrade barn. Bistånd kan utgå för nödvändiga kostnader som inte täcks av socialförsäkringssystemet. Kostnaderna kan gälla kläder, skor eller särskild kost. Bistånd till bilkostnader kan utgå då bil har beviljats från försäkringskassan. Kostnader kan även utgå till lägervistelse eller dylikt om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, t ex som förmån från annan huvudman. Bistånd till spädbarnsutrustning kan utgå t ex till kläder, säng, barnvagn, skötbord och bilbarnstol. Bistånd till hemutrustning kan utgå till TV och annan hemutrustning, då sådan saknas. För kompletterande hemutrustning skall särskilt bedömas behovet av sängar och fungerande arbetsplaster för läxarbete. Vid långvarigt bidragsberoende kan bistånd utgå till följande: - Cyklar. Bistånd till cykel och cykelhjälm kan utgå med 1.5 kr/per barn om familjens behov av ekonomiskt bistånd inte bedöms vara av tillfällig art. - Sommaraktivitet. Bistånd till sommaraktiviteter kan utgå om särskilda behov föreligger. Vid beslut som utgår från barnens bästa skall detta vara dokumenterat i journalen. När ekonomiskt bistånd till barn är att betrakta som en behandlingsinsats eller är en del av en utredning som utförs på barn- och ungdomsavdelningen på socialförvaltningen så beviljas biståndet som förebyggande barnavård i enlighet med den delegation och de riktlinjer som barnoch ungdomsavdelningen har för detta ändamål. Skapad av: Karin Högberg Sida 2 (3) Uppdaterad av: Nicci Nilsson C:\Users\nicnil8721\AppData\Local\Temp\Dokumentarkiv\555949\Barnperspektivet riktlinjer.docx

53 Om behovet av ekonomiskt bistånd sammanhänger med att barn/unga är placerade i enskilt hem eller institution så beviljas bistånd i enlighet med den delegation och de riktlinjer som barn- och ungdomsavdelningen har för detta ändamål. Skapad av: Karin Högberg Sida 3 (3) Uppdaterad av: Nicci Nilsson C:\Users\nicnil8721\AppData\Local\Temp\Dokumentarkiv\555949\Barnperspektivet riktlinjer.docx

54 Våld i nära relation Riktlinjer vid ansökan om ekonomiskt bistånd Utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden i Halmstads kommun Förutsättningar: Socialtjänstlagens 5 kap 11 : Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Dessa anvisningar gäller för handläggning av ärenden som rör kvinnor och män utsatta för våld i nära relation. Anvisningen gäller även unga personer utsatta för hedersrelaterat hot och våld. I förarbeten till lagen sägs att socialtjänsten aktivt skall erbjuda hjälp av olika slag. Vid ansökan om ekonomiskt bistånd är det därför viktigt att förmedla kontakt med socialförvaltningens mottagningsenhet om inte sådan kontakt finns. Vidare kan den utsatta personen behöva kontakt med kvinnojouren eller annat boende. Vid behov kan även kontakt med polis och sjukvården förmedlas. De flesta ärenden som rör våld i nära relationer initieras från mottagningsenheten på socialförvaltningen. Det är då viktigt att ställa frågor om den utsatta personen har andra kontakter t ex med Kvinnojouren eller annan stödorganisation, samt om den utsatta personen har egna ekonomiska tillgångar. Uppgifterna är viktiga för bedömningen av hur snabbt personen behöver kontakt med socialsekreterare på enheten för ekonomiskt bistånd. Vid ansökan om ekonomiskt bistånd kan det få tragiska konsekvenser, om man till alla delar följer gällande riktlinjer och rutiner. Avsteg kan behöva göras för att inte riskera att den utsatta personens situation förvärras ytterligare. Men att en person utsätts för våld eller andra övergrepp behöver inte automatiskt betyda att den vanliga biståndsprövningen helt sättas ur spel. Socialtjänsten måste bedöma hur de ska hantera det från fall till fall. (Ekonomiskt Bistånd Handbok för socialtjänsten, Socialstyrelsen) Bemötande vid akutsituationer Den utsatta personen skall tas emot direkt och personens situation skall betraktas som akut även om det framkommer att misshandeln skett för en tid sedan. Om ärendet är pågående, skall personen träffa sin ordinarie handläggare. Om ärendet handläggs av socialassistent skall socialsekreterare vara med på besök om behov föreligger. Om den utsatta personen varit aktuell tidigare, kontaktas senaste socialsekreterare, som tar emot det akuta besöket. Det kan inge den utsatta personen en större trygghet om personen får träffa tidigare känd socialsekreterare. Skapad av: Karin Högberg Sida 1 (3) Uppdaterad av: Nicci Nilsson C:\Users\nicnil8721\AppData\Local\Temp\Dokumentarkiv\555951\Våld i nära relation - riktlinjer.docx

55 Under besöket är det viktigt att möta den utsatta personen i den situation personen befinner sig i, försöka få en bild av situationen, samt göra en bedömning av personens egen förmåga till handling och beslut. Det är viktigt att sätta tilltro till personens bedömning av fara och hotbild. Kontakt skall tas med mottagningsenheten på socialförvaltningen, samt avtala besökstid om sådan inte finns. Det skall också stå klart vem som ansvarar för vad mellan enheten för ekonomiskt bistånd på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen och mottagningsenheten på socialförvaltningen. Riskbedömning Handläggningen av ärenden av denna typ innebär att handläggaren under ärendets gång behöver göra riskbedömning fortlöpande. Det kan röra sig om boendeform eller bostadsort för den utsatta personen. Det kan röra sig om vilka kontakter som är möjliga att ta utifrån risk. Denna bedömning ska fortlöpande göras och dokumenteras i personakten. När det gäller behov av skyddat boende så är det socialförvaltningen som gör bedömning om det samt beviljar kostnaden. Skyddat boende är att se som en stöd- och hjälpinsats och inte som ekonomiskt bistånd. (Fristad från våld - en vägledning om skyddat boende, Socialstyrelsen ) Vid utredning skall klargöras vilket bistånd personen söker. Även barnens situation och deras behov skall utredas. Det är viktigt att utreda vilken hjälp personen och eventuella barn har tillgång till i nuläget. Generellt är det viktigt att vara uppmärksam på personens behov av stöd. Om erbjudet stöd avvisas, ska handläggaren vara uppmärksam på att behovet kan ändras och upplysa den sökande om att handläggaren inom kort kommer att ta en kontakt för att höra efter om den sökande ändrat sig och önskar stöd i den uppkomna situationen. Handläggaren har i det här fallet en aktiv roll för att säkerställa att den sökande får det stöd och den hjälp som personen behöver. Särskilda bedömningar avseende krav vid ansökan om ekonomiskt bistånd I Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 23:5) ges exempel på situationer då det kan finnas skäl att beräkna kostnader till en högre nivå än riksnorm. Där sägs att den som varit utsatt för brott kan ha tillfälligt höga kostnader för livsmedel, kläder och skor. Det skall inte ställas krav på att den person som misshandlat skall vara dömd eller polisanmäld vid prövning av rätten till bistånd. Om omständigheter framkommer som kan innebära en fara för den utsatta personen får avsteg göras från kraven för rätt till ekonomiskt bistånd avseende till exempel - Styrka att skilsmässa är sökt - Bodelning ska ha skett innan bistånd ges till hemutrustning - Sekretess gentemot mannen, även om de har en gemensam akt. - Intyg beträffande umgänge med barn - Makars ömsesidiga försörjningsskyldighet Skapad av: Karin Högberg Sida 2 (3) Uppdaterad av: Nicci Nilsson C:\Users\nicnil8721\AppData\Local\Temp\Dokumentarkiv\555951\Våld i nära relation - riktlinjer.docx

56 - Stå till arbetsmarknadens förfogande - Högre boendekostnad än skälig sådan Individuella bedömningar får göras om hur lång tid som avsteg från gällande riktlinjer skall göras. Det kan också vara nödvändigt att lägga upp en separat akt för den utsatta personen för att förhindra att maken/sambon som aktledare kan ta dela av uppgifter rörande den utsatta personen. Kvarskrivning Vid särskilda skäl kan den som kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier medges, att vid flyttning, vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten (kvarskrivning). Om flyttning sker till annan kommun ska denna kommun normalt ge bistånd. Det kan i vissa fall finnas anledning att göra undantag från den princip, t ex om en hotad person tvingas flytta mellan flera tillfälliga boenden innan en permanent lösning finns. Det yttersta ansvaret för att ge bistånd ligger på vistelsekommunen, men en bedömning måste göras om vad som är bäst i det enskilda fallet. (Ekonomiskt bistånd Handbok för socialtjänsten) Skapad av: Karin Högberg Sida 3 (3) Uppdaterad av: Nicci Nilsson C:\Users\nicnil8721\AppData\Local\Temp\Dokumentarkiv\555951\Våld i nära relation - riktlinjer.docx

57 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/61 Ärende UAN 217/61 Beslutsinstans: Utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden Ärendets ursprung: Samhällsbyggnadskontoret Remissvar - Framtid Harplinge, samråd (KS 216/285) Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande i enlighet med bilaga 1. Sammanfattning av ärendet Det finns flera syften med att ta fram ett utvecklingsprogram för Harplinge. Genom att beskriva hur Harplinge ska utvecklas de kommande 2 åren mot en gemensam målbild och genom att starta den process det innebär med utvecklingsprogram skapas en tydlighet från början som underlättar beslutsfattande i frågor som rör Harplinges framtid och syftar till att: Formulera en gemensam framtidsbild för Harplinge. Vara ett sätt för kommunen att lyssna in sina invånare. Skapa underlag för politikerna när de fattar beslut i frågor som rör Harplinges framtid. Samordna insatser och åtgärder oberoende av aktör. Utveckla möjligheter för Harplinge att växa av egen kraft. Den 2 januari 217 fattade styrgruppen (bestående av representanter för samhällsföreningen och politikerna i samhällsbyggnadsutskottet) för Framtid Harplinge beslut om att utvecklingsprogrammet för Harplinge ska ut på samråd mellan 27 januari till och med 3 april. Beskrivning av ärendet Bakgrund Harplinge växer och infrastrukturen är utvecklad, både genom säkra gångoch cykelbanor, framför allt till Haverdalsbro men också genom goda möjligheter till arbetspendling. Plönninge är ett stort innovationscentrum inom utbildningsverksamhet och gröna näringar. Nya bostäder, både lägenheter, radhus och gruppbostäder har tillkommit. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

58 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/61 Äventyrspark med grillplats och bland annat mountainbike/bmx-bana, ridvägar, elljusspår med utomhusgym, linbana, hinderbana och utsiktsplats lockar äventyrslystna både från Harplinge men också omnejden. Det finns också flera lekplatser som passar även de äldre barnen på flera platser i byn. Aktivitetsområdet erbjuder möjligheter till exempelvis parkour, utnyttja skatebordramper, hundrastgård och en fullskalig idrottshall samt andra aktiviteter som främjar lek-och idrottsmöjligheter. Kulturcentrum med koppling till bygden är en flexibel mötesplats för upp till 2 personer där den sociala samvaron står i fokus. Biografen, bowlingbanorna, musikmuseet med möjligheter för skapande, utöva musik och anordna trubadurkvällar är ett populärt besöksmål. Även kvarnen är kopplad till kulturcentrum på ett tydligt sätt. Det finns en mötesplats för unga i Harplinge. Central mötesplats inomhus för olika arrangemang, tillgänglig för alla åldrar utvecklas i byn. Tätortens centrum utvecklas till en välkomnande mötesplats utomhus. Här finns utomhusschack, sittmöjligheter och konstverk som inte bara de boende i de nya hyreshusen kan njuta av Konsekvenser av förslaget Förslaget har inga konsekvenser för de idag pågående eller planerade verksamheterna inom Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde. Ärendets beredning Ärendet har beretts av tjänsteman inom UAF. Ärendets beslutsgång Ärendet har inte varit föremål för samverkan inom HUKSAM. Beslutsunderlag 1. Bilaga 1 förslag till yttrande. Information om beslutet Samhällsbyggnadskontoret skall informeras om beslutet. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

59 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/61 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren-Sjöholm, förvaltningschef Jörgen Krantz, avdelningschef Handläggare, Pär Henriksson, Kvalitetsutvecklare Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(3)

60 Yttrande Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/61 Remiss - Framtid Harplinge, samråd (KS 216/285) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har inget att erinra mot förslagen kring Framtid Harplinge. Nämnden har idag ingen verksamhet, som berörs av de utvecklingstankar som finns för Harplinge. Jenny Axelsson, ordförande Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(1)

61 Samrådshandlingar för Framtid Harplinge Harplinge är en tätort, utpekad som serviceort, i Halmstads kommun enligt Framtidsplan 23, strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. Serviceorter kallas de orter som ligger längs stråken och som har god tillgång till kollektivtrafik och där det finns ett utbud av kommersiell och offentlig service. Det är i serviceorterna som kommunala prioriteringar och satsningar i form av skola, särskilda boenden, kvarboendemöjligheter för äldre samt hyreslägenheter i kommunal regi- kommer att ske. Det finns flera syften med att ta fram ett utvecklingsprogram för Harplinge. Genom att beskriva hur Harplinge ska utvecklas de kommande 2 åren mot en gemensam målbild och genom att starta den process det innebär med utvecklingsprogram skapas en tydlighet från början som underlättar beslutsfattande i frågor som rör Harplinges framtid och syftar till att: Formulera en gemensam framtidsbild för Harplinge. Vara ett sätt för kommunen att lyssna in sina invånare. Skapa underlag för politikerna när de fattar beslut i frågor som rör Harplinges framtid. Samordna insatser och åtgärder oberoende av aktör. Utveckla möjligheter för Harplinge att växa av egen kraft. Den 2 januari 217 fattade styrgruppen (bestående av representanter för samhällsföreningen och politikerna i samhällsbyggnadsutskottet) för Framtid Harplinge beslut om att utvecklingsprogrammet för Harplinge ska ut på samråd mellan 27 januari till och med 3 april. Handlingarna (KS diarium 216/285) och mer information finns på kommunens hemsida: samt på entréplanet i Rådhuset, öppettider: måndag-torsdag klockan och fredag Synpunkter eller förslag på programmet ska senast den 3/4 skickas eller mejlas till: Halmstads kommun/samhällsbyggnadskontoret Box Halmstad E-post: direkt@halmstad.se Samrådsmötet äger rum den 21 mars klockan i Lyngåkraskolans matsal. Välkomna!

62 Utvecklingsprogram Framtid Harplinge Samhällsbyggnadskontoret 217 Sapna Billengren Lindström

63 Förord Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Harplinge. Det finns flera syften med att ta fram utvecklingsprogram. Forma en gemensam framtidsbild för Harplinge. Ett sätt för kommunen att lyssna in sina invånare. Skapa underlag för politikerna när de fattar beslut i frågor som rör Harplinges framtid. Samordna insatser och åtgärder oberoende av aktör. Utveckla möjligheter för Harplinge att växa av egen kraft. Utvecklingsprogrammet för Harplinge har arbetats fram genom en enkät, öppna dialogmöten med boende i Harplinge, möte med det lokala företagsnätverket, och fördjupad dialog med unga i Harplinge. Kommunens tjänstemän har haft referensgruppsmöten och politikerna i samhällsbyggnadsutskottet har varit med under hela resans gång. Sammanställningen av den inhämtade kunskap får du här ta del av! Vi är övertygade om att nya samarbetsformer mellan invånarna i Harplinge, kommunen, föreningslivet, näringslivet och andra aktörer kommer att ge resultat och tillsammans kan vi närma oss den gemensamma framtidsbilden för Harplinge. Henrik Oretorp Ordförande i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Dan Karlsson Ordförande i Harplinges samhällsförening

64 Att arbeta med utvecklingsprogram Utvecklingsprogram är ett arbetssätt för att underlätta och organisera samarbetet både inom kommunen men också med andra aktörer. Tillsammans med samhällsföreningen och ortens invånare drivs arbetet framåt mot framtidsbilden för Harplinge. Halmstads kommun arbetar med inkludering och integration och allas rätt till samhällets service. Utvecklingsprogrammet bygger på demokrati och delaktighet på lika villkor. Utvecklingsprogrammet omfattar Harplinge som serviceort 1 och dess invånare om inget annat anges. Vad innehåller utvecklingsprogrammet? Utvecklingsprogrammet är ett styrdokument som innehåller: Framtidsbild, Harplinge 235 Ambitioner (vad ska uppnås) Förslag på strategier (hur ska det uppnås) Ambitionerna och strategierna är allmänt hållna eftersom de ska visa riktningen mot framtidsbilden. Till utvecklingsprogrammet hör också dokument som uppdateras kontinuerligt på Idélista (underlag för planeringsdirektiv) Åtgärdslista (vad ska åtgärdas/genomföras, vem är ansvarig och när ska det vara åtgärdat/slutfört) Lista på genomförda åtgärder Sammanfattningsvis är det serviceorterna som har förutsättningar för ökad befolkning och som kommunala satsningar och prioriteringar av offentlig service ska ske i. Läs mer i om serviceorter i Framtidsplan 23, strategisk översiktsplan för Halmstads kommun.

65 Förslag till verksamhetsberedningen Uppdatering av idélistan Uppdatering av åtgärdslistan Dialogmöte med allmänheten Utvecklingsprogrammens årscykel Arbetet med utvecklingsprogrammet följer en årsbaserad cykel som innehåller tre styrgruppsmöten med avstämningar och förslag till verksamhetsberedningen (budgetarbetet) samt ett dialogmöte med allmänheten. Styrgruppen består av politikerna i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott och företrädare för samhällsföreningen i Harplinge. Framtidsbild 235 Framtidsbilden är formulerad av invånarna i Harplinge och beskriver viljeinriktningen för Harplinges utveckling. Framtidsbilden bryts ner i ambitioner och förslag på strategier utifrån sex utvecklingsområden; förskola, skola och näringsliv, centrumutveckling, bostäder och miljö, trafik och kommunikationer, natur och turism, fritid och upplevelser, som var och ett inleds med sammanfattande synpunkter från invånare i Harplinge. Framtidsbild 235 Harplinge har en god infrastruktur, utvecklad offentlig och privat service, blandade bostäder med hög tillgänglighet, och stort utbud av kultur- och fritidsaktiviteter, som skapar positiva upplevelser minnen för alla som bor i och besöker byn. Harplinges tydliga positionering som bästa byn i Halland växer fram genom positivt förändrings- och utvecklingsarbete. Den unika och starka identiteten sätter Harplinge på kartan om och om igen!

