Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

Transkript

1 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

2 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) Box Halmstad Besöksadress: Axel Olsons gata 4B Tfn: E-post: Plats: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens Kansli, sal Visionen Axel Olsons gata 4B Sammanträdesdatum Tid: kl Ordförande: Dag Hultefors Sekreterare: Carina E Persson

3 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) ÄRENDEN Sida 1 2 Val av justerare Godkännande av dagordning 3 UAN 2014/0003 Ekonomisk rapport 4 UAN 2014/0200 Begäran om tilläggsanslag för ökade lokalkostnader 5 UAN 2013/0195 Samverkan med Region Halland 6 UAN 2014/0197 Elevantal i gymnasieskolan UAN 2014/0198 Elevtalsutveckling, långtidsprognos UAN 2013/0209 Gymnasieorganisation läsåret 2014/ UAN 2014/0152 Etablering av kontaktcenter 10 UAN 2014/0195 Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan UAN 2014/0196 Elevbarometer för gymnasiesärskolan UAN 2014/0146 Remiss - Motion om kompetensutveckling och kompetensväxling 13 UAN 2013/0338 Remiss - Motion om renovering av gamla fiskartorpet "Lilla Köpenhamn" inlämnad av socialdemokraterna 14 UAN 2014/0160 Ansökan om att ingå i yrkeshögskolan - Automationsingenjör i mekatronik

4 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) ÄRENDEN Sida 15 UAN 2014/0193 Ansökan om att ingå i yrkeshögskolan - Elingenjör 16 UAN 2014/0205 Tillgänglighetsmiljonen Delegationsbeslut Kontaktpolitisk verksamhet Informationsärenden Övrigt

5 Programförkortningar Förkortning BF BP EC EN ES FP HP HR IB IP MP NV-KG NV-SN OP SP-KG SP-SN SP-SR TE BF BF lär BA BA lär EE EK ES FT HA HA lär HT HT lär HU HV IB IN NA-KG NA-SN RL RL lär SA-SN SA-SR TE VF VO VO lär IV/IM IV/IM-ASPB IVIK SÄRFA SÄRIVES SÄRTM SÄRHOS SÄRIVSI SÄRIVEA SÄRES SÄRHR Förklaring Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet International Baccalaureate Industriprogrammet Medieprogrammet Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet, Kattegatt Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture Teknikprogrammet Barn- och fritidsprogarmmet Barn- och fritidsprogarmmet, lärling Bygg- och anläggningsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet, lärling El- och energiprogrammet Ekonomiprogrammet Estiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet, lärling Hotell- och turismprogrammet Hotell- och turismprogrammet, lärling Humanistiska programmet Hantverksprogrammet International Baccalaureate Industritekniska programmet Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp Restaurang- och livsmedelsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet, lärling Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture Teknikprogrammet Vvs- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet, lärling Individuella programmet/ Introduktionsprogram Individuella programmet/ Introduktionsprogram - Aspbergerklass Individuella programmet introduktionskurs Särskolans Fastighet- och anläggningsprogram Särskolans individuella program estetisk profil Särskolans Trä- och metalltekniska program Särskolans Omvårdnad och handelsprogram Särskolans individuella program sinnesutvecklande profil Särskolans individuella program autismprofil Särskolans Estetiska program Särskolans Hotell och restaurangprogram

6 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 130 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning januari-februari Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Verksamhet 130 består av Arbetsmarknadsenheten, Daglig verksamhet, Ekonomiskt bistånd (de delar som inte är bidrag till enskilda) och Flyktingetablering. Verksamhetens totala nettokostnad har minskat med 32 % jämfört med motsvarande period föregående år. Detta beror till stor del på Daglig verksamhets resursfördelning samt att lokalkostnaderna inte blivit bokförda än. Arbetsmarknadsenhetens resultat för perioden uppgår till 10,7 mkr, 6 % lägre jämfört med motsvarande period föregående år. De arbetsmarknadspolitiska anställningarna och anställningsstöden förändras ständigt. Enheten har fler deltagare med anställningsstöd vilket genererar högre lönekostnader medan intäkterna i form av bidrag minskar. Resultatet för Daglig verksamhet är 7,8 mkr jämfört med föregående år 17,2 mkr. Det beror till största del på införandet av det nya resursfördelningssystemet då flödet till en början inte fungerade korrekt. En annan faktor är volymtilldelningen på 3,7 mkr som DV erhållit för 2014 och som kommer nyttjas först senare under året. Den del av Ekonomiskt bistånd som belastar verksamhet 130, d.v.s. kostnader utöver bidrag till enskilda, har jämfört med motsvarande period föregående år 14 % högre resultat. Verksamheten hade till följd av rekryteringar och personalfrånvaro lägre personalkostnader För att kunna bemöta verksamhetens krav på kötider har en bemanningsfirma anlitats under årets två första månader. Enheten för etablering av flyktingar har jämfört med motsvarande period föregående år ett försämrat resultat. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har fattat beslut om fördelning av schablonersättning vilket innebär att Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF) får en del av intäkterna från Migrationsverket. Föregående år bokfördes dessa intäkter i driftsredovisningen för vht 130 men 2014 kommer de att tillfalla BUF direkt. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Jämfört med föregående års period har verksamhetens lönekostnader minskat med -1,6 % vilket beror på att en extern aktör (Nytida) övertagit 7 enheter inom Daglig verksamhet och kostnaderna numera härleds till köp av verksamhet. Den minskade kostnaden reduceras av en ökad kostnad för arbetsmarknadsåtgärder. Årets löneökningar är även de en bidragande faktor till reduceringen.

7 Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamhet 130 prognostiserar ingen ramavvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Verksamhet 130 prognostiserar ingen ramavvikelse för personalkostnader Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. - Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringsnetto uppgår till 67 kkr jämfört med föregående år då det inte hade genomförts några investeringar. Investeringarna är genomförda på Ekonomiskt bistånd som ett led av att de anställd mer personal för att bemöta kraven på kortare kötider. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamhet 130 prognostiserar ingen ramavvikelse avseende investeringar för Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Detta är årets första uppföljning varav det inte finns någon föregående rapport att jämföra med.

8 Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning januari-februari Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Nettokostnaden för perioden är 5 % lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Skillnaden beror dock på kostnader som ännu inte blivit bokförda. Verksamhetens totala kostnad för bidrag till enskilda samt antal hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd är jämfört med motsvarande period relativt oförändrat, likaså den genomsnittliga utbetalningen av ekonomiskt bistånd per hushåll. För motsvarande period föregående år betalades det i genomsnitt ut kr till 754 st hushåll per månad har i genomsnitt 753 st hushåll mottagit en utbetalning på kr i månaden. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Likt motsvarande rapport föregående år prognostiserar verksamheten inga avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Verksamheten prognostiserar inga avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Nedan redovisas en tabell över utbetalt belopp per ålderskategori avseende februari månad. Under hösten 2013 ökade främst ålderskategorierna mellan 18 och 34 år. Främsta orsaken till att de sökte bidrag var att de var arbetslösa utan ersättning. Ålder Antal hushåll Procentuell fördelning Utbetalt belopp % % % % % % Summa %

9 Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Verksamheten har inga investeringsmedel.

10 Verksamhet 651 Gymnasieskolan Driftsredovisning januari - februari Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. I verksamhet 651 ingår förutom gymnasieskolorna även HR, Ekonomi och Vägledningscentrum. Föregående års periodresultat uppgick till ca 57,8 mkr och årets är 53,5 mkr. Mellanskillnaden (4,3 mkr) beror bl.a. på periodiseringsskillnader mellan åren och färre program i enlighet med nya gymnasieskolan, vilket medfört en mindre organisation på enheterna. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Periodens utfall av lönekostnader är 37,2 mkr jämfört med föregående år, 34,8 mkr, vilket är 2,4 mkr högre än Det har skett en utökning av klasser p g a John Bauer (JB) samt ökad flyktingmotagning som medfört större antal elever på Individuella programmet Språk (IM Språk). Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamhet 651 beräknas att överstiga budgeten med 3,8 mkr. Det prognostiserade underskottet förklaras främst av ökat antal elever jämfört med budget avseende IM språk samt ökade kostnader för små klasser som startats som en följd av JB konkursen. Halmstad Utbildning har påbörjat analys och plan för ågärder. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Avvikelsen beror på ökat antal lärartjänster för IM Språk (prognos med fler elever där än vad som budgeterats för) och för de elever från JB koncernen som inte kunde placeras i befintliga klasser. I det sistnämnda fallet så innebär detta att det har fått startats upp klasser med få elever i varje klass. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. -

11 Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringar uppgår till 259 kkr. Vid motsvarande period föregående år hade inventarier för 0 kkr införskaffats. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten förväntas för helåret uppvisa ett överskott med 6,6 mkr. Detta beror på att investeringsanslaget till Nissaskolan i nuläget inte får användas 575 kkr. (flytten är inte tidssatt) och 6,0 mkr avseende ombyggnad av Kattegattgymnasiet. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ram avvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser.

12 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 661 Vuxenutbildning Driftredovisning januari-februari Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodens resultat uppgår till 8,2 mkr jämfört med 9,8 mkr motsvarande period föregående år. Avvikelsen beror på att hyreskostnaderna inte bokförts och de beräknas för perioden till 0,7 mkr samt att hyreskostnaderna föregående år inte periodiserades korrekt så det är ett nollsummespel. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Personalkostnaden uppgår under perioden till -5,7 mkr, vilket är en ökning med 0,3 mkr (4,8 %) jämfört med motsvarande period föregående år. Detta förklaras till största del av lönerevideringen samt projektanställningar. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Avvikelsen är 750 kkr och det beror på paviljongerna på Sturegymnasiet samt verksamhetsutökningen på Brogatan som krävt större lokalytor. Detta är inte kompenserat i ram. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Vuxenutbildningen bedömer att hamna inom budgeterad lönekostnad inklusive lönerevideringen. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. -

13 Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Vuxenutbildningen har hittills inte gjort några investeringar. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin tilldelade investeringsram under Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Första uppföljningen därav ingen föregående rapport att jämföra med.

14 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen (kkr) Helårs-utfall 2013 Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen (kkr) Helårs-utfall 2013 Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Avvikelser Arbetsmarknadsenheten: Budgetavvikelse 2014 Avvikelser Daglig verksamhet: Avvikelser Ekonomiskt bistånd: Avvikelser Flyktingetableringen: Budgetavvikelse 0

15 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2013 Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2013 Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse 0

16 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2013 Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2013 Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Ökade personalkostnader till följd av ökning av elever på IM Språk samt utökning av personal för att skapa klasser till Budgetavvikelse Budgetavvikelse

17 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen (kkr) Helårsutfall 2013 Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen (kkr) Helårsutfall 2013 Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Paviljonger på Sturegymasiet plus lokalutökning på Brogatan Budgetavvikelse Budgetavvikelse -750

18 1(5) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2014/0200 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: Telefon: Begäran om tilläggsanslag för ökade lokalkostnader Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att till kommunfullmäktige ställa en begäran om tilläggsanslag med kr för ökade lokalkostnader Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att söka efter läge att placera paviljonger för evakuering av delar av Kattegattgymnasiet. Sammanfattning Andelen nyanlända ungdomar och ensamkommande barn har påverkat antalet ungdomar som läser vid Introduktionsprogrammets Språkintroduktion(IMSpr). Från tidigare elever visar prognosen för 2015 på elever. För att klara denna elevökning krävs ytterligare lokaler enligt följande: Extern förhyrning under perioden Delår 2014, kr Helår 2015, kr Delår 2016, kr Andelen nyanlända till Halmstad har ökat och kommer fortsätta att öka. Tidigare år har studerande anmält sig för SFI studier varje månad och denna siffra ökade under sommaren 2014 och är nu uppe i per månad vilket leder till att fler 1

19 utbildningslokaler för SFI är nödvändiga. Under 2013 studerande 340 SFI vid den kommunala vuxenutbildningen vilken nu ökat till 437 och prognosen för kommande år är 600 studerande. För att klara denna elevökning har det krävts ytterligare lokaler enligt följande: Paviljonger under perioden Helår 2014, kr Helår 2015, kr Delår 2016, kr Sedan minst tio år har arbete pågått med att planera för ersättningslokaler för Kattegattgymnasiet alternativt en renovering av befintliga lokaler. Sedan 2009 har en renovering planerats inom en av kommunfullmäktige fastställd ram. I denna har inte kostnaden för ersättningslokaler för verksamheten under renoveringen ingått. I normalfallet vid större renoveringar/verksamhetsanpassningar skall Fastighetskontoret erbjuda och bekosta evakueringslokaler och dessa kostnader ska inrymmas i projektet. Då det i ramen för projektet förbättringar av lokalsituationen för gymnasieskolan inte ingått medel för evakueringslokaler har verksamheten planerat för att evakuera inom Kattegattgymnasiet då skolan var planerad att renoveras i ett flertal etapper. Planering påbörjades också för att nyttja lokaler inom Sannarps- och Sturegymnasierna. Fastighetskontoret har uppskattat att den mängd miljöfarliga ämnen(asbest och PCB) som ska saneras i samband med renoveringen av Kattegattgymnasiet är mer än förväntad. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen anser att en större evakuering ur framförallt arbetsmiljöskäl är att föredra. Även fastighetskontoret anser att en större evakuering av Kattegattgymnasiet är att föredra då detta effektiviserar renoveringsarbetet. Antalet studerande vid vuxenutbildningen har ökat vilket lett till att både Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet har brist på lokaler vilket gör att någon evakuering inom och mellan gymnasieskolorna inte är möjlig. För att klara Kattegattgymnasiet evakuering krävs ersättningslokaler enligt följande: Extern förhyrning under perioden Delår 2014, kr Helår 2015, kr Delår 2016, kr Paviljonger under perioden Delår 2014, kr Helår 2015, kr Delår 2016, kr Ärendet Uppdrag --- 2

20 Bakgrund Sedan minst tio år har arbete pågått med att planera för ersättningslokaler för Kattegattgymnasiet alternativt en renovering av befintliga lokaler. Sedan 2009 har en renovering planerats inom en av kommunfullmäktige fastställd ram. I denna har inte kostnaden för ersättningslokaler för verksamheten under renoveringen ingått. I normalfallet vid större renoveringar/verksamhetsanpassningar skall Fastighetskontoret erbjuda och bekosta evakueringslokaler och dessa kostnader ska inrymmas i projektet. Analys, förslag och motivering Andelen nyanlända flyktingar och ensamkommande barn har påverkat antalet ungdomar som läser vid Introduktionsprogrammets Språkintroduktion(IMSpr). Under flera år har elevtalen legat på mellan elever och verksamhetens lokaler har varit anpassade för dessa elevtal. Socialnämnden har idag beslut om tre(3) boendeplatser för ensamkommande barn vilket i sin tur genererat 20 utbildningsplatser inom IMSpr. Socialnämnden står i begrepp att utöka antalet platser för ensamkommande barn till platser vilket påverkar prognosen för antalet elever som kommer att läsa vid IMSpr. Under senaste halvåret har en ökning av antalet elever skett och antalet elever i mars 2014 är 90 och prognosen för september 2014 är 115 elever och vårterminen 2015 är prognosen elever. För att klara denna elevökning krävs ytterligare lokaler enligt följande: Extern förhyrning under perioden Delår 2014, kr Helår 2015, kr Delår 2016, kr I samband med att Kattegattgymnasiet är färdigt kan denna elevgrupp inrymmas på Kattegattgymnasiet. Andelen nyanlända till Halmstad har ökat och kommer fortsätta att öka. Tidigare år har studerande anmält sig för SFI studier varje månad och denna siffra ökade under sommaren 2014 och är nu uppe i per månad vilket leder en ökning från 727 för 2013 till en prognos på ca ansökningar för Under 2013 ökade antalet SFI studerande vid den kommunala vuxenutbildningen från 340(392) till 437(575) och prognosen för våren 2015 är ca 600(790). Siffror inom parentes inklusive extern utbildningsanordnare. För att klara denna ökning av antalet studerande krävs ytterligare lokaler enligt följande: Paviljonger under perioden Helår 2014, kr Helår 2015, kr Delår 2016, kr I samband med att Kattegattgymnasiet är färdigt ska denna studerandegrupp inrymmas på Kattegattgymnasiet. Då det i ramen för projektet förbättringar av lokalsituationen för gymnasieskolan inte ingått medel för evakueringslokaler har verksamheten planerat för att evakuera inom Kattegattgymnasiet då skolan var planerad att renoveras i ett flertal etapper. Planering påbörjades också för att nyttja lokaler inom Sannarps- och Sturegymnasierna. 3

21 Kattegattgymnasiets renovering var planerad att ske under den period som elevkullarna inom gymnasieskolan var som minst. Den fördröjning som skett gör nu att renoveringen kommer att pågå samtidigt som elevkullarna ökar igen. Samtidigt har elevtalen vid de kommunala skolorna ökat p.g.a. JB-konkursen sommaren 2013 men även det faktum att de kommunala gymnasieskolorna ökar sin marknadsandel. Samtidigt har antalet studerande vid vuxenutbildningen ökat vilket lett till att både Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet har brist på lokaler vilket gör att någon evakuering inom och mellan gymnasieskolorna inte är möjlig. Inom Kattegattgymnasiet bedrivs yrkehögskoleutbildning sedan tidigare mot Automationsingenjör i mekatronik och from hösten 2014 även en utbildning mot Produktionsingenjör i mekanik vilka då kräver fler utbildningslokaler. Erfarenheterna av bl.a. renoveringen av idrottshallen på Kattegattgymnasiet hösten 2013 visar att det blir mer omfattande arbete och risk för arbetsmiljöproblem om verksamhet pågår i anslutning till lokaler som renoveras. Fastighetskontoret har uppskattat att den mängd miljöfarliga ämnen(asbest och PCB) som ska saneras i samband med renoveringen av Kattegattgymnasiet är mer än förväntad. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen anser att en större evakuering ur framförallt arbetsmiljöskäl är att föredra. Även fastighetskontoret anser att en större evakuering av Kattegattgymnasiet är att föredra då detta effektiviserar renoveringsarbetet på ett antal punkter vilka dock ej är kostnadsberäknade: Tidsplaneringen behöver inte delas mellan entreprenören och skolan, det kommer annars att kräva samordning varje vecka. Etappindelningen utgår, entreprenören kan planera friare. Befintliga system, data- el- ventilation mm behöver inte hållas i drift. Svår/farlig arbetsmiljö p.g.a. buller och damm som alltid uppstår på byggen. Dessutom en stor PCB- och Asbestsanering. Arbetsmiljön försvåras även för byggarna då obehöriga (elever och lärare) befaras vara på/passera platser de inte får. Entreprenören kan använda befintlig byggnad istället för arbetsbodar. Krav på att anbudsgivare ska visa att de varit med om etappombyggnad tidigare utgår, urvalet ökar. Ett enda besiktningstillfälle. En enda garantitid. Minskad flyttkarusell. Ca 1200 elever och studerande samt ca 150 anställda berörs av den väntade renoveringen och evakueringen. För att klara Kattegattgymnasiet evakuering krävs ersättningslokaler enligt följande: Extern förhyrning under perioden Delår 2014, kr Helår 2015, kr Delår 2016, kr Paviljonger under perioden Delår 2014, kr Helår 2015, kr Delår 2016, kr 4

22 Konsekvenser Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden behöver ett tilläggsanslag för ökade lokalkostnader motsvarande kr för 2014 för att kunna bedriva sin verksamhet. Hyreskostnaderna sträcker sig tom augusti 2016 under förutsättning att fastighetskontorets tidsplan för renoveringen av Kattegattgymnasiet håller. Den bedömning som utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen tidigare gjort att det skulle vara möjligt att evakuera inom egna lokaler måste revideras då detta inte längre ses som möjligt. Ärendets beredning Inom kommunen Ansvarig tjänsteman inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har berett ärendet. Tjänstemän från fastighetskontoret har varit behjälpliga vid framtagandet av underlaget för beskrivna lokalkostnader. Andra grupper --- Fackliga organisationer Information i HUKSAM Lista över bilagor --- För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 5

23 1(12) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2013/0195 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: Telefon: Samverkan med Region Halland Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna redovisningen av ärendet. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inte fortsätta planeringen med flytt av aktuella utbildningar från Kattegattgymnasiet till Plönningegymnasiet. 3. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att uppdra åt utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen att tillsammans med övriga kommuner inom Region Halland fortsätta arbetet med regionala utvecklingsfrågor kring utbildningar inom Region Halland. 4. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att uppdra åt utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen att ta fram ett nytt lokalprogram som underlag för utbildningslokaler och körgård för berörda utbildningar. 5. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att söka efter läge att placera utbildningslokaler och körgård för berörda utbildningar. Sammanfattning Sedan hösten 2012 har ett förarbete pågått mellan tjänstemän från utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen och Region Hallands skolförvaltning kring en utökad samverkan mellan de båda organisationerna. 1

24 I samband med Kattegattgymnasiets renovering angav verksamhetsansvariga för Fordons- och transportprogrammet och Bygg- och anläggningsprogrammet att de övningsytor som man idag förfogar över behövde utökas från nuvarande ca m 2 till det dubbla för att kunna möta framtida behov av övningsytor. Då skolan efter renovering förväntas vara en utbildningsplats i ytterligare minst 50 år började tjänstemän inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen att titta på alternativ förläggning av aktuella utbildningar. I det fortsatta arbetet med att planera för en ökad samverkan och där de aktuella utbildningarna från Kattegattgymnasiet skulle flyttas över till Plönningegymnasiet har det utkristallerat sig ett antal frågor som är av sådan art att de måste förklaras, förtydligas och besvaras innan ett eventuellt samgående kan komma till stånd. De övergripande frågorna är: Huvudmannaskap för utbildningarna, tillfartsväg till och från skolan, bussförbindelser till och från skolan, investeringsbehov på skolan och risktagande/åtagande för respektive huvudman Huvudmannaskap, tre(3) alternativ Slutsats alternativ 1: Ett delat huvudmannaskap där elever i olika sammanhang samläser är möjligt men inte önskvärt då det uppkommer ett flertal praktiska utmaningar som tar kraft från verksamheterna. Slutsats alternativ 2: Det är fullt möjligt för Halmstads kommun att ur ett huvudmannaperspektiv överlåta aktuella utbildningar till Region Halland. Slutsats alternativ 3: Det är fullt möjligt för Halmstads kommun att ur ett huvudmannaperspektiv överta utbildningarna på Plönningegymnasiet. Tillfartsväg Slutsats Det går att förbättra tillfartsvägen till Plönningegymnasiet vilket skulle leda till en förbättrad säkerhet på tillfartsvägen. Bussförbindelser Slutsats För att möjliggöra förbättrade pendlingsmöjligheter inom rimliga ekonomiska ramar måste Plönningegymnasiet i viss mån anpassa sin schemaläggning. För att kunna öka utbildningarnas attraktivitet är detta ett måste för att säkerställa att elever och studerande även i framtiden vill utbilda sig på Plönningegymnasiet. Investeringsbehov Uppskattad investering för Region Halland för verksamhetsanpassning är ca11 Mkr. Aktuella utbildningar att överföra till Plönningegymnasiet Bygg- och anläggningsprogrammet, inriktning Anläggningsfordon, årskurs 2 och 3 Fordons- och transportprogrammet, inriktningarna Godsmottagning, Lastbil och mobila maskiner samt Transport, årskurs 2 och 3 Uppdragsutbildningar för vuxna, lastbilsförare och bussförare I planeringsunderlaget inför ett eventuellt utbildningscentra på Plönningegymnasiet finns även de elever som idag läser motsvarande utbildningar i Falkenberg och Varberg med. 2

25 Utvecklingsmöjligheter Skulle Halmstad kommun överta huvudmannaskapet för Plönninge finns möjligheten att införliva gymnasieverksamheten i ett större sammanhang. Det finns också möjligheter för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att använda Plönningegymnasiet för andra verksamheter. Dessa skulle exempelvis kunna vara gymnasiesärskola, daglig verksamhet, introduktionsprogram/ nationella gymnasieprogram, uppdragsutbildningar, vuxenutbildning samt verksamheter inom arbetsmarknadsenheten(ame). En samverkan med andra förvaltningar i Halmstads kommun vore möjlig med exempelvis barn- och ungdomsförvaltningen(naturskola?) och socialförvaltningen(särskilt boende?) Elevernas val inför 2014 är nu presenterade och en tidig analys av antalet sökande till Plönninge är gjord. Denna visar att intresset för gymnasieutbildningarna på Plönningegymnasiet är mindre än tidigare prognoser. Det minskade intresset för utbildningarna på Plönningegymnasiet är i sig en riskfaktor för Halmstads kommun. Samtliga utbildningar som planeras att starta hösten 2014 ligger idag( ) på söksiffror som utifrån utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens bedömning ger utbildningsgrupper under ett ekonomiskt break even. Slutlig analys Med givna förutsättningar blir risktagandet för Halmstad kommun alltför stort. För att påbörja ett arbete kring ett regionalt utbildningscentrum kan delar av förslaget genomföras under förutsättning att Region Halland fortsättningsvis bli huvudman. En förutsättning för detta är att samtliga berörda kommuner ställer sig bakom en vision kring ett regionalt utbildningscentra på Plönningegymnasiet. Detta bygger på en lojalitet från de berörda kommunerna i Halland om en regional utveckling av utbildningar såväl gymnasiala som vuxenutbildningar inom beskrivna områden i Halland, och att motsvarande utbildningar inte genomförs i respektive kommun. Det innebär också att berörda kommuner är beredda att fullt ut ersätta Region Halland för de utbildningskostnader som uppstår för att driva utbildningar under ett så kallat break even. Ärendet Uppdrag Sedan hösten 2012 har ett förarbete pågått mellan tjänstemän från utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen och Region Hallands skolförvaltning kring en utökad samverkan mellan de båda organisationerna. Bakgrund I samband med Kattegattgymnasiets renovering angav verksamhetsansvariga för Fordons- och transportprogrammet och Bygg- och anläggningsprogrammet att de övningsytor som man idag förfogar över behövde utökas från nuvarande ca m 2 till det dubbla för att kunna möta framtida behov av övningsytor. En utökning av övningsområdet skulle kunna påverka Natura 2000-området Aleskolgen, Riksintresse Naturvård, Riksintresse-Kustområde samt närliggande bebyggelse. Området skulle behöva inhägnas med ett tre meter högt bullerplank eller motsvarande för att klara gällande miljö- och bullerkrav. Då skolan efter renovering förväntas vara en 3

