Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

Transkript

1 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

2 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) Box Halmstad Besöksadress: Axel Olsons gata 4B Tfn: E-post: Plats: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens Kansli, sal Visionen Axel Olsons gata 4B Sammanträdesdatum Tid: kl Ordförande: Dag Hultefors Sekreterare: Pär Henriksson

3 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) ÄRENDEN 1 2 Val av justerare Godkännande av föredragningslista 3 UAN 2014/0003 Ekonomisk rapport 4 UAN 2014/0213 Remittering av promemorian Riksinternatskolor (KS 2014/228) 5 UAN 2014/0218 Rutin för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering 6 UAN 2014/0110 Remiss: Projekt Tillgänglighetsguide 7 UAN 2014/0186 Ansökan från Aspero friskolor AB - NIU handboll 8 UAN 2014/0187 Ansökan från Aspero friskolor AB - NIU-certifiering golf 9 UAN 2014/0216 Tillämpningsanvisningar för ekonomiskt bistånd UAN 2014/0188 Ansökan från Drottning Blankas Gymnasieskola AB - fristående gymnasieskola i Falkenbergs kommun 11 UAN 2014/0185 Ansökan från Laboraskolan AB - fristående gymnasieskola i Halmstads kommun 12 UAN 2012/0440 DV-tvätten 13 Delegationsbeslut 14 Kontakpolitisk verksamhet 15 Dialog/Information

4 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) ÄRENDEN

5 Gymnasieprogram och inriktningar inom Halmstad kommun, läsåret 2013/14 Program Inriktningar som erbjuds Gymnasieskola Per skola Totalt Barn- och fritids Pedagogiskt arbete Sture 8 8 programmet Bygg- och anläggnings Anläggningsfordon Kattegatt programmet Husbyggnad Praktiska 36 Mark och anläggning Måleri Plåtslageri Ekonomi Ekonomi Kattegatt programmet Juridik Aspero 28 El- och energi Elteknik Kattegatt programmet Estetiska Bild och formgivning Sture programmet Dans Drottning Blanka 16 Estetik och media Ljud & bild 105 Musik Teater Fordons- och transport Godshantering Kattegatt programmet Lastbil och mobila maskiner Praktiska 18 Personbil Transport Handel- och administrations Handel och service Sture programmet Hantverksprogrammet Florist Drottning Blanka Frisör Praktiska 41 Övriga hantverk Hotell- och Hotell och konferens Sture programmet Turism och resor Industritekniska Produkt och maskinteknik Kattegatt programmet Svetsteknik International Baccalaureate Sannarp Introduktionsprogrammet Preparandutbildning Kattegatt Programinriktat individuellt val Sannarp 76 Yrkesintroduktion Sture 96 Individuellt alternativ Praktiska 46 Språkintroduktion Plönninge 21 Naturbruks Djur Plönninge programmet Skog Naturvetenskaps Naturvetenskap Kattegatt programmet Naturvetenskap och samhälle Sannarp 64 Restaurang- och livsmedels Kök och servering Sture programmet Bageri och konditori Samhällsvetenskaps Beteendevetenskap Sannarp programmet Samhällsvetenskap Aspero 56 Drottning Blanka 24 Teknik Design och produktutveckling Kattegatt programmet Informations- och medieteknik Ljud & bild 70 Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Vvs- och fastighets Kyl- och värmepumpsteknik Kattegatt programmet Vvs Praktiska 28 Vård- och omsorgs Sannarp programmet Sture 5 Drottning Blanka

