Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

Transkript

1 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

2 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (2) Box Halmstad Besöksadress: Axel Olsons gata 4B Tfn: E-post: Plats: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens kansli, sal Visionen, Axel Olsons gata 4B. Sammanträdesdatum: Tid: kl Ordförande: Jenny Axelsson Sekreterare: Elin Olsson

3 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (2) ÄRENDEN Tid 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 UAN 2016/0003 Ekonomisk rapport 4 UAN 2015/0201 Gymnasieorganisation 2016/ UAN 2016/0177 Begäran om yttrande - Thorengruppen AB Gymnasieskola - godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Halmstads kommun läsåret 2017/18 (KS 2016/0179) 6 UAN 2016/0192 Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan UAN 2016/0193 Elevbarometer för gymnasiesärskolan :25-13:40 13:40-13:55 13:55-14:10 14:10-14:25 14:25-14:40 FIKA 8 UAN 2016/0176 Remiss - Handlingsprogram för skydd mot olyckor (KS 2016/0123) 9 UAN 2016/0023 Övriga frågor 10 UAN 2016/0103 Delegationsbeslut 11 UAN 2015/0399 Kontaktpolitisk verksamhet 12 UAN 2016/0022 Information - Workshop för nämnden 14:55-15:05 15:05-15:15 15:15-15:20 15:20-15:30 15:30-17:00 Anmälningsärenden 1. Protokoll HUKSAM Förmiddagsaktivitet - mars Fördjupningsutbildning: Internkontroll Tid: 08:30-12:00 (egen lunch) Plats: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen

4 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 130 Arbetsmarknadsåtgärder - Förvaltningsövergripande kostnader ligger numera under detta anslag (tidigare anslag 651 Gymnasiet). Driftredovisning Utfall periodresultat Verksamhet 130 består av Kansli för UAF (nytt för verksamhetsåret), Arbetsmarknadsenheten (AME), Daglig verksamhet (DV), Ekonomiskt bistånd (EB), de delar som inte är bidrag till enskilda och Flyktingetablering (ETAB). Verksamhetens totala resultat har minskat med kkr. (12,2%) jämfört med motsvarande period föregående år. Främst beror detta på att lokalkostnader inte är bokförda. Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år ökat med kkr. Detta förklaras dels av att interna intäkter ökat pga flytt av från vht 651 till vht 130. Dels av ökade intäkter från Migrationsverket till ETAB. Lönekostnadernas ökning på kkr. Förklaras med ökat antal deltagare på DV, ökade anställningsåtgärder inom AME samt utökade etableringsåtgärder inom ETAB. De övriga kostnadernas ökning mot föregående period beror på stor del av flytt av förvaltningsövergripande kostnader till vht 130. Totalt sett ligger kostnaderna i budgeterad linje för vht 130. Flytten av förvaltningsövergripande kostnader ska inte påverka resultatet. Prognos budgetavvikelse Här kommenterar du den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram som beräknas uppstå vid årets slut (kolumn G). Kommentarerna här ska vara en mer utförlig förklaring till den kortfattade punktlistan som finns längst ned i Excelfilen. Utgå från punktlistan och se till att texten och punktlistan är synkade. Om det prognosticeras en negativ avvikelse ska du även beskriva vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att nå ekonomisk balans gentemot vid årets slut.

5 - Prognos förändring mot föregående prognos I Excelfilens kolumn J framgår hur budgetavvikelsen har förändrats i relation till föregående prognos. Nu ska du kommentera vad förändringen består av samt vad den beror på. Om du har arbetat klart med Excelfilen kan du använda tabellen som finns längst ned i den. Där ska du redan ha angivit kommenterarna i punktform, och dessa kan nu vara till hjälp vid en mer ingående beskrivning. - Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Kommentera periodens investeringsnetto (kolumn D) samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto (kolumn I). Investeringarna för perioden är -12 kkr högre än föregående års periodutfall som var -29 kkr. Investeringarna är gjorda inom DV och Lantbruket för inköp till ny matsal för deltagarna. Prognos budgetavvikelse Kommentera den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram som väntas uppstå vid årets slut. - Prognos förändring mot föregående prognos Kommentera anledningen till förändringar i den prognosticerade budgetavvikelsen jämfört med föregående ekonomiska rapport. Skriv kortfattat vad som har tillkommit, försvunnit och förändrats sedan föregående prognostillfälle. -

6 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd - Kostnader motsvarande perioden Driftredovisning Utfall periodresultat Här ska du kommentera periodresultatet (kolumn D i Excelfilen) samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat (kolumn I). Fokusera särskilt på vad som kan vara anledningen till skillnaden mellan åren. Tänk även på vilken påverkan de kan tänkas få på helårsutfallet (och ta med dessa tankar när du gör prognosen). Verksamhet 131 består av Ekonomiskt bistånd (bidragsdelen) samt löneposter (motsvarande 1,1 mkr.). Verksamhetens totala resultat har förbättrats med 52 kkr. (0,5%) jämfört med motsvarande period föregående år. Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år minskat med 251 kkr. Lönekostnaderna är oförändrade mot föregående år. Utbetalningen av försörjningsstöd är 198 kkr. lägre än samma period De övriga kostnadernas är något högre Prognos budgetavvikelse Här kommenterar du den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram som beräknas uppstå vid årets slut (kolumn G). Kommentarerna här ska vara en mer utförlig förklaring till den kortfattade punktlistan som finns längst ned i Excelfilen. Utgå från punktlistan och se till att texten och punktlistan är synkade. Om det prognosticeras en negativ avvikelse ska du även beskriva vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att nå ekonomisk balans gentemot vid årets slut. Verksamheten prognostiserar ingen avvikelse mot fastställd ram för Prognos förändring mot föregående prognos I Excelfilens kolumn J framgår hur budgetavvikelsen har förändrats i relation till föregående prognos.

7 Nu ska du kommentera vad förändringen består av samt vad den beror på. Om du har arbetat klart med Excelfilen kan du använda tabellen som finns längst ned i den. Där ska du redan ha angivit kommenterarna i punktform, och dessa kan nu vara till hjälp vid en mer ingående beskrivning. Ingen avvikelse. Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Kommentera periodens investeringsnetto (kolumn D) samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto (kolumn I). Verksamheten har inga investeringsmedel. Prognos budgetavvikelse Kommentera den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram som väntas uppstå vid årets slut. - Prognos förändring mot föregående prognos Kommentera anledningen till förändringar i den prognosticerade budgetavvikelsen jämfört med föregående ekonomiska rapport. Skriv kortfattat vad som har tillkommit, försvunnit och förändrats sedan föregående prognostillfälle. -

8 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 651 Gymnasiet - Förvaltningsövergripande kostnader ligger numera under anslag 130. Detta påverkar jämförelsen mellan 2015 och 2016 för perioden. - Prognostiserat underskott 2016 (utan åtgärder): 14,4 mkr. - Prognostiserade åtgärder 2016: 6,2 mkr. - Prognostiserat underskott 2016: 8,2 mkr. Driftredovisning Utfall periodresultat Här ska du kommentera periodresultatet (kolumn D i Excelfilen) samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat (kolumn I). Fokusera särskilt på vad som kan vara anledningen till skillnaden mellan åren. Tänk även på vilken påverkan de kan tänkas få på helårsutfallet (och ta med dessa tankar när du gör prognosen). I verksamhet 651 ingår från och med 2016 endast gymnasieskolan. Förvaltningsövergripande kostnader ingår numera i verksamhet 130. Periodresultat (kkr.) Jämförelse Förändring Intäkter ,71% Lönekostnader ,85% Lokalkostnader ,05% Kapitalkostnader ,79% Övriga kostnader ,11% Resultat ,69% Att intäkter och kostnader har minskat i jämfört med föregående års motsvarande periodresultat beror främst på att förvaltningsövergripande kostnader har flyttat till verksamhet 130 från och med 1:e januari Om utfallet för kansliet 2015 reduceras i jämförelsen har verksamhetens intäkter ökat med 538 kkr. mot föregående år. Skillnaden består främst av att intäkter från Migrationsverket (schablonbidrag/etableringsbidrag) har bokförts från årets start. Avtalet som sågs över i och med att förvaltningens organisation för flyktingetablering stärktes under

9 föregående år, till följd av den ökade invandringen, försenade bidraget under Skillnaden för schablonbidraget/etableringsbidraget mellan perioden för 2015 och 2016 är 417 kkr. Verksamhetens kostnader har minskat jämfört med periodresultatet Förutom förvaltningsövergripande kostnader beror minskningen främst av kostnader som inte fakturerats eller bokförts än. Mellan årens periodresultat har kostnaden för lokaler minskat med kkr kkr. av dessa kan förklaras av kostnader som inte bokförts än. Gällande posten övriga kostnader har dessa minskat med 11,2 mkr (reducerat förvaltningsövergripande kostnader). 11,5 mkr består av kostnader för köp av huvudverksamhet har minskat med kkr. Förändringen består främst av att fakturor inte ankommit/bokförts än, exempelvis har fakturan från Region Halland för naturbrukseleverna ankommit men inte slutattesterats än. Förra året var vår kostnad för vårterminen till regionen kkr. Skolmåltiderna har fakturerats men inte blivit slutattesterad än, kostnaden är därmed kkr. lägre än Sista större förändringen består i att internatkostnaden från Regionen inte har fakturerats verksamheten. Förra året fakturerades 800 kkr. Prognos budgetavvikelse Här kommenterar du den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram som beräknas uppstå vid årets slut (kolumn G). Kommentarerna här ska vara en mer utförlig förklaring till den kortfattade punktlistan som finns längst ned i Excelfilen. Utgå från punktlistan och se till att texten och punktlistan är synkade. Om det prognosticeras en negativ avvikelse ska du även beskriva vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att nå ekonomisk balans gentemot vid årets slut. Verksamheten prognostiserar ett underskott på 8,2 mkr för Denna prognos bygger på åtgärder under 2016 på 6,2 mkr. Verksameten har för närvarande inte en fullt framtagen detaljbudget vilket leder till att det är svårt att hänvisa underskottet till specifika kostnadsslag. Lönekostnaden ligger däremot högt i förhållande till de ramar som genererats till gymnasieenheterna. En del av underskottet härrörs till lokalkostnad för markarbeten för tillfälliga paviljonger till Kattegattgymnasiet, 800 kkr. Verksamhetens underskott härleds till gymnasieenheterna då elevpengen, och därmed skolornas budgetar, fortsätter att minska. Verksamheten har ett prognosticerat elevtal på 3 755,5 st. jämfört med volymförändringsmodellen i verksamhetsförändringarna som anger st. Verksamhetsområdet har därmed betydlig fler elever i organisationen än vad som har erhållits för i ram (467,5 st.). I elevsiffrorna fortsätter trenden med att allt fler elever lämnar grundskolan som obehöriga. Elever som är obehöriga innebär en högre kostnad för verksamheten. Förutom ovanstående beror den minskade ramen till enheterna av att måltidskostnaderna (som betalas centralt) har ökat med 400 kkr. Lokalkostnaderna har ökat för verksamheten i och med att vuxenutbildningen lämnat gymnasieskolans lokaler vilket innebär att verksamheten därmed har återtagit lokalerna. För detta har lokalkostnaden ökat med kkr. för den kommunala gymnasieskolan samtidigt som ersättningen till de fristående gymnasieskolorna har ökat (beräknas på snitt av den kommunala gymnasieskolans lokalkostnader). Intäkter från migrationsverket

10 (schablonbidrag/etableringsbidrag och asylmedel) förväntas minska med 900 kkr. jämfört med föregående år till följd av minskat elevunderlag enligt prognos från flyktingetableringen. För att minska underskottet har verksamheten planerat åtgärder motsvarande 6,2 mkr. för 2016, Åtgärderna innehåller både större undervisningsgrupper, ökad undervisningstid för lärare, ej tillsätta pensionsavgångar och minskat materialinköp. Under våren söker nuvarande elever i årskurs nio till gymnasiet, ett val som påverkar hur de kommunala gymnasieskolorna organiserar verksamheten. Den nya organisationen implementeras fullt ut i september i samband med det nya läsåret startar. Prognos förändring mot föregående prognos I Excelfilens kolumn J framgår hur budgetavvikelsen har förändrats i relation till föregående prognos. Nu ska du kommentera vad förändringen består av samt vad den beror på. Om du har arbetat klart med Excelfilen kan du använda tabellen som finns längst ned i den. Där ska du redan ha angivit kommenterarna i punktform, och dessa kan nu vara till hjälp vid en mer ingående beskrivning. Årets första prognos för verksamheten och därmed ingen prognos att jämföra med.

11 Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Kommentera periodens investeringsnetto (kolumn D) samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto (kolumn I). Periodens investeringar uppgår till 89 kkr. Investeringsutfallet motsvarande period föregående år uppgick till 127 kkr. Inköpen är 38 kkr. lägre än motsvarande period föregående år. Prognos budgetavvikelse Kommentera den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram som väntas uppstå vid årets slut. Verksamheten förväntas för helåret uppvisa ett överskott med kkr. Det beror på att investeringsanslaget till Nissaskolan och Kattegattgymnasiet avser investeringar i samband med flytt som inte genomförts än. Prognos förändring mot föregående prognos Kommentera anledningen till förändringar i den prognosticerade budgetavvikelsen jämfört med föregående ekonomiska rapport. Skriv kortfattat vad som har tillkommit, försvunnit och förändrats sedan föregående prognostillfälle. Årets första prognos för verksamheten och därmed ingen prognos att jämföra med.

12 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 661 Vuxenutbildningen - Intäkter från Migrationsverket bokförda from 1/ Detta påverkar jämförelsen av intäkter mellan perioderna 2015 och Ökade lönekostnader inom SFI. Driftredovisning Utfall periodresultat Här ska du kommentera periodresultatet (kolumn D i Excelfilen) samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat (kolumn I). Fokusera särskilt på vad som kan vara anledningen till skillnaden mellan åren. Tänk även på vilken påverkan de kan tänkas få på helårsutfallet (och ta med dessa tankar när du gör prognosen). I vht 661 ingår kommunvux (grundläggande vuxenutbildning, vård-och omsorgsutbildning, särskild utbildning för vuxna, gymnasial vuxenutbildning, yrkeshögskola och utbildning i svenska för invandrare) och Halmstad kompetenscentrum. Verksamhetens totala resultat har förbättrats med kkr. (13,9%) jämfört med motsvarande period föregående år. Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år ökat med kkr. Skillnaden består främst av att intäkter från migrationsverket (schablonbidrag/etableringsbidrag) har bokförts från årets start. Avtalet som sågs över i och med att nämndens organisation för flyktingetablering stärktes under föregående år, till följd av den ökade invandringen, försenade bidraget under Skillnaden för schablonbidraget/etableringsbidraget mellan perioden för 2015 och 2016 är kkr. De interna intäkterna för elevpeng till kommunvux har ökat med kkr mot föregående år. Lönekostnaderna är kkr. högre än motsvarande period Organisation kring Svenska för invandrare (SFI)har ökat under 2015 och detta påverkar utfallet för januari till februari Lokalkostnaderna för 2016 är inte bokförda (ej fakturerade från Fastighetskontoret). De övriga kostnadernas ökning mot föregående period beror på större utbetalningar av elevpeng till kommunvux och externa aktörer.

13 Prognos budgetavvikelse Här kommenterar du den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram som beräknas uppstå vid årets slut (kolumn G). Kommentarerna här ska vara en mer utförlig förklaring till den kortfattade punktlistan som finns längst ned i Excelfilen. Utgå från punktlistan och se till att texten och punktlistan är synkade. Om det prognosticeras en negativ avvikelse ska du även beskriva vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att nå ekonomisk balans gentemot vid årets slut. Verksamheten prognostiserar ingen avvikelse mot fastställd ram för Prognos förändring mot föregående prognos I Excelfilens kolumn J framgår hur budgetavvikelsen har förändrats i relation till föregående prognos. Nu ska du kommentera vad förändringen består av samt vad den beror på. Om du har arbetat klart med Excelfilen kan du använda tabellen som finns längst ned i den. Där ska du redan ha angivit kommenterarna i punktform, och dessa kan nu vara till hjälp vid en mer ingående beskrivning. - Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Kommentera periodens investeringsnetto (kolumn D) samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto (kolumn I). Inga investeringar är gjorda 2016 Prognos budgetavvikelse Kommentera den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram som väntas uppstå vid årets slut. - Prognos förändring mot föregående prognos Kommentera anledningen till förändringar i den prognosticerade budgetavvikelsen jämfört med föregående ekonomiska rapport. Skriv kortfattat vad som har tillkommit, försvunnit och förändrats sedan föregående prognostillfälle. -

14 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 2015 Utfall Utfall Budget 2016 Prognos 2016 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetsmarknadsåtgärder Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 2015 Utfall Utfall Budget 2016 Prognos 2016 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring

15 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 2015 Utfall Utfall Budget 2016 Prognos 2016 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 2015 Utfall Utfall Budget 2016 Prognos 2016 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring

16 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 2015 Utfall Utfall Budget 2016 Prognos 2016 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 2015 Utfall Utfall Budget 2016 Prognos 2016 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Prognosticerat underskott 2016 (detaljbudget ej komplett varpå poster ej utlagt på kontonivå) Åtgärdsprogram (undervisningstid, billigare teknikköp m.m.) Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring

17 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 2015 Utfall Utfall Budget 2016 Prognos 2016 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 2015 Utfall Utfall Budget 2016 Prognos 2016 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring

18 1(5) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2015/0201 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN UAF Jörgen Krantz E-post: Telefon: Gymnasieorganisation 2016/2017 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2016/2017 erbjuda Ekonomiprogrammet på Sannarpsgymnasiet även för elever som inte söker NIU- eller idrottsprofil. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2016/2017 erbjuda Hantverksprogrammets inriktning Övriga hantverk, Hudvård som lärlingsutbildning. 3. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför preliminär antagning läsåret 2016/2017 justera antalet platser på övriga utbildningar enligt bilaga 1, Preliminär gymnasieorganisation läsåret 2015/2016, Sammanfattning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har som mål att så många elever som möjligt skall komma in på sitt förstahandsval. Ett annat mål är att verksamheten skall vara i ekonomisk balans vilket gör att program med ett fåtal sökande får svårt att klara sin budget. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fattade beslut om preliminär gymnasieorganisation(dnr: UAN 2015/0201) den 24 augusti 2015 vilken nu revideras. En första analys av elevernas förstahandsval är gjord och den föranleder en översyn och förslag på ny preliminär organisation inför preliminär antagning den 15 april. Utbildningar som bör öka antalet platser 1

19 Bygg och anläggningsprogrammet Lärlingsutbildning Handels- och administrationsprogrammet Utbildningar som bör minska antalet platser Ekonomiprogrammet, Kattegattgymnasiet Naturvetenskapsprogrammet, Sannarpsgymnasiet Samhällsvetenskapsprogrammet Efter omvalsperioden och i samband med slutlig gymnasieorganisation som tas i juni månad kan ytterligare justeringar av organisationen bli aktuell. Eleverna som sökt de utbildningar som inte längre erbjuds ges möjlighet till omval. Ärendet Bakgrund Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har som mål att så många elever som möjligt skall komma in på sitt förstahandsval. Ett annat mål är att verksamheten skall vara i ekonomisk balans vilket gör att program med ett fåtal sökande får svårt att klara sin budget. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fattade beslut om preliminär gymnasieorganisation(dnr: UAN 2015/0201) den 24 augusti 2015 vilken nu revideras. Analys, förslag och motivering En första analys av elevernas förstahandsval är gjord utifrån statistik inhämtad från gymnasieantagningen i Falkenberg. Statistiken innehåller både behöriga och obehöriga sökande till gymnasiet och den föranleder en översyn och förslag på ny preliminär organisation inför preliminär antagning den 15 april samt inför fastställandet av slutlig organisation i juni månad. Sökande och elevprognos 2016, gymnasieskolan Program 1:a handsökand Beh Obeh Elevp rogno Prel. org. Ny prel. org. e s Ht 2016 Barn- och fritidsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet, lärling Bygg- och anläggningsprogram met Ekonomiprogrammet Kattegatt Ekonomiprogrammet Sannarp El- och energiprogrammet Estetiska

20 programmet Fordons- och transportprogrammet Handel- och administrationsprogr ammet Handel- och administrationsprogr ammet, lärling Hotell- och turismprogrammet Hotell- och turismprogrammet, lärling Industritekniska programmet International Baccalaureate Naturvetenskapsprog rammet, Kattegatt Naturvetenskapsprog rammet, Sannarp Restaurang- och livsmedelsprogramm et Restaurang- och livsmedelsprogramm et, lärling Samhällsvetenskapsp rogrammet, Sannarp Teknikprogrammet Vvs- och fastighetsprogramme t Vård omsorgsprogrammet Vårdomsorgsprogrammet, lärling I elevprognos Ht 2016 ingår förutom behöriga 1:a handsökande även obehöriga 1:a handsökande med poäng(80 p för yrkesprogram och 120 för högskoleförberedande) för behörighet men utan behörighet i ett av ämnena engelska, matematik eller svenska. Analys inför föreslagna förändringar är gjord utifrån antal förstahandssökande, prognostiserat elevantal ht 2015, möjlighet att samläsa med andra program, vart tar eleverna vägen om programmet inte erbjuds, programmets roll i organisationen samt ett ekonomiskt break even. Introduktionsprogrammet Denna organisation innebär att samtliga elever som valt de kommunala gymnasieskolorna i möjligaste mån ska erbjudas en IM utbildning på sökt skola. Antalet 3

21 platser behöver justera i samband med slutlig organisation i juni då elevernas slutbetyg är kända. Lärlingsutbildning Det finns efterfrågan om lärlingsutbildning inom Hantverksprogrammet med inriktning Övriga hantverk, hudvård med 3 platser vilken bör erbjudas inför omvalsperioden. Denna ökning ryms inom ordinarie lärlingsorganisation. Till Handels- och administrationsprogrammet, lärling, är det fler behöriga sökande än antalet platser vilka bör öka till 5 Bygg- och anläggningsprogrammet Programmet prognostiseras att få 76 behöriga sökande vilket gör att antalet platser bör ökas till 80. Ekonomiprogrammet Enligt prognos får programmet totalt 88 elever, 70 på Kattegattgymnasiet och 18 på Sannarpsgymnasiet, till hösten Den preliminära organisationen är platser och denna föreslås minska till platser inför omvalsperioden. Enligt tidigare beslut (UAN /0201) skulle Ekonomiprogrammet på Sannarp endast erbjudas för NIU- och idrottsprofilelever. För att kunna optimera klasserna inom Ekonomiprogrammet på Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet bör även icke idrottande elever ges möjlighet att söka till Sannarp. Samtliga elever som sökt Ekonomiprogrammet kan då erbjudas plats i tre klasser istället för fyra. Naturvetenskapsprogrammet, Kattegattgymnasiet Enligt prognos får programmet 101 behöriga elever till hösten Den preliminära organisationen är 90 elever och av ekoniska skäl föreslås ingen förändring av organisationen. Elever som inte bereds plats tas in på lägre val alternativt erbjuds omval i samband med omvalsperioden. Naturvetenskapsprogrammet, Sannarpsgymnasiet Enligt prognos får programmet 72 behöriga elever till hösten Den preliminära organisationen är 60 elever och av ekoniska skäl föreslås ingen förändring av organisationen. Elever som inte bereds plats tas in på lägre val alternativt erbjuds omval i samband med omvalsperioden. Samhällsvetenskapsprogrammet Enligt prognos får programmet 128 behöriga elever till hösten Den preliminära organisationen är 150 elever och en minskning av antalet platser till 120 föreslås. Vård- och omsorgsprogrammet Programmet får enligt prognos 25 elever till hösten Den preliminära organisationen är 60 elever och denna föreslås minska till 30 platser inför omvalsperioden. Övriga program Inför preliminär antagning, , behöver övriga nationella program inte förändra sin preliminära organisation. Efter omvalsperioden 4

22 Efter omvalsperioden och i samband med slutlig gymnasieorganisation som tas i juni månad kan ytterligare justeringar av organisationen bli aktuell. Gymnasiesärskolan Alla ansökningarna är ännu inte inkomna och behandlade vilket gör att Särskolans organisation läsåret 2016/2017 revideras senare. Konsekvenser Eleverna som sökt de utbildningar som inte längre erbjuds kommer att ges möjlighet till omval. Personal som är knuten till aktuella program och inriktningar där organisatoriska förändringar sker kommer att beröras. Ärendets beredning Inom kommunen Tjänsteskrivelsen är framtagen av verksamhetsutvecklare. Berörda gymnasiechefer, rektorer samt samordningsansvarig för gymnasiesärskolan är informerade och delaktiga i analysarbetet kring berörda utbildningar. Fackliga organisationer Förhandling enligt MBL 11 i HUKSAM Lista över bilagor 1. Preliminär gymnasieorganisation läsåret 2016/2017, För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 5

23 Bilaga 1 Läsåret 2016/ Halmstad Gymnasieskola, program och inriktningar, preliminär organisation lå 16/17 Program Skola Inriktning Platser Per skola/inr Tot Barn- och fritids Sannarps Fritid och hälsa programmet gymnasiet Pedagogiskt arbete Socialt arbete IMPREBF IMPROBF 3 IMYRKBF 3 Sture Pedagogiskt arbete, lärling 6 gymansiet Bygg- och anläggnings Kattegatt Anläggningsfordon programmet gymnasiet Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri IMPREBA IMPROBA 3 IMYRKBA 3 Ekonomi Kattegatt Ekonomi programmet gymnasiet Juridik IMPREEK Sannarps Ekonomi 30 gymnasiet Juridik IMPREEK El- och energi Kattegatt Elteknik programmet gymnasiet IMPREE IMPROEE 3 Estetiska Sture Bild och formgivning programmet gymnasiet Dans 15 Estetik och media 30 Musik 20 Musik, Spets 10 Teater 15 IMPREES Fordons- och transport Kattegatt Godshantering programmet gymnasiet Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport IMPREFT IMPROFT 3 IMYRKFT 3 Handels- och administrations Sture Handel och service programmet gymnasiet Lärling 5 IMPREHA IMPROHA 3 IMYRKHA 3 Hantverksprogrammet Sture Övriga hantverk, Hudvård, Lärling 3 3 gymnasiet Hotell- och turism Sture Hotell och konferens programmet gymnasiet Lärling 2 IMPREHT IMYPROHT 3 IMYRKHT 3 Industritekniska Kattegatt Produkt och maskinteknik programmet gymnasiet Svetsteknik IMPREIN IMPROIN 3 IMYRKIN 3

24 Bilaga 1 Läsåret 2016/ Halmstad Gymnasieskola, program och inriktningar, preliminär organisation lå 16/17 Program Skola Inriktning Platser Per skola/inr Tot International Sannarps Baccalaureate gymnasiet Introduktionsprogrammet Sture IMIA/Spår gymnasiet Naturvetenskaps Kattegatt Naturvetenskap programmet gymnasiet Naturvetenskap och samhälle IMPRENA Sannarps Naturvetenskap 60 gymnasiet Naturvetenskap Profil Europa Naturvetenskap och samhälle IMPRENA Restaurang- och livsmedels Sture Kök och servering programmet 1 gymnasiet Kök och servering, lärling 3 Bageri och konditori, lärling 3 IMPRERL IMPRORL 3 IMYRKRL 3 Samhällsvetenskaps Sannarps Beteendevetenskap programmet gymnasiet Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap Samhällsvetenskap Profil Europa IMPRESA Teknik Kattegatt Design och produktutveckling programmet gymnasiet Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap IMPRETE Vvs- och fastighets Kattegatt Ventilationsteknik Vvs programmet gymnasiet IMPREVF Vård- och omsorgs Sannarps programmet gymnasiet IMPREVO IMPROVO 3 IMYRKVO 3 Sture Lärling 4 gymnasiet Programmet för administration, handel och varudistrubution, Sturegymansiet 3 14 Programmet för hotell, restaurang och bageri, Sturegymnasiet 3 Programmet för hälsa, vård och omsorg, Sannarpsgymnasiet 3 Särkolans individuella program, Sannarp- och Sturegymansiet 5 996

25 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2016/0177 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN UAF Jörgen Krantz E-post: Telefon: Remissvar till Skolinspektionen: Thorengruppen AB Gymnasieskola - godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Halmstads kommun läsåret 2017/18 (Dnr :799) Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande i enlighet med bilaga 1. Sammanfattning Thorengruppen AB gymnasieskola har inkommit med ansökan till Skolinspektionen om statlig tillsyn och rätt till bidrag för en etablering av utbildningar inom Halmstads kommun. Kommunen ska påvisa att de negativa följderna för det offentliga skolsystemet av en nyetablering är av så bestående karaktär och är så påtagliga att bidrag inte ska ges. Ärendet Uppdrag Att yttra sig till Skolinspektionen om fristående gymnasieskolor Kommunen bör till sitt yttrande bifoga en beskrivning av konsekvenserna av en etablering. Konsekvensbeskrivningen bör bl.a. visa på ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som uppkommer vid start av den planerade utbildningen vid den fristående skolan. Effekterna ska gälla förhållanden på lång sikt, d.v.s. fem-sex år. 1

26 För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av följderna av en etablering bör kommunen till sin konsekvensbeskrivning även bifoga följande uppgifter. 1. Befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande 5 åren (år ) 2. En sammanställning av antalet kommunala och fristående skolor i kommunen som idag erbjuder de i ansökan sökta programmen och inriktningarna, 3. Uppgifter om antalet befintliga utbildningsplatser på både kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen, 4. Uppgifter om vilka program och inriktningar kommunen avser att erbjuda läsåret 2016/2017, om uppgifter för läsåret 2017/2018 finns tillgängliga bifoga även dessa, 5. Uppgift om vilket elevantal som är nödvändigt per program och inriktning för att kommunen ska kunna bedriva en utbildning av god kvalitet, 6. Ange vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med Bakgrund Thorengruppen AB gymnasieskola har inkommit med ansökan till Skolinspektionen om statlig tillsyn och rätt till bidrag för en etablering av utbildningar inom Halmstads kommun. Ansökan innefattar följande utbildning: Program Inriktningar Platser per år Ekonomiprogrammet Ekonomi 14 Juridik 10 Handels- och administrationsprogrammet Handel och service 10 Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap 14 Naturvetenskap och 10 samhälle Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap 10 Medier, information 10 och kommunikation Samhällsvetenskap 10 Analys, förslag och motivering Se bilaga 1 Konsekvenser Se bilaga 1 Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet beretts av verksamhetsutvecklare inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen 2

27 Andra grupper --- Fackliga organisationer HUKSAM Lista över bilagor 1. Yttrande Thorengruppen AB (Dnr :799 Skolinspektionen) För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 3

28 1(6) Bilaga 1 Yttrande Diarienummer: UAN 2016/0177 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN UAF Jörgen Krantz E-post: jorgen.krantz@halmstad.se Telefon: Yttrande till Skolinspektionen: Thorengruppen AB Gymnasieskola - godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Halmstads kommun läsåret 2017/18 (Dnr :799) 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gör bedömningen att en eventuell etablering enligt ansökan inte skulle medföra påtagliga negativa följder på lång sikt för skolväsendet som helhet i kommunen. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens samlade slutsatser och ställningstagande i sakfrågan: a. Nämnden understryker sin positiva grundinställning till andra huvudmän/aktörer på utbildningsmarknaden. En etablering enligt ansökan skulle öka valfriheten för eleverna mellan olika utbildningsanordnare. b. Etableringen kan innebära att kommunen måste anpassa sin skolorganisation utifrån de val som eleverna gör och bedöms därför på kort, men inte på lång sikt, kunna medföra ofördelaktiga ekonomiska konsekvenser för Halmstads kommun. c. Idag finns ett antal olika utbildningsanordnare i kommunen. Enligt kommunens demografiska prognoser kommer Halmstads kommun att ha ett ökande elevunderlag de kommande åren. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är angelägen om att de gymnasieutbildningar som erbjuds kommunens ungdomar är bärkraftiga, håller hög kvalitet och inte bidrar till en utarmning av utbildningsutbudet. 1