26 utbildningsplats i ytterligare minst 50 år började tjänstemän inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen att titta på alternativ förläggning av aktuella utbildningar. Redan idag sker ett samarbete med Plönningegymnasiet kring utbildningar inom främst anläggningsfordon och ett projekt startades för att i ett första skede se om det fanns förutsättningar att förlägga aktuella utbildningar på Plönningegymnasiet. Detta rapporterades till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i maj 2013, UAN Dnr 2013/0195. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkände då projektbeskrivningen och uppdrog åt utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen att fortsätta samverkan med Region Halland enligt projektbeskrivningen samt att ärendet skulle föreläggas utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden när ärendet var avslutat. Nuvarande tidsplan anger att det inom respektive organisation tas beslut under mars månad 2014 kring en gemensam utbildningsplats/skola för angivna utbildningar på Plönningegymnasiet. Ett beslut som innebär en sammanslagning enligt förslaget kan komma till stånd tidigast 1 januari En utökad samverkan kan dock påbörjas tidigare och är inte beroende av ett politiskt beslut. Ett beslut om huvudmannaskap för dessa utbildningar bör fattas inom Halmstads kommun och Region Halland inför ett nytt kalenderår. Skälen till detta är flera men att få ett långsiktigt beslut om mest lämpliga utförare för utbildningen är huvudargumentet. Andra skäl är bland annat av ekonomisk karaktär. Respektive huvudman ska inför varje nytt kalenderår fatta beslut om bidragsbelopp för de utbildningar som genomförs av respektive huvudman. Analys, förslag och motivering I det fortsatta arbetet med att planera för en ökad samverkan och där de aktuella utbildningarna från Kattegattgymnasiet skulle flyttas över till Plönningegymnasiet har det utkristallerat sig ett antal frågor som är av sådan art att de måste förklaras, förtydligas och besvaras innan ett eventuellt samgående kan komma till stånd. De övergripande frågorna är: Huvudmannaskap för utbildningarna Tillfartsväg till och från skolan Bussförbindelser till och från skolan Investeringsbehov på skolan Risktagande/åtagande för respektive huvudman Huvudmannaskap Huvudmannaskapsfrågan finns redovisad i bilaga 1. Där redovisas tre alternativ, alternativ 1 med ett delat huvudmannaskap, alternativ 2 med Region Halland som huvudman och alternativ 3 med Halmstads kommun som huvudman. I huvudmannaskapsfrågan är det också viktigt att beakta gällande lagstiftning, Skollagen, bilaga 2. Slutsatserna är: Slutsats alternativ 1: Ett delat huvudmannaskap där elever i olika sammanhang samläser är möjligt men inte önskvärt då det uppkommer ett flertal praktiska utmaningar som tar kraft från verksamheterna. Slutsats alternativ 2: 4

27 Det är fullt möjligt för Halmstads kommun att ur ett huvudmannaperspektiv överlåta aktuella utbildningar till Region Halland. Slutsats alternativ 3: Det är fullt möjligt för Halmstads kommun att ur ett huvudmannaperspektiv överta utbildningarna på Plönningegymnasiet. Tillfartsväg till och från skolan I samband med arbetet med att flytta berörda utbildningar från Kattegattgymnasiet till Plönningegymnasiet har det framkommit farhågor kring tillfartsvägen från Harplinge samhälle till Plönningegymnasiet, väg 615. Ansvariga för transportutbildningen anser att passagen förbi Harplinge kyrka kan vara en fara då elever tidigt i sin utbildning övningskör med tunga fordon. Trafikverket har lämnat en skrivelse, se bilaga 3, med analys och förslag på åtgärder. Region Halland har också sett över möjligheterna till en ny tillfartsväg till Plönningegymnasiet som skulle anslutas norrifrån över mark som idag ägs av Region Halland. Kostnad för detta alternativ belastar i så fall Region Halland med motsvarande ca 2 Mkr. Slutsats Det går att förbättra tillfartsvägen till Plönningegymnasiet vilket skulle leda till en förbättrad säkerhet på tillfartsvägen. Bussförbindelser I den utredning, se bilaga 4, som Hallandstrafiken gjort framgår det att det är möjligt att förbättra daglig pendling med buss till och från Halmstad och Falkenberg, för elever, studerande och personal. Hallandstrafiken presenterar tre olika alternativ som alla har olika ekonomiska och logistiska konsekvenser. Slutsats För att möjliggöra förbättrade pendlingsmöjligheter inom rimliga ekonomiska ramar måste Plönningegymnasiet i viss mån anpassa sin schemaläggning. För att kunna öka utbildningarnas attraktivitet är detta ett måste för att säkerställa att elever och studerande även i framtiden vill utbilda sig på Plönningegymnasiet. Investeringsbehov på skolan I projektbeskrivningen som rapporterades till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i maj 2013, UAN Dnr 2013/0195 angavs en uppskattad investering för verksamhetsanpassning motsvarande 10 Mkr. Denna summa är nu reviderad till ca 11 Mkr. Elevtalsutveckling Antalet 16 åringar som söker till gymnasieskolan p.g.a. minskade elevkullar har minskat sedan Elevtalskurvan vänder uppåt igen fr.o.m En kort beskrivning av antalet elever16 18 åringar som studerar vid gymnasieskolorna är att 2013 års elevtal 5

28 motsvarar 2019 års. Det höga elevantal som fanns i gymnasieskolorna 2010 återses inte före åringar i Halmstads kommun åringar I Halmstad antalet folkbokförda 16-åringar respektive år Aktuella utbildningar att överföra till Plönningegymnasiet Bygg- och anläggningsprogrammet, inriktning Anläggningsfordon, årskurs 2 och 3 Fordons- och transportprogrammet, inriktningarna Godsmottagning, Lastbil och mobila maskiner samt Transport, årskurs 2 och 3 Uppdragsutbildningar för vuxna, lastbilsförare och bussförare I planeringsunderlaget inför ett eventuellt utbildningscentra på Plönningegymnasiet finns även de elever som idag läser motsvarande utbildningar i Falkenberg och Varberg med. Omfattning av antalet elever/studerande utifrån planeringsunderlaget beskrivs i bilaga Transport Anläggningsmaskinförare 0 Lastbilsmekaniker Antalet elever per inriktning i årskurs 1, 15 sep respektive år De utbildningar som beskrivs i tjänsteskrivelsen har i förhållande till elevtalsutveckling haft en positiv utveckling. 6

29 Nuvarande utbildningar på Plönningegymnasiet(Utdrag från Region Hallands tjänsteskrivelse) Häst Hund Skog Spår 1 IM Antalet elever per inriktning i årskurs 1, 15 september respektive år Med gymnasiereformen 2011 upphörde riksintaget vilket har lett till en kraftig minskning av antalet elever som läser inriktning Djur, Häst. Introduktionsprogram kom med reformen Året innan startade inriktning Djur, Hund på Plönninge. Spår 1 är en anpassad gymnasieutbildning för ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det har varit en stor efterfrågan på utbildningen som bedöms ha möjligheter att växa i omfattning. Konsekvenser Utvecklingsmöjligheter Skulle Halmstad kommun överta huvudmannaskapet för Plönninge finns möjligheten att införliva gymnasieverksamheten i ett större sammanhang. Det finns också möjligheter för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att använda Plönningegymnasiet för andra verksamheter. Dessa skulle exempelvis kunna vara gymnasiesärskola, daglig verksamhet, introduktionsprogram/ nationella gymnasieprogram, uppdragsutbildningar, vuxenutbildning samt verksamheter inom arbetsmarknadsenheten(ame). En samverkan med andra förvaltningar i Halmstads kommun vore möjlig med exempelvis barn- och ungdomsförvaltningen(naturskola?) och socialförvaltningen(särskilt boende?) Risktagande för Halmstads kommun Under 2013 har Region Halland påbörjat en verksamhetsanpassning av verksamheten på naturbruksgymnasierna Munkagård och Plönninge för att möta ett mindre antal elever. Denna anpassning är planerad att fortsätta under 2014 och 2015 och vid ett övertagande av huvudmannaskapet övertar Halmstads kommun ansvaret för denna anpassning avseende Plönningegymnasiet. Inför 2014 var den planerade anpassningen på de båda skolorna ,5 Mkr och för ,0 Mkr med en tyngdpunkt på Plönningegymnasiet. Elevernas val inför 2014 är nu presenterade och en tidig analys av antalet sökande till Plönninge är gjord. Denna visar att intresset för gymnasieutbildningarna på Plönningegymnasiet är mindre än tidigare prognoser vilket indikerar att en större anpassning för verksamheten på Plönningegymnasiet blir nödvändig med ytterligare ca 2,2 Mkr för Det minskade intresset för utbildningarna på Plönningegymnasiet är i sig en riskfaktor för Halmstads kommun. Samtliga utbildningar som planeras att starta hösten

30 ligger idag( ) på söksiffror som utifrån utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens bedömning ger utbildningsgrupper under ett ekonomiskt break even. Ett möjligt scenario är att i samband med ett övertagande av Plönningegymnasiet tvingas Halmstad kommun p.g.a. av lågt elevtal lägga ner delar av eller samtliga naturbruksutbildningarna på Plönningegymnasiet. Detta skulle då leda till att den kostnadseffektivisering som förväntas vid en sammanslagning uteblir. Detta skulle i sin tur leda till att Halmstads kommun har ökat sina utbildningskostnader istället för att minska dessa. En anpassning av antalet anställda påverkar hela organisationen inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen då personal vid en verksamhetsövergång tar inarbetad anställningstid med sig till ny arbetsgivare. En anpassningsprocess som berör personal tar månader att genomföra fullt ut vilket gör att Halmstads kommun under denna tid kommer att stå med dubbla lönekostnader för personal som blir berörda av en anpassning. Berörd blir både personal som tidigare haft Region Halland som arbetsgivare samt anställda av Halmstads kommun. Skulle populariteten för de inriktningarna som genomförs på Plönningegymnasiet minska kan det på sikt även påverka de delar av programmen som genomförs på Kattegattgymnasiet då hela programmets popularitet kan påverkas, vilket skulle kunna leda till ett ifrågasättande om utbildningarna ska erbjudas eller ej Ekonomisk konsekvens. Följande parametrar är identifierade: Volymminskning inom Kattegattgymnasiet, overheadkostnader fördelas på färre elever Liten utbildningsvolym på Plönningegymnasiet, känslig för förändring Personalkostnader vid verksamhetsanpassning, lönekostnader för övertalig personal under ett anpassningsskede Transportkostnader, ökade transporter inom transportutbildningarna Ökade kommunikationskostnader, ökad turtäthet för Hallandstrafiken Fler resekort för elever som dagspendlar Fler elever som behöver internat, inackorderingskostnad Ökad hyreskostnad för Halmstads kommun Kostnader i samband med omfördelning av utbildningar Internatverksamhet Inventariekostnader Ovanstående parametrar är inte volymsatta Slutlig analys Med givna förutsättningar blir risktagandet för Halmstad kommun alltför stort vilket gör att alternativ 3 i huvudmannaskapsfrågan blir svårhanterligt. För att kunna gå vidare med att överföra utbildningar utifrån tidigare förslag måste Region Halland visa att de utbildningar som idag bedrivs på Plönningegymnasiet har en ekonomisk bärighet över tid, innan frågan igen kan bli aktuell för Halmstads kommun. För att påbörja ett arbete kring ett regionalt utbildningscentrum kan delar av förslaget genomföras under förutsättning att Region Halland fortsättningsvis bli huvudman, alternativ 2 i huvudmannaskapsfrågan, för verksamheten på Plönningegymnasiet. 8

31 Delar av nämnda utbildningar kan överföras till Plönningegymnasiet vilka redovisas nedan: Inriktning Anläggningsmaskinförare från Bygg- och anläggningsprogrammet, årskurs 2 och 3, vilket utgör elever per årskurs. Delar av Bygg- och anläggningsprogrammet, årskurs 1, där eleverna gör en så kallad rundgång(prova på flera yrken inom programmet, snickare, målare, plåtslagare, murare, markanläggare m.fl.) ett antal dagar som anläggningsmaskinförare, omfattning 4 grupper á 3 dagar och 1 grupp á 20 dagar. Detta förslag innebär att inga investeringar i fasta lokaler behöver göras. Det blir dock aktuellt att Region Halland övertar inventarier och maskiner som är knutna till verksamheten och som behövs för att bedriva utbildningen från Halmstads kommun. En förutsättning för detta är att samtliga berörda kommuner ställer sig bakom en vision kring ett regionalt utbildningscentra på Plönningegymnasiet. Detta bygger på en lojalitet från de berörda kommunerna i Halland om en regional utveckling av utbildningar såväl gymnasiala som vuxenutbildningar inom beskrivna områden i Halland, och att motsvarande utbildningar inte genomförs i respektive kommun. Det innebär också att berörda kommuner är beredda att fullt ut ersätta Region Halland för de utbildningskostnader som uppstår för att driva utbildningar under ett så kallat break even. Risktagande för Region Halland(Utdrag från Region Hallands tjänsteskrivelse) Risktagande/åtagande för respektive huvudman Utvecklingsmöjligheter Region Halland kan med ett större antal elever på Plönningegymnasiet fördela de fasta kostnaderna och på så sätt klara en kostnadseffektivare drift av skolan. Det får i sin tur positiva effekter på inriktningspriserna. Ett större antal elever ger också möjligheter till rationellare schemalösningar och gruppindelningar och att kunna tillgodose elevers olika val. Program med övervägande killar skulle också ge en jämnare könsfördelning på skolan som idag har en majoritet flickor. Vuxenutbildning på skolan ger stora utvecklingsmöjligheter. Skolans resurser kan användas mer optimalt och ger också skolan ingångar till att utveckla vuxenutbildningen inom de gröna näringarna. Ett ökat antal äldre elever på skolan bedöms ha en positiv inverkan. Sett ur ett kommunperspektiv skulle man kunna införliva gymnasieverksamheten i ett större sammanhang. Dessa skulle exempelvis kunna vara gymnasiesärskola, daglig verksamhet, introduktionsprogram/nationella gymnasieutbildningar, uppdragsutbildningar, vuxenutbildningar samt verksamheter inom arbetsmarknadsområdet. Risktagande/konsekvenser för Region Halland Utifrån Visionstanken om ett regionalt utbildningscentra Region Halland som huvudman Tillskott av utbildningar på Plönningegymnasiet ger Region Halland förutsättningar till rationell och kostnadseffektiv verksamhet. Det förutsätter att kommunerna är beredda 9

32 att släppa de utbildningarna till en samordnad utförare, Region Halland, som åtminstone i ett övergångsskede skulle kunna vara huvudman. I annat fall finns inte förutsättningarna för en regionalt utbildningscentra. Att kunna vara en kostnadseffektiv huvudman, i såväl ett kort som ett långt perspektiv, bygger på att eleverna söker sig till utbildningarna. Bedömningen om elevernas sökmönster beroende på var aktuell utbildning finns hänger samman med många faktorer såsom avståndet till skolan, pendlingsmöjligheter, traditioner, utbildningskvalitet m.m. Den geografiska placering har betydelse då man kan se mönster i att eleverna som utbildar sig på en regional utbildningsplats till merparten kommer från den kommunen där skolan ligger placerad. Ur ett utbildningsperspektiv krävs det att investeringar görs på Plönninge utifrån en vision om samordnad regional utbildning transport/logiskt. Investeringen görs inom ramen för Region Hallands disponibla medel och får bäras av kommunerna genom den interkommunala ersättningen. Dock behöver Region Halland beakta den risk som finns i att investera för kommunernas räkning då investeringen skrivs av på lång sikt. Halmstad kommun som huvudman Vad innebär det för Region Halland om Halmstads kommun tar över huvudmannaskapet för Plönninge med nuvarande innehåll? Region Halland står i detta läge som huvudman för ett naturbruksgymnasium. Det ges mindre bra förutsättningar till rationell och kostnadseffektiv verksamhet då infrastrukturen på Munkagårdsskolan är anpassad för större utbildningsvolymer. Ett alternativ kan vara att flytta vissa inriktningar från Plönninge till Munkagård för att även ge RH en rimlig utbildningsvolym. Detta påverkar då omgående Halmstads kommuns möjligheter till rationell och kostnadseffektiv verksamhet på Plönninge. Kommunerna inom samverkansavtalet har då att beakta och överenskomma om de olika verksamheternas förutsättningar. T.ex. inga inriktningar flyttas från Plönninge till Munkagård innebär samtidigt att kommunerna är beredda att betala för en bibehållen hög utbildningskostnad på Munkagård men får en mer kostnadseffektiv utbildning från Halmstads kommun för de elever som väljer att gå på Plönninge. I beaktande av ovanstående behöver också huvudmannaskapet för Munkagård diskuteras. Ett alternativ som tidigare diskuterats är om Varbergs kommun övertar huvudmannaskapet för skolan. På samma sätt som Halmstads kommun kan då Munkagårds potential utnyttjas för Varbergs kommun. En omfördelning av program/ inriktningar behöver inte göras då volymen på de båda skolorna idag är likvärdig. En eventuell diskussion om konkurrens om elever mellan de olika naturbruksskolorna undviks genom att utbudet samordnas och differentieras i styrgruppen för gymnasiesamverkan. Detta kan i sin tur vara en inledning till mer samordnad regionaliserad utbildning under olika kommuneras ansvar. Utifrån var och en tänker på sitt ingen samordning Region Halland som huvudman Vad innebär det för Region Halland om det inte blir en samverkan kring ett regionalt utbildningscentra? Ett fortsatt minskat intresse för naturbruksprogrammet kan leda till en samlokalisering av naturbruksutbildningarna. Den halländske eleven kan fortfarande få sitt val av inriktning inom Naturbruksprogrammet men kanske inte välja utbildningsort. Fortsatt ska naturbruksskolorna arbeta med möjligheten att erbjuda vuxenutbildning inom ramen för sin verksamhet. Denna verksamhet bygger dock på en viss volym vuxna i utbildning samt att finansiering tillkommer från de som efterfrågar denna kompetensutveckling. 10

33 Halmstad kommun som huvudman Om utbildningsvolymen (antalet elever) inte blir tillräckligt stort är Halmstads kommun inte intresserade av ett fortsatt utvecklingsarbete. Ett större antal elever på Naturbruksprogrammet på Plönninge kan ändra förutsättningarna för Halmstad kommun men bygger då på att Region Halland visar på denna positiva utveckling Slutlig analys Regionala utbildningscentra med olika smala, nischade men kostnadsintensiva utbildningar kan med fördel samlas på några platser i länet. Förutsättningarna för varje kommun att driva alla gymnasieprogrammen med de olika inriktningarna är små. Bland annat därför finns sedan tidigare vissa utbildningar som är regionala till exempel naturbruksprogrammen. Förändrad styrning genom bland annat gymnasiereformen 2011 ger anledning att reflektera över hur har detta påverkat sökandemönster/utbud av program/antagningar m.m. Även andra program än naturbruksprogrammen skulle kunna göras regionala för att kunna erbjuda hög kvalitet till rimliga utbildningskostnader. Detta bygger då på en gemensam vision från kommunerna i samverkansområdet. Oavsett vem som genomför utbildningen eller var den genomförs är den viktigaste utgångspunkten att säkra en utbildning med hög kvalitet till rätt pris så att näringslivet får den efterfrågade grundutbildade arbetskraften. Detta är en regional tillväxtfråga. Arbetet tillsammans med Halmstads kommun hade en ansats i att skapa förutsättningar för ett regionalutbildningscentra för delar av Bygg- och anläggningsprogrammet, delar av Fordons- och transportprogrammet byggt på en bas av de regionala utbildningsprogram som idag finns inom Naturbruksprogrammet på Plönninge. Utbildningscentrat skulle vara en del av en geografisk plats som skulle kunna inrymma andra verksamheter såsom vuxenutbildning med mera. Ärendets beredning Inom kommunen Tjänstemän vid utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har tagit fram underlag till tjänsteskrivelsen. Andra grupper Tjänstemän från Region Halland har deltagit i framtagandet av underlag till tjänsteskrivelsen. Fackliga organisationer Information i HUKSAM

34 Lista över bilagor 1. Huvudmannaskap(daterad ) 2. Gällande lagstiftning, utdrag(daterad ) 3. Trafikverkets utlåtande(daterad ) 4. Hallandstrafikens utlåtande(daterad ) 5. Elevunderlag(daterad ) För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 12

35 Huvudmannaskap Nedanstående analysunderlag kommer att ligga som grund för ett beslut kring huvudmannaskapet för aktuella utbildningar. Analysen är utformad utifrån tre alternativ där alternativ 1 behandlar ett delat huvudmannaskap och alternativ 2 och 3 där Region Halland alternativt Halmstad kommun blir huvudman för aktuella utbildningar. Analysen är gjord utifrån olika perspektiv och de är: Elev, Vårdnadshavare, Pedagogiska konsekvenser, Rektors uppdrag, Personalkonsekvenser, Ekonomi, Inventarier samt Konsekvenser/Risker. Varje alternativ avslutas med en slutsats. I huvudmannaskapsfrågan ligger också en vision om ett framtida transport- och logistiktekniskt centrum på Plönningegymnasiet och därför finns tänkta elever från Falkenberg och Varberg med i elevunderlaget. Detta i sig gör att frågan om huvudmannaskap för olika smala men samhällsviktiga utbildningar bör värderas ur ett regionalt samordnat perspektiv. 1

36 Alternativ 1 De utbildningar som tidigare bedrivits på Plönningegymnasiet fortsätter med Region Halland som huvudman och de utbildningar som tillförs från Halmstad kommun drivs med Halmstad kommun som huvudman. Detta kan ske antingen i helt separata grupper alternativt i integrerade grupper, se Pedagogiska konsekvenser Elever: Eleverna påverkas inte då de vid frågor/synpunkter/klagomål vänder sig till sin lärare eller rektor. Det viktiga för eleverna är att de vet vem som är deras rektor. Det som kan påverka eleverna negativt är om exempelvis utrutning skulle vara kopplad till respektive huvudman på ett sådant sätt att utrustningen skulle hanteras separat, exempelvis verktyg ur en specifik låda används bara av elever knutna till en av huvudmännen. Vårdnadshavare: Ett delat huvudmannaskap kan bli otydligt för vårdnadshavare vid synpunkter/klagomål på någon del av verksamheten. Är vårdnadshavare intresserade av vem som är huvudman vid dessa frågor, vill inte vårdnadshavare bara vända sig till skolan? Det blir en onödig fråga att ställa, ska jag som vårdnadshavare vända mig till Halmstads kommun eller Region Halland? Pedagogiska konsekvenser: Enligt rådande lagstiftning får uppgifter som rör undervisning i karaktärsämnen överlämnas på entreprenad. Det innebär att Kattegattgymnasiet kan anlita Plönningegymnasiet eller vice versa för att bedriva undervisning i yrkesämnen. Det går således inte att överlåta undervisning i Engelska, Historia, Idrott och hälsa, Matematik, Naturkunskap, Religionskunskap, Samhällskunskap och Svenska/Svenska som andraspråk. Vid ett delat huvudmannaskap för utbildningarna på Plönningegymnasiet måste därför undervisningen ske i separata undervisningsgrupper i de gymnasiegemensamma ämnena. För de elever som går över från Kattegatt till Plönninge inför årskurs 2 har kvarstående ämnen till årskurs 2 och 3. Dessa är Historia, Idrott och hälsa(halva kursen), Naturkunskap, Religionskunskap och Samhällskunskap. Ur undervisningspunkt borde det dock inte ställa till några problem då antalet elever som förväntas gå de aktuella utbildningarna utgör ett tillräckligt stort elevunderlag för att vara underlag för egna grupper. Det kan dock finnas andra skäl till att blanda elevgrupper från olika utbildningar/program. Ex i Samhällskunskap kan det vara en fördel att blanda flickor och pojkar från olika program. Detta kan leda till än djupare diskussioner ur olika perspektiv utifrån olika aktuella samhällsfrågor. En alternativ lösning för delat huvudmannaskap är att läraren på Plönningegymnasiet är anställd av både Region Halland och Halmstad kommun(exempelvis 50/50) och kan då undervisa elever från två huvudmän i samma klassrum. Det blir då inte någon form entreprenad/överlåtelse och undervisningen sker utifrån gällande lagstiftning. 2