6 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 130 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning januari-mars Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Verksamhet 130 består av Arbetsmarknadsenheten, Daglig verksamhet, Ekonomiskt bistånd (de delar som inte är bidrag till enskilda) och Flyktingetablering. Verksamhetens totala nettokostnad har minskat med 15 % jämfört med motsvarande period föregående år. Arbetsmarknadsenhetens resultat för perioden uppgår till 14,7 mkr, 7 % högre jämfört med motsvarande period föregående år. Förändringen förklaras av minskade försäljningsintäkter och ökade lönekostnader. De minskade försäljningsintäkterna beror på Tolkförmedlingens minskade antal uppdrag. Enheten har fler deltagare med anställningsstöd vilket genererar högre lönekostnader medan intäkterna i form av bidrag minskar. De arbetsmarknadspolitiska anställningarna och anställningsstöden förändras ständigt. Resultatet för Daglig verksamhet är 17,6 mkr jämfört med föregående år 25,7 mkr. Det beror till största del på införandet av det nya resursfördelningssystemet då flödet till en början inte fungerade korrekt. Den del av Ekonomiskt bistånd som belastar verksamhet 130, d.v.s. kostnader utöver bidrag till enskilda, har jämfört med motsvarande period föregående år 24 % högre resultat. Förändringen beror på ökade konsult- och lönekostnader. Verksamheten hade till följd av rekryteringar och personalfrånvaro lägre personalkostnader Enheten för etablering av flyktingar har jämfört med motsvarande period föregående år förbättrat sitt resultat med 7 %. Orsaken till det förbättrade resultatet är högre bidragsintäkter från Migrationsverket. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Jämfört med föregående års period har verksamhetens lönekostnader minskat med 2 %. En del av förändringen beror på att extern aktör (Nytida) övertagit 7 enheter inom Daglig verksamhet och kostnaderna numera härleds till köp av verksamhet. Minskningen hade varit större men reduceras dels pga ökade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder dels pga en nyanställd som arbetar åt Samordningsförbundet. Kostnaden för den nyanställde belastar verksamheten men faktureras förbundet och påverkar därmed inte verksamhetens resultat. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram.

7 Verksamhet 130 prognostiserar ingen ramavvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Verksamhet 130 prognostiserar ingen ramavvikelse för personalkostnader Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring jämfört med föregående månads ekonomiska rapport. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringsnetto uppgår till 156 kkr jämfört med föregående års 39 kkr. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamhet 130 prognostiserar ingen ramavvikelse avseende investeringar för Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen avvikelse.

8 Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning januari-mars Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Nettokostnaden för perioden är 6 % lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Skillnaden beror delvis på att kostnader för förebyggande åtgärder inte blivit bokförda. För motsvarande period föregående år betalades det i genomsnitt ut kr till 770 st hushåll per månad har i genomsnitt 751 st hushåll mottagit en utbetalning på kr i månaden. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten prognostiserar inga avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Verksamheten prognostiserar inga avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Nedan redovisas en tabell över utbetalt belopp per ålderskategori avseende mars månad. Under hösten 2013 ökade främst ålderskategorierna mellan 18 och 34 år. Främsta orsaken till att de sökte bidrag var att de var arbetslösa utan ersättning. Ålder Antal hushåll Procentuell fördelning Utbetalt belopp % kr % kr % kr % kr % kr % kr Summa % kr En relativt hög andel bidragstagare i Halmstad har någon typ av arbetshinder, varav de vanligaste är fysisk eller psykisk sjukdom. Kommunen har jämfört med riket en hög andel ärenden som är aktuella månader av året. Jämfört med motsvarande period föregående år har de bidragstagande som varit aktuella för Ekonomiskt bistånd mer än 10 månader dock minskat. Orsaken är att de blivit självförsörjande genom en socialförsäkringsförmån. Projektet Nollplacerade som finansieras av Samordningsförbundet arbetar med samverkan kring personer med arbetshinder, vilket kan vara en bidragande orsak till att en större andel av dem beviljas sjukersättning.

9 Antalet avslutade ärenden är jämförbart med motsvarande period föregående år och många har som avslutningsorsak arbete, vilket oftast är någon form av subventionerad anställning. Det finns faktorer som kan påverka 2014 års utfall men som i dag är svåra att uppskatta. Andelen nybesök för bidragssökande äldre än 25 år har jämfört med motsvarande period föregående år fördubblats. Av de nya bidragshushållen har ca 30 % en registerledare (personen i hushållet som registreras först i ett hushåll) i åldern år, majoriteten av dem uppger sig vara arbetsföra. Den yngre ålderskategorin är avseende nybesök relativt oförändrad. Upp till 2/3 av de nya bidragssökande får avslag på sina ansökningar på grund av att de ej varit aktivt arbetssökande eller att de har ett inkomstöverskott. Detta innebär att de som inte beviljats bistånd i dagsläget inte påverkat kostnadsposten ekonomiskt bistånd men däremot kan göra detta inom kort. Därtill kommer det en lagändring som möjliggör det för barnfamiljer att ansöka om extra bistånd till kostnader för barns fritidsaktiviteter. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Verksamheten har inga investeringsmedel.