29 3. Ansökan Thorengruppen AB gymnasieskola har inkommit med ansökan till Skolinspektionen om statlig tillsyn och rätt till bidrag för en etablering av utbildningar inom Halmstads kommun. Ansökan innefattar följande utbildning: Program Inriktningar Platser per år Ekonomiprogrammet Ekonomi 14 Juridik 10 Handels- och administrationsprogrammet Handel och service 10 Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap 14 Naturvetenskap och 10 samhälle Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap 10 Medier, information 10 och kommunikation Samhällsvetenskap Kommunens roll (Enligt Skolinspektionen) Kommunens yttrande Kommunen bör till sitt yttrande bifoga en beskrivning av konsekvenserna av en etablering. Konsekvensbeskrivningen bör bl.a. visa på ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som uppkommer vid start av den planerade utbildningen vid den fristående skolan. Effekterna ska gälla förhållanden på lång sikt, d.v.s. fem-sex år. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av följderna av en etablering bör kommunen till sin konsekvensbeskrivning även bifoga följande uppgifter. 1. Befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande 5 åren (år ) 2. En sammanställning av antalet kommunala och fristående skolor i kommunen som idag erbjuder de i ansökan sökta programmen och inriktningarna, 3. Uppgifter om antalet befintliga utbildningsplatser på både kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen, 4. Uppgifter om vilka program och inriktningar kommunen avser att erbjuda läsåret 2016/2017, om uppgifter för läsåret 2017/2018 finns tillgängliga bifoga även dessa, 5. Uppgift om vilket elevantal som är nödvändigt per program och inriktning för att kommunen ska kunna bedriva en utbildning av god kvalitet, 6. Ange vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med 5. Konsekvens beskrivning i. Befolkningsprognos, 16 åringar ii. Befintliga utbildningar Kommunala skolor 2

30 Kattegattgymnasiet erbjuder Ekonomiprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet. Sannarpsgymnasiet erbjuder Ekonomiprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Sturegymnasiet erbjuder Handels- och administrationsprogrammet. Fristående skolor Aspero erbjuder Ekonomiprogrammet(Ekonomi) och Samhällsvetenskapsprogrammet(Beteendevetenskap och Samhällsvetenskap). Drottning Blankas Gymnasieskola erbjuder Samhällsvetenskapsprogrammet(Beteendevetenskap). iii. Befintliga utbildningsplatser Gymnasieprogram och inriktningar inom Halmstad kommun, läsåret 2015/16 Program Inriktningar som erbjuds Gymnasieskola Per skola Totalt Barn- och fritids Fritid och hälsa Sannarp programmet Pedagogiskt arbete Sture 11 Socialt arbete Bygg- och anläggnings Anläggningsfordon Kattegatt programmet Husbyggnad Praktiska 32 Mark och anläggning Måleri Plåtslageri Ekonomi Ekonomi Kattegatt programmet Juridik Aspero 28 El- och energi Elteknik Kattegatt programmet Praktiska 10 Estetiska Bild och formgivning Sture programmet Dans Drottning Blanka 12 Estetik och media Ljud & bild 96 Musik Teater Fordons- och transport Godshantering Kattegatt programmet Lastbil och mobila maskiner Praktiska 18 Personbil Transport Handel- och administrations Handel och service Sture programmet Hantverksprogrammet Florist Drottning Blanka Frisör Praktiska 49 Övriga hantverk Hotell- och Hotell och konferens Sture programmet Turism och resor Industritekniska Produkt och maskinteknik Kattegatt programmet Svetsteknik International Baccalaureate Sannarp Introduktionsprogrammet Preparandutbildning Kattegatt Programinriktat individuellt val Sannarp 52 Yrkesintroduktion Sture 72 Individuellt alternativ Praktiska 77 Språkintroduktion Naturvetenskaps Naturvetenskap Kattegatt programmet Naturvetenskap och samhälle Sannarp 60 3

31 Restaurang- och livsmedels Kök och servering Sture programmet Bageri och konditori Samhällsvetenskaps Beteendevetenskap Sannarp programmet Samhällsvetenskap Aspero 76 Drottning Blanka 30 Teknik Design och produktutveckling Kattegatt programmet Informations- och medieteknik Ljud & bild 64 Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Vvs- och fastighets Kyl- och värmepumpsteknik Praktiska programmet Vvs Vård- och omsorgs Sannarp programmet Sture 6 Drottning Blanka 24 Praktiska 10 Programmet för hotell, restaurang och bageri Kattegatt 2 11 Programmet för hälsa, vård och omsorg Sannarp 6 Särkolans individuella program Sture iv. Planerade utbildningar 2016/2017 Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Ekonomiprogrammet El- och energiprogrammet Esteiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet International Baccalaureate Naturvetenskapsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Fritid och hälsa Pedagogiskt arbete Socialt arbete Anläggningsfordon Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri Ekonomi Juridik Elteknik Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Musik Teater Godshantering Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport Handel och service Hotell och konferens Turism och resor Processteknik Svetsteknik Naturvetenskap Natur och samhälle Kök och servering 4

32 Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Vvs- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Bageri och konditori Beteendevetenskap Samhällsvetenskap Medier, information och kommunikation Design och produktutveckling Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Vvs v. Minsta elevantal Ett beräknat minsta elevantal är beroende av ett flertal olika faktorer såsom totalt antal elever per program(tre årskurser) elevernas val av inriktningar, profiler och fördjupningskurser samt det totala antalet elever vid aktuell skola. För att starta en utbildning inom Ekonomiprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet görs bedömningen att det behövs elever per år. Motsvarande siffra för Handels - och administrationsprogrammet bedöms vara elever per år. vi. Samverkansavtal Halmstads kommun har samverkansavtal inom Region Halland med Laholms-, Hylte-, Falkenbergs- och Varbergs kommun Kontaktuppgifter för slutlig antagning vilka publiceras den 1 juli 2016 Gymnasieantagning Pernilla Carlsson gymnasieantagning@falkenberg.se vii. Ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för Halmstads Kommun Krav på anpassning Vid en överetablering, d.v.s. då antalet erbjudna utbildningsplatser överstiger antalet elever, kan en ekonomisk omfördelning som baseras på elevernas val bli nödvändig. Detta kommer att kräva en anpassning av den kommunala gymnasieskolans organisation. Anpassningen kommer övergångsvis att belasta den kommunala budgeten med utökade kostnader för bl.a. personal och lokaler p.g.a LAS regler samt uppsägningar av gällande hyresavtal. Ett minskat och mindre varierat utbud När antalet sökande till respektive program/inriktning minskar, uppkommer frågan om hur länge en utbildning är ekonomiskt bärkraftig, d.v.s. uppnår breakeven. Detta break-even skiljer sig åt mellan olika program och år och är avgörande för om huvudmannen ska kunna erbjuda utbildningen eller ej. 5

33 En utökning av antalet utbildningsanordnare, som erbjuder program och inriktningar där antalet sökande är få, riskerar att utarma sökandeunderlaget. Ekonomiska förutsättningar bidrar till att ingen utbildningsanordnare i längden kan driva dessa inriktningar. I nuläget erbjuds Handels- och administrationsprogrammet vid en skola, det kommunala Sturegymnasiet. De senaste fem åren har i snitt 21 elever antagits. En etablering av ytterligare en aktör som erbjuder detta program kan leda till att ingen kan erbjuda programmet. Resultatet blir ett minskat och mindre varierat utbud av program och inriktningar för eleverna, vilket kan leda till negativa konsekvenser för ungdomarna i Halmstads kommun. Om detta inträffar krävs både samverkan och samordning mellan de olika huvudmännen, för att säkerställa att elevernas valfrihet tillgodoses. På motsvarande sätt samverkar redan idag regionens kommuner kring utbildningsutbudet, för att kunna svara upp mot elevernas behov av mångfald. Kommunens skyldighet - allsidigt urval av nationella program Skollagen (SkolL 16 kap 42 ) kräver att kommunen ska erbjuda ett allsidigt urval av nationella program och inriktningar för samtliga ungdomar i kommunen. Antalet elever i årskullarna i kombination med en fortsatt överetablering av utbildningsplatser inom gymnasieskolan kan komma att kräva stora anpassningsåtgärder hos samtliga etablerade skolhuvudmän. En utökad samverkan och samordning blir nödvändig för att säkerställa kommunens skyldigheter enligt skollagen. Pedagogiska begränsningar Små elevgrupper kan framtvinga sammanslagningar av elever från olika program, för att få tillräckligt underlag för att bedriva undervisning. En negativ pedagogisk konsekvens blir att arbetet med programinfärgning i undervisningen försvåras, vilket kan bidra till en otydlighet i programkaraktären. Slutsats I Halmstad erbjuds idag Handels- och administrationsprogrammet vid en skola, det kommunala Sturegymnasiet. De senaste fem åren har i snitt 21 elever antagits. En etablering av ytterligare en aktör som erbjuder detta program riskerar att leda till, utifrån ovanstående argumentation, att ingen kan erbjuda programmet vilket då leder till ett minskat utbud för eleverna. För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Jenny Axelsson Ordförande 6

34 1(7) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2016/0192 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN UAF Kansli Klas Jacobsson E-post: Telefon: Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2016 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar, utifrån rapportens innehåll, att följande åtgärder ska genomföras: a) Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. b) På de program där det är påtagligt att stressen hos tjejerna är hög ska rektor tillsammans med sin personal fortsätta med åtgärder för att förbättra arbetssituationen. c) Förvaltningen och rektorer ska arbeta aktivt med att göra Rutinen för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering till ett levande dokument i verksamheten. d) Förvaltningen ska fortsätta söka medel för att få till en tätare samverkan mellan skola och arbetslivet. e) På de program där det tydligt framkommer att det finns lite kontakter med arbetslivet ska rektor tillsammans med sin personal vidta åtgärder för att öka dessa. f) En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. 1

35 Sammanfattning Enligt skollagens 4 kapitel Kvalitet och inflytande ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. En del i detta arbete är den årligt återkommande Elevbarometern som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. Årets rapport visar att eleverna fortsatt trivs i skolan och med sina lärare. När det gäller undervisningens kvalité finns många goda resultat. Överlag liknar resultaten de som kunde ses Andelen elever som ofta känner oro för sina studier har för första gången sedan mätningarna börjat minskat något. Nytt i årets Elevbarometer är att frågor ställs kring samverkan mellan skola och arbetslivet. Över en tredjedel av elever har svarat att de inte varit i kontakt med arbetslivet det senaste året. Andelen elever som angett att de använder sig av ett digitalt verktyg i skolan är nu nästan 100 procent. Eleverna upplever också att lärarna börjar känna sig mer säkra på användningen av IKT som pedagogiskt verktyg, men resultaten visar också på fortsatta kompetensutvecklingsbehov bland lärarna. Utöver de övergripande åtgärder som föreslås till nämnden så kommer varje rektor tillsammans med sin personal ta fram förslag på åtgärder utifrån resultaten för de program som han/hon ansvarar för. Dessa resultat redovisas inte i rapporten, men har tagits fram särskilt till varje rektor. Rektorernas förslag på åtgärder kommer sammanställas och delges nämnden. Ärendet Uppdrag Enligt skollagens 4 kapitel Kvalitet och inflytande ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå och på skolnivå. Bakgrund För de kommunala gymnasieskolorna har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. Denna rapport kallas Elevbarometern. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, avbrott med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. Den rapport som nu ligger för nämnden är Elevbarometern för den kommunala gymnasieskolan

36 Elevbarometern baseras på en enkät som riktar sig till alla elever på nationella program och introduktionsprogram. (På språkintroduktionen har dock endast vissa utvalda klasser ingått). Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Under de sex veckor i januari och februari som datainsamlingen pågick så har 2107 elever svarat på enkäten. Det ger en svarsfrekvens på ca 78 procent, vilket är en ökning med ca 3 procentenheter jämfört med Analys, förslag och motivering Glädjande nog så anger 74,5 procent att de helt instämmer i att de trivs i de kommunala gymnasieskolorna. Endast 2,0 procent har angett att de inte trivs alls, vilket är en förbättring jämfört med ,0 procent trivs helt eller delvis med sina lärare, vilket är ett fortsatt gott resultat. För första gången sedan mätningarna påbörjades 2013 har andelen elever som känner oro och ängslan på grund av sina studier minskat något. 23,7 procent av eleverna som instämmer, vilket är en minskning med 2,5 procentenheter jämfört med Det är fortfarande så att tjejer oroar sig betydligt mer för sina studier än killar, 35,2 procent av tjejerna instämmer, medan samma siffra för killarna är 12,8 procent. Forskning visar att ett visst mått av oro och ängslan är positivt för studieresultaten (Rosander, The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance 2012). I de fall där det blir för mycket oro så leder det dock till negativ stress, vilket inte är bra för hälsan. Ambitionen med GY11 var bland annat att höja kunskapskraven inom utbildningen. Överlag krävs på alla program mer för att få en gymnasieexamen, jämfört med att tidigare uppnå en behörighet till högskolan. En annan anledning kan vara systemet som införts med meritpoäng på vissa kurser. Tanken med meritpoängen är att fler elever ska välja att läsa fördjupningskurser inom till exempel matematik och engelska. Reformen har fått önskad effekt. Rektorerna vittnar om att en stor andel elever, som tidigare valt mer estetiska kurser inom ramen för individuellt val, nu istället väljer kurser som ger meritpoäng. Rektorerna menar att de estetiska kurserna tidigare gav eleverna, särskilt på högskoleförberedande program (bortsett från Estetiska porgrammet), en annan typ av upplevelse som var en variation från de ämnen som i övrigt karaktäriserar deras program. Detta var några av förklaringarna bakom den kraftiga uppgången som skedde i stress mellan 2013 och 2014 då det var första gången som vi hade elever i årskurs 3 som läste inom GY ökade också andelen, men inte lika kraftigt och i år kan vi alltså se en liten tillbakagång. Om detta håller i sig återstår dock att se. Högst andel elever som oroar sig för sina studier finns på högskoleförberedenade program. I diskussioner som verksamheten genomfört på Naturvetenskapsprogrammet på Sannarpsgymnasiet framkommer att tjejerna sätter mycket höga krav på sig själva gällande prestation. Detta kan vara knutet till framtidsdrömmar, att man vill komma in på ett särskilt högskoleprogram med höga antagningspoäng. I det kursutformade gymnasiet så kräver det att eleverna ska prestera på max i alla kurser hela tiden. Att detta skapar en oro och stress är inte märkligt. På Sannarpsgymnasiet försöker man delvis möta detta genom att informera om alternativa vägar framåt i livet. Att det kan finnas andra karriärvägar som är lika intressanta som de som eleverna tänkt sig inledningsvis. Kattegattgymnasiet sticker ut som den skola där minst andel elever svarat att de är oroliga på grund av sina studier. En förklaring är att skolan har en stor majoritet 3

37 av killar, och killarna inte är lika oroliga för sina studier, men det kan inte riktigt vara hela förklaringen då skillnaderna är påtagliga. Andelen elever som angett att de använt narkotika/droger någon gång under det senaste året har minskat varje år sedan mätningarna infördes I år är det 3,1 procent av eleverna som svarat ja på frågan. Minskningen jämfört med 2015 har framförallt skett i åk 3, som gått från 8,4 procent till 4,4 procent. Det finns även anledning att tro att det finns ett mörkertal här. Känslan som förmedlas i verksamheten är inte att droganvändningen minskat. En möjlig förklaring skulle kunna kan vara att de droger som tas nu ger större påverkan, och därmed upptäcks på ett tydligare sätt. Ett samarbete är påbörjat mellan barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, stadskontoret och utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen för att ta fram gemensam riktlinjer för ett förebyggande arbete kring narkotika och droger, men även för att förbättra samarbetet vid upptäckta fall av droger. I detta arbete kommer även polisen att ingå. 4,8 procent (101 st.) av de svarande eleverna har angett att de har varit utsatta för någon form av kränkande behandling under det senaste året. Detta är ett något bättre jämfört med 2015 då det var 5,5 procent var dock resultatet 4,4 procent. Vi kan konstatera att det finns en stor differens i andelen utredningar om kränkande behandling som rapporterats in till huvudmannen, och antalet elever som angett att de blivit kränkta. Det finns anledning att arbeta mer med den gemensamma rutin för hantering av kränkningar som finns, med såväl rektorer och personal. Det vanligaste stället för kräkningar är fortfarande med bred marginal klassrummet och andra ställen på skolan där 54,5 respektive 45,5 procent av de kränkta eleverna blivit utsatta. Det har dock skett en liten minskning på båda dessa områden jämfört med Om prioriterade insatser ska göras bör det med andra ord ske där. De som angett att de blivit kränkta via SMS/Internet är jämförelsevis 19,2 procent tillkom två nya frågor i Elevbarometer. Syftet med dessa frågeställningar var att se om den kompetensutveckling som genomförs med alla lärare, gällande Bedömning för lärande, får genomslag i klassrummen fick vi ett utgångsläge där 47,3 procent av eleverna instämmer helt i att deras lärare går igenom målen om undervisningen, så att eleverna förstår dem. 31,5 procent instämmer helt i att deras lärare ofta ger dem personlig information om vad de behöver göra för att nå målen är värdena mycket snarlika dessa ingångsvärden. Med tanke på att satsningen bland personalen endast pågått ett och ett halvt läsår är detta inte särskilt förvånande. Det är också anledningen till att vi ser detta som en långsiktig satsning. En annan viktig del att ha i åtanke är att kompetensutvecklingen även påverkar eleverna. När vissa lärare börjar bli tydligare kring exempelvis vad målen innebär så ökar också elevernas medvetenhet om hur detta kan gå till. Det kan leda till att de blir mer kritiska mot lärare som inte är lika tydliga. Det viktiga är att vi kan se en långsiktig uppåtgående trend gällande dessa frågor. Överlag är resultaten kring frågorna kring utbildningens och undervisningens kvalité likt resultaten i Elevbarometern för Vi kan se vissa förbättringar gällande följande frågor: Andel elever som anser att deras lärare uppmuntrar dem att komma med flera olika lösningar på ett problem under lektionerna. Andel elever som upplever att deras lärare samarbetar kring deras utbildning. 4

38 Andel elever som anser att deras lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter. Vi kan se en viss försämring gällande följande fråga: Andel elever som angett att de är rädda för att svara fel på lektionerna. I Elevbarometern för 2016 finns det med ett antal nya frågor. Två frågor berör arbetslivet och tre berör arbetsplatsförlagt lärande (APL). De gällande arbetslivet har tillkommit för att bland annat kunna mäta nämndens mål att alla elever under sin gymnasietid ska ha kontakt med arbetslivet. De andra har tillkommit eftersom rektorerna med ansvar för yrkesprogrammen har saknat frågor som gett dem underlag för att utveckla APL-verksamheten. Frågorna rörande APL har endast ställts till eleverna på yrkesprogrammen. Gällande arbetslivet lyder första frågan Mina lärare involverar arbetslivet i undervisningen. På detta har 25,4 procent av eleverna svarat att de instämmer och 28,2 procent att de inte instämmer. Det finns klara skillnader mellan skolorna där störst andel som inte instämmer finns på Sannarpsgymnasiet, med 39,4 procent. Den andra frågan lyder Jag har haft kontakt med arbetslivet i min utbildning under det senaste året. Här instämmer 31,1 procent medan 36,6 procent inte instämmer. Även här sticker Sannarpsgymnasiet ut negativt med 46,9 procent av eleverna som inte instämmer. Förklaringen finns troligen i att Sannarpsgymnasiet har en stor majoritet av elever som går högskoleförberedande program, och att det inte där finns någon tradition att arbeta lika nära arbetslivet som på yrkesprogram. Vi kan se att det kommer krävas insatser för att nå nämndes mål kring att alla elever under sin gymnasietid ska ha en kontakt med arbetslivet. Analysen som görs av varje enskilt programs resultat kommer att underlätta detta arbete. Frågorna som rör APL berör om eleverna haft regelbundet besök av sina lärare under sin APL, om de blivit bra bemötta och fått bra information av sin handledare när de kom till sin APL-plats och om eleverna tror att de kommer ha nytta av det som de lärt sig under sin APL. Det varierar mellan skolorna gällande svaren om eleverna haft regelbundet besök av sina lärare. Totalt sett så instämmer 32,8 procent, och 26,5 procent instämmer inte. På Sturegymnasiet instämmer 44,0 procent, på Sannarpsgymnasiet instämmer 41,7 procent och på Kattegattgymnasiet 21,6 procent. Det tyder på att skolorna arbetar olika med denna fråga. 50,4 procent av eleverna instämmer i att de fått ett bra bemötande och bra information om sin APL-plats av sin handledare när de började där. Även här varierar resultaten mellan skolorna där Sturegymnasiets elever är nöjdast. 59,9 procent av eleverna instämmer i att de kommer ha nytta av det som de lärt sig under sin APL. Det kan jämföras med att 33,6 procent instämmer i att de förstår hur de kan använda det som de lär sig i skolan utanför skolan. Det tyder på att skolan överlag troligen skulle kännas mer motiverande för alla elever om den kunde knytas mer till det som de eventuellt kommer att arbeta med. Enligt skollagen har alla elever rätt till det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen som minst ska uppnås, om en utredning kommer fram till att de behöver ett sådant stöd. Andelen elever som instämmer med att de fått det stöd som de behöver för att nå minst ett E i alla ämnen ligger på 68,0 procent. 7,4 procent av elever instämmer inte alls gällande denna fråga. Det är mycket likt siffrorna som vi kunde se Bland de 5

39 elever som fått stöd utanför ordinarie undervisning har andelen elever som anser att den hjälpt dem att bättre nå målen minskat med 8,2 procentenheter till 78,4 procent. Av de elever som angett att de fått stöd utanför ordinarie undervisning så svarar 24,8 procent att deras lärare inte har förståelse för deras svårigheter, vilket utgör 104 elever. Det är en marginell förbättring jämfört med Jämfört med 2013 har andelen elever som angett att de använder ett digitalt verktyg i undervisningen ökat från 57,6 procent till 94,2 procent var siffran 90,4 procent. Förklaringen bakom detta är att alla elever i årskurs 1 under tre läsår har fått antingen varsin ipad eller Chromebook, vilket innebär att alla elever nu har fått ett digitalt verktyg från skolan. Vi kan också se att eleverna upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen i högre grad än tidigare. 68,9 procent anser det i år jämfört med 41,5 procent 2013, 51, och 65,0 procent Andelen elever som upplever att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen är 36,9 procent, vilket är en ökning med 3,4 procent jämfört med Det pekar på att nu finns tekniken på plats att arbeta med IKT som pedagogiskt verktyg, men att personalen behöver få mer utbildning för att känna att de bemästrar verktygen och dess möjligheter på ett bra sätt. Gällande inflytande kan vi se en liten förbättring i förhållande till resultaten 2015 på fyra av sju frågor. På övriga frågor ligger resultaten kvar på samma nivå som Det finns dock fortfarande behov av förbättring på de flesta av dessa områden. Exempelvis upplever 28,1 procent av eleverna att mentorsträffarna/klassamlingarna inte är meningsfulla, vilket är en allt för stor andel. Denna Elevbarometer är den fjärde i sitt slag. Av de åtgärder som beslutades föregående år så finns det anledning att hålla kvar vid några under ett antal år framöver för att en tydlig positiv utveckling ska hinna ske ute på skolorna. Utifrån detta föreslås nämnden att besluta om följande åtgärder: Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. På de program där det är påtagligt att stressen hos tjejerna är hög ska rektor tillsammans med sin personal fortsätta med åtgärder för att förbättra arbetssituationen. Förvaltningen och rektorer ska arbeta aktivt med att göra Rutinen för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering till ett levande dokument i verksamheten. Förvaltningen ska fortsätta söka medel för att få till en tätare samverkan mellan skola och arbetslivet. På de program där det tydligt framkommer att det finns lite kontakter med arbetslivet ska rektor tillsammans med sin personal vidta åtgärder för att öka dessa. En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. 6

40 Konsekvenser Elevbarometern ger Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en möjlighet att följa utvecklingen inom enkätens områden över åren. Eftersom alla siffror även tas fram på programnivå får rektorerna ett verktyg på en nivå som blir användbart för dem i deras egna systematiska kvalitetsarbete. Vissa rektorer kommer också följa upp en del av resultaten med fördjupningsfrågor till ett urval av elever, vilket ger ytterligare underlag för att utvecklingsinsatserna hamnar rätt. Resultaten av enkäten varierar mellan de olika programmen. Genom att endast ha ett fåtal övergripande beslut om åtgärder möjliggör nämnden för rektorerna att fokusera på de frågor som är mest angelägna för just dem. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har hanterats av kvalitetsutvecklaren, medan respektive skola har varit ansvarig för genomförandet av enkäterna. Varje rektor genomför en analys av sina egna resultat i tillsammans med sin personal. Andra grupper --- Fackliga organisationer Ärendet har beretts i sedvanlig ordning i HUKSAM. Lista över bilagor 1. Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2016 För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm T.f förvaltningschef 7

41 Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2016 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

42 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Kommentar till statistiken i rapporten... 4 Föregående års beslutade åtgärder... 5 Sammanfattande analys och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer... 8 Elevernas trivsel och mående Likabehandling, mobbing och kränkande beteende Jag känner till skolans likabehandlingsplan Undervisningens och utbildningens kvalité Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen IKT i undervisningen Inflytande och ansvar

43 Systematiskt kvalitetsarbete Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvar för de tre kommunala gymnasieskolorna, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska genomföras både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapitel 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. För de kommunala gymnasieskolorna har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar: Elevernas trivsel och mående Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Undervisningens och utbildningens kvalité, Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen IKT i undervisningen Inflytande och ansvar Denna rapport kallas för Elevbarometern. Detta är Elevbarometern 2016 och är den fjärde i sitt slag. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, andel elever med gymnasieexamen med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. I Elevbarometern 2016 presenteras uppgifter från den enkät som eleverna genomförde under vecka 2 till och med vecka 7. Enkäten riktade sig till alla elever som går ett nationellt program och introduktionsprogram i samtliga årskurser. Ett urval har dock skett bland eleverna på språkintroduktionen, då vissa har svårt att förstå frågorna som i dagsläget endast finns på svenska och engelska. I rapporten ges en övergripande bild av det totala resultatet. Uppgifter finns även uppdelade på kön och på skolnivå. Nämndens beslutade åtgärder följs upp i samband med framtagandet av nästa års rapport. 2

44 Kvalitetsutvecklaren träffar dessutom varje rektor och tillsammans görs en analys kring de program som rektorn ansvarar för. Inför dessa möten tas uppgifter för just den aktuella rektorsenheten fram. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen och ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Rektor får i uppdrag att tillsammans med sin personal, planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten och det som framkommit i de siffror som plockats fram för rektorsenheten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetsutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor. I nedanstående modell illustreras årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet för de kommunala gymnasieskolorna. Verksamhetsplan Workshop rektorer om fokusområden för kommande år Åtgärder planeras på skolnivå Verksamhets berättelse Januari Elevbarometer (Trivsel, värderingar, ansvar, inflytande) Tertialrapport Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Tertialrapport Resultatrapport (Betyg, nationella prov) Augusti Åtgärder planeras på skolnivå 3

45 Kommentar till statistiken i rapporten Under de sex veckor i januari och februari som datainsamlingen pågick så har 2107 elever svarat på enkäten. Det ger en total svarsfrekvens på ca 78 procent, vilken är en ökning med ca 3 procentenheter jämfört med Det är också den högsta svarsfrekvensen som hittills uppnåtts i Elevbarometern. Svarsfrekvensen på Kattegattgymnasiet var 80 procent, Sannarpsgymnasiet 85 procent och Sturegymnasiet 67 procent. Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Rapporten gäller endast de nationella programmen och introduktionsprogrammen. En särskild rapport tas fram för särskolan. Av de svarande på enkäten har 49,0 procent varit tjejer och 51,0 procent killar. Könsfördelningen på de svarande per skolorna presenteras i diagrammet nedan. Kattegattgymnasiet har betydligt fler killar än tjejer, medan både Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet har fler tjejer. Frågorna har varit ställda i form av påståenden. På flera av frågorna har eleverna kunnat svara på en skala mellan 1-6, där 1 motsvarat att eleven inte alls instämmer och 6 att eleven instämmer helt och hållet. För att göra statistiken mer översiktlig har den omarbetats och presenteras i rapporten som en skala mellan 1-3. Detta har tagits fram genom att resultaten för 1 och 2 i originalenkäten summerats och blivit Instämmer inte, 3 och 4 har blivit Instämmer delvis och 5 och 6 har blivit Instämmer. I rapporten presenteras det totala resultatet i form av cirkeldiagram, medan könsuppdelad statistik och skolornas resultat presenteras i liggande stapeldiagram. Skillnader jämfört med Elevbarometern 2015 (ibland även 21014) kommenteras i texten för att jämförelser mellan åren ska vara möjliga. Den uppmärksamme läsaren kommer upptäcka att vid en summering av siffrorna i vissa diagram så blir de inte exakt 100,0 procent. Anledningen till detta är att det sker en automatisk avrundning i enkätsystemet som ibland slår lite fel (handlar om att resultatet kan bli 99,9 eller 100,1 ibland) när siffrorna sedan summeras. 4

46 Föregående års beslutade åtgärder Med anledning av Elevbarometern 2015 så fattade nämnden på sitt sammanträde i augusti 2015 beslut om sju övergripande åtgärder. Arbetet med dessa åtgärder presenteras var för sig nedan. Eftersom arbetet med Elevbarometerns blev försenat under 2015 och nämndens beslut om åtgärder togs i augusti så har arbetet med dessa endast pågått några månader, när vi nu åter är i fas under Det påverkar det som är möjligt att rapportera. Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande och i sin egen utveckling som människa. Det innebär att undervisningen måste anpassas utifrån varje elevs behov. Bedömning för lärande (BFL) är ett sätt att åstadkomma denna individualisering. Enligt forskning leder också BFL till att alla elever når bättre resultat. Som mest verkningsfullt är det dock för elever som kommer från hem utan studievana och elever som av olika anledningar har svårare att ta till sig undervisningen i skolan. Lärandet får en högre kvalité om eleverna inte bara vet vad de ska lära sig, utan även har strategier för hur de ska lära. BFL bygger på att läraren tydliggör målen för undervisningen för eleverna och synliggör var eleven befinner sig i förhållande till målet. Läraren använder informationen från en kontinuerlig bedömningsprocess för att anpassa sin undervisning för att möta elevens inlärningsbehov och ytterligare tydliggöra vad eleven behöver göra för att närma sig målet. Eleverna aktiveras även som lärresurser för varandra och som ägare av sitt eget lärande. Läsåret 2015/2016 fortsatte arbetet där alla lärare deltar i samtalsgrupper kring BFL. Merparten av läsarna läser under pågående läsår BFL år 2. Materialet som används är framtaget av professor Dylan Wiliam som är en av världens ledande auktoriteter på BFL. Grupperna består av ca 8-12 lärare och träffarna leds av samtalsledare. Grupperna träffas ungefär en gång i månaden och leds av en samtalsledare. På träffarna ges lärarna en kunskap om vad Bedömning för lärande är, samt ett antal tekniker där de kan välja att pröva någon i sin undervisning inför nästa träff. På nästa träff gås resultaten och lärarnas nya erfarenheter igenom och feedback ges av kollegorna. Nya uppgifter bestäms till nästa gång, och så rullar det vidare. I upplägget ingår även att göra kollegiala observationer av varandra i klassrummet. Inledande reaktioner från lärarna har varit överlag positiva. Under december 2015 genomfördes en enkätundersökning bland personalen gällande BFL-satsningen. I utvärderingen framgår att ca 75 procent av lärarna anser att de helt eller delvis fått nya tankar om sin egen undervisning via kompetensutvecklingsinsatsen. Ungefär lika stor andel har angett att de regelbundet använder sig av en teknik som bygger på de fem nyckelstrategierna från BFL. 50 procent av lärarna har angett att de ändrat sitt sätt att ge feedback till eleverna. Inför det tredje året med BFL önskar ca 60 procent av lärarna att samtalsgrupperna, som nu varit blandade med lärare med olika ämneskompetenser, nu blir mer ämneshomogena för att kunna djupdyka mer i hur man kan arbeta med BFL mer specifikt i deras ämnen. För år tre finns det inte något färdigt material att arbeta efter. En arbetsgrupp bestående av en samtalsledare från varje skola och kvalitetsutvecklaren är därför tillsatt för att arbeta fram ett gemensamt material att utgå från under år tre. 5