37 Rektors uppdrag: Rektor ska leda det pedagogiska arbetet och bör således vara på plats. Elevunderlaget från Halmstads kommun(ba + FT) blir då en del av en rektorstjänst. Detta kan lösas på två sätt. Rektor från Kattegattgymnasiet fortsätter att vara rektor för eleverna vilket ger en igenkänningseffekt då eleverna får samma rektor under sina tre år. Tjänstemässigt ställer det till det då rektor från Kattgatt ska tillbringa 1-2 dagar per vecka på Plönninge. Erfarenheten säger också att detta kommer att upplevas som om rektor aldrig är på rätt plats när rektor behövs och rektor för övriga elever på Plönninge får besvara frågor från elever och personal som rör annan huvudman. En alternativ lösning för delat huvudmannaskap är att rektor på Plönningegymnasiet är anställd av både Region Halland och Halmstad kommun(exempelvis 50/50) och kan då leda båda verksamheterna utifrån pedagogisk ledning av personal och elever. Det blir då inte någon form entreprenad/överlåtelse och undervisningen sker utifrån gällande lagstiftning. Rektor kommer att vara på plats och kan leda verksamheten i sin dagliga gärning. Ekonomiska konsekvenser: Respektive huvudman ska räkna fram sina kostnader för en utbildning enligt grund- och tilläggsbelopp. Grundbeloppet består av undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, mervärdesskatt(endast FRI) samt lokalkostnader. Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Vid ett delat huvudmannaskap kommer ersättningsfrågan att få lösas av utsedda ekonomer från respektive huvudman. Diskussioner kan givetvis uppstå om vissa kostnader inte upplevs ligga på rätt nivå. Vid ett delat huvudmannaskap kan rektor för en del av verksamheten, Halmstads kommun/region Halland, av olika budgetskäl bli anmodad att göra verksamhetsanpassningar som påverkar verksamheten olika, m.a.o. en verksamhetsanpassning på halva verksamheten som bedrivs inom samma väggar. Region Halland investerar för att verksamhetsanpassa lokalerna enligt verksamhets och funktionsprogram för att möjliggöra för ett genomförande av de tillförda utbildningarna. Denna investeringskostnad leder till en förändrad hyra. Ett delat huvudmannaskap underlättar inte en kostnadseffektivisering av de båda verksamheterna. Inventarier: Den maskinpark och andra inventarier som respektive huvudman behöver för att bedriva utbildningarna införskaffas av respektive huvudman. Konsekvenser: Att bedriva undervisning med två huvudmän inom samma väggar är möjligt men nedanstående frågor/konsekvenser kvarstår. Rektor ekonomiskt ansvarig gentemot två huvudmän Huvudmannens stöd till rektor 3

38 Rektor deltar i olika ledningsgrupper Två elevhälsoteam blir inblandade Försvårande av infärgning(exempelvis fordonsmatematik / skogsmatematik ) från respektive program Samverkanspartners kring exempelvis arbetsplatsförlagt lärande, APL, programråd m.m. skall föra dialog med två huvudmän kring en och samma utbildning Förläggning av lärares gemensamma studiedagar för respektive huvudman Olika fokusområde för lärares kompetensförsörjning LAS vid eventuella kostnadsanpassningar hos respektive huvudman Lokalansvarsfrågor IT-system Internatsansvar Administration Slutbetyg Frånvarorapportering till CSN Läsårstider HR frågor, exempelvis Rätt till heltid inom Region Halland! Lönebildning/löneöversyn Disciplinära åtgärder för tillrättavisande av elev görs av vilken huvudman? Eventuella påpekande från Skolinspektion på undervisningen riktar sig till vilken huvudman och skall då rättas till av vem? Slutsats alternativ 1: Ett delat huvudmannaskap där elever i olika sammanhang samläser är möjligt men inte önskvärt då det uppkommer ett flertal praktiska utmaningar som tar kraft från verksamheterna. 4

39 Alternativ 2 De utbildningar som genomförs på Plönningegymnasiet drivs med Region Halland som huvudman. Eleverna från Halmstad kommun får byta skola/rektor/huvudman efter ett års utbildning på gymnasiet. Efter de första övergångsåren är detta ett känt ingångsvärde för eleverna när de söker till utbildningen. Elever: Eleverna påverkas inte då de vid frågor/synpunkter/klagomål vänder sig till sin lärare eller rektor. Vårdnadshavare: Det blir tydligt för vårdnadshavare vem man ska vända sig till vid synpunkter/klagomål på någon del av verksamheten. Pedagogiska konsekvenser: Skolans ledning styrs av de riktlinjer som gäller gymnasieutbildningar inom Region Halland. Rektors uppdrag: Rektor ska leda det pedagogiska arbetet och bör således vara på plats. Det elevunderlag(ba + FT) som berörs motsvarar ca 1/3 rektorstjänst. Rektor för all utbildning på Plönningegymnasiet har Region Halland som huvudman. Personalkonsekvenser: Vid en förändring av huvudmannaskapet sker en verksamhetsövergång avseende berörd personal. För dessa gäller följande: Rättsverkningar av verksamhetsövergång Enligt 6 paragrafen LAS övergår de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången till den nye arbetsgivaren. De anställda följer alltså med till den nye arbetsgivaren vid en verksamhetsövergång. Enligt den 7 paragrafen LAS får inte heller uppsägningar ske med anledning av övergången som sådan. För att undvika detta förekommer s.k. frysningar där de anställda inte får sägas upp inom en viss tid efter verksamhetsövergången. Arbetstagarna kan dock välja om de vill avstå från att medfölja. Arbetstagaren får tillgodoräkna sig tiden hos den förre arbetsgivaren när anställningstid skall beräknas hos den senare(3 paragrafen LAS). I MBL finns regler om att kollektivavtalet medföljer vid verksamhetsövergång och skyddar de anställdas villkor. Ekonomiska konsekvenser: Respektive huvudman ska räkna fram sina kostnader för en utbildning enligt grund- och tilläggsbelopp. Grundbeloppet består av undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, mervärdesskatt(endast FRI) samt lokalkostnader. Tilläggsbelopp ska lämnas 5

40 för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Det blir således Region Halland som räknar fram en elevpeng på de utbildningar som genomförs på Plönningegymnasiet och tar betalt för dessa. Region Halland investerar för att verksamhetsanpassa lokalerna enligt verksamhets och funktionsprogram för att möjliggöra för ett genomförande av de tillförda utbildningarna. Denna investeringskostnad leder till en förändrad hyra. I detta alternativ kommer volymen elever att öka på Plönninge (under förutsättning att själva sökandevolymen inte minskar på grund av ny geografisk utbildningsplats). Detta innebär att de samlade kostnaderna kan fördelas på fler elever vilket leder till generellt sätt lägre inriktningspriser på Plönninges samlade utbildningsutbud. Detta är inte alternativskiljande men en konsekvens av ett samgående möjliggör en översyn av inriktningsprisernas nivå sett över tid. Inventarier: Den maskinpark och andra inventarier som behövs för att bedriva utbildningarna kan Region Halland införskaffa enligt gällande upphandlingsavtal alternativt överta Kattegattgymnasiets maskinpark och inventarier genom en ekonomisk överenskommelse med Halmstads kommun. Konsekvenser: Halmstad kommun skriver avtal med Region Halland enligt SkolL 15 kap, 31 och överlåter då huvudmannaskapet till Region Halland för berörda utbildningar. Region Halland skulle på sikt kunna vara huvudman även för eleverna i årskurs 1 för berörda utbildningar. Eleverna skulle då tillhöra samma huvudman under hela skoltiden och karaktärsämnen skulle då kunna genomföras av Kattegattgymnasiet i entreprenadform. Region Halland behöver lägga större kraft på att utveckla ett arbetssätt kring arbetsmarknadsoch vuxenutbildning inom den gröna näringen. Detta arbete är påbörjat. Risker: Eleverna byter geografisk utbildningsplats och i och med detta elevhälsoteam och rektor men även i viss mån lärare. Dock sker ett visst samarbete mellan skolorna redan i årskurs 1 bl.a. för att säkerställa en bra övergång. Region Halland investerar i ett utbildningscentrum för fordon och transport, inklusive maskinpark och inventarier, och gör då ett ekonomiskt åtagande för en lång tid. Region Halland/Plönninge kommer ur ett elevrekryteringsperspektiv att bli beroende av hur Halmstad kommun/kattegattgymnasiet marknadsför, planerar och genomför sin del av utbildningarna då det är årskurs två och tre som förläggs till och drivs av Plönningegymnasiet. Skulle antalet elever som väljer till programmen/inriktningarna som ska genomföras på Plönningegymnasiet minska utifrån lagd prognos är det Region Halland som står med avskrivningskostnader som då får fördelas över tid på ett mindre antal elever. Skulle programmets/programmens popularitet sjunka och Halmstad kommun gör bedömningen att programmet/programmen inte längre ska erbjudas i den kommunala gymnasieskolan i Halmstad påverkas Plönningegymnasiet direkt då elevtillförseln av elever 6

41 från Kattegattgymnasiet helt avstannar. Region Halland står då med avskrivningskostnader som inte kan fördelas på programspecifika elever. Vid ett överlåtande kan Halmstads kommun inte påverka elevernas hela utbildningstid inom aktuella program/inriktningar. Skulle populariteten för de inriktningarna som genomförs på Plönningegymnasiet minska kan det på sikt även påverka de delar av programmen som genomförs på Kattegattgymnasiet då hela programmets popularitet kan påverkas vilket skulle kunna leda till ett ifrågasättande om utbildningarna ska erbjudas eller ej. I den avtalsskrivning som måste ske mellan Region Halland och Halmstads kommun bör en klausul kring ett gemensamt ekonomiskt risktagande förtydligas. Slutsats alternativ 2: Det är fullt möjligt för Halmstads kommun att ur ett huvudmannaperspektiv överlåta aktuella utbildningar till Region Halland. 7

42 Alternativ 3 De utbildningar som genomförs på Plönningegymnasiet drivs med Halmstad kommun som huvudman. Elever: Eleverna påverkas inte då de vid frågor/synpunkter/klagomål vänder sig till sin lärare eller rektor. Alla elever får en och samma huvudman genom alla sina utbildningsår med undantag från de innevarande årskullarna. Vårdnadshavare: Det blir tydligt för vårdnadshavare vem man ska vända sig till vid synpunkter/klagomål på någon del av verksamheten. Pedagogiska konsekvenser: Skolans ledning styrs av de riktlinjer som gäller gymnasieutbildningar inom Halmstads kommun. Rektors uppdrag: Rektor ska leda det pedagogiska arbetet och bör således vara på plats. Det elevunderlag(ba + FT) som berörs motsvarar ca 1/3 rektorstjänst. Rektor för all utbildning på Plönningegymnasiet har Halmstads kommun som huvudman. Personalkonsekvenser: Vid en förändring av huvudmannaskapet sker en verksamhetsövergång avseende berörd personal. För dessa gäller följande: Rättsverkningar av verksamhetsövergång Enligt 6 paragrafen LAS övergår de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången på den nye arbetsgivaren. De anställda följer alltså med till den nye arbetsgivaren vid en verksamhetsövergång. Enligt den 7 paragrafen LAS får inte heller uppsägningar ske med anledning av övergången som sådan. För att undvika detta förekommer s.k. frysningar där se anställda inte får sägas upp inom en viss tid efter verksamhetsövergången. Arbetstagarna kan dock välja om de vill avstå från att medfölja. Arbetstagaren får tillgodoräkna sig tiden hos den förre arbetsgivaren när anställningstid skall beräknas hos den senare(3 paragrafen LAS). I MBL finns regler om att kollektivavtalet medföljer vid verksamhetsövergång och skyddar de anställdas villkor. Ekonomiska konsekvenser: Respektive huvudman ska räkna fram sina kostnader för en utbildning enligt grund- och tilläggsbelopp. Grundbeloppet består av undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, mervärdesskatt(endast FRI) samt lokalkostnader. Tilläggsbelopp ska lämnas 8

43 för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Det blir således Halmstads kommun som räknar fram en elevpeng på de utbildningar som genomförs på Plönningegymnasiet och tar betalt för dessa. Region Halland investerar för att verksamhetsanpassa lokalerna enligt verksamhets och funktionsprogram för att möjliggöra för ett genomförande av de tillförda utbildningarna. Denna investeringskostnad leder till en förändrad hyra. Lokalfrågan skulle då lösas genom att Fastighetskontoret inom Halmstad kommun hyr utbildningslokaler av Regionfastigheter på samma sätt som de hyr av andra fastighetsbolag för att sedan hyra ut dessa lokaler till Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen. Den samordnade driftverksamheten inom Naturbruk Halland (Plönninge och Munkagård) som utvecklats sedan 2010 kommer att behöva förändras vilket bedöms påverka de ekonomiska förutsättningarna för respektive skola. Dock kan detta vägas upp genom att annan samordning av stödfunktioner inom den nya huvudmannens ansvarsområde. Inventarier: Den maskinpark och andra inventarier som behövs för att bedriva utbildningarna på Plönningegymnasiet kan Halmstads kommun införskaffa enligt gällande upphandlingsavtal alternativt överta Plönningegymnasiets maskinpark och inventarier genom en ekonomisk överenskommelse med Region Halland. Konsekvenser: Region Halland är fortsättningsvis inte huvudman för gymnasieutbildning inom Halmstad kommun. Region Hallands inflytande över utbildningar inom Naturbruk kommer att minska men den koppling som Region Halland idag gör mellan skola och landsbygdsutveckling är möjlig även om Halmstad kommun är huvudman för utbildningarna på Plönningegymnasiet. Idag sker utbildningarna inom Naturbruksprogrammet i samverkan mellan Region Halland och kommunerna i Halland(exkl. Kungsbacka). Halmstads kommun skulle kunna upplevas som en konkurrent istället för en samverkanspart kring Naturbruksutbildningar inom Region Halland. Då det för närvarande i mycket begränsad omfattning finns konkurreande utbud inom naturbruksprogrammen i den offentliga drivna verksamheten torde detta vara hanterbart. Om Halmstad kommun övertar huvudmannaskapet innebär detta en volymökning av utbildningsverksamheten. Volymokningen innebär inte att befintlig ledning/styrning/administration behöver öka inom Halmstads kommun. Utbildningarna på Plönningegymnasiet skulle vävas in i ett större sammanhang av utbildningar. Det skulle finnas en större möjlighet att nyttja de resurser som finns på Plönningegymnasiet för flera verksamheter inom Halmstads kommun såsom gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning och daglig verksamhet. Munkargårdsgymnasiet och Plönningegymnasiet är två av flera utbildningsanordnare i Halland. En övergripande fråga som bör besvaras är Vad ska finnas var i Halland?. Frågan bör först behandlas i Politisk styrgrupp för gymnasiesamverkan inom Region Halland. Dock behöver Region Halland beakta de initiala effekterna/konsekvenserna om huvudmannaskapet för Plönninge går över till Halmstads kommun som t.ex. Vad är innebörden att fortsatt vara huvudman för en naturbruksskola - Munkagård? Bör omfördelning av olika inriktningar mellan skolorna diskuteras i syfte att få en rimlig balans på 9

44 antalet elever på skolorna. Med rimlig balans menas i detta sammanhang bedömt jämnbördigt antal elever på skolorna för att få en ekonomiskt hållbar verksamhet. Idag finns ett antal gemensamma nämnare mellan Plönningegymnasiet och Munkagårdsgymnasiet. Det rör övergripande funktioner som administration, drifts-, fastighets-, kost-, städchefer/service samt viss form av undervisningsmaterial i form av främst traktorer. Dessa gemensamma funktioner bör särskiljas vid ett övertagande av huvudmannaskapet. Med ett kommunalt huvudmannaskap underlättas utvecklingen av arbetsmarknads- och vuxenutbildning inom skolans kompetensområden. Kommunerna har redan inarbetade rutiner vilka skulle kunna appliceras på utbildningar inom den gröna näringen. Detta behöver då ske i ett regionalt perspektiv vilket stärker den sammanhållna tillväxtpolitiken i regionen. Region Halland har dock påbörjat ett utvecklingsarbete kring hur man skall kunna möta behovet av kompetensförsörjning inom den gröna näringen med hjälp av arbetsmarknads- och vuxenutbildning. Risker: Eleverna byter geografisk utbildningsplats och eventuellt elevhälsoteam och i viss mån lärare. Dock sker ett visst samarbete mellan skolorna redan i årskurs 1 bl.a. för att säkerställa en bra övergång. Region Halland investerar i ett utbildningscentrum för fordon och transport och har då gjort ett ekonomiskt åtagande för en lång tid. Region Halland/Regionfastigheter kommer att bli beroende av hur Halmstad kommun planerar och genomför sina utbildningar. Skulle programmens popularitet sjunka och Halmstads kommun säger upp delar av hyrda lokaler är det Region Halland som står med avskrivningskostnaderna för lokaler som inte önskas hyras av Halmstads kommun. I den avtalsskrivning som måste ske mellan Region Halland och Halmstads kommun kring övertagandet av huvudmanaskapet för Plönningegymnasiet bör en klausul kring Halmstads kommuns långsiktiga intresse för ett utbildningscentra på Plöningegymnasiet ur ett ekonomiskt perspektiv förtydligas. Slutsats alternativ 3: Det är fullt möjligt för Halmstads kommun att ur ett huvudmannaperspektiv överta utbildningarna på Plönningegymnasiet. 10

45 Bilaga 2 Vem är rektor för en utbildning? 1 kap. Inledande bestämmelser Definitioner 3 I denna lag avses med - skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad, 2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning Ledningen av utbildningen Rektor och förskolechef 9 Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt. Dessa benämningar ska förbehållas den som har en anställning som rektor eller förskolechef. En ställföreträdare får utses för en rektor eller en förskolechef. Vem är huvudman för en utbildning? 2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning Huvudmän inom skolväsendet Kommuner 2 Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och fritidshem, om inte annat följer av 4. I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter fullgörs av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, lämna de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser i förskola och i sådan verksamhet som avses i 25 kap. till de övriga nämnderna. För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900). Landsting 3 Ett landsting får vara huvudman för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna i den utsträckning som anges i denna lag.

46 I ett landsting som är huvudman för sådana skolformer som anges i första stycket ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra landstingets uppgifter enligt denna lag. För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900) 15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan Gymnasieskola med offentlig huvudman Kommunens ansvar 30 Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt samverkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. Utbildning anordnad av landsting 31 Ett landsting får anordna utbildningar på sådana nationella program som avser naturbruk och omvårdnad. Efter överenskommelse med en kommun får landstinget anordna utbildning även på andra nationella program. Av 17 kap. 17 och 18 följer vilken utbildning på introduktionsprogram som får anordnas av ett landsting. Vilka delar av verksamheten kan läggas ut på Entreprenad eller ske i samverkan? 23 kap. Entreprenad och samverkan Entreprenad 1 Kommuner, landsting och enskilda huvudmän får enligt bestämmelserna i detta kapitel med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att utföra uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag (entreprenad). De bestämmelser som finns för en utbildning eller en annan verksamhet enligt denna lag ska med de undantag som anges i detta kapitel gälla även vid entreprenad. 2 Inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. får uppgifter överlämnas på entreprenad. 3 Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får uppgifter som inte är hänförliga till undervisningen överlämnas på entreprenad. 4 Inom gymnasieskolan får uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil överlämnas på entreprenad.

47 Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får en enskild huvudman överlämna uppgifter som avser modersmålsundervisning på entreprenad. 5 Om det finns särskilda skäl får regeringen efter ansökan av en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman i andra fall än som anges i 2 och 4 medge att kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen får överlämna åt någon annan att bedriva undervisning inom skolväsendet på entreprenad. 6 Om en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman överlämnar uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad, får kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen överlämna den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift. Kommunen eller landstinget får när det gäller kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna överlämna även den myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter. Kommunen får också överlämna sådan myndighetsutövning när det gäller utbildning i svenska för invandrare. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller överlämnande av rektorsuppgifter som innefattar myndighetsutövning. 7 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om entreprenader enligt 2 och om sådan undervisning på entreprenad som avses i 4 och 5. Samverkan 8 En kommun får sluta avtal med en annan kommun om att denna ska ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom förskolan, fritidshemmet, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. En kommun får också sluta avtal med ett landsting om att detta ska ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. 9 En kommun får som huvudman överlåta ansvaret för sådana medicinska insatser som anges i 2 kap till ett landsting, om kommunen och landstinget är överens om detta. På samma sätt får ett landsting överlåta ansvaret till en kommun. Staten eller en enskild får som huvudman överlåta ansvaret för de medicinska insatser som anges i 2 kap till en kommun eller ett landsting, om huvudmannen och kommunen eller landstinget är överens om detta. 10 Staten får som huvudman för sameskolan, efter avtal med en kommun, ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom förskolan.

48

49

50

51

52

53

54 Bilaga 5 Sammanställning av antalet elever/studerande som kan vara aktuella hösten 2014 Utbildning Elever och Organisation studerande idag åk1/åk2 eller uppdragsutbildningar Anläggningsmaskinförare från Bygg- och 13/14 16/år anläggningsprogrammet 1 Transport från Fordon- och transportprogrammet 17/18 16/år Tunga fordon från Fordon- och 4/4 8/år transportprogrammet Transport elever från Fbg och Vbg 2 16/16 16/år Lastbilsförarutbildning för vuxna på uppdrag av 8 8 KPC 3, kursstart 1 feb, ca 30 v Lastbilsförarutbildning för vuxna på uppdrag av 8 KPC 3, kursstart 1 maj, ca 30 v Bussförarutbildning för vuxna på uppdrag av 11 8 KPC 3, kursstart 1 feb, ca 15 v Bussförarutbildning för vuxna på uppdrag av 8 KPC 3, kursstart 1 aug, ca 15 v Totalt, idag 141, totalt 128, totalt Troligt scenario ht Elevergrupper från Bygg- och anläggningsprogrammet tillkommer utifrån sin rundgång. 2 Under förutsättning att berörda kommuner genomför planerade åtgärder för att Kattegattgymnasiet ska stå som utbildningsanordnare för transportinriktningen inom Fordonsoch transportprogrammet för respektive kommuns elever. 3 Kurserna genomförs på uppdrag av Kompetenscentrum(KPC) som en uppdragsutbildning. Uppdragen kan variera över tid och styrs av arbetsmarknadens behov. Trolig prognos är en(1) utbildningsomgång/år för respektive lastbil och buss.