10 Verksamhet 651 Gymnasieskolan Driftsredovisning januari - mars Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. I verksamhet 651 ingår förutom gymnasieskolorna även HR, Ekonomi och Vägledningscentrum. Föregående års periodresultat uppgick till ca 73,9 mkr och årets är 81,9 mkr. Mellanskillnaden (8 mkr) beror främst på en minskad organisation och periodiseringsskillnader mellan åren. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Periodens utfall av lönekostnader är 56,2 mkr jämfört med föregående år 51,9 mkr, vilket är 4,3 mkr högre än En lönerevision mer är genomförd i jämförelse med Det har också skett en utökning av klasser p g a John Bauer konkursen (JB) samt ökad flyktingmotagning som medfört större antal elever på Individuella programmet Språk (IM Språk). Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamhet 651 beräknas att överstiga budgeten med 3,8 mkr. Det prognostiserade underskottet förklaras främst av ökat antal elever jämfört med budget avseende IM språk samt ökade kostnader för små klasser som startats som en följd av JB konkursen. Utökningen på IM Språk går från 76 till en prognos på 115 elever. Ramen och budget baseras på 76 elever. Utökning av tjänster i övrigt avser undervisning och stöd för vissa av eleverna från JB som har bristande studieplaner. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Verksamhet 651 beräknas att överstiga budgeten med 3,8 mkr. Det prognostiserade underskottet förklaras främst av ökat antal elever jämfört med budget avseende IM språk samt ökade kostnader för små klasser som startats som en följd av JB konkursen. Utökningen på IM Språk går från 76 till 115 elever. Ramen och budget baseras på 76 elever. Utökning av tjänster i övrigt avser undervisning och stöd för elever som har bristande studieplaner. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. -

11 Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringar uppgår till 457 kkr. Vid motsvarande period föregående år hade inventarier för 356 kkr införskaffats. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten förväntas för helåret uppvisa ett överskott med 6,6 mkr. Detta beror på att investeringsanslaget till Nissaskolan i nuläget inte får användas 575 kkr. (flytten är inte tidssatt) och 6,0 mkr avseende ombyggnad av Kattegattgymnasiet. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ram avvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser.

12 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 661 Vuxenutbildning Driftredovisning januari-mars Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodens resultat uppgår till 14,5 mkr jämfört med 13,8 mkr motsvarande period föregående år. Resultatet beror på högre intäker och även högre kostnader för 2014 i jämförelse med samma period föregående år. Resultatet kan härledas till snabbare faktureringsprocess som ger högre intäkter för uförarenheten och högre kostnader för beställarenheten. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Personalkostnaden uppgår under perioden till 8,6 mkr, vilket är en ökning med 0,5 mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Detta förklaras till största del av lönerevideringen samt projektanställningar. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Avvikelsen är 750 kkr och det beror på paviljongerna på Sturegymnasiet samt verksamhetsutökningen på Brogatan som krävt större lokalytor. Detta är inte kompenserat i ram. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Vuxenutbildningen bedömer att hamna inom budgeterad lönekostnad inklusive lönerevideringen. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. -

13 Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Vuxenutbildningen har hittills inte gjort några investeringar. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin tilldelade investeringsram under Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport.

14 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen (kkr) Helårs-utfall 2013 Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen (kkr) Helårs-utfall 2013 Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Avvikelser Arbetsmarknadsenheten: Budgetavvikelse 2014 Avvikelser Daglig verksamhet: Avvikelser Ekonomiskt bistånd: Avvikelser Flyktingetableringen:

15 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2013 Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2013 Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse 0

16 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2013 Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2013 Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Ökade personalkostnader för Individuella programmet språk (IM Språk). Ökning av elevantal från 76 elever i budget och ram till 115. Avser utökning av tjänster för undervisning och stöd för fd JB-elever som har bristande studieplaner. Budgetavvikelse Budgetavvikelse

17 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen (kkr) Helårsutfall 2013 Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen (kkr) Helårsutfall 2013 Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Paviljonger på Sturegymasiet plus lokalutökning på Brogatan Budgetavvikelse Budgetavvikelse -750