47 En fördjupad undersökning, som bygger på elevintervjuer på program där det är påtagligt att stressen har ökat, ska genomföras för att ge bättre underlag för effektiva åtgärder för att minska den negativa stressen hos tjejer. En förfrågan har ställts till högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, om det finns någon student som är intresserad att skriva sitt examensarbete (på magisternivå) gällande tjejers stress i gymnasieskolan. Det skulle i så fall inkludera elevintervjuer på utvalda program. Högskolan ska återkomma om detta under våren. Naturvetenskapsprogrammen på både Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet har ställt kompletterade frågor om vad stressen beror på till eleverna och där framkommer bland annat att eleverna är oroliga över vad som ska hända efter gymnasiet. Eleverna, och särskilt tjejerna, har väldigt höga krav på sig själva och att de måste prestera höga betyg. Vissa är oroliga för att de inte ska komma in på de utbildningar som de önskar och ser att det kan påverka hela livet som de tänkt sig det. På de program där det är påtagligt att stressen har ökat hos tjejerna ska rektor tillsammans med sin personal fortsätta med åtgärder för att förbättra arbetssituationen. Alla rektorer som har program där det varit påtagligt att stressen har ökar hos tjejerna har lyft problematiken kring detta i sina rapporterade åtgärder. För att komma till rätta med detta arbetar rektorerna och personalen med att ge eleverna utbildning i studieteknik, att ha tydliga provscheman att regelbundet ta upp stressen på mentorsträffar. På Naturvetenskapsprogrammet på Sannarpsgymnasiet så ger men även mer upplysningar om alla de vägar som eleven kan gå efter gymnasietiden. På Naturvetenskapsprogrammet på Kattegattgymnasiet arbetas med stressproblematiken inom ramen för projektet Hjärnskola som syftar till att utveckla en god hjärnhälsa och motverka negativ stress. Även Ekonomiprogrammet arbetar med Hjärnskola. Alla program involverar också elevhälsan i arbetet med att förebygga stressen. Fler av rektorerna konstaterar att tjejernas stress ofta är av en komplex natur, och det är svårt att säga att vissa delar beror just på skolan. Oftast är stressen en kombination av upplevda krav från samhället, hemmet och skolan. Förvaltningen och rektorer ska arbeta aktivt med att göra Rutinen för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering till ett levande dokument i verksamheten. Frågan har lyfts på ett pedagogiskt möte där alla rektorer deltar. Alla rektorer känner till rutinen. Minst andel utredningar har rapporterats från Sturegymnasiet under 2015, vilket är den skola som i resultaten för Elevarometern 2016 har störst andel elever som angett att de blivit kränkta eller diskriminerade. Det tyder på att rutinen inte fungerar där. Ett fortsatt mer riktat arbete behövs därmed framöver då det arbete som genomförts inte varit tillräckligt. Förvaltningen ska söka medel för att få till en tätare samverkan med arbetslivet och omvärlden med målet att öka elevernas förståelse kring hur de ska använda det som de lär sig i skolan senare i yrkeslivet. Förvaltningen har ansökt och blivit beviljade kr från Skolverket för att utveckla vår APL inom samtliga yrkesprogram och inom gymnasiesärskolan. Förvaltningen ämnar också söka pengar från Skolverket för att erbjuda personal kompetensutveckling inom entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Här har dock inte kriterierna kommit ut ännu. En ansökan är också inlämnad till stadskontoret på ca 1,7 miljoner om att utveckla vår organisation för obehöriga elever, IM. I den ingår som en viktig del att skapa motivationshöjande insatser för dessa 6

48 elever, och då är en viktig del samverkan med arbetslivet. Detta projekt är beviljat för första delen som är för 2016 som rör kr. Förvaltningen har undersökt möjligheter att ansöka om pengar inom olika EU-program, men har ännu inte hittat något där utlysningens syfte matchar målen ovan. Satsningen på att en stor del av eleverna ska genomgå en UF-utbildning och ta del av erbjudanden från Made by Halmstad fortsätter, för att öka andelen elever som uppmuntras att ta kontakt med omvärlden för att lära sig mer. Ett aktivt och framgångsrikt arbete har skett på skolorna för att öka andelen elever som går en UF-utbildning. Andelen elever inom den kommunala gymnasieskolan som genomför ett UF-år läsåret 2015/2016 är 30 %. Made by Halmstad har stöttat samverkansarbetet mellan skola och arbetsliv i Halmstads kommun genom Halmstad Samverkar och öppnade 1 september 2015 upp för fler samarbeten med yttre aktörer genom att eliminera ett eventuellt ekonomiskt hinder. Halmstad Samverkar är en pott pengar på totalt kr som är öronmärkta för att bidra till att Halmstads unga ska få fler kontakter med arbetslivet, ökad kunskap om arbetsmarknaden samt via samverkan utveckla entreprenöriella kompetenser. Pengarna söks av respektive skola. Samtliga tre gymnasieskolor har nyttjat möjligheten att söka pengar ut potten för att möjliggöra genomförandet av nya idéer eller redan pågående projekt. Kattegattgymnasiet har exempelvis tillsammans med Halmstads Näringslivs AB jobbat i ett projekt där elever på Teknikprogrammet och Industritekniska programmet designade och tillverkade priserna till vinnarna på Halmstad Näringslivsgala. Ett skarpt uppdrag där pengarna de sökte gick till materialkostnader för priserna. Ett liknande skarpt uppdrag tilldelades elever på Estetiska programmet inriktning Bild och form av Marknadsföreningen i Halland. Eleverna skapade det vandringspris som vinnare av Årets Marknadsförare får. Kattegattgymnasiet har även sökt för kunskapsfördjupning för elever inom glaskonst genom resa till Kosta. Både Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet har via Halmstad Samverkar fått möjlighet att upprätta samarbete med inspiratörer och föreläsare och Sturegymnasiet har även nyttjat potten för företagssafaris och andra verksamhetsbesök. Skolornas arbete med inflytande ska ses över. Särskilt fokus läggs på att eleverna får utvärdera sina kurser. Jämfört med 2015 har det skett en minskning av andelen elever som inte tycker att lärarna låter eleverna utvärdera kurserna. Det är dock ingen stor skillnad, 2,3 procentenheter. Tidigare har skolorna använt ett digitalt verktyg för utvärdering av kurser, kallat UTV5. Detta verktyg användes i varierande grad och är uppsagt från och med årsskiftet 2015/2016. Dels finns andra tekniska lösningar som inte kostar nu att tillgå, exempelvis via Google. Men det har också skett en förskjutning av fokus via kompetensutveckling i BFL till att lärarna mer kontinuerligt ska ompröva sin undervisning under kursens gång. Denna typ av uppföljning har störst effekt på elevernas lärande. 7

49 Sammanfattande analys och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer Enkäten som ligger som grund för Elevbarometern ger en riklig information kring hur våra elever upplever sin skolsituation idag. Som fallet är med många enkätundersökningar så kan frågor uppkomma om varför elever svarat som de gjort. Enkätundersökningars resultat kan ibland ge mer frågor än svar. För att fördjupa sig i vissa delar av elevernas svar så kommer ett antal rektorer att prata med ett urval av elever om hur vissa delar ska tolkas. Vilka delar det handlar om varierar mellan programmen. För varje enkätfråga finns det i kommande kapitel i rapporten en kortare beskrivning och analys. I denna sammanfattning och analys lyfts delar som sticker ut för alla de tre kommunala skolorna. En jämförelse görs av skillnader som kan ses jämfört med svaren 2014 och Dessa analyser presenteras nedan. Frågor lyfts också som kan ses som fortsatta utvecklingsområden, även om resultaten inte skiljer sig mycket mellan åren. Elevernas trivsel och mående Glädjande nog så anger 74,5 procent att de helt instämmer i att de trivs i de kommunala gymnasieskolorna. Endast 2,0 procent har angett att de inte trivs alls, vilket är en förbättring jämfört med ,0 procent trivs helt eller delvis med sina lärare, vilket är ett fortsatt gott resultat. För första gången sedan mätningarna påbörjades 2013 har andelen elever som känner oro och ängslan på grund av sina studier minskat något. 23,7 procent av eleverna som instämmer, vilket är en minskning med 2,5 procentenheter jämfört med Det är fortfarande så att tjejer oroar sig betydligt mer för sina studier än killar, 35,2 procent av tjejerna instämmer, medan samma siffra för killarna är 12,8 procent. Forskning visar att ett visst mått av oro och ängslan är positivt för studieresultaten (Rosander, The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance 2012). I de fall där det blir för mycket oro så leder det dock till negativ stress, vilket inte är bra för hälsan. Ambitionen med GY11 var bland annat att höja kunskapskraven inom utbildningen. Överlag krävs på alla program mer för att få en gymnasieexamen, jämfört med att tidigare uppnå en behörighet till högskolan. En annan anledning kan vara systemet som införts med meritpoäng på vissa kurser. Tanken med meritpoängen är att fler elever ska välja att läsa fördjupningskurser inom till exempel matematik och engelska. Reformen har fått önskad effekt. Rektorerna vittnar om att en stor andel elever, som tidigare valt mer estetiska kurser inom ramen för individuellt val, nu istället väljer kurser som ger meritpoäng. Rektorerna menar att de estetiska kurserna tidigare gav eleverna, särskilt på högskoleförberedande program (bortsett från Estetiska programmet), en annan typ av upplevelse som var som en variation från de ämnen som i övrigt karaktäriserar deras program. Detta var några av förklaringarna bakom den kraftiga uppgången som skedde i stress mellan 2013 och 2014 då det var första gången som vi hade elever i årskurs 3 som läste inom GY ökade också andelen, men inte lika kraftigt och i år kan vi alltså se en liten tillbakagång. Om detta håller i sig återstår dock att se. Högst andel elever som oroar sig för sina studier finns på högskoleförberedenade program. I diskussioner som verksamheten genomfört på Naturvetenskapsprogrammet på Sannarpsgymnasiet framkommer att tjejerna sätter mycket höga krav på sig själva gällande prestation. Detta kan vara knutet till framtidsdrömmar, att man vill komma in på ett särskilt högskoleprogram med höga antagningspoäng. I det kursutformade gymnasiet så kräver det att eleverna ska prestera på max i alla kurser hela tiden. Att detta skapar en oro och stress är inte märkligt. På Sannarpsgymnasiet försöker man delvis möta detta genom att informera om alternativa vägar framåt i livet. Kattegattgymnasiet sticker ut som den skola där minst andel elever svarat att de är oroliga på grund av sina studier. En förklaring är att skolan har en stor majoritet av killar, och killarna inte är lika oroliga för sina studier, men det kan inte riktigt vara hela förklaringen då skillnaderna är påtagliga. 8

50 Andelen elever som angett att de använt narkotika/droger någon gång under det senaste året har minskat varje år sedan mätningarna infördes I år är det 3,1 procent av eleverna som svarat ja på frågan. Minskningen jämfört med 2015 har framförallt skett i åk 3, som gått från 8,4 procent till 4,4 procent. Det finns anledning att tro att det finns ett mörkertal här. Känslan som förmedlas i verksamheten är inte att droganvändningen minskat. En möjlig förklaring skulle kunna kan vara att de droger som tas nu ger större påverkan, och därmed upptäcks på ett tydligare sätt. Ett samarbete är påbörjat mellan barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, stadskontoret och utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen för att ta fram gemensam riktlinjer för ett förebyggande arbete kring narkotika och droger, men även för att förbättra samarbetet vid konstaterade fall av droganvändning. I detta arbete kommer även polisen att ingå. Kränkningar och likabehandling 4,8 procent (101 st.) av de svarande eleverna har angett att de har varit utsatta för någon form av kränkande behandling under det senaste året. Detta är ett något bättre jämfört med 2015 då det var 5,5 procent var dock resultatet 4,4 procent. Vi kan konstatera att det finns en stor differens i andelen utredningar om kränkande behandling som rapporterats in till huvudmannen, och antalet elever som angett att de blivit kränkta. Det finns anledning att arbeta mer med den gemensamma rutin för hantering av kränkningar som finns, med såväl rektorer och personal. Det vanligaste stället för kräkningar är fortfarande med bred marginal klassrummet och andra ställen på skolan där 54,5 respektive 45,5 procent av de kränkta eleverna blivit utsatta. Det har dock skett en liten minskning på båda dessa områden jämfört med Om prioriterade insatser ska göras bör det med andra ord ske där. De som angett att de blivit kränkta via SMS/Internet är jämförelsevis 19,2 procent. Utbildningens och undervisningens kvalité 2015 tillkom två nya frågor i Elevbarometer. Syftet med dessa frågeställningar var att se om den kompetensutveckling som genomförs med alla lärare, gällande Bedömning för lärande, får genomslag i klassrummen fick vi ett utgångsläge där 47,3 procent av eleverna instämmer helt i att deras lärare går igenom målen om undervisningen, så att eleverna förstår dem. 31,5 procent instämmer helt i att deras lärare ofta ger dem personlig information om vad de behöver göra för att nå målen är värdena mycket snarlika dessa ingångsvärden. Med tanke på att satsningen bland personalen endast pågått ett och ett halvt läsår är detta inte särskilt förvånande. Det är också anledningen till att vi ser detta som en långsiktig satsning. En annan viktig del att ha i åtanke är att kompetensutvecklingen även påverkar eleverna. När vissa lärare börjar bli tydligare med exempelvis vad målen innebär så ökar också elevernas medvetenhet om hur detta kan gå till. Det kan leda till att de blir mer kritiska mot lärare som inte är lika tydliga. Det viktiga är att vi kan se en långsiktig uppåtgående trend gällande dessa frågor. Överlag är resultaten kring frågorna kring utbildningens och undervisningens kvalité lika resultaten i Elevbarometern för Vi kan se vissa förbättringar gällande följande frågor: Andel elever som anser att deras lärare uppmuntrar dem att komma med flera olika lösningar på ett problem under lektionerna. Andel elever som upplever att deras lärare samarbetar kring deras utbildning. Andel elever som anser att deras lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter. Vi kan se en viss försämring gällande följande fråga: Andel elever som angett att de är rädda för att svara fel på lektionerna. 9

51 I Elevbarometern för 2016 finns det med ett antal nya frågor. Två frågor berör arbetslivet och tre berör arbetsplatsförlagt lärande (APL). De gällande arbetslivet har tillkommit för att bland annat kunna mäta nämndens mål att alla elever under sin gymnasietid ska ha kontakt med arbetslivet. De andra har tillkommit eftersom rektorerna med ansvar för yrkesprogrammen har saknat frågor som gett dem underlag för att utveckla APL-verksamheten. Frågorna rörande APL har endast ställts till eleverna på yrkesprogrammen. Gällande arbetslivet lyder första frågan Mina lärare involverar arbetslivet i undervisningen. På detta har 25,4 procent av eleverna svarat att de instämmer och 28,2 procent att de inte instämmer. Det finns klara skillnader mellan skolorna där störst andel som inte instämmer finns på Sannarpsgymnasiet, med 39,4 procent. Den andra frågan lyder Jag har haft kontakt med arbetslivet i min utbildning under det senaste året. Här instämmer 31,1 procent medan 36,6 procent inte instämmer. Även här sticker Sannarpsgymnasiet ut negativt med 46,9 procent av eleverna som inte instämmer. Förklaringen finns troligen i att Sannarpsgymnasiet har en stor majoritet av elever som går högskoleförberedande program, och att de inte där finns någon tradition att arbeta lika nära arbetslivet som på yrkesprogram. Vi kan se att det kommer krävas insatser för att nå nämndes mål kring att alla elever under sin gymnasietid ska ha en kontakt med arbetslivet. Analysen som görs av varje enskilt programs resultat kommer att bli viktigt i detta arbete. Frågorna som rör APL berör om eleverna haft regelbundet besök av sina lärare under sin APL, om de blivit bra bemötta och fått bra information av sin handledare när de kom till sin APL-plats och om eleverna tror att de kommer ha nytta av det som de lärt sig under sin APL. Det varierar mellan skolorna gällande svaren om eleverna haft regelbundet besök av sina lärare. Totalt sett så instämmer 32,8 procent helt, och 26,5 procent instämmer inte. På Sturegymnasiet instämmer 44,0 procent, på Sannarpsgymnasiet instämmer 41,7 procent och på Kattegattgymnasiet 21,6 procent. Det tyder på att skolorna arbetar olika med denna fråga. 50,4 procent av eleverna instämmer i att de fått ett bra bemötande och bra information om sin APL-plats av sin handledare när de började där. Även här varierar resultaten mellan skolorna där Sturegymnasiets elever är nöjdast. 59,9 procent av eleverna instämmer i att de kommer ha nytta av det som de lärt sig under sin APL. Det kan jämföras med att 33,6 procent instämmer i att de förstår hur de kan använda det som de lär sig i skolan utanför skolan. Det tyder på att skolan överlag troligen skulle kännas mer motiverande för alla elever om den kunde knytas mer till det som de eventuellt kommer att arbeta med i framtiden. Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen Enligt skollagen har alla elever rätt till det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen som minst ska uppnås, om en utredning kommer fram till att de behöver ett sådant stöd. Andelen elever som instämmer med att de fått det stöd som de behöver för att nå minst ett E i alla ämnen ligger på 68,0 procent. 7,4 procent av elever instämmer inte alls gällande denna fråga. Det är mycket likt siffrorna som vi kunde se Bland de elever som fått stöd utanför ordinarie undervisning har andelen elever som anser att den hjälpt dem att bättre nå målen minskat med 8,2 procentenheter till 78,4 procent. Av de elever som angett att de fått stöd utanför ordinarie undervisning så svarar 24,8 procent att deras lärare inte har förståelse för deras svårigheter, vilket utgör 104 elever. Det är en marginell förbättring jämfört med IKT i undervisningen Jämfört med 2013 har andelen elever som angett att de använder ett digitalt verktyg i undervisningen ökat från 57,6 procent till 94,2 procent var siffran 90,4 procent. Förklaringen bakom detta är att alla elever i årskurs 1 under tre läsår har fått antingen varsin ipad eller Chromebook, vilket innebär att alla elever nu har fått ett digitalt verktyg från skolan. Vi kan också se att eleverna upplever att deras lärare använder sig av IKT i 10

52 undervisningen i högre grad än tidigare. 68,9 procent anser det i år jämfört med 41,5 procent 2013, 51, och 65,0 procent Andelen elever som upplever att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen är 36,9 procent, vilket är en ökning med 3,4 procent jämfört med Det pekar på att nu finns tekniken på plats att arbeta med IKT som pedagogiskt verktyg, men att personalen behöver få mer utbildning för att känna att de bemästrar verktygen och dess möjligheter på ett bra sätt. Inflytande och ansvar Gällande inflytande kan vi se en liten förbättring i förhållande till resultaten 2015 på fyra av sju frågor. På övriga frågor ligger resultaten kvar på samma nivå som Det finns dock fortfarande behov av förbättring på de flesta av dessa områden. Exempelvis upplever 28,1 procent av eleverna att mentorsträffarna/klassamlingarna inte är meningsfulla, vilket är en allt för stor andel. Denna Elevbarometer är den fjärde i sitt slag. Av de åtgärder som beslutades föregående år så finns det anledning att hålla kvar vid några under ett antal år framöver för att en tydlig positiv utveckling ska hinna ske ute på skolorna. Utifrån detta föreslås nämnden att besluta om följande åtgärder: Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. På de program där det är påtagligt att stressen hos tjejerna är hög ska rektor tillsammans med sin personal fortsätta med åtgärder för att förbättra arbetssituationen. Förvaltningen och rektorer ska arbeta aktivt med att göra Rutinen för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering till ett levande dokument i verksamheten. Förvaltningen ska fortsätta söka medel för att få till en tätare samverkan mellan skola och arbetslivet. På de program där det tydligt framkommer att det finns lite kontakter med arbetslivet ska rektor tillsammans med sin personal vidta åtgärder för att öka dessa. En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. 11

53 Elevernas trivsel och mående Jag trivs i skolan Totalt sett har 74,5 procent av eleverna angett att de trivs i skolan. Tillsammans med de som instämmer delvis är det 98 procent av de svarande eleverna. Endast 2,0 procent av eleverna har svarat att de inte trivs i skolan. Det är en liten förbättring i resultaten jämfört med I diagrammet till höger så ser vi resultatet fördelat mellan tjejer och killar. Vi kan se att det inte är några större skillnader mellan könen gällande trivsel i skolan var det tjejerna som trivdes något bättre än killarna, detta har nu ändrats till att en liten större andel av killarna trivs något bättre var det 3,7 procent av killarna som svarade att de inte instämmer och i år är det 1,8 procent. Det finns inte heller några större skillnader i resultaten mellan skolorna. På Sannarpsgymnasiet har 72,1 procent angett att de instämmer, på Sturegymnasiet 75,4 procent och på Kattegattgymnasiet 75,8 procent. Andelen som angett att de inte instämmer ha minskat på Sannarpsgymnasiet med 1,0 procentenhet och på Kattegattgymnasiet med 1,5 procentenheter jämfört med

54 Jag trivs med mina klasskamrater Andelen elever som instämmer i att de trivs med sina klasskamrater har minskat sedan 2014 med 4,6 procentenheter. 73,7 procent av eleverna instämmer dock med att de trivs med sina klasskamrater. 3,0 procent av eleverna har angett att de inte instämmer. Killarna trivs något bättre med sina klasskamrater än tjejerna. Skillnaden mellan de som angett att de instämmer utgör 10,7 procentenheter mellan könen, vilket är en ökning med 2,0 procentenheter jämfört med Samtidigt är det endast 1,1 procentenhets skillnad mellan könen när det gäller de som angett att de inte instämmer. På Kattegattgymnasiet har andelen som svarat att de instämmer med att de trivs med sina klasskamrater minskat från 83,7 procent till 79,5 procent. På Sannarpsgymnasiet är det 6,6 procentenheter färre elever som instämmer i påståendet 2016, jämfört med På Sturegymnasiet har andelen som angett att de instämmer minskat med 4,5 procentenheter jämfört med

55 Jag trivs med skolmiljön Gällande resultaten på frågan om eleverna trivs med skolmiljön har andelen elever som svarat att de instämmer ökat med 2,2 procentenheter jämfört med En något större andel av tjejerna än killarna trivs med skolmiljön. 58,5 procent jämfört med 52,7 procent. Mellan skolorna finns det också skillnader. Störst andel trivs på Sturegymnasiet där 68,9 procent angett att de trivs, därefter kommer Sannarpsgymnasiet med 59,0 procent och sist kommer Kattegattgymnasiet med 45,5 procent. Eftersom Kattegattgymnasiet till stora delar är utrymt i väntan på en renovering är detta resultat föga förvånande. Sturegymnasiet har förbättrat sitt resultat med 9,1 procentenheter jämfört med 2015 och Sannarpsgymnasiet med 3,3 procentenheter. 14

56 Jag trivs med andra elever på skolan 58,0 procent av eleverna har svarat att de trivs i skolan. 3,4 procent har svarat att det inte gör det. Resultatet är snarlikt resultaten från 2013, 2014 och Killarna trivs något bättre med de andra eleverna på skolorna än tjejerna. Skillnaden har dock minskat från 5,0 procentenheter 2015 till 2,6 procentenheter Detta beror framförallt på att killarna i något mindre utsträckning svarat att de instämmer i år. Även mellan enheterna är resultatet mycket likt det från 2014 och På Kattegattgymnasiet är det 60,3 procent som instämmer i att de trivs med andra elever på skolan. Andelen som instämmer på Sannarpsgymnasiet är 54,8 procent och på Sturegymnasiet är det 58,3 procent. Sambandet såg liknande ut 2015, även om resultaten generellt sett minskat någon procentenhet. 15

57 Jag trivs med mina lärare 63,4 procent av eleverna har angett att de trivs med sina lärare, vilket är exakt samma resultat som Räknar man ihop de som svarat att de instämmer och de som svarat att de instämmer delvis uppgår siffran till 97,0 procent. De som uttalat inte trivs med sina lärare utgör 63 elever. Läsaren bör ha i åtanke att detta är en totalbedömning av elevens samtliga lärare, varför resultatet får anses som bra. Vi kan se att killarna trivs bättre med sina lärare än tjejerna. 66,3 procent jämfört med 60,3 procent. Det är också mycket snarlikt resultatet från Eleverna på Kattegattgymnasiet trivs bäst med sina lärare, 68,8 procent har angett att de instämmer. På Sturegymnasiet är det 66,3 procent som instämmer i påståendet och på Sannarpsgymnasiet 54,3 procent. På Sturegymnasiet har det skett en uppgång med 7,1 procentenheter jämfört med På Kattegattgymnasiet har det skett en tillbakagång med 5,0 procentenheter, vilket gör att de är tillbaka på ungefär samma nivåer som

58 Jag trivs på raster och håltimmar I årets Elevbarometer kan vi se att 69,8 procent av eleverna instämmer i att de trivs på raster och håltimmar. 4,5 procent trivs inte. Resultatet är väldigt snarlika de från 2013, 2014 och Nytt för i år är att killarna angett att de trivs något bättre på raster och håltimmar jämfört med tjejer. 3,1 procentenheter större andel av killarna har angett att de instämmer i år jämfört med Skillnaderna mellan könen är dock små. Vi kan se att Sturegymnasiets elever trivs bäst på raster och håltimmar med 73,1 procent av eleverna som instämmer. Därefter kommer Kattegattgymnasiet med 68,8 procent och sedan Sannarpsgymnasiet med 68,7. Störst andel som inte instämmer finns på Kattegattgymnasiet med 6,5 procent. 17

59 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av något hemma 80,5 procent av elever är inte oroliga eller ängsliga på grund av något hemma. 5,6 procent, eller 118 av de svarade eleverna är dock ofta oroliga för något hemma. 13,9 procent anger att de delvis håller med om att de ofta oroliga och ängsliga för något hemma. Detta är givetvis något som i varierande grad även påverkar måendet och resultaten i skolan. Siffrorna har legat relativt konstanta sedan mätningarna började I diagrammet till höger kan vi se att tjejerna upplever en större oro och ängslan för något hemma än killarna. Sammanlagt är det 26,6 procent av tjejerna som instämmer eller delvis instämmer, jämfört med 12,7 procent av killarna. De elever som upplever minst oro och ängslan på grund av något hemma går på Kattegattgymnasiet, där är det 4,0 procent som instämmer. Därefter kommer Sannarpsgymnasiet med 6,6 procent och slutligen Sturegymnasiet med 7,4 procent av eleverna som instämmer. 18

60 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av mina studier 23,7 procent av eleverna instämmer i att de ofta känner oro och ängslan på grund av sina studier var samma siffra 26,2 procent. Det är första året i mätningarna som andelen som instämmer minskat. 31,5 procent instämmer inte i påståendet, vilket betyder att ca en tredjedel av eleverna inte är oroade för sina studier. I likhet med tidigare år kan vi se en markant skillnad mellan könen. 35,1 procent, av tjejerna instämmer i att de ofta känner oro och ängslan på grund av sina studier. Samma siffra är 12,8 procent för killarna. Endast 16,2 procent av tjejerna uppger att de inte känner oro och ängslan över sina studier, medan samma siffra för killar är 46,2 procent. Forskning visar att ett visst mått av oro och ängslan leder till bättre betyg för eleverna. Vi vet sedan tidigare att tjejer har högre betyg än killar. En förklaring till detta samband skulle kunna vara att ett visst mått av oro kan ha det positiva med sig att eleven lägger ner med tid på sina studier. För mycket oro och ängslan påverkar dock resultaten negativt kom en rapport kallad Mäns livssituation makt, sårbarhet och skilda villkor som pekar på att skolan behöver göra mer för att motverka den antipluggkultur som ofta finns hos killar i skolan, för att minska resultatskillnaderna som uppstått bland killar och tjejer. Kanske behöver killarna känna lite mer oro för sina studier. I diagrammet kan vi se att på Kattegattgymnasiet oroar sig eleverna minst för sina studier. På Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet finns mer oro och ängslan över studierna. Detta speglar troligtvis den könsfördelning som finns på skolorna där Kattegattgymnasiet har en majoritet av killar och Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiets av tjejer. Förhållandet såg likadant ut 2014 och

61 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av skolmiljön 75,0 procent av eleverna upplever inte någon oro och ängslan på grund av skolmiljön. 4,0 procent av eleverna instämmer i att de är oroliga för skolmiljön. Till skillnad från oron över studierna finns en relativt liten skillnad mellan könen när det gäller oro över skolmiljön. Det finns dock en skillnad där 77,9 procent av killarna instämmer och 72,0 procent av tjejerna. Det är en minskning hos tjejerna med 4,6 procentenheter jämfört med Det finns även en viss skillnad mellan svaren på skolorna. 80,1 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet känner inte oro och ängslan över skolmiljön, samma siffra för Sturegymnasiet är 71,3 procent och för Sannarpsgymnasiet 71,1 procent. För Sturegymnasiet är det en försämring med 7,1 procentenheter jämfört med

62 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av relationerna till mina kompisar 7,0 procent av eleverna känner ofta oro över relationerna till sina kompisar. 76,3 procent känner inte någon sådan oro. Det är en liten minskning jämfört med 2015 då 80,8 procent svarade samma sak. Tjejerna oroar sig något mer kring relationerna till sina kompisar än killarna. 13,6 procentenheter färre tjejer än killar upplever ingen oro över detta. Däremot skiljer antalet som instämmer i att de ofta känner oro endast med 2,0 procentenheter. Mellan skolorna så kan vi se att eleverna på Kattegattgymnasiet känner minst oro. Där efter kommer Sannarpsgymnasiet och slutligen Sturegymnasiet. Detta kan troligen delvis förklaras med könsfördelningen på de olika skolorna. Vi kunde se samma mönster

63 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av annat 9,6 procent av eleverna instämmer i att de känner oro och ängslan på grund av annat. Totalt sett är resultaten mellan 2013, 2014 och 2015 rätt likartade gällande denna fråga. Dock innebär det att det är 202 elever som är oroliga för något, vilket givetvis kan påverka deras studier. Tjejer är mer oroliga än killarna 13,8 procent av tjejerna är ofta oroliga på grund av något annat, jämfört med 5,6 procent av killarna. Mellan skolorna finns vissa skillnader gällande de som ofta känner oro för annat än något hemma, sina studier eller relationen till sina kompisar. Sturegymnasiet är den skola där flest elever, 13,6 procent, anger att de ofta känner oro på grund av något annat, därefter kommer Sannarpsgymnasiet med 10,8 procent och slutligen Kattegattgymnasiet med 6,4 procent. På Sannarpsgymnasiet och Kattegattgymnasiet har det skett en ökning med några procentenheter jämfört med

64 Jag upplever att jag oftast sover bra på nätterna I diagrammet till vänster kan vi se att endast 43,0 procent av eleverna instämmer i att de oftast sover bra på nätterna. Det är en minskning med 7,4 procentenheter jämfört med ,5 procent, eller 327 av de svarande eleverna instämmer inte alls i att de oftast får en bra nattsömn. Det påverkar säkerligen skolprestationerna, då sömn är en viktig grund för att kunna koncentrera sig ordentligt längre perioder. Fler killar än tjejer upplever att de oftast sover bra på nätterna, 45,6 procent jämfört med 40,4 procent är det 9,7 procentenheter färre av tjejerna som upplever att de oftast sover bra om nätterna jämfört med Andelen tjejer som säger att de inte instämmer har ökat med 3,5 procent jämfört med Eleverna på Kattegattgymnasiet upplever att de sover bäst. 45,8 procent av eleverna instämmer i att de oftast sover bra på nätterna. Därefter kommer Sturegymnasiet med 41,1 procent och slutligen Sannarpsgymnasiet med 40,9 procent. De två sistnämnda ligger på ungefär samma resultat som På Kattegattgymnasiet har dock andelen som svarat att de instämmer minskat med 6,1 procent. 23

65 Jag upplever att jag oftast känner mig utvilad och pigg under dagen 23,7 procent av de svarande eleverna anser att de oftast känner sig utvilade och pigga under dagen. Det är en marginell ökning jämfört med ,8 procent anser att de inte är det. Denna andel är alltså större än de som upplever att de är pigga under dagen. Killarna upplever att de är mer utvilade och pigga under dagen än tjejerna. 27,6 procent av killarna instämmer jämfört med 19,6 procent av tjejerna. För tjejerna är detta en ökning med 2,0 procentenheter jämfört med fanns märkbara skillnader mellan skolorna gällande andelen elever som instämt i påståendet. Denna skillnad har minskat 2016 framförallt för att andelen elever som instämmer på Kattegattgymnasiet minskat något och de andra skolorna ökat något. På Kattegattgymnasiet anger 26,9 procent av eleverna att de oftast känner sig pigga och utvilade under dagen, medan samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 20,8 procent och Styregymnasiet 22,2 procent. För Sturegymnasiet är det en ökning jämfört med 2015 med 3,7 procentenheter. 24