55 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2014/0197 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: Telefon: Elevantal i gymnasieskolan 2014 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner redovisningen och lägger den till handlingarna Sammanfattning Det totala antalet elever i Halmstad Gymnasieskola (VT13) är 3033 vilket är en minskning med 49 elever jämfört med HT 13. Antalet elever, folkbokförda i Halmstad, som läser vid fristående gymnasieskolor är 562 och antalet elever hos andra huvudmän är 164. Antalet elever från andra kommuner i Halmstad Gymnasieskola är 574. I bilaga Elevantal per program Vht 651 redovisas faktiska siffror för VT 14 efter känt utfall per Bilagan innehåller elevprognos per program fram t.o.m. HT 2016 Snitt beräknas (VT+HT/2) Elevströmningar mellan olika utbildningsanordnare är större än tidigare år vilket tros bero på ett stort antal elever fick byta huvudman i samband med JB konkusen sommaren

56 Ärendet Uppdrag Den 15 februari(vt) och den 15 september(ht) görs uppföljning av elevtalen som sammanställs och rapporteras till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden månaden efter. Analys, förslag och motivering Det totala antalet elever i Halmstad Gymnasieskola per (VT14) är Eleverna är fördelade på nationella program, introduktionsprogrammet, samt gymnasiesärskolan. Analys av elevantalet för HT 13 och VT 14 Program HT 13 VT 14 Förän dring HT13 - VT14 Nationella program Språk introdukti on Kommentar Större minskning än prognos Förväntad ökning Särskolan Något över prognos Introdukti ons programm et, Klara Introdukti onsprogra mmet, IMYRK Totalt vid Halmstad Gymnasi e skola Färre prognos Större minskning än prognos Förkortningar: IMYRK Introduktionsprogrammet yrkesintroduktion. Under Introduktionsprogrammet redovisas förutom obehöriga elever även de elever som läser i Asbergerklassen(både behöriga och obehöriga elever) i bilagan benämnd IM-ASPB. 2

57 Elever utanför utbildning Antalet gymnasieelever som inte bedriver gymnasiestudier och som omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret, upp till dess att de fyller 20 år, var den 15 februari 45. Huvuddelen av dessa elever är på väg till annan utbildning, har arbete/arbetssökande eller omfattas av annan myndighetsutövning. Från andra kommuner Av det totala antalet elever i Halmstad Gymnasieskola, 3033, kommer 574 elever från andra kommuner. HT 13 VT 14 Förändring ,0 % 18,9 % Minskning enligt prognos. Till andra huvudmän Det totala antalet elever, folkbokförda i Halmstad, som bedriver sina gymnasiala studier utanför Halmstad Gymnasieskola är 726 elever fördelat på fristående gymnasieskolor och andra huvudmän. HT 13 VT 14 Förändring FRI ,1 % 17,6 % AHM ,9 % 5,1 % Tot ,0 % 22,8 % Ökningen beror i huvudsak på en större elevström från de kommunala gymnasieskolorna än prognos samt elever som vid föregående mätning stod utan studieplats eller var oregistrerade. Övriga noterbara förändringar Elevströmningar mellan olika utbildningsanordnare är större än tidigare år vilket tros bero på ett stort antal elever fick byta huvudman i samband med JB konkursen sommaren elever läser ett fjärde år med kurser utifrån tidigare gymnasiereform. Dessa läser mindre delar av termin alternativt enstaka kurser under hela läsåret. Dessa är inte med i statistikunderlag och ligger inte till grund för budget då respektive skola löser detta inom tidigare tilldelad ram. Det ökade antalet nyanlända flyktingar i Halmstad påverkar Språkintroduktionens organisation där en fortsatt ökning prognostiseras. 3

58 Ärendets beredning Inom kommunen Det faktiska elevantalet har tagits fram ur IST Extens databas som hålls uppdaterad av alla enheter inom Halmstad Gymnasieskola. Ansvarig tjänsteman har därefter tagit fram elevutfall och prognoser. Andra grupper --- Fackliga organisationer Information i HUKSAM Lista över bilagor 1. Elevantal per program Vht 651, daterad För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 4

59 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal per program , Vht 651 1/ Fastställd Ann-Sofie Hammargren Elevantal i Halmstads gymnasieskolor Efter utfall *) Elever som läser IM Prep, IM Pro hänförs till respektive nationellt program Antal elever 2014 Antal elever 2015 Antal elever 2016 Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Program *) VT 14 HT 14 Snitt VT 15 HT 15 Snitt VT 16 HT 16 Snitt BF , , ,5 BF lär , , ,5 BA , , ,0 EE , , ,5 EK , , ,5 ES , , ,0 FT , , ,0 HA , , ,5 HA lär , , ,5 HT , , ,5 HT lär 1 3 2, , ,5 HU , , ,5 IB , , ,5 IN , , ,0 NA-KG , , ,0 NA-SN , , ,5 NA , , ,5 RL , , ,0 RL lär , , ,5 SA-SN , , ,5 SA-SR , , ,0 SA , , ,5 TE , , ,5 TE , , ,0 VF , , ,5 VF lär 1 0 0, , ,0 VO , , ,5 VO lär 5 9 7, , ,5 Summa , , ,5 KG ,0 42,0 % ,0 42,1 % ,0 42,8 % SN ,5 33,1 % ,5 33,8 % ,0 33,9 % SR ,0 25,0 % ,5 24,1 % ,5 23,3 % Summa nat progr ,5 100,0 % ,0 100,0 % ,5 100,0 % VT = elever per 0215 HT = elever per 0915 Snitt = (VT + HT) / 2 HST = Halmstad AK = Annan kommun AHM = Andra huvudmän

60 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal per program , Vht 651 2/ Elevantal i Halmstads gymnasieskolor **) Ej behöriga elever, elever i särskola samt elever i Aspbergerklass Antal elever 2014 Antal elever 2015 Antal elever 2016 Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Program **) VT 14 HT 14 Snitt VT 15 HT 15 Snitt VT 16 HT 16 Snitt IM , , ,5 IM-ASPB , , ,0 IM-KG , , ,0 IM-SPR , , ,0 SÄRFA 9 8 8, , ,5 SÄR PFAB 3 3 3, , ,0 SÄRIVES , , ,5 SÄR IV KG 6 7 6, , ,5 SÄR PHP 0 2 1, , ,0 SÄRTM 4 1 2, , ,0 SÄRKG , , ,5 SÄRHOS 5 4 4, , ,0 SÄR PHVO 5 7 6, , ,0 SÄRIVSI , , ,0 SÄRIVEA 1 1 1, , ,5 SÄR IV SN 5 9 7, , ,5 SÄRSN , , ,0 SÄRES 7 4 5, , ,5 SÄR PEV 4 4 4, , ,0 SÄRHR 3 2 2, , ,0 SÄR PHRB 0 4 2, , ,0 SÄRIVEA 3 2 2, , ,5 SÄR IV SR 1 1 1, , ,0 SÄRSR , , ,0 SÄR , , ,5 Summa , , ,0 KLARA ,0 29,7 % ,5 26,7 % ,5 26,8 % KG ,0 15,9 % ,5 12,3 % ,5 10,9 % SN ,0 48,1 % ,5 55,6 % ,0 56,6 % SR ,5 6,3 % ,5 5,4 % ,0 5,7 % Summa ej behöriga & Sär ,5 100,0 % ,0 100,0 % ,0 100,0 % Totalt antal elever i Halmstads gymnasieskolor inklusive elever från andra kommuner KG ,0 39,6 % ,5 39,0 % ,5 39,6 % SN ,5 34,4 % ,0 36,1 % ,0 36,2 % SR ,5 26,0 % ,5 24,9 % ,0 24,2 % Totalt i HST ,0 100,0 % ,0 100,0 % ,5 100,0 % VT = elever per 0215 HT = elever per 0915 Snitt = (VT + HT) / 2 HST = Halmstad AK = Annan kommun AHM = Andra huvudmän

61 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal per program , Vht 651 3/ Elevantal i Halmstads gymnasieskolor & i andra skolor Totalt antal elever i Halmstads gymnasieskolor inklusive elever från andra kommuner Antal elever 2014 Antal elever 2015 Antal elever 2016 Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos VT 14 HT 14 Snitt VT 15 HT 15 Snitt VT 16 HT 16 Snitt Totalt i HST , , ,5 Andel% Andel% Andel% Från HST ,0 65,8 % ,5 67,1 % ,5 67,9 % Från AK (IKE) ,0 14,9 % ,5 14,5 % ,0 15,1 % Totalt i HST , , ,5 Elever folkbokförda i Halmstad i andra skolor Antal elever 2014 Antal elever 2015 Antal elever 2016 Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos VT 14 HT 14 Snitt VT 15 HT 15 Snitt VT 16 HT 16 Snitt Fristående ,5 14,7 % ,0 13,7 % ,0 12,5 % AHM ,0 4,5 % ,0 4,6 % ,5 4,5 % Totalt i andra , , ,5 Andel % > 100,0 % 100,0 % 100,0 % Elever totalt , ,0-2,1 % ,0-1,0 % VT = elever per 0215 HT = elever per 0915 Snitt = (VT + HT) / 2 HST = Halmstad AK = Annan kommun AHM = Andra huvudmän

62 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2014/0198 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: Telefon: Elevtalsutveckling, långtidsprognos 2014 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner redovisningen och lägger den till handlingarna. Sammanfattning Elevunderlaget enligt Halmstad Kommuns prognos över antalet åringar fortsätter att minska till 2015 innan elevunderlaget ökar igen. Prognosen visar att antalet elever som ryms inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ram 2014 är 3699 elever. Detta är jämfört med 2013 en minskning med 140 elever vilket motsvarar -3,6 %. Prognosen för elever från Halmstad Kommun som väljer annan utbildningsanordnare under perioden är ca 21 %. Enligt prognosen är antalet elever som 2014 studerar vid Halmstad gymnasieskola 2996(VT+HT/2) och prognosen för 2017 är 2969 elever, en minskning med 17 elever, därefter ökar elevtalen igen. 1

63 Ärendet Bakgrund Den 15 februari(vt) och den 15 september(ht) görs uppföljning av elevtalen som sammanställs och rapporteras till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden månaden efter. I samband med dessa görs en långtidsprognos över fem kalenderår enligt bilaga Elevantal prognos Vht 651 daterad Analys, förslag och motivering Elevunderlag Elevunderlaget enligt Halmstad Kommuns prognos över antalet åringar fortsätter att minska till 2015 innan elevunderlaget ökar igen. I Halmstad Gymnasieskola läser inte bara de i kommunen folkbokförda åringarna. Från andra kommuner tillkommer det årligen elever och dessa utgör ytterligare ca 17 %. Det finns dessutom elever som påbörjat sina gymnasiestudier före eller efter 16 års ålder och ett antal elever som läser fyra eller i vissa fall fem år på gymnasiet. Det senare beror på att de antingen varit obehöriga vid intagning till gymnasiet, vilket lett till minst ett år inom introduktionsprogrammet, eller att de valt att byta till eller börja om på annan studieinriktning under sin gymnasietid. Prognosen för elever från Halmstad Kommun som väljer annan utbildningsanordnare under perioden är ca 21 %. Prognosen visar att antalet elever som ryms inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ram 2014 är 3699 elever. Detta är jämfört med 2013 en minskning med 140 elever vilket motsvarar -3,6 %. Fram till 2017 minskar antalet elever med 122 vilket motsvarar -3,3 % och därefter ökar elevtalen igen. Studerande vid den kommunala gymnasieskolan Enligt prognosen är antalet elever som 2014 studerar vid Halmstad gymnasieskola 2986(VT+HT/2) och prognosen för 2017 är 2969 elever, en minskning med 17 elever, därefter ökar elevtalen igen. Prognosen för elever i Halmstad Gymnasieskola för perioden påverkas av ett stort antal faktorer. Genomslaget av gymnasiereformen, Gy-11, samverkansavtal för gymnasieskolan inom Region Halland, Fri sök, antalet fristående gymnasieskolor i Halmstad och närliggande kommuner samt idag okända faktorer. En sådan osäker faktor är de fristående gymnasieskolornas utveckling i kölvattnet av JBkonkursen. Konsekvenser Elevtalen sjunker något fram till 2017 för att därefter öka igen. 2

64 Ärendets beredning Inom kommunen Det faktiska elevantalet, , har tagits fram ur IST Extens. Ansvarig tjänsteman har därefter tagit fram prognosen. Andra grupper --- Fackliga organisationer Information i HUKSAM Lista över bilagor 1. Elevantal prognos , Vht 651 daterad För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 3

65 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal prognos Vht 651 1/ Elevantal prognos Vht 651 Elevantal prognos Fastställd av Ann-Sofie Hammargren Elevantal är snitt = VT + HT / Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos Föränd % Föränd % Föränd % Föränd % Föränd % Elevantal Andel %Elevantal Andel % Elevantal Andel % Elevantal Andel % Elevantal Andel % Elevantal Andel % I Halmstads gymnasieskolor: * Från Halmstad (HST) 2505,0 65,3 2435,0-2,8 65,8 2431,5-0,1 67, ,1 67, ,3 67, ,2 67,9 * Från andra kommuner (IKE) 566,5 14,8 551,0-2,7 14,9 526,5-4,4 14, ,1 15, ,3 15, ,2 15,1 Summa i Halmstads skolor > 3071,5 2986,0-2, , , , ,2 I andra skolor från Halmstad: * Friskolor (FRI) 615,0 16,0 545,5-11,3 14,7 496,0-9,1 13, ,7 12, ,3 12, ,2 12,5 * Andra huvudmän (AHM) 152,0 4,0 167,0 9,9 4,5 167,0 0,0 4, ,3 4, ,3 4, ,2 4,5 Summa i andra skolor > 767,0 712,5 663, Totalt antal elever > , , , , , ,2 100 Diff personer/elever från HST > 1) Underlag 2013 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos Personer Andel %Personer Föränd % Personer Föränd % Personer Föränd % Personer Föränd % Föränd % Personer i Halmstad år > , , , , , ,2 (enligt GPF ) Elever från andra kommuner > , , , , , ,2 (ca 17 % av personer i Halmstad) Totalt underlag > , , , , , ,2 Diff tot underlag/tot ant elever > 1) Befolkningsutveckling ålder år enligt kommunens prognoser, GPF (uppdaterad ) 1) Differensen förklaras i huvudsak av att i Halmstads gymnasieskolor går elever som är år. Dessa kommer både från Halmstad och från andra kommuner.

66 UAF Elevantal, utfall 2013, prognos Hos andra huvudmän från Halmstad Hos fristående skolor från Halmstad I Halmstad Gymnasieskola, från andra kommuner I Halmstad Gymnasieskola, från Halmstad

67 1(6) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2013/0209 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: Telefon: Preliminär gymnasieorganisation läsåret 2014/2015 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar öka antalet platser på Ekonomiprogrammet, Industritekniska programmet Naturvetenskapsprogrammet, Sannarpsgymnasiet samt att minska antalet platser på Bygg- och anläggningsprogrammet enligt bilaga Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inte erbjuda Programmet för Estetiska verksamheter och Programmet för fastighet, anläggning och byggnation inom gymnasiesärskolan. 3. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att erbjuda Yrkesintroduktion inom Introduktionsprogrammet på Kattegattgymnasiet. Sammanfattning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har som mål att så många elever som möjligt skall komma in på sitt förstahandsval. Ett annat mål är att verksamheten skall vara i ekonomisk balans vilket gör att program med ett fåtal sökande får svårt att klara sin budget. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fattade beslut om preliminär gymnasieorganisation(dnr: UAN 2013/0209) den 17 juni 2013 och organisation för gymnasiesärskolan(dnr: UAN 2012/0245) den 3 september

68 Lärlingsutbildning Inriktningarna inom Restaurang- och livsmedelsprogrammet har tidigare angivits som en sökandegrupp men är nu uppdelade på respektive inriktning. Antalet möjliga platser inom lärlingsutbildningarna styrs förutom av elevernas sökbild även av möjligheten till avtal med lärlingsplatser. Det totala antalet elever som kan antas till lärlingsutbildningen är 24. Bygg- och anläggningsprogrammet får enligt prognos 59 elever till hösten Den preliminära organisationen är 80 elever och denna föreslås minska till 64. Ekonomiprogrammet får enligt prognos 78 elever till hösten Den preliminära organisationen är 60 elever och denna föreslås öka till 90. Industritekniska programmet får enligt prognos 16 elever till hösten Den preliminära organisationen är 15 elever och denna föreslås öka till 16. Naturvetenskapsprogrammet, Sannarpsgymnasiet, får enligt prognos 75 elever till hösten Den preliminära organisationen är 60 elever och denna föreslås öka till 90. Introduktionsprogrammets Yrkesintroduktion Antalet obehöriga elever som sökt till de olika yrkesprogrammen föranleder en planering för dessa elever inom yrkesintroduktionen. Kattegatt föreslås planera för en grupp om 12 elever. Fler program kan komma att behöva öka eller minska sin slutliga organisation i förhållande till tidigare preliminär gymnasieorganisation, Dessa organisationsförändringar vad gäller antalet platser föreslås ske efter omvalsperioden och i samband med slutlig gymnasieorganisation som tas i juni månad. Programmet för Estetiska verksamheter och Programmet för fastighet, anläggning och byggnation har inga sökande. Dessa program föreslås att de inte erbjuds hösten Ärendet Bakgrund Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har som mål att så många elever som möjligt skall komma in på sitt förstahandsval. Ett annat mål är att verksamheten skall vara i ekonomisk balans vilket gör att program med ett fåtal sökande får svårt att klara sin budget. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fattade beslut om preliminär gymnasieorganisation(dnr: UAN 2013/0209) den 17 juni 2013 och organisation för gymnasiesärskolan(dnr: UAN 2012/0245) den 3 september Analys, förslag och motivering En första analys av elevernas förstahandsval är gjord utifrån statistik inhämtad från gymnasieantagningen i Falkenberg. Statistiken innehåller både behöriga och obehöriga sökande till gymnasiet och den föranleder en översyn och förslag på ny preliminär organisation inför preliminär antagning den 15 april samt inför fastställandet av slutlig organisation i juni månad. 2

69 Sökande och elevprognos 2014, gymnasieskolan Program Behöriga 1:a handsökande Prognos behöriga 1:a handsökande ht 2014 Barn- och fritidsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet, lärling Bygg- och anläggningsprogrammet Prel org Ny prel org Ekonomiprogrammet El- och energiprogrammet Estetiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handel- och administrationsprogrammet Handel- och administrationsprogrammet, lärling Hotell- och turismprogrammet Hotell- och turismprogrammet, lärling Industritekniska programmet International Baccalaureate Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp Restaurang- och livsmedelsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet, lärling bageri Restaurang- och livsmedelsprogrammet, lärling kök Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture

70 Teknikprogrammet Vvs- och fastighetsprogrammet Vård- omsorgsprogrammet Vårdlärling omsorgsprogrammet, I prognos behöriga 1:a handsökande ht 2014 ingår förutom behöriga 1:a handsökande också obehöriga 1:a handsökande med 20 p eller mindre från behörighet och som bedöms bli behöriga samt bedömda frikvotsansökningar. Analys inför föreslagna förändringar är gjord utifrån antal förstahandssökande, prognostiserat elevantal ht 2014, möjlighet att samläsa med andra program, vart tar eleverna vägen om programmet inte erbjuds, programmets roll i organisationen samt ett ekonomiskt break even. Lärlingsutbildning Inriktningarna inom Restaurang- och livsmedelsprogrammet har tidigare angivits som en sökandegrupp men är nu uppdelade på respektive inriktning. Antalet möjliga platser inom lärlingsutbildningarna styrs förutom av elevernas sökbild även av möjligheten till avtal kring lärlingsplatser. Barn- och fritidsprogrammet föreslås få 6 platser. Handel- och administrationsprogrammet föreslås få 3 platser. Hotell- och turismprogrammet föreslås få 2 platser. Restaurang- och livsmedelsprogrammet, bageri föreslås få 4 platser. Restaurang- och livsmedelsprogrammet, kök föreslås få 5 platser. Vård- omsorgsprogrammet föreslås få 4 platser. Det totala antalet elever som kan antas till lärlingsutbildningen är 24. Bygg- och anläggningsprogrammet Enligt prognos får programmet 59 elever till hösten Den preliminära organisationen är 80 elever och denna föreslås minska till 64 inför omvalsperioden. Ekonomiprogrammet Enligt prognos får programmet 78 elever till hösten Den preliminära organisationen är 60 elever och denna föreslås öka till 90 inför omvalsperioden. Industritekniska programmet Enligt prognos får programmet 16 elever till hösten Den preliminära organisationen är 15 elever och denna föreslås öka till 16 inför omvalsperioden Naturvetenskapsprogrammet, Sannarpsgymnasiet Enligt prognos får programmet 75 elever till hösten Den preliminära organisationen är 60 elever och denna föreslås öka till 90 inför omvalsperioden. Introduktionsprogrammets Yrkesintroduktion Antalet obehöriga elever som sökt till de olika yrkesprogrammen föranleder en planering för dessa elever inom yrkesintroduktionen. Kattegatt föreslås planera för en grupp om 12 elever. Övriga program 4

71 Fler program kan komma att behöva öka eller minska sin slutliga organisation i förhållande till tidigare preliminär gymnasieorganisation, Dessa organisationsförändringar vad gäller antalet platser föreslås ske efter omvalsperioden och i samband med slutlig gymnasieorganisation som tas i juni månad. Gymnasiesärskolan Sök och prognossiffror för gymnasiesärskolan svarar samordnaren för särskolan för som också ansvarar för ansöknings/antagningsförandet inom gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan, sökande och programerbjudande 2014 Programmet för estetisk verksamhet, Sr Programmet för fastighet, anläggning och byggnation, Kg Programmet för hantverk och produktion, Kg Programmet för hotell, restaurang och bageri, Sr Programmet för hälsa, vård och omsorg, Sn Gymnasiesärskolans individuella program, Kg Gymnasiesärskolans individuella program, Sn Antal sökande 0 Nej 0 Nej 2 Ja 4 Ja 2 Ja 1 Ja 4 Ja Förslag om programmet ska erbjudas Gymnasiesärskolan nationella program Programmet för Estetiska verksamheter och Programmet för fastighet, anläggning och byggnation har inga sökande. Dessa program föreslås att de inte erbjuds hösten Konsekvenser Anpassning av respektive gymnasieskola organisation sker utifrån lagd prognos. Ärendets beredning Inom kommunen Tjänsteskrivelsen är framtagen av tjänsteman vid Halmstad Utbildning. Berörda gymnasiechefer, rektorer samt samordningsansvarig för gymnasiesärskolan är informerade och delaktiga i analysarbetet kring berörda utbildningar. 5

72 Fackliga organisationer Förhandling enligt MBL 11 i HUKSAM Lista över bilagor 1. Preliminär gymnasieorganisation läsåret 2014/2015, daterad För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 6

73 Bilaga Halmstad Gymnasieskola, program och inriktningar läsåret 2014/15, preliminär organisation 31/ Program Inriktning Platser Skola Per inr Tot Inr gar Barn- och fritids Fritid och hälsa Sannarps programmet 1 Pedagogiskt arbete gymnasiet Socialt arbete Pedagogiskt arbete, lärling 6 Sture gymansiet Bygg- och anläggnings Anläggningsfordon Kattegatt programmet Husbyggnad gymnasiet Mark och anläggning Måleri 8 Plåtslageri 8 Ekonomi Ekonomi 90 Kattegatt programmet Juridik gymnasiet El- och energi Elteknik 32 Kattegatt programmet gymnasiet Estetiska Bild och formgivning Sture programmet Dans 15 gymnasiet Estetik och media 30 Musik 30 Teater 15 Fordons- och transport Godshantering 32 Kattegatt programmet Lastbil och mobila maskiner gymnasiet Personbil Transport Handels- och administrations Handel och service Sture programmet 1 Lärling 3 gymnasiet Hotell- och Hotell och konferens Sture programmet 1 Turism och resor gymnasiet Lärling 2 Industritekniska Driftsäkerhet och underhållsteknik 16 Kattegatt programmet Processteknik gymnasiet Produkt och maskinteknik Svetsteknik International 30 Sannarps Baccalaureate gymnasiet Naturvetenskaps Naturvetenskap 90 Kattegatt programmet Naturvetenskap och samhälle gymnasiet Naturvetenskap 90 Sannarps Naturvetenskap Profil Europa gymnasiet Naturvetenskap och samhälle Restaurang- och livsmedels Kök och servering Sture programmet 1 Kök och servering, lärling 5 Bageri och konditori 2, lärling 4 gymnasiet Samhällsvetenskaps Beteendevetenskap Sannarps programmet Samhällsvetenskap gymnasiet Samhällsvetenskap Profil Europa Medier, information och kommunikation 30 Sture gymnasiet Teknik Design och produktutveckling 60 Kattegatt programmet Informations- och medieteknik gymnasiet Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Vvs- och fastighets Kyl- och värmepumpsteknik 16 Kattegatt programmet Vvs gymnasiet Vård- och omsorgs 60 Sannarps programmet 1 gymnasiet Lärling 4 Sture 979 gymnasiet 1 Lärlingsutbildning erbjuds 2 Utbildningen sker enbart i lärlingsform 1

74 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2014/0152 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN UAF:s förvaltningskansli Ann-Sofie Hammargren E-post: Telefon: Svar på remiss angående etablering av kontaktcenter (KS 2012/0412) Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att yttra sig enligt förslag i bilaga 1 ( ) Sammanfattning Kommunstyrelsen har anmodat kommunens nämnder och bolag att yttra sig över stadskontorets förslag om etablering av ett kontaktcenter. Förslaget bygger på ett uppdrag i Planeringsdirektiv att utreda hur ett kontaktcenter ska skapas för att förbättra servicen till kommunens invånare. Ett flertal svenska kommuner har under de senaste åren byggt kontaktcentra (motsvarande) för att skapa en väg in i kommunen för medborgarna. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens ledningsgrupp har tagit del av det skriftliga förslaget och kompletterat denna med information och dialog med projektledningen. Synpunkterna som lämnas tar hänsyn till såväl medborgar- som verksametsperspektiv. Projektledningen har särskilt bett om att synpunkter på förslaget ska redovisas i särskild matris (bilaga 1) varför här endast följer en kort summering. Kontaktcenter - Övervägande positiva synpunkter, kompletterat med kommentarer kring olika förbättringsområden och förslag till förbättringar. Samordnad kommunikationsfunktion Förvaltningen kan inte finna att denna organisatoriska förändring kan leda till en förbättring för medborgarna. Konsument Halmstad Positiv lösning för tydliggörande av en viktig samhällsfunktion för medborgarna. Genomförandeprojekt Inga synpunkter 1