18 1(2) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2014/0213 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: Telefon: Yttrande till kommunstyrelsen, Riksinternatskolor, Dnr KS 2014/228 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande i enlighet med bilaga 1. Sammanfattning Nämnden anser att förslaget innebär positiva konsekvenser för gymnasieelever. Enligt skollagen 10 kap 10 ska utbildningen vara avgiftsfri. Förslaget kan innebära en större likvärdighet gällande antagning till riksinternatskolor då dessa skolor inte längre får möjlighet att ta ut avgifter från vårdnadshavare. Riksinternatskolor kommer att jämställas med andra fristående skolor och erhålla bidrag på samma villkor som övriga fristående skolor. Ärendet Uppdrag Kommunstyrelsen begär följande svar av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden: Vad betyder förslaget för kommunens verksamhet? För- och nackdelar för kommunen? 1

19 Bakgrund Enligt Utbildningsdepartementets promemoria U2014/2011GV, Riksinternatskolor, ska Riksinternatskolorna få samma ställning som andra fristående skolor och de särskilda bidrag som lämnas för verksamheten vid dessa skolor ska tas bort. Analys, förslag och motivering Se bilaga 1 Konsekvenser Se bilaga 1 Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet beretts av verksamhetsutvecklare inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Andra grupper - Fackliga organisationer HUKSAM Lista över bilagor 1. Yttrande Riksinternatskolor(Dnr KS 2014/228) För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 2

20 1(2) Bilaga 1 Yttrande Diarienummer: UAN 2014/0213 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: jorgen.krantz@halmstad.se Telefon: Riksinternatskolor KS 2014/ Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden tillstyrker förslaget kring en ändring av Skollagen enligt Utbildningsdepartementets promemoria U2014/2011/GV. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ställningstagande i sakfrågan: Nämnden anser att förslaget innebär positiva konsekvenser för gymnasieelever. Enligt skollagen 10 kap 10 ska utbildningen vara avgiftsfri. Förslaget kan innebära en större likvärdighet gällande antagning till riksinternatskolor då dessa skolor inte längre får möjlighet att ta ut avgifter från vårdnadshavare. Riksinternatskolor kommer att jämställas med andra fristående skolor och erhålla bidrag på samma villkor som övriga fristående skolor. Lagförslag enligt Promemoria U2014/201/GV Förslag: Riksinternatskolorna ska få samma ställning som andra fristående skolor och de särskilda bidrag som lämnas för verksamheten vid dessa skolor ska tas bort. Det finns idag tre riksinternatskolor: Sigtuna Humanistiska Läroverk, Lundsbergs skola och Grennaskolan. Skolorna har enskilda huvudmän och är fristående med ställning som riksinternatskola. I dagsläget studera två(2) elever vid Sigtuna Humanistiska Läroverk, International Baccalaureate. Dessa elever påverkas inte av lagförslaget. För ungdomar från Halmstads kommun har lagförslaget ingen betydelse och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden påverkas inte negativt av lagförslaget. 1

21 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden tillstyrker förslaget från Utbildningsdepartementet att riksinternatskolorna ska få samma ställning som andra fristående skolor och de särskilda bidrag som lämnas för verksamheten vid dessa skolor ska tas bort. Förslag: Statsbidrag till kostnader för utlandssvenska elevers utbildning i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska lämnas enligt ett enhetligt system, oavsett vilken skola eleverna väljer. Det nya systemet ska gälla även gälla statsbidrag för IB-elever för utlandssvenska elever, utom i vissa fall. Reglerna ska samlas i en ny förordning om statsbidrag till kostnader för utlandssvenska elevers utbildning i Sverige. Antalet elever inom gymnasieskolan som genom åren har sökt och antagits på riksinternatskolor är få. De ekonomiska konsekvenser för kommuner som skrivs fram i remissen gällande bidrag för utlandssvenska elever gäller sålunda ej Halmstads kommun. Förslaget kan få positiva konsekvenser för barn och elever. Enligt skollagen 10 kap 10 ska utbildning en vara avgiftsfri. Förslaget kan innebära en större likvärdighet gällande antagning till riksinternatskolor då dessa skolor inte längre får möjlighet att ta ut avgifter från vårdnadshavare. Riksinternatskolor kommer att jämställas med andra fristående skolor och erhålla bidrag på samma villkor som övriga fristående skolor Förslag: Förändringarna ska träda i kraft den 1 juli För elever som dessförinnan påbörjat sin utbildning vid en riksinternatskola ska statsbidrag i huvudsak lämna enlighet med vad som gäller enligt dagens föreskrifter under återstoden av deras skolgång i årskurserna 7-9 i grundskolan, deras utbildning i gymnasieskolan eller deras IB-utbildning. För elever i grundskolan som beviljats inackorderingstillägg ska äldre bestämmelser om inackorderingstillägg fortsätta gälla till och med juni Förlaget har ingen påverkan på Halmstads kommun Konsekvenser för Halmstads kommun Förslagen i promemorian medför inga nya åtaganden eller kostnader för Halmstads kommun. För nämnd/styrelse Dag Hulterfors Ordförande Annika Vannerberg Förvaltningschef 2