66 Jag upplever att jag oftast äter bra och hälsosamt 44,1 procent av eleverna upplever att de oftast äter bra och hälsosamt. 10,3 procent av eleverna anser inte att deras kost är bra. Det är en liten försämring jämfört med Killarna upplever i större grad att de oftast äter bra och hälsosamt. 46,1 procent av killarna instämmer, medan 42,0 procent av tjejerna gör det. Jämfört med 2015 är det har andelen killar som instämmer minskat med 5,1 procentenheter. 46,2 procent av eleverna på Sannarpsgymnasiet instämmer i att de oftast äter bra och hälsosamt. På Kattegattgymnasiet är det 45,0 procent och på Sturegymnasiet 39,5 procent. För Kattegattgymnasiet är detta en nedgång med 5,9 procentenheter jämfört med

67 Jag upplever att jag oftast rör mig regelbundet 55,5 procent av eleverna upplever att de rör på sig regelbundet. Endast 11,0 procent anser att de inte gör det. Resultatet är mycket snarlikt det som var 2014 och Killarna instämmer i påståendet i något högre grad än tjejerna, 58,0 procent jämfört med 53,0 procent. En fråga som kan vara värd att ställa sig själv är om tjejer kan ha högre krav om vad det innebär att röra på sig regelbundet än killar. Mellan skolorna framkommer här ett likartat resultat som gällande kostvanorna. Sannarpsgymnasiet och Kattegattgymnasiets elever upplever att de rör sig mer regelbundet än Sturegymnasiets elever. 26

68 Jag upplever att jag oftast har en meningsfull fritid 57,1 procent av de svarande eleverna instämmer i att de oftast har en meningsfull fritid. Det är en minskning med 2,9 procentenheter jämfört med ,3 procent av eleverna instämmer inte. 61,4 procent av killarna upplever att de oftast har en meningsfull fritid, vilket är en minskning med 5,6 procentenheter jämfört med ,7 procent av tjejerna anser samma sak, vilket är en marginell minskning. En förklaring skulle kunna vara att tjejer överlag lägger ner mer tid på sitt skolarbete, och därmed har mindre fritid än killar. Kattegattgymnasiet är den skola där flest elever uppger att de oftast har en meningsfull fritid, 61,2 procent. Det har troligtvis att göra med att den finns en stor majoritet av killar på skolan. Sannarpsgymnasiet är den skola där minst andel elever instämmer i påståendet med 53,7. Det är en minskning med 4,5 procentenheter jämfört med

69 Jag upplever att jag oftast har personer att vända mig till om jag behöver någon Den stora majoriteten av eleverna har någon att vända sig till när de behöver någon. 78,5 procent instämmer i detta påstående. 4,5 procent anser dock att de inte har det, vilket i faktiska tal utgör 95 elever. Detta är en marginell försämring jämfört med Att ha någon att tala med när livet är tufft, är givetvis väldigt viktigt. Det kan också vara en viktig komponent för att livet inte ska känns så tufft. Om denna grundläggande trygghet saknas kan det även komma att påverka skolgången negativt. Det finns näst intill inga skillnader mellan könen gällande denna fråga. Skillnaderna är inte heller särskilt stora mellan skolorna. 28

70 Jag har använt narkotika/droger någon gång under senaste året (här avses inte alkohol eller tobak) I diagrammet till höger framgår att 3,1 procent av eleverna angett att de använt någon form av narkotika/droger under det senaste året. Det är en liten nedgång jämfört med 2015 då siffan var 4,9 procent och 2014 då siffran var 5,5 procent. På två år har andelen därmed nästan halverats. 3,1 procent motsvarar dock 65 elever som angett att de provar på droger. Det är troligt att det finnas ett mörkertal kring denna fråga. Det är inte säkert att alla som använt sig av narkotika känt sig trygga i att svara det, trots att enkäten är anonym. Indikationerna från skolorna och socialtjänsten är inte heller att drogproblematiken minskat. En något större andel av killarna är tjejerna anger att de använt sig av narkotika/droger under det senaste året. 3,6 procent av killarna och 2,5 procent av tjejerna. Sannarpsgymnasiet är den skolan där minst andel elever angett att de testar på narkotika/droger under det senaste året, 2,1 procent, är mer än en halvering jämfört med 2015 då det var 5,4 procent. Störst andel elever som angett att de provat narkotiska/droger finns på Sturegymnasiet med 4,4 procent. Även detta är dock en minskning från 6,6 procent Denna fråga har även brutits ned på årskursnivå, och resultatet är att 2,1 procent av elever i åk 1 anger att de använt narkotika/droger under det senaste året, 3,6 procent i åk 2 och 3,7 procent i åk 3. Det innebär att den största minskningen har skett i åk 3 jämfört med

71 Likabehandling, mobbing och kränkande beteende Jag känner till skolans likabehandlingsplan Det är totalt sett 71,0 procent av eleverna som angett att de känner till skolans likabehandlingsplan. Det ska nämnas att det allra viktigaste inte är att eleverna är väl insatta i planen, utan snarare att skolan har ett aktivt arbete för att förebygga kränkande behandling. Det är 69,4 procent av killarna som angett att de känner till skolans likabehandlingsplan, medan det är 72,7 procent av tjejerna. Det innebär att det skett en liten minskning bland andelen tjejer som känner till likabehandlingsplanen. Det finns en klar skillnad mellan skolorna gällande om eleverna känner till likabehandlingsplanen eller inte. På Sturegymnasiet har 77,2 procent av eleverna angett att de känner till planen. På Sannarpsgymnasiet är det 76,1 procent av eleverna som angett att de känner till planen, vilket är en försämring med 6,54 procentenheter jämfört med På Kattegattgymnasiet är det 63,6 procent av eleverna som angett att de känner till planen, vilket är en liten förbättring jämfört med

72 Jag har varit utsatt för någon form av kränkande behandling under det senaste året (som t.ex. diskriminering eller mobbing) Totalt sett har 95,2 procent av eleverna svarat att de inte blivit utsatta för någon kränkande behandling under det senaste året. 4,8 procent av eleverna har angett att de är kränkta, vilket motsvarar 101 av de svarande eleverna. Samma siffror 2015 var 5,5 procent. Det finns en skillnad mellan könen gällande denna fråga. 3,7 procent av killarna har angett att de blivit kränkta, medan 6,0 av tjejerna svarat samma sak. Det skiljer sig även något åt mellan skolorna. På Sturegymnasiet är det 8,8 procent (44 st) som angett att de blivit utsatta för någon form av kränkande behandling, medan samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 4,1 (29 st) och Kattgattgymnasiet 3,2 (29 st). Det är en ökning på Sturegymnasiet från 5,7 procent av eleverna 2014 och 7,9 procent På Sannarpsgymnasiet och Kattegattgymnasiet har det skett en minskning jämfört med En reflektion kan göras att trots att eleverna på Kattegattgymnasiet känner till likabehandlingsplanen i något lägre utsträckning än på de andra skolorna så är det ändå Kattgattgymnasiet som verkar ha minst problem med kränkningar. 31

73 Jag har blivit utsatt för en kränkning med anledning av Diagrammen nedan illustrerar svaren från de 4,8 procent av eleverna som har angett att de råkat ut för en kränkande behandling under det senaste året. Frågan är en flervalsfråga, med möjlighet att kryssa i flera alternativ. Av de diskrimineringsformer som finns med i diskrimineringslagen så är kön den vanligaste formen av diskriminering, med 21,7 procent (23 st) bland de som angett att de blivit kränkta under det senaste året. Därefter kommer etnicitet och ursprung med 9,4 procent (10 st). Det är en förändring jämfört med Då var förhållandena omvända. 17,1 procent hade angivit etnicitet och ursprung och 14,7 procent kön. Den absolut vanligaste formen är dock någon annan form av kränkning, som inte knyts till någon av diskrimineringsgrunderna. 69,8 procent av de elever som angett att de blivit kränkta har angett detta val. Eleverna har under detta val kunnat ange fritextsvar. Bland dessa kan vi se att många blivit kränkta genom att de blivit kallade kränkande saker, på grund av sitt utseende eller stil. Flera nämner att de blivit utfrysta. Andra nämner att de blivit kränkta på grund av sina åsikter. Sexuella kränkningar förekommer också. I diagrammet till höger och nedan visas faktiska tal istället för procent. Där kan vi se att tjejer framförallt angett att de blivit kränkta på grund av annan anledning (44 st.) och på grund av kön (17 st.). Killar har också angivit annan kränkning som störst kategori (30 st.) och i andra hand etnicitet och ursprung, kön och sexuell läggning (6 st.). 32

74 33 Mellan skolorna skiljer sig resultaten en del. På Sturegymnasiet har 32 elever angett att de blivit utsatta för annan kränkning. På Kattegattgymnasiet är det 21 och på Sannarpsgymnasiet 21. Sturegymnasiet sticker även ut när det gäller andel elever som har blivit kränkta med anledning av kön, där 15 elever angett detta alternativ. På Kattegattgymnasiet har 5 personer angett att de blivit kränkta på grund av sexuell läggning.

75 Jag har blivit utsatt av Även på denna fråga har eleverna kunnat kryssa i mer än ett alternativ. Vi kan se att 82,1 procent av eleverna som uppgett att de blivit kränkta under det senaste året har blivit det av en annan elev på skolan. 27,4 procent (26 elever) har dock angett att de blev utsatta av personal på skolan. Detta är en ökning med 4,7 procentenheter jämfört med Eleverna har haft möjlighet att lämna fritextsvar om på vilket sätt de blev kränkta. De kommentarer som berör kränkningar av personal handlar om att eleverna upplever att de blivit orättvist behandlade av lärare och fått nedlåtande kommentarer. Diagrammen till höger och nedan visar faktiska tal istället för procent. Där kan vi se att av tjejerna är det 46 st. som angett att de blivit kränkta av annan elev och för killarna 32 st. Av tjejerna är det 20 st. som angett att de blivit kränkta av personal på skolan och det var st. Av killarna är det killarna 6 st., 2015 var det 12 st. En större andel av tjejer än killar upplever med andra ord att de blir kränkta av personal. Av de elever som angett att de blivit kränkte under det senaste året och angett att de blivit det av personal så finns 13 st på Sannarpsgymnasiet, 10 st finns på Sturegymnasiet, och 3 st på Kattegattgymnasiet. Merparten av eleverna på alla skolorna har blivit det av andra elever. 34

76 Var blev du utsatt för kränkningen? Frågan är en flervalsfråga, där eleverna kunnat kryssa i mer än ett svar. Det vanligaste stället att bli kränkt på är fortfarande i klassrummet. 54,5 procent (54 st) av eleverna har svarat detta. Det näst vanligaste stället är ett annat ställe på skolan med 45,5 procent. På skolgården har fått 20,2 procent och SMS/Internet har båda 19,2 procent. I fritextsvaren skriver också en del elever att de blivit kränkta genom kommentarer på social medier. Den största problematiken är dock fortfarande den som sker i klassrummet, vilket borde var den typ av kräkning som vi lättast borde kunna göra något åt. 35 av tjejerna och 19 av killarna har blivit utsatta i klassrummet. Fler tjejer än killar har blivit utsatta för en kränkning på annat ställe på skolan, 27 st. jämfört med 18 st. av killarna. 35

77 36 På Sturegymnasiet har 22 elever angett att de blivit utsatta i klassrummet. På Kattegattgymnasiet är det 13 st. och på Sannarpsgymnasiet gymnasiet 19 elever. På Sturegymnasiet är det 19 elever som blivit utsatta på annat ställe på skolan. 11 elever har också angett att de blivit utsatta på skolgården. Sturegymnasiets campus och spridning i olika lokaler kan försvåra att upptäcka kränkningar där.

78 Undervisningens och utbildningens kvalité Mina lärare går tillsammans med oss elever igenom vad målen för undervisningen innebär, så att vi förstår dem Frågan är ställd för att fånga upp vissa delar kring en formativt undervisning. I en formativ undervisning klargör lärarna tillsammans med eleverna vad som är målet för undervisningen. Eftersom det kan vara svårt att direkt förstå kunskapsmålen från Skolverket behöver dessa diskuteras med eleverna för att skapa en gemensam förståelse. 46,8 procent instämmer i att deras lärare tillsammans med dem går igenom vad målet med undervisningen innebär, så att de förstår dem. 6,4 procent av eleverna instämmer inte. Resultaten är mycket snarlika dem som redovisades första gången Vi kan se en viss skillnad mellan könen, killarna instämmer i något större utsträckning med påstående med 51,8 procent jämfört med 41,7 procent av tjejerna. Skillnaderna är ännu större mellan skolorna. 53,2 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet instämmer i att deras lärare tillsammans med dem går igenom vad målet med undervisningen innebär, så att de förstår dem. Samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 43,9 procent och på Sturegymnasiet 39,3 procent. Detta liknar i stort sett den bild vi kunde se

79 Mina lärare ger mig ofta personlig information om vad jag behöver göra för att nå målen med undervisningen Denna fråga försöker fånga en annan viktig aspekt av formativ undervisning, nämligen den del som innebär att lärarna hela tiden ger eleverna personlig information om vad de behöver göra för att nå nästa steg i undervisningen. Eleven kan förstå målen med undervisningen, men om de inte vet vilket steg de ska ta härnäst så är den kunskapen inte mycket värd. Vi kan se att 31,0 procent av eleverna instämmer i att deras lärare ofta ger dem personlig information om vad de behöver göra för att nå målen med undervisningen. 51,5 procent instämmer delvis och 17,5 procent instämmer inte. Resultaten är nästan identiska med resultaten Det finns tydliga skillnader mellan könen gällande denna fråga. 36,5 procent av killarna instämmer i påståendet, medan 25,2 procent av tjejerna gör det. En förklaring till detta är att generellt sett har tjejer högre krav på vad de vill nå med sina studier, och kan därför också ha högre krav på lärarna i den hjälp de vill ha för att komma vidare. Även mellan skolorna finns det skillnader. 33,1 procent av eleverna instämmer i att deras lärare ofta ger dem personlig information om vad de behöver göra för att nå målen med undervisningen på Kattegattgymnasiet. På Sannarpsgymnasiet är samma siffra 31,0 procent och på Sturegymnasiet är den 27,1 procent. 38

80 Mina lärare informerar mig löpande om hur jag ligger till i kurser Det är viktigt att elever fortlöpande får information om hur de ligger till i kursen, i förhållande till målen. Detta med syfte att eleven ska kunna veta vad hen behöver göra för att nå längre i sin kunskapsinhämtning. Vi kan se att 23,3 procent av eleverna instämmer i påståendet. 22,9 procent av eleverna inte instämmer inte alls i detta. Majoriteten av eleverna har svarat instämmer delvis, vilket kan tolkas som att de har lärare som gör detta i varierande grad. Resultaten är nästan identiska med resultaten I diagrammet till höger kan vi se att det finns skillnader mellan killar och tjejers uppfattning av lärarnas information om hur de ligger till i kurserna. Killarna instämmer i högre grad med påståendet, 29,5 procent jämfört med 16,9 procent av tjejerna. En förklaring till detta kan vara att tjejerna överlag är mer studiemotiverade och har högre krav på feedback från sina lärare än killarna. Resultatet är mycket likt det som vi såg På Kattegattgymnasiet instämmer 25,3 procent av eleverna i påstående, på Sannarpsgymnasiet 23,1 procent och på Sturegymnasiet 20,0 procent. Det innebär att Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet gått tillbaka någon procentenhet jämfört med Sannarpsgymnasiet har istället gått framåt någon procent. 39

81 Mina lärare talar om vad jag behöver göra för att lära mig mer 26,5 procent av eleverna anser att deras lärare talar om vad de behöver göra för att lära sig mer. 19,8 procent anger att deras lärare inte gör det vilket är en liten förbättring på 2,0 procentenheter jämfört med Killarna anser till en större del än tjejerna att de får information om vad de behöver göra för att lära sig mer. Möjligen kan detta ha att göra med att tjejer i större grad oroar sig över sina studier, och kanske därmed upplever ett större behov av feedback från lärarna kring vad de behöver göra för att lära sig mer och nå ett högre betyg. Skillnaderna mellan könen gällande andel elever som instämmer i påstående är 18,2 procentenheter. Det är en ökning i skillnaden på 4,6 procentenheter. Flest elever instämmer på Kattegattgymnasiet, 28,9 procent, jämfört med 24,8 procent på Sannarpsgymnasiet och 24,6 procent på Sturegymnasiet. 40

82 Mina lärare utgår från vad jag redan kan när vi ska lära oss något nytt En annan viktig komponent i det formativa lärandet är att ständigt stämma av vart eleven befinner sig i lärandet och anpassa undervisningen efter det. 29,6 procent av eleverna upplever att lärarna anpassar undervisningen efter vad de kan, vilket är en förbättring med 2,9 procentenheter jämfört med ,7 procent anser att det delvis är så, medan 16,7 procent inte tycker att det är så alls. I diagrammet till höger kan vi se att killar överlag instämmer mer med att undervisningen är anpassade efter vad de kan, än tjejer gör. 34,9 procent av killarna har svarat att de instämmer, medan 24,0 procent av tjejerna svarat samma sak. Kattegattgymnasiet sticker ut som den skola där störst andel av eleverna anser att lärarna utgår från vad eleven kan när de ska lära sig något nytt. 34,0 procent av eleverna instämmer i påståendet där, jämfört med 26,5 på Sturegymnasiet och 25,9 procent på Sannarpsgymnasiet. 41

83 Mina lärare använder olika undervisningsmetoder inom en och samma kurs Forskning visar att elever lär sig bäst om de får en varierad undervisning. Resultaten tyder på att eleverna upplever att majoriteten av deras lärare också har en varierad undervisningsform. 35,5 procent instämmer och 52,7 procent instämmer delvis. Bara 11,8 procent instämmer inte alls. Det är mycket snarlikt resultaten Det finns relativt liten skillnad mellan könen i denna fråga. Något större andel av killarna instämmer i påståendet, 37,9 procent jämfört med 33,3 procent av tjejerna. När det gäller andelen som inte instämmer är skillnaden nästan obefintlig. På Sturegymnasiet så instämmer 37,9 procent av eleverna i påståendet att deras lärare använder olika undervisningsmetoder i en och samma kurs. Det är en förbättring jämfört med 2015 då samma siffra var 33,9. På Kattegattgymnasiet instämmer 35,5 procent och på Sannarpsgymnasiet instämmer 33,8 procent. Det innebär en liten tillbakagång på Kattegattgymnasiet jämfört med

84 Mina lärare involverar arbetslivet i undervisningen Denna fråga är ny och finns bland annat med för att kunna stämma av nämndens mål Alla ungdomar ska under sin gymnasietid ha kontakt med arbetslivet. I enkäten har eleverna fått följande förklaring vad som menas med frågan: Med arbetsliv menas ställen där det finns möjligheter att arbeta, som företag eller offentliga arbetsplatser som t.ex. sjukhus, äldreomsorg med mera. Lärarna kan involvera arbetslivet genom att exempelvis ta in föreläsare till skolan, vara på studiebesök eller göra "riktiga uppgifter" där ni som elever göra något uppdrag åt arbetslivet. Vi kan se att 25,4 procent av eleverna upplever att deras lärare involverar arbetslivet i undervisningen, medan 28,2 procent anser att de inte alls gör det. Fler killar en tjejer anser att deras lärare involverar arbetslivet i undervisningen, 30,3 procent jämfört med 20,3 procent av tjejerna. Vi kan se klara skillnader mellan skolorna gällande denna fråga. 31,9 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet instämmer i påståendet, 27,9 procent av eleverna på Sturegymnasiet och 15,3 procent på Sannarpsgymnasiet. 39,4 procent av eleverna på Sannarpsgymnasiet anser instämmer inte i påståendet. 43

85 Mina lärare uppmuntrar mig att lära mig mer Uppmuntran och förväntningar har stor påverkan på elevers studieresultat. Vi kan se att 40,6 procent av eleverna svarat att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. 48,3 procent instämmer delvis medan 11,1 procent angett att lärarna inte uppmuntrar dem att lära mer. Resultatet är likt det som presenterades för Vi kan se att det finns en skillnad mellan könen. Killar anger i större grad än tjejer att de instämmer med att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. 46,1 procent av killarna jämfört med 34,8 procent av tjejerna. Andelen tjejer som inte instämmer har ökat någon procentenhet jämfört med På Kattegattgymnasiet instämmer störst andel av eleverna i att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. 45,1 procent. Samma siffra för Sturegymnasiet är 42,9 procent och för Sannarpsgymnasiet 33,0 procent. På Sturegymnasiet har det skett en ökning med 4,9 procentenheter jämfört med

86 Mina lärare uppmuntrar mig att samarbeta med andra elever för att lära mig mer I enkäten har vi försökt att ställa frågor kring de entreprenöriella kompetenser som eleverna enligt styrdokumenten ska tillägna sig. Samarbete mellan elever, kontakter med omvärlden, kreativitet, problemlösning, att misslyckanden ses som en naturlig del i lärprocessen är saker som vi försökt komma åt med följande frågor. 38,7 procent av eleverna har svarat att deras lärare uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer. 9,7 procent har angett att lärarna inte uppmuntrar detta samarbete. Det är en liten förbättring jämfört med När vi tittar på den könsuppdelade statistiken så kan vi se att killar överlag i något högre grad anser att lärarna uppmuntrar eleverna till samarbete för att lära sig mer. Skillnaden i andelen killar som instämmer jämfört med tjejer är 4,8 procentenheter. Vi kan se att störst andel av eleverna som upplever att deras lärare uppmuntrar till samarbete finns på Kattegattgymnasiet med 43,1 procent som instämmer i påståendet. Därefter kommer Sturegymnasiet med 38,9 procent och sedan Sannarpsgymnasiet med 33,0 procent. För Sturegymnasiet är det en ökning med 5,0 procentenheter. 45

87 Mina lärare uppmuntrar mig att komma med flera olika lösningar på ett problem under lektionerna 33,1 procent av eleverna instämmer med att deras lärare uppmuntrar dem att komma med flera olika lösningar på ett problem under lektionerna. 12,2 procent instämmer inte i detta, vilket är en förbättring från 2014 då samma siffra var 22,2 procent och 2015 när den var 15,4 procent. 54,7 procent av eleverna instämmer delvis, vilket troligen pekar på att de har vissa lärare som gör det och vissa som inte gör det. Läsaren bör också ha i åtanke att i vissa fall kan det vara naturligt att det inte finns mer än ett svar och en lösning på en fråga. Men ofta går det troligtvis att hitta flera vägar till rätt svar. I diagrammet till höger kan vi se att 37,7 procent av killarna instämmer i påståendet, medan det är 28,3,0 av tjejerna. Detta mönster kunde även ses i Elevbarometern Andelen som instämmer har ökat hos både tjejer och killar. Mellan skolorna så kan vi se att Kattegattgymnasiet sticker ut genom att flest elever instämmer i påståendet att de uppmuntras att komma med flera olika lösningar på problem under lektionerna, med 38,5 procent. På Sturegymnasiet instämmer 31,9 procent av eleverna och på Sannarpsgymnasiet 27,0 procent. Det innebär en ökning på Sturegymnasiet med 6,0 procentenheter och på Sannarpsgymnasiet med 3,1 procentenheter jämfört med

88 Jag får möjlighet att vara kreativ och komma med egna idéer på lektionerna Av de 2107 elever som svarade på enkäten så instämmer 31,7 procent i att de får vara kreativa och kommer med egna idéer på lektionerna. Å andra sidan så är det 14,5 procent av eleverna som inte håller med alls. Det är mycket snarlikt resultaten både 2014 och Det finns skillnad mellan könen gällande resultatet. 36,0 procent av killarna instämmer och 27,1 procent av tjejerna. I denna fråga ser vi klara skillnader mellan de olika enheterna. På Sturegymnasiet har 37,3 procent av eleverna svarat att de instämmer i att de får vara kreativa och komma med egna idéer på lektioner, på Kattegattgymnasiet har 33,3 procent av eleverna svarat detsamma och på Sannarpsgymnasiet 25,5 procent. Möjligen kan en förklaring ligga i Sturegymnasiet programstruktur, då mer än hälften av eleverna på skolan går på det Estetiska programmet. Ett program som är nära förknippat med kreativitet. 47

89 Jag är rädd för att svara fel på lektionerna En viktig del i lärprocessen är att göra misstag och sedan lära sig av det. Det måste finnas en kultur som är tillåtande och där ett fel ses som en möjlighet till lärande. 18,2 procent av eleverna har svarat att de instämmer i att de är rädda för att svara fel på lektionerna. Slår vi ihop de som svarat att de instämmer med de som delvis instämmer med att är rädda att svara fel på lektionerna så får vi 49,6 procent. 50,4 procent av eleverna är inte alls rädda att svara fel på lektionerna Det är en liten försämring jämfört med Vi kan se att en större andel av tjejerna än killarna är rädda för att svara fel på lektionerna. Det är en skillnad på 12,4 procentenheter, vilket är en ökning med 4,4 procentenheter jämfört med Ännu större blir skillnaden om vi tittar på de elever som svarat att de inte är rädda att svara fel på lektionerna. Där är skillnaden 18,7 procent vilket också är en liten ökning. En möjlig förklaring till skillnaderna är att tjejer, generellt sett, i större grad än killar jagar höga betyg och att de är rädda att om de svarar fel så kommer det att påverka betygen negativt. Flera lärare vittnar om att eleverna vill svara rätt och försöker säga det som de upplever att läraren vill höra i jakten på goda betyg. Sturegymnasiet är den skola där störst andel elever instämmer i att de är rädda för att svara fel på lektionerna, 21,6 procent. Det är en ökning med 5,4 procentenheter jämfört med Därefter kommer Sannarpsgymnasiet med 17,8 procent och sedan Kattegattgymnasiet med 16,6 procent. På Sannarpsgymnasiet har det skett en lite försämring med några procentenheter och på Kattegattgymnasiet en marginell förbättring. 48

90 Jag har haft kontakt med arbetslivet i min utbildning under det senaste året Även denna fråga är ny och finns bland annat med för att kunna stämma av nämndens mål Alla ungdomar ska under sin gymnasietid ha kontakt med arbetslivet. I enkäten har eleverna fått följande förklaring vad som menas med frågan: med arbetsliv menas ställen där det finns möjligheter att arbeta, som företag eller offentliga arbetsplatser och kontakten kan exempelvis varit genom studiebesök, APL eller genom föreläsningar av arbetslivet på skolan. Vi kan se att 31,1 procent av instämmer i att de haft kontakt med arbetslivet i deras utbildning under det senaste året. 36,6 procent, en större andel instämmer inte i påståendet. Med tanke på att 29 procent av de svarande eleverna går på ett yrkesprogram borde siffran som varit i kontakt med arbetslivet vara högre. Det finns ingen större skillnad mellan könen gällande denna fråga. En större andel tjejer instämmer inte i påståendet, 39,2 procent jämfört med 34,1 procent bland killarna. En förklaring till detta kan vara att det går en större andel tjejer på högskoleförberedande program än på yrkesprogrammen. Alla yrkesprogram har APL vilket gör att de bör svarat att de varit i kontakt med yrkeslivet under det senaste året. I generella drag har ca två tredjedelar på yrkesprogrammen svarat att de varit i kontakt med arbetslivet det senaste året. Anledningen till det kan vara att elever i åk 1 inte hunnit ha någon APL ännu vid tiden för enkäten. Vi kan se att det finns skillnader mellan skolorna. På Sturegymnasiet har 38,7 procent av eleverna svarat att de varit i kontakt med yrkeslivet, på Kattegattgymnasiet är samma siffra 34,1 procent och på Sannarpsgymnasiet 22,0 procent. En förklaring kan vara att Sannarpsgymnasiet endast har två yrkesprogram, Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. 49

91 Jag förstår hur jag kan använda det jag lär mig i skolan utanför skolan En viktig faktor till att känna motivation för sitt skolarbete är att förstå relevansen av det eleven lär sig. 33,6 procent av eleverna instämmer i påståendet att de förstår vad de kan använda det de lär sig i skolan i ett sammanhang utanför skolan. Det är en liten uppgång med 2,0 procentenheter jämfört med ,2 procent av eleverna förstår inte hur de ska använda det som de lär sig i skolan. Det finns risk att skolan kan kännas meningslös för dessa elever. Något större andel killar än tjejer anser att de förstår hur de ska använda de kunskaper de fått i skolan utanför skolan. Det rör sig om en skillnad på 10,6 procentenheter. En delförklaring kan vara att en större andel av killar än tjejer går på yrkesförberedande program, och där kan möjligen kunskaperna som eleverna får just i yrkeskurserna vara mer enkelt tillämpningsbara i ett arbete utanför skolan än i en del högskoleförberedande kurser. På Kattegattgymnasiet är det 37,1 procent som instämmer i påståendet och på Sturegymnasiet är det 36,1 procent. Det innebär en ökning på 7,3 procentenheter för Sturegymnasiet jämfört med föregående år. På Sannarpsgymnasiet är det 27,4 procent som instämmer. 50

92 Jag upplever att mina lärare samarbetar kring min utbildning 32,3 procent av eleverna upplever att deras lärare samarbetar kring deras utbildning. Det är en ökning med 4,7 procentenheter jämfört med Ytterligare 50,0 procent anser att de delvis gör det. 17,8 procent upplever att lärarna inte gör det, vilket också är en liten förbättring jämfört med Visst samarbete kan naturligtvis förekomma mellan lärarna utan att eleverna ser detta. Lärares samarbete kring utbildningen kan vara viktig för att se till att eleverna har en dräglig arbetssituation. Forskning visar även att samarbete och kollegialt lärande mellan lärare är en viktig faktor för att främja elevernas måluppfyllelse. En mindre andel tjejer än killar instämmer i att deras lärare samarbetar kring deras utbildning. 26,6 procent jämfört med 37,7 procent. Kattegattgymnasiet är den skola där flest elever instämmer i att deras lärare samarbetar. Där instämmer 36,9 procent av eleverna i påståendet. Tätt där efter kommer Sturegymnasiet med 33,1 och sedan Sannarpsgymnasiet med 25,7 procent. Jämfört med tidigare år har Sturegymnasiet ökat andelen elever som instämmer med 10,3 procentenheter. 51

93 Mina lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter 35,3 procent av eleverna instämmer i att deras lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter. 45,3 procent instämmer delvis. 19,4 procent anser dock att de inte gör det. Resultatet är en liten förbättring jämfört med Att ha flera inlämningsuppgifter och prov samtidigt kan givetvis leda till stress och en mycket pressad arbetssituation för eleverna. Det kan också leda till att eleverna tvingas prioritera vilka kurser som de ska lägga mest energi på. Killar upplever i större grad än tjejer att deras lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter. Skillnaden rör sig om 9,6 procentenheter, vilket är minskning jämfört med 2015 då skillnaden var 16,6 procentenheter. Generellt sett har tjejer något högre krav på sig själva att prestera bra i alla kurser, och upplever eventuellt det som mer stressande när de får flera uppgifter och prov samtidigt. Det kan vara så att de då är mindre benägna att prioritera mellan kurserna och då upplever det som ett större problem när lärare inte samordnar sig. Det finns skillnader mellan de olika skolorna. På Kattegattgymnasiet är det störst andel elever som upplever att deras lärare samordnar prov och arbetsuppgifter, med 36,9 procent. Därefter kommer Sturegymnasiet med 36,3 procent och Sannarpsgymnasiet med 32,5 procent. Sturegymnasiet har ökat andelen som instämmer med 9,0 procentenheter och Kattegatt har minskat andelen med 5,0 procentenheter jämfört med Sannarpsgymnasiet ligger kvar på ungefär samma nivå. 52

94 Arbetsbördan är rimlig och jämn över tid 20,6 procent av eleverna instämmer i att arbetsbördan är rimlig och jämn över tid. 29,1 procent av eleverna instämmer inte i detta påstående. Detta är en liten förbättring jämfört med En stor del av gymnasieleverna upplever med andra ord själva att det har en tuff arbetssituation. En allt för pressad arbetsbörda kan leda till negativ stress för eleverna, vilket kan påverka kunskapsresultaten negativt. Dessutom kan för mycket stress givetvis ha negativa hälsoaspekter på ungdomar, precis som på vuxna. Kraven har dock ökat i med GY2011 och det är inte helt enkelt att kombinera detta med att försöka lätta arbetsbördan för eleverna. Precis som föregående år kan vi se att en större andel killar än tjejer upplever att arbetsbördan är rimlig och jämn. 26,0 procent av killarna, jämfört med 14,9 procent av tjejerna. Eftersom vi vet att tjejer överlag har något högre ambitioner med sina studier är en skillnad inte särskilt märklig i sig. En skillnad finns mellan skolorna. Sannarpsgymnasiet sticker ut där en större andel av eleverna, 37,5 procent, anser att arbetsbördan inte är rimlig. Det är dock en liten förbättring jämfört med När en uppdelning görs per årskurs så ser vi att det finns en stegring genom årskurserna. 22,8 procent av eleverna i åk 1 har svarat att de inte instämmer, 29,7 i åk 2 och 36,7 åk 3. 53