75 Ombyggnader i Rådhuset Positivt och funktionellt för medborgarna, med några kompletterande förbättringsområden och förslag till förbättringar. Ärendet Uppdrag Kommunstyrelsen har anmodat kommunens nämnder och bolag att yttra sig över stadskontorets förslag om etablering av ett kontaktcenter (KS 2012/0412). Förslaget bygger på ett uppdrag i Planeringsdirektiv att utreda hur ett kontaktcenter ska skapas för att förbättra servicen till kommunens invånare. I ärendet ingår att lämna synpunkter på fem olika delar: Kontaktcenter Samordnad kommunikationsfunktion Konsument Halland Genomförandeprojekt Ombyggnader i Rådhuset. Bakgrund I samband med en utredning om e-förvaltning (KS 2011/0594) beslutade kommunstyrelsen också att uppdra åt stadskontoret att ta fram förslag till utredningsuppdrag avseende upprättandet av ett kommunalt kontaktcenter dit invånare och företag ska kunna vända sig för att på ett samordnat sätt få personlig service liksom stöd/utbildning i att använda olika kommunala e-tjänster. I Planeringsdirektiv förtydligas det här uppdraget under målområdet Demokrati och dialog : En kommun är till för sina invånare och dess verksamhet. Den ska så långt som möjligt vara organiserad utifrån medborgarnas behov av hjälp och stöd. Under 2012 färdigställdes en utredning om näringslivet i Halmstads kommun som bland annat ledde till att en tillståndslots inrättades. Nu vill vi gå vidare med att utveckla ett Contact center som ska kunna arbeta med att förstärka och förbättra servicen till kommunens invånare. Idag bedrivs det här arbetet inom ramen för varje nämnds ansvarsområde vilket kan leda till att invånare som behöver hjälp skickas runt mellan ett flertal olika förvaltningar. En samordnad verksamhet ska därför kunna finansieras genom att varje nämnd bidrar till detta inom befintliga ramar. För att det ska vara möjligt att kunna ta del av service och kunna vara med och påverka behöver invånare också information om vad som händer och varför. Därför är det även viktigt att alla verksamheter på ett systematiskt sätt arbetar med att berätta om planerade kommande planer och redogöra för vilka beslut som har tagits, varför de har tagits och på vilka sätt de kan komma att påverka den enskilde medborgaren. 2

76 Stadskontoret har tagit fram ett förslag som innefattar ett samlat kontaktcenter som kopplas ihop med de näraliggande projekten Kultur- och värderingsprojektet, Projekt kring e-förvaltning samt En väg in för näringslivet. Ett flertal av landets kommuner har redan infört kontaktcenter och erfarenheterna från dessa har på olika sätt beaktats i stadskontorets förslag. Analys, förslag och motivering Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens ledningsgrupp har tagit del av det skriftliga förslaget och kompletterat denna med information och dialog med projektledningen. Synpunkterna som lämnas tar hänsyn till såväl medborgar- som verksametsperspektiv. Projektledningen har särskilt bett om att synpunkter på förslaget ska redovisas i särskild matris (bilaga 1) varför här endast följer en kort summering. Kontaktcenter - Övervägande positiva synpunkter, kompletterat med kommentarer kring olika förbättringsområden och förslag till förbättringar. Samordnad kommunikationsfunktion Förvaltningen kan inte finna att denna organisatoriska förändring kan leda till en förbättring för medborgarna. Konsument Halmstad Positiv lösning för tydliggörande av en viktig samhällsfunktion för medborgarna. Genomförandeprojekt Inga synpunkter Ombyggnader i Rådhuset Positivt och funktionellt för medborgarna, med några kompletterande förbättringsområden och förslag till förbättringar. Konsekvenser Utgångspunkten för de förändringar som föreslås måste alltid vara menar förvaltningen ett mervärde för medborgaren. Det kan vi se i delarna som behandlar Kontaktcenter, Konsument Halland och Ombyggnader i Rådhuset. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av förvaltningschefen tillsammans med UAF:s ledningsgrupp. Andra grupper --- Fackliga organisationer Ärendet har beretts i sedvanlig ordning i HUKSAM. 3

77 Lista över bilagor 1. Bilaga 1 svar på remiss angående etablering av kontaktcenter För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Ann-Sofie Hammargren skolchef 4

78 1(1) Yttrande Diarienummer: UAN 2014/0152 Version: 1.0 Beslutsorgan: KS UAF:s förvaltningskansli Ann-Sofie Hammargren E-post: Telefon: Svar på remiss angående etablering av kontaktcenter (KS 2012/0412) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens synpunkter på etablering av kontaktcenter redovisas i bilaga 1, som samlat inkluderar följande rubriker: Bilaga 1 Kontaktcenter Bilaga 2 Samordnad kommunikationsfunktion Bilaga 3 Konsument Halland Bilaga 4 genomförande Bilaga 5 ombyggnader i Rådhuset För Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Dag Hultefors Ordförande Annika Vannerberg Förvaltningschef 1

79 BILAGA 1 Svar på remiss angående etablering av kontaktcenter För att underlätta en snabb hantering av remissvaren ber stadskontoret nämnder och bolag att använda den här mallen för redovisning av synpunkter på förstudien om etablering av ett kontaktcenter i Halmstads kommun. Skriv i vitmarkerade celler. Kontakta anders.bergenek@halmstad.se eller catarina.eriksson@halmstad.se med eventuella frågor. Svarande nämnd/bolag BILAGA 1 - KONTAKTCENTER Övergripande ställningstagande (välj positiv eller negativ och skriv motivering på korresponderande rad). Positiv Negativ Utbildning och arbetsmarknadsnämnden Motivering En väg in är bra för både intern och extern kommunikation Det är viktigt att låta kontakcenter få öka sin kompetens allt eftersom frågor kommer in. Det går inte att arbeta fram en fullvärdig organisation från start. Synpunkter och förslag utifrån ett invånar- och kundperspektiv Styrkor Förslag till ytterligare förbättringar Lättillgängligt och snabbt Plan för kompetensutveckling Satsning på e-handel och IT-stöd Förbättringsområden Förslag till förbättringar Kommunikation med kärnförvaltning Det är inte verksamheten som ska beskriva de frågor och ärenden som ska hanteras. Vi ska ha invånar/kundperspektiv Arena för informationsutbyte Utveckling av intranät samt gemensam ärendehantering/bokningssystem. Tillgång till förvaltningarnas kataloger/stödsystem Låt kontaktcenter utvecklas med de frågor som kommer in. Det blir en lärande organisation Synpunkter och förslag utifrån ett verksamhetsperspektiv Styrkor Förslag till ytterligare förbättringar Avlastning i rutinärenden Lägg en plan för hur förbättringsarbetet ska utvecklas Förbättringsområden Förslag till förbättringar Dra ingen gräns mellan vad kontaktcenter Sekretessärenden ska inte hanteras av ska och inte ska. Det här är ett område som kontaktcenter. Det är frågor ska sköts av måste få tillåtas att växa. kärnförvaltningarna. Telefoni Det är få personer ute på förvaltningarna som sitter vid fast telefon. Därav låg svarsfrekvens. Utöka mobiltelefonerna och avveckla de flesta fasta telefonnumren. Synpunkter och förslag utifrån ett internt administrativt eller organisatoriskt perspektiv Styrkor Förslag till ytterligare förbättringar Ett nummer in även för intern kommunikation 1

80 BILAGA 1 Förbättringsområden Det går inte att lägga ett obligatoriskt förfarande att alltid hänvisa till Kontakcenter Förslag till förbättringar Hänvisning till kontaktcenter men givetvis svara på de frågor som direkt kan besvaras. Övriga synpunkter Det går inte att förutse alla de frågor som kan komma in till ett kontaktcenter. Det måste få lov att bli en trevande start där kontaktcentrats kunskapsbank växer i takt med inkommande ärenden. En leverensöverenskommelse som ska godkännas utifrån ärendeunderlag känns väldigt tungrott och oflexibelt. Det här har inte kundperspektiv. Det viktiga är att det finns en bra process/flöde inom kontaktcenter där alla känner varandras styrkor. Processen kring intern rekrytering och utbildning är därför avgörande framgångsfaktorer. Dock nås nog aldrig den punkt att alla servicevägledare ger samma svar. Det framgår inte hur schemaläggning ska se ut eller tidsram för bemanning. Det framgår inte när e-förvaltning ska vara genomförd för att få en 52/24/7 service. It-stöd som köps in måste vara kompatibla med stora bärande ledningssystem. Svarande nämnd/bolag BILAGA 2 SAMORDNAD KOMMUNIKATIONSFUNKTION Övergripande ställningstagande (välj positiv eller Motivering negativ och skriv motivering på korresponderande rad). Positiv Vi har svårt att se något positivt i denna del av utredningen Negativ Kommunikationsfunktionen är inte definierad så det går inte att säga vad som ska samordnas. Synpunkter och förslag utifrån ett invånar- och kundperspektiv Styrkor Förslag till ytterligare förbättringar? Förbättringsområden Förslag till förbättringar Marknadsföring Den ska inte vara samordnad utan specifik för sitt område. Pressmeddelande Skribent måste ha kontakt med politik och kärnverksamheten. Synpunkter och förslag utifrån ett verksamhetsperspektiv Styrkor Förslag till ytterligare förbättringar? Förbättringsområden Förslag till förbättringar Samordning vid behov=större händelser En chefskommunikatör med mandat att kalla ihop de kommunikatörer som krävs för uppgiften Synpunkter och förslag utifrån ett internt administrativt eller organisatoriskt perspektiv Styrkor Förslag till ytterligare förbättringar? Kommunikationsfrågor är viktiga som ledningsstöd men det innebär inte att kommunikatören måste ha plats i ledningsgrupp. Förbättringsområden Förslag till förbättringar 2

81 BILAGA 1 Övriga synpunkter Kommunikatörens roll i ett kontaktcenter är inte klargjord i utredningen. Det blir en blandning av specialister och generalister utan begripligt gränssnitt. Vi föreslår att denna del får vänta tills kontaktcenterat har fått rulla igång. Svarande nämnd/bolag BILAGA 3 KONSUMENT HALMSTAD Övergripande ställningstagande (välj positiv eller Motivering negativ och skriv motivering på korresponderande rad). Positiv Verkar vara en bra lösning för att tydliggöra en viktig samhällsfunktion. Negativ Synpunkter och förslag utifrån ett invånar- och kundperspektiv Styrkor Förslag till ytterligare förbättringar Förbättringsområden Förslag till förbättringar Synpunkter och förslag utifrån ett verksamhetsperspektiv Styrkor Förslag till ytterligare förbättringar Förbättringsområden Förslag till förbättringar Synpunkter och förslag utifrån ett internt administrativt eller organisatoriskt perspektiv Styrkor Förslag till ytterligare förbättringar Förbättringsområden Förslag till förbättringar Övriga synpunkter Vi har inga synpunkter. Svarande nämnd/bolag BILAGA 4 GENOMFÖRANDEPROJEKT Övergripande ställningstagande (välj positiv eller Motivering negativ och skriv motivering på korresponderande rad). Positiv Negativ Synpunkter och förslag utifrån ett invånar- och kundperspektiv Styrkor Förslag till ytterligare förbättringar 3

82 BILAGA 1 Förbättringsområden Förslag till förbättringar Synpunkter och förslag utifrån ett verksamhetsperspektiv Styrkor Förslag till ytterligare förbättringar Förbättringsområden Förslag till förbättringar Synpunkter och förslag utifrån ett internt administrativt eller organisatoriskt perspektiv Styrkor Förslag till ytterligare förbättringar Förbättringsområden Förslag till förbättringar Övriga synpunkter Inga övriga synpunkter på denna del. Svarande nämnd/bolag BILAGA 5 OMBYGGNADER I RÅDHUSET Övergripande ställningstagande (välj positiv eller Motivering negativ och skriv motivering på korresponderande rad). Positiv Vi tycker det ser funktionellt ut. Negativ Synpunkter och förslag utifrån ett invånar- och kundperspektiv Styrkor Förslag till ytterligare förbättringar Bra och öppen entré reception. Förbättringsområden Förslag till förbättringar Konferensrummens placering Möjlighet för allmänhet att boka konferensrum för tex affärsmöten Synpunkter och förslag utifrån ett verksamhetsperspektiv Styrkor Förslag till ytterligare förbättringar Nära tillgänglighet till resp grupp. Förbättringsområden Förslag till förbättringar Synpunkter och förslag utifrån ett internt administrativt eller organisatoriskt perspektiv Styrkor Förslag till ytterligare förbättringar? Förbättringsområden Förslag till förbättringar 4

83 BILAGA 1 Övriga synpunkter 5

84 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KS 39 KS 2012/0412 Etablering av Kontaktcenter Beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att remittera utredningen om kontaktcenter med bilagor till kommunens nämnder och bolag med önskat svar Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att fortsätta med förberedelserna för ett kontaktcenter med planerad start Kommunstyrelsen beslutar att uppdrar åt samhällsbyggnadskontoret att förbereda lösningen av lokalfrågan enligt förslaget i utredningen med en planerad inflyttning Ärendet I Planeringsdirektiv formuleras under målområdet Demokrati och dialog ett uppdrag att utreda hur ett kontaktcenter ska skapas för att förstärka och förbättra servicen till kommunens invånare. De sista åren har flera svenska kommuner byggt kontaktcentra eller motsvarande för att skapa en väg in i kommunen. Ett kontaktcenter utgör en praktisk tillämpning av idéer som diskuteras i Halmstads kommuns kultur- och värderingsprojekt, näringslivsarbete och utveckling av e-förvaltning. Stadskontoret föreslår att ett kontaktcenter utvecklas i enlighet med uppdraget i Planeringsdirektiv Kommunstyrelsen föreslås ansvara för projektet. Verksamheten ska starta Från ska servicenämnden ta över driftsansvaret för kontaktcentret. Finansiering ska ske inom kommunens budgetram. Konsument Halmstad, med undantag för verksamheten i Medborgarservice på Andersberg, föreslås samlokaliseras med kontaktcentret. Inför etableringen av ett kontaktcenter föreslås kommunens kommunikationsfunktion att samordnas bland annat för att bättre kunna tillgodose de krav som kontaktcentret kommer att ställa. Ärendets beredning Kommunstyrelsens ledningsutskott , 6. Stadskontoret, staben, har handlagt ärendet. Utredningen har föredragits som ett informationsärende i kommunstyrelsens ledningsutskott

85 och i kommunstyrelsen Expertresurs från servicekontoret har arbetat som en av två projektledare under förstudien. Förvaltnings- och bolagscheferna har intervjuats. Utredarna har också träffat ett antal av verksamheternas ledningsgrupper. Förvaltningarnas kommunikatörer har intervjuats liksom chefen för Konsument Halmstad. Där har också ett personalmöte genomförts. Ekonomi- och HR-funktionerna har inom sina områden bistått utredningen. Detsamma gäller samhällsbyggnadskontorets ansvarige för lokalfrågor. Studiebesök har gjorts cirka tio kommuner. Utvärderings- och forskningsrapporter från projektet Innoveta har studerats. En facklig referensgrupp har träffats fyra gånger under utredningstiden. Formellt samråd kommer att ske sedan kommunstyrelsens ledningsutskott har ställt sig bakom förslagen. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att remittera utredningen om kontaktcenter med bilagor till kommunens nämnder och bolag med önskat svar Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att fortsätta med förberedelserna för ett kontaktcenter med planerad start Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdrar åt samhällsbyggnadskontoret att förbereda lösningen av lokalfrågan enligt förslaget i utredningen med en planerad inflyttning Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Vid protokollet Mikael Petersson Justerat Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén

86 1(22) Bilaga nr Diarienummer: KS 2012/0412 Version: 1,0 Beslutsorgan: K-fullmäktige Staben Anders Bergenek/Catarina Eriksson Telefon: - E-post: anders.bergenek@halmstad.se catarina.eriksson@halmstad.se Bilaga 1 - Förslag till etablering av ett kommunalt kontaktcenter Innehåll 1 Uppdraget Beslut om uppdraget Mål Närliggande projekt Kultur- och värderingsprojektet Projektet kring e-förvaltning En väg in för näringslivet Allmänt om kontaktcenter Definition av begrepp Aktuellt läge Geografisk spridning Telefoni ROSA-modellen Effekter av kontaktcenter i andra kommuner Utveckling av kontaktcenter i Halmstads kommun Satsning på service Mål Omfattning

87 3.4 Organisation och dimensionering Organisation Dimensionering Arbetssätt Invånare kontaktcenter kontaktcenter verksamhet Förändringar i rådhusets reception Service på Andersberg Rekrytering av personal Lokaler Olika lokalalternativ Förslag angående lokaler Telefoni IT-stöd Ärendehanteringssystem Callcenter system Schemaläggningssystem Besökshanteringssystem Ekonomi Investeringar Driftskostnader Intäkter inom befintlig ram Finansiering Modell för finansiering Övriga konsekvenser Konsekvenser i nuvarande organisation Kompletterande verksamheter Funktionen tillståndslots Genomförande och fortsatta utredningar Service i Oskarström och Getinge Förutsättningar för 24/7-myndighet Utvärdering av första halvårets drift Utvärdering av den förändrade kommunikationsfunktionen Utvärdering av utvecklingen av nya e-tjänster Utvärdering av effekterna för Konsument Halmstad med förändrad lokalisering 22 2

88 1 Uppdraget 1.1 Beslut om uppdraget I samband med en utredning om e-förvaltning (KS 2011/0594) beslutade kommunstyrelsen också att uppdra åt stadskontoret att ta fram förslag till utredningsuppdrag avseende upprättandet av ett kommunalt kontaktcenter dit invånare och företag ska kunna vända sig för att på ett samordnat sätt få personlig service liksom stöd/utbildning i att använda olika kommunala e-tjänster. I Planeringsdirektiv förtydligas det här uppdraget under målområdet Demokrati och dialog : En kommun är till för sina invånare och dess verksamhet. Den ska så långt som möjligt vara organiserad utifrån medborgarnas behov av hjälp och stöd. Under 2012 färdigställdes en utredning om näringslivet i Halmstads kommun som bland annat ledde till att en tillståndslots inrättades. Nu vill vi gå vidare med att utveckla ett Contact center som ska kunna arbeta med att förstärka och förbättra servicen till kommunens invånare. Idag bedrivs det här arbetet inom ramen för varje nämnds ansvarsområde vilket kan leda till att invånare som behöver hjälp skickas runt mellan ett flertal olika förvaltningar. En samordnad verksamhet ska därför kunna finansieras genom att varje nämnd bidrar till detta inom befintliga ramar. För att det ska vara möjligt att kunna ta del av service och kunna vara med och påverka behöver invånare också information om vad som händer och varför. Därför är det även viktigt att alla verksamheter på ett systematiskt sätt arbetar med att berätta om planerade kommande planer och redogöra för vilka beslut som har tagits, varför de har tagits och på vilka sätt de kan komma att påverka den enskilde medborgaren. 1.2 Mål Mål för utredningen är: Ett samlat kontaktcenter ska upprättas i Halmstads kommun. Ur invånarnas perspektiv innebär det att det blir en väg in till kommunen. Begreppet kontaktcenter ska inkludera alla kanaler för kontakt med kommunen. Personalen ska rekryteras internt dock med beaktande kompetens och lämplighet. Personalkostnaderna finansieras inom kommunens totalram. Utredningen ska delas upp dels i en förstudie för att fastställa förutsättningarna, organisation med mera, dels i ett genomförandeprojekt där ett kontaktcenter byggs upp och nämndernas verksamhet kopplas ihop med kontaktcentret. 3

89 1.3 Närliggande projekt Kultur- och värderingsprojektet Kulturprojektet är en del i arbetet att uppnå kommunens värdegrund och visionen om hemstaden, kunskapsstaden och upplevelsestaden. För att nå dit har Halmstads kommun under knappt två år redan arbetat med att utveckla personalens attityder och den kultur som finns i organisationen. Det handlar om att se kommunens verksamheter med invånarens perspektiv och som ett medel stärka medarbetares och förtroendevaldas engagemang, delaktighet och ansvarstagande. Arbetet med kultur och värderingar är tänkt att genomsyra alla nivåer och delar av kommunens organisation. På så sätt ska skapas en kultur, en anda som leder till bättre service till våra kommuninvånare och ett bra arbetsklimat för medarbetarna. Att utveckla mötet med invånarna genom ett kontaktcenter är en naturlig och logisk åtgärd för att förverkliga de idéer som kultur- och värderingsprojektet vilar på Projektet kring e-förvaltning Formerna för att tillhandahåla service utvecklas mycket snabbt med stöd av IT-tekniken. Allt fler personer förväntar sig med att via sin dator eller telefon hantera sitt personliga behov av service. Kommunerna har när det gäller e-tjänster inte kommit lika långt som handeln, bankerna eller flera statliga myndigheter. I rapporten Är e-förvaltning ett sätt att höja servicenivån (KS2011/0594) påtalar man betydelsen av ett kontaktcenter för utveckling mot e-förvaltning. Som ett komplement till de samlade e-tjänsterna rekommenderas att man upprättar ett servicecenter en samlad plats dit företag och invånare kan uppsöka kommunen för personlig kontakt för alla områden inom kommunens portfölj av serviceåtaganden. Om man vill ersätta alla kanaler och gå över till elektroniska flöden till 100 procent är ett servicecenter ett måste. Målet är att så mycket av kommunens service som möjligt ska bli digital. Detta är helt i linje med idén bakom ett kontaktcenter. Genom smarta e-tjänster och bra kommunikation ska invånarna själva kunna hantera sin kommunala service. Antalet besök eller telefonkontakter in till kontaktcentret ska över åren minska. Ett utbud av e-tjänster måste emellertid kombineras med möjligheter till personligt stöd och rådgivning samt hjälp till personer som inte har tillgång till dator. Den statistik som skapas i kontaktcentret blir en utmärkt kunskapskälla för att kunna bedöma vilka e-tjänster som är motiverade att utveckla eller vad som behöver kommuniceras En väg in för näringslivet Halmstads kommun och Halmstads Näringslivs AB arbetar gemensamt för att skapa ett bra företagsklimat i Halmstad. Arbetet har utvecklats ytterligare efter den stora näringslivsutredning som genomfördes

90 I de här sammanhangen talas idag om Halmstads Big Five. Här ingår bland annat att underlätta myndighetskontakterna för företagarna genom en tillståndslots. En annan punkt är att skapa en anda av service som ska genomsyra alla kontakter med företagarna. I praktiken innebär de nya arbetsformerna att kommunen vad gäller näringslivet arbetar enligt principen om en väg in. Ett kommande kontaktcenter utgår från samma grundidé och vidgar tillämpningen att gälla även invånarna. 2 Allmänt om kontaktcenter 2.1 Definition av begrepp Medborgarkontor innebär en fysisk mötesplats som där flera funktioner tar emot personliga besök. Telefonväxel är en funktion som kopplar vidare inkommande samtal till lämplig person. Ett call center tar via telefon emot och hanterar frågor av standardtyp. Med kontaktcenter avses i den här utredningen en knutpunkt för invånare, företagare och besökare för alla kontakter med kommunen oavsett om de sker via digitala kanaler, brev, telefoni eller personliga besök. Kontaktcenter kallas i andra kommuner också för kundtjänst eller kundcenter. 2.2 Aktuellt läge Geografisk spridning Som invånare måste man idag kunna orientera sig om vilken förvaltning som har hand om en viss verksamhet som man vill komma i kontakt med. Gäller behovet att göra ett personligt besök så är förvaltningarna spridda på knappt tio olika platser i kommunen. Det kan också vara så att besöket bör ske på ett distriktskontor eller liknande. De kan i så fall vara placerade på ytterligare fler platser. Halmstads kommun som organisation möter sina invånare på ett splittrat sätt. Beroende på vilken verksamhet man söker finns det flera vägar in Telefoni I de mätningar av samtal som har gjorts via Halmstads kommuns televäxel ( ) i samband med SKLs undersökning Kommunens kvalitet i korthet har endast 37 % av de som ringt in fått kontakt med en handläggare vid första försöket. Samtalen har resulterat i antingen hänvisning eller ej svar. Nedanstående tabell visar på samma sätt tillgängligheten på ca direktnummer via Halmstads kommuns huvudväxel uppdelat per verksamhet. Mätningen är utförd mellan Under denna vecka registrerades inkommande samtal 5

91 varav av dessa resulterade i uteblivet svar. Det innebär att 35 % av de som ringt in fått kontakt med en handläggare vid första försöket. I mätningen har samtal vidarekopplade till mobiltelefon registrerats som ej svar. Det innebär att tillgängligheten kan vara något högre än vad tabellen visar men ändå anses spegla resultatet från SKLs undersökning ROSA-modellen ROSA står för Rationell Organisation av Service Administration. Metoden är från början utvecklad av Danska kommunförbundet och används i Sverige sedan början av 90-talet. ROSA är en metod för att kartlägga, analysera och utveckla organisations invånarorienterade dialog och tjänster. Den är ett verktyg i förändringarbete som syftar till att förbättra och öka tillgänglighet till service, kvalitetssäkra processer och effektivisera ärendegrupper. Modellen utgår från att alla frågor och/eller ärenden som kommer in till en kommun går att klassa inom följande grupper: 1. Information/upplysning 2. Vägledning/rådgivning 3. Administrativa förberedelser 4. Rutinmässig och regelstyrd handläggning och beslut 5. Verksamhetsspecifika förberedelser (utredningar) 6. Värderande handläggning Erfarenheterna visar att upp till 80 % av alla inkommande frågor går att klassa grupperna 1-4. De kan med fördel hanteras i ett kontaktcenter. 6