22 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2014/0218 Version:1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: Telefon: Rutin för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen beslutar att fastställa Rutin för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering enligt förslaget i bilaga 1 ( ). Sammanfattning Enligt Skollagen (2010:800) 6 kapitlet Åtgärder mot kränkande behandling, 6 ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. En arbetsgrupp har tagit fram ett förslag på rutin för arbetet mot kränkningar, trakasserier och diskriminering. Rutinerna tydliggör hur arbetet med anmälan, utredning och åtgärder ska ske, samt ger en gemensam grund för skolornas arbete med likabehandlingsplaner. Genom rutinerna tydliggör utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden hur arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska ske, vilket i sin tur blir en vägledning och stöd för skolorna i sitt arbete. 1

23 Ärendet Uppdrag Enligt Skollagen (2010:800) 6 kapitlet Åtgärder mot kränkande behandling, 6 ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Förslaget till rutiner är ett förtydligande om hur detta arbete ska ske inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Bakgrund På sitt sammanträde i juni 2013 behandlade utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan I samband med detta beslutade Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att Skolornas arbete med likabehandlingsplanerna ses över, med målet att de ska vara aktiva dokument för att motverka kränkande behandling. För att arbeta med denna fråga bildades en arbetsgrupp med representanter från varje skola. Gruppen har letts av förvaltningens kvalitetsutvecklare och i gruppen har det ingått lärare, rektorer och elevhälsa. Utgångspunkten för arbetet har varit skollagen, diskrimineringslagen och de allmänna råden gällande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Analys, förslag och motivering Skollagen beskriver att det finns en skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Enligt de allmänna råden gällande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling så bör huvudmannen upprätta rutiner för hur en anmälan av trakasserier eller kränkande behandling ska gå till. Huvudmannen bör också se till att det finns en tydlig ansvarsfördelning och rutiner för utredning av kränkande behandling. I förslaget till rutin klargörs hur anmälan ska göras till rektor och huvudman, samt ansvarsfördelning vid utredning. För utredningen har en särskild blankett tagits fram som alla skolorna ska använda sig av. Enligt skollagen och diskrimineringslagen ska huvudmanen också se till att det varje år upprättas en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Det räcker dock inte med en sådan plan för hela utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, utan varje skola måste upprätta en egen. I rutinen ingår en gemensam grund för att bygga en likabehandlingsplan som alla skolorna ska använda sig av. I vissa fall är det bara rubriker på stycken som måste vara med enligt styrdokumenten, i andra fall finns det med texter som alla skolorna ska ha med i sina likabehandlingsplaner. Ett exempel på det är olika definitioner av begrepp inom likabehandlingsarbetet. Skolorna är fria att lägga till fler rubriker/kapitel än de föreslagna, men de får inte plocka bort några. På detta sätt säkerställs att skolorna inte missar väsentliga delar som måste vara med i likabehandlingsplanerna. 2

24 Konsekvenser Genom rutinerna tydliggör utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden hur arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska ske, vilket i sin tur blir en vägledning och stöd för skolorna i sitt arbete. Nämnden förtydligar därmed de skyldigheter som finns för huvudmannen i skolagens 6 kapitel rörande kränkande behandling. Det möjliggör i sin tur en större rättsäkerhet för eleverna. Ärendets beredning Inom kommunen Förslaget har tagit fram av en arbetsgrupp bestående av rektorer, skolsköterska, lärare, administrativ koordinator och kvalitetsutvecklare. Rutinerna har sedan behandlats med alla gymnasierektorerna på ett pedagogiskt möte. Andra grupper Samråd har skett med Barn- och ungdomsförvaltingen gällande deras motsvarande rutiner. Fackliga organisationer Ärendet har behandlats i HUKSAM i sedvanlig ordning. Lista över bilagor 1. Rutin för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering 2. Blankett Utredning när en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Ann-Sofie Hammargren Skolchef 3