95 Mina lärare sätter rättvisa betyg på mina kunskaper Att sätta betyg är något som är svårt och ett i slutändan subjektiv arbete. Det viktiga är givetvis att eleven bedöms efter kursmålen, och inte efter personliga egenskaper. Läraren har här total suveränitet. Rektor kan endast ändra ett betyg om det är uppenbart felaktigt. Med tanke på komplexiteten i betygssättningen och att eleven är väldigt utlämnad till respektive lärare är det positivt att 44,6 procent av eleverna instämmer i att de upplever att lärare sätter rättvisa betyg på deras kunskaper. 44,4 procent håller delvis med och bara 11,1 procent håller inte alls med. Det är mycket likt resultaten Killar upplever i något större grad än tjejerna att lärarna sätter rättvisa betyg på deras kunskaper, 47,2 procent jämfört med 42,0. Kattegattgymnasiet har störst andel elever som instämmer i att deras lärare sätter rättvisa betyg på deras kunskaper. Sannarpsgymnasiet har minst andel som instämmer med 36,9 procent. De har också tydligt flest elever som inte instämmer, med 15,1 procent. Sturegymnasiet har 47,7 procent av eleverna som instämmer. 54

96 Jag har haft besök av min lärare regelbundet under mina APL-perioder Tre nya frågor gällande arbetsplatsförlagt lärande (APL) har först in i Elevbarometern för Detta på önskemål från skolorna som vill kunna använda detta i sitt kvalitetsarbete kring APL. Endast de elever som går på ett yrkesprogram har fått frågorna. På grund av ett handhavandefel har inte eleverna på Hotell- och turismprogrammet fått frågan i år, så resultatet från detta program ingår inte i svaren. 32,8 procent av eleverna instämmer i att de har haft regelbundna besök av sina lärare under APL-perioder. 26,5 procent instämmer inte i detta. Vi kan se en tydlig skillnad mellan könen. 41,5 procent av tjejerna instämmer i påståendet medan 28,4 procent av killarna gör det. Eftersom valen till yrkesprogram fortfarande är mycket könsstereotypa finns förklaringen troligen bakom vilket program och därmed skola som de går på. Mellan skolorna finns också tydliga skillnader. 44,0 procent av eleverna på yrkesprogrammen på Sturegymnasiet instämmer, 41,7 procent på Sannarpsgymnasiet och endast 21,6 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet. På Kattegattgymnasiet finns också betydligt större andel som svarat att de inte instämmer, 33,2 procent. 55

97 Jag blev bra bemött och fick bra information om min APL-plats av min handledare när jag började på min APL Frågan besvaras endast av elever på yrkesprogrammen. Vi kan se att 50,4 procent av eleverna instämmer i att de blev bra bemötta och fick bra information om deras APL-plats av deras handledare (handledare som finns på praktikplatsen), när de började sin APL. 15,3 procent (85 st.) av eleverna svarade att så inte var fallet. En något större andel av tjejerna instämmer i att de fick bra information om sin APL-plats när de började där, jämfört med killarna. 53,8 procent jämfört med 48,6. Mellan skolorna kan vi se tydliga skillnader. På Sturegymnasiet är det 64,4 procent av eleverna som instämmer, på Sannarpsgymnasiet är det 52,7 procent och på Kattegattgymnasiet är det 40,1 procent. 56

98 Jag kommer att få nytta av det jag lärt mig under min APL Frågan besvaras endast av elever på yrkesprogrammen. 59,9 procent av eleverna tror att de kommer att få nytta av det som de lärt sig under sin APL. Detta kan jämföras med att 33,6 procent av alla de svarande eleverna instämmer i att de förstår hur de kan använda det de lär sig i skolan utanför skolan. 13,1 procent har svarat att de inte kommer att ha nytta av det som de lärt sig under sin APL. Tjejer upplever i större utsträckning än killar att de kommer att ha nytta av det som de lärt sig under sin APL. 70,4 procent av tjejerna instämmer jämfört med 54,5 procent av killarna. Även på denna fråga kan vi se en markant skillnad mellan skolorna. 75,3 procent av eleverna på Sturegymnasiet instämmer, 68,5 procent av eleverna på Sannarpsgymnasiet och 45,9 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet. 19,3 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet instämmer inte i påståendet. 57

99 Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen Jag har fått det stöd jag behöver för att minst få ett E i alla ämnen 68,0 procent av de svarande eleverna upplever att de har fått det stöd som de behöver för att få minst ett E i alla ämnen. 7,4 procent av eleverna instämmer inte alls. Siffrorna är väldigt lika de som fanns Det finns inga större upplevda skillnader mellan könen gällande om de fått det stöd som de behöver för att nå minst ett E i alla ämnen. På Kattegattgymnasiet har 71,1 procent svarat att de instämmer. 70,3 procent instämmer på Sturegymnasiet och 62,4 procent på Sannarpsgymnasiet. Det som är positivt är att andelen som instämmer har ökat något på Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet. Det innebär att det har skett en ökning på Sturegymnasiet med 7,5 procent jämfört med På Sannarpsgymnasiet har det istället skett en minskning med 5,6 procent. På Kattegatt har det skett en liten minskning med 1,4 procent. 58

100 Jag har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att minst få ett E i alla ämnen 20,5 procent av de elever som svarat på enkäten har angett att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen. I faktiska tal utgör det 431 elever. Förra året var samma siffra 24,0 procent. Skillnaden mellan könen gällande andelen som angett att de fått stöd är mycket liten, 1,3 procentenhet. På Sturegymnasiet finns störst andel av eleverna som angett att de fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen med 23,4 procent. Tätt därefter följer Sannarpsgymnasiet med 21,9 procent och sedan Kattegattgymnasiet med 17,8 procent. 59

101 Jag har fått vara med och påverka hur och var stödet ska ges Av del elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen så har 66,2 procent också svarat att de har fått vara med och påverka stödets utformning. 33,8 procent har svarat att de inte fått påverka stödets utformning. Det är en ökning av andelen elever som svarat nej med 7,5 procentenheter jämfört med var det en större andel killar än tjejer som ansåg att de inte fick påverka hur och var stödet ges, men detta har ändrats Nu är det 39,0 procent av tjejerna som svarat nej och 32,8 procent av killarna. Detta är en återgång till det förhållande som gällde Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet har ungefär lika stor del av eleverna som svarat nej, 34,8 procent och 34,9 procent. På Sturegymnasiet är samma siffra 31,0 procent. Det innebär att det skett en ökning av andelen som svarade nej på alla enheterna jämfört med För Sturegymnasiet är ökningen 8,3 procentenheter, på Sannarpsgymnasiet 7,8 procentenheter och på Kattegattgymnasiet 5,5 procentenheter. 60

102 Jag vill helst få mitt stöd På denna fråga har eleverna kunna ange fler än ett alternativ. Av de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen önskar 52,6 procent att få det i klassen, vilket är en liten ökning sedan ,6 procent vill få det själv tillsammans med specialpedagog och 21,4 procent vill få det i särskild grupp. Av de som angett annat är det flera som lyft att de vill ha det ensamma, ensam med läraren eller med stöd av familjen. Det finns också dem som lyfter att de inte vill ha något stöd alls. Vi kan se att det finns skillnader mellan könen gällande denna fråga. 60,9 procent av killarna vill ha stödet i klassen, medan endast 43,2 procent av tjejerna vill det. Tjejerna vill helst ha stöd själv tillsammans med specialpedagog, 45,8 procent har angett det jämfört med 26,5 procent av killarna. Tjejerna vill också hellre ha stöd i särskild grupp, 24,5 procent, jämfört med 18,6 procent av killarna. Jämfört med föregående år så är det en ökning av andelen killar som vill ha stödet i klassen med 4,9 procenenheter. Största skillanden jämfört med 2015 är dock att andelen tejer som vill ha stödet själv tillsammans med specialpedagog har ökat med 11,1 procentenheter. 61

103 62 Det finns även skillnader mellan skolorna, men de är mindre. På Sannarpsgymnasiet vill 38,1 procent av eleverna ha stödet själv tillsammans med specialpedagog jämfört med 33,9 procent på Sturegymnasiet och 26,8 procent på Kattegattgymnasiet. Önskemålet att få stödet i en särskild grupp har minskat på Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet. Störst skillnad jämfört med 2015 är dock att eleverna som vill ha stödet i klassen har minskat med 10,0 procentenheter på Sannarpsgymnasiet.

104 Jag upplever att stödundervisningen hjälper mig att bättre nå målen Av de som har fått stöd så anser 78,4 procent att det har hjälpt dem att bättre nå målen. Det är en försämring jämfört med Elevbarometern 2015 med 8,2 procentenheter. 21,6 procent anser att stödet inte har hjälpt dem. Det motsvarar 90 av de svarande eleverna. Tjejerna anser i något högre grad än killarna att stödundervisningen hjälper dem att bättre nå målen. 80,4 procent jämfört med 76,6 procent. Jämfört med 2015 är det också bland killarna som den största minskningen av andelen som svarat ja har skett. En minskning har dock även skett bland tjejerna. Minskningen har också skett på alla skolor svarade 86,3 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet ja, på Sannarpsgymnasiet var det 88,2 procent och på Sturegymnasiet 85,0 procent. 63

105 Mina lärare har förståelse för min svårigheter Av de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen så anser 75,2 procent att deras lärare har förståelse för deras svårigheter. 24,8 procent anser att deras lärare inte har den förståelsen. Det är en marginell förbättring jämfört med Det innebär att 104 av de svarande eleverna upplever att deras lärare inte har förståelse för deras problematik. Detta är ett för stort antal. Samtidigt är det så att elever av olika anledningar inte alltid berättar för alla sina lärare om sin problematik. Då är det naturligtvis svårt för läraren att visa förståelse för den. Killarna upplever i något större grad än tjejerna att lärarna har förståelse för deras svårigheter, 76,8 procent jämfört med 73,5 procent. Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet har störst andel elever som svarat ja, 76,3 procent respektive 76,0 procent. På Sturegymnasiet har 72,8 procent av eleverna svarat ja. Jämfört med 2015 innebär det att Kattegattgymnasiet har ökat andelen som svarat ja med 6,5 procentenheter, medan Sturegymnasiet har minskat andelen med 5,7 procentenheter. Sannarpsgymnasiet ligger kvar på ungefär samma nivå mellan åren. 64

106 IKT i undervisningen Mina lärare använder sig av IKT (PC, Mac, Chromebook, surfplatta mm) i undervisningen 2014 kunde vi se en klar ökning i andelen som instämde i att deras lärare använder sig av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen var det 41,5 procent som instämde, 2014 var det 51,4 och ,0 procent av eleverna som instämmde sker ytterligare en ökning, men inte lika stark. Endast 3,9 procent av eleverna anger att deras lärare inte använder sig av IKT i undervisningen alls. En större andel av tjejerna än killarna upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen. 73,5 procent instämmer av tjejerna jämfört med 64,4 procent av killarna. 6,3 procent av killarna anser att lärarna inte använder sig av IKT i undervisningen, jämfört med 1,5 procent av tjejerna. En möjlig förklaring är att killar kan ha högre krav på vad de anser vara att använda sig av IKT i undervisningen än tjejer. Det finns vissa skillnader mellan skolorna. Sturegymnasiet är den skolan där störst andel elever upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen, 72,9 procent. Tätt där efter kommer dock Kattegattgymnasiet med 69,6 procent. Sannarpsgymnasiet ligger lägst med 65,1 procent av eleverna som instämmer i att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen. Sannarpsgymnasiet är dock den skola som har ökat andelen elever som instämmer mest jämfört med 2015, med en ökning på 8,0 procentenheter. 65

107 Jag upplever att mina lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen Om IKT ska bli ett aktivt pedagogiskt verktyg behöver lärarna känna att de behärskar åtminstone grunderna för hur de t.ex. kan använda en dator eller surfplatta som ett pedagogiskt verktyg. 36,9 procent av eleverna upplever att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen. Det är en liten ökning sedan ,5 procent anser att deras lärare inte känner sig säkra i detta, vilket är en förbättring på 3,4 procentenheter jämfört med Detta är elevens subjektiva bedömning av alla sina lärare, vilket läsaren bör ha i åtanke. Troligtvis har de vissa lärare som aktivt arbetar med IKT, medan andra inte gör det alls. Tjejerna har något högre tankar om sina lärares IKTförmåga än killarna. Det märks framförallt genom att 15,2 procent av killarna inte instämmer i påståendet, jämfört med 9,8 procent av tjejerna. Killar verkar ha högre krav på sina lärare gällande IKT i undervisningen än tjejerna. Både killar och tjejer som inte instämmer är dock färre i år jämfört med Störst andel elever som instämmer i att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen finns på Kattegattgymnasiet med 38,3 procent. Därefter kommer Sturegymnasiet med 36,7 procent och Sannarpsgymnasiet med 35,1 procent. Sannarpsgymnasiet har ökat andelen elever som instämmer med 6,7 procentenheter och Sturegymnasiet med 3,0 procentenheter. På Sturegymnasiet har det dock skett en minskning med 8,1 procentenheter gällande andelen elever som inte instämmer. 66

108 Mina lärare är lyhörda för idéer och förslag från oss elever gällande IKT Vid denna fråga har det i enkäten förtydligats att det till exempel kan handla om förslag om nya hemsidor och appar. Många elever har själva god vana med IKT och det kan vara värt att lyssna på dem när det gäller hur man kan använda IKT som ett verktyg i undervisningen. Det är också en fråga om inflytande enligt läroplanen. 37,4 procent av eleverna har svarat att deras lärare är lyhörda för idéer och förslag från dem gällande IKT. 12,6 procent anser inte det. Resultatet är mycket snarlikt det från Killarna är något mer kritiska än tjejerna. 36,0 av killarna instämmer i att deras lärare är lyhörda gällande förslag om IKT i undervisningen och 38,9 procent av tjejerna. Sturegymnasiet har flest elever som instämmer i påståendet, 42,1 procent, där efter kommer Kattegattgymnasiet med 37,9 procent och sedan Sannarpsgymnasiet med 33,4 procent. Förhållandet såg likadant ut under

109 Jag använder ett digitalt verktyg (PC, Mac, Chromebook, surfplatta, smartphone) i undervisningen Sedan mätningarna började 2013 har vi kunnat se en markant förbättring i statistiken gällande denna fråga svarade 57,6 procent av eleverna att de använde sig av ett digitalt verktyg i undervisningen var det 73,1 procent, 2015 var vi uppe i 90,6 procent. Resultatet för 2016 är 94,2 procent. Anledningen är att alla succesivt har blivit utrustande med en ipad på Styregymnasiet och Sannarpsgymnasiet. På Kattegattgymnasiet eleverna fått varsin Chromebook. En något större del av tjejerna har svarat att de använder sig av ett digitalt verktyg i undervisningen. Så har också förhållandet sett ut sedan Sturegymnasiet är den skola där störst andel elever angett att de använder sig av ett digitalt verktyg i undervisningen, 97,6 procent. Därefter kommer Sannarpsgymnasiet med 95,1 procent och Kattegattgymnasiet med 91,5 procent. Största ökningen jämfört med 2015 har skett på Sannarpsgymnasiet och beror på att de som gick i trean under läsåret 2014/2015 på Samhällsvetenskapsprogrammet inte hade fått någon ipad av skolan. När dessa nu gått ut har alla elever fått ett digitalt verktyg. 68

110 Jag använder mig av följande digitala verktyg i undervisningen Frågan är en flervalsfråga. Eleverna har med andra ord kunnat kryssa i mer än ett alternativ. Av de elever som svarat att de använder sig av ett digitalt verktyg i undervisningen så kan vi se att det vanligaste är en surfplatta från skolan. Att 54,8 procent i årets elevbarometer svarat surfplatta förklaras med att både Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet har valt att satsa på ipad som digitalt verktyg för eleverna. På Kattegattgymnasiet har man istället valt att köpa in Chromebooks, som klassas som en dator. Vi kan också se att 32,7 procent av eleverna använder sig av sina egna smartphones i undervisningen. Vi kan se skillnader i resultaten mellan tjejer och killar. Den stora skillnaden består i att en större andel tjejer än killar har angett att de använder sig av surfplatta från skolan, och en mindre andel tjejer än killar använder sig av dator. Förklaringen till detta ligger i skolornas olika könsstrukturer, vilket syns i diagrammen på nästa sida. Tjejerna använder i något större utsträckning även egen dator till skolarbetet. 69

111 70 Mellan skolorna finns det tydliga skillnader. På Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet så syns det tydligt att man valt att satsa på surfplattan ipad, medan man på Kattegattgymnasiet valt datorn Chromebook. Det förklarar också skillnaderna mellan könen på föregående sida. En större andel av eleverna på Sannarpsgymnasiet än på de andra två skolorna har också angett att de använder en egen dator i undervisningen.

112 I undervisningen använder jag ofta mitt digitala verktyg till Frågan är en flervalsfråga. Av de som svarat att de använder sig av ett digitalt verktyg så kan vi i diagrammet till vänster se vad de använder detta verktyg till. Vanligast är informationssökning vilket 87,9 procent av eleverna angett. Därefter följer att göra anteckningar med 75,9 procent och Fronter (som är den lärplattform som används av skolorna i Halmstad) med 74,4 procent. Gällande Fronter är det en minskning med 6,9 procentenheter jämfört med Efter det kommer ämnesanpassade program/appar med 45,2 procent, vilket är en ökning med 4,8 procentenheter jämfört med Därefter kommer Sociala medier med 41,2 procent. I år har även eleverna haft möjlighet att genom fritext ge exempel på andra anvädningsområden. 92 elever har utnyttjat den möjligheten. Exempel som tas upp där är att skriva arbeten, Google Classroom, att titta på videos som man fått i uppgift av läraren och lyssna på musik. Ett antal lyfter också fram att de använder sitt verktyg till att spela spel. Som framgår av diagrammen ovan så finns det vissa skillnader mellan hur de båda könen använder sig av sitt digitala verktyg. 77,8 procent av tjejerna använder sig av Fronter, medan 70,9 procent av killarna göra det. 35,8 procent av tjejerna och använder verktyget till att strukturera upp sin vardag i förhållande till 19,2 procent av killarna. 50,0 procent av tjejerna använder sig av ämnesspecifika program/appar, jämfört med 40,1 procent av killarna. 71

113 72 Vi kan se vissa skillnader i resultaten mellan skolorna. Framförallt mellan Sturegymnasiet och de två andra skolorna. På Sturegymnasiet är det vanligare att eleverna använder sitt digitala verktyg till att göra anteckningar och sociala medier än på de andra skolorna. Jämfört med 2015 har det skett en minskning av användandet av Fronter framförallt på Kattegattgymnasiet (-9,3 procentenheter) och Sturegymnasiet (-7,6 procentenheter). På Sannarpsgymnasiet har det skett en ökning med 9,5 procentenheter gällande användningen av ämnesanpassade program/appar.

114 Inflytande och ansvar Jag har fått information om vilka rättigheter till inflytande jag har som elev När frågorna har tagits fram till detta avsnitt har Läroplanen för gymnasieskolan 11 (Lgy 11) andra kapitel legat som grund. 30,1 procent, av eleverna har angett att de har fått information om vilka rättigheter till inflytande de har. Det är en liten förbättring jämfört med ,3 procent har angett att de inte har fått det. 48,6 procent anger att de delvis har fått den informationen. Vi kan se vissa skillnader mellan könen när det gäller om de fått information om vilka rättigheter till inflytande de har som elever. Något större andel killar än tjejer instämmer i att de har fått den informationen. 33,8 procent jämfört med 26,4 procent bland tjejerna. Mellan skolorna finns även där mindre variationer. På Sturegymnasiet instämmer 31,9 procent av eleverna i påståendet. På Kattegattgymnasiet är det 30,6 procent vilket är en ökning på några procentenheter jämfört med På Sannarpsgymnasiet är det 28,2 procent vilket är ungefär samma som föregående år. 73

115 Lärare och personal lyssnar och respekterar mina åsikter, även om jag inte alltid får som jag vill Demokrati handlar om att varje röst är lika mycket värd. Ibland tolkas dock demokrati som att alla alltid får som de vill, vilket snarare är anarki. Därav frågans utformning. 45,7 procent instämmer i att lärare och personal lyssnar och respekterar deras åsikter. Andelen som inte instämmer är 6,6 procent. Det är en liten förbättring jämfört med Att eleverna upplever att de är respekterade är givetvis viktigt för deras arbetsmiljö. Lika viktigt som att lärarna känner att eleverna respekterar dem. Det finns små skillnader mellan könen gällande denna fråga. 7,4 procent av killarna instämmer inte och 5,8 procent av tjejerna. Mellan skolorna finns vissa variationer. Sturegymnasiet är den skola där störst andel elever instämmer i påståendet, 51,9 procent. På Kattegattgymnasiet är det 44,9 procent och på Sannarpsgymnasiet 42,3 procent. Sturegymnasiet har ökat andelen som instämmer med 6,7 procentenheter jämfört med På Kattegattgymnasiet har det istället skett en minskning med 5,8 procentenheter. Sannarpsgymnasiet ligger kvar på ungefär samma nivå som

116 Mina lärare uppmuntrar mig och mina kurskamrater att planera kurserna tillsammans med dem I Lgy 11 avsnitt 2.3 står det att läraren tillsammans med eleverna ska planera och utvärdera undervisningen. 25,8 procent av eleverna har svarat att deras lärare uppmuntrar dem och deras kurskamrater att planera kurserna tillsammans med dem. 20,1 procent instämmer inte alls. Det är mycket snarlikt resultaten från Killar upplever i större utsträckning än tjejerna att de får vara med och planera kurserna. 29,6 procent av killarna instämmer i påståendet medan samma siffra för tjejerna är 21,9 procent. Av de elever som instämmer så finns störst andel på Sturegymnasiet, där 30,9 procent angett detta svarsalternativ. Det är en förbättring med 4,5 procentenheter jämför med Därefter kommer Kattegattgymnasiet med 26,1 procent, vilket istället är en försämring med 5,0 procent. Slutligen kommer Sannarpsgymnasiet med 21,8 procent, vilket är mycket likt resultatet

117 Mina lärare låter oss elever utvärdera kurserna Av de elever som svarat på enkäten har 32,4 procent svarat att deras lärare låter dem utvärdera kurserna. 15,5 procent har svarat att de inte instämmer, vilket även det är en liten förbättring jämfört med Det finns inga större skillnader mellan könen gällande denna fråga. På Sannarpsgymnasiet är det 34,6 procent av eleverna som instämmer med påståendet. På Sturegymnasiet är det 31,9 procent och på Kattegattgymnasiet 30,9 procent. Sturegymnasiet har minst andel elever som inte instämmer i att deras lärare låter dem utvärdera kurserna. 76

118 Jag upplever att mentorsträffarna/klassamlingarna är meningsfulla 27,8 procent av de svarande eleverna upplever att deras mentorsträffar/klassamlingar är meningsfulla. 28,1 procent anser inte att de är meningsfulla. Resultatet är mycket likt det vi kunde se i Elevbarometern Mentorsträffarna är forum där eleverna ska lära sig och få möjlighet att praktisera den representativa demokratin och därmed vara ett forum för inflytande för eleverna. Men det är också ett forum för att diskutera eventuella konflikter i klassen eller annat som kan vara av vikt för klassens sammanhållning. Frågor som borde kunna upplevas som angelägna. Det finns nästan inga skillnader mellan tjejer och killar gällande hur mentorsträffarna uppfattas, vilket varit fallet sedan undersökningen genomfördes för första gången Störst andel av eleverna som instämmer i att mentorsträffarna/klassamlingarna är meningsfulla finns på Sturegymnasiet med 35,5 procent. Därefter kommer Sannarpsgymnasiet med 26,4 procent och Kattegattgymnasiet med 24,7 procent. Det innebär en ökning med 5,1 procentenheter för Sturegymnasiet och en liten minskning på de andra skolorna. 77

119 Jag upplever att utvecklingssamtalen är meningsfulla Enligt skollagen så ska eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation, ett utvecklingssamtal. 36,4 procent av eleverna har svarat att de upplever utvecklingssamtalen som meningsfulla. 22,8 procent anser att de inte är meningsfulla. Resultatet är mycket likt det från Det finns vissa marginella skillnader mellan könen gällande denna fråga. Tjejerna upplever i något större grad utvecklingssamtalen som meningsfulla än killarna. 37,7 procent av tjejerna instämmer och 35,2 procent av killarna. På Sturegymnasiet upplever störst andel av eleven utvecklingssamtalen som meningsfulla där 46,3 procent instämmer. Det är en förbättring med 7,9 procentenheter jämfört med Där efter kommer Sannarpsgymnasiet med 38,2 procent och sedan Kattegattgymnasiet med 29,5 procent. Sannarpsgymnasiet ligger på ungefär samma nivå som 2015, medan Kattegattgymnasiet minskat sitt resultat med 5,6 procentenheter. Kattegattgymnasiet är också den skola där absolut störst andel svarat att de inte instämmer, med 29,2 procent, alltså nästan lika stor andel som svarat att de instämmer. 78

120 Jag tar personligt ansvar över mina studier Enligt Lgy 11 är det skolans mål att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. En överväldigande majoritet av eleverna, 70,2 procent, anser själva att de tar personligt ansvar för sina studier. Endast 3,5 procent anser att de inte gör det. Eleverna upplever överlag att de tar mycket ansvar över sina studier på nästan alla program. Oavsett hur betygsresultaten ser ut. Tjejer upplever i större utsträckning än killar att de tar ansvar för sina studier. 77,0 procent av tjejerna instämmer i påståendet, medan 63,6 procent av killarna gör det. Om en jämförelse görs med studieresultaten så bekräftar det denna bild, då tjejer generellt sett har bättre betyg än killar, och därmed troligtvis också tar ett större ansvar för sina studier. Det finns mycket små skillnader mellan skolorna gällande denna fråga. Störst andel som tycker de tar ansvar för sina studier finns på Sannarpsgymnasiet med 73,6 procent. Samma siffra på Sturegymnasiet är 69,1 procent och på Kattegattgymnasiet 68,1 procent. 79

121 1(5) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2016/0193 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN UAF Kansli Klas Jacobsson E-post: Telefon: Elevbarometer för gymnasiesärskolan 2016 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna Elevbarometer för gymnasiesärskolan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar, utifrån rapportens innehåll, att följande åtgärder ska genomföras: a) Verksamheten ska särskilt analysera varför 23,3 procent av de svarande eleverna är rädda att svara fel på lektionerna. I sina förslag på åtgärder ska verksamhet lyfta vilka åtgärder som planeras utifrån den analysen. b) Verksamheten ska särskilt analysera varför 23,3 procent av de svarande eleverna upplever att personal inte lyssnar på dem, trots att de inte alltid får som de vill. Verksamheten ska analysera orsakerna bakom ökningen mellan 2015 och I sina förslag på åtgärder ska verksamhet lyfta vilka åtgärder som planeras utifrån den analysen. c) En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer utifrån resultaten i Elevbarometern för gymnasiesärskolan 2016 ska tas fram till nämnden. Sammanfattning Enligt skollagens 4 kapitel Kvalitet och inflytande ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Eleverna på de nationella programmen inom gymnasiesärskolan trivs på sin utbildning och med sina lärare. De är mycket nöjda med utbildningens kvalité vilket även var fallet ,3 procent (7 st.) av eleverna svarar dock att de ofta 1

122 känner sig oroliga över att de går i särskolan. Andelen elever som är rädda för att svara fel på lektionerna har ökat och ligger nu på 23,3 procent svarade 22,2 procent att de ansåg att lärare och personal inte lyssnade på dem och nämnden valde att särskilt uppmärksamma denna fråga var dessa siffror nere på 5,6 procent. I årets Elevbarometer har andelen ökat igen och ligger nu på 23,3 procent. Utöver de övergripande åtgärder som föreslås till nämnden så kommer ansvariga rektorer för särskolan tillsammans med sin personal ta fram förslag på åtgärder utifrån resultaten i rapporten. Rektorernas förslag på åtgärder kommer sammanställas och delges nämnden. Ärendet Uppdrag Enligt skollagens 4 kapitel Kvalitet och inflytande ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå och på skolnivå. Bakgrund För de kommunala gymnasieskolorna och gymnasiesärskolan har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, nationella prov med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. För att även särskolan ska innefattas av kvalitetsarbetet så har Elevbarometern anpassats för att även dessa elever ska få en möjlighet att ge sin syn på verksamheten som de vistas i dagligen. Eleverna på det individuella programmet innefattas dock inte av enkäten då det kräver en annan typ av kvalitetsarbete. Under de sex veckor i januari och februari som datainsamlingen pågick så har 30 av 37 elever svarat på enkäten. Det ger en svarsfrekvens på 81 procent. Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Analys, förslag och motivering Glädjande nog så trivs alla av de svarande eleverna i skolan. Alla elever utom två trivs också med sina lärare och sina klasskamrater svarade tio elever (29,4 procent) att de inte trivs med andra elever på skolan. Nämnden fattade därför beslut om att verksamheten, i samarbete med rektorerna för den 3-åriga gymnasieskolan, skulle 2

123 analysera vad som ligger bakom ökningen av andelen elever som upplever att de inte trivs med andra elever på skolan och vidta åtgärder därefter. I år är denna siffra nere på fem elever (16,7 procent), vilket utgör en halvering. 23,3 procent av eleverna (7 st.) har svarat att de ofta känner sig oroliga för att de går i särskolan. Det kan bero på flera olika saker, till exempel kan det vara att de känner sig utanför, eller för att de oroliga över vad som ska hända när de är klara med gymnasieskolan. 33,3 procent av eleverna anger att de känner sig trötta på lektionerna, vilket är en förbättring med 13,9 procentenheter jämfört med En större andel elever tycker att de rör på sig flera gånger i veckan jämfört med föregående år. Alla elever upplever att de har en bra fritid, 2015 var det 16,7 procent av eleverna som upplevde att de inte hade det. Två av eleverna (6,7 procent) har angett att de använt droger någon gång under det senaste året. Även 2015 var det två elever som angav detta svar. En elev har angett att hen blivit illa behandlade eller mobbade sedan hen började på gymnasiet var det fyra elever, så det har skett en förbättring. Alla elever har också svarat att de vet vad likabehandling är. Överlag är eleverna mycket nöjda med utbildningen och resultaten ligger kvar på samma höga nivå som ,3 procent av eleverna har dock angett att de är rädda för att svara fel på lektionerna var samma siffra 25,0 procent och 2015 sjönk detta till 8,3 procent. Nu är därmed siffran åter uppe i ungefär samma nivå som för två år sedan. I år finns tre nya frågor med gällande arbetsplatsförlagt lärande (APL). 60,9 procent av eleverna har svarat att de har haft besök av sin lärare under sin APL. Alla elever utom en upplevde att de blev bra behandlade och fick bra information om deras APL-plats av deras handledare när de började där. Alla elever utom två upplever också att de kommer ha nytta av det som de lärde sig under sin APL. 93,3 procent av eleverna har angett att de antingen använder dator eller ipad i undervisningen, vilket är alla utom två. Alla utom två anser också att deras lärare använder det i sin undervisning. Vi kan se en utveckling där fler elever börjat använda sig av sociala medier i undervisningen svarade 22,2 procent att de ansåg att lärare och personal inte lyssnade på dem och nämnden valde att särskilt uppmärksamma denna fråga var dessa siffror nere på 5,6 procent är dock siffrorna åter tillbaka på liknande nivå som 2014, 23,3 procent. Vad dessa svängningar beror på är svårt att uttala sig om. En förklaring skulle kunna vara att det sker en del förändringar för särskolan, både på Sannarpsgymnasiet och Kattegattgymnasiet (där eleverna exempelvis ska flytta till Sturegymnasiet). Det är förändringar som inte personal kan påverka och som delvis kan göra eleverna oroliga. Möjligen kan det göra att eleverna upplever att de inte lyssnas på. 22,2 procent av eleverna upplever 2015 att de inte får utvärdera sina kurser. Nämnden fattade därmed beslut om att verksamheten på Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet ska vidta åtgärder så att fler elever upplever att de får utvärdera kurserna är det 10,0 procent av eleverna (3 st.) som angett samma sak. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås, utifrån det som framkommit i rapporten, att besluta om följande åtgärder: 3

124 Verksamheten ska särskilt analysera varför 23,3 procent av de svarande eleverna är rädda att svara fel på lektionerna. I sina förslag på åtgärder ska verksamhet lyfta vilka åtgärder som planeras utifrån den analysen. Verksamheten ska särskilt analysera varför 23,3 procent av de svarande eleverna upplever att personal inte lyssnar på dem, trots att de inte alltid får som de vill. Verksamheten ska analysera orsakerna bakom ökningen mellan 2015 och I sina förslag på åtgärder ska verksamhet lyfta vilka åtgärder som planeras utifrån den analysen. En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer utifrån resultaten i Elevbarometern för gymnasiesärskolan 2016 ska tas fram till nämnden. Konsekvenser Elevbarometern för gymnasiesärskolan ger Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en möjlighet att följa utvecklingen inom enkätens områden över åren. Det ger också nämnden en insyn i gymnasiesärskolans nationella program som tidigare har saknats. Hanteringen av kvalitetsarbetet inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan blir på detta sätt också mer likt, vilket går i linje med intentionerna i den nya gymnasiesärskolan. Rektorerna och personalen inom gymnasiesärskolans nationella program får via Elevbarometern ett verktyg att använda sig av i sitt systematiska kvalitetsarbete. Ärendets beredning Inom kommunen Kvalitetsutvecklaren har sammanställt resultaten och skrivit rapporten. Nästa steg är att resultaten ska analyseras vidare med ansvariga och rektorerna tillsamman med personalen tar fram förslag till åtgärder. Andra grupper --- Fackliga organisationer Ärendet har beretts i sedvanlig ordning i HUKSAM. Lista över bilagor 1. Elevbarometer för gymnasiesärskolan

125 För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Tf. förvaltningschef 5

126 Elevbarometer för gymnasiesärskolan 2016 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

127 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete i särskolan... 3 Kommentar till statistiken i rapporten... 5 Föregående års beslutade åtgärder... 6 Sammanfattning och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer... 7 Elevernas trivsel och mående... 9 Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Undervisningens och utbildningens kvalité IKT i undervisningen Inflytande och ansvar... 42

128 Systematiskt kvalitetsarbete i särskolan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvar för de tre kommunala gymnasieskolorna, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. På Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet finns det gymnasiesärskola. Under tiden som enkäten genomfördes fanns även gymnasiesärskola placerad på Kattegattgymnasiet. Den verksamheten ska dock flyttas till Sturegymnasiet och ansvarig rektor är redan bytt. Därför sorteras svaren från eleverna som i januari och februari gick på Kattegattgymnasiet in under Sturegymnasiet i rapporten. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska ske både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapitel 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. För gymnasieskolorna har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar: Elevernas trivsel och mående Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Undervisningens och utbildningens kvalité, Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen IKT i undervisningen Inflytande och ansvar En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. I dagsläget görs det en elevbarometer för den 3-åriga gymnasieskolan och en för den fyra-åriga (gymnasiesärskolan). Eleverna på det individuella programmet innefattas dock inte av enkäten

129 då det kräver en annan typ av kvalitetsarbete. Eftersom antalet elever är så pass få är det inte möjligt att ta fram svar på programnivå utan att det blir möjligt att identifiera dem. Kvalitetsutvecklaren har tagit fram rapporten. Nämndens beslutade åtgärder följs upp i samband med framtagandet av nästa års rapport. Kvalitetsutvecklaren träffar rektorerna med ansvar för gymnasiesärskolan och tillsammans görs en analys av resultaten. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen och ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Rektorerna får i uppdrag att tillsammans med sin personal, planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetsutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor.