92 2.3 Effekter av kontaktcenter i andra kommuner Flera av Sveriges kommuner har redan infört kontaktcenter. Många håller på att göra det. Erfarenheter beträffande beslut och genomförande är följande: Tidsperioden mellan beslut och genomförande är viktig och kräver omfattande förberedelser. Verksamheterna ska bestämma och beskriva de frågor och ärenden som ska hanteras i kontaktcentret. Personal ska rekryteras utbildas och övas. IT-stöd ska upphandlas. Lokal ska iordningställas och tekniskt stöd installeras. Informationskampanjer om kontaktcentret ska genomföras. Det förefaller bättre att starta i stor skala. Utvecklingen bedöms ha gått fortare och varit mer framgångsrik i kommuner som låtit alla verksamheter kopplas till kontaktcentret. När bara vissa verksamheter kopplas till kontaktcentret blir begreppet otydligt för invånarna. Likaså kan det vara svårt att motivera de utanförstående att gå med. Av samma anledning är det en fördel att alla frågor om information, rådgivning och förberedande hantering (exv. lämna ut blanketter) ses som obligatoriska att koppla till kontaktcentret. Inrättande av ett kontaktcenter ger påtagliga effekter i kommunerna. Telefonsamtalen kommer fram och hanteras i cirka 90 % av fallen att jämföra med 43 % i en normal kommunal växel. Antalet telefonsamtal minskar bland annat eftersom det räcker med ett samtal för att få resultat. Längden på samtalen minskar också med upp till 50 % genom personalens skicklighet i att leda samtalen och förekomsten av talmanuskript. Personliga besök i kontaktcentret är relativt få. De som kontaktar kontaktcentret får en mer lik behandling. Cirka 70 % av frågorna i ett kontaktcenter kan hanteras direkt. Resterande kräver koppling till handläggare med särskild kompetens. Kundnöjdheten i uppföljningar brukar visa på höga resultat. De som arbetar i verksamheten får en mer ostörd arbetsmiljö och kan höja sin prestationsnivå. Verksamheten i ett kontaktcenter dokumenteras och bidrar starkt till verksamhetens utveckling. Frågorna som ställs uppenbarar ofta brister i verksamheten som kan rättas till. Erfarenheterna påskyndar kvalitetsutvecklingen som då mer en tidigare blir efterfrågestyrd. Frågorna som ställs uppenbarar också ofta brister i kommunikationen. Det innebär att också den kan utvecklas till att bli alltmer efterfrågestyrd. Kontaktcenter sätter stort fokus på webbplatsen och dess utveckling. Det uppstår ett samspel mellan de här faktorerna där kontaktcentret bidrar till utvecklad e-förvaltning, bättre verksamhetskvalitet och kommunikation som i sin tur bidrar till att minska behovet av att kontakta kontaktcentret. Ett kontaktcenter ger utåt en samlad bild av organisationen. Man möter på scenen sina invånare som X-stads kommun. Hur det ser ut bakom scenen ska 7

93 invånaren inte behöva känna till eller funderara över. På det här sättet bryts stuprörstänkandet ner och ersätts av ett helhetsperspektiv, något som svenska kommuner i allmänhet eftersträvar. Ett framgångsrikt kontaktcenter skapar ett erfarenhetsmaterial som utgår från kontaktvägen utifrån-in, det vill säga invånarens perspektiv. Traditionellt ligger fokus i administration och ledning av en kommun mer på inre processer inom styrning, ekonomi och HR. Kontaktcenter bidrar på så sätt till en ökad kundorientering. 3 Utveckling av kontaktcenter i Halmstads kommun 3.1 Satsning på service En kommuns uppgift är att ge service till invånarna så effektivt som möjligt. Efter etablering av ett kontaktcenter görs detta på tre olika vägar. 1. Självservice för invånaren genom e-servicetjänster och information på kommunens webbplats. 2. Kontakt med kommunens kontaktcenter via telefoni, meddelande eller personligt besök. 3. Kontakt med handläggare på en förvaltning eller ett bolag. Att skapa ett kontaktcenter ska ses som ett projekt för att ge bättre service. Utmaningen ligger i att skapa en stark servicekultur som omfattar alla kommunens anställda. Ord som enkelt, snabbt och vänligt beskriver hur kontakten med en kommun idealt bör vara. Enkel är ett nyckelord. Människor har idag vant sig vid att kunna hantera frågor med myndigheter digitalt. Bankerna och Skatteverket är exempel på organisationer som har kommit långt i det här avseendet. E-service har fördelen att fungera dygnets alla timmar. Detsamma gäller och webbplatser där information ska kunna inhämtas. Samtidigt som utvecklingen mot digitala servicekanaler går fort finns emellertid också ett behov från invånargrupper att få också personlig service. Kontaktcentret ska göra kontakterna med kommunen enkla för alla grupper. Snabb är en viktig kundrelaterad kvalitetsfaktor. Långa väntetider sänker upplevelsen av kvalitet i en tjänst. Detta blir extra uttalat då information till och med saknas om när en fråga kan väntas bli behandlad. Kontaktcenter skapar möjlighet till snabbare handläggning både i centret och i verksamheten. Det skapar också möjlighet att bättre tydliggöra och följa upp olika serviceåtaganden. Begreppet vänlig sammanfattar det engagemang som ska finnas i mötet mellan kommun och invånare. Det knyter an till Halmstads kommuns vision om hemstaden ett ställe där människor möts med trygghet, respekt och kärlek. 8

94 3.2 Mål Ett kontaktcenter i Halmstads kommun ska uppnå följande: Minst 70 % av frågorna ska kunna avslutas i den första kontakten (få svar direkt). 100 % av telefonsamtalen ska besvaras. Kötider ska inte överstiga två minuter. Antalet telefonsamtal till kommunen ska minska med minst 20 % på två år. Mer än 90 % av tillfrågade ska uppleva bemötandet i kontaktcentret som vänligt. Grundfilosofin i kontaktcentret är en väg in. Det ska hantera kontakter via: E-service där det är lämpligt. Digitala kanaler som e-post, Facebook, Twitter och liknande. Telefoni. Personliga besök. Detta betyder att andra kontaktvägar ska begränsas. Telefonnummer till tjänstemän eller verksamheter ska inte kommuniceras ut på webbplatsen. Kontaktvägen in är via kontaktcentret på de kanaler som anges ovan. 3.3 Omfattning Samtliga nämnders verksamhet föreslås omfattas av inrättandet av ett kontaktcenter. Detsamma gäller de kommunala bolag som har sin telefoni kopplad till kommunens växel. För nämnderna är det obligatoriskt att använda kontaktcentret för ärenden som rör information, rådgivning och förberedande handläggning (lämna ut blanketter och motsvarande). För vart och ett av de kommunala bolagen, som ingår i växeln, behöver fastställas vilka ärenden som är lämpliga att handlägga i kontaktcentret. Halmstads Fastighets AB och Halmstad Energi och Miljö AB har idag egna växlar och kontaktcentra. De föreslås inte beröras i förslaget vilket överensstämmer med vad som är vanligt i andra kommuner. Detsamma gäller Hallands Hamnar AB som idag också har egen växel. Principen om en väg in får dock inte brytas. Ringer en invånare till något av dessa bolag med en fråga av allmän kommunal karaktär, ska de kopplas vidare till kontaktcentret, inte hänvisas att ringa ett annat nummer. Samma princip gäller i den andra riktningen. Ringer en invånare kontaktcentret med en fråga som rör något av dessa bolag, ska samtalet kopplas vidare till bolaget. 3.4 Organisation och dimensionering Organisation Det finns två alternativ till organisatorisk placering av ett kontaktcenter. Det ena är kommunstyrelsen. För det alternativet talar: 9

95 kommunstyrelsens samordnande roll med de befogenheter som den medför närheten till kommunikations- kvalitets och de strategiska IT-frågorna. Mot det alternativet talar att kommunstyrelsen inte ska ansvara för omfattande operativ verksamhet. Det andra alternativet till organisatorisk tillhörighet är servicenämnden. För det alternativet talar: En hög grad av kunnande kring att utveckla just service. Kompetens inom telefoni samt IT. Mot alternativet talar att servicenämnden relativt kommunstyrelsens har en svagare styrande roll. Stadskontoret föreslår att Halmstads kommuns kontaktcenter organiseras som en del i servicekontoret. Dels finns här en bred kompetens inom service och telefoni, dels ska kommunstyrelsen inte belastas med omfattande operativ verksamhet. Under uppbyggnaden av kontaktcentret föreslås kommunstyrelsen emellertid ansvara för verksamheten och projektledningen föreslås kopplas till stadskontoret. Kommunstyrelsen har en bred samordnande roll och därmed enklare att vid behov ställa krav på övriga verksamheter. Kontaktcentret föreslås överföras till servicenämnden Vid intervjuer med förvaltnings- och bolagschefer har förts fram en idé att inrätta en styrgrupp för kontaktcentret bestående av till exempel kommunchef samt en förvaltningschef hämtad från var och en av ärendegrupperna i kontaktcentret. I en sådan grupp bör även förvaltningschefen på servicekontoret ingå. Stadskontoret bedömer att detta är en god idé för att närmare koppla förvaltningarna till kontaktcentret Dimensionering Bemanning i Halmstads kommuns kontaktcenter Chef 1,00 Administratör 1,00 Servicevägledare (varav teamledare) 25,00 (3 x 0,5) Webbredaktörer/servicevägledare + IT 4,00 Kommuner i Halmstads storlek som har studerats i samband med utredningen har haft en bemanning mellan årsarbetare. Storleken beror självklart mycket på hur omfattande uppdraget är definierat. Dimensioneringen är baserad på: En samtalsvolym på samtal 10

96 50 % av volymen utgöt koppling av samtal som i genomsnitt tar 30 sekunder. 50 % av volymen är hantering av frågor som i genomsnitt tar 240 sekunder. Väntetiden för inkommande samtal ska inte överstiga 60 sekunder. Ett kontaktcenter i Halmstads kommun beräknas fullt utbyggt behöva bestå av 31 årsarbetare. 25 av dem (servicevägledare) ska sköta telefoni och en kommungemensam reception. De ska delas in i tre ärendegrupper. I varje ärendegrupp föreslås finnas en teamledare på halvtid, bland annat med uppgift att sköta kontakterna med verksamheten, utvecklingen av svarsmallar och liknande. Tre webbredaktörer, en per ärendegrupp, ska arbeta som en webbredaktion knuten till ärendegrupperna i kontaktcentret. Deras uppgift ska vara att ständigt uppdatera och anpassa kommunens webbplats utifrån den kundefterfrågan som kommer fram i kontaktcentret. Vid behov ska de också kunna arbeta med att uppdatera och anpassa kommunens intranät så att också det ger ett effektivt informationsstöd till servicevägledarana. Dessa personer kan också erbjuda en reservkapacitet vid hög belastning på kontaktcentrat. Ytterligare en administratör är utvecklings- och systemansvarig för telefonin och kontaktcentrets eget IT-stöd. Kontaktcentret ska ledas av en chef med ansvar för verksamheten, dess utveckling, resultat, ekonomi och personal. Ytterligare en administratör behövs för att hantera daglig ledning, utbildning och schemaläggning. 3.5 Arbetssätt Invånare kontaktcenter Införandet av ett kontaktcenter innebär för invånare och företag förändrad kontakt med kommunen enligt följande: En väg in till Halmstads kommun är en förändring av invånarnas och företagens sätt att kontakta kommunen per telefon. Det är inte helt problemfritt att minska möjligheten att ringa direkt till handläggare inom respektive verksamhet. Dock har erfarenheter av tillämpningen av den här principen i andra kommuner visat att tillgängligheten ökar och därmed också kundnöjdheten. Det gäller i detta fall att vara uthållig då det kommer att resultera i kritik inledningsvis. Varje inkommande fråga/ärende besvaras. Många ärenden löser kontaktcentret direkt. De ärenden som inte kontaktcentret kan svara på skickas vidare till överenskommen handläggare inom verksamheten. Kontaktcentret har via ärendehanteringssystemet hela tiden kontroll över ärendet och kan bevaka handläggningstider. Från kommunens servicevägledare ska invånare och företag kunna förvänta sig ett vänligt, respektfullt och välkommet bemötande samt: Tydliga besked Bra hjälp till självhjälp Råd och tips Gemensam proaktiv problemlösning 11

97 Att få ett nej på ett förståeligt sätt Snabba, enkla och förståeliga svar Att ge realistiska svar om väntetider etc. Tydlig bild över hur ärendet handläggs Kvalitetssäkrade och lika svar oavsett vem som ringer Att få svar om när man kan räkna med återkoppling Tydliga besked om när handläggare kan nås Hjälp med blanketter och ansökningar mm Detta innebär att det måste ställas höga krav på servicevägledarnas kompetens inom service och bemötande kontaktcenter verksamhet Införandet av kontaktcenter medför en stor omställning av den kommunala verksamheten och dess arbetssätt. Verktygen för samarbetet är: Leverensöverenskommelse, som fastställer servicenivå och åtagande mellan förvaltning/bolag och kontaktcenter Ärendelista och ärendeunderlag, en bilaga till leveransöverenskommelsen Checklistor för hur ärendena ska hanteras, ingår i ärendeunderlag Kunskapsdatabas med information om ärendet Webbplatsens information Utbildning av servicevägledare Regelbundna och täta möten med kontaktcentret och förvaltningar/bolag. Varje förvaltning/bolag har en utsedd kontaktperson i kontaktcentret. Tvärtom gäller också. Dessa ansvarar för att sprida snabb information till servicevägledarna i kontaktcentret. Leveransöverenskommelsen skrivs mellan verksamhetschef och kontaktcenterchefen. Överenskommelsen uppdateras en gång per år, medan ärende- och checklistorna ska kunna uppdateras löpande. Ändring av ärendeunderlag ska alltid godkännas av ansvarig chef i verksamheten eller av denne särskilt utsedd person. Överenskommelsen mellan kontaktcentret och förvaltning/bolag ska bl a beskriva: Ansvarsförhållanden mellan kontaktcentret och förvaltning/bolag (kontaktcentrets och förvaltningens åtaganden) Tillgänglighet och servicemål Ärendeprocessen, dvs. hur ärenden ska hanteras, inom vilken tidsram och med vilka kvalitetskrav. Uppföljning och uppdatering Finansiering Kontaktpersoner på förvaltning/bolag och kontaktcenter Arbetet med att definiera rutiner och processer för ovan hanteras i ett av delprojekten i genomförandet, se bilaga 4. 12

98 3.5.3 Förändringar i rådhusets reception Rådhusets reception föreslås bli en del i kommunens framtida kontaktcenter. I första hand innebär det att kommunens invånare och företag som ska få service från receptionen. Kontaktcentrets servicevägledare schemaläggs till att alternera mellan att ge service per telefon och via Rådhusets reception. I och med detta föreslås ett automatiserat självbetjäningssystem för att hantera andra besökare till rådhuset och på så sätt avlasta receptionisterna. Idag är det ca besök om dagen till Rådhusets handläggare. Dessa hanteras manuellt via receptionen, det vill säga inskrivning, utskrivning av besöksbricka, incheckning, information om besök till handläggaren och utcheckning. De besök som ska till en given handläggare ska i fortsättningen använda sig av självbetjäningssystemet och kontaktcentrets receptionister ska i första hand koncentrera sig på kontaktcentrets egna besökare Service på Andersberg Medborgarservice på Andersberg arbetar bland annat med att stödja invånarna där i deras kontakter med myndigheter, både kommunala och andra. Den verksamheten ingår i Konsument Halmstad med kulturnämnden som ansvarig nämnd. Det finns ett stort värde i att denna verksamhet är placerad på Andersberg. Den föreslås därför inte integreras med kontaktcentret utan i framtiden ses som en filial. Personalen i receptionen på medborgarservice föreslås ges samma utbildning och ITstöd som kontaktcentrets servicevägledare. Detta bedöms kunna utveckla verksamheten i medborgarservice ytterligare ett steg. 3.6 Rekrytering av personal Rekrytering vid starten i första hand ske genom internrekrytering. Det innebär att man tar till vara den gedigna kommunala kompetens som idag finns i organisationen. Dessutom innebär en intern rekrytering att nämndernas omställningskostnader minskar. Det är ingen självklarhet att den som i dagens organisation sköter serviceuppgifter direkt kan gå över till kontaktcentret. För detta krävs att personen uppfyller den kravprofil som gäller. Beroende på vilka ärenden som ska handläggas kan de formella kompetenskraven variera mellan olika ärendegrupper. Gemensamma krav är dock en uttalad servicekänsla, flexibilitet och stresstålighet. 3.7 Lokaler Ett kontaktcenter ska ha bra tillgänglighet även vid besök. En central lokalisering för själva besöksdelen är en förutsättning. Det ska kännas enkelt för invånarna att hitta kontaktcentret och miljön ska upplevas som attraktiv och representativ för kommunen. Arbetslokalerna ska vara inbjudande och väl anpassade till verksamheten som ska bedrivas. De bör vara utformade så att de medger arbete i öppna aktivitetsbaserade 13

99 landskap. Kontaktcentrets ärendegrupper ska sitta i direkt anslutning till varandra och vara placerade så att de har tillgång till varandra på ett enkelt sätt. I och med denna lösning är det viktigt med god akustik så att risken att störas av varandras tal minimeras. I de delar det förekommer landskap ska det gå att använda material som absorberar och dämpar ljud, exempelvis textilier, absorberande skärmar och takabsorbenter. Det kan även förekomma mjuka mattor, framförallt i gångstråk. Eftersom kontaktcentret kommer att ta över växelfunktionen samt ska kunna fungera som kommunens upplysningsfunktion i händelse av kris, måste reservkraft finnas att tillgå. Det ska även vara möjligt att säkra upp kommunikationen mellan kontaktcentret, rådhuset och Länssjukhuset i Halmstad där växeln är placerad. Lokalerna ska ha god ventilation och ett bra inomhusklimat. Det är viktigt att skapa en attraktiv arbetsplats för kontaktcentrets personal Olika lokalalternativ Vid intervjuer framhåller de flesta att rådhuset är den mest naturliga platsen för ett kontaktcenter. Det är där som invånarna sannolikt spontant förväntar sig att finna en sådan verksamhet. Ett alternativ som har nämnts är stadsbiblioteket. Exempel finns också i andra kommuner på att man placerat kontaktcentret på bibliotek vilket har varit framgångsrikt. Lokalerna i Halmstad är mycket attraktiva men förslaget faller på att biblioteksverksamheten skulle få begränsas avsevärt om ett kontaktcenter tillsammans med Konsument Halmstad skulle förläggas där. Ytterligare ett förslag är Halmstads Teater. Här är dock lokalerna för receptionen och Konsument Halmstad mindre lämpliga. Förslag har också förts fram att kontaktcentret kan använda sig av lediga lokaler i Halmstads centrum. De måste i så fall tillgodose de krav som bör ställas vad gäller enkelhet att hitta och använda för invånarna och möjligheter till bra arbetsförhållanden för personalen Förslag angående lokaler Sett ur ett invånarperspektiv är rådhuset den bästa placeringen av ett kontaktcenter tillsammans med Konsument Halmstad. För rådhuset talar: Dess centrala placering. Det är lätt att hitta. Här finns parkering. Placeringens logik utifrån ett invånarperspektiv. Det är sannolikt här man skulle spontant söka sig för att hitta ett kontaktcenter. Det är möjligt att skapa attraktiva och levande miljöer i rådhuset vars entré via stora fönsterutor dessutom är mycket transparent. Närheten till politiken som tydliggör kommunen som en demokratisk organisation. Rådhuset behöver oavsett kontaktcentrets placering ha en reception. Att lägga kontaktcentrets besöksdel på annan plats skulle skapa en otydlig situation i förhållande till invånarna om vilken som är den enda vägen in till kommunen. Reservkraft finns. 14

100 Stadskontoret förordar att kontaktcentret och Konsument Halmstad flyttar till rådhuset (se förslag på utformning av lokaler i bilaga 5). Detta kommer på ett positivt sätt att ändra upplevelsen av rådhuset ur ett invånarperspektiv. Kontaktcentret tillsammans med Konsument Halmstad skapar en mer livlig och spännande miljö i entrén än vad den är idag. Rådhusets identitet som förvaltningsbyggnad skulle gradvis ändras mot att bli mer av en servicebyggnad. Det bedöms positivt och viktigt att satsningen på förbättrad service på ett så här tydligt sätt avspeglas utåt. 3.8 Telefoni Kontaktcentret ersätter den befintliga telefonväxeln. Från kontaktcentrets start hänvisas alla invånare och företag till kontaktcentret som därmed tar över numret till Halmstads kommuns huvudväxel Enligt mätningen i avsnitt Telefoni får endast 37 % av de som ringer i kontakt med handläggare. För att säkerställa tillgängligheten i hela kontakten från invånare till handläggare ska samtliga handläggare som är kopplade till ärenden som hanteras av kontaktcentret, och med behov av en mobiltelefon, ha en så kallad mobil växelanknytning. Det innebär att mobiltelefonen blir integrerad med växeln och att kontaktcentret kan se om handläggaren är upptagen i telefon eller när han/hon är tillgänglig igen efter möte. Med denna lösning är det möjligt att göra full uppföljning av handläggarnas tillgänglighet. De samtal som inte besvaras av handläggaren efter ett bestämt antal signaler ska med automatik kopplas till kontaktcentret. I och med detta säkerställs det att den som ringer in alltid får ett svar och att tillgängligheten ökar vid de tillfällen samtalen går direkt ut till handläggaren. 3.9 IT-stöd Ärendehanteringssystem I kontaktcentret ska det finnas ett bra ärendestöd som hjälper till att organisera arbetet och som ger kunskap och statistik om i vilka ärenden och med vilken frekvens kunder/invånare vänder sig till kommunen. Funktioner som system för kontaktcenter minst ska innehålla är: Ta emot och styra de inkommande samtalen, e-post, chatt med mera så att de hamnar i rätt ärendegrupp i kontaktcentret. Dokumentation av kundkontakten och av ärenden. Det ska gå att ta emot, hantera och följa upp ärenden som kommer in, ta fram rapporter och statistik. Flödeshantering av ärenden, det vill säga en funktion som kan hantera vidarebefordring av ärenden till verksamheten och därefter återkoppling till invånare och kontaktcenter. Kunskapsbank för att samla kunskap, checklistor och talmanus gällande alla ärenden som kontaktcenteret hanterar. Det är denna kunskapsbank som säkerställer svarskvaliteten, det vill säga att alla servicevägledare alltid ger samma svar. 15

101 Funktion för att stödja schemaläggning av kontaktcentrets personal, där hänsyn tas till den mängd samtal som kommer in vid olika tider. Detta är absolut nödvändigt för att det ska gå att anpassa bemanningen så att rätt servicenivå kan garanteras gentemot kunder/invånare. Ovan nämnda funktioner ska stödja de processer som kontaktcenteret hanterar och ge information och kontroll över de ärenden som kommer in från kunder/invånare. Informationen ska ligga till grund för uppföljning av mål och nyckeltal, statistik (antalet inkomna ärenden, handläggningstider och svarstider), samt ge kunskap om utvecklingsområden. Kontaktcentret har också behov av att ha tillgång till olika verksamhetssystem för att kunna svara på statusfrågor och eventuellt även registrera/komplettera ärenden. Befintliga IT-stöd i Halmstads kommun har inventerats och inget av dem är i befintlig utformning tillräckligt bra för att ge ett tillräckligt bra stöd i ett kontaktcenter. Stadskontoret föreslår att en kravspecifikation för ett IT-stöd till kontaktcentret utarbetas så snart som möjligt och att en upphandling av system startar direkt efter ett positivt beslut i kommunfullmäktige. Vid utarbetande av underlag för de ärenden, som ska hanteras i kontaktcentret, ska även behovet av åtkomst till verksamhetssystem analyseras Callcenter system Ett Callcentersystem används för att bygga upp köer och menystyrningar. Detta gör att det går att ha fler svarsmenyer än ärendegrupper med servicevägledare. Varje svarsmeny är i sin tur kopplad till servicevägledare med kompetens att svara inom det specifika området. Denna funktion kallas för kompetensstyrning och innebär att systemet med automatik kan styra inkommande samtal och fördela dessa till de handläggarna i kontaktcentret som har bäst kompetens inom det efterfrågade området. Vid hög belastning kan samtalen styras till en annan servicevägledare som har en godkänd men lägre kompetens inom samma område. Detta medför förbättrad tillgänglighet och kundservice och förkortar även tiden för samtalshantering. Det leder till bättre produktivitet och resursutnyttjande Schemaläggningssystem För att kunna garantera tillgängligheten för invånare och företag krävs ett avancerat schemaläggningssystem som är baserat på de samtalsströmmar som kommer in till kontaktcentret. Schemaläggningssystemet ska vara integrerat med Callcentersystemet så att den samtalsstatistiken kan användas för schemaläggning och prognostisering Besökshanteringssystem Ett självbetjäningssystem till Rådhusets reception kan ta hand om hela flödet i samband med besök från kontakt till direktkommunikation med handläggaren, inskrivning, utskrivning av besöksbricka samt utcheckning. Med denna lösning får Rådhuset en innovativt och modernt mottagande med förhöjd servicenivå. 16