25 Rutin för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

26 1. Samma rutin för alla gymnasieskolor inom UAF Denna skrift utgår ifrån kapitlet Åtgärder mot kränkande behandling (kapitel 6) i den skollag (2010:800) som trätt i kraft 1 juli Denna skrift med tillhörande blankett ska användas av alla gymnasieskolor inom UAF. Materialet är utformat i enlighet med skollagen i syfte att främja en juridisk kvalitetsbedömning, dvs. att främja att arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering sker enligt skyldigheter, ansvar och rättigheter som lagen fastställer. Enligt den nya skollagen kan vårdnadshavare överklaga flera olika beslut kopplat till skolors arbete. Krav på handläggning har också tillkommit. Materialet ska även bidra till likvärdighet i hantering av dessa frågor oavsett i vilken av kommunens gymnasieskolor eller gymnasiesärskolor eleverna går i. Materialet innehåller även exempel på stöd och råd i arbetet med likabehandling. 2. Skollagens krav på anmälan, utredning och åtgärder Skollagen 6 kap Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Åtgärder mot kränkande behandling: 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). (Skollagen 2010:800, kapitel 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Så snart huvudmannen eller någon ur personalen fattar misstanke eller får signaler om att en elev blir eller känner sig kränkt måste de agera. Huvudmannen ska alltid informeras när rektorn får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt för kränkande behandling. Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser där en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Det ska med andra ord inte göras någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till rektorn respektive huvudmannen. Anmälningsskyldigheten gäller även om ett barn eller en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av någon i personalen. Det är viktigt att all personal känner till hur ett ärende om kränkande behandling ska hanteras. Hur proceduren vid en situation gällande kränkande behandling ska gå till beskrivs nedan. 2

27 3. Rutiner vid anmälan, utredning och åtgärder Att upptäcka, anmäla och utreda Vid misstanke av kränkande behandling eller att elev upplevt sig kränkt har all personal en skyldighet att direkt agera samt att anmäla detta till rektor. En tumregel är att detta ska ske inom 24 timmar, när så är möjligt. Rektor eller den rektor utser samtalar med berörda elever. När en elev anses ha blivit utsatt för kränkning ska UAF:s utredningsblankett användas. Utredningsblanketten diarieförs och läggs i elevakten. Kopia ges till rektor för det fortsatta arbetet. Samtliga berörda vårdnadshavare till omyndiga elever informeras. Myndig elevs vårdnadshavare informeras om samtycke finns från eleven. Berörd personal informeras. Rektor ansvarar för att anmälan görs till huvudmannen via att en kopia av utredningen sänds över till skolchefen på förvaltningskansliet, omedelbart efter att denna är färdigställd. Förvaltningskansliet ansvarar för att nämnden regelbundet ges en bild av antalet kränkningsoch diskrimineringsärenden, samt utfallet av dessa. Detta lyfts som informationsärenden på nämnden. Att åtgärda De åtgärder som vidtas på såväl kort som lång sikt måste leda till att kränkningarna upphör. För att de ska vara effektiva måste de bygga på en analys av resultatet av utredningen. Tänkbara åtgärder kan exempelvis vara återkommande samtal med elever och vårdnadshavare utifrån behov och med personal som har kompetens för uppgiften ökade observationer vid olika tillfällen av skolans personal omorganisation i och av grupper samt hjälp av skolkurator eller skolpsykolog Arbetsgång vid diskriminering eller kränkning av elev från personal Personal som misstänker diskriminering anmäler detta omedelbart till rektor, som ansvarar för utredning av händelsen. Rektor samtalar med berörd personal och elev, vårdnadshavare. När en elev anses ha blivit utsatt för diskriminering ska UAF:s utredningsblankett användas. Kopia förvaras i personalakten. Rektor ansvara för att anmälan görs till huvudmannen via att en kopia av utredningen sänds över till skolchefen på förvaltningskansliet. Vid behov sker information/samråd kring händelsen med HR. Vid behov tar rektor i samråd med HR ställning till arbetsrättsliga åtgärder. Att följa upp Uppföljning görs av ansvariga för utredningen 3