130 Kommentar till statistiken i rapporten Under de sex veckor i januari och februari som datainsamlingen pågick så har 30 av 37 elever svarat på enkäten. Det ger en svarsfrekvens på 81 procent. Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Rapporten gäller endast de nationella programmen på gymnasiesärskolan, inte det individuella programmet. Av de svarande på enkäten har 40,0 procent varit tjejer och 60,0 procent killar. Könsfördelningen på de olika skolorna skiljer sig rejält vilket vi kan se i diagrammet nedan. Förklaringen till skillnaderna ligger i programstrukturen. På Sannarpsgymnasiet finns Programmet för Hälsa, vård och omsorg, medan Sturegymnasiet ansvara för Fastighets, anläggning och byggnation, Hantverk och produktion, Hotell restaurang och Bageri och Estetisk verksamheter. Vi kan också se att det endast finns sju svarande på Sannarpsgymnasiet. Läsaren bör ha detta i åtanke när rapporten läses. Frågorna har varit ställda i form av påståenden. Frågorna har kunnat besvaras med ja eller nej, eller möjligheten att kryssa i olika alternativ på vissa frågor. I rapporten presenteras det totala resultatet i form av cirkeldiagram, medan skolornas resultat och könsuppdelad statistik presenteras i stapeldiagram. Då eleverna är så pass få anges både faktiska tal och procentvärden i tabellerna som delats upp per kön och per skola. Den uppmärksamme läsaren kommer upptäcka att vid en summering av siffrorna i vissa diagram så blir de inte exakt 100,0 procent. Anledningen till detta är att det sker en automatisk avrundning i enkätsystemet som ibland slår lite fel (det handlar om att resultatet kan bli 99,9 eller 100,1 ibland) när siffrorna sedan summeras.

131 Föregående års beslutade åtgärder Med anledning av Elevbarometer för gymnasiesärskolan 2015 fattade nämnden på sitt sammanträde i augusti beslut om två övergripande åtgärder, nämligen: Verksamheten ska, i samarbete med rektorerna för den 3-åriga gymnasieskolan, analysera vad som ligger bakom ökningen av andelen elever som upplever att de inte trivs med andra elever på skolan. I sina förslag på åtgärder ska verksamheten lyfta vilka åtgärder som planeras utifrån den analysen. Ansvarig rektorer rapporterar att följande åtgärder har vidtagits med anledning av nämndens beslut: På Sannarpsgymnasiet så eftersträvar man att eleverna så långt det är möjligt ska delta i skolgemensamma aktiviteter eller aktiviteter på ett enskilt program som kan vara relevanta för eleverna. T.ex. har eleverna varit med och lyssnat på FN-rollspel, varit med på föreläsningar, deltagit med egna företag på UF-mässa mm. Lärarna samarbetar också med lärarna på IB och BF. IB-eleverna gör en del av sin CAS tillsammans med eleverna på gymnasiesärskolans program Hälsa vård och omsorg (HVO) och eleverna på HVO och BF har samarbetat när det gäller skapande verksamhet för förskolebarn. Trots ovanstående inslag sker den största delen av undervisningen inom ramen för det egna programmet. Undervisningen sker oftast i ett litet och tryggt sammanhang i HVO:s hemklassrum. Risken finns att om man inte på ett naturligt sätt träffar andra elever på skolan så kan ett avstånd uppstå. Känslan av gemenskap och samhörighet riskerar då att bli mindre. Kanske är det en sådan upplevelse som avspeglar sig i elevbarometerns resultat. På Sturegymnasiet så deltar eleverna på liknande sett i flera aktiviteter tillsammans med den treåriga gymnasieskolan. De deltar i den gemensamma fikastunden som finns vid mediateket, man deltar i skolans gemensamma likabehandlingsdagar och ingår också i de nya kubenprojektet som börjat under vårterminen Genom att skapa kontaktytor med elever på inom gymnasiesärskolan och gymnasieskolan önskar man att förståelsen och trivseln med alla elever ska öka. Vi kan i resultaten för 2016 se att andelen elever som inte trivs med andra elever på skolan har halverats. Verksamheten på Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet ska vidta åtgärder så att fler elever upplever att de får utvärdera kurserna. Ansvarig rektor rapporterar att följande åtgärder har vidtagits med anledning av nämndens beslut: Ett bekymmer med kursutvärderingar inom gymnasiesärskolan är att de flesta kurser avslutas först efter fyra års studier. Det gör att det kan dröja fyra år innan elever får genomföra en kursutvärdering. Verksamheten har arbetet med att ta fram elevutvärdering som istället utvärderar olika kursmoment. Detta bör göra att eleverna i större utsträckning känner att de får utvärdera undervisningen.

132 Sammanfattning och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer Elevbarometern för gymnasiesärskolan är den tredje i sitt slag. Enkäten som ligger som grund för Elevbarometern för gymnasiesärskolans nationella program ger en riklig information kring hur elever upplever sin skolsituation idag. Överlag är eleverna mycket nöjda över nästan alla områden som enkäten berör. Elevunderlaget för enkäten är dock betydligt mindre än den för den treåriga gymnasieskolan. Det gör att vi kan se färre saker som är på en sådan övergripande nivå så att det motiverar ett nämndbeslut. Rektorerna för gymnasiesärskolan behöver på samma sätt som rektorerna för den treåriga gymnasieskolan tillsammans med sin personal analyserar resultatet för sina program och tar fram förslag på åtgärder verksamheten behöver vidta. Rektorernas och personalens förslag på åtgärder skickas in till förvaltningen och sammanställs. Sammanställningen kommer sedan redovisas för nämnden. Nedan finns en kortare beskrivning kring varje fråga i enkäten. I denna sammanfattning så lyfts delar som sticker ut särskilt. Elevernas trivsel och mående Glädjande nog så trivs alla av de svarande eleverna i skolan. Alla elever utom två trivs också med sina lärare och sina klasskamrater svarade tio elever (29,4 procent) att de inte trivs med andra elever på skolan. Nämnden fattade därför beslut om att verksamheten, i samarbete med rektorerna för den treåriga gymnasieskolan, skulle analysera vad som ligger bakom ökningen av andelen elever som upplever att de inte trivs med andra elever på skolan och vidta åtgärder därefter. I år är denna siffra nere på fem elever (16,7 procent). 23,3 procent av eleverna (7 st.) har svarat att de ofta känner sig oroliga för att de går i särskolan. Det kan bero på flera olika saker, till exempel kan det vara att de känner sig utanför, eller för att de oroliga över vad som ska hända när de är klara med gymnasieskolan. 33,3 procent av eleverna anger att de känner sig trötta på lektionerna, vilket är en förbättring med 13,9 procentenheter jämfört med En större andel elever tycker att de rör på sig flera gånger i veckan jämfört med föregående år. Alla elever upplever att de har en bra fritid, 2015 var det 16,7 procent av eleverna som upplevde att de inte hade det. Två av eleverna (6,7 procent) har angett att de använt droger någon gång under det senaste året. Även 2015 var det två elever som svarade detta. Kränkningar och likabehandling En elev har angett att hon blivit illa behandlade eller mobbade sedan de började på gymnasiet var det fyra elever, så det har skett en förbättring. Alla elever har också svarat att de vet vad likabehandling är. Utbildningens och undervisningens kvalité Överlag är eleverna mycket nöjda med utbildningen och resultaten ligger kvar på samma höga nivå som ,3 procent av eleverna har dock angett att de är rädda för att svara fel på lektionerna var samma siffra 25,0 procent och 2015 sjönk detta till 8,3 procent. Nu är därmed siffran åter uppe i ungefär samma nivå som för två år sedan. I år finns tre nya frågor med gällande arbetsplatsförlagt lärande (APL). 60,9 procent av eleverna har svarat att de har haft besök av sin lärare under sin APL. Alla elever utom en upplevde att de blev bra behandlade och fick bra information om deras APL-plats av deras handledare när de

133 började där. Alla elever utom två upplever också att de kommer ha nytta av det som de lärde sig under sin APL. IKT i undervisningen 93,3 procent av eleverna har angett att de antingen använder dator eller ipad i undervisningen, vilket är alla utom två. Alla utom två anser också att deras lärare använder det i sin undervisning. Vi kan se en utveckling där fler elever börjat använda sig av sociala medier i undervisningen. Inflytande och ansvar 2014 svarade 22,2 procent att de ansåg att lärare och personal inte lyssnade på dem och nämnden valde att särskilt uppmärksamma denna fråga var dessa siffror nere på 5,6 procent är dock siffrorna åter tillbaka på liknande nivå som 2014, 23,3 procent. Vad dessa svängningar beror på är svårt att uttala sig om. En förklaring skulle kunna vara att det sker en del förändringar för särskolan, både på Sannarpsgymnasiet och Kattegattgymnasiet. Det är förändringar som inte personal kan påverka och som delvis kan göra eleverna oroliga. Möjligen kan det göra att eleverna upplever att de inte lyssnas på. 22,2 procent av eleverna upplever 2015 att de inte får utvärdera sina kurser. Nämnden fattade därmed beslut om att Verksamheten på Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet ska vidta åtgärder så att fler elever upplever att de får utvärdera kurserna är det 10,0 procent av eleverna (3 st.) som angett samma sak. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås, utifrån det som framkommit i rapporten, att besluta om följande åtgärder: Verksamheten ska särskilt analysera varför 23,3 procent av de svarande eleverna är rädda att svara fel på lektionerna. I sina förslag på åtgärder ska verksamhet lyfta vilka åtgärder som planeras utifrån den analysen. Verksamheten ska särskilt analysera varför 23,3 procent av de svarande eleverna upplever att personal inte lyssnar på dem, trots att de inte alltid får som de vill. Verksamheten ska analysera orsakerna bakom ökningen mellan 2015 och I sina förslag på åtgärder ska verksamhet lyfta vilka åtgärder som planeras utifrån den analysen. En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer utifrån resultaten i Elevbarometern för gymnasiesärskolan 2016 ska tas fram till nämnden.

134 Elevernas trivsel och mående Jag trivs i skolan Alla elever har angett att de trivs i skolan, vilket givetvis är mycket glädjande. Det är en förbättring jämför med tidigare år då det funnits några enstaka elever som inte trivts.

135 Jag trivs med mina klasskamrater 93,3 procent av eleverna trivs med sina klasskamrater. Två elever gör inte det. Eleverna som inte trivs med sina klasskamrater är en kille och går på Sturegymnasiet.

136 Jag trivs med andra elever på skolan 2015 svarade 29,4 procent av eleverna att de inte trivdes med andra elever på skolan. Det utgjorde 10 elever och de fanns på alla enheterna har 16,7 procent svarat samma sak. De utgör i praktiken 5 elever. Tre av de elever som svarat att de inte trivs med andra elever på skolan är tjejer och två är killar. Tre av dessa elever går på Sturegymnasiet och två på Sannarpsgymnasiet.

137 Jag trivs med mina lärare 93,3 procent av eleverna trivs med sina lärare. Det innebär att två elever svarat att de inte gör det. Av de två som svarat att de inte trivs med sina lärare är kille och en tjej. De finns båda på Sturegymnasiet.

138 Jag trivs på raster Alla elever utom en trivs på rasterna. Den som inte trivs är kille och går på Sturegymnasiet

139 Jag känner mig ofta orolig i skolan 6,7 procent, vilket motsvararar två elever, har svarat att de ofta känner sig oroliga i skolan. Båda eleverna är killar och går på Sturegymnasiet.

140 Jag känner mig ofta orolig i klassrummet Två elever har angett att de ofta känner sig oroliga i klassrummet. Båda eleverna är killar och går på Sturegymnasiet. Det är sannolikt samma två elever som svarade att de ofta känner sig oroliga i skolan.

141 Jag känner mig ofta orolig för att jag går i särskolan 2015 svarade 20,6 procent av eleverna (7 st.) att de ofta kände sig oroliga över att de gick i särskolan är samma siffra 23,3 procent (7 st.). Fyra killar och tre tjejer känner sig oroliga över att de går i särskolan. Sex av eleverna går på Sturegymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet.

142 Jag sover bra på nätterna 86,7 procent av eleverna har svarat att de sover bra om nätterna. 13,3 procent gör inte det, vilket motsvarar 4 elever. Två av dessa elever är killar och två är tjejer. Alla går på Sturegymnasiet.

143 Jag känner mig trött på lektionerna 33,3 procent av eleverna har svarat att de känner sig trötta på lektionerna, vilket motsvarar 10 elever. Det är en förbättring med 13,9 procentenheter jämfört med En tredjedel av både tjejer och killar känner sig trötta på lektionerna. Det är en förbättring bland båda könen jämfört med Nio av eleverna som svarat att de ofta känner sig trötta finns på Sturegymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet.

144 Jag äter bra och hälsosamt 86,7 procent av eleverna har svarat att de äter bra och hälsosamt, medan 13,3 procent (4 st.) inte anser det. 16,7 procent (3 st.) av killarna anser att de inte äter bra och hälsosamt, medan 8,3 procent (1 st.) av tjejerna svarat samma sak. Samtliga elever som upplever att de inte äter bra och hälsosamt finns på Sturegymnasiet.

145 Jag rör på mig flera gånger i veckan 76,7 procent av eleverna har svarat att de rör på sig flera gånger i veckan. Det är en förbättring med 15,6 procentenheter jämfört med ,3 procent av eleverna har svarat att de inte rör på sig flera gånger i veckan, vilket motsvarar sju elever. En större andel tjejer än killar har angett att de rör på sig flera gånger i veckan. 83,3 procent jämfört med 72,2 procent. Sex av elever finns på Sturegymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet.

146 Jag har en bra fritid Alla de svarande eleverna har svarat att de har en bra fritid. Det är en förbättring jämfört med 2015 då 16,7 procent av eleverna svarade att de inte hade det.

147 Jag har personer att prata med när jag behöver någon 93,3 procent av eleverna har svarat att de har någon att prata med om de behöver någon. Två av eleverna upplever dock att de inte har det. De två eleverna som inte upplever att de har någon att prata med när de behöver det är en tjej och en kille. En av dem finns på Sturegymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet var det två killar som hade svarat att de inte hade någon att prata med.

148 Jag har använt droger någon gång under det senaste året (här menas inte alkohol, cigaretter eller snus) Två av eleverna (6,7 procent) har svarat att de använt droger någon gång under det senaste året. Det är samma antal som På grund av risk för att identifiera enskilda personer tas de andra två diagrammen bort under denna fråga.

149 Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Jag vet vad likabehandling betyder 2015 var det 80,6 procent av eleverna som visste vad likabehandling betyder har alla elever svarat att de vet detta.

150 Jag har blivit illa behandlad eller mobbad sedan jag började gymnasiet En av de svarande eleverna har svarat att hon blivit illa behandlad eller mobbad sedan hon började gymnasiet. Det är en förbättring jämfört med föregående år då fyra elever svarade ja på frågan. Det är en tjej som svarat att hon blivit illa behandlad eller mobbad och hon går på Sturegymnasiet.

151 Jag har blivit illa behandlad eller mobbad av Eleven som har blivit illa behandlad eller mobbad har blivit det av en annan elev i klassen. Var blev du illa behandlad eller mobbad? Eleven blev utsatt i klassrummet.

152 Undervisningens och utbildningens kvalité Mina lärare informerar mig om hur jag ligger till i kurser I denna del har vi försökt att ställa frågor som ska peka på undervisningens kvalité. Frågorna försöker bland annat fånga upp om undervisningen är formativ och entreprenöriell. Frågan är ställd för att fånga upp vissa delar kring en formativ undervisning. I en formativ undervisning ger lärare hela tiden sina elever information om hur eleven ligger till i kursen, i förhållande till målen. Detta med syfte att eleven ska kunna veta vad den behöver göra för att nå längre i sin kunskapsinhämtning. 86,7 procent av eleverna anser att deras lärare informerar dem om hur de ligger till i kurser. 13,3 procent (4 st) anser att deras lärare inte gör det var samma siffra 2,8 procent och ,7 procent. Två av eleverna som svara nej är tjejer och två är killar. Alla fyra går på Sturegymnasiet.

153 Mina lärare talar om vad jag behöver göra för att lära mig mer Även denna fråga försöker att fånga en del i det formativa lärandet/bfl. Forskning visar att för att elever ska lära sig mer så räcker det inte att de får information om hur de ligger till i förhållande till målen. När de väl vet detta behöver de också få information om vad de behöver göra för att nå nästa del i sin kunskapsinhämtning, eller för att nå nästa kunskapsmål. Detta är minst lika viktigt inom gymnasiesärskolan som gymnasieskolan. 97,2 procent av eleverna upplever att deras lärare talar om vad de behöver göra för att lära sig mer. En anser att de inte gör det. Det är samma antal som Den eleven som inte instämmer är en tjej och finns på Sturegymnasiet.

154 Mina lärare uppmuntrar mig att lära mig mer Uppmuntran och förväntningar har stor påverkan på elevers studieresultat ansåg att 94,4 procent av eleverna tycker att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. I år är det glädjande nog alla elever.

155 Mina lärare uppmuntrar mig att samarbeta med andra elever för att lära mig mer 86,7 procent av eleverna har svarat att deras lärare uppmuntrar dem att samarbete med andra elever för att lära sig mer. 13,3 procent (4 st.) har svarat att de inte tycker det var det samma antal. Tre killar och en tjej anser att deras lärare uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer. Dessa elever går på Sturegymnasiet.

156 Jag får möjlighet att komma med egna idéer på lektionerna 28 av 30 elever (93,3 procent) upplever att de får möjlighet att komma med egna idéer på lektionerna. Det är ett liknande resultat som Två elever upplever inte att de får möjlighet att komma med egna idéer på lektionerna. Det är en kille och en tjej. De går på Sturegymnasiet.

157 Jag är rädd för att svara fel på lektionerna Av de svarande eleverna anser 76,7 procent att de inte är rädda för att svara fel på lektionerna. 23,3 (7 st.) har angett att de är rädda för att svara fel. Det är en försämring jämfört med 2015 då tre elever svarade att de var rädda för att svara fel. 33,3 procent av tjejerna (4 st.) och 16,7 procent (3 st.) av killarna är rädda för att svara fel. Fyra av eleverna går på Sturegymnasiet och tre av eleverna går på Sannarpsgymnasiet.

158 Jag har haft flera besök av min lärare under min APL Det har tillkommit tre frågor om APL i årets Elevbarometer och det gäller även för särskolan. Endast de elever som har APL har fått frågan. 60,9 procent av eleverna har svarat att de har haft besök av sina lärare under APL. 39,1 procent har dock svarat att de inte har haft det, vilket motsvarar nio elever. Av de som inte fått besök är fem killar och fyra tjejer. Åtta går på Sturegymnasiet och en går på Sannarpsgymnasiet.

159 Jag blev bra behandlad och fick bra information om min APL-plats av min handledare när jag började på min APL 95,8 procent av eleverna som haft APL har svarat att de blivit bra behandlade och att de fått bra information om deras APL-plats av sina handledare när de började sin APL. En elev upplever inte det. Eleven som inte tycker det är kille och går på Sturegymnasiet.

160 Jag kommer att ha nytta av det jag lärt mig under min APL 92,0 procent av eleverna anser att de kommer ha nytta av det som de lärt sig under sin APL. Två elever upplever inte det. Av de två elever som inte tycker att de kommer ha någon nytta av det som de lärt sig under sin APL är en kille och en är tjej. Båda eleverna går på Sturegymnasiet.

161 Jag har fått det stöd jag behöver i skolan 86,7 procent av eleverna har svara ja på frågan om de fått det stöd som de behöver i skolan. 13,3 procent (4 st.) har svarat att de inte fått det var det två elever som svarade ja på denna fråga. 25,0 procent (3 st.) av tjejerna har svarat att de inte hade fått den hjälp de behöver och 5,6 procent (1 st.) av killarna. Tre av eleverna går på Sturegymnasiet och en av eleverna går på Sannarpsgymnasiet.

162 Mina lärare vet vad jag har svårt med 10,0 procent av eleverna upplever att deras lärare vet vad de har svårt med. Det är samma antal som Alla tre som upplever att deras lärare inte vet vad de har svårt med är killar var två av de tre tjejer. Eleverna går på Sturegymnasiet.

163 IKT i undervisningen Mina lärare använder dator eller ipad i undervisningen 9 3,3 procent av eleverna (28 st.) har svarat att deras lärare använder en dator eller ipad i undervisningen. Två elever tycker inte det. Dessa två elever är killar och går på Sturegymnasiet.

164 Jag använder dator, ipad eller smartphone/mobil i undervisningen 93,3 procent av eleverna har svarat att de använder dator, ipad eller smartphone i undervisningen. Två elever har svarat att de inte gör det. Föregående år var motsvarande siffra 86,1 procent av eleverna. De två elever som svarat att de inte använder dator, ipad eller smartphone i undervisningen är båda killar och går på Sturegymnasiet.

165 I skolan använder jag följande digitala verktyg Vi kan se att bland de elever som svarat att de använder ett digitalt verktyg i undervisningen så är det flest som använder ipad från skolan, 21 st. (75,0 procent), därefter kommer dator från skolan, 17 st. (60,7 procent). Eftersom både Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet primärt använder sig av ipad så är det inte ett överraskande resultat. En ganska stor andel av eleverna använder sig också av sina smartphones/mobiler, 32,1 procent. I diagrammen till höger och nedan så anges talen endast i faktiska tal och inte procent. Vi kan se att killarna till övervägande del svarat att de använder sig av dator från skolan, medan tjejerna har svarat ipad från skolan. Förklaringen till det är att Kattegattgymnasiet har valt att satsa på datorer till sina elever, medan Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet valt att satsa på ipad. Eleverna som gått på Kattegattgymnasiet har varit killar. Att vissa elever ändå har datorer på Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet beror troligen på att de har behov av särskilda hjälpmedel som inte finns tillgängliga på surfplattan och använder både och. Eftersom elever som gått på Kattegattgymnasiet nu registreras under Sturegymnasiet så ligger andelen elever som har dator och ipad ungefär lika på Sturegymnasiet.

166 I skolan använder jag ofta min ipad eller dator... När det gäller vad det digitala verktyget används till så kan vi se att det vanligaste är att söka information, 85,7 procent använder verktyget till det. Där efter kommer Facebook och andra sociala medier med 64,3 procent och sedan användandet av skolappar med 50,0 procent. Jämfört med 2015 är det en ökning av andelen som använder sociala medier och en minskning av andelen som använder skolappar. Som fjärde kategori kommer att göra anteckningar. Endast 21,4 procent avvänder sig av Fronter. Mellan könen är det vissa skillnader. Tjejer använder i större utsträckning än killar sitt verktyg till skolappar, att göra anteckningar, till kalender och påminnelser och sociala medier. På Sannarpsgymnasiet använder ingen av eleverna Fronter. Vi kan se att eleverna på Sannarpsgymnasiet använder sitt digitala verktyg betydlig mer till kalender, påminnelser mm. Då det är totalt 7 elever som svarat på Sannarpsgymnasiet så kan vi se att användandet av de digitala verktygen verkar vara mer enhetligt där. Samma sak gäller att göra anteckningar.

167 Inflytande och ansvar Lärare och personal lyssnar på mig, även om jag inte alltid får som jag vill 76,7 procent upplever att lärare och personal lyssnar på dem, även om de inte alltid får som de själv vill. 23,3 procent anser inte det (7 st.) var denna siffra 22,3 procent och då valde nämnden att besluta om utvecklingsinsatser inom detta områden var siffran då nere på 5,6 procent, men nu har den alltså ökat igen. Det är primärt tjejer som upplever att lärare och personal inte lyssnar på dem. Fem tjejer och två killar. Procentuellt motsvara det 41,7 procent av tjejerna. Eleverna som inte upplever att lärare och personal lyssnar på dem, även om de inte alltid får som de vill finns på båda skolorna, fem på Sturegymnasiet och två på Sannarpsgymnasiet.

168 Mina lärare låter oss utvärdera kurserna 2015 ansåg 22,2 procent att deras lärare inte lät eleverna utvärdera kurserna. Nämnden fattade då beslutet att verksamheten på Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet ska vidta åtgärder så att fler elever upplever att de får utvärdera kurserna. I år kan vi se att andelen som anser att de inte får utvärdera kurserna är nere i 10,0 procent (3 st.). Av de tre elever som upplever att deras lärare inte låter dem utvärdera kurserna är två tjejer och en kille. Två går på Sturegymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet. Sturegymnasiet (inklusive Kattegattgymnasiet) har därmed lyckats väl med det uppdrag de fick från nämnden.

169 Jag tycker att mentorsträffarna/samlingarna är bra 97,2 procent, alla elever utom en, tycker att mentorsträffarna/samlingarna är bra var det också en elev som inte var nöjd. Den elev som inte tycker att mentorsträffarna/ samlingarna är bra är tjej och finns på Sturegymnasiet var det en kille, vilket innebär att det är inte samma elev.

170 Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra 93,3 procent av eleverna tycker att utvecklingssamtalen är bra. 6,7 procent, vilket utgör två elever, gör det inte. De två eleverna som inte tycker att utvecklingssamtalen är bra är killar och finns på Sturegymnasiet.

171 Jag tar ansvar för mitt skolarbete Alla eleverna som svarat på enkäten upplever att de tar ansvar för sitt skolarbete. Med anledning av det presenteras inte statistiken uppdelad på kön och skola nedan.