66 Förskola, skola & näringsliv Skolorna i Harplinge Lyngåkraskolan utvecklas till en F-6 skola, en ny 7-9 skola samt fler förskolor byggs i Harplinge. Näringsliv Näringslivet utvecklas i östlig riktning mot Borgasgård och Plönninge, som forsätter att utvecklas med inriktning på grön näringsverksamhet. Infrastrukturen behöver också stärkas. Ambitioner Förslag på strategier Förskolornas och skolans lokaler, verksamheter och resurser är flexibla och anpassas efter skiftande behov. Förskolorna och skolan har god utomhus- och inomhusmiljö med tillgång till kreativa och lärande miljöer. Behovet av platser inom förskolorna och skolan är tillgodosett så att de som har Harplinge som förhandsval får plats där. Genom tidig dialog med berörda förvaltningar skapar vi bästa möjliga förutsättningar ur både fysiska och resursmässiga perspektiv. Dialogen kring utveckling av förskoleoch skolplatser ska vara långsiktig från förskola till högstadium. Förskolorna och skolan i Harplinge har ett gott rykte och är ett av flera attraktionshöjande värden på orten. Skolan utvecklar en profil som är utmärkande för orten, gärna med inriktning mot gröna näringar. Harplinge växer och erbjuder fler arbetsplatser genom att utveckla fler företagstomter. I byn finns det ett företagshotell som erbjuder arbetsplatser, i första hand under dagtid.

67 Centrumutveckling Tätortscentrum Harplinges centrum är attraktivt med många olika funktioner och kompletterat med fler bostäder och tillgängliga mötesplatser. Underhåll och skötsel håller god standard. Kulturcentrum Här finns massor av lokal kultur att bygga en egen identitet kring, bland annat lantbruk, Gyllene tider, kvarnen som ett unikt landmärke samt bygdens konstnär Erik Nilsson för att nämna något. Ambitioner Förslag på strategier Harplinge har ett attraktivt och aktivt centrum som erbjuder de funktioner som invånarna efterfrågar. Dialog kring utveckling av centrum förs med de boende och berörda parter såväl offentliga som privata. Det finns ett utvecklat kultur- och föreningsliv med brett utbud av upplevelser och aktiviteter. Tätortscentrum fungerar som en naturlig mötesplats och en plats för informationsutbyte. Det behövs en samordnad grupp som arbetar för att knyta till sig kontakter och utveckla kultur- och föreningslivet i byn. Kultur- och föreningslivet har tillgång till ändamålsenliga lokaler som även kan nyttas av invånarna själva för privata initiativ. Mötesplatsen i centrum ska utvecklas i dialog med de boende. Där ska också finnas möjlighet för informationsutbyte.

68 Bostäder och miljö Bostäder Harplinge fortsätter att växer och området kring Aggaredsberget utvecklas. Det finns variation i bostadsutbudet som tilltalar olika målgrupper. Miljö Dagvattenhanteringen fungerar utmärkt, Tvätterioch bilverkstadstomten utvecklas. Det finns goda möjligheter att sortera och återvinna avfall. Ambitioner Förslag på strategier Harplinge växer, förtätas och exploateras på ett hållbart sätt. Det finns möjlighet att få den som bor i Det gäller att skapa unika och attraktiva bostadsmiljöer när exploatering ska ske Harplinge för att utveckla erbjuder bygdens stor värden variation på ett av bra sätt. Det finns möjlighet att få tillgång till en funktionell bostad. Harplinge erbjuder en stor variation av upplåtelseformer när det gäller boende. Utveckla eller genom nybyggnation tillföra fler hyreslägenheter men också se på möjligheterna att utveckla bostäder med hög tillgänglighet (anpassat för äldre) och gruppbostäder. Harplinge växer genom inflyttning och kvarboende. Öka takten i bostadsbyggandet enligt bostadsförsörjningsprogrammet. Utmaningarna med dagvattnet är lösta på ett tryggt och miljösäkert sätt. Dagvattenhanteringen uppfyller gällande krav. Harplinge är en by som lever i samklang med naturen och miljön. Återvinningsstationerna ligger på tillgängliga platser. Främja det lokala näringslivet vad gäller närodlat och närproducerat av till exempel livsmedel och hantverk.

69 Trafik och kommunikationer Trafik Trafiksituationen vid Lyngåkraskolan är smidig och trafiksäker. Infartsvägarna förstärks, och hastighetsdämpande åtgärder genomförs efter behov, bland annat på Tingsvägen. Kommunikationer Gång- och cykelbanenätet i och runt byn byggs ut. Det finns fler bussförbindeler till Getinge & Kvibille samt fler bussar som stannar i Harplinge. Vägarna till och från Plönninge utvecklas. Ambitioner Förslag på strategier Det ska vara tryggt, säkert och enkelt att välja gång, cykel -och kollektivtrafik inom Harplinge och till intilliggande tätorter. Gång- och cykelbanenätet behöver ses över och utvecklas. (Arbets-)pendlingsmöjligheterna tänkhela-resan behöver utvecklas (till exempel genom att bussarna som trafikerar Harplinge har möjlighet att ta med cyklar). Trafiksäkerheten vid Lyngåkraskolan behöver förbättras. Harplinge/Kvibille/Getinge har en tågpendlarstation med intilliggande parkeringsmöjligheter för både cyklar och bilar, samt möjlighet att ta med cykeln på tåget. Harplinge har goda kommunikationer och väl utvecklad infrastruktur som stärker dess strategiska läge. Vid de centrala busshållsplatserna och i de centrala delarna av byn finns fler parkeringsmöjligheter för cyklar. Vägarna till och från byn är trafiksäkert utbyggda och möjliggör utveckling av byn. Tunga transporter kan angöra sina målpunkter på ett säkert sätt.

70 Natur och turism Natur Skogen och jordbrukslandskapet värnas och närheten till havet stärks på olika sätt. Grönområdena i byn bevaras när byn växer och exploateras. Turism Harplinge marknadsförs som en grön livsmiljö. Turistinformation med hot-spots sätts upp i centrum. Lokal kultur sätter orten på kartan inom till exempel mat, musik och konst. Ambitioner Förslag på strategier Det öppna jordbrukslandskapet och fria vyerna bevaras. Kopplingarna och närheten till havet stärks. Harplinge är ett välkänt och unikt varumärke, ett utflyktsmål som man reser till. Genom att främja och stödja det lokala lantbruket hålls landskapen öppna. Genom goda kollektiva förbindelser och säkra gång- och cykelbanor ökar tillgängligheten till havet. Tillsammans med alla goda Harplingeambassadörer lyfta fram det unika för Harplinge och på så sätt arbeta fram en varumärkesstrategi som sätter Harplinge på kartan. Genom evenemang, upplevelser och ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter väljer fler att besöka Harplinge.

71 Fritid och upplevelser Fritid En attraktiv och mångfunktionell mötesplats utvecklas. Biblioteket har meröppet. Utveckling av förenings -och kulturlivet skapar ett nav för fritidsaktiviteter, vilket gör att fler väljer att stanna i byn. Upplevelser Återkommande evenemang som Harplingedagen, festivaler och aktiviteter samlar folk i byn. Skate-boardramper, mountainbike-bana och liknande lockar till nya upplevelser. Ambitioner Förslag på strategier Harplinge är ett centrum för kultur och fritidsaktiviteter, för alla åldrar. Utveckla utbudet av kultur och fritidsaktiviteter i byn tillsammans med andra aktörer. Det finns återkommande unika evenemang som är välbesökta av både Harplingebor och besökare utifrån. Unga har stort inflytande över aktiviteter och mötesplatser. Det finns mångfunktionella aktivitetsytor för olika åldrar. I Harplinge finns goda möjligheter till idrott och motion. Aktiviteter och mötesplatser utvecklas och drivs i samarbete med unga i Harplinge. Aggaredsberget som resurs tas till vara när utveckling av aktivitetsytor planeras. Utveckla lek- och mötesplatser som tilltalar både yngre och äldre besökare. Utveckla olika möjligheter för Harplingeborna att motionera och idrotta både inomhus och utomhus.

72 Harplinge mot år sammanställning av invånardialoger På kartan illustreras möjliga utvecklingsområden. I texten framgår exempel på vad som ska utvecklas, enligt genomförda invånardialoger. Utvecklingsarbetet ska ske i samarbete med olika aktörer, till exempel kommunen, näringslivet, föreningslivet och invånarna, för att nämna några. De rosa markeringarna i kartan visar målpunkter som behöver utvecklas. Fler bostäder Verksamhetsområde för lättare industri Äventyrspark med skateboardrampar Tätortscentrum Kontorshotell f-9 skola Kulturcentrum Fullskalig idrottshall Aktivitetsområde med grillplats Mötesplats inomhus

73 Harplinge växer och infrastrukturen är utvecklad, både genom säkra gång- och cykelbanor, framför allt till Haverdalsbro men också genom goda möjligheter till arbetspendling. Plönninge är ett stort innovationscentrum inom utbildningsverksamhet och gröna näringar. Nya bostäder, både lägenheter, radhus och gruppbostäder har tillkommit. Äventyrspark med grillplats och bland annat mountainbike/bmx-bana, ridvägar, elljusspår med utomhusgym, linbana, hinderbana och utsiktplats lockar äventyrlystna både från Harplinge men också omnejden. Det finns också flera lekplatser som passar även de äldre barnen på flera platser i byn. Aktivitetsområdet erbjuder möjligheter till exempelvis parkour, utnyttja skatebordramper, hundrastgård och en fullskalig idrottshall samt andra aktiviteter som främjar lek-och idrottsmöjligheter. Kulturcentrum med koppling till bygden är en flexibel mötesplats för upp till 2 personer där den sociala samvaron står i fokus. Biografen, bowlingbanorna, musikmuseumet med möjligheter för skapande, utöva musik och anordna trubadurkvällar är ett populärt besöksmål. Även kvarnen är kopplad till kulturcentrum på ett tydligt sätt. Det finns en mötesplats för unga i Harplinge. Central mötesplats inomhus för olika arrangemang, tillgänglig för alla åldrar utvecklas i byn. Tätortens centrum utvecklas till en välkomnande mötesplats utomhus. Här finns utomhusschack, sittmöjligheter och konstverk som inte bara de boende i de nya hyreshusen kan njuta av.

74 Citat från enkätundersökning När jag tänker på Harplinge är jag mest stolt över. Den vackra kvarnen finns kvar. Vi hejar på varandra när vi möts i byn även om vi inte känner varandra, gammal som ung. Det finns en bykänsla Trivseln, lugnet, läget med närhet till hav, skog och öppna vyer, åkrar och hästhagar. Blandningen av nytt och gammalt, landsbygd och tätort. Nybyggnationerna som är gjorda och görs, till exempel det nya äldreboendet, bra gjort. En liten by som kan erbjuda så mycket. Samhället är gemytligt och lantligt. Känns som en by som växer. Småskalighet och företagsklimat. En f-9-skola i framtiden. Mer information och kontaktuppgifter hittar du på hemsidan: Du kan också ringa Halmstad direkt på telefonnummer

75 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/113 Ärende UAN 217/113 Beslutsinstans: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ärendets ursprung: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 217 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar, utifrån rapportens innehåll, att följande åtgärder ska genomföras: a. Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. b. Förvaltningen ska försöka inleda en samverkan med Högskolan i Halmstad med syfte att öka förståelsen bakom tjejers höga upplevda oro och ängslan för sina studier och livssituation. c. Skolorna ska genomföra särskilda insatser för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Insatserna ska bland annat bygga på intervjuer med utsatta elever och elever som kränkt andra. En förmiddag innan en nämnd under hösten 217 ska ett särskilt tema vara kränkande behandling där skolorna rapporterar vidtagna åtgärder och det sker ett gemensamt lärande mellan nämnd och förvaltning kring dessa frågor. d. Förvaltningskontoret ska erbjuda stöd till de program där det tydligt framkommer att det finns lite kontakter med arbetslivet. Stödet ska fokusera på hur kontakter med arbetslivet kan införlivas i den ordinarie undervisningen för att öka elevernas engagemang och måluppfyllelse. e. Kattegattgymnasiet ska göra särskilda insatser för att utveckla APL-verksamheten på yrkesprogrammen. f. En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(12)

76 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/113 Sammanfattning av ärendet Enligt skollagens 4 kapitel Kvalitet och inflytande ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. En del i detta arbete är den årligt återkommande Elevbarometern som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. Årets rapport visar att eleverna fortsatt trivs i skolan och med sina lärare. När det gäller undervisningens kvalité finns många goda resultat. Överlag har det skett en liten förbättring jämfört med 216. Andelen elever som angett att de instämmer helt i att de känner oro och ängslan för sina studier verkar de under de senaste åren ha stabiliserats på ca 25 procent. Andelen elever som uppger att de blivit kränkta under det senaste året har ökat och ligger nu på 6,7 procent, vilket är en oacceptabelt stor andel. Det finns fortfarande kvar en utvecklingspotential gällande elevernas kontakt med arbetslivet. 36,4 procent instämmer inte alls i att de haft kontakt med arbetslivet under det senaste året. Gällande arbetsplatsförlagd utbildning (APL). Finns det stora skillnader mellan skolorna. Eleverna på Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet är överlag nöjda med sin APL, medan eleverna på Kattegattgymnasiet ger uttryck för ett större missnöje. Utöver de övergripande åtgärder som föreslås till nämnden så kommer varje rektor tillsammans med sin personal ta fram förslag på åtgärder utifrån resultaten för de program som han/hon ansvarar för. Dessa resultat redovisas inte i rapporten, men har tagits fram särskilt till varje rektor. Rektorernas förslag på åtgärder kommer sammanställas och delges nämnden. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(12)

77 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/113 Beskrivning av ärendet Bakgrund För de kommunala gymnasieskolorna har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. Denna rapport kallas Elevbarometern. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, avbrott med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. Den rapport som nu ligger för nämnden är Elevbarometern för den kommunala gymnasieskolan 217. Elevbarometern baseras på en enkät som riktar sig till alla elever på nationella program och introduktionsprogram (exklusive språkintroduktionen där en särskild enkät är under framarbetning). Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Under de sex veckor i januari och februari som datainsamlingen pågick så har 277 elever svarat på enkäten. Det ger en svarsfrekvens på ca 77 procent. Analys och förslag Sammanfattning, analys och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer Enkäten som ligger som grund för Elevbarometern ger en riklig information kring hur våra elever upplever sin skolsituation idag. Som fallet är med många enkätundersökningar så kan frågor uppkomma om varför elever svarat som de gjort. Enkätundersökningars resultat kan ibland ge mer frågor än svar. För att fördjupa sig i vissa delar av elevernas svar så kommer ett antal rektorer att prata med ett urval av elever om hur vissa delar ska tolkas. Vilka delar det handlar om varierar mellan programmen. För varje enkätfråga finns det i detta kapitel i rapporten en kortare sammanfattning och analys. I denna sammanfattning och analys lyfts delar som sticker ut för alla de tre kommunala skolorna eller på annat sätt är särskilt anmärkningsvärt. En jämförelse görs av skillnader som kan ses jämfört med svaren 216 och ibland även 215. Dessa analyser presenteras Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(12)

78 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/113 nedan. Frågor lyfts också som kan ses som fortsatta utvecklingsområden, även om resultaten inte skiljer sig mycket mellan åren. Elevernas trivsel och mående Glädjande nog så anger 96,4 procent av eleverna att de helt eller delvis instämmer i att de trivs i de kommunala gymnasieskolorna. 3,6 procent har angett att de inte trivs alls. 95,7 procent trivs helt eller delvis med sina klasskamrater och 96,2 procent med sina lärare, vilket är ett fortsatt gott resultat. Överlag är trivsel på en hög nivå och har legat ganska jämn de senaste åren. 216 kunde vi för första gången sedan mätningarna började 213 se att andelen elever som känner oro och ängslan på grund av sina studier minskade något. Då var det 23,7 procent av eleverna som instämde. I år har den siffran ökat till 24,8 procent. 215 var det 26,2 procent. I årets Elevbarometer kan vi dessvärre inte få fram könsfördelad statistik, då det blev ett fel vid inläsningen av respondenterna vid genomförandet. Det troliga är dock att det även i år är så att tjejer oroar sig betydligt mer för sina studier än killar. Forskning visar att ett visst mått av oro och ängslan är positivt för studieresultaten (Rosander, The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance 212). I de fall där det blir för mycket oro så leder det dock till negativ stress, vilket inte är bra för hälsan. Ambitionen med GY11 var bland annat att höja kunskapskraven inom utbildningen. Överlag krävs på alla program mer för att få en gymnasieexamen, jämfört med att tidigare uppnå en behörighet till högskolan. En annan anledning kan vara systemet som införts med meritpoäng på vissa kurser. Tanken med meritpoängen är att fler elever ska välja att läsa fördjupningskurser inom till exempel matematik och engelska. Reformen har fått önskad effekt. Rektorerna vittnar om att en stor andel elever, som tidigare valt mer estetiska kurser inom ramen för individuellt val, nu istället väljer kurser som ger meritpoäng. Rektorerna menar att de estetiska kurserna tidigare gav eleverna, särskilt på högskoleförberedande program (bortsett från Estetiska programmet), en annan typ av upplevelse som var som en variation från de ämnen som i övrigt karaktäriserar deras program. Detta var några av förklaringarna bakom den kraftiga uppgången som skedde i stress mellan 213 och 214 då det var första gången som vi hade elever i årskurs 3 som läste inom GY ökade också andelen, men inte lika kraftigt. 216 såg vi som sagt en liten minskning och i år en liten ökning jämfört med föregående år. Det verkar som att andelen stabiliserats runt 25 procent av eleverna som helt instämmer i att de ofta känner oro och ängslan på grunda av sina studier. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 4(12)