28 4. Planer mot diskriminering och kränkande behandling Skollagen 6 kap Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. (Skollagen 2010:800, kapitel 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Inom UAF ska varje gymnasieskola årligen upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling, nedan kallad likabehandlingsplan. Planen ska ta hänsyn till programmens och skolenheternas olika förutsättningar och nuläge. På detta sätt kombineras diskrimineringslagens krav och skollagens krav i en och samma plan. Planerna ska följa det övergripande upplägg som beskrivs i nästkommande kapitel. Detta baseras på Skolverkets allmänna råd Arbete mot diskriminering och kränkande behandling. UAF:s utredningsblankett ska finnas med som en bilaga till skolornas likabehandlingsplaner. Ett tips är att ha med en text med aktuella kontaktuppgifter till trygghetsteam eller motsvarande i likabehandlingsplanen. Skolorna ska involvera eleverna i upprättandet av likabehandlingsplanerna. Hur detta ska gå till ska beskrivas i planerna. Det kan till exempel ske genom att engagera olika forum för elevinflytande i kartläggingen och upprättandet av likabehandlingsplanerna. 4

29 5. Gemensam grund för att bygga likabehandling plan Samtliga rubriker som finns nedan ska alla gymnasieskolor inom Halmstad Utbildning ha med i sina likabehandlingsplaner. Under vissa av rubrikerna finns redan text som ska gälla på alla skolorna, och som därmed enkelt kan kopieras in. Skolorna är fria att lägga till text inom dessa kapitel, om de så önskar. Kursiverade stycken är information om vad kapitlen ska innehålla, eller tips som skolan kan ha med sig i skrivandet av kapitlet. Denna text ska inte med i skolornas version av likabehandlingsplanerna utan är endast vägledande. Inledning I inledningen behöver skolan beskriva mål och syfte för likabehandlingsplanen. Beskriv gärna skolans vision med likabehandlingsarbetet. Lagar och styrdokument Följande text ska finnas med. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever trädde i kraft den första april 2006 och uppdaterades första januari Lagen ställer skärpta krav på att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och en skyldighet att utreda omständigheterna när personal får kännedom om att någon elev utsatts för kränkningar. Det är förbjudet att diskriminera ett barn eller en elev i förskoleverksamhet eller skolan. Huvudmannen eller personalen får inte heller utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Dessutom måste skolan bedriva aktiva åtgärder för att rättigheter och motverka kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om diskriminering och kränkande behandling i skolan i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 kap. 6). Lagstiftningen gäller för verksamhet som bedrivs i skola, förskoleverksamhet och inom skolbarnsomsorgen. Tidigare fanns dessa bestämmelser i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Ur Diskrimineringslagen 2008:567 Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöver-skridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Ur skollagen 6 kap. 6 (utdrag) Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Definitioner Nedstående definitioner ska finnas med. Utöver dessa kan skolan välja att lägga till fler definitioner. Elev: Den som utbildas eller söker utbildning som regleras i skollagen (Skolverkets Allmänna råd, 2012). Personal: Anställda och uppdragstagare i skollagsreglerad verksamhet (Skolverkets Allmänna råd, 2012). Diskriminering, trakasserier och kränkning kan utföras: Verbalt (hot, svordomar, öknamn) Fysiskt (slag, knuffar) Psykosocialt (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) 5