172 1(6) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2016/0176 Version: 1.0 Beslutsorgan: KS UAF Kansli Pär Henriksson E-post: Telefon: Remissvar - Handlingsprogram för skydd mot olyckor Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande enligt bilaga 1. (daterad ) Sammanfattning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har ombetts att komma in med ett yttrande till kommunstyrelsen avseende förslaget till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska en kommun ha ett handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänst. Halmstads kommun har tagit fram ett förslag till handlingsprogram för skydd mot olyckor. Halmstads kommuns handlingsprogram består av tre delar: inledning, olycksförebyggande verksamhet samt operativ räddningstjänst. Lagen om skydd mot olyckor säger vidare att samråd ska ske med de myndigheterna som kan ha väsentligt intresse i saken innan handlingsprogrammet antas. I yttrandet föreslås utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att ställa sig bakom förslaget till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor. 1

173 Ärendet Uppdrag Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har ombetts att komma in med ett yttrande till kommunstyrelsen avseende förslaget till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor. I uppdraget ligger att ta ställning till följande frågeställningar: Övergripande frågeställningar vid granskning av handlingsprogrammet Är utmaning, ambition & inriktning samt förslag på åtgärd relevant för nämndens/bolagsstyrelsens verksamhetsområde? Finns det andra perspektiv inom nämndens/styrelsens område som inte har beaktats i handlingsprogrammet? Är indikatorerna skrivna på ett sådant sätt att de mäter om ambitionerna uppnås? Frågeställningar vid granskning av bilagan Är texten uppdaterad och relevant? Finns det annan statistik som behöver lyftas in? Bakgrund Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska en kommun ha ett handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänst. Halmstads kommun har tagit fram ett förslag till handlingsprogram för skydd mot olyckor. Halmstads kommuns handlingsprogram består av tre delar: inledning, olycksförebyggande verksamhet samt operativ räddningstjänst. I den första, inledande delen av handlingsprogrammet beskrivs handlingsprogrammets förutsättningar. Mål, syfte, avgränsningar, juridiska förutsättningar, generell riskbild samt ansvar gällande de områden som handlingsprogrammet adresserar presenteras. Handlingsprogrammets andra del tar upp utmaningar inom olika områden som de kommunala verksamheterna står inför. Varje område presenteras som ett eget kapitel i vilka Halmstads kommuns ambition och inriktning på kommande års arbete inom det specifika området presenteras. Därefter följer förslag på aktiviteter samt indikatorer som preciserar verksamheternas arbete för att nå ambitionerna samt möjliggör uppföljning av ambitionerna. Vid förslag på aktiviteter anges ansvarig nämnd eller bolagsstyrelse med fetmarkerad text. Till varje kapitel av handlingsprogrammets andra del finns bilagor med relaterat material, statistik och liknande. Handlingsprogrammets tredje del inleds med en presentation av tio utmaningar som definierats genom kommunala utredningar och analyser. Därefter beskrivs ambition och inriktning på Halmstads kommuns räddningstjänsts verksamhet för de åren över vilka handlingsprogrammet är aktuellt, kopplat till utmaningarna. Till ambition och inriktning är kopplat förslag på åtgärder för att uppnå ambitionen, samt indikatorer som möjliggör uppföljning. Därefter presenteras en redogörelse av Halmstads kommuns räddningstjänsts organisation samt operativa förmåga. 2

174 Ytterst syftar arbetet för skydd mot olyckor till att uppnå lagens krav på tillfredsställande och likvärdigt skydd för invånarna samt att räddningstjänsten ska kunna påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. För att uppnå detta syfte krävs samordning av nämnders och bolagsstyrelsers säkerhetsarbete. Handlingsprogrammet har flera syften eller funktioner: 1. Styrdokument som ska ange den politiska ambitionsnivån med kommunens arbete med skydd mot olyckor. 2. Utgöra stöd till de kommunala verksamheterna att konkretisera sitt arbete med skydd mot olyckor. 3. Information till invånarna om eget respektive kommunens ansvar för skydd mot olyckor. Kommunens ansvar Lagen om skydd mot olyckor (2003:778), 1 kap. 1 respektive 3 innehåller två nationella mål: Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Kravet att en kommun ska ha ett handlingsprogram för skydd mot olyckor regleras i Lag om skydd mot olyckor (2003:778), 3 kap. 3 : En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. Handlingsprogram för räddningstjänstens verksamhet regleras i 3 kap. 8 LSO: En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. 3

175 Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst. Vidare framgår i 3 kap. 1-2, 4 och 7 LSO om kommuners ansvar: För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet. En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. En kommun skall i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring (sotning) sker av fasta förbränningsanordningar, som inte är inrättade för eldning uteslutande med gas, och därtill hörande rökkanaler. Detsamma skall gälla imkanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen. Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Ett sådant medgivande får endast ges om sotningen kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Kommunen skall i brandförebyggande syfte även ansvara för att det som skall rengöras enligt första stycket samt skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar kontrolleras från brandskyddssynpunkt (brandskyddskontroll). Detsamma skall gälla fasta förbränningsanordningar inrättade för eldning uteslutande med gas och därtill hörande avgaskanaler. En kommun skall ansvara för räddningstjänst inom kommunen, om inte annat följer av 4 kap Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst. Den enskildes ansvar En förutsättning för handlingsprogrammet är att även enskilda personer har ett ansvar att förebygga och hantera olyckor. Det anges i 2 kap. 1-2 : Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka. Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. 4

176 Generellt gäller att den enskilde har ett grundläggande ansvar för sitt eget skydd och samhället griper in när den enskildes förmåga inte räcker till. Samhällets ansvar regleras i lagstiftning. Det är således samhällets uppgift att komplettera den enskildes ansvar där detta bedömts nödvändigt. Även försäkringsbolagen ställer krav på den enskilde att förebygga skador och olyckor. Dessa krav, s.k. aktsamhetskrav, innebär att följa de regler och föreskrifter som finns i lag eller som meddelats av offentlig myndighet samt att använda sig av produkter som är godkända av aktuell myndighet. Då samhällets viktiga infrastruktur slås ut, drabbas många medborgare samtidigt. Det innebär att kommunen har små möjligheter att hjälpa den enskilde som därför måste förbereda sig och sitt hem för att klara en påfrestning själv. Det samhället prioriterar i dessa lägen är samhällsviktiga funktioner och livshotande situationer. Analys, förslag och motivering Se bilaga 1. Konsekvenser --- Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av handläggare inom förvaltningen. Förvaltningens verksamheter samt HR-avdelning har haft möjlighet att inkomma med synpunkter. Andra grupper --- Fackliga organisationer HUKSAM Ärendet har inte varit föremål för samverkan/mbl. Lista över bilagor 1. Yttrande gällande Handlingsprogram för skydd mot olyckor (KS 2016/0123) (daterad ) 2. Remissbrev Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor 3. Förslag Halmstads kommuns Handlingsprogram för skydd mot olyckor 5

177 4. Bilaga Bakgrundstexter till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 6

178 1(1) Yttrande Diarienummer: UAN 2016/0176 Version: 1.0 Beslutsorgan: KS UAF Kansli Pär Henriksson E-post: Telefon: Yttrande gällande Handlingsprogram för skydd mot olyckor (KS 2016/0123) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har ombetts att komma in med ett yttrande till kommunstyrelsen avseende förslaget till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska en kommun ha ett handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänst. Halmstads kommun har tagit fram ett förslag till handlingsprogram för skydd mot olyckor som består av tre delar: inledning, olycksförebyggande verksamhet samt operativ räddningstjänst. Synpunkter på handlingsprogrammet I Del 2 Olycksförebyggande verksamhet under punkt Trafikolyckor, föreslås åtgärden att alla skolor ska rikta informationsinsatser till eleverna för att öka cykelhjälmsanvändningen, där nämnden anges som utförare av åtgärden. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden avser inte att ålägga verksamheterna några särskilda aktiviteter för att informera om lagen om användande av cykelhjälm. Skälet för det ställningstagandet är att elever och studerande inom nämndens verksamheter i samtliga fall är över 15 år och omfattas därför inte av trafikförordningen (1998:1276) som reglerar att barn upp till 15 år är skyldiga att använda cykelhjälm. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ställer sig bakom förslaget till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor. För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Jenny Axelsson Ordförande 1

179 STADSKONTORET 1(2) Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor Diarienummer: KS 2016/0123 Version: 1,0 Beslutsorgan: KF Svarsdatum: Kontaktperson Avdelningen för ledningsstöd Joakim Norström E-post: Telefon: Ärende Remittering av Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor Remisstid Svar senast: Remissmissiv Halmstads kommun har tagit fram ett förslag till handlingsprogram för skydd mot olyckor. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska en kommun ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet mot olyckor. Lagen om skydd mot olyckor säger vidare att samråd ska ske med de myndigheterna som kan ha väsentligt intresse i saken innan handlingsprogrammet antas. Ni bereds därför tillfälle att lämna synpunkter på bifogat förslag till handlingsprogram. Kommunstyrelsen önskar nämndsyttrande samt protokollsutdrag senast Ange diarienummer KS 2016/0123. Frågor besvaras av Joakim Norström (joakim.norstrom@halmstad.se). Övergripande frågeställningar vid granskning av handlingsprogrammet Är utmaning, ambition & inriktning samt förslag på åtgärd relevant för nämndens/bolagsstyrelsens verksamhetsområde? Finns det andra perspektiv inom nämndens/styrelsens område som inte har beaktats i handlingsprogrammet? Är indikatorerna skrivna på ett sådant sätt att de mäter om ambitionerna uppnås? Frågeställningar vid granskning av bilagan Är texten uppdaterad och relevant? Finns det annan statistik som behöver lyftas in? Sändlista intern Halmstads kommuns samtliga nämnder och bolagsstyrelser.

180 [Förvaltning] Sändlista extern Varbergs kommun, Falkenbergs kommun, Kungsbacka kommun, Hylte kommun, Laholms kommun, Trafikverket, Länsstyrelsen Hallands län, Polismyndigheten, Region Halland, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Försvarsmakten (Halmstad garnison) samt Räddningstjänsten Väst. I tjänsten, Joakim Norström, stadskontoret Halmstads kommun 2

181 Antaget av kommunfullmäktige 2016-xx-xx

182 Handlingsprogram för skydd mot olyckor Innehåll Del 1. Inledning Sammanfattning Juridiska förutsättningar Allmänt Generell riskbild... 8 Del 2. Olycksförebyggande verksamhet Olyckor som föranleder räddningstjänst Vardagsolyckor Naturolyckor Olyckor på grund av infrastruktursvikt Olyckor orsakade av kriminella handlingar Räddningstjänstens förebyggande verksamhet Del 3. Operativ räddningstjänst Relaterade dokument KS 2016/0123 Fastställd av kommunstyrelsen 2016-xx-xx och kommunfullmäktige 2016-xx-xx Detta styrdokument ska revideras för varje ny mandatperiod. 2

183 Del 1. Inledning 1.1 Sammanfattning Lag (2003:778) om skydd mot olyckor anger att varje kommun ska ha ett handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänst. Halmstads kommuns handlingsprogram består av tre delar: inledning, olycksförebyggande verksamhet samt operativ räddningstjänst. I den första, inledande delen av handlingsprogrammet beskrivs handlingsprogrammets förutsättningar. Mål, syfte, avgränsningar, juridiska förutsättningar, generell riskbild samt ansvar gällande de områden som handlingsprogrammet adresserar presenteras. Handlingsprogrammets andra del tar upp utmaningar inom olika områden som de kommunala verksamheterna står inför. Varje område presenteras som ett eget kapitel i vilka Halmstads kommuns ambition och inriktning på kommande års arbete inom det specifika området presenteras. Därefter följer förslag på aktiviteter samt indikatorer som preciserar verksamheternas arbete för att nå ambitionerna samt möjliggör uppföljning av ambitionerna. Vid förslag på aktiviteter anges ansvarig nämnd eller bolagsstyrelse med fetmarkerad text. Till varje kapitel av handlingsprogrammets andra del finns bilagor med relaterat material, statistik och liknande. Handlingsprogrammets tredje del inleds med en presentation av tio utmaningar som definierats genom kommunala utredningar och analyser. Därefter beskrivs ambition och inriktning på Halmstads kommuns räddningstjänsts verksamhet för de åren över vilka handlingsprogrammet är aktuellt, kopplat till utmaningarna. Till ambition och inriktning är kopplat förslag på åtgärder för att uppnå ambitionen, samt indikatorer som möjliggör uppföljning. Därefter presenteras en redogörelse av Halmstads kommuns räddningstjänsts organisation samt operativa förmåga Mål Handlingsprogrammet lyfter fram utmaningar och visar de ambitioner och inriktningar som kommunen vill ge sitt säkerhetsarbete samt förslag på åtgärder. Det övergripande målet med handlingsprogrammet är att öka invånarnas trygghet och säkerhet, sänka antalet skadade och minska skadekostnaderna för människor, egendom och miljö. Genom ambitioner, inriktningar och åtgärder definierade i handlingsprogrammet skapas förutsättningar för de kommunala verksamheterna att skapa robusta system kapabla att stå emot externa påfrestningar. Genom robusta system kan Halmstads kommun leverera samhällstjänster till kommuninvånare och besökande även vid ansträngda situationer Syfte Ytterst syftar arbetet för skydd mot olyckor till att uppnå lagens krav på tillfredsställande och likvärdigt skydd för invånarna samt att räddningstjänsten ska kunna påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. För att uppnå detta syfte krävs samordning av nämnders och bolagsstyrelsers säkerhetsarbete. Handlingsprogrammet har flera syften eller funktioner: 3

184 1. Styrdokument som ska ange den politiska ambitionsnivån med kommunens arbete med skydd mot olyckor. 2. Utgöra stöd till de kommunala verksamheterna att konkretisera sitt arbete med skydd mot olyckor. 3. Information till invånarna om eget respektive kommunens ansvar för skydd mot olyckor Avgränsning En kommuns övergripande arbete med risker, sårbarheter och olyckor styrs i huvudsak av två olika lagar med tillhörande statliga föreskrifter: Lagen om kommuners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH), 2006:544. Lagen om skydd mot olyckor (LSO), 2003:778. Kommunens arbete enligt LEH beskrivs i två olika kommunala styrdokument; dels Risk- och sårbarhetsanalys för Halmstads kommun, dels Riktlinjer för Halmstads kommuns krisberedskap. I dessa dokument återfinns åtgärder kopplat till krisarbete. I riktlinjerna finns även en beskrivning av kommunens krisledningsorganisation. Kommunens arbete enligt LSO beskrivs i Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor. I detta dokument återfinns åtgärder kopplat till skydd mot olyckor samt räddningsinsatser. Delar av risk- och sårbarhetsanalyserna har använts som underlag för arbetet med handlingsprogrammet. 4

185 Ovan illustreras hur dessa lagrum samverkar och hur de tre kommunala styrdokumenten beskriver olika åtgärder vid olika händelsetyper. Skalan illustrera en intensifierande händelsetypsutvecklingen från ordinarie verksamhet, till störning/olycka/allvarlig händelse, till kris, till extraordinär händelse, till höjd beredskap och slutligen krig. 1.2 Juridiska förutsättningar Kommunens ansvar Lagen om skydd mot olyckor (2003:778), 1 kap. 1 respektive 3 innehåller två nationella mål: Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Kravet att en kommun ska ha ett handlingsprogram för skydd mot olyckor regleras i Lag om skydd mot olyckor (2003:778), 3 kap. 3 : En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. Handlingsprogram för räddningstjänstens verksamhet regleras i 3 kap. 8 LSO: En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst. 5

186 Vidare framgår i 3 kap. 1-2, 4 och 7 LSO om kommuners ansvar: För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet. En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. En kommun skall i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring (sotning) sker av fasta förbränningsanordningar, som inte är inrättade för eldning uteslutande med gas, och därtill hörande rökkanaler. Detsamma skall gälla imkanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen. Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Ett sådant medgivande får endast ges om sotningen kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Kommunen skall i brandförebyggande syfte även ansvara för att det som skall rengöras enligt första stycket samt skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar kontrolleras från brandskyddssynpunkt (brandskyddskontroll). Detsamma skall gälla fasta förbränningsanordningar inrättade för eldning uteslutande med gas och därtill hörande avgaskanaler. En kommun skall ansvara för räddningstjänst inom kommunen, om inte annat följer av 4 kap Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst Den enskildes ansvar En förutsättning för handlingsprogrammet är att även enskilda personer har ett ansvar att förebygga och hantera olyckor. Det anges i 2 kap. 1-2 : Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka. Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Generellt gäller att den enskilde har ett grundläggande ansvar för sitt eget skydd och samhället griper in när den enskildes förmåga inte räcker till. Samhällets ansvar regleras i lagstiftning. Det är således samhällets uppgift att komplettera den enskildes ansvar där detta bedömts nödvändigt. 6

187 Även försäkringsbolagen ställer krav på den enskilde att förebygga skador och olyckor. Dessa krav, s.k. aktsamhetskrav, innebär att följa de regler och föreskrifter som finns i lag eller som meddelats av offentlig myndighet samt att använda sig av produkter som är godkända av aktuell myndighet. Då samhällets viktiga infrastruktur slås ut, drabbas många medborgare samtidigt. Det innebär att kommunen har små möjligheter att hjälpa den enskilde som därför måste förbereda sig och sitt hem för att klara en påfrestning själv. Det samhället prioriterar i dessa lägen är samhällsviktiga funktioner och livshotande situationer. 1.3 Allmänt Metod Att arbeta fram ett handlingsprogram för skydd mot olyckor är en omfattande process som bland annat innehåller följande moment: 1. Analys av föregående handlingsprogram och dess utfall. 2. En aktualisering av risk- och sårbarhetsanalysen för att den ska bli en utgångspunkt för arbetet med handlingsprogrammet. En förnyad risk- och sårbarhetsanalys fastställdes under 2015 av kommunfullmäktige. 3. Inventering av befintliga mål gällande området skydd mot olyckor. 4. Genomgång med kommunens förvaltningar och bolag av innehåll, ambitioner och förslag till åtgärder för att stärka skyddet mot olyckor. 5. Förankring av ett förslag till dokument hos andra myndigheter och företag som är berörda. 6. Remissbehandling i nämnder och bolagsstyrelser. 7. Beslut i kommunfullmäktige Del i verksamhetsstyrningen Handlingsprogrammet för skydd mot olyckor är ett styrdokument som ska beaktas i den årliga processen att ta fram kommunfullmäktiges planeringsdirektiv med budget samt i nästa skede att formulera nämndernas verksamhetsplaner. Det är då som ambitioner och förslag till åtgärder blir till mål och aktiviteter. Dessa följs sedan upp och utfallet redovisas varje tertial Ansvar Ansvaret för Halmstads kommuns arbete med skydd mot olyckor bygger på den ordinarie organisationens uppbyggnad. Varje nämnd och bolag har alltså inom sitt verksamhetsområde ansvar för arbetet med skydd mot olyckor. Kommunfullmäktige beslutar om handlingsprogrammet samt om de delar som senare i processen blir en del av planeringsdirektivet. Berörda nämnder och styrelser ansvarar för sina respektive delar och hur de integreras i verksamhetsplanen. Kommunstyrelsen/stadskontoret har ett övergripande, sammanhållande ansvar för kommunens arbete med frågor om skydd mot olyckor samt av uppföljningen av arbetet. 7

188 1.3.4 Innehåll Handlingsprogrammet består av tre delar: 1. Inledning 2. Olycksförebyggande verksamhet 3. Operativ räddningstjänst De olycksförebyggande avsnitten är uppbyggda på ett enhetligt vis. Varje kapitel har följande struktur: 1. Utmaning beskriver kommunens utmaning i förhållande till området. 2. Ambitioner och inriktning visar vad kommunen vill uppnå. 3. Förslag på åtgärder svarar på frågan hur når vi dit? 4. Indikatorer ett antal nyckeltal som ska redovisas i uppföljningen av programmet. 5. Eget ansvar. 6. Relaterade dokument redovisar i de fall det är relevant andra kommunala dokument som har betydelse för delområdet, t.ex. handlingsprogram, riktlinjer. 7. Bilaga med fördjupad beskrivning av avsnittet samt tillhörande statistik (ligger sist i handlingsprogrammet) Kommunikation Innehållet i handlingsprogramet för skydd mot olyckor kommuniceras i sammanfattad form till invånarna via Vid särskilda behov publiceras mer specifik information. 1.4 Generell riskbild Den generella riskbilden avseende olyckor är mångfacetterad och innehåller allt från social oro och olyckor orsakade av kriminell handling till naturolyckor så som storm och översvämning. Skiljelinjen mellan olyckor och kriser/extraordinära händelser hämtas från lagstiftningen, där lagen om skydd mot olyckor reglerar det som berörs i detta handlingsprogram. Händelser klassade som extraordinära regleras av lagen om extraordinära händelser och hanteras inom kommunen av risk- och sårbarhetsanalysen. Vissa risker som definierats i Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys kan leda till olyckor. Därför adresserar handlingsprogrammet till viss del samma risker som risk- och sårbarhetsanalysen gör. De risker som har identifierats och analyserats i kommunens risk- och sårbarhetsanalys är: Natur- och väderrelaterade olycka: o Storm o Översvämning och skyfall o Ras, skred och erosion o Värmebölja o Klimatförändringar Annan olycka: o Utsläpp av kemikalier, farligt gods och farlig verksamhet o Utsläpp av radioaktivt ämne o Skogsbrand Teknisk infrastruktur: o Avbrott i elförsörjning o Avbrott i värme/kyla 8

189 o Avbrott i dricksvattenförsörjning o Avbrott i IT o Avbrott i transportsystem Antagonistiska hot och social oro: o Våldsbejakande extremism och skolskjutningar Vissa av ovanstående risker bedöms falla inom ramen för LSO (2003:778) och ingår därmed även i handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. Andra risker faller inom andra lagrum, till exempel i LEH och regleras i andra kommunala styrande dokument. Utifrån ovanstående riskinventering har handlingsprogrammet delats upp i fem olika riskområden: olyckor som föranleder räddningstjänst, vardagsolyckor, naturolyckor, olyckor på grund av infrastruktursvikt samt olyckor orsakade av kriminella handlingar. I LSO (2003:778) står det att kommunen ska ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet ska anges mål för kommunens verksamhet och de risker som kan leda till räddningsinsatser. Risker som kan leda till räddningsinsatser tas upp i kapitel 2.1 olyckor som kan föranleda räddningstjänst. En vardagsolycka inträffar med hög sannolikhet och ger ofta stora konsekvenser och stort lidande för den enskilde. De vardagsolyckor som tas upp i handlingsprogrammet är barnolyckor samt fallolyckor, kapitel 2.2. I takt med klimatförändringarna förväntas Halmstads kommun drabbas av fler och mer omfattande extrema naturhändelser, vilket kan medföra naturolyckor. Dessa krävande omständigheter gör att Halmstads kommun måste planera och arbeta förebyggande för att anpassa kommunen inför dessa händelser. Detta för att minimera de negativa effekterna av klimatförändringen. I kapitel 2.3 presenteras Halmstads kommuns förebyggande arbete gällande naturolyckor. Kapitlet tar upp väderrelaterade olyckor så som skyfall och höga flöden, snöoväder samt värmeböljor. Det är i allmänhet staten och kommunerna som ansvarar för en fungerande infrastruktur. Fungerande elförsörjning är nyckeln till bl.a. värme, dricksvatten, mat, fungerande IT- och avloppssystem. Störningar i elförsörjningen medför en mycket stor påverkan på de flesta människor och många samhällsviktiga funktioner slås ut. Halmstads kommuns förebyggande arbete kopplat till olyckor på grund av infrastruktursvikt presenteras i kapitel 2.4. De områden som tas upp är avloppssystem/dagvattensystem, dricksvattenförsörjning, elförsörjning samt fjärrvärme/fjärrkyla. En kriminell handling är något som enligt lagen ska bestraffas. Statistiken visar att brottsligheten ökar. I Sverige anmäls över en miljon brott varje år. Olyckor orsakade av kriminella handlingar upp i kapitel 2.5. De områden kommunen fokuserar på i detta handlingsprogram är våld i offentliga miljöer och i nära relationer samt hot och våld mot barn. Som samhällsviktig verksamhet tar risk- och sårbarhetsanalysen (2015) i första hand upp: Energiförsörjning Finansiella tjänster Handel och industri Hälso- och sjukvård samt omsorg 9

190 Information och kommunikation Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Offentlig förvaltning, ledningsfunktioner och stödfunktioner Skydd och säkerhet Socialförsäkringar Transporter För information om generell riskbild kopplat till områden utanför lagen om skydd mot olyckor, se Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys (2015). Del 2. Olycksförebyggande verksamhet 2.1 Olyckor som föranleder räddningstjänst En räddningstjänstolycka är en händelse som kräver en insats av samhället och som oftast får en stor konsekvens för den drabbade. För att en olycka ska kräva ingripande av räddningstjänst krävs det enligt lagstiftningen (1 kap. 2 LSO) att fyra särskilda kriterier är uppfyllda: Behovet av ett snabbt ingripande Det hotade intressets vikt Kostnader för insatsen Omständigheterna i övrigt De räddningstjänstolyckor, som tas upp i detta kapitel och som kommunen planerar att arbeta förebyggande med under denna mandatperiod är bränder, olyckor i och vid vatten, trafikolyckor samt utsläpp av farligt ämne Bränder Bränder utgör en typ av olyckor som innebär risker för både allvarliga personskador och skador på egendom. Anlagda bränder utgör ett särskilt problemområde Utmaning Förebyggande arbete gällande bränder kan antingen handla om att förebygga anlagda bränder eller bränder som uppstår då enskilda är oförsiktiga med eld. Särskilt drabbade är svaga grupper som till exempel äldre. Halmstads kommun ska genom förebyggande verksamhet uppnå en nollvision vad gäller antalet anlagda bränder samt antalet omkomna i bränder Ambition och inriktning Minska antalet anlagda bränder Minska antalet omkomna och skadade i bränder Förslag på åtgärder 1. Personalgrupper inom hemvårdsförvaltningen och socialförvaltningen, som är ute hos brukarna, ska ha kunskap om hur riskpersoner avseende brand identifieras (HN, SN, RN). 10

191 2. Skapa system för att sätta in brandskyddsåtgärder hos riskgrupper identifierade av personalgrupper inom hemvårdsförvaltningen och socialförvaltningen (RN, KS, HN, SN, UAN). 3. Information om bränder och brandsläckning samt övning i brandsläckning ska ges till kommunens elever (RN, BUN). 4. Räddningstjänsten samt kommunens riskhanteringsgrupp ska identifiera och föreslå tekniska lösningar i kommunens fastigheter för att på ett tidigt stadium kunna stoppa bränder (RN, FK). 5. Vid riktad nybyggnation för riskgrupper ska HFAB beakta lämplig brandskyddsnivå utifrån behov och förutsättningar (HFAB) Indikatorer 1. Antal dödsfall på grund av brand. 2. Utvecklade bränder per invånare. 3. Antal förmodat anlagda bränder Eget ansvar Den enskilde kan påverka hemmets brandsäkerhet genom att ha brandvarnare och brandsläckare och genom att allmänt vara försiktig med eld Olyckor i och vid vatten Utmaning Halmstads kommun har en lång kuststräcka, flera åar och sjöar samt flera badanläggningar. Simkunnigheten hos nya grupper som flyttar till staden är inte allmän. Med insikt om denna bakgrund ska Halmstads kommun skapa trygghet i och kring vatten samt sprida kunskap om riskerna Ambition och inriktning Antalet drunknade i Halmstads kommun ska minska. Alla elever i årskurs 5 ska vara simkunniga Förslag på åtgärder 1. Halmstads kommun ska ha Svenska Livräddningssällskapets kriterier för en vattensäker kommun som utgångspunkt i sitt arbete (se bilaga) (BU, TE, RN). 2. Kommunen ska följa Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om utrustning för vattenlivräddning (RN, TE). 3. Kommunen ska ge föreningsbidrag till livräddarna (TE). 4. Kommunen ska bilda en samordningsgrupp för säkerhet i och vid vatten för att behandla aktuella händelser och framtida åtgärder (TE, berörda nämnder). 5. Information (särskilt gällande säkerhet) vid kommunala badanläggningar ska ha information på engelska och med fördel även på fler språk (TE) Indikatorer 1. Antal omkomna i drunkningsolyckor per år. 2. Andel simkunniga i årskurs Den enskildes ansvar 11

192 En stor del av de drunkningsolyckor som slutar i dödsfall involverar äldre män. Alkohol är ofta inblandat. Det är den enskildes ansvar att ha ett restriktivt förhållningssätt till alkohol, särskilt vid vistelse nära vatten. Drunkning är den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan ett och sex år. Dessa drunkningar inträffar oftast vid badplatser, isar och i kommunala eller privata dammar/pooler. Föräldrarna har ett uppsiktsansvar över sina barn då de vistas i publika badanläggningar. Vid båtfärd är det särskilt viktigt att enskilde att bruka sjövett. Transportstyrelsen har till exempel tagit fram föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:44) om sjövägsregler som är viktig att känna till vid färd på vatten. Att använda flytväst är ett både enkelt och billigt sätt att höja säkerheten på båten markant. Enligt plan- och bygglagen ska ägare av fasta pooler och dammar med ett djup större än 2 dm upprätta ett skydd mot drunkning. Även i Ordningslagen (1993:1617) framgår det att ägare av en anläggning (pool/damm) ansvarar för att anläggningen är försedd med nödvändiga säkerhetsanordningar Trafikolyckor Utmaning Halmstads befolkning ökar och därmed även trafikens volym på gatorna. Med detta i beaktande ska Halmstads kommuns arbete med trafiksäkerhet bedrivas i enlighet med nollvisionens 1 mål Ambition och inriktning Antalet skadade och omkomna i trafiken ska minska. Alla transporter i kommunens regi ska vara trafiksäkra Förslag på åtgärder 1. Kommunen ska bygga bort kända risker i trafiken, skapa säkrare korsningar, passager med mera (TE). 2. Kommunen ska löpande se över och ompröva gällande hastighetsbegränsningar (TE). 3. Underhåll av cykel- och gångbanor ska förbättras (TE). 4. Belysning vid cykel- och gångvägar ska förbättras (TE). 5. Barnens kunskap i trafiksäkerhet ska öka genom information, utbildning och övning (KS, BU, TE, UAN). 6. Alla skolor ska rikta informationsinsatser till eleverna för att öka cykelhjälmsanvändningen (BU, UAN). 7. Ett analysarbete om skolvägarnas säkerhet ska genomföras (TE, KS, BU, UAN). 8. Informationskampanjer/insatser om trafiksäkerhet ska genomföras och riktas till alla invånare (TE, KS, BU, UAN). 9. Kommunen ska aktivt påverka övriga väghållare för trafiksäkrare vägar (KS, TE). 10. Höga säkerhetskrav ska ställas på kommunens egna fordon bland annat i form av alkolås och bälte till alla passagerare (SE, beställande nämnd) Indikatorer 1 Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken. 12

193 1. Antalet skadade och omkomna uppdelat på olika trafikkategorier (på vägar där kommunen är väghållare). 2. Andel av cykelpassager där kommunen är väghållare som är hastighetssäkrade (motorfordon kan inte passera i mer än 30km/h). 3. Antal km separerad cykelbana/gångväg från motorfordon (både gällande längd och bredd på det separerade området). 4. Andel trafiksäkra 2 fordon under 3,5 ton i kommunens fordonspark Eget ansvar Den enskilde har ett stort ansvar att följa de trafikregler som gäller i kommunen, inte minst gällande hastighet samt att i stort visa försiktighet. Detta gäller bilister och även andra trafikanter som exempelvis cyklister. De fordon som används ska vara i gott skick. Den absolut viktigaste åtgärden av den enskilde, barn som vuxen, är att använda cykelhjälm och reflexer. Barn upp till 15 år är enligt trafikförordningen (1998:1276) skyldiga att använda cykelhjälm då de cyklar eller blir skjutsade i cykelbarnsits Relaterade dokument Handlingsprogram för hållbara transporter. Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. Cykelplan, teknik- och fritidsförvaltningen Trafiksäkerhetsplan, teknik- och fritidsnämnden (TE 2015/0206) Utsläpp av farligt ämne För att förebygga allvarliga olyckor inom kemindustrin och begränsa följderna för människors liv och miljön har EU antagit Sevesodirektivet. Verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen är i de flesta fall att betrakta som farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor Utmaning Halmstads kommuns geografiska placering innebär exponering för ett stort antal transporter av farligt gods på vägar, järnväg och sjötransporter. Oavsett detta ska kommunen utgöra en trygg och säker plats för dem som vistas där Ambition och inriktning Ingen ska skadas eller omkomma till följd av olycka med farligt ämne. Miljöskador ska inte uppkomma till följd av utsläpp av farligt ämne Förslag på åtgärder 1. Kartlägg flöden av farligt gods genom exempelvis lokal trafikräkning (TE, RN). 2. Överväg förbudszonens utformning och vidta åtgärder för att förhindra transporter på känsliga sträckor (KS, RN, TE). 3. Förbättra befintligt GIS-underlag för dels risk- och sårbarhetsobjekt, dels transportleder för farligt gods, genom att föra in skyddsavstånd (RN, BN). 4. Utred behovet att inom kommunen anordna en uppställningsplats för farligt godstransporter på väg (KS, TE, LBVA, RN, MN). 2 Kontrollpunkter: godkända däck, trepunktbälte på alla platser, bältespåminnare, krockkuddar och bältessträckare på förare och passagerarplats, ABS-bromsar. 13

194 5. Ta fram rutiner för efterarbete vid en olycka med farligt ämne för att minska miljömässiga följdeffekter (MN, RN, TE). 6. Informationsinsatser kring lokala leder för farligt gods riktade till berörda aktörer (RN) Indikatorer 1. Antalet tillbud respektive olyckor med farligt ämne i kommunen (anmälningar till miljönämnden samt Länsstyrelsen). 2. Antalet skadade och omkomna vid olyckor med farligt ämne Eget ansvar Då det gäller utsläpp av farliga ämnen är det den verksamhet som hanterar ämnet som har huvudansvaret. Den enskildes ansvar inskränker sig till att slå larm då en olycka har skett samt i ett sådant läge att följa myndigheternas anvisningar Relaterade dokument Handlingsprogram för hållbara transporter. Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. 2.2 Vardagsolyckor En vardagsolycka är en mindre händelse som har hög sannolikhet att inträffa i den enskildes naturliga miljö. De kräver inte självklart insatser från räddningstjänsten. Denna typ av olycka kan få stora konsekvenser för den enskilde och för samhällets samlade sjukvårdskostnader. Olyckor med oskyddade trafikanter (cyklister och fotgängare där även motorfordon är inblandat) ingår i avsnittet om olyckor som kräver räddningstjänst/trafikolyckor Barnolyckor Utmaning Halmstads kommun ska till exempel på förskolor, fritidshem och lekplatser erbjuda barnen utvecklande aktiviteter, utrustning och lekmiljöer. Samtidigt ska säkerheten vara hög och barn, föräldrar och personal ska känna sig trygga inför att ingen skadar sig Ambition och inriktning Antal olyckor med barn i kommunens verksamheter och lekplatser ska minska Förslag på åtgärder 1. Incidenter och skador kopplade till barn i den kommunala verksamheten ska rapporteras, registreras och sammanställas (KS, BU, FN, UAN, KN). 2. Personal som arbetar med barn ska ha kunskap om olycksbilden i den lokala miljön och använda denna kunskap för att förebygga olyckor (BU, UAN, KN). 3. Högre personaltäthet och mindre barngrupper ska skapa trygghet både för barnen och för personalen som ansvarar för verksamheten (BU). 4. Regelbundna besiktningar ska göras av lekmiljöerna, både utifrån åtgärder kopplade till underhållning och/eller säkerhet (FN, TE, BU, UAN). 5. Barns perspektiv ska tas med vid planering av bostadsområden (KS, BN, BU). 14