79 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/113 Överlag har det skett en liten försämring gällande frågorna som rör elevernas sömnvanor och hälsa. 76,8 procent av eleverna instämmer helt i att de oftast har personer att vända sig till om de behöver någon. Andelen elever som angett att de använt narkotika/droger någon gång under det senaste året har minskat varje år sedan mätningarna infördes 213 till 216 och ligger i år på nästan samma resultat som föregående år. 217 är det 3,2 procent av eleverna som svarat ja på frågan, 216 var det 3,1 procent. Störst andel elever som angett att de använt narkotika finns i åk 3. Det finns anledning att tro att det finns ett mörkertal här. Känslan som förmedlas i verksamheten är inte att droganvändningen minskat. En möjlig förklaring skulle kunna kan vara att de droger som tas nu ger större påverkan, och därmed upptäcks på ett tydligare sätt. Ett samarbete finns mellan barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, stadskontoret och utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen för att ta fram gemensam riktlinjer för ett förebyggande arbete kring narkotika och droger, men även för att förbättra samarbetet vid konstaterade fall av droganvändning. Kränkningar och likabehandling 6,7 procent (139 st.) av de svarande eleverna har angett att de har varit utsatta för någon form av kränkande behandling under det senaste året. 216 var det 4,8 procent. Det har med andra ord skett en ganska stor ökning. I årets Elevbarometer har det även ställts en fråga om hur ofta kränkningarna skett. Av de 139 eleverna som blivit utsatta har 88 st blivit det en gång eller någon enstaka gång. 15 elever har angett att de blivit utsatta någon gång varje vecka och 8 elever att de blivit utsatta varje dag. De senaste åren har den största andelen av kränkningarna skett i klassrummet. I år är dock det vanligaste att det sker på något annat ställe på skolan, 55,9 procent av de som blivit kränkta anger detta som ett alternativ. Andelen kränkningar som sker i klassrummet har minskat med 13,3 procentenheter jämfört med 216 och ligger nu på 41,2 procent. Det tredje vanligaste stället är via mobiltelefon eller internet. 35,3 procent har angett det. Vi kan se att kränkningarna i skolan följer samhällsutveckling. Sannarpsgymnasiet uppmärksammade till exempel att de sexistiska kränkningarna ökade efter sommarens olika rapporteringar om övergrepp Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 5(12)

80 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/113 på olika festivaler. När kränkningar ökar och normaliseras i resten av samhället ökar de även i skolan. Sannarpsgymnasiet har också noterat en ny typ av grupp bakom kränkningar på senare tid. Det finns vissa grupper av killar som i övrigt inte gör så mycket väsen av sig. Dessa har växt upp med och spelat mycket spel över internet. I dessa spel finns det olika chattfunktioner och i många av dessa förkommer ett mycket grovt språk. Detta är föräldrarna ofta inte alls medvetna om och deras barn får därmed inte heller tydliga signaler om att detta inte är acceptabelt. Detta kan vara en delförklaring bakom ökning av nätkränkningar som vi kan se i årets Elevbarometer. Men detta beteende spiller även över i andra kränkningar under skoltid. En annan anledning är troligen att skolorna jobbar mycket aktivt med sitt likabehandlingsarbete. Det har resulterat i att fler ungdomar blivit mer medvetna om vad som faktiskt är en kräkning. Saker som de tidigare inte reagerat på som en kränkning uppfattas nu som det (med rätta). Ett tecken på detta är att de skolor som arbetar mest aktivt med detta, Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet, så finns störst andel elever som känner till likabehandlingsplanen, men också störst andel elever som angett att de blivit utsatta för kränkande behandling. Utbildningens och undervisningens kvalité 215 tillkom två nya frågor i Elevbarometer. Syftet med dessa frågeställningar var att se om den kompetensutveckling som genomförs med alla lärare gällande Bedömning för lärande, får genomslag i klassrummen. Utvecklingen av dessa två frågor sedan ingångsåret 215 presenteras i diagrammen nedan. I diagrammen presenteras bara de två alternativen instämmer och instämmer inte alls. Mellanskillnaden är de elever som angett att de instämmer delvis. Siffersatsen är i procent: Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 6(12)

81 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/113 Som vi ser svaren på denna fråga ganska jämt över åren. Även gällande denna fråga så ligger resultaten jämt över åren. Vi kan dock se en liten ökning under 217. Med tanke på att satsningen bland personalen endast pågått två och ett halvt läsår är detta inte helt förvånande. Det är också anledningen till att vi ser detta som en långsiktig satsning. En annan viktig del att ha i åtanke är att kompetensutvecklingen även påverkar eleverna. När vissa lärare börjar bli tydligare med exempelvis vad målen innebär så ökar också elevernas medvetenhet om hur detta kan gå till. Det kan leda till att de blir mer kritiska mot lärare som inte arbetar med ett formativt förhållningssätt. Det viktiga är att vi framöver långsiktigt kan se en uppåtgående trend gällande dessa frågor. Men det ger också anledning att se över hur vi arbetar med att implementera satsningen bland personalen. Det är viktigt att lärarna själva Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 7(12)

82 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/113 kan se en tydlig mening och fördel med att använda ett formativt arbetssätt i sin undervisning. En annan fråga har tidigare formulerats som att Mina lärare informerar mig löpande om hur jag ligger till i kurserna. Då vi fått signaler om att vissa elever haft svårt att förstå vad som menades med löpande så har frågan omformulerats till Mina lärare informerar mig återkommande om hur jag ligger till i förhållande till kunskapsmålen under kursens gång. Vi kan se en förändring förbättring av andelen elever som instämmer sedan 216 med 6,6 procentenheter till 29,9 procent. Om det beror på att det blivit bättre, eller för att fler elever nu förstår frågan är dock svårt att uttala sig om. Överlag visar resultaten kring frågorna om utbildningens och undervisningens kvalité på en liten förbättring jämfört eller på ungefär samma nivå med 216. Vi kan se vissa förbättringar gällande följande frågor: Mina lärare talar om vad jag behöver göra för att lära mig mer Mina lärare utgår från vad jag redan kan när vi ska lära oss något nytt Mina lärare involverar arbetslivet i undervisningen Jag förstår hur jag kan använda det jag lär mig i skolan utanför skolan Jag upplever att mina lärare samarbetar kring min utbildning Mina lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter I årets Elevbarometer har en ny fråga gällande studiero tagits med Jag har oftast studiero på lektionerna. 28,7 procent av eleverna instämmer helt i detta påstående, medan 19,1 procent inte instämmer alls. Att drygt en femtedel av eleverna upplever att de inte har någon studiero är givetvis allvarligt. Frågan behöver analyseras mer i samband med att resultaten bryts ned på programnivå. Gällande frågan Mina lärare involverar arbetslivet i undervisningen så ser vi en ökning med andelen som instämmer med 3, procentenheter och ligger i år på 28,4 procent. Andelen som inte instämmer är dock nästan lika stor med 27,8 procent. Det finns klara skillnader mellan skolorna där störst andel som inte instämmer finns på Sannarpsgymnasiet, med 39,1 procent. Den andra frågan lyder Jag har haft kontakt med arbetslivet i min utbildning under det senaste året. Här instämmer 32,2 procent jämfört med 31,1 procent ,4 procent instämmer inte, vilket alltså är högre än andelen som instämmer. Även här sticker Sannarpsgymnasiet ut negativt Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 8(12)

83 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/113 med 46,4 procent av eleverna som inte instämmer. Förklaringen finns troligen i att Sannarpsgymnasiet har en stor majoritet av elever som går högskoleförberedande program, och att de inte där finns någon tradition att arbeta lika nära arbetslivet som på yrkesprogram. Samtidigt vet vi att det anordnas aktiviteter där alla elever få kontakt med yrkeslivet, som exempelvis yrkesmässan. Det verkar dock inte som att eleverna ser dessa aktiviteter som kontakter med arbetslivet. Yrkesmässa har inte funnits med som exempel på vad som skulle kunna vara en kontakt med arbetslivet i frågan, vilket kan vara en delförklaring till detta. Oavsett detta ser vi att det finns utvecklingspotential gällande nämndens mål kring att varje elev ska ha kontakt med arbetslivet minst en gång per läsår. Analysen som görs av varje enskilt programs resultat kommer att bli viktigt i detta arbete. Förvaltningen behöver bli bättre på att stödja arbetslagen på vissa program att se att arbetslivskontakter kan vävas in i den ordinarie undervisningen och fungera motiverande för eleverna i deras lärande. Frågorna rörande APL har endast ställts till eleverna på yrkesprogrammen och redovisas bara för elever i åk 2 och 3. Detta då alla yrkesprogram inte har APL för eleverna i åk 1, eller att de inte hunnit vara ute på den i samband med genomförandet av enkäten. Gällande de tre frågorna om APL ser vi rejäla skillnader mellan de olika skolorna. Överlag är eleverna på Sannarpsgymnasiet mycket nöjda med sin APL. Även Sturegymnasiet har höga siffror, medan Kattegattgymnasiet ligger ganska lågt. Exempelvis gällande frågan Jag blev bra bemött och fick bra information om min APLplats av min handledare när jag började på min APL så instämmer 7,5 procent av eleverna på Sannarpsgymnasiet och 54,5 procent av eleverna på Sturegymnasiet helt. På Kattegattgymnasiet är samma siffra 32,9 procent (vilket är en minskning från 216 med 16, procentenheter). Andelen elever som inte instämmer är på Kattegattgymnasiet 4,9 procent, jämfört med ca 13,5 procent på de andra skolorna. När det gäller frågan Jag kommer få nytta av det jag lärt mig under min APL så är det 4,1 procent som inte instämmer på Kattegattgymnasiet, medan det är mellan 2-3 procent av eleverna på de andra skolorna. För Kattegattgymnasiet innebär det en ökning med 2,8 procentenheter jämfört med 216. Det finns ett behov av att se över arbetet med APL på Kattegattgymnasiet. Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen Enligt skollagen har alla elever rätt till det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen som minst ska uppnås, om en utredning kommer fram till att de behöver ett sådant stöd. Andelen elever som instämmer med att de fått det stöd som de behöver för att nå minst ett E i alla kurser ligger på Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 9(12)

84 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/113 68,8 procent. 6,8 procent av elever instämmer inte alls gällande denna fråga. Det är mycket likt siffrorna som vi kunde se 215 och 216. Andelen elever som svarar att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen har ökat 9,6 procentenheter till totalt 3,1 procent av de svarande. Bland de elever som fått stöd utanför ordinarie undervisning har andelen elever som anser att den hjälpt dem att bättre nå målen ökat med 6,3 procent till 84,7 procent. Samma elever upplever också att de får vara med och påverka hur stödet ska ges i större grad än motsvarande grupp ,8 procent av eleverna har angett att de fått vara med och påverka stödets utformning. Av de som svarat att de inte fått något stöd utanför den ordinarie undervisningen för att nå minst ett E så anser 13,2 procent att de skulle behöva det. Av de elever som angett att de fått stöd utanför ordinarie undervisning så svarar 19,6 procent att deras lärare inte har förståelse för deras svårigheter, vilket utgör 122 elever. Det är en förbättring jämfört med 216. IKT i undervisningen Eftersom alla elever nu får låna ett digitalt verktyg av skolan när de börjar i åk 1 så har frågan om eleverna har tillgång till ett digitalt verktyg tagits bort. Vi kan se att eleverna som upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen fortsätter att öka något. 7,8 procent instämmer helt med det i år jämfört med 41,5 procent 213, 51,4 procent 214, 65, procent 215 och 68,9 procent 216. Andelen elever som upplever att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen är 36,3 procent, vilket är mycket likt resultatet 216. Anledningen till att det inte ökat i år beror troligen på att det införts en ny Lärportal från och med läsåret 216/217 och att flera lärare ännu inte behärskar det systemet till fullo. Inflytande och ansvar På frågan om Lärare och personal lyssnar och respekterar mina åsikter, även om jag inte alltid får som jag vill kan vi se en liten ökning av andelen elever som instämmer helt och det ligger nu på 47,2 procent. 8,1 procent instämmer inte alls. Gällande Mina lärare låter oss elever utvärdera kurserna så har det skett en liten försämring jämfört med 216 och andelen som instämmer ligger nu på 29,3 procent och de som inte instämmer på 18,8 procent. Resterande fyra frågor ligger mycket likt resultaten 216. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(12)

85 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/113 Det finns behov av förbättring på de flesta av dessa områden. Exempelvis upplever 29,1 procent av eleverna att mentorsträffarna/klassamlingarna inte är meningsfulla, vilket är en allt för stor andel. Denna Elevbarometer är den femte i sitt slag. Av de åtgärder som beslutades föregående år så finns det anledning att hålla kvar vid några under ett antal år framöver för att en tydlig positiv utveckling ska hinna ske ute på skolorna. Utifrån detta föreslås nämnden att besluta om följande åtgärder: Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. Förvaltningen ska försöka inleda en samverkan med Högskolan i Halmstad med syfte att öka förståelsen bakom tjejers höga upplevda oro och ängslan för sina studier och livssituation. Skolorna ska genomföra särskilda insatser för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Insatserna ska bland annat bygga på intervjuer med utsatta elever och elever som kränkt andra. En förmiddag innan en nämnd under hösten 217 ska ett särskilt tema vara kränkande behandling där skolorna rapporterar vidtagna åtgärder och det sker ett gemensamt lärande mellan nämnd och förvaltning kring dessa frågor. Förvaltningskontoret ska erbjuda stöd till de program där det tydligt framkommer att det finns lite kontakter med arbetslivet. Stödet ska fokusera på hur kontakter med arbetslivet kan införlivas i den ordinarie undervisningen för att öka elevernas engagemang och måluppfyllelse. Kattegattgymnasiet ska göra särskilda insatser för att utveckla APLverksamheten på yrkesprogrammen. En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 11(12)

86 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/113 Konsekvenser av förslaget Elevbarometern ger Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en möjlighet att följa utvecklingen inom enkätens områden över åren. Eftersom alla siffror även tas fram på programnivå får rektorerna ett verktyg på en nivå som blir användbart för dem i deras egna systematiska kvalitetsarbete. Vissa rektorer kommer också följa upp en del av resultaten med fördjupningsfrågor till ett urval av elever, vilket ger ytterligare underlag för att utvecklingsinsatserna hamnar rätt. Resultaten av enkäten varierar mellan de olika programmen. Genom att endast ha ett fåtal övergripande beslut om åtgärder möjliggör nämnden för rektorerna att fokusera på de frågor som är mest angelägna för just dem. Ärendets beredning Ärendet har hanterats av kvalitetsutvecklaren för gymnasieskolan, medan respektive skola har varit ansvarig för genomförandet av enkäterna. Varje rektor genomför en analys av sina egna resultat i tillsammans med sin personal. Ärendet har beretts i HUKSAM. Ärendets beslutsgång Ärendet beslutas av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Beslutsunderlag 1. Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 217 Information om beslutet Kattegattgymnasiet Sturegymnasiet Sannarpsgymnasiet Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Jörgen Krantz, enhetschef Uppföljningsenheten Handläggare, Klas Almer, Kvalitetsutvecklare Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 12(12)

87 Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 217 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen

88 Innehållsförteckning Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Kommentar till statistiken i rapporten... 4 Föregående års beslutade åtgärder... 5 Sammanfattning, analys och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer... 8 Elevernas trivsel och mående Likabehandling, mobbing och kränkande beteende... 3 Var blev du utsatt för kränkningen? Undervisningens och utbildningens kvalité Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen IKT i undervisningen Inflytande och ansvar

89 Systematiskt kvalitetsarbete Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvar för de tre kommunala gymnasieskolorna, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska genomföras både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapitel 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. För de kommunala gymnasieskolorna har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar: Elevernas trivsel och mående Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Undervisningens och utbildningens kvalité, Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen IKT i undervisningen Inflytande och ansvar Denna rapport kallas för Elevbarometern. Detta är Elevbarometern 217. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, andel elever med gymnasieexamen med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. I Elevbarometern 217 presenteras uppgifter från den enkät som eleverna genomförde under vecka 3 till och med vecka 7. Enkäten riktade sig till alla elever som går ett nationellt program och introduktionsprogram i samtliga årskurser. Undantaget är att språkintroduktionen där det arbetas med att ta fram en särskild enkät. I rapporten ges en övergripande bild av det totala resultatet. Uppgifter finns i år uppdelade på skola och årskurs. Normalt så sker en uppdelning även per kön. Dessvärre var 2

90 den fil som användes för att läsa in eleverna som respondenter i systemet felaktig i år. Könen hade blandats ihop med andra ord var tjejer ibland klassade som killar och tvärt om. Det gör det dessvärre omöjligt att få ut könsuppdelad statistik i rapporten i år. Detta upptäcktes efter att eleverna börjat svara på enkäten. Nämndens beslutade åtgärder följs upp i samband med framtagandet av nästa års rapport. Kvalitetsutvecklare för gymnasieskolan träffar dessutom varje rektor och tillsammans görs en analys kring de program som rektorn ansvarar för. Inför dessa möten tas uppgifter för just den aktuella rektorsenheten fram. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen och ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Rektor får i uppdrag att tillsammans med sin personal, planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten och det som framkommit i de siffror som plockats fram för rektorsenheten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetsutveckling och högre måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor. I nedanstående modell illustreras årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet för de kommunala gymnasieskolorna. Verksamhetsplan Workshop rektorer om fokusområden för kommande år Åtgärder planeras på skolnivå Verksamhets berättelse Januari Elevbarometer (Trivsel, värderingar, ansvar, inflytande) Tertialrapport Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Tertialrapport Resultatrapport (Betyg, nationella prov) Augusti Åtgärder planeras på skolnivå 3