102 4 Ekonomi 4.1 Investeringar Investeringar 2014 Kontorsutrustning IT-stöd Summa kr kr kr Investeringarna ovan är kostnader för anskaffning och konsulttjänster gällande ITsystem samt kontorsutrustning och inredning. Eventuella verksamhetsanpassningar av lokaler innefattas inte av dessa investeringskostnader. 4.2 Driftskostnader Driftkostnader Personalkostnader kr kr Ledning kr kr Projektkostnader kr kr Lokalkostnader kr kr Utbildning kr kr Verksamhetskostnader kr kr IT-stöd och telefoni kr kr Marknadsföring, kommunikation och kundundersökningar kr kr Avskrivningar/internränta 0 kr kr Summa kr kr 1 Projektkostnaderna för 2014 innefattar även det i projektet upplupna kostnaderna under förstudiearbetet Inför 2016 kommer projektkostnaden att upphöra. 17

103 4.3 Intäkter inom befintlig ram Intäkter Från verksamheten kr 2 0 kr Driftsbidrag telefonisttjänst Budgeterade medel telefonisttjänst (ersättning från verksamheten) Budgeterade medel rådhusets reception (ersättning från verksamheten) kr kr kr Summa kr kr 4.4 Finansiering Finansieringen sker genom omfördelning av befintliga anslag. Intäkter Kostnader för kontaktcenter kr kr Befintliga intäkter inom ram kr kr Summa kostnader att omfördela 0 kr kr Modell för finansiering Modellen för finansering som föreslås är att 50 % av kostnaderna fördelas utefter antalet samtal per verksamhet. Dessa mäts på samtliga direktnummer oavsett om de går via kontaktcentret eller inte och representerar telefonisttjänsten. I tabellen på följande sida visas de verkliga samtalsflödena per verksamhet mellan Övriga 50 % fördelas utifrån antal ärenden som hanteras i kontaktcentret samt den tid dessa ärenden tar. Sådana uppgifter saknas i Halmstad inför 2015 eftersom verksamheten inte har startat. I tabellen har antalet servicevägledare uppskattats utifrån hur ärendefördelningen ser ut i Skellefteå. De kommunala bolagens ärenden är dock inte med i statistiken från Skellefteå. Sannolikt kommer fördelningen mellan verksamheterna att förändras något då de berörda bolagens ärenden läggs till. 2 Intäkter från verksamheterna kr/st. 18

104 Tabellen visar således en preliminär uppskattning av hur kostnadsfördelningen kan komma att göras inför 2015, det vill säga hur verksamheternas anslag kan påverkas vid införandet av ett kontaktcenter. Verksamhet Samtal Servicevägledare Nettokostnad 3 Byggnadskontoret , kr Barn- och ungdomsförvaltningen , kr Fastighetskontoret , kr Halmstad & Co , kr Hemvårdsförvaltningen , kr Halmstad Näringslivs AB , kr Halmstad stadsnät AB , kr Kulturförvaltningen , kr Miljö- och hälsoskyddskontoret , kr Räddningstjänsten , kr Servicekontoret , kr Samhällsbyggnadskontoret , kr Socialförvaltningen , kr Stadskontoret , kr Teknik och fritidsförvaltningen , kr Utbilnings- och arbetsmarknadsförvaltningen , kr Summa , kr Erfarenheter från andra kommuner visar att efter relativt kort tid i drift går det att samla statistik som är representativ för helåret. I genomförandeprojektet är det viktigt att stödsystemen för att erhålla denna statistik är på plats innan driftstart och utformas så att det blir ett stöd för kostnadsfördelningen per verksamhet. 3 Uppskattad kostnad

105 5 Övriga konsekvenser 5.1 Konsekvenser i nuvarande organisation Servicekontorets receptions- och växelfunktioner föreslås ingå i det kommande kontaktcentret. Det innebär att de avvecklas i sin nuvarande organisation. Personalbudgeten i kontaktcentret ska finansieras inom ram. Det innebär att respektive förvaltning får en omfördelningskostnad som motsvarar deras volym i det kommande kontaktcentret. Samtliga berörda verksamheter ska därför se över den egna organisationen och bemanningen. Ett kontaktcenter i kombination med en satsning på ökad e-förvaltning kommer att ställa nya krav på kommunens kommunikationsfunktion. Dessa bedöms inte kunna tillgodoses tillfredsställande i den nuvarande organisationen. Förslag till ändrad organisation för kommunikationsfunktionen redovisas i bilaga 2. En särskild bedömning av arbetsmiljökonsekvenserna görs tillsammans med de fackliga organisationerna inför det formella samrådet. 6 Kompletterande verksamheter 6.1 Funktionen tillståndslots Funktionen tillståndslots är tänkt att hjälpa företag i deras myndighetskontakter med kommunen. Den ingår kommunens totala servicepaket till företagarna utifrån konceptet en väg in där också Halmstads Näringslivs AB spelar en viktig roll. Tillståndslotsen ska enligt beslut i kommunfullmäktige 2012 ha följande uppgifter: 1. Information till företagare om de olika myndighetsprocesserna, deras förutsättningar, handläggningstider, avgifter med mera. 2. Samordning av ansökningar. 3. Lämnande av prognos för handläggningstider. 4. Samordning av de olika förvaltningarnas/bolagens arbete när det gäller aktuella ärenden där företagslotsen är inblandad. 5. Detta kan innebära att arrangera ett gemensamt möte mellan företagaren och berörda förvaltningar/bolag. 6. Ha ett identifieringssystem för ärenden så att de kan följas/bevakas i de olika förvaltningarnas/bolagens handläggningsprocess. 7. Information till den tillståndssökande företagaren om hur ärendet fortskrider. Funktionen tillståndslots har använts och uppskattats sedan den inrättades Fokus har legat på punkterna 1 och 5 ovan. Tillståndslotsen har ett värde som stöd till företag som söker olika tillstånd. Likaså bidrar den till att kommunens attraktivitet ur företagens synvinkel. Mycket av tillståndslotsens arbete har legat på att hantera uppkomna problem i samverkansprocesserna och att generellt utveckla ett bättre samverkansklimat. 20

106 Ett kontaktcenter kan ta hand om punkt 1-3 som handlar om information och förberedande handläggning. Då det gäller punkterna 4-5 behövs idag ett bredare mandat än vad personal i ett kontaktcenter normalt besitter. Punkterna 6 och 7 kan hanteras i ett kontaktcenter. Inrättandet av ett kontaktcenter innebär att detta blir vägen in till kommunen också för företagare. Funktionen tillståndslots blir på så sätt mer tillgänglig. Det är idag dock för tidigt att kunna bedöma när funktionen helt kan integreras i kontaktcentret. 7 Genomförande och fortsatta utredningar Målet är att kunna starta Halmstads kommuns kontaktcenter En parallell planering med start har gjorts. Den innebär en kostnadsökning på kkr utöver redan beslutad budget. Likaså finns oklarhet om huruvida lokaler hinner iordningställas och upphandling av IT-stöd bli klar. Uppdrag för ett genomförandeprojekt redovisas i bilaga 4. Ytterligare utredningar inom ramen för projektet förslås genomföras Se bilaga Service i Oskarström och Getinge Det upplevda avståndet till Halmstads centrum kan förefalla långt för personer som vill ha personlig kontakt med kommunen för att hitta information eller att hantera e- servicetjänster. Oskarström och Getinge är två kommundelar med relativt stort befolkningsunderlag och med en längre transportsträcka till centrum. Stadskontoret föreslår att en utredning görs under 2014 om möjligheten att ge receptionerna på biblioteken i Oskarström och Getinge samma IT-stöd samt krav att registrera kundärenden av kontaktcentertyp som gäller i kontaktcentret. 7.2 Förutsättningar för 24/7-myndighet Halmstads kommun har inom hemvårdsnämnden ett medicinskt centrum med öppettid via telefon dygnet runt sju dagar i veckan. En del kommuner, bland annat Laholm, utreder för närvarande att ta hem och centralisera sina olika larmfunktioner inom till exempel fastighetsnämnden, teknik- och fritidsnämnden, socialnämnden med flera. Tillsammans med hemvårdsnämndens medicinska centrum skulle här kunna finnas en möjlighet att skapa ett underlag för en 24/7-myndighet, det vill säga en öppen telefon till kommunen dygnet runt samtliga dagar i veckan. Detta skulle också gagna Halmstads City Airport som har ett behov av en öppen telefonfunktion under kvällarna. En utredning om förutsättningarna för och önskvärdheten i en sådan lösning föreslås genomföras under

107 7.3 Utvärdering av första halvårets drift Det är viktigt att kommunstyrelsen gör en utvärdering efter ett halvårs drift för att försäkra sig om ifall kontaktcentret i Halmstad har utvecklats såsom det var tänkt. Det gäller i första hand i förhållande till invånarna men också i förhållande till verksamheterna. Kommunstyrelsen får då i november 2015 ett underlag för ställningstagande till eventuella, ytterligare utvecklingsåtgärder innan verksamheten lämnas över till servicenämnden Utvärdering av den förändrade kommunikationsfunktionen I samband med etableringen av det kommunala kontaktcentret föreslås också göras betydande förändringar i hur kommunikationsfunktionen är organiserad och arbetar. En förutsättning är att denna aktivt ska understödja arbetet i kontaktcentret. Bra service inom det här området är att inte behöva kontakta kontaktcentret med en fråga. Informationen ska i så stor utsträckning som möjligt finnas tillgänglig ändå. Hur detta samspel har fungerat är viktigt att utvärdera samt att ta fram förslag på eventuella förbättringar. 7.5 Utvärdering av utvecklingen av nya e-tjänster Ytterligare en förutsättning för att förbättra servicen till invånarna är att utbudet av e- tjänster ökar och tillgodoser behov som kommer fram vi kontaktcentret. Tidigt bör en utvärdering göras som belyser utvecklingen och lämnar underlag till förbättringar. 7.6 Utvärdering av effekterna för Konsument Halmstad med förändrad lokalisering Flytten av Konsument Halmstad bör också utvärderas för att kunna tidigt se om några åtgärder behöver vidtas för att ännu bättre uppnå avsikterna med beslutet. 22

108 1(9) Bilaga nr Diarienummer: KS 2012/0412 Version: 1,0 Beslutsorgan: K-fullmäktige Stab Anders Bergenek E-post: anders.bergenek@halmstad.se Telefon: Bilaga 2 - Samordnad funktion för kommunikation För att få ut full effekt av ett kontaktcenter krävs ett bättre och mer samordnat användande av kommunens kommunikationsresurser. Ett sådant utredningsuppdrag har också lagts in i förstudien om att inrätta ett kontaktcenter. Innehåll 1 Utredningsuppdraget Trender i samhällsutvecklingen Nuvarande organisation och resurser Aktuella styrkor och svagheter Kommunikationsuppdraget Organisationsförslag Alternativ A Alternativ B Analys och förslag angående kommunikation Implementering Förslag på ytterligare utredning

109 1 Utredningsuppdraget Behovet av att bättre samordna kommunens kommunikation har diskuterats i olika sammanhang. Senast skedde detta i samband med näringslivsutredningen De lösningar som har presenterats har byggt på tillskott av resurser som inte har prioriterats i samband med arbetet med planeringsdirektiven. Därför har inga förändringar kunnat genomföras. Kommunstyrelsen har i verksamhetsplanen för 2013 uppdragit åt kommunchefen att komma med förslag om hur nuvarande kommunikationsresurser ska samordnas på ett bättre sätt. Det uppdraget redovisas genom den här bilagan. Syftet med utredningen om en bättre samordnad kommunikation är att genom skapa möjligheter för: En tydligare strategisk styrning av kommunens samlade kommunikation En ur invånarnas och företagarnas perspektiv samordnad information om kommunens service. En bättre samordnad marknadsföring av Halmstads kommun. Ett införande av ett kontaktcenter gör frågan akut om hur kommunens kommunikationsresurser ska utformas. Ett kontaktcenter bygger på idén om goda möjligheter för invånarna att inte minst genom webben kunna ta del av e-tjänster samt information. Webbplatsen behöver då vara strukturerad på ett mer enhetligt och pedagogiskt sätt än idag. Anpassningar behöver kunna göras snabbt utifrån de erfarenheter som kommer fram via invånarnas och företagens kontakter med kontaktcentret. Detta är av avgörande betydelse för att kommunen ska upplevas som en modern och framgångsrik förmedlare av service. Likaså blir både webbplatsen och delar av intranätet viktiga källor där servicevägledarna i kontaktcentret hämtar information under samtalen med invånarna. 2 Trender i samhällsutvecklingen Många av dagens starka trender i samhällsutvecklingen berör kommuners och andra organisationers kommunikation. Människors livsstil och beteendemönster präglas i allt högre utsträckning av de möjligheter till snabb och interaktiv kommunikation som modern IT erbjuder. Intresset för kommunikationsformer som medger dialog ökar. Förväntningarna ökar på tidigt, reellt inflytande bland annat på kommunala frågor. För kommunen blir kommunikationen alltmer en strategisk resurs för att stärka det egna varumärket samt nå verksamhetsmål som inte sällan har upplevelsekaraktär. I ett kommunikativt präglat samhälle ökar den interna kommunikationens betydelse. Allt fler organisationer arbetar med att göra alla anställda till effektiva förmedlare av organisationens budskap samt av aktuella nyheter. De olika utvecklingstendenserna innebär stora utmaningar för kommunernas framtida arbete. Det här är ett område som är under mycket snabb utveckling. 2

110 3 Nuvarande organisation och resurser Syftet med kommunens arbete med kommunikation är att bidra till verksamhetens resultat och i förlängningen att kommunen uppnår sina mål. Dagens organisation av kommunens kommunikatörer har inte skapats genom ett tydligt och genomtänkt beslut. Istället har den vuxit fram genom ett antal lokala beslut i organisationen. Att beskriva antalet kommunikatörer i Halmstads kommun är svårt. Rollen kan definieras av uppdraget i organisationen men också av utbildning. I en del förvaltningar finns flera som arbetar med kommunikation direkt nära verksamheten och inte sällan bara som en mindre del av sitt ordinarie uppdrag. Nedanstående tabell listar kommun- eller förvaltnings- och bolagsövergripande tjänster som oavsett utbildning kallas kommunikatör, informatör eller motsvarande. Förvaltning Kommunikatörer Kommentar Barn- och ungdomsförvaltningen 1,00 Byggnadskontoret 0,00 Söker finansiering av 0,50 kommunikatör. Fastighetskontoret 0,25 Hemvårdsförvaltningen 1,00 Arbetar för närvarande även som nämndssekreterare. Kulturförvaltningen 2,00 Miljö- och hälsoskyddskontoret 0,50 Räddningstjänsten 0,00 Samhällsbyggnadskontoret 0,25 Servicekontoret 1,00 Socialförvaltningen 1,00 Stadskontoret 3,50 Arbetar både strategiskt och övergripande samt internt för stadskontoret. Tekniska kontoret 1,00 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Summa förvaltningar 12,50 Tillkommer 1,50 informationssekreterare med uppdrag mot kommunråden samt sköter vissa kommunikationsfrågor. 1,00 Arbetar även med IT-frågor. 3

111 Bolag Kommunikatörer Kommentar Halmstad Fastighets AB 1,00 Finns även resurs för marknadsföring. Halmstad Energi & Miljö AB 1,00 Finns även resurs för marknadsföring. Halmstad & Co AB 2,00 Halmstad Näringslivs AB 1,00 Halmstad Stadsnät AB 0,00 Finns resurs för marknadsföring. Halmstad City Airport AB 0,00 Hallands Hamnar AB 0,00 Finns resurs för marknadsföring. Summa bolag 4,50 Halmstads kommuns kommunikationsfunktion är lågt bemannad jämfört med likvärdiga kommuner som väljer att satsa på det här området. Där Halmstad idag har mindre än tre strategiskt inriktade kommunikatörer centralt finns exempel på kommuner (Skellefteå, Helsingborg, Linköping och Karlstad) som har minst det dubbla antalet kommunikatörer med motsvarande uppgifter. Även förvaltningarnas bemanning av kommunikatörer är relativt låg i Halmstad. Alla stora förvaltningar har inte självklart en heltidskommunikatör. Likaså finns det mindre förvaltningar som helt saknar egna kommunikatörer. I ett läge där det saknas tjänster som kommunikatörer hanteras arbetet ofta av personer utan formell utbildning vilket dels är tidsödande, dels ger sämre resultat. 3.1 Aktuella styrkor och svagheter Styrkor i Halmstads kommuns aktuella arbete med kommunikation bedöms vara: Ambitiösa utvecklingsidéer utifrån kommunfullmäktiges riktlinjer för kommunikation. Ett allt aktivare sätt att arbeta med pressmeddelanden för att underlätta lokala medias arbete med att bevaka kommunen. En jämfört med tidigare tydligare och bättre kommunikation om vad som händer i nämnder, styrelser samt i kommunfullmäktige. Ett bra utvecklat koncept för kriskommunikation som har uppmärksammats nationellt. Framgång med att nå många via nya, digitala kanaler, främst Facebook. Ett internt nätverk med kommunens kommunikatörer som fungerar som ett bra stöd. 4

112 Lokalt placerade kommunikatörer som har en bra förankring i den egna förvaltningen eller bolaget. Tillkomsten av ett intranät 2012 innebär att kommunen har de grundläggande verktygen som krävs i en modern organisation. Kommunikationsfunktionen i Halmstads kommun kännetecknas också av flera svagheter: Kommunikationsfrågorna har inte behandlats en som strategisk ledningsresurs. Kommunikationsansvariga arbetar ofta med ett organisatoriskt avstånd till de högsta cheferna. Kommunikationsaspekter kommer då ofta in för sent i handläggningen av ett ärende. Arbetet styrs mer kortsiktigt än långsiktigt. I ett läge där den kommunövergripande kommunikationsenheten inte hinner prioritera viktiga och möjliga utvecklingsinsatser genomförs dessa med lokala medel ibland ute i verksamheten. Resultatet blir suboptimering av resurser och bristfällig enhetlighet både externt och internt. Nuvarande kommunikationsansvarig har inget formellt mandat och otillräckligt med tid att samordna det arbete som bedrivs utanför stadskontoret. Trots den utveckling som har skett med nya digitala kanaler läggs mycket tid på produktion av trycksaker. Internkommunikation är ett annat område som har prioriterats ner i ett läge med små resurser. Nyhetsförmedlingen på intranätet är till exempel inte tillräckligt snabb eller omfattande. Intranätet är inte färdigt utan behöver kompletteras med samarbetsfunktioner och sociala ytor. IT-infrastrukturen behöver också utformas så att alla anställda får tillgång till intranätet. Organisationen av arbetet av webbplatsen och intranätet är ineffektiv. Produktionen utförs av över 100 medarbetare som ofta har detta som ett uppdrag vid sidan om sina ordinarie arbetsuppgifter. Motivation, kompetens och tillgänglig tid varierar starkt. Behovet av styrning och support blir mycket stort. Utvecklingen går långsamt och är olika mellan men även inom förvaltningarna. Styrning och samordning av marknadsföring är ett område som idag uppvisar brister. Ansvaret på stadskontoret ligger på utvecklingsavdelningen som saknar personella resurser för ändamålet. Den centrala kommunikationsenheten har inte heller personella resurser för att tillgodose behovet. Mycket av det praktiska arbetet utförs i Halmstad Näringslivs AB och Halmstad & Co AB. Sammantaget är svagheterna av sådan karaktär att stadskontoret bedömer att det finns anledning att göra en förändring av organisation och arbetssätt. Då svagheterna också relaterar till otillräckliga resurser kommer vissa att kvarstå även efter en sådan förändring. 4 Kommunikationsuppdraget Det kommande kontaktcentret ställer nya krav på kommunikationsfunktionen. Utöver detta finns det anledning att så långt det är möjligt försöka finna en organisation som kan eliminera de svagheter som har redovisats ovan. 5

113 Eftersom utredningsuppdraget bygger på befintlig ram så kommer prioriteringar att behöva göras. En minimibemanning för att för Halmstads del kunna klara hela det strategiska uppdraget skulle förutsätta ett tillskott med ytterligare två strategiskt inriktade tjänster samt ytterligare ett antal på förvaltningsnivån. Följande områden anser stadskontoret ska en oförändrad eller större plats i kommunikationsfunktionens uppdrag: Strategiskt inriktad kommunikation kopplad till ett kommunikativt ledarskap. Med det avses här långsiktigt planerade kommunikationsinsatser för att bidra till verksamhetens måluppfyllelse. Kommunikatörer ska arbeta tillsammans med verksamhetscheferna för att tidigt i processen kunna lägga kommunikationsaspekter på aktuella frågor. Kommunikatörer bör ingå i förvaltningarnas ledningsgrupper eller motsvarande. Detta gäller även på en kommunövergripande nivå. Stöd åt arbetet med att etablera ett kontaktcenter. Det innebär att styra utvecklingen av webbplatsen och intranätet mot att matcha invånarnas efterfrågan samt det behov av informationsstöd som kontaktcentrets servicevägledare har. Även om kontaktcentret föreslås ha egna resurser för detta så ska arbetas kopplas samman med den ram och inriktning som sätts centralt respektive lokalt på i verksamheterna. Stöd åt utvecklingen av e-tjänster. Även detta innebär krav på ökade insatser för att utveckla kommunens webbplats. Informationsinsatser som direkt kan kopplas till att uppnå de politiska målen i planeringsdirektiv, verksamhets- eller affärsplaner. Utveckling av digitala kanaler med dialogmöjligheter. Invånarna vill i allt större utsträckning kunna kommunicera snabbt och enkelt med kommunen och till exempel få svar på enkla frågor. Nyhetsförmedling via intranätet. Kriskommunikation där kommunen har ett behov av att upprätthålla en redan etablerad hög nivå. Mediarelationer där bra service till media en bas för en nyanserad och korrekt bevakning från medias sida av vad som händer kommunen. Halmstads kommuns grafiska profil. Även en del av de punkter som angetts som prioriterade ovan kan med nuvarande resurser endast hanteras på en relativt elementär nivå. Dessutom krävs att nedanstående uppdrag får minskar utrymmer eller prioriteras bort. Svara på Facebook och Twitter. Denna uppgift övergår till kontaktcentret. Varumärkesarbete. Även om området är angeläget är kommunikationsfunktionen inte bemannad för att kunna göra satsningar på det här området. Samordning och utveckling av marknadsföringen av Halmstad. Strategiska resurser att samordna marknadsföring av Halmstad som ort saknas idag och bedöms inte kunna tillgodoses inom tillgänglig ram utan att på ett mycket negativt sätt tunna ut verksamheternas kommunikationsstöd. Halmstads Näringslivs AB marknadsför Halmstad ur ett näringslivsperspektiv och Halmstad & Co marknadsför Halmstad ur ett besöksperspektiv. 6

114 Olika produkter med tryckt information. Även om det i verksamheten finns angelägna behov av broschyrer och liknande så är grafisk produktion en tjänst som kan köpas på marknaden, dock med beaktande av centrala riktlinjer för kommunens grafisk profil. I ett läge med knappa resurser kan även en kanal som Hjärtefrågor ifrågasättas. 5 Organisationsförslag En organisation som ger bättre utrymme för samordning samt minskad sårbarhet kan utformas på olika sätt. 5.1 Alternativ A Ett alternativ A föreslår utredningen att forma enligt följande: Samtliga kommunikatörer på förvaltningarna organiseras under kommunstyrelsen. För kommunikatörer som arbetar heltid åt en förvaltning gäller att de geografiskt kan vara placerade på förvaltningen. På så sätt tillgodoses också behovet av verksamhetskunskaper. En funktion som kommunikationschef (1,00 åa) inrättas med ansvar för kommunens samlade kommunikation och med arbetsgivar- och utvecklingsansvar för förvaltningarnas kommunikatörer (9,00 åa) och för en stab kommunikationsstrateger (2,50 åa). Denna kommunikationsfunktion ska ingå i stadskontoret. Dess organisatoriska ställning där ska fastställas av kommunchefen. De kommunala bolagens kommunikatörer omfattas inte av förslaget. Kommunikationschefen föreslås få följande uppdrag: Kommunchefens strategiska resurs för kommunikation Ingående av överenskommelser med verksamheterna om användandet av kommunikatörerna. Kommunens styrdokument för arbetet med kommunikation Strategisk planering och samordning av kommunens kommunikation och marknadsföring. Utveckling av formerna för kommunens arbete med kommunikation och marknadsföring. Verksamhets- och arbetsgivaransvar samt ekonomiskt ansvar för kommunikationsfunktionen Staben med kommunikationsstrateger ska arbeta med: Utveckling av kommunens externa och interna kommunikation (se prioriterade områden ovan). Olika tekniska plattformar kopplade till webbplatsen, intranätet med mera. Övriga strategiskt inriktade kommunikationsprojekt Rådgivning och stöd till kommunikatörerna i deras arbete Förvaltningarnas kommunikatörer ska: 7