195 Indikatorer 1. Andel lekplatser som har säkerhetsbesiktigats. 2. Antalet utdömda och åtgärdade lekredskap i relation till anmärkningar enligt besiktningsprotokoll. 3. Antalet tillbud och olyckor vid förskola och skola Eget ansvar I den kommunala verksamheten har personalen ansvaret för barnens säkerhet. De flesta barnolycksfall sker i hemmiljö där föräldrarna har ansvaret Fallolyckor Fallolyckor är väldigt vanligt förekommande olyckor. De innebär stort lidande för den enskilde och höga kostnader för samhället Utmaning Andelen äldre-äldre 3 ökar i samhället. Äldre-äldre utgör en grupp med hög riskbenägenhet för fallolyckor. Halmstads kommun ska bidra till att riskgrupper och övriga invånare i sina naturliga miljöer inte exponeras för faktorer som kan förorsaka fallolyckor Ambition och inriktning Antalet fallolyckor i hemmet eller på kommunala institutioner ska minska. Antalet halkolyckor med gångtrafikanter ska minska Förslag på åtgärder 1. Aktivitet och träning bland äldre ska stimuleras (HN). 2. Personal, äldre och deras anhöriga ska ges möjlighet till information och utbildning kring fallolyckor (HN). 3. Äldres boendemiljöer ska inventeras utifrån risker för fallolyckor och som följd åtgärder rekommenderas/vidtas (HN). 4. Alla äldre ska få råd om hjälpmedel samt även tillgång till de hjälpmedel som de har behov av (HN). 5. Utemiljöer där gångtrafikanter och cyklister rör sig ska vara prioriterade att halkbekämpa (TE) Indikatorer 1. Antalet fall med skador i den kommunala äldreomsorgen. 2. Antalet fallolyckor med gångtrafikanter orsakade av halka Eget ansvar För att minska antalet fallolyckor kan enskilda och deras anhöriga ta till sig information om fallolyckor för att skapa trygga och säkra bostadsmiljöer. Fall- och halkolyckor utomhus inträffar främst vintertid till följd av halt väglag. Den enskilde har ansvar för att skotta och skapa halkfria trottoarer utanför sin fastighet inom detaljplanerat område. Detta enligt Renhållningslagen (1998:814). 3 Socialstyrelsen delar in gruppen äldre i tre ålderskategorier: äldre (65 eller äldre), yngre-äldre (65-79) samt äldre-äldre (80 eller äldre) 15

196 2.3 Naturolyckor Naturolycka definieras som en kraftig, plötslig och förstörande förändring i miljön utan direkt påverkan av människor. I ett framtida förändrat klimat bedöms de extrema väderhändelserna bli både mer omfattande och vanliga. Med utgångspunkt i Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys (2015) kan bland annat följande händelser ingå i natur- och väderrelaterade olyckor: 1. Storm med ökad risk för infrastruktursvikt samt avbrott i transportsystem. 2. Skyfall samt höga flöden/översvämningar med ras, skred och erosion. 3. Snöoväder med ökad risk för infrastruktursvikt samt avbrott i transportsystem. 4. Värmebölja med ökad risk för bland annat skogsbränder och påfrestningar för gamla och sjuka. Stormar, skyfall och snöoväder är ofta kopplade till infrastruktursvikt som kan innebära avbrott i: 1. Elförsörjning 2. Värme/kyla 3. Dricksvattenförsörjning 4. IT 5. Transportsystem För en specificering av Halmstads kommuns samhällsviktiga verksamhet, se Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys (2015), s Väderrelaterade olyckor Under den senaste 10-årsperioden har Halmstad drabbats av stormar och snöoväder med infrastruktursvikt samt skyfall med översvämningar som har gett upphov till skador Utmaning Vädret kan inte direkt påverkas utan utmaningen är att göra samhället så robust som möjligt och med en förmåga att snabbt återhämta sig så att det klarar extrema väderpåfrestningar. All kommunal verksamhet som är känslig för infrastruktursvikt orsakade av väderförändringar ska ha en beredskap för hur viktiga verksamheter ska kunna upprätthållas i sådana krissituationer. Halmstads kommuns utmaning är att minimera skaderisken för människor vid väderrelaterade påfrestningar, samt säkerställa att samhällsviktiga verksamheter kan upprätthållas Ambition och inriktning Halmstads kommun ska vid väderrelaterade påfrestningar hantera de former av infrastruktursvikt som kan uppstå. Halmstads kommun ska vid väderrelaterade påfrestningar motverka skador på allmän/enskild egendom. I Halmstads kommuns samhällsplanering ska åtgärder vidtas så att samhällsviktig verksamhet kan bedrivas utan störning vid extrema väderpåfrestningar Förslag på åtgärder Allmänt 16

197 1. Alla förvaltningar och bolag ska ta fram en planering som visar hur verksamheten berörs av bortfall av ett eller flera system för kommunikation och hur sådana situationer ska hanteras (alla). 2. Alla förvaltningar och bolag ska ha en planering för evakuering av verksamheten vid händelser som innebär risk för olyckor (KS, RN, berörda nämnder). Skyfall och höga flöden 1. Inom ramen för det kommunala klimatanpassningsarbetet ska en ny översvämningskartering genomföras. Den ska ligga till grund för planering och tillståndshantering. Ur karteringen ska även framgå hur befintlig infrastruktur och bebyggelse påverkas av bland annat höga flöden/översvämning (KS). 2. Vid all nyprojektering/nybebyggelse ska hänsyn tas till översvämningsproblematiken (BN, KS). 3. Genomföra åtgärder för att minska konsekvenserna av översvämning i åarna i kommunen (KS, TE, LBVA, FN, HFAB). 4. Sandsäckar, mobila barriärer eller dylikt ska finnas tillgängliga för att möjliggöra initialt agerande mot översvämningar (RN, TE). 5. Vid anpassningar av befintlig kommunal bebyggelse ska hänsyn tas till rådande risker för skred (KS, BN, FN). 6. Ny bebyggelse ska inte lokaliseras till områden där det finns eller bedöms kunna uppstå risk för skred (KS, BN, FN). Snöoväder 1. Förbereda hur snöröjning ska prioriteras och genomföras (utifrån risk- och sårbarhetsanalys 2015) vid svåra snöoväder (TE). 2. Prioritera (utifrån risk- och sårbarhetsanalys 2015) vilka verksamheter som ska kunna upprätthållas under snöoväder (berörda nämnder). Värmeböljor 1. Definiera vilka typer av fastigheter/verksamheter där kylanläggning ska användas vid värmebölja (KS, FK, HN, SN). 2. Inventera samt prioritera behovet av kylanläggningar i kommunala fastigheter (FN, HEM). 3. Höja kommunens operativa förmåga vid skogsbrand (RN) Indikatorer 1. Antalet avlidna och svårt skadade vid värmebölja. 2. Antalet utryckningar till skogsbrand. 3. Kostnader för skador kopplat till naturolycka på enskild egendom. 4. Kostnader för skador kopplat till naturolycka på allmän egendom. 5. Andel kommunala förvaltningar/bolag som har alternativa kanaler för kommunikation vid ett bortfall av el, tele/it Den enskildes ansvar Allmänt Grunden för det egna skyddet är att hålla sig informerad om frågor som rör den egna säkerheten och den egna förmågan att klara en krissituation. 17

198 Hemberedskap betyder att kunna klara sig själv i en krissituation, till exempel vid ett långvarigt elavbrott i samband med storm eller snöoväder. Det är viktigt att säkra tillgången på mat, vatten och värme i sitt hem. Snö/is på tak Vid stora snömängder som samlas på tak är det den enskilde ägaren av en fastighet som ansvarar för att skotta taken så att byggnader inte rasar. Fastighetsägaren är också enligt Ordningslagen (1993:1617) skyldig att omedelbart ta bort is och snö från tak för att förhindra istappar och dessutom lätta på tyngden på taket. Översvämning De som bor i områden som löper risk att bli översvämmade har ansvar att skydda sig själv och sin egendom. Inte förrän det råder ett akut läge träder samhällets ansvar in och då är det ofta många som är drabbade samtidigt. Samhällets resurser räcker ofta inte till för att hjälpa den enskilde fastighetsägaren. Fastighetsägare bör: 1. Följa väderprognoserna. 2. Följa vattenståndet för att se när vattnet börjar stiga. 3. Vid behov skaffa pumpar och bygga tillfälliga barriärer. Värmebölja Vid värmebölja eller långa torrperioder kan det finnas begränsad tillgång på vatten. Då är det den enskildes ansvar att följa bevattningsförbud och eventuella vattenransoneringar Relaterade dokument Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. Förstudie översvämningsåtgärder för Nissan och Suseån, Översvämningskarteringar. 2.4 Olyckor på grund av infrastruktursvikt I det här avsnittet behandlas olyckor kopplade till sviktande infrastruktur där själva infrastrukturens beskaffenhet orsakar olyckan, inte extrema yttre omständigheter Avloppssystem/dagvattensystem Utmaning Halmstad har ett av Sveriges längsta VA-nät i förhållande till antalet invånare. Staden och dess bebyggelse växer varje år. Gamla bostadsområden kan ha otillräckliga system för hantering av avlopps- och dagvatten. Utmaningen är att utveckla infrastrukturen i takt med behoven och undvika negativa konsekvenser av avlopps- och dagvatten på människor, miljö och egendom Ambition och inriktning Miljön i Halmstads kommun ska inte påverkas av brister i avlopps- och dagvattenhanteringen Förslag på åtgärder 18

199 1. Riskområden inventeras, förslag på åtgärder och dess kostnad tas fram samt åtgärderna sammanställas i en handlingsplan med prioriteringsordning (se dagvattenutredning/huvudmannaskapsutredning) (LBVA, KS). 2. Avlopps- och dagvattenhanteringen ska säkerställas tidigt i kommunens planprocess med särskild hänsyn till utvecklingen av vattennivåer i hav, vattendrag och sjöar (KS, LBVA) Indikatorer 1. Antal dagar per år med bräddning av avloppsvatten Eget ansvar Det är i allmänhet kommunen som ansvarar för utbyggnad och underhåll av infrastruktur. Enskilda ska undvika att belasta avlopps- och dagvattensystemen med olämpliga kemikalier Elförsörjning Utmaning Elförsörjningen i södra Sverige påverkas av att den huvudsakliga produktionen är förlagd till de norra delarna av landet. Överföringskapaciteten i ledningsnätet kan utgöra ett hinder. Halmstads kommun ska kunna upprätthålla samhällsviktiga kommunala verksamheter även vid elavbrott. I ett läge där enskilda och olika verksamheter är beroende av el ska kommunen skapa förutsättningar för trygg elförsörjning Ambition och inriktning Samhällsviktiga verksamheter ska kunna upprätthållas även vid händelse av elbortfall Förslag på åtgärder 1. Alla verksamheter med samhällsviktiga funktioner (definierade i Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys 2015) ska kunna hantera el- och telebortfall (berörda nämnder). 2. En inventering av behov av reservkraft i kommunen ska göras. Utifrån inventeringen ska strategier tas fram för reservkraftsförsörjning (KS, BN, RN, FN, HN, SN, LBVA, berörda nämnder). 3. En planering ska göras för hur drift, underhåll samt påfyllnad av bränsle till reservkraftsaggregat ska organiseras (RN, TE, berörda) Indikatorer 1. Antal tillfällen med elavbrott som har påverkat samhällsviktig verksamhet. 2. Andelen installerade reservkraftsaggregat utifrån behovsinventeringen Eget ansvar När elen försvinner på grund av ren infrastruktursvikt är den enskildes ansvar motsvarande det som gäller då elen bryts på grund av extrema yttre förhållanden Fjärrvärme/fjärrkyla Det finns många invånare och dessutom samhällsviktiga funktioner som är beroende av leverans av fjärrvärme/fjärrkyla. Tekniken är relativt stabil men ett avbrott riskerar att skapa stora konsekvenser om det sammanfaller med dåliga yttre omständigheter. Avbrott kan 19

200 förorsakas av störningar i produktionen eller i distributionen. Området är inte lika kartlagt som konsekvenserna av elavbrott är Utmaning Halmstads kommun behöver kunna hantera ett avbrott i fjärrvärme/fjärrkyla som leder till en störning eller allvarlig händelse Ambition och inriktning Halmstads kommun ska ha kännedom om vilka samhällsviktiga verksamheter som berörs vid ett avbrott i leverans av fjärrvärme Förslag på åtgärder 1. En inventering/sammanställning av vilka kommunala fastigheter samt fastigheter där kommunen bedriver verksamhet som har fjärrvärme ska genomföras (FN, HEM). 2. Informationsmaterial ska tas fram kring fjärrvärmeanläggningarnas beroende av el (HEM). 3. En prioritering ska göras av vilka fastigheter/verksamheter som ska försörjas med alternativa system alternativt att verksamheten ska flyttas ifall fjärrvärmen slås ut (FN, alla utifrån respektive verksamhets behov) Indikatorer 1. Färdig utredning om prioritering av kommunala fastigheter att försörja med alternativa system vid ett avbrott i fjärrvärme/fjärrkyla Eget ansvar Olyckor orsakade av kriminella handlingar Risk- och sårbarhetsanalysen (2015) tar upp antagonistiska hot och social oro, våldsbejakande extremism, skolskjutningar med mera som företeelser som ökar människors känsla av bristande trygghet. Samtidigt visar statistiken att skador kopplade till våldsbrott minskar i Sverige (Brottsförebyggande rådets Nationella trygghetsundersökning 2015). I det här avsnittet behandlas våld i offentliga miljöer, i nära relationer och i offentlig verksamhet Våld i offentliga miljöer och i nära relationer Våld är en företeelse som leder till olyckor/skador. Den stora majoriteten av både gärningspersoner och offer för våld i offentliga miljöer är unga män. Gällande våld i nära relationer visar en kartläggning att det är ungefär lika stora andel kvinnor som män (7,0 respektive 6,7 procent) som uppger att de blev utsatta för någon typ av psykiskt eller fysiskt våld av en aktuell eller tidigare partner minst en gång (2012). Det är dock vanligare att kvinnor uppger att de blev utsatta upprepade gånger. Det är också betydligt vanligare att kvinnor blir utsatta för grov misshandel som leder till behov av sjukvård (Brottsförebyggande rådet, 2014). 20

201 I planeringsdirektiv med budget framgår att Halmstad ska kännetecknas av tolerans och öppna attityder och av att alla människor ska vara delaktiga i samhällslivet (mål 9, s. 33) Utmaning Företeelser som terrorism, våldsbejakande extremism, barnmisshandel och sexuellt våld samt allmän social oro får idag stor uppmärksamhet. Under sådana förutsättningar ska Halmstads kommun skapa trygga offentliga miljöer där människor inte behöver känna rädsla för att råka ut för våld i form av olaga hot, misshandel, rån eller våldtäkt Ambition och inriktning Antalet fall av våld i offentlig miljö ska minska. Antalet fall av våld i nära relationer ska minska Förslag på åtgärder 1. Halmstads kommun ska verka för ökad samverkan mellan alla aktörer som kan minska antalet våldsbrott. Enligt samverkansavtalet mellan kommunen, polismyndigheten och andra aktörer ska strategier utvecklas för ytterligare samverkan (KS). 2. Halmstads kommun ska ta ställning till fortsätt arbeta med drog- och alkoholförebyggande arbete (KS, SN). 3. Halmstads kommun ska ha en handlingsplan för att förebygga våldsbejakande extremism (KS, SN, UAN). 4. Kommunen ska kommunicera positiva exempel avseende den trygghet som finns i Halmstads kommun (KS) Indikatorer 1. Antalet polisanmälda våldsbrott i offentlig miljö. 2. Misshandel mot kvinna 18 år eller äldre i nära relation med offret. 3. Misshandel mot man 18 år eller äldre i nära relation med offret. 4. Resultat i Nöjd-Region-Index avseende trygghet Eget ansvar Hot och våld mot barn Halmstads kommun har ett särskilt ansvar för de barn som utsätts för eller riskerar att utsättas för hot och våld Utmaning Många barn växer upp i belastade sociala miljöer. I dessa fall blir den trygghet som kommunen kan erbjuda i sina verksamheter extra viktig. I miljöer där barn vistas ska de inte utsättas för hot, våld eller sexuellt våld. En av de stora utmaningarna framöver är att förhindra de brott (hot, ofredande, förtal med mera) som förekommer via sociala medier Ambition och inriktning 1. Barn och ungdomar ska känna sig trygga och säkra i de verksamheter som kommunen bedriver. 21

202 Förslag på åtgärder 1. Förebyggande insatser kopplade till kommunikation via sociala medier ska vara en del av skolornas värdegrundsarbete (BU, UAN). 2. Personalens kunskaper ska öka om hur man kan skapa trygghet för barn och ungdomar i olika kommunala verksamheter (BU, UAN, KN, KS, TE). 3. Kommunen ska stödja föreningslivet genom utbildningar o aktiviteter kring förebyggande av hot och våld (TE). 4. Barn och ungdomar ska erbjudas drogfria miljöer och arrangemang (BU, UAN, KN, TE) Indikatorer 1. Antalet polisanmälningar om hot och våld mot barn. 2. Antal polisanmälningar om sexuellt våld mot barn. 3. Resultat av LUPP och Elevbarometern angående hot och våld mot barn Eget ansvar Räddningstjänstens förebyggande verksamhet Utmaning Skapa en trygg och säker kommun där invånarna vet hur man förebygger och hanterar en brandsituation så att ingen skall komma till skada Ambition och inriktning 1. Räddningstjänsten skall uppfylla kraven i LSO avseende tillsyn, information/ rådgivning, utbildning, rengöring/ sotning, brandskyddskontroll samt uppföljning och analys av olyckor Förslag på åtgärder 1. Inför varje verksamhetsår skall en informationsplan upprättas där syfte, mål och ansvar för planerad information under det kommande året redovisas. Denna skall sedan följas upp och utvärderas (RN). 2. Räddningstjänsten skall, så långt det är möjligt, erbjuda de utbildningar som krävs för att den enskilda skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt LSO (RN). 3. Räddningstjänsten skall ha en långsiktlig plan för tillsynsverksamheten. Denna skall sedan brytas ner i årliga tillsynsplaner (RN). 4. Räddningstjänsten skall arbeta för att kvalitetssäkra tillsynen (RN). 5. Inför varje verksamhetsår skall en verksamhetsplan upprättas där syfte, mål och ansvar för kommande års lärande av olyckor tydliggörs. Denna skall sedan följas upp och utvärderas (RN) Indikatorer 1. Antal utbildade varje år. 2. Antal genomförda tillsyner. 3. Antal genomförda sotningar/ rengöringar och brandskyddskontroller Relaterade dokument Räddningsnämndens verksamhetsplan. Förebyggande avdelningens verksamhetsredovisning. 22

203 Räddningsnämndens delegationsordning. Räddningschefens delegationsordning. Genomförda brand- och olycksutredningar. Del 3. Operativ räddningstjänst Relaterade dokument Räddningsnämndens verksamhetsplan. Förebyggande avdelningens verksamhetsredovisning. Räddningsnämndens delegationsordning. Räddningschefens delegationsordning. Genomförda brand- och olycksutredningar. Handlingsprogram för hållbara transporter. Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. Cykelplan, teknik- och fritidsförvaltningen Trafiksäkerhetsplan, teknik- och fritidsnämnden (TE 2015/0206). OBS del 3 ingår ej i detta utskick. 23

204 Halmstads kommun, stadskontoret Rådhuset, Halmstad Tel:

205 Bilaga Bakgrundstexter till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor, KS 2016/0123 Innehåll Bilaga kapitel 2.1 Olyckor som föranleder räddningstjänst Bränder Olyckor i och vid vatten Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne... 6 Bilaga kapitel 2.2 Vardagsolyckor Barnolyckor Fallolyckor... 8 Bilaga kapitel 2.3 Naturolyckor Väderrelaterade olyckor... 9 Bilaga kapitel 2.4 Olyckor på grund av infrastruktursvikt Avloppssystem/dagvattensystem Elförsörjning Fjärrvärme/Fjärrkyla Bilaga kapitel 2.5 Olyckor orsakade av kriminella handlingar Våld i offentliga miljöer och i nära relationer Hot och våld mot barn Bilaga kapitel 2.6 Räddningstjänstens förebyggande verksamhet Bakgrund Tillsyn Farlig verksamhet Information och rådgivning Sotning och brandskyddskontroll Lärande av olyckor (olycksorsak och olycksförloppsutredning)

206 Bilaga kapitel 2.1 Olyckor som föranleder räddningstjänst Bränder Allmänt I Sverige omkommer årligen drygt 100 personer i samband med bränder. Äldre personer och personer med sociala problem är tydligt överrepresenterade bland dessa. Mer än hälften av dem som omkommer i brand är över 65 år. De flesta dödsbränder sker i den egna bostaden. I Halmstad har inga personer omkommit till följd av brand under perioden Den demografiska utvecklingen visar att befolkningen blir allt äldre, samtidigt som de äldre förväntas klara sig längre hemma i sin egen bostad. Detta kan innebära en risk för ökning av antalet omkomna om inte särskilda åtgärder för att förstärka brandskyddet för denna grupp vidtas. Halmstad har under den senaste femårsperioden haft flera industribränder med rökutveckling som har utgjort en risk för befolkningen. Däremot har ingen omkommit eller skadats allvarligt i samband med en brand. Det brinner i stort sett dagligen i svenska skolor. Många av dessa bränder är anlagda. Kostnaderna är mycket höga även om hänsyn tas till ersättning från försäkringar. Vanligtvis finns det fyra orsaker till varför någon anlägger en brand: försäkringsbedrägeri hämnd döljande av ett annat brott skadegörelse När det gäller anlagda bränder i skolor är det nästan alltid förknippat med en önskan att åstadkomma skadegörelse. Forskning inom området visar tydligt på att anlagd brand är en av de sista ytterligheterna på missnöjesyttringar i skolan. Skogsbrand är inte särskilt vanligt förekommande men när de inträffar kan konsekvenserna bli mycket stora. Ofta kommer larm om skogsbrand först då den har fått rejält fäste. Väntade klimatförändringar med fler och längre värmeböljor kommer att öka riskerna för att skogsbränder bryter ut Olyckor i och vid vatten Allmänt I Sverige omkommer cirka 120 människor i drunkningsolyckor varje år. Den absoluta majoriteten av de drunknade är män, varav hälften av dessa är 50 år eller äldre. Alkohol är ofta inblandad. De förväntade klimatförändringarna tros medföra ökade temperaturer och flera och längre värmeböljor, vilket kommer att förlänga bad- och båtsäsongen. Drunkning är den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan ett och sex år. Dessa drunkningsolyckor inträffar oftast vid badplatser, på isar eller i kommunala eller privata 2

207 dammar/pooler. En stor andel av barnen som drunknar har utomeuropeiskt ursprung. Det finns idag ett ökat behov bland både barn och vuxna av simskoleundervisning. Halmstads kommun erbjuder ett antal platser per år i simskola. Platserna är riktade främst till elever i årskurs 1-3 som har möjlighet att lära sig simma under skoltid. Därutöver finns flera föreningar som bedriver simskola varav vissa har kommunala bidrag. Sandstranden vid Tylösand och Frösakull är bland Sveriges absolut populäraste stränder med uppemot badande en solig sommardag. Utöver dessa finns flera andra välbesökta stränder i kommunen. Vid en del av dem är det tillfälligtvis svåra strömförhållanden i vattnen. Några av stränderna i Halmstad är under sommarmånaderna bevakade av Livräddarna i Tylösand. Halmstads kommun ska ha Svenska Livräddningssällskapets kriterier för en vattensäker kommun som utgångspunkt i sitt arbete: Kommunen ska i sitt handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) tydligt ange vem som har ansvar för samt målsättning med vattensäkerhetsfrågor. Detta gäller skötsel av materiel och anläggningar, information samt tillsyn enligt 5 kap. 1 LSO. En plan ska tas fram hur för hur angivna mål ska uppnås och ett kontinuerligt dokumenterat uppföljningsarbete ska bedrivas med inventering och hantering av risker. Skolan ska tydligt kunna dokumentera att man uppfyller läroplanens mål genom att: alla elever senast i slutet av det femte skolåret ska ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg och hantera nödsituationer vid vatten, ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett. Alla elever ska senast i slutet av det nionde skolåret kunna hantera nödsituationer i och vid vatten, ha kunskaper i livräddande första hjälp. Häri ska även innefattas kunskap om Hjärtlungräddning, HLR. Kommunen ska ha en tydlig plan för hur man ökar simkunnigheten och höjer säkerhetsmedvetandet hos vuxna. Här ska särskilt beaktas personer med särskilda behov. All berörd personal på badanläggningar som tillhör kommunen ska ha en adekvat säkerhetsutbildning så att man kan förhindra och avhjälpa olycksfall. Kommunen ska vidare aktivt arbeta för att personal på badanläggningar som inte tillhör kommunen har motsvarande kompetens. Kommunen ska aktivt på hemsidor, i simhallar och på andra sätt: - informera allmänt om vatten- och issäkerhet samt vikten av kunskap om detta, - säsongsanpassat informera om de särskilda risker som kan finnas i kommunen. I kommunen ska finnas minst en säkerhetsdepå för utlåning eller uthyrning av vattensäkerhetsutrustning såsom flytvästar och isdubbar Trafikolycka Allmänt Nollvisionen beträffande trafikolyckor lanserades 1995 och utgör grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. I juni 2009 beslutade riksdagen att ett nytt etappmål ska gälla för trafiksäkerheten på de svenska vägarna. Det innebär att antalet trafikdödade år 2020 inte får vara fler än 220. Det nya etappmålet innebär en halvering av antalet dödade i trafiken från 3

208 år 2007 till år Antalet allvarligt skadade i trafiken ska minska med en fjärdedel under samma period. Ur ett internationellt perspektiv är Sverige ett av de länder som kommit längst i trafiksäkerhetsarbetet och med att få ner antalet dödade/skadade i trafiken. Höga hastigheter är den enskilt största faktorn till att människor skadas och dör i trafiken. I Halmstads kommun sker årligen ca 3-8 dödsolyckor med bilar inblandade, svåra olyckor och lindriga olyckor. Mörkertalet är stort då det gäller de lindrigare olyckorna. Merparten av trafikolyckorna med bilar sker på huvudvägnätet. Cyklister är tillsammans med fotgängare den trafikantgrupp som är mest utsatt för olyckor i trafiken. I gruppen oskyddade trafikanter brukar även mopedister och motorcyklister ingå. Av trafiksäkerhetsskäl och utifrån människans förmåga att tåla krockvåld har hastighetsgränserna 30 respektive 40 km/h införts i centralorten. Även Oskarström, Getinge och Kvibille har fått nya hastighetsgränser. Översyn av hastighetsgränser i övriga tätorter kommer utföras framöver, dock är det Trafikverket som utför förändringarna i fält då staten är väghållare och kommunen ansvarig för hastigheter inom tätbebyggt område. Om en gående blir påkörd av en bil i 30 km/tim är risken att bli dödad ca 10 %. Vid 40 km/h har risken att dödas drygt fördubblats till %. Vid 50 km/h har man små chanser att överleva en påkörning och risken att bli dödad är %. Hastigheten har stor påverkan på stoppsträckan och möjligheten att undvika eller minska konsekvenserna vid en eventuell trafikolycka. De flesta cykelolyckor är singelolyckor. Huvuddelen av cykelolyckorna inträffar utan att någon bil är inblandad. Vanliga orsaker är brister i den fysiska miljön som dålig utformning (lutning, kantsten, fasta föremål, skymd sikt) och drift (snö, is, hala löv, grus på asfalt) eller bristande underhåll (sprickor, hål, ojämn beläggning). Även kollisioner med andra cyklister eller fotgängare är vanligt. Nio av tio cyklister som dör i trafiken har skallskador. Vetenskapliga studier visar att hälften av dem kunde ha överlevt om de haft hjälm. Undersökningar visar att av Halmstadborna är det fler som aldrig eller mycket sällan använder cykelhjälm jämfört med övriga Sverige. De flesta cykelolyckorna inträffar under sommarhalvåret (april september). En stor andel av de drabbade är 17 år eller yngre, men även personer äldre än 65 år har höga skaderisker. Drygt 10 % av de som dör i trafiken är fotgängare. Fotgängare löper tio gånger högre risk att dödas i trafiken än bilister. Äldre och små barn löper störst risk att dödas eller skadas svårt. Merparten av skadade fotgängare har skadats i fall- och halkolyckor. Av dessa är knappt hälften personer över 65 år och en majoritet kvinnor. Fall- och halkolyckorna inträffar främst vintertid ofta till följd av halt väglag. Från Trafiksäkerhetsplan, TE 2015/0206, , TE 87: Nuläge (2014) Sett till statistik från den nationella databasen för trafikolyckor, STRADA, sker omkring 300 trafikolyckor på Halmstads kommuns vägnät varje år. Detta är olyckor som rapporteras av polisen och/eller akutmottagningen på sjukhuset och som har lett till personskador. De 4

209 olyckor som inte kommer till polisens eller akutens kännedom kommer aldrig in i databasen, så det verkliga antalet trafikolyckor är sannolikt betydligt större. Den typ av trafikolycka som är vanligast i Halmstads kommuns vägnät är singelolycka med oskyddad trafikant, dvs. fotgängare, cyklist eller mopedist (moped klass II) (se figur 1). Figur 1: De typer av trafikolyckor som har skett i Halmstads kommuns vägnät under perioden Källa: STRADA, både polis- och sjukhusrapporter Olyckor där cyklister och motorfordon kolliderar utgör också en stor andel av trafikolyckorna. Vad gäller denna typ av olycka har trenden varit positiv, och antalet olyckor har halverats under de senaste 10 åren (se figur 2). De olyckor som ökar mest är de där endast oskyddade trafikanter är inblandade, och bland dem är det singelolyckorna som ökar mest. Figur 2: Antalet olyckor med olika trafikantslag i Halmstads kommuns vägnät, åren Källa: STRADA, både polis- och sjukhusrapporter Sett till antalet människor som dödas eller skadas allvarligt är det svårt att se någon trend. Årligen skadas omkring tio personer allvarligt och en person mister livet i det kommunala vägnätet (se figur 3). År 2006 var det ovanligt många personer som fick allvarliga skador i 5

210 trafiken, 22 av dessa var oskyddade trafikanter i singelolyckor. Så många som 15 av dessa singelolyckor skedde under årets tre första månader och berodde på halka. Figur 3: Dödade (exkl. självmord) och allvarligt skadade i det kommunala vägnätet under perioden Observera att sjukvårdens bedömning av skadegrad står över polisens. Källa: STRADA, både polis- och sjukhusrapporter. De åsikter som kommer från allmänheten till teknik- och fritidsförvaltningen rörande trafiksäkerhet gäller ofta hastighetsöverträdelser i bostadsområden, vid skolor och vid förskolor. Många har önskemål om farthinder. Förutom att åtgärda befintliga trafiksäkerhetsbrister, måste vi ta hänsyn till den utveckling av trafiksystemet och av tätorterna, som fastslås i handlingsprogrammet för hållbara transporter från 2012 samt kommunens översiktsplan Framtidsplan 2030, som vann laga kraft i januari I handlingsprogrammet för hållbara transporter tar kommunen tydligt ställning för att prioritera gång, cykel, kollektivtrafik och bil i nämnd ordning. I handlingsprogrammet är det också beslutat att en gångplan ska tas fram Gångplanen ska fungera parallellt med trafiksäkerhetsplanen. Trafiksäkerhetsplanen är förenlig med den cykelplan som teknik- och fritidsförvaltningen jobbar efter sedan Relaterade dokument Handlingsprogram för hållbara transporter. Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. Cykelplan, teknik- och fritidsförvaltningen Trafiksäkerhetsplan, TE 2015/ Utsläpp av farligt ämne Allmänt Utsläpp av farliga ämnen kan få allvarliga konsekvenser för liv, egendom och miljö. Följderna av denna typ av olyckor kan vara svåra att överblicka. Utsläpp av farligt ämne kan innebära mycket omfattande insatser som kan ställa en kommuns operativa förmåga på sin spets. Halmstads kommun har relativt få riskområden kopplade till industriell produktion i jämförelse med andra kommuner i landet av motsvarande storlek. Platser eller områden där 6