91 Kommentar till statistiken i rapporten Under de sex veckor i januari och februari som datainsamlingen pågick så har 277 elever svarat på enkäten. Det ger en total svarsfrekvens på ca 77 procent. Svarsfrekvensen på Kattegattgymnasiet var 76 procent, Sannarpsgymnasiet 81 procent och Sturegymnasiet 74 procent. Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Rapporten gäller endast de nationella programmen och introduktionsprogrammen, exklusive språkintroduktionen. För språkintroduktionen tas en särskild enkät fram under våren. En särskild rapport tas fram för särskolan, men även denna är för tillfället under revidering. Frågorna har varit ställda i form av påståenden. På flera av frågorna har eleverna kunnat svara på en skala mellan 1-6, där 1 motsvarat att eleven inte alls instämmer och 6 att eleven instämmer helt och hållet. För att göra statistiken mer översiktlig har den omarbetats och presenteras i rapporten som en skala mellan 1-3. Detta har tagits fram genom att resultaten för 1 och 2 i originalenkäten summerats och blivit Instämmer inte, 3 och 4 har blivit Instämmer delvis och 5 och 6 har blivit Instämmer. I rapporten presenteras det totala resultatet i form av cirkeldiagram, medan könsuppdelad statistik och skolornas resultat presenteras i liggande stapeldiagram. Skillnader jämfört med Elevbarometern 216 (ibland även 215) kommenteras i texten för att jämförelser mellan åren ska vara möjliga. Den uppmärksamme läsaren kommer upptäcka att vid en summering av siffrorna i vissa diagram så blir de inte exakt 1, procent. Anledningen till detta är att det sker en automatisk avrundning i enkätsystemet som ibland slår lite fel (handlar om att resultatet kan bli 99,9 eller 1,1 ibland) när siffrorna sedan summeras. 4

92 Föregående års beslutade åtgärder Med anledning av Elevbarometern 216 så fattade nämnden på sitt sammanträde i mars beslut om fem övergripande åtgärder. Arbetet med dessa åtgärder presenteras var för sig nedan. Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande och i sin egen utveckling som människa. Det innebär att undervisningen måste anpassas utifrån varje elevs behov. Bedömning för lärande (BFL) är ett sätt att åstadkomma denna individualisering. Enligt forskning (exempelvis Dylan Wiliam, Christian Lundahl, Anders Jönsson) leder också BFL till att alla elever når bättre resultat. Som mest verkningsfullt är det dock för elever som kommer från hem utan studievana och elever som av olika anledningar har svårare att ta till sig undervisningen i skolan. Lärandet får en högre kvalité om eleverna inte bara vet vad de ska lära sig, utan även har strategier för hur de ska lära. BFL bygger på att läraren tydliggör målen för undervisningen för eleverna och synliggör var eleven befinner sig i förhållande till målet. Läraren använder informationen från en kontinuerlig bedömningsprocess för att anpassa sin undervisning för att möta elevens inlärningsbehov och ytterligare tydliggöra vad eleven behöver göra för att närma sig målet. Eleverna aktiveras även som lärresurser för varandra och som ägare av sitt eget lärande. Läsåret 216/217 fortsatte arbetet där alla lärare deltar i samtalsgrupper kring BFL. Grupperna består av ca 8-12 lärare och träffarna leds av samtalsledare. Grupperna träffas ungefär en gång i månaden. Merparten av lärarna läser under pågående läsår BFL år 3. År 1 och 2 har lärarna använt ett material framtaget av professor Dylan Wiliam, en av världens ledande forskare kring BFL. För år 3 har det dock inte funnits något färdigt material att tillgå. Efter kontakter med andra kommuner i Sverige kunde det konstateras att det inte fanns något liknande framtaget i landet i övrigt heller. Med utgångspunkt från det bildades en grupp av tre samtalsledare och kvalitetsutvecklaren för gymnasieskolan som tog fram ett eget material, baserat på svensk och internationell forskning. Efter önskemål som framkom från personalen i en utvärdering av BFL-satsningen i december 215 så har det möjliggjorts att BFL år 3 ska kunna utgå från ämnesgrupper. Upplägget för materialet har varit sådant att lärarna ska kunna använda fortbildningstiden att tillsammans med sin kollegor kunna ta fram lektionsplaneringar, som de sedan kan använda i praktiken på lektionerna. En gång per termin ägnas träffen åt att lärarna får presentera vad de gjort och att de får feedback på det från sina kollegor. Skolorna har dock valt att organisera satsningen lite olika. På Sannarpsgymnasiet och Kattegattgymnasiet har man haft ämnesgrupper, medan Sturegymnasiet har valt att organisera sig utifrån arbetslagen. Två frågor finns med i Elevbarometern som ska mäta hur eleverna upplever att lärarna arbetar med BFL. Dessa är: Mina lärare går tillsammans med oss elever igenom vad målen för undervisningen innebär, så att vi förstår dem Mina lärare ger mig ofta personlig information om vad jag behöver göra för att nå målen med undervisningen Dessa två frågor har mäts i Elevbarometern sedan 215. Vi kan se att resultaten har varit relativt jämna under denna tid. Runt 47 procent av eleverna instämmer och lika många instämmer delvis i den första frågan. Gällande nummer två instämmer mellan procent av eleverna medan 51-5 procent instämmer delvis. Vi har med andra ord inte kunnat se den ökning som vi hoppats på. Vid 5

93 diskussioner med personal på skolorna så har lärare ibland svårt att förstå resultaten. De upplever att de diskuterar målen och ger med feedback än de någonsin gjort tidigare. En möjlig förklaring kan vara att succesivt med att lärarna blivit bättre på detta så har elevernas krav också ökat. Eftersom eleverna i Elevbarometern svarar på frågor där du uppskattar alla sina lärare på samman gång så kan lärare som inte arbetar aktivt med BFL sänka elevernas totalbedömning då jämförelsen med lärare som arbetar aktivt med det nu kan ha blivit tydligare. Samtidigt är satsningen endast inne på sitt tredje läsår och forskning visar att förändringarsarbete som ska omfatta hela skolan och alla lärare tar lång tid. På de program där det är påtagligt att stressen hos tjejerna är hög ska rektor tillsammans med sin personal fortsätta med åtgärder för att förbättra arbetssituationen. Alla rektorer som har program där det varit påtagligt att stressen har ökar hos tjejerna har lyft problematiken kring detta i sina rapporterade åtgärder. För att komma till rätta med detta arbetar rektorerna och personalen med att ge eleverna utbildning i studieteknik, att ha tydliga provscheman att regelbundet ta upp stressen på mentorsträffar. På Naturvetenskapsprogrammet på Sannarpsgymnasiet så ger men även mer upplysningar om alla de vägar som eleven kan gå efter gymnasietiden. På Naturvetenskapsprogrammet på Kattegattgymnasiet arbetas med stressproblematiken inom ramen för projektet Hjärnskola som syftar till att utveckla en god hjärnhälsa och motverka negativ stress. Även Ekonomiprogrammet arbetar med Hjärnskola. Alla program involverar också elevhälsan i arbetet med att förebygga stressen. Fler av rektorerna konstaterar att tjejernas stress ofta är av en komplex natur, och det är svårt att säga att vissa delar beror just på skolan. Oftast är stressen en kombination av upplevda krav från samhället, hemmet och skolan. Förvaltningen kontaktade Högskolan i Halmstad för något år sedan för att undersöka möjligheterna att de skulle kunna beforska orsakerna bakom den stress och oro elever upplever på grund av sina studier. Syftet har varit att kunna få klara orsaker bakom elevernas stress och oro, så att adekvata åtgärder kan sättas in för att minska densamma. Det var dock inte möjligt på grund av höga kostnader. Under hösten 216 blev förvaltningen kontaktad av högskolan då det uppstått en möjlighet att delta i ett sådant projekt utan stora kostnader. Om forskningsmedel blir beviljat kommer detta att startas under 217. Förvaltningen och rektorer ska arbeta aktivt med att göra Rutinen för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering till ett levande dokument i verksamheten. När Skolinspektionen gjorde sin granskning av nämndens verksamhet under 216 kom det åter upp kritik kring gymnasieskolans arbete med kränkningar. Det som framförallt kritiserades var att anmälningarna till huvudmannen inte skedde på ett tillfredställande sätt. I samband med kritiken så reviderades rutinen och genomgångar har skett på det pedagogiska mötet. Rektorerna fick i samband med detta grupparbeta om hur man på bästa sätt kunde informera om rutinen så att den blir känd bland personalen. På det pedagogiska mötet i den 23 mars ska rektorerna rapportera om hur de arbetat med rutinen med personalen. I Elevbarometern 217 ser vi dessvärre en uppgång i andelen elever som angett att de blivit kränkta någon gång under det senaste året. Siffran ligger nu på 6,7 som givetvis är alldeles för högt. I årets undersökning har det tillkommit en fråga där vi kan se hur ofta eleven är utsatt. Vi kan se att den stora majoriteten av kräkningar inte är återkommande, men vissa elever utsätts ofta. 6

94 Förvaltningen ska fortsätta söka medel för att få till en tätare samverkan mellan skola och arbetslivet. Statsbidraget från Skolverket för att utveckla APL som förvaltningen sökt och mottagit under tre år har tagits bort för 217 och framåt. Förvaltningen har däremot blivit beviljad fortsatta medel på 6 kr från stadskontoret för att utveckla IM-organisationen. Nämnden fattade på sitt möte i januari 217 beslut om den nya organisationen. Nu ligger fokus på att genomföra den. En viktig del där är ett nära samarbete mellan skola och arbetsliv kring bla APL och praktikplatser. Tillsammans med de andra halländska kommarna har förvaltningen varit med och ansökt om ett ESFprojekt (Europeiska socialfonden) med fokus på att göra studie- och yrkesorienteringen till hela skolans ansvar. Projektet, vid namn GPS-Halland, blev beviljat och arbetet påbörjas under våren. På de program där det tydligt framkommer att det finns lite kontakter med arbetslivet ska rektor tillsammans med sin personal vidta åtgärder för att öka dessa. Detta områden har inte arbetats med på ett så aktivt sätt som vore önskvärt. Rektorerna för de berörda programmen har inte rapporterat in åtgärder gällande detta och kvalitetsutvecklaren har inte följt upp denna punkt på ett tillräckligt bra sätt. Det finns en viss undran över vad som egentligen menas med kontakter med arbetslivet. En vanlig tolkning i verksamheten är att det handlar om schemabrytande aktiviteter som sker vi sidan av undervisningen. Förvaltningen behöver bli bättre på att stödja arbetslagen med att se att arbetslivskontakter kan involveras direkt i den ordinarie undervisningen som ett sätt att stärka eleverna motivation och lärande. Olika program har också valt att lägga fokus på olika delar. Resultaten i Elevbarometern för exempelvis Samhällsvetenskapsprogrammet på Sannarpsgymnasiet är ganska dåliga när det gäller frågan om eleverna haft kontakt med arbetslivet under det senaste året. Detta program har dock valt att lägga mycket fokus och energi på FN-rollspelen istället. Vi behöver problematisera och föra en diskussion mellan verksamhet och politik kring att alla program kanske inte kan förväntas lägga ner lika mycket energi kring nära samverkan med arbetslivet. Även om viss kontakt givetvis ska ske. 7

95 Sammanfattning, analys och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer Enkäten som ligger som grund för Elevbarometern ger en riklig information kring hur våra elever upplever sin skolsituation idag. Som fallet är med många enkätundersökningar så kan frågor uppkomma om varför elever svarat som de gjort. Enkätundersökningars resultat kan ibland ge mer frågor än svar. För att fördjupa sig i vissa delar av elevernas svar så kommer ett antal rektorer att prata med ett urval av elever om hur vissa delar ska tolkas. Vilka delar det handlar om varierar mellan programmen. För varje enkätfråga finns det i detta kapitel i rapporten en kortare sammanfattning och analys. I denna sammanfattning och analys lyfts delar som sticker ut för alla de tre kommunala skolorna eller på annat sätt är särskilt anmärkningsvärt. En jämförelse görs av skillnader som kan ses jämfört med svaren 216 och ibland även 215. Dessa analyser presenteras nedan. Frågor lyfts också som kan ses som fortsatta utvecklingsområden, även om resultaten inte skiljer sig mycket mellan åren. Elevernas trivsel och mående Glädjande nog så anger 96,4 procent av eleverna att de helt eller delvis instämmer i att de trivs i de kommunala gymnasieskolorna. 3,6 procent har angett att de inte trivs alls. 95,7 procent trivs helt eller delvis med sina klasskamrater och 96,2 procent med sina lärare, vilket är ett fortsatt gott resultat. Överlag är trivsel på en hög nivå och har legat ganska jämn de senaste åren. 216 kunde vi för första gången sedan mätningarna började 213 se att andelen elever som känner oro och ängslan på grund av sina studier minskade något. Då var det 23,7 procent av eleverna som instämde. I år har den siffran ökat till 24,8 procent. 215 var det 26,2 procent. I årets Elevbarometer kan vi dessvärre inte få fram könsfördelad statistik, då det blev ett fel vid inläsningen av respondenterna vid genomförandet. Det troliga är dock att det även i år är så att tjejer oroar sig betydligt mer för sina studier än killar. Forskning visar att ett visst mått av oro och ängslan är positivt för studieresultaten (Rosander, The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance 212). I de fall där det blir för mycket oro så leder det dock till negativ stress, vilket inte är bra för hälsan. Ambitionen med GY11 var bland annat att höja kunskapskraven inom utbildningen. Överlag krävs på alla program mer för att få en gymnasieexamen, jämfört med att tidigare uppnå en behörighet till högskolan. En annan anledning kan vara systemet som införts med meritpoäng på vissa kurser. Tanken med meritpoängen är att fler elever ska välja att läsa fördjupningskurser inom till exempel matematik och engelska. Reformen har fått önskad effekt. Rektorerna vittnar om att en stor andel elever, som tidigare valt mer estetiska kurser inom ramen för individuellt val, nu istället väljer kurser som ger meritpoäng. Rektorerna menar att de estetiska kurserna tidigare gav eleverna, särskilt på högskoleförberedande program (bortsett från Estetiska programmet), en annan typ av upplevelse som var som en variation från de ämnen som i övrigt karaktäriserar deras program. Detta var några av förklaringarna bakom den kraftiga uppgången som skedde i stress mellan 213 och 214 då det var första gången som vi hade elever i årskurs 3 som läste inom GY ökade också andelen, men inte lika kraftigt. 216 såg vi som sagt en liten minskning och i år en liten ökning jämfört med föregående år. Det verkar som att andelen stabiliserats runt 25 procent av eleverna som helt instämmer i att de ofta känner oro och ängslan på grunda av sina studier. Överlag har det skett en liten försämring gällande frågorna som rör elevernas sömnvanor och hälsa. 76,8 procent av eleverna instämmer helt i att de oftast har personer att vända sig till om de behöver någon. 8

96 Andelen elever som angett att de använt narkotika/droger någon gång under det senaste året har minskat varje år sedan mätningarna infördes 213 till 216 och ligger i år på nästan samma resultat som föregående år. 217 är det 3,2 procent av eleverna som svarat ja på frågan, 216 var det 3,1 procent. Störst andel elever som angett att de använt narkotika finns i åk 3. Det finns anledning att tro att det finns ett mörkertal här. Känslan som förmedlas i verksamheten är inte att droganvändningen minskat. En möjlig förklaring skulle kunna kan vara att de droger som tas nu ger större påverkan, och därmed upptäcks på ett tydligare sätt. Ett samarbete finns mellan barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, stadskontoret och utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen för att ta fram gemensam riktlinjer för ett förebyggande arbete kring narkotika och droger, men även för att förbättra samarbetet vid konstaterade fall av droganvändning. Kränkningar och likabehandling 6,7 procent (139 st.) av de svarande eleverna har angett att de har varit utsatta för någon form av kränkande behandling under det senaste året. 216 var det 4,8 procent. Det har med andra ord skett en ganska stor ökning. I årets Elevbarometer har det även ställts en fråga om hur ofta kränkningarna skett. Av de 139 eleverna som blivit utsatta har 88 st blivit det en gång eller någon enstaka gång. 15 elever har angett att de blivit utsatta någon gång varje vecka och 8 elever att de blivit utsatta varje dag. De senaste åren har den största andelen av kränkningarna skett i klassrummet. I år är dock det vanligaste att det sker på något annat ställe på skolan, 55,9 procent av de som blivit kränkta anger detta som ett alternativ. Andelen kränkningar som sker i klassrummet har minskat med 13,3 procentenheter jämfört med 216 och ligger nu på 41,2 procent. Det tredje vanligaste stället är via mobiltelefon eller internet. 35,3 procent har angett det. Vi kan se att kränkningarna i skolan följer samhällsutveckling. Sannarpsgymnasiet uppmärksammade till exempel att de sexistiska kränkningarna ökade efter sommarens olika rapporteringar om övergrepp på olika festivaler. När kränkningar ökar och normaliseras i resten av samhället ökar de även i skolan. Sannarpsgymnasiet har också noterat en ny typ av grupp bakom kränkningar på senare tid. Det finns vissa grupper av killar som i övrigt inte gör så mycket väsen av sig. Dessa har växt upp med och spelat mycket spel över internet. I dessa spel finns det olika chattfunktioner och i många av dessa förkommer ett mycket grovt språk. Detta är föräldrarna ofta inte alls medvetna om och deras barn får därmed inte heller tydliga signaler om att detta inte är acceptabelt. Detta kan vara en delförklaring bakom ökning av nätkränkningar som vi kan se i årets Elevbarometer. Men detta beteende spiller även över i andra kränkningar under skoltid. En annan anledning är troligen att skolorna jobbar mycket aktivt med sitt likabehandlingsarbete. Det har resulterat i att fler ungdomar blivit mer medvetna om vad som faktiskt är en kräkning. Saker som de tidigare inte reagerat på som en kränkning uppfattas nu som det (med rätta). Ett tecken på detta är att de skolor som arbetar mest aktivt med detta, Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet, så finns störst andel elever som känner till likabehandlingsplanen, men också störst andel elever som angett att de blivit utsatta för kränkande behandling. Utbildningens och undervisningens kvalité 215 tillkom två nya frågor i Elevbarometer. Syftet med dessa frågeställningar var att se om den kompetensutveckling som genomförs med alla lärare gällande Bedömning för lärande, får genomslag i klassrummen. Utvecklingen av dessa två frågor sedan ingångsåret 215 presenteras i diagrammen 9