30 Genom texter och bilder (teckningar, lappar, sms, foto, meddelande på olika webbcommunities) Materiellt (Punkterat däck, knäckt penna) Diskriminering: När skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Diskriminering kan vara aktiv eller passiv, och i båda fallen kan den vara antingen medveten eller omedveten. Aktiv diskriminering: Eleven missgynnas i förhållande till de andra eleverna. Exempel: På en klassutflykt tar man inte med en rullstolsburen elev då man har planerat för aktivitet i oländig terräng (skog och snår). Passiv diskriminering: En elev missgynnas genom att skolan tillämpar en regel som i praktiken missgynnar eleven. Exempel: Om skolan bara serverar en typ av mat som elever pga trosuppfattning inte kan äta. Diskriminering av elever i skolan kan bara utföras av personalen eftersom det förutsätter att man har makt att fatta beslut som kan missgynna grupper av elever/elev. Oavsett uppsåt/medvetenhet eller ej så kan personal diskriminera. Är det en handling eller struktur som utestänger/kränker elever emellan går det under trakassering om det är utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier: Handlingar som kränker en elevs värdighet och har samband utifrån någon av diskrimineringsgrunderna: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Exempel: Elev blir retad av klasskamrat för att hennes pappa är homosexuell. Kränkningar: Är ett samlingsbegrepp för alla handlingar som kränker värdighet, men som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både skolans personal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Viktig att tänka på är att individens upplevelse av kränkningen måste respekteras och tas på allvar. Exempel: En elev kränks eller mobbas av andra elever för att hon är mammig. Mobbing: Det är när en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer under viss tid (Dan Olweus 1999). Det råder också en obalans i maktförhållandet mellan mobbare och den som mobbas. Det finns ingen balans mellan de två parterna utan en part kränker en annan. Marie Wrethander, 2007, har forskat kring fenomenet inne- och uteslutning i grupper och vilka normer som skapas i skolans grupper. Forskarna talar mycket om gruppens betydelse vid mobbing- den 6

31 tysta skaran som genom att inte agera höjer mobbarens status. Det är därför önskvärt som ett led i ett förebyggande arbete att få följeslagarna eller betraktarna att reagera och agera, det vill säga sänka toleransen för mobbing. Situationer där mobbing uppstår är inte oberoende av den omgivning och de sammanhang som det sker i. De är både ett resultat av och villkor för utveckling och lärande. Både en effekt och en orsak. (Hägglund 1996) Konflikt: Konflikt betyder sammanstöta, råka i strid, kämpa. Generellt handlar konflikter om att två eller flera eftersträvar samma resurser (saker, bekräftelse, inflytande). Man ser varandra som jämbördiga. De kan dock leda till kränkning, men kan också leda till konstruktiva och skapande om de hanteras på ett bra sätt. De inblandade kan ändra uppfattning i sak, hitta nya alternativ och lägga konflikten åt sidan (Nationalencyklopedin) Befogade tillsägelser: Förbudet för skolpersonal att utsätta elever för kränkningar gäller inte tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö. Uppföljning och utvärdering av föregående läsårs likabehandlingsplan I detta kapitel beskriver och utvärderar skolorna hur arbetet med förgående läsårs likabehandlingsplan har utfallit. Kartläggning av verksamheten/nulägesanalys Kartläggningen ska innehåll samtliga sju diskrimineringsgrunder och annan kränkande behandling. Eleverna ska involveras i kartläggningen. Elevbarometern är ett verktyg som ska användas vid kartläggningen. Utöver denna kan skolan välja att ta med andra enkäter eller/och kvalitativa mätningar genom intervjuer och observationer med elever. Eleverna kan vidare engageras genom olika råd på skolan, så som till exempel klassråd, programråd och matråd. Om kartläggningen är omfattande räcker det att det i likabehandlingsplanen finns med en sammanfattning av denna i detta kapitel. I detta kapitel bör även de åtgärder som avses genomföras utifrån kartläggningen beskrivas. Likaså vem som är ansvarig för att genomföra och utvärdera åtgärden. Främjande arbete Främjande arbete syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det ska riktas mot alla elever och drivas kontinuerligt utan förekommen anledning. Skolan kan utgå från analysnivåerna skolnivå, gruppnivå och individnivå. Exempel: Elever får återkommande, med stöd av personal, hålla i aktiviter för att skapa en god atmosfär. Till exempel ett elevkafé. Det ska framgå vilka som är ansvariga för genomförandet av aktiviteterna i det förebyggande arbetet, samt när aktiviteterna ska följas upp. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakassering och annan kränkande behandling. Exempel: Ta fram ordningsregler tillsammans med eleverna. I detta kapitel beskrivs det förebyggande arbete som skolan planerar utifrån kartläggningen. Skolan kan utgå från analysnivåerna skolnivå, gruppnivå och individnivå. Det ska också ingå vilka som är ansvariga för genomförandet av aktiviteterna i det förebyggande arbetet, samt när de ska följas upp. Rutin för elevers och vårdnadshavares anmälan av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Nedanstående text ska ingå i detta kapitel. Skolan kan om den så önskar lägga till förtydligande om rutinerna på just deras enhet, så länge de inte står i strid med de gemensamma rutinerna. 7