97 nedan. I diagrammen presenteras bara de två alternativen instämmer och instämmer inte alls. Mellanskillnaden är de elever som angett att de instämmer delvis. Siffersatsen är i procent: Mina lärare går tillsammans med oss elever igenom vad målen för undervisningen innebär, så att vi förstår dem 47,3 46,8 46,6 6,4 6,3 7, Instämmer Instämmer inte alls Som vi ser svaren på denna fråga ganska jämt över åren. Mina lärare ger mig ofta personlig information om vad jag behöver göra för att nå målen med undervisningen 31, ,5 17,7 17,5 16, Instämmer Instämmer inte alls Även gällande denna fråga så ligger resultaten jämt över åren. Vi kan dock se en liten ökning under 217. Med tanke på att satsningen bland personalen endast pågått två och ett halvt läsår är detta inte helt förvånande. Det är också anledningen till att vi ser detta som en långsiktig satsning. En annan viktig del att ha i åtanke är att kompetensutvecklingen även påverkar eleverna. När vissa lärare börjar bli tydligare med exempelvis vad målen innebär så ökar också elevernas medvetenhet om hur detta kan gå till. Det kan leda till att de blir mer kritiska mot lärare som inte arbetar med ett formativt förhållningssätt. Det viktiga är att vi framöver långsiktigt kan se en uppåtgående trend gällande dessa frågor. Men det ger också anledning att se över hur vi arbetar med att implementera satsningen bland personalen. Det är viktigt att lärarna själva kan se en tydlig mening och fördel med att använda ett formativt arbetssätt i sin undervisning. En annan fråga har tidigare formulerats som att Mina lärare informerar mig löpande om hur jag ligger till i kurserna. Då vi fått signaler om att vissa elever haft svårt att förstå vad som menades med löpande så har frågan omformulerats till Mina lärare informerar mig återkommande om hur jag ligger till i förhållande till kunskapsmålen under kursens gång. Vi kan se en förändring förbättring av 1

98 andelen elever som instämmer sedan 216 med 6,6 procentenheter till 29,9 procent. Om det beror på att det blivit bättre, eller för att fler elever nu förstår frågan är dock svårt att uttala sig om. Överlag visar resultaten kring frågorna om utbildningens och undervisningens kvalité på en liten förbättring jämfört eller på ungefär samma nivå med 216. Vi kan se vissa förbättringar gällande följande frågor: Mina lärare talar om vad jag behöver göra för att lära mig mer Mina lärare utgår från vad jag redan kan när vi ska lära oss något nytt Mina lärare involverar arbetslivet i undervisningen Jag förstår hur jag kan använda det jag lär mig i skolan utanför skolan Jag upplever att mina lärare samarbetar kring min utbildning Mina lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter I årets Elevbarometer har en ny fråga gällande studiero tagits med Jag har oftast studiero på lektionerna. 28,7 procent av eleverna instämmer helt i detta påstående, medan 19,1 procent inte instämmer alls. Att drygt en femtedel av eleverna upplever att de inte har någon studiero är givetvis allvarligt. Frågan behöver analyseras mer i samband med att resultaten bryts ned på programnivå. Gällande frågan Mina lärare involverar arbetslivet i undervisningen så ser vi en ökning med andelen som instämmer med 3, procentenheter och ligger i år på 28,4 procent. Andelen som inte instämmer är dock nästan lika stor med 27,8 procent. Det finns klara skillnader mellan skolorna där störst andel som inte instämmer finns på Sannarpsgymnasiet, med 39,1 procent. Den andra frågan lyder Jag har haft kontakt med arbetslivet i min utbildning under det senaste året. Här instämmer 32,2 procent jämfört med 31,1 procent ,4 procent instämmer inte, vilket alltså är högre än andelen som instämmer. Även här sticker Sannarpsgymnasiet ut negativt med 46,4 procent av eleverna som inte instämmer. Förklaringen finns troligen i att Sannarpsgymnasiet har en stor majoritet av elever som går högskoleförberedande program, och att de inte där finns någon tradition att arbeta lika nära arbetslivet som på yrkesprogram. Samtidigt vet vi att det anordnas aktiviteter där alla elever få kontakt med yrkeslivet, som exempelvis yrkesmässan. Det verkar dock inte som att eleverna ser dessa aktiviteter som kontakter med arbetslivet. Yrkesmässa har inte funnits med som exempel på vad som skulle kunna vara en kontakt med arbetslivet i frågan, vilket kan vara en delförklaring till detta. Oavsett detta ser vi att det finns utvecklingspotential gällande nämndens mål kring att varje elev ska ha kontakt med arbetslivet minst en gång per läsår. Analysen som görs av varje enskilt programs resultat kommer att bli viktigt i detta arbete. Förvaltningen behöver bli bättre på att stödja arbetslagen på vissa program att se att arbetslivskontakter kan vävas in i den ordinarie undervisningen och fungera motiverande för eleverna i deras lärande. Frågorna rörande APL har endast ställts till eleverna på yrkesprogrammen och redovisas bara för elever i åk 2 och 3. Detta då alla yrkesprogram inte har APL för eleverna i åk 1, eller att de inte hunnit vara ute på den i samband med genomförandet av enkäten. Gällande de tre frågorna om APL ser vi rejäla skillnader mellan de olika skolorna. Överlag är eleverna på Sannarpsgymnasiet mycket nöjda med sin APL. Även Sturegymnasiet har höga siffror, medan Kattegattgymnasiet ligger ganska lågt. Exempelvis gällande frågan Jag blev bra bemött och fick bra information om min APL-plats av min handledare när jag började på min APL så instämmer 7,5 procent av eleverna på Sannarpsgymnasiet och 54,5 procent av eleverna på Sturegymnasiet helt. På Kattegattgymnasiet är samma siffra 32,9 procent (vilket är en minskning från 216 med 16, procentenheter). Andelen elever som inte instämmer är på Kattegattgymnasiet 4,9 procent, jämfört med ca 13,5 procent på de andra skolorna. 11

99 När det gäller frågan Jag kommer få nytta av det jag lärt mig under min APL så är det 4,1 procent som inte instämmer på Kattegattgymnasiet, medan det är mellan 2-3 procent av eleverna på de andra skolorna. För Kattegattgymnasiet innebär det en ökning med 2,8 procentenheter jämfört med 216. Det finns ett behov av att se över arbetet med APL på Kattegattgymnasiet. Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen Enligt skollagen har alla elever rätt till det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen som minst ska uppnås, om en utredning kommer fram till att de behöver ett sådant stöd. Andelen elever som instämmer med att de fått det stöd som de behöver för att nå minst ett E i alla kurser ligger på 68,8 procent. 6,8 procent av elever instämmer inte alls gällande denna fråga. Det är mycket likt siffrorna som vi kunde se 215 och 216. Andelen elever som svarar att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen har ökat 9,6 procentenheter till totalt 3,1 procent av de svarande. Bland de elever som fått stöd utanför ordinarie undervisning har andelen elever som anser att den hjälpt dem att bättre nå målen ökat med 6,3 procent till 84,7 procent. Samma elever upplever också att de får vara med och påverka hur stödet ska ges i större grad än motsvarande grupp ,8 procent av eleverna har angett att de fått vara med och påverka stödets utformning. Av de som svarat att de inte fått något stöd utanför den ordinarie undervisningen för att nå minst ett E så anser 13,2 procent att de skulle behöva det. Av de elever som angett att de fått stöd utanför ordinarie undervisning så svarar 19,6 procent att deras lärare inte har förståelse för deras svårigheter, vilket utgör 122 elever. Det är en förbättring jämfört med 216. IKT i undervisningen Eftersom alla elever nu får låna ett digitalt verktyg av skolan när de börjar i åk 1 så har frågan om eleverna har tillgång till ett digitalt verktyg tagits bort. Vi kan se att eleverna som upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen fortsätter att öka något. 7,8 procent instämmer helt med det i år jämfört med 41,5 procent 213, 51,4 procent 214, 65, procent 215 och 68,9 procent 216. Andelen elever som upplever att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen är 36,3 procent, vilket är mycket likt resultatet 216. Anledningen till att det inte ökat i år beror troligen på att det införts en ny Lärportal från och med läsåret 216/217 och att flera lärare ännu inte behärskar det systemet till fullo. Inflytande och ansvar På frågan om Lärare och personal lyssnar och respekterar mina åsikter, även om jag inte alltid får som jag vill kan vi se en liten ökning av andelen elever som instämmer helt och det ligger nu på 47,2 procent. 8,1 procent instämmer inte alls. Gällande Mina lärare låter oss elever utvärdera kurserna så har det skett en liten försämring jämfört med 216 och andelen som instämmer ligger nu på 29,3 procent och de som inte instämmer på 18,8 procent. Resterande fyra frågor ligger mycket likt resultaten 216. Det finns behov av förbättring på de flesta av dessa områden. Exempelvis upplever 29,1 procent av eleverna att mentorsträffarna/klassamlingarna inte är meningsfulla, vilket är en allt för stor andel. 12

100 Denna Elevbarometer är den femte i sitt slag. Av de åtgärder som beslutades föregående år så finns det anledning att hålla kvar vid några under ett antal år framöver för att en tydlig positiv utveckling ska hinna ske ute på skolorna. Utifrån detta föreslås nämnden att besluta om följande åtgärder: Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. Förvaltningen ska försöka inleda en samverkan med Högskolan i Halmstad med syfte att öka förståelsen bakom tjejers höga upplevda oro och ängslan för sina studier och livssituation. Skolorna ska genomföra särskilda insatser för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Insatserna ska bland annat bygga på intervjuer med utsatta elever och elever som kränkt andra. En förmiddag innan en nämnd under hösten 217 ska ett särskilt tema vara kränkande behandling där skolorna rapporterar vidtagna åtgärder och det sker ett gemensamt lärande mellan nämnd och förvaltning kring dessa frågor. Förvaltningskontoret ska erbjuda stöd till de program där det tydligt framkommer att det finns lite kontakter med arbetslivet. Stödet ska fokusera på hur kontakter med arbetslivet kan införlivas i den ordinarie undervisningen för att öka elevernas engagemang och måluppfyllelse. Kattegattgymnasiet ska göra särskilda insatser för att utveckla APL-verksamheten på yrkesprogrammen. En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. 13

101 Elevernas trivsel och mående Jag trivs i skolan Totalt sett har 73, procent av eleverna angett att de trivs i skolan. Tillsammans med de som instämmer delvis är det 96,4 procent av de svarande eleverna. Endast 3,6 procent av eleverna har svarat att de inte trivs i skolan. Det är dock en liten försämring jämfört med 216 då 2, procent svarade samma sak. Vi kan se att andelen som instämmer är mycket jämt mellan skolorna. Störst andel som inte instämmer finns på Kattegattgymnasiet med 4,1 procent och minst andel på Sturegymnasiet med 2,8 procent. Jämfört med 216 har andelen som instämmer framförallt minskat på Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet. Det handlar dock om en minskning på ca 2,5 procentenheter. Gällande årskurserna så kan vi se att åk 1 trivs bäst i skolan. Där instämmer 78, procent i påståendet. medan 2,4 procent inte instämmer. Störst andel som inte instämmer finns i åk 3 med 5,1 procent. 14

102 Jag trivs med mina klasskamrater Andelen elever som instämmer i att de trivs med sina klasskamrater har succesivt minskat sedan 214 med 5,9 procentenheter. 72,4 procent av eleverna instämmer dock med att de trivs med sina klasskamrater. 4,3 procent av eleverna har angett att de inte instämmer. Det är en ökning med 1,3 procentenheter jämfört med 216. På Kattegattgymnasiet har andelen som svarat att de instämmer med att de trivs med sina klasskamrater minskat från 83,7 215 procent till 77,5 procent 217. På Sturegymnasiet har andelen som instämmer minskat med 4,6 procentenheter jämfört med 216. Sannarpsgymnasiet har istället ökat andelen som instämmer helt med 2, procentenheter. Alla skolorna har ökat andelen som inte instämmer med någon procentenhet. Om vi jämför mellan årskurserna så kan vi se att störst andel instämmer i åk 1 med 75,4 procent. Där efter kommer åk 3 med 73,3 procent. Vilka personer som man får i klassen är en slumpmässig företeelse och det kan givetvis vara så att det kan variera hur väl man kommer överens i klasserna, vilket kan påverka resultaten mellan årskurserna. 15

103 Jag trivs med andra elever på skolan 59,1 procent av eleverna har svarat att de trivs i skolan. 4,5 procent har svarat att det inte gör det. Resultatet är snarlikt resultaten vi sett sedan mätningarna började 213. Jämfört med 216 har det skett en liten förbättring av andelen som instämmer, men också en försämring gällande de som inte instämmer. Båda på 1,1 procentenheter. Mellan enheterna är resultatet likt det från 214, 215 och 216. På Kattegattgymnasiet är det 62,7 procent som instämmer i att de trivs med andra elever på skolan. Det är en ökning med 2,4 procentenheter jämfört med 216. Andelen som instämmer på Sannarpsgymnasiet är 56,4 procent, vilket är en ökning med 1,6 procent och på Sturegymnasiet är det 56,7 procent viket är en liten nedgång. På Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet har andelen som inte instämmer ökat någon procentenhet. Mellan årskurserna kan vi se att åk 1 i högre grad instämmer i att de trivs med andra elever på skolan, jämfört med åk 2 och 3. 64,4 procent instämmer där, jämfört med 57,3 procent i åk 2 och 55,6 procent i åk 3. En ganska liten andel instämmer inte alls, 3,4 procent i åk 1 och 5, procent i åk 2 och 3. 16

104 Jag trivs med mina lärare 65,2 procent av eleverna har angett att de trivs med sina lärare, vilket är en liten ökning på 1,8 procentenheter jämfört med 216. Räknar man ihop de som svarat att de instämmer och de som svarat att de instämmer delvis uppgår siffran till 96,2 procent. De som uttalat inte trivs med sina lärare utgör 79 elever. Läsaren bör ha i åtanke att detta är en totalbedömning av elevens samtliga lärare, varför resultatet får anses som bra. Eleverna på Kattegattgymnasiet trivs bäst med sina lärare, 71,9 procent har angett att de instämmer, 216 var det 68,8 procent. På Sturegymnasiet är det 63,8 procent som instämmer i påståendet jämfört med 66,3 procent 216 och på Sannarpsgymnasiet 58,2 procent som 216 hade 54,3 procent. Eleverna i åk 1 trivs bäst med sina lärare. Där instämmer 73,3 procent i påståendet. Sedan minskar andelen som instämmer till 62,2 procent i åk 2 och 6, procent i åk 3. 17

105 Jag trivs på raster och håltimmar I årets Elevbarometer kan vi se att 7,3 procent av eleverna instämmer i att de trivs på raster och håltimmar. 4,2 procent trivs inte. Resultatet är väldigt snarlika resultaten som vi sett sedan mätningarna började 213. Kattegattgymnasiets elever är de som trivs bästa på raster och håltimmar. 74,2 procent av eleverna har svarat att de instämmer där. Det är en ökning med 5,4 procent jämfört med 216. Det är ett intressant fenomen då eleverna befinner sig i utrymningslokaler i väntan på att den nya skolan ska byggas/renoveras. På Sturegymnasiet instämmer 69,7 procent jämfört med 73,1 procent 216. På Sannarpsgymnasiet instämmer 66,1 procent vilket är en liten nedgång jämfört med 216. Även gällande denna fråga kan vi se tendensen att eleverna i åk 1 trivs bättre än eleverna i de andra årskurserna. 75,4 procent instämmer helt i åk 1, 68,4 procent i åk 2 och 67,4 procent i åk 3. 18

106 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av något hemma 78,8 procent av elever är inte oroliga eller ängsliga på grund av något hemma. 6,6 procent, eller 137 av de svarade eleverna är dock ofta oroliga för något hemma. Det är en liten ökning med en procentenhet jämfört med ,6 procent anger att de delvis håller med om att de ofta oroliga och ängsliga för något hemma. Detta är givetvis något som i varierande grad även påverkar måendet och resultaten i skolan. Siffrorna har legat relativt konstanta sedan mätningarna började 213. De elever som upplever minst oro och ängslan på grund av något hemma går på Kattegattgymnasiet, där är det 5,8 procent som instämmer. Därefter kommer Sannarpsgymnasiet med 6,1 procent och slutligen Sturegymnasiet med 9, procent av eleverna som instämmer. Vi kan också se en betydande skillnad mellan andelen som inte är oroliga och ängsliga på grund av något hemma. På Kattegattgymnasiet är det 83,6 procent, medan det på Sturegymnasiet är 68,4 procent, vilket är 15,2 procentenheters skillnad. Störst oro och ängslan för något hemma känner elever i åk 3 där 7,9 procent instämmer. 6,5 procent instämmer i åk 2 och 5,8 procent i åk 1. 19

107 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av mina studier 24,8 procent av eleverna instämmer i att de ofta känner oro och ängslan på grund av sina studier. 215 var samma siffra 26,2 procent och ,7 procent. 32,4 procent instämmer inte i påståendet, vilket betyder att ca en tredjedel av eleverna inte är oroade för sina studier. Alla föregående år så har det varit tydligt att tjejerna varit betydligt mer oroliga och ängsliga över sina studier än killarna. Den siffran kan vi dessvärre inte få fram i år, p.g.a. ett fel vid skapandet av enkäten. Det finns dock ingen anledning att tro att detta ändrats i år. I diagrammet till höger kan vi se att på Kattegattgymnasiet oroar sig eleverna minst för sina studier. På Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet finns mer oro och ängslan över studierna. Detta speglar troligtvis den könsfördelning som finns på skolorna där Kattegattgymnasiet har en majoritet av killar och Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiets av tjejer. Förhållandet hart sett likadant ut de tre senaste åren. Andelen som instämmer har ökat med 1,2 procentenheter på Kattegattgymnasiet och med 4,7 procentenheter på Sturegymnasiet jämfört med 216. På Sannarpsgymnasiet har det istället minskat med 2,1 procentenheter. Vi kan se att eleverna i åk 3 är känner mer oro och ängslan över sin studier. 31,1 procent har svarat att de instämmer. Minst oroliga är åk 1 där 41, procent svarat att de inte instämmer. Detta är inte en förvånande bild då elever i åk 3 börjar närma sig studentexamen. Då växer ofta medvetenheten om att skolresultaten kan påverka deras direkta framtid och oron för studierna kan bli större. 2

108 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av skolmiljön 7,6 procent av eleverna upplever inte någon oro och ängslan på grund av skolmiljön, vilket är en nedgång med 4,4 procentenheter jämfört med ,3 procent av eleverna instämmer i att de är oroliga för skolmiljön, vilket är en ökning med 2,3 procentenheter. Det finns en viss skillnad mellan svaren på skolorna. 78, procent av eleverna på Kattegattgymnasiet känner inte oro och ängslan över skolmiljön, samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 67, och för Sturegymnasiet är det 66,1 procent. För Sturegymnasiet är det en försämring med 12,3 procentenheter jämfört med 215. På Kattegattgymnasiet har andelen elever som instämmer ökat med 3,1 procentenheter jämfört med 216. I diagrammet till vänster kan vi se att 74,4 procent av eleverna i åk 1 inte instämmer i att de känner oro och ängslan över skolmiljön. Samma siffra för åk 2 är 69,5 och för åk 3 68,5. Däremot är det mycket liten skillnad mellan årskurserna när det gäller andelen elever som instämmer. 21

109 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av relationerna till mina kompisar 8,5 procent av eleverna känner ofta oro över relationerna till sina kompisar. 75,3 procent känner inte någon sådan oro. Det är en liten minskning jämfört med 216 då 75,3 procent svarade samma sak. Mellan skolorna så kan vi se att eleverna på Kattegattgymnasiet känner minst oro. Där efter kommer Sannarpsgymnasiet och slutligen Sturegymnasiet. Vi kunde se samma mönster 215 och 216. Mellan årskurserna finns det inte några större skillnader mellan om det finns en oro och ängslan på grund av relationerna till sina kompisar. 22

110 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av annat 1,7 procent av eleverna instämmer i att de känner oro och ängslan på grund av annat. Totalt sett är resultaten sedan mätningarna började 213 rätt likartade gällande denna fråga. Dock innebär det att det är 222 elever som är oroliga för något, vilket givetvis kan påverka deras studier. Mellan skolorna finns större skillnader gällande de som ofta känner oro för annat än något hemma, sina studier eller relationen till sina kompisar. Sturegymnasiet är den skola där flest elever, 17,5 procent, anger att de ofta känner oro på grund av något annat, därefter kommer Sannarpsgymnasiet med 1,8 procent och slutligen Kattegattgymnasiet med 6,4 procent. På Sturegymnasiet har det skett en ökning med 3,9 procentenheter sedan 216. Vi kan se att elever i åk 3 är mer oroliga och ängsliga än eleverna i åk 2 och de är i sin tur mer oroliga än åk 1. 23

111 Jag upplever att jag oftast känner mig utvilad och pigg under dagen 2,6 procent av de svarande eleverna anser att de oftast känner sig utvilade och pigga under dagen. Det är en minskning jämfört med 216 då det var 23,7 procent. Andelen som inte instämmer är 29,2, ca en tredjedel av eleverna. Det är en försämring med 4,4 procentenheter jämfört med 216. Vi kan se att det finns vissa skillnader mellan skolorna. 25,8 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet anser att de ofta känner sig utvilade och pigga, medan samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 17, procent och för Sturegymnasiet 16,6 procent. Det förhållandet mellan skolorna fanns även 216. Andelen elever som instämmer har minskat något på alla skolorna, men mest på Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet där det rör sig om ca 4 procentenhet. Vi kan även se skillnader mellan årskurserna. Störst andel elever som instämmer finns i åk 1 med 26,5 procent. Därefter följer åk 3 med 18,6 och sedan åk 2 med 16,9 procent. 24

112 Jag upplever att jag oftast äter bra och hälsosamt 38,4 procent av eleverna upplever att de oftast äter bra och hälsosamt. Det är en minskning med 5,7 procentenheter jämfört med ,7 procent av eleverna anser inte att deras kost är bra. 42,6 procent av eleverna på Sannarpsgymnasiet instämmer i att de oftast äter bra och hälsosamt. På Kattegattgymnasiet är det 39,4 procent och på Sturegymnasiet 29,9 procent. Andelen som instämmer har gått ned jämfört med 216 på alla skolorna. För Sturegymnasiet är detta en nedgång med 9,6 procentenheter jämfört med 216. Vi kan se att eleverna i åk 1 till större del anser att de äter bra och hälsosamt, 42,3 procent jämfört med 39, i åk 2 och 34,5 procent i åk 1. 25

113 Jag upplever att jag oftast rör på mig regelbundet 52,5 procent av eleverna upplever att de rör på sig regelbundet. Det är en minskning från 216 med 3, procentenheter. 12,2 procent anser att de inte gör det. Resultatet är snarlikt de från 214, 215 och 216. Vi kan se en klar skillnad mellan skolorna. På Sannarpsgymnasiet är det 58,9 procent av eleverna som instämmer i att de ofta rör på sig. På Kattegattgymnasiet är det 52,9 procent och på Sturegymnasiet är det 41,8 procent. Att andelen som instämmer är störst på Sannarpsgymnasiet kan troligen kopplas till att idrottsutbildningarna (NIU) är förlagda där. Eleverna i åk 1 instämmer i högra grad än eleverna i åk 2 och 3. 26

114 Jag upplever att jag oftast har en meningsfull fritid 55,2 procent av de svarande eleverna instämmer i att de oftast har en meningsfull fritid. Det är en minskning med 1,9 procentenheter jämfört med ,1 procent av eleverna instämmer inte. Kattegattgymnasiet är den skola där flest elever uppger att de oftast har en meningsfull fritid, 58,1 procent. Sturegymnasiet är den skola där minst andel elever instämmer i påståendet med 48,4. Det är en minskning med 6,3 procentenheter jämfört med 216. Eleverna i åk 1 och 2 upplever till större del att de har en meningsfull fritid, jämfört med åk 3. En möjlig delförklaring kan vara att eleverna får lägga ner mer tid på skolan under åk 3. 27

115 Jag upplever att jag oftast har personer att vända mig till om jag behöver någon Den stora majoriteten av eleverna har någon att vända sig till när de behöver någon. 76,8 procent instämmer i detta påstående. 4,2 procent anser dock att de inte har det, vilket i faktiska tal utgör 87 elever. Att ha någon att tala med när livet är tufft, är givetvis väldigt viktigt. Det kan också vara en viktig komponent för att livet inte ska känns så tufft. Om denna grundläggande trygghet saknas kan det även komma att påverka skolgången negativt. Det finns mindre skillnader mellan skolorna. På Kattegattgymnasiet instämmer 78,8 procent av eleverna, på Sannarpsgymnasiet 76,5 procent och på Sturegymnasiet 73,8 procent. Ca 4 procent av eleverna på alla skolor instämmer inte i påståendet. Ungefär lika stod andel elever i åk 1 och 2 instämmer i påståendet, medan runt 1 procentenheter mindre andel gör det i åk 3. Vad denna skillnad beror på är svårt att säga. 28

116 Jag har använt narkotika/droger någon gång under senaste året I diagrammet till vänster framgår att 3,2 procent av eleverna angett att de använt någon form av narkotika/droger under det senaste året. Det är nästan exakt samma siffra som 216. Det är en liten nedgång jämfört med 215 då siffan var 4,9 procent och 214 då siffran var 5,5 procent. 3,2 procent motsvarar dock 65 elever som angett att de provar på droger. Det är troligt att det finnas ett mörkertal kring denna fråga. Det är inte säkert att alla som använt sig av narkotika känt sig trygga i att svara det, trots att enkäten är anonym. Indikationerna från skolorna och socialtjänsten är inte heller att drogproblematiken minskat. Vi kan se att det är små skillnader mellan skolorna gällande denna fråga. Andelen elever som svarat ja varierar mellan 3, procent på Kattegattgymnasiet och 3,6 procent på Sturegymnasiet. På Sturegymnasiet har det skett en liten nedgång jämfört med 216, medan andelen ökat med 1,1 procentenhet på Sannarpsgymnasiet. 216 var det 2,1 procent av elever i åk 1 anger att de använt narkotika/droger under det senaste året, 3,6 procent i åk 2 och 3,7 procent i åk kan vi se att nivån på åk 1 ligger kvar på ungefär samma nivå, att det minskat i åk 2, men ökat ganska kraftigt i åk 3. I åk 3 är det mer än dubbelt så stor andel som angett att de använt sig av droger någon gång under det senaste året, jämfört med de andra årskurserna. 29

117 Likabehandling, mobbing och kränkande beteende Jag känner till skolans likabehandlingsplan Det är totalt sett 77,4 procent av eleverna som angett att de känner till skolans likabehandlingsplan. Det är en förbättring jämfört med 216 då det var 71, procent som svarade ja. Det ska nämnas att det allra viktigaste inte är att eleverna är väl insatta i planen, utan snarare att skolan har ett aktivt arbete för att förebygga kränkande behandling. Det finns en skillnad mellan skolorna gällande om eleverna känner till likabehandlingsplanen eller inte. På Sturegymnasiet har 82,1 procent av eleverna angett att de känner till planen. På Sannarpsgymnasiet är det 81,5 procent och på Kattegattgymnasiet är det 71,3 procent av eleverna som angett att de känner till planen. Alla skolorna har förbättrat sig jämfört med 216. Kattegattgymnasiet med 7,7 procent, Sannarpsgymnasiet med 5,4 procent och Sturegymnasiet med 4,9 procent. Vi kan se att störst andel av eleverna känner till planen i åk 1, 79,4 procent och minst andel i åk 3, 73,3 procent. 3

118 Jag har varit utsatt för någon form av kränkande behandling under det senaste året (som t.ex. diskriminering eller mobbing) 216 angav 4,8 procent av eleverna att de blivit utsatta för kränkande behandling. 217 har denna andel ökat med 1,9 procentenheter till 6,7 procent. Det är en stor ökning. I faktiska siffror så är det 139 elever som angett att de blivit utsatta. Det skiljer sig något åt mellan skolorna. På Sturegymnasiet är det 8,3 procent (39 st) av eleverna som angett att de blivit utsatta för någon form av kränkande behandling, medan samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 8, (59 st) och Kattegattgymnasiet 4,7 (41 st). På Sannarpsgymnasiet är detta en fördubbling jämfört med 216. På Kattegattgymnasiet är ökningen 1,5 procentenheter och på Sturegymnasiet har det skett en liten förbättring. En notering kan göras att detta är det omvända förhållandet jämfört med andelen elever som kände till likabehandlingsplanen. Mellan årskurserna finns mindre skillnader. 7,4 procent (56 st) av de svarande eleverna i åk 1 har angett att de blivit utsatta för kränkande behandling, 5,8 procent (39 st) i åk 2 och 6,8 procent (4 st) i åk 3. 31

119 Jag har blivit utsatt för en kränkning med anledning av Diagrammen nedan illustrerar svaren från de 4,8 procent av eleverna som har angett att de råkat ut för en kränkande behandling under det senaste året. Frågan är en flervalsfråga, med möjlighet att kryssa i flera svarsalternativ. Av de diskrimineringsformer som finns med i diskrimineringslagen så är kön den vanligaste formen av diskriminering, med 24,1 procent (33 st) bland de som angett att de blivit kränkta under det senaste året. Jämfört med 216 har denna ökat med 2,4 procentenheter och jämfört med 215 9,4 procentenheter. Därefter kommer etnicitet och ursprung med 16,1 procent (22 st). Denna kategori har ökat med 6,7 procentenheter sedan 216. Alla diskrimineringsgrunderna utom könsidentitet har ökat sedan 216. Den absolut vanligaste formen är dock någon annan form av kränkning, som inte knyts till någon av diskrimineringsgrunderna. 56,2 procent av de elever som angett att de blivit kränkta har angett detta val. 216 var denna siffra dock 69,8 procent. De elever som svarat annan kränkning har också haft möjlighet att beskriva vad det var som hänt fritext. I dessa svar kan vi se att det vanligaste är att någon blivit utsatt på grund av klädsel eller utseende. Det förekommer också exempel på sexuella trakasserier och utfrysning. I diagrammet till höger ser vi resultaten per skola i faktiska tal. Jämfört med 216 så har antalet elever som upplever att de blivit diskriminerade med anledning av kön ökat från 5 till 17. På Kattegattgymnasiet har andelen ökat från 3 till 9, medan det på Sturegymnasiet minskat från 15 till 7. Gällande etnicitet så har antalet ökat från 3 till 11 på Sannarpsgymnasiet. 32

120 Diskrimineringsgrunderna skiljer sig åt en del även mellan de olika årskurserna. Vi kan se att ett större antal elever anser sig blivit kränkta med anledning av kön i åk 1. Även antalet som angett annan kränkning är större i åk 1 än i de två andra årskurserna. 33

121 Hur ofta har du blivit utsatt för kränkande behandling? Denna fråga är ny i årets elevbarometer. Även om inga kränkningar är acceptabla så är skillnaden givetvis stor för den utsatte om det skett en gång, eller om det sker dagligen. Vi kan se att av de 139 elever som svarat att de blivit kränkta så är det 65,2 procent som blivit utsatta en gång eller några enstaka gånger. 16,7 procent svarar att de blivit utsatta någon gång varje månad och 18,1 procent att de blir utsatta varje vecka eller varje dag. Det innebär att totalt 48 st av de svarande eleverna upplever att de är utsatta för kontinuerliga kränkningar. 17 st är utsatta varje vecka och 8 st är utsatta varje dag. Det är givetvis mycket allvarligt. I diagrammet till höger kan vi hur eleverna svarat på respektive skola och i diagrammet nedan per årskurs. 34

122 Jag har blivit utsatt av Även på denna fråga har eleverna kunnat kryssa i mer än ett alternativ. Vi kan se att 91,1 procent av eleverna som uppgett att de blivit kränkta under det senaste året har blivit det av en annan elev på skolan. 2,7 procent (28 elever) har dock angett att de blev utsatta av personal på skolan. Detta är en minskning med 6,7 procentenheter jämfört med 216. Av de elever som angett att de blivit kränkte under det senaste året och angett att de blivit det av personal så finns 15 st på Sannarpsgymnasiet, 8 st finns på Kattegattgymnasiet och 5 st på Sturegymnasiet. Det är en halvering av antalet på Sturegymnasiet jämfört med 216. Merparten av eleverna på alla skolorna har blivit utsatta av andra elever. Mellan årskurserna är det ett relativt jämt antal som angett att de blivit kränkta av personal på skolan. 35

123 Var blev du utsatt för kränkningen? Frågan är en flervalsfråga, där eleverna kunnat kryssa i mer än ett svar. Det vanligaste stället att bli kränkt på har alla år sedan mätningarna började varit i klassrummet. I år kan vi se att denna andel minskat i förmån för ett annat ställe på skolan. 55,9 av eleverna har svarat detta, vilket är en ökning med 1,4 procentenheter jämfört med 216. I klassrummet har istället minskat med 13,3 procentenheter. Andelen som angett att de blivit kränkta via SMS/Internet har ökat från 19,2 procent 216 till 35,3 procent 217. På skolgården har fått 24,3 procent och I matsalen 19,9 procent. På Sannarpsgymnasiet har flest antal kränkningar skett på annat ställe på skolan. Det gäller även Sturegymnasiet. På Kattegattgymnasiet är det dock fortfarande vanligast att eleven blir kränkt i klassrummet. Resultaten per årskurs kan vi se nedan. 36

124 Undervisningens och utbildningens kvalité Mina lärare går tillsammans med oss elever igenom vad målen för undervisningen innebär, så att vi förstår dem Frågan är ställd för att fånga upp vissa delar kring en formativ undervisning. I en formativ undervisning klargör lärarna tillsammans med eleverna vad som är målet för undervisningen. Eftersom det kan vara svårt att direkt förstå kunskapsmålen från Skolverket behöver dessa diskuteras med eleverna för att skapa en gemensam förståelse. 46,4 procent instämmer i att deras lärare tillsammans med dem går igenom vad målet med undervisningen innebär, så att de förstår dem. 7,3 procent av eleverna instämmer inte. Resultaten är mycket snarlika dem som redovisades första gången 215. Det finns skillnaderna mellan skolorna. 52,9 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet instämmer i att deras lärare tillsammans med dem går igenom vad målet med undervisningen innebär, så att de förstår dem. Samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 44,1 procent och på Sturegymnasiet 38, procent. Detta liknar i stort sett den bild vi kunde se 215 och 216. Andelen som inte instämmer har ökat något sedan föregående år för Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet. Mellan årskurserna finns det ett mönster där andelen elever som instämmer i påståendet minskar från åk 1 och uppåt. 52,6 procent av eleverna i åk 1 instämmer, 47,4 procent i åk 2 och 39, procent i åk 3. Däremot finns inte samma skillnader mellan andelen elever som inte instämmer där det varierar mellan 6,2 till 7,7 procent. 37

125 Mina lärare ger mig ofta personlig information om vad jag behöver göra för att nå målen med undervisningen Denna fråga försöker fånga en annan viktig aspekt av formativ undervisning, nämligen den del som innebär att lärarna hela tiden ger eleverna personlig information om vad de behöver göra för att nå nästa steg i lärandet. Eleven kan förstå målen med undervisningen, men om de inte vet vilket steg de ska ta härnäst så är den kunskapen inte mycket värd. Vi kan se att 33,5 procent av eleverna instämmer i att deras lärare ofta ger dem personlig information om vad de behöver göra för att nå målen med undervisningen. 5, procent instämmer delvis och 16,5 procent instämmer inte. Det är en förbättring på några procentenheter jämfört med 216. Mellan skolorna finns det en del skillnader. På Kattegattgymnasiet instämmer 36,8 procent av eleverna med påståendet. Det är en förbättring med 3,7 procentenheter jämfört med 216. På Sannarpsgymnasiet instämmer 31,8 procent vilket är en liten förbättring och på Sturegymnasiet instämmer 3,3 procent, vilket är en förbättring på 3,2 procentenheter. Mellan årskurserna kan vi också se skillnader. 37,5 procent instämmer i åk 1, 35,6 i åk 2 och 27, procent i åk 3. Vi ser dock inte samma skillnader i andelen som inte instämmer, där ligger alla årskurserna på ca 16 procent. 38

126 Mina lärare informerar mig återkommande om hur jag ligger till i förhållande till kunskapsmålen under kursens gång Det är viktigt att elever fortlöpande får information om hur de ligger till i kursen, i förhållande till målen. Detta med syfte att eleven ska kunna veta vad hen behöver göra för att nå längre i sin kunskapsinhämtning. Denna fråga har dock omformulerats något jämfört med tidigare år då den varit formulerats som: Mina lärare informerar mig löpande om hur jag ligger till i kurser. Detta då det framkom att vissa elever hade svårt att förstå vad löpnade innebar. Det gör att resultatet inte är helt jämförbart. Vi kan se att 29,9 procent av eleverna instämmer i påståendet. 18,3 procent av eleverna inte instämmer inte alls i detta. Majoriteten av eleverna har svarat instämmer delvis, vilket kan tolkas som att de har lärare som gör detta i varierande grad. Detta är en förbättring jämfört med 215 och 216. Jämfört med 216 har andelen som svarat att de instämmer ökat med 6,6 procent. Men då är frågan som sagt inte helt jämförbar. Mellan skolorna kan vi se vissa skillnader. På Kattegattgymnasiet instämmer 33,6 procent, på Sannarpsgymnasiet 27,4 procent och på Sturegymnasiet 26,9 procent. På alla skolor är det en ökning jämfört med tidigare år (och annan formulering). För Kattegattgymnasiet är det en ökning med 8,3 procentenheter, för Sannarpsgymnasiet 4,3 och Sturegymnasiet 6,9. Även i denna fråga finns en skillnad mellan årskurserna. 32,7 procent i åk 1 instämmer i att deras lärare återkommande informerar dem om hur de ligger till i förhållande till kunskapsmålen under kursens gång. Samma siffra för åk 2 är 31,4 procent och för åk 3 25,8 procent. 39

127 Mina lärare talar om vad jag behöver göra för att lära mig mer 28,6 procent av eleverna anser att deras lärare talar om vad de behöver göra för att lära sig mer, vilket är en liten förbättring på 2,1 procentenheter jämfört med ,6 procent anger att deras lärare inte gör det. Flest elever instämmer på Kattegattgymnasiet, 31,2 procent, jämfört med 27,6 procent på Sannarpsgymnasiet och 25,4 procent på Sturegymnasiet. Det är en ökning på alla skolorna jämfört med 216. Vi kan se skillnader mellan årskurserna där ungefär lika många instämmer i åk 1 och 2, 32,1 procent och 3,7 procent. I åk 3 är andelen som instämmer något färre 22,1 procent. 4

128 Mina lärare utgår från vad jag redan kan när vi ska lära oss något nytt En annan viktig komponent i det formativa lärandet är att ständigt stämma av vart eleven befinner sig i lärandet och anpassa undervisningen efter det. 31,1 procent av eleverna upplever att lärarna anpassar undervisningen efter vad de kan, vilket är en liten förbättring med 1,5 procentenheter jämfört med 216 och 3,4 sedan ,8 procent anser att det delvis är så, medan 15,1 procent inte tycker att det är så alls. Kattegattgymnasiet är den skola där störst andel av eleverna anser att lärarna utgår från vad eleven kan när de ska lära sig något nytt. 35, procent av eleverna instämmer i påståendet där. Alla skolorna har förbättrat sitta resultat något jämfört med 216. Störts ökning står Sannarpsgymnasiet för med 2,8 procentenheter. Åk 1 instämmer i större grad med påståendet. 36, procent instämmer. 31, procent av åk 2 instämmer och 26,2 procent av åk 3. 41

129 Mina lärare använder olika undervisningsmetoder inom en och samma kurs Forskning visar att elever lär sig bäst om de får en varierad undervisning. Resultaten tyder på att eleverna upplever att majoriteten av deras lärare också har en varierad undervisningsform. 34,5 procent instämmer och 53,4 procent instämmer delvis. 11,7 procent instämmer inte alls. Det är mycket snarlikt resultaten 215 och 216. På Kattegattgymnasiet så instämmer 38,1 procent av eleverna i påståendet att deras lärare använder olika undervisningsmetoder i en och samma kurs. Det är en liten förbättring jämfört med 216 då samma siffra var 35,5. På Sturegymnasiet instämmer 33,9 procent och på Sannarpsgymnasiet instämmer 31,5 procent. Det innebär en liten tillbakagång på dessa skolor jämfört med ,4 procent av eleverna i åk instämmer, 36,6 procent av eleverna i åk 2 och 29,1 procent av eleverna i åk 3. Kring denna fråga kan vi också se en större skillnader mellan andelen som svarat att de inte instämmer. Åk 3 är mer kritiska och där svarar 14,5 procent att de inte instämmer jämfört med 9,9 procent i åk 2 och 1,7 procent i åk 1. 42

130 Mina lärare involverar arbetslivet i undervisningen Denna fråga finns bland annat med för att kunna stämma av nämndens mål Alla ungdomar ska under sin gymnasietid ha kontakt med arbetslivet, minst en gång per läsår. I enkäten har eleverna fått följande förklaring vad som menas med frågan: Med arbetsliv menas ställen där det finns möjligheter att arbeta, som företag eller offentliga arbetsplatser som t.ex. sjukhus, äldreomsorg med mera. Lärarna kan involvera arbetslivet genom att exempelvis ta in föreläsare till skolan, vara på studiebesök eller göra "riktiga uppgifter" där ni som elever göra något uppdrag åt arbetslivet. Vi kan se att 28,4 procent av eleverna instämmer helt i att deras lärare involverar arbetslivet i undervisningen. Det är en förbättring med 3, procentenheter jämfört med 216. Vi kan se klara skillnader mellan skolorna gällande denna fråga. 35,7 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet instämmer i påståendet, 29,2 procent av eleverna på Sturegymnasiet och 19,2 procent på Sannarpsgymnasiet. Alla skolor har fått en större andel som instämmer. Kattegattgymnasiet med 3,8 procentenheter, Sannarpsgymnasiet med 3,9 procentenheter och Sturegymnasiet med 1,3 procentenheter. 39,1 procent av eleverna på Sannarpsgymnasiet instämmer inte i påståendet. 32,1 procent av eleverna i åk 1 instämmer i påståendet. 28,1 procent i åk 2 och 23,4 procent av eleverna i åk3. Jämför vi med andelen elever som svarat att de inte instämmer så är det 32,8 procent i åk 3, 27,9 procent i åk och 24,8 procent i åk 1. 43

131 Mina lärare uppmuntrar mig att lära mig mer Uppmuntran och förväntningar har stor påverkan på elevers studieresultat. Vi kan se att 4,2 procent av eleverna svarat att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. 48,6 procent instämmer delvis medan 11,3 procent angett att lärarna inte uppmuntrar dem att lära mer. Resultatet är mycket likt det som presenterades för 216. På Kattegattgymnasiet instämmer störst andel av eleverna i att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. 43,5 procent. Samma siffra för Sturegymnasiet är 39,4 procent och för Sannarpsgymnasiet 33,6 procent. Det innebär en minskning på Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet, medan det är en ökning på Sannarpsgymnasiet med 3,6 procentenheter jämfört med 216. Mellan årskurserna kan vi se ett mönster som framkommit i flera frågor, störst andel som instämmer finns i åk 1 (45,7 procent), något mindre andel i åk 2 (4,6 procent) och minst andel i åk 3 (33,5 procent). 44

132 Mina lärare uppmuntrar mig att samarbeta med andra elever för att lära mig mer I enkäten har vi försökt att ställa frågor kring de entreprenöriella kompetenser som eleverna enligt styrdokumenten ska tillägna sig. Samarbete mellan elever, kontakter med omvärlden, kreativitet, problemlösning, att misslyckanden ses som en naturlig del i lärprocessen är saker som vi försökt komma åt med följande frågor. 38,9 procent av eleverna har svarat att deras lärare uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer. 1,7 procent har angett att lärarna inte uppmuntrar detta samarbete. Det är mycket likt resultaten 216. Vi kan se att störst andel av eleverna som upplever att deras lärare uppmuntrar till samarbete finns på Kattegattgymnasiet med 41,7 procent som instämmer i påståendet. Därefter kommer Sturegymnasiet med 4,3 procent och sedan Sannarpsgymnasiet med 33, procent. Även dessa resultat är lika de vi såg ,6 procent av elever i åk 1 instämmer, 4, procent i åk 2 och 34,7 procent i åk 3. 45

133 Mina lärare uppmuntrar mig att komma med flera olika lösningar på ett problem under lektionerna 33,1 procent av eleverna instämmer med att deras lärare uppmuntrar dem att komma med flera olika lösningar på ett problem under lektionerna. 13,3 procent instämmer inte i detta, vilket är mycket likt resultaten ,6 procent av eleverna instämmer delvis, vilket troligen pekar på att de har vissa lärare som gör det och vissa som inte gör det. Läsaren bör också ha i åtanke att i vissa fall kan det vara naturligt att det inte finns mer än ett svar och en lösning på en fråga. Men ofta går det troligtvis att hitta flera vägar till rätt svar. Mellan skolorna så kan vi se att Kattegattgymnasiet sticker ut genom att ha störst andel elever som instämmer i påståendet att de uppmuntras att komma med flera olika lösningar på problem under lektionerna, med 37,7 procent. På Sannarpsgymnasiet instämmer 3,1 procent av eleverna och på Sturegymnasiet 29,4 procent. Det innebär en ökning på Sannarpsgymnasiet med 3,1 procent jämfört med 216 och 6,2 procentenheter jämfört med 215. Mellan årskurserna kan vi se att i åk 1 instämmer 37,5 procent, i åk 2 instämmer 34,5 procent och i åk 3 instämmer 26,5 procent. 46

134 Jag får möjlighet att vara kreativ och komma med egna idéer på lektionerna Av de 277 elever som svarade på enkäten så instämmer 33, procent i att de får vara kreativa och kommer med egna idéer på lektionerna. 16,6 procent av eleverna som inte håller med alls. Det är mycket snarlikt resultaten 214, 215 och 216. Gällande denna fråga ser vi klara skillnader mellan de olika enheterna. På Sturegymnasiet har 39,2 procent av eleverna svarat att de instämmer i att de får vara kreativa och komma med egna idéer på lektioner, på Kattegattgymnasiet har 36,5 procent av eleverna svarat detsamma och på Sannarpsgymnasiet 25, procent. För både Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet är detta en förbättring jämfört med 216. Mellan årskurserna finns vissa skillnader. Andelen som instämmer är högst i åk 1 med 37,2 procent, något lägre i åk 2 med 34,5 procent och mindre i åk 3 med 27, procent. Andelen elever som inte instämmer är störst i åk 1 med 19, procent, något lägre i åk 1 med 16,9 procent och minst i åk 2 med 13,8 procent. 47

135 Jag är rädd för att svara fel på lektionerna En viktig del i lärprocessen är att göra misstag och sedan lära sig av det. Det måste finnas en kultur som är tillåtande och där ett fel ses som en möjlighet till lärande. 19,2 procent av eleverna har svarat att de instämmer i att de är rädda för att svara fel på lektionerna. Slår vi ihop de som svarat att de instämmer med de som delvis instämmer med att de är rädda att svara fel på lektionerna så får vi 5,6 procent. 49,4 procent av eleverna är inte alls rädda att svara fel på lektionerna 217. Det är en liten försämring jämfört med 216 med 1, procentenheter. Sannarpsgymnasiet är den skola där störst andel elever instämmer i att de är rädda för att svara fel på lektionerna, 22,7 procent. Det är en ökning med 4,9 procentenheter jämfört med 216. Därefter kommer Sturegymnasiet med 21,5 procent och sedan Kattegattgymnasiet med 14,9 procent. Den största andelen som inte instämmer finns också på Kattegattgymnasiet med 57,7 procent. Det är en liten förbättring jämfört med 216 med 2,1 procentenheter. 21,9 procent av eleverna i åk 1 instämmer i att de är rädda att svara fel på lektionerna, 19,9 procent instämmer i åk 2 och 14,9 procent i åk 3. Detta indikerar att eleverna blir mer trygga med att svara fel på lektionerna desto längre som de gått i gymnasieskolan. 48

136 Jag har oftast studiero på lektionerna Denna fråga är ny i årets Elevbarometer. Vi kan se att 28,7 procent av eleverna instämmer i att de oftast har studiero på lektionerna. 52,2 procent instämmer delvis, vilket kan tolkas som att de har det på vissa lektioner men inte på andra. Vi vet att det kan skilja mycket mellan olika klasser och lärare. 19,1 procent instämmer inte alls i att de oftast har studiero på lektionerna. Mellan skolorna finns det vissa skillnader. Störst andel elever som anser att de har studiero finns på Kattegattgymnasiet med 33,2 procent av eleverna som instämmer. På Sannarpsgymnasiet är det 28,8 procent av eleverna och på Sturegymnasiet 2,5 procent. På Sturegymnasiet är det en lite större andel elever som inte instämmer, 21,5 procent, än de som anser att de har studiero. Även mellan årskurserna kan vi se skillnader. 36,6 procent av eleverna i åk 1 anser att de oftast har studiero, medan 26,4 procent av eleverna instämmer i påståendet i åk 2 och 23,2 procent i åk 3. Det troliga är kanske inte att studiero i klassrummet är väldigt olika mellan årskurserna, utan snarare att kraven på studiero ökar genom årskurserna. 49

137 Jag har haft kontakt med arbetslivet i min utbildning under det senaste året Denna fråga finns bland annat med för att kunna stämma av nämndens mål Alla ungdomar ska under sin gymnasietid ha kontakt med arbetslivet. I enkäten har eleverna fått följande förklaring om vad som menas med frågan: med arbetsliv menas ställen där det finns möjligheter att arbeta, som företag eller offentliga arbetsplatser och kontakten kan exempelvis varit genom studiebesök, APL eller genom föreläsningar av arbetslivet på skolan. Vi kan se att 32,2 procent av instämmer i att de haft kontakt med arbetslivet i deras utbildning under det senaste året. 36,4 procent, en större andel instämmer inte i påståendet. Det är en minimal förbättring jämfört med förra året. Med tanke på att 31,6 procent av de svarande eleverna går på ett yrkesprogram eller introduktionsprogram med koppling till yrke borde siffran som varit i kontakt med arbetslivet vara högre. Det är ju inte heller den enda kontakten med yrkeslivet som sker. Vi kan se att det finns skillnader mellan skolorna. På Sturegymnasiet har 38,4 procent av eleverna svarat att de varit i kontakt med yrkeslivet, på Kattegattgymnasiet är samma siffra 36,4 procent och på Sannarpsgymnasiet 23,4 procent. En förklaring kan vara att Sannarpsgymnasiet endast har två yrkesprogram, Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Mellan årskurserna finns det gällande denna fråga inga större skillnader. Det är en något större andel som inte instämmer i åk 1 med 41, procent jämfört med åk 2 och 3 som ligger runt 35 procent. En trolig förklaring är att en del yrkesprogram inte har APL förrän i åk 2 och 3. 5

138 Jag förstår hur jag kan använda det jag lär mig i skolan utanför skolan En viktig faktor till att känna motivation för sitt skolarbete är att förstå relevansen av det eleven lär sig. 35,5 procent av eleverna instämmer i påståendet att de förstår vad de kan använda det de lär sig i skolan i ett sammanhang utanför skolan. Det är en liten uppgång med 1,9 procentenheter jämfört med 216 och 3,9 procent jämfört med ,2 procent av eleverna förstår inte hur de ska använda det som de lär sig i skolan. Det finns risk att skolan kan kännas meningslös för dessa elever. På Kattegattgymnasiet är det 39,7 procent som instämmer i påståendet och på Sturegymnasiet är det 35,8 procent. Det innebär en ökning på 2,6 procentenheter för Kattegattgymnasiet jämfört med föregående år. På Sannarpsgymnasiet är det 3,3 procent som instämmer vilket är en ökning med 2,9 procent. Åk 1 instämmer i högre grad i att de förstår hur de kan använd det de lär sig i skolan utanför skolan. 41,6 procent instämmer där, medan 36,1 procent gör det i åk 2 och bara 27,5 procent för det i åk 3. I åk 3 är det 22,6 procent av eleverna som inte instämmer. 51

139 Jag upplever att mina lärare samarbetar kring min utbildning 33,8 procent av eleverna upplever att deras lärare samarbetar kring deras utbildning. Det är en liten ökning med 1,5 procentenheter jämfört med 216 och 6,2 procentenheter jämfört med ,3 procent upplever att lärarna inte gör det. Visst samarbete kan naturligtvis förekomma mellan lärarna utan att eleverna ser detta. Lärares samarbete kring utbildningen kan vara viktig för att se till att eleverna har en dräglig arbetssituation. Forskning visar även att samarbete och kollegialt lärande mellan lärare är en viktig faktor för att främja elevernas måluppfyllelse. Kattegattgymnasiet är den skola där flest elever instämmer i att deras lärare samarbetar. Där instämmer 37,9 procent av eleverna i påståendet. Där efter kommer Sturegymnasiet med 34,8 och sedan Sannarpsgymnasiet med 28,5 procent. Jämfört med tidigare år har alla skolorna ökat andelen som instämmer något. Gällande denna fråga kan vi åter se ett mönster där åk 1 instämmer mer (4,4 procent) än åk 2 (34,2 procent) och som i sin tur instämmer med än åk 3 (25,5 procent). 52

140 Mina lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter 37,7 procent av eleverna instämmer i att deras lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter. Det är en förbättring jämfört med 216 med 2,4 procentenheter. 43,4 procent instämmer delvis. 18,9 procent anser dock att de inte gör det. Att ha flera inlämningsuppgifter och prov samtidigt kan givetvis leda till stress och en mycket pressad arbetssituation för eleverna. Det kan också leda till att eleverna tvingas prioritera vilka kurser som de ska lägga mest energi på. Det finns skillnader mellan de olika skolorna. På Kattegattgymnasiet är det störst andel elever som upplever att deras lärare samordnar prov och arbetsuppgifter, med 43, procent. Det är en förbättring med 6,1 procentenheter jämfört med 216. Därefter kommer Sturegymnasiet med 34,3 procent och Sannarpsgymnasiet med 33,5 procent. Vi kan se rejäla skillnader mellan årskurserna. 46,6 procent av eleverna instämmer i åk 1, medan 37,8 procent av eleverna gör det i åk 2 och endast 26,5 procent i åk 3. För åk 3 är det fler elever som inte instämmer med 27,2 procent. En förklaring kan vara att antalet inlämningar ökar och troligen är som flest i åk 3. Då blir det också svårare för lärarna att samordna dem. 53

141 Arbetsbördan är rimlig och jämn över tid 19,6 procent av eleverna instämmer i att arbetsbördan är rimlig och jämn över tid. 28,5 procent av eleverna instämmer inte i detta påstående. En stor del av gymnasieleverna upplever med andra ord själva att det har en tuff arbetssituation. En allt för pressad arbetsbörda kan leda till negativ stress för eleverna, vilket kan påverka kunskapsresultaten negativt. Dessutom kan för mycket stress givetvis ha negativa hälsoaspekter på ungdomar, precis som på vuxna. Kraven har dock ökat i med GY211 och det är inte helt enkelt att kombinera detta med att försöka lätta arbetsbördan för eleverna. En skillnad finns mellan skolorna. Sannarpsgymnasiet sticker ut där störst andel av eleverna, 34,6 procent, anser att arbetsbördan inte är rimlig. Det är dock en liten förbättring jämfört med 216 då det var 37,5 procent. Mellan årskurserna så ser vi att det finns en stegring av arbetsbördan. 22,8 procent av eleverna i åk 1 har svarat att de inte instämmer, 28,9 i åk 2 och 35,9 åk 3. Det är mycket likt resultaten

142 Mina lärare sätter rättvisa betyg på mina kunskaper Att sätta betyg är något som är svårt och ett i slutändan subjektiv arbete. Det viktiga är givetvis att eleven bedöms efter kursmålen, och inte efter personliga egenskaper. Läraren har här total suveränitet. Rektor kan endast ändra ett betyg om det är uppenbart felaktigt. Med tanke på komplexiteten i betygssättningen och att eleven är väldigt utlämnad till respektive lärare är det positivt att 45,8 procent av eleverna instämmer helt i att de upplever att lärare sätter rättvisa betyg på deras kunskaper. 43,4 procent håller delvis med och bara 1,8 procent håller inte alls med. Det är mycket likt resultaten 216. Kattegattgymnasiet har störst andel elever som instämmer i att deras lärare sätter rättvisa betyg på deras kunskaper. Sannarpsgymnasiet har minst andel som instämmer med 39,3 procent. De har också tydligt flest elever som inte instämmer, med 14,6 procent. Sturegymnasiet har 44,8 procent av eleverna som instämmer. Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet har ökat andelen som instämmer något jämfört med 216, medan Sturegymnasiet minskat något. I åk 1 är det 51,5 procent av eleverna som instämmer, i åk 2 46,5 procent och i åk 3 39,1 procent. 55

143 Jag har haft besök av min lärare regelbundet under mina APL-perioder Nytt för i år gällande frågorna kring APL är att vi endast tagit med resultaten för åk 2 och 3. Anledningen är att på flera program har eleverna i åk 1 inte hunnit ha någon APL ännu, vilket påverkar svaren. Frågan ställs endast till elever på yrkesprogrammen. Vi kan se att 32, procent av eleverna instämmer i att de haft besök av sina lärare regelbundet under sina APL-perioder. 38,5 procent av eleverna instämmer inte i detta. Vi kan se stora skillnader mellan skolorna. På Sannarpsgymnasiet så instämmer 52,3 procent av eleverna med påståendet, på Sturegymnasiet 39,8 procent och på Kattegattgymnasiet instämmer endast 2,8 procent. Däremot är det hela 53,8 procent av eleverna som inte alls instämmer. På de andra skolorna är samma siffra istället runt 2,5 procent. Det är en ökning för Kattegattgymnasiet med 21, procentenheter av eleverna som inte instämmer jämfört med 216 (i en korrekt jämförelse där endast åk 2 och 3 ingår även 216). Sannarpsgymnasiet har istället förbättrat andelen som instämmer med 11,3 procentenheter. Vi kan inte se några större skillnader mellan åk 2 och 3 gällande denna fråga. Det är en något större andel i åk 2 som inte instämmer jämfört med åk 3. 56

144 Jag blev bra bemött och fick bra information om min APL-plats av min handledare när jag började på min APL Frågan besvaras endast av elever på yrkesprogrammen. 46, procent av eleverna har angett att de blivit bra bemötta och fick bra information om sin APL-plats av sin handledare när de började på deras APL. 28,4 procent av eleverna instämmer dock inte alls. Även gällande denna fråga finns stora skillnader mellan skolorna. 7,5 procent av eleverna instämmer på Sannarpsgymnasiet, 54,5 procent på Sturegymnasiet och 32,9 procent på Kattegattgymnasiet. 4,9 procent av eleverna instämmer inte alls på Kattegattgymnasiet. 216 var samma siffra för denna skola 16, procent (i en korrekt jämförelse där endast åk 2 och 3 ingår även 216). Samma siffra för de andra skolorna ligger på ca 13,5 procent. Sannarpsgymnasiet har förbättrat sina resultat gällande andelen som instämmer med 15,5 procentenheter jämfört med 216. Gällande denna fråga kan vi se en skillnad mellan åk 2 och 3. Bland eleverna som inte instämmer finns 37,2 procent i åk och 19, procent i åk 3. 57

145 Jag kommer att få nytta av det jag lärt mig under min APL Frågan besvaras endast av elever på yrkesprogrammen. 57,9 procent av eleverna tror att de kommer att få nytta av det som de lärt sig under sin APL. Detta kan jämföras med att 35,5 procent av alla de svarande eleverna instämmer i att de förstår hur de kan använda det de lär sig i skolan utanför skolan. 22,9 procent har svarat att de inte kommer att ha nytta av det som de lärt sig under sin APL. Även på denna fråga kan vi se en markant skillnad mellan skolorna. 87,5 procent av eleverna på Sannarpsgymnasiet instämmer, 75, procent av eleverna på Sturegymnasiet och 38,8 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet. För den sistnämnda skolan är det en minskning med 2, procentenheter jämfört med 216 (i en korrekt jämförelse där endast åk 2 och 3 ingår även 216). 4,1 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet instämmer inte i påståendet, vilket ska jämföras med de andra skolorna där 2,3-2,7 procent har svarat att de inte instämmer. Jämfört med 216 har det skett en ökning med andelen som inte instämmer med 23,6 procentenheter. Andelen som instämmer på Sannarpsgymnasiet har ökat med 12,9 procentenheter jämfört med 216. Vi kan se att störst andelen som inte instämmer finns i åk 2 med 3, procent, jämfört med 15,2 procent bland åk 3. 58

146 Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen Jag har fått det stöd jag behöver för att minst få ett E i alla kurser 68,8 procent av de svarande eleverna upplever att de har fått det stöd som de behöver för att få minst ett E i alla ämnen. 6,8 procent av eleverna instämmer inte alls. Siffrorna är väldigt lika de från 215 och 216. På Kattegattgymnasiet har 72,9 procent svarat att de instämmer. 68,2 procent instämmer på Sannarpsgymnasiet och 61,8 procent på Sturegymnasiet. På Sannarpsgymnasiet har denna andel ökat med 5,8 procent jämfört med 216. På Sturegymnasiet har det istället skett en minskning med 8,5 procent jämfört med 216. Gällande andelen elever som inte instämmer har Sannarpsgymnasiet förbättrat sitt resultat med 3,9 procent sedan 216. Mellan årskurserna ser vi små skillnader gällande denna fråga. 59

147 Jag har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att minst få ett E i alla kurser 3,1 procent av de elever som svarat på enkäten har angett att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen. I faktiska tal utgör det 625 elever. Förra året var samma siffra 2,5 procent, vilket innebär en stor ökning. 215 var siffra 24, procent. På Sturegymnasiet finns störst andel av eleverna som angett att de fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen med 33,7 procent. Tätt därefter följer Sannarpsgymnasiet med 31,5 procent och sedan Kattegattgymnasiet med 27, procent. Det är en ökning på samtliga skolor med ca 1 procentenheter. Mellan årskurserna finns det i princip ingen skillnad gällande denna fråga. 6

148 Jag skulle behöva stöd utanför den ordinarie undervisningen för att minst få ett E i alla kurser Bland de elever som svarat att de inte fått något stöd utanför den ordinarie undervisningen för att minst få ett E i alla kurser så har 13,2 procent svarat att de skulle behöva sådant stöd. Det utgör 19 elever. Vi kan se vissa skillnader mellan skolorna. På Sturegymnasiet anser 17,9 procent av de elever som svarat att de inte fått stöd utanför undervisningen att det skulle behöva det för att nå minst ett E i alla kurser. På Sannarpsgymnasiet är samma siffra 15,2 procent och på Kattegattgymnasiet är den 9,4 procent. Mellan årskurserna finns det inte några större skillnader gällande denna fråga. 61

149 Jag har fått vara med och påverka hur och var stödet ska ges Av de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen så har 75,8 procent också svarat att de har fått vara med och påverka stödets utformning. 24,2 procent har svarat att de inte fått påverka stödets utformning. Det är en minskning av andelen elever som svarat nej med 9,6 procentenheter jämfört med 216. Detta samtidigt som andelen elever som angett att de fått stöd utanför den ordinarie undervisningen har ökat. Kattegattgymnasiet har 3,3 procent av eleverna som svarat nej, Sannarpsgymnasiet 21,5 procent och Sturegymnasiet 19,1 procent. Det är en minskning på Kattegattgymnasiet med 4,5 procentenheter, på Sannarpsgymnasiet med 13,4 procentenheter och på Sturegymnasiet med 11,9 procentenheter. Det är en glädjande utveckling. Inte heller gällande denna fråga ser vi några stora skillnader mellan årskurserna. Eleverna i åk 3 upplever i något mindre grad än de andra årskurserna att de fått vara med och påverka stödets utformning. 62

150 Jag upplever att stödundervisningen hjälper mig att bättre nå målen Av de som har fått stöd så anser 84,7 procent att det har hjälpt dem att bättre nå målen. Det är en förbättring jämfört med 216 med 6,3 procentenheter. 15,3 procent anser att stödet inte har hjälpt dem. Det motsvarar 95 av de svarande eleverna. Ökningen har skett på alla skolor. 216 svarade 78,6 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet ja, på Sannarpsgymnasiet var det 77, procent och på Sturegymnasiet 79,8 procent. Nu är samma siffor 86,3 procent, 84,8 procent och 82,1 procent. Mellan årskurserna finns inga nämnvärda skillnader gällande denna fråga. 63

151 Mina lärare har förståelse för min svårigheter Av de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen så anser 8,4 procent att deras lärare har förståelse för deras svårigheter. 19,6 procent anser att deras lärare inte har den förståelsen. Det är en marginell förbättring jämfört med 216 med 5,2 procentenheter. Det innebär att 122 av de svarande eleverna upplever att deras lärare inte har förståelse för deras problematik. Detta är ett för stort antal. Samtidigt är det så att elever av olika anledningar inte alltid berättar för alla sina lärare om sin problematik. Då är det naturligtvis svårt för läraren att visa förståelse för den. Gällande denna fråga är skillnaderna mellan skolorna mycket små. Det finns en viss skillnad mellan årskurserna. 22,5 procent av eleverna som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen finns i åk 3. Där efter kommer åk 1 med 19,7 procent och sedan åk 2 med 15,9 procent. 64

152 IKT i undervisningen Mina lärare använder sig av IKT (PC, Mac, Chromebook, surfplatta mm) i undervisningen 214 kunde vi se en klar ökning i andelen som instämde i att deras lärare använder sig av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen. 213 var det 41,5 procent som instämde, 214 var det 51,4 och , procent av eleverna som instämde. 216 sker ytterligare en ökning, men inte lika stark. 217 fortsätter trenden, men ytterligare något svagare med 1,9 procentenheter. Endast 2,7 procent av eleverna anger att deras lärare inte använder sig av IKT i undervisningen alls. Det finns vissa skillnader mellan skolorna. Kattegattgymnasiet är den skolan där störst andel elever upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen, 72,5 procent. Tätt där efter kommer Sturegymnasiet med 71,6 procent. Sannarpsgymnasiet ligger lägst med 68,2 procent av eleverna som instämmer i att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen. Mellan årskurserna kan vi se vissa skillnader. I åk 1 instämmer 74,7 procent, i åk 2 73,5 procent och åk 3 63,8 procent. Varför andelen som instämmer är lägre just i åk 3 är svårt att förklara. 65

153 Jag upplever att mina lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen Om IKT ska bli ett aktivt pedagogiskt verktyg behöver lärarna känna att de behärskar användningen av en dator eller surfplatta som ett pedagogiskt verktyg. 36,3 procent av eleverna upplever att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen. 14,1 procent anser att deras lärare inte känner sig säkra i detta. Resultaten är mycket likt resultatet 216. Att de inte ökat så mycket kan troligtvis förklaras med att det införts en ny lärportal vid läsårsskiftet 216/217. Alla lärare känner sig troligen inte helt säkra på de nya systemen ännu. Störst andel elever som instämmer i att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen finns på Sannarpsgymnasiet med 38,5 procent. Därefter kommer Kattegattgymnasiet med 37,9 procent och Sturegymnasiet med 29,6 procent. Sannarpsgymnasiet har ökat andelen elever som instämmer med 3,4 procentenheter. Sturegymnasiet har istället minskat med 7,1 procentenheter. På Sturegymnasiet har det även skett en ökning av andelen som inte instämmer med 7,2 procent. I likhet med flera frågor gällande undervisningen kan vi se ett mönster där en större andel elever instämmer i åk 1 (43,6 procent), något mindre i åk 2 (36,4 procent) och minst andel i åk 3 (26,8 procent). Det omvända förhållandet gäller om de som svarat att de inte instämmer. 66

154 Mina lärare är lyhörda för idéer och förslag från oss elever gällande IKT Vid denna fråga har det i enkäten förtydligats att det till exempel kan handla om förslag om nya hemsidor och appar. Många elever har själva god vana med IKT och det kan vara värt att lyssna på dem när det gäller hur man kan använda IKT som ett verktyg i undervisningen. Det är också en fråga om inflytande enligt läroplanen. 36,7 procent av eleverna har svarat att deras lärare är lyhörda för idéer och förslag från dem gällande IKT. 12,5 procent anser inte det. Resultatet är mycket snarlikt det från 215 och 216. Sturegymnasiet har flest elever som instämmer i påståendet, 38,8 procent, där efter kommer Kattegattgymnasiet med 37,2 procent och sedan Sannarpsgymnasiet med 34,7 procent. Mellan årskurserna skiljer sig resultaten en del. I åk 2 instämmer störst andel av eleverna i påståendet, 39,4 procent, därefter åk 1 med 38,2 procent och åk 3 med 32,5 procent. 67

155 I undervisningen använder jag ofta mitt digitala verktyg (Chromebook, ipad eller dator) till Frågan är en flervalsfråga. Vanligast användning av det digitala verktyg som skolan delat ut är att skriva skolarbeten vilket 88,1 procent av eleverna angett. Därefter följer informationssökning med 85,9 procent och att göra anteckningar med 73,2 procent. Det har skett ett misstag där Fronter finns med som alternativ, trots att det nu är utbytt mot en ny lärplattform. Läsaren bör bortse från det alternativet. I fritextsvaren har många också angett Unikum, som är en del av den nya lärplattformen. Ämnesanpassade program och appar används av 46,3 procent av eleverna. Eleverna har haft möjlighet att genom fritext ge exempel på andra anvädningsområden. 114 elever har utnyttjat den möjligheten. Exempel som tas upp där är Unikum (38 st), att titta på videos som man fått i uppgift av läraren och lyssna på musik. Ett antal lyfter också fram att de använder sitt verktyg till att spela spel eller andra icke skolrelateade saker. Resultaten mellan skolorna är överlag mycket likt. Den fråga som skiljer mest är andelen elever som svarat att de strukturerar sin vardag. På Sannarpsgymnasiet är det 38,2 procent. På Kattegattgymnasiet är det 21,1 procent och på Sturegymnasiet är det 27,5 procent. En trolig förklaring till detta är att Sannarpsgymnasiet har en aktiv arbetsterapeut som visar många elever fördelarna som en ipad kan ha för att stödja strukturen i vardagen. Ämnesanpassade program och appar är mer vanligt förekommande på Sannarpsgymnasiet (52,3 procent) och Kattegattgymnasiet (47, procent) än Sturegymnasiet (35,4 procent). 68