115 Arbeta på uppdrag av förvaltningarna inom de ramar som kommunikationschefen anger. Inriktningen på arbetet regleras via en överenskommelse mellan kommunikationschefen och ansvarig verksamhetschef. Samordna arbetet med förvaltningens webbplats mellan olika aktörer på förvaltningen och webbredaktörerna på kontaktcentret. Dela på arbetet med att tillgodose stadskontorets kommunikationsbehov. Punkten nödvändiggörs genom att stadskontorets aktuella produktionsresurser i förslaget har omvandlats till strategiska resurser. Sammanfattningsvis är det liksom tidigare förvaltningen som lämnar uppdrag till kommunikatörerna som vid genomförandet ska ta hänsyn till den samordning av funktionen som kommunikationschefen utövar. Eventuella konflikter ska hanteras mellan kommunikationschef och förvaltningschef. Vid kommunikatörers frånvaro ska kommunikationschefen kunna fördela uppgifterna mellan kommunikatörerna i gruppen. 5.2 Alternativ B Ett organisationsalternativ B för bättre samordning kan se ut så här: Samtliga kommunikatörer på förvaltningarna organiseras under kommunstyrelsen och placeras gemensamt. Detta möjliggör en yrkesmässig specialisering. En funktion som kommunikationschef (1,00 åa) inrättas med ansvar för kommunens samlade kommunikation och med arbetsgivar- och utvecklingsansvar för samtliga kommunikatörer (11,50 åa). Kommunikatörerna placeras i specialiserade grupper som till exempel: - Webbplats + externa, digitala kanaler - Internkommunikation och intranät - Mediakontakter och marknadsföring I varje specialiserad grupp avsätts en person som på hel- eller deltid får mer strategiska utvecklingsuppgifter med motsvarande innehåll som i alternativ A. Ansvaret som kontaktperson i förhållande till förvaltningarna fördelas på enskilda medlemmar i grupperna. Kommunikationschefen föreslås ha samma uppdrag som i alternativ A: 6 Analys och förslag angående kommunikation Fördelarna med alternativ A är: Möjlighet till effektivare central samordning Ökat utrymme för utveckling av funktionen Möjlighet att arbeta utifrån ett mer planerat, strategiskt perspektiv Bevarande av koppling till förvaltning och dess kärnverksamhet Minskad sårbarhet Främsta nackdelen med alternativ A är att den ger en dubbel ledning från både kommunikationschef och ansvarig chef på förvaltningen. 8

116 Fördelarna med alternativ B är desamma som för alternativ A med tillägget: Möjlighet till djupare specialiserad kunskap inom kommunikation Främsta nackdelen med alternativ B är att kopplingen till viss förvaltning och dess kärnverksamhet tunnas ut. Stadskontoret gör bedömningen att alternativ A är att föredra. Vad organisationen vinner i effektivitet på specialisering i alternativ B förlorar man snabbt genom medarbetarnas sämre kunskaper om den verksamhet som man ska informera om. Se även bilaga 1 angående inrättande av konatktcenter som föreslås innehålla tre webbredaktörer med uppgift att göra de anpassningar och utveckling av kommunens webbplats samt intranätet. För dessa personer är närheten till kontaktcentret viktig. Arbetet ska samtidigt ha en förankring hos kommunikatören i den förvaltning vars webb utvecklas. 7 Implementering Implementeringen av en ny organisation för kommunens kommunikatörer föreslås starta snarast efter beslut i kommunfullmäktige. Kommunchefen föreslås avgöra hur tjänsterna i den nya organisationen ska rekryteras och tillsättas. När en kommunikationschef har tillsatts är det den funktionens uppgift att med stöd av projektledaren för inrättande av kontaktcentret bygga den nya organisationen tillsammans med medarbetarna. 8 Förslag på ytterligare utredning Att inrätta en inhousebyrå för grafisk produktion kan innebära fördelar för Halmstads kommun. Man minskar på så sätt kostnaderna för externa reklambyråer och avlastar samtidigt förvaltningarnas kommunikatörer. Likaså kan en samlad verksamhet bidra till en större grafisk enhetlighet i produktionen. En sådan inhousebyrå skulle uppskattningsvis innehålla en till två grafiska formgivare och en skribent. En särskild utredning behöver göras för att se om det finns underlag för en inhousebyrå i Halmstad samt belysa vilka värden den skulle kunna skapa och om en sådan verksamhet skulle innebära några risker. 9

117 1(2) Bilaga nr Diarienummer: KS 2012/0412 Version: 1,0 Beslutsorgan: K-fullmäktige Staben Anders Bergenek E-post: anders.bergenek@halmstad.se Telefon: Bilaga 3 Ökad tillgänglighet för Konsument Halmstad Uppdrag Kommunfullmäktiges ordförande har inför den nya mandatperioden tagit upp ett antal frågor som föreslås utredas. Som ett av förslagen ingick att stadskontoret skulle få i uppdrag att se över placeringen av Konsument Halmstad. I diskussioner med politiken förtydligades sedan uppdraget. Avsikten var en önskan att öka Konsument Halmstads tillgänglighet och synlighet, inte att se över den organisatoriska tillgängligheten. Kommunstyrelsen beslutade (KS 246) att frågan om verksamheten inom Konsument Halmstad skulle behandlas inom ramen för utredningen om Kontaktcenter. Bakgrund Konsument Halmstad består av följande funktioner: Konsumentrådgivning som arbetar med rådgivning kring invånarnas rättigheter som konsumenter. Energi- och klimatrådgivning ger råd till allmänheten, organisationer och företag om olika åtgärder för att spara energi eller minska negativa klimatkonsekvenser. Detta är ett projekt, finansierat av energimyndigheten. Budget- och skuldrådgivning är en funktion som riktar sig till invånarna med praktiska råd om vardagsekonomin och om att upprätta en hushållsbudget. Dessutom lämnas skuldrådgivning och hjälp med ansökan om skuldsanering. Enligt lag har budget- och skuldrådgivningen därefter ansvar för personer som beviljats skuldsanering. Medborgarservice på Andersberg erbjuder invånarna en mötesplats med café, utvald kommunal service, samhällsinformation och ett varierat utbud av arrangemang Verksamheten är organiserad som en avdelning direkt under förvaltningschefen. Under våren 2013 genomförde kulturförvaltningen en utredning om verksamhetens framtida 1

118 organisatoriska placering. Utredningens slutsats var att en eventuell splittring av verksamheten och flytt till en annan nämnd inte skulle ge verksamheten bättre förutsättningar än de som gäller under kulturnämnden. Förutsättningarna för arbetet i förhållande till kund skulle inte förbättras. Det finns vissa synergieffekter mellan de olika funktionerna inom Konsument Halmstad som idag tas tillvara. Lokaler Konsument Halmstads funktioner konsumentvägledning, energirådgivning och skuldsanering är idag placerade på Österskans. Det innebär en ganska anonym placering av verksamheten. Lokalerna är inte speciellt ändamålsenliga då det gäller att ta emot besök. De känns trånga. Verksamhetens profil skulle bli tydligare om dessa funktioner istället förläggs i anslutning till kontaktcentrets reception som planeras förläggas till rådhuset. Samarbetsytor kan då skapas med receptionen och kontaktcentret. Det skulle också innebära ett bättre användande av utställningsytan i anslutning till receptionen. Ett sådant förslag innebär sannolikt att det ur ett invånarperspektiv blir lättare att hitta till dessa funktioner inom Konsument Halmstad. Ur kontaktcentrets synvinkel skulle det också vara positivt att vara samlokaliserade med Konsument Halmstad. Det skulle bli mer liv och rörelse i lokalerna. Konsument Halmstad kan erbjuda intressanta utställningar och liknande. Marknadsföringen av båda verksamheterna bedöms vinna på en samlokalisering. Den här analysen gäller inte för medborgarservice på Andersberg. Här finns en god synlighet för verksamheten som utifrån sitt uppdrag har en etablerad profil i området. Medborgarservice skulle däremot kunna ses som kontaktcentrets filial på Andersberg. Det skulle då utrustas med samma IT-stöd samt krav att registrera kundärenden av kontaktcentertyp på samma sätt som i kontaktcentret. På det här sättet kan servicenivån utvecklas Stadskontoret föreslår att Konsument Halmstads verksamhet vid Österskans samlokaliseras med det kommande kontaktcentret. Medborgarservice på Andersberg utrustas för att fungera som en filial till kontaktcentret. 2

119 1(7) Bilaga nr Diarienummer: KS 2012/0412 Version: 1,0 Beslutsorgan: K-fullmäktige Staben Anders Bergenek/Catarina Eriksson E-post: anders.bergenek@halmstad.se catarina.eriksson@halmstad.se Bilaga 4 - Uppdrag genomförandeprojekt kommunalt kontaktcenter Innehåll 1 Syfte och mål Genomförandeplan Delprojekt Lokaler Verksamhet Juridik Personal Teknik Kommunikation Tidplan Projektorganisation i genomförandet Projektorganisation Beställare Styrgrupp Projektledare Delprojektledare Projektstöd

120 3.1.6 Kontaktperson på förvaltning Facklig samverkan Stödfunktioner Bemanningsplan Finansiering Kompletterande utredningar under Syfte och mål Genomförandeprojektets syfte är att bygga upp ett komplett kontaktcenter i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Målet för genomförandeprojektet är att första ärendegruppen i kontaktcentret ska starta och att kontaktcentret ska vara fullt utbyggt senast Genomförandeplan 2.1 Delprojekt Förutsatt att kommunfullmäktige i februari beslutar att gå vidare med genomförandet av ett kontaktcenter inleds ett genomförandesprojekt med en förberedelseperiod plus driftsättning Lokaler Delprojektet inkluderar ombyggnad av lokaler, inköp av utrustning och inredning samt tillgänglighetsanpassning. I samband med detta kommer att behöva göras utredningar arbetsmiljökonsekvenser i ett nytt kontaktcenter. Åtgärder ska planeras och genomföras för att säkra en attraktiv och bra arbetsmiljö Verksamhet I detta delprojekt definieras kontaktcentrets processer, de ärenden som ska hanteras, formulering av överenskommelser mellan kontaktcentret och verksamheten, framtagning av ärendeunderlag och uppbyggnad av kunskapsdatabas. I samband med detta anpassas även webb och intranät för att bättre stödja invånarnas sökande efter information samt kontaktcentrets arbete. Vissa delar i detta delprojekt måste förberedas innan formellt beslut i fullmäktige. Delprojektet kommer också att kräva stora insatser av verksamheterna. 2

121 2.1.3 Juridik Formerna för handläggning av ärenden med sekretess kräver att kommunen skapar ett system som säkerställer den enskildes integritet samt att hanteringen uppfyller gällande lagkrav. Detta delprojekt kräver tillgång till juridisk kompetens. Inom ramen för delprojektet ska även berörda nämnders reglementen anpassas till att kommunen har ett kontaktcenter Personal Delprojektet ska ta fram kravspecifikationer inför rekrytering och därefter genomföra rekrytering samt utbildning av kontaktcentrets personal. Arbetet ska utföras i samverkan mellan projektledningen, servicekontoret och de förvaltningar som ingår i respektive ärendegrupp. I samband med delprojektet ska också tas ställning till med vilken personalvolym som kontaktcentret inledningsvis ska starta Teknik Detta delprojekt innehåller formulering av kravspecifikationer samt upphandling och implementering av systemstöd Kommunikation I detta delprojekt ingår att upprätta en plan för kommunikation om och marknadsföring av projektet samt dess resultat, kontaktcentret. 2.2 Tidplan Genomförandeplan kontaktcenter Övergripande Inleds Avslutas Projekt & tidplan Fastställande av projektplan Styrgrupp arbetar Delprojekt Lokaler - Utredning och kostnadsberäkning * Delprojekt Lokaler - Ombyggnad Delprojekt Verksamhet * Delprojekt Juridik Delprojekt Teknik * Delprojekt Personal * Delprojekt Kommunikation Start Löpande Kompletterande utredningar

122 Delprojekt där startdatum är markerat med en stjärna behöver förberedas så snabbt som möjligt. Stadskontoret bedömer att det är lämpligt att om möjligt starta alla svarsgrupperna i kontaktcentret samtidigt. 3 Projektorganisation i genomförandet Kommunstyrelsen är beställare av genomförandeprojektet. Implementeringen av den nya organisationen för kommunens kommunikation föreslås genomföras direkt efter beslut. Den leds av samme projektledare som för kontaktcentret fram tills dess att en kommunikationschef rekryterats/blivit utsedd. Ansvaret för kommunens kontaktcenter övergår till servicenämnden Projektorganisation Beställare Kommunstyrelsen är beställare av genomförandeprojektet genom kommunchefen Styrgrupp Styrgruppen för genomförandeprojektet ska bestå av kommunchefen, förvaltningschefen för servicekontoret samt tre verksamhetschefer som representerar de tre ärendegrupperna. Följande uppgifter vilar på styrgruppen: Fastställer projektplan. Ansvarar för att resurser ställs till projektets förfogande Fattar beslut när projektet står inför olika vägval som inte kan beslutas inom projektets ramar. Beslutar om avvikelser från projektplanen Godkänner projektets organisation Godkänner projektets ekonomi Godkänner projektets leverans Projektledare 1,0 årsarbetare som kommunchefen utser Projektledarens ansvar: Ta fram projektplan Ha ett nära samarbete med beställaren genom löpande avstämningar Rapporterar till styrgruppen Verkställer beslut som fattas av styrgruppen Driver projektet enligt direktiv, mål och syfte 4

123 Fattar beslut om det som ligger inom ramarna för projektet Leder och fördelar arbetet i projektet Godkänner delprojektens leveranser Kopplar på referensgrupper vid behov Kvalitetssäkrar så att projektets genomförande håller hög kvalitet Ansvarar för att det finns en enhetlig kommunikation av projektet Delprojektledare 1,0 årsarbetare som kommunchefen utser. Delprojektledaren ansvarar för: Framtagandet av delprojektplan Säkerställer att projektets genomförande håller hög kvalitet Säkerställer att delprojektet håller tidplan och avslut Föreslår bemanning för delprojektet Deltar i projektgruppens arbete Rapporterar till projektledare Projektstöd Under perioder behöver projektorganisation få stöd från stadskontoret med mindre delar av tjänster inom följande funktioner: ekonomi HR kommunikation juridik Kontaktperson på förvaltning En kontaktperson ska utses på varje förvaltning. Kontaktpersonen ska arbeta mot projektledningen och framförallt i delprojekt Verksamhet. Kontaktpersonen leder arbetet på den egna förvaltningen med att ta fram ärendeunderlag till kontaktcentret. Förvaltningsrepresentanterna ansvarar för: Förvaltningens arbete med kontaktcenter Sprida information om projektet internt på förvaltningen Samordna förvaltningens interna resurser som krävs i delprojekten Facklig samverkan Genomförandet av projektet ska ske i samverkan med de fackliga företrädarna samt skyddsombud. Under förstudien har funnits en kommunövergripande, facklig referensgrupp som planeras fortsätta under genomförandeprojektet. Respektive förvaltning ansvarar för att samverka inom ramen för sin verksamhet. 5

124 3.1.8 Stödfunktioner Webbredaktörer och systemadministratör (4,00 årsarbetare) som sedan övergår till tillsvidareanställningar i kontaktcentret samt resurser kommunikation, ekonomi, juridik och HR Bemanningsplan Bemanningsplan Resurs Inleds Avslutas Projektledare Projektledare Chef kontaktcenter Tills vidare Administratör kontaktcenter Tills vidare Systemstöd Tills vidare Webbredaktörer/servicevägledare Tills vidare Servicevägledare Tills vidare 4 Finansiering Genomförandeprojektet finansieras under 2014 med de medel som anslagits i budgeten. Kommunfullmäktige kommer att behöva ta fram en kompletterande finansiering för investeringar och ombyggnad av lokaler under Kompletterande utredningar under Förutom implementeringen av kontaktcentret finns ytterligare kompletterande utredningar som bör göras under perioden : Utredningsuppdrag Inleds Avslutas Prövning av möjligheterna att erbjuda service enligt kontaktcentrets modell på biblioteken i Getinge respektive Oskarström. Utredning om framtida öppettider i kontaktcentret. Uppdraget kombineras med möjligheter att skapa en servicenivå men viss service 24 timmar/7 dagar. Utvärdering av kontaktcentret efter fyra månaders drift. Utvärdering av den nya organisationen av kommunikationsfunktionen och dess stöd till arbetet i kontaktcentret

125 Utredningsuppdrag Inleds Avslutas För- och nackdelar med att inrätta en inhousebyrå för grafisk produktion. Utvärdering av utveckling av nya e-tjänster kopplat till kontaktcentrets behov. Utvärdering av effekterna för Konsument Halmstad med en förändrad lokalisering Det är troligt att ytterligare utredningsuppdrag uppstår under implementeringsperioden och som måste läggas till ovanstående lista. Samtliga genomförandeprojektet och kompletterande utredningar ska vara färdiga och rapporteras till kommunstyrelsen i november förutsätts kontaktcentret vara fullt utvecklat. Ansvaret för verksamheten går då över till servicenämnden/servicekontoret. 7

126 X X YTA 245 m 2 YTA 277 m 2 PL + SVARSGRUPP + TEAMLEDARE P PRAKTIKANTER 4 ST IT PLATSER ADMINISTRATÖR KONTAKT- CENTERCHEF SVARSGRUPP + TEAMLEDARE 9-10P SVARSGRUPP + TEAMLEDARE 9-10P OMBYGGNADSYTA. 73 m2 KONFERENSRUM MÖTESRUM RUM MÖTESRUM E L C KPR MÖTESRUM FÖRRÅD TYSTRUM KPR KOPIERING TYSTRUM FÖRRÅD KPR MÖTESRUM TYSTRUM KPR KOPIERING/ FÖRRÅD skriv fax PROJEKTLEDARE RECEPTION TYSTRUM MÖTESRUM TRAPPA 102C 021 KONFERENSRUM 022 KONTOR 5 KONTOR 6 KONTOR 7 KONFERENSRUM KONFERENSRUM SK PRESSRUM 023 KONFERENSRUM KONTOR 1 KONTOR 2 KONTOR 3 MÖTESRUM / KONTOR 4 KONFERENSRUM DISP / TEKNIK 024 KONSUMENT HALMSTAD YTA 150 m 2 SKALA 1: METER RÅDHUSET PLAN 1 - ÖVERSIKTSPLAN - FÖRSLAG TILL LOKALISERING AV KONTAKTCENTER, KONSUMENT HALMSTAD, KONFERENSCENTER & ENTRÉ / LOBBY

127 GRUPPRUM UTBILDNINGSLOKAL GRUPPRUM UTBILDNINGSLOKAL STOL / BORD FÖRRÅD STOL / BORD FÖRRÅD STÅBORD STÅBORD PAUS PAUS SKALA 1: METER RÅDHUSET PLAN -1 - FÖRSLAG TILL LOKALISERING AV UTBILDNINGSLOKALER

128 1(7) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2014/0195 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: Telefon: Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2014 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar, utifrån rapportens innehåll, att följande åtgärder ska genomföras: a) Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. b) Satsningen på att öka andelen elever som går en UF-utbildning och ta del av erbjudanden från Made by Halmstad fortsätter för att öka andelen elever som uppmuntras att ta kontakt med omvärlden för att lära sig mer. c) Skolornas arbete med inflytande ska ses över. Särskilt fokus läggs på att eleverna får utvärdera sina kurser. d) En fördjupad undersökning, som bygger på elevintervjuer på program där det är påtagligt att stressen har ökat, ska genomföras för att ge bättre underlag för effektiva åtgärder för att minska den negativa stressen hos tjejer. e) På de program där det är påtagligt att stressen har ökat hos tjejerna ska rektor tillsammans med sin personal ta fram förslag på åtgärder för att förbättra arbetssituationen. f) En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. 1

129 Sammanfattning Enligt skollagens 4 kapitel Kvalitet och inflytande ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. En del i detta arbete är den årligt återkommande Elevbarometern som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. Årets rapport visar att eleverna fortsatt trivs i skolan och med sina lärare. När det gäller undervisningens kvalité finns många goda resultat. Överlag är dock eleverna i år något mindre nöjda med undervisningen än de var Framförallt är det tjejer som har blivit mer kritiska. Tjejer upplever också en ökad arbetsbelastning och stress. Detta är troligtvis kopplat till att kraven har ökat mycket i med GY11, och detta är första läsåret när alla årskurser läser i den nya gymnasieskolan. I rapporten kan vi se en stor ökning av andelen elever som använder sig av ett digitalt verktyg i undervisningen. En väsentlig ökning och också skett av elever som upplever att deras lärare använder sig av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) i undervisningen. Utöver de övergripande åtgärder som föreslås till nämnden så kommer varje rektor tillsammans med sin personal ta fram förslag på åtgärder utifrån resultaten för de program som han/hon ansvarar för. Dessa resultat redovisas inte i rapporten, men har tagits fram särskilt till varje rektor. Rektorernas förslag på åtgärder kommer sammanställas och delges nämnden under höstterminen. Ärendet Uppdrag Enligt skollagens 4 kapitel Kvalitet och inflytande ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå och på skolnivå. Bakgrund För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. Modellen är fastställd i ledningsgruppen för Halmstad Utbildning och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har tidigare i omgångar informerats om modellens upplägg. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. Denna rapport kallas 2

130 Elevbarometern. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, nationella prov med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllse. Den rapport som nu ligger för nämnden är Elevbarometern för den kommunala gymnasieskolan Elevbarometern baseras på en enkät som riktar sig till alla elever på nationella program och introduktionsprogram. Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Under de tre veckor i slutet på januari och början på februari som datainsamlingen pågick så har 2031 elever svarat på enkäten. Av dessa är det 784 elever på Kattegattgymnasiet, 672 elever på Sannarpsgymnasiet och 575 elever på Sturegymnasiet. Det ger en svarsfrekvens på ca 70 procent. På varje program finns det dock svarande på enkäten. Det innebär att målet på en svarsfrekvens på 80 procent inte är nådd, trots att planering och information om enkäten gått ut betydligt tidigare och i fler omgångar till skolorna i år. En förklaring kan vara att det i år har använts ett annat enkätsystem som krävt att eleven ska logga in i systemet för att kunna svara på frågorna. Det har strävats efter att detta ska kunna ske så enkelt som möjligt, men det innebär ändå ett hinder till att ta sig över innan eleverna kan komma igång med enkäten. Däremot har det nya systemet inneburit att vi i år har en tydligare kontroll på vilka som har svarat och vilka som inte gjort det. Det nya systemet tillåter dessutom bättre analyser och större möjligheter till att enkelt ta fram rapporter på program- och klassnivå jämfört med det gamla. Inför 2015 kommer nya ansträngningar genomföras för att öka svarsfrekvensen. Den uppmärksamme läsaren kommer upptäcka att vid en summering av siffrorna i vissa diagram så blir de inte exakt 100,0 procent. Anledningen till detta är att det sker en automatisk avrundning i systemet som ibland slår lite fel (handlar oftast om att resultatet kan bli 99,9 eller 100,1 ibland) när siffrorna sedan summeras. Analys, förslag och motivering Glädjande nog så trivs tre fjärdedelar, 74,9 procent, av de svarande eleverna i de kommunala gymnasieskolorna. Endast 3,4 procent har angett att de inte trivs alls. 95,1 procent trivs helt eller delvis med sina lärare, vilket är ett fortsatt gott resultat. 24,0 procent av eleverna känner dock oro och ängslan på grund av sina studier, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Det är tjejerna som står för ökningen, förra året angav 24,9 procent att de instämde i påståendet, medan det är 33,3 procent i år. Forskning visar att ett visst mått av oro och ängslan är positivt för studieresultaten (Rosander, The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance 2012). I de fall där det blir för mycket oro så leder det dock till negativ stress, vilket inte är bra för hälsan. I årets Elevbarometer svarar för första gången endast elever som gått inom ramen för GY11. Därmed är det också första gången som elever som går i trean inom ramen för GY11 svarar på frågorna. Ambitionen med GY11 var bland annat att höja kunskapskraven inom utbildningen. Kraven för att nå höga betyg har ökat vilket är särskilt tydligt på de högskoleförberedande programmen, där en stor andel av tjejerna går. Men kravet på yrkesexamen har även ökat kraven på yrkesprogrammen. Eleverna måste till exempel ha godkänt i matematik, svenska 3

131 och engelska för att få en yrkesexamen. Får inte eleverna sin yrkesexamen blir dessa i flera fall inte anställningsbara. Överlag krävs på alla program betydligt mer för att få en gymnasieexamen, jämfört med att tidigare uppnå en behöriget till högskolan. Rektorerna vittnar om att den ökning av andelen tjejer som känner oro och ängslan över sina studier troligtvis kan härledas till dessa ökade krav. Tjejernas ambitioner att nå goda resultat har inte minskat, men kraven för att få bra betyg har ökat. Därmed är det inte märkligt att oron också ökar. En annan anledning kan vara systemet som införts med meritpoäng på vissa kurser. Tanken med meritpoängen är att fler elever ska välja att läsa fördjupningskurser inom till exempel matematik och engelska. Reformen har fått önskad effekt. Rektorerna vittnar om att en stor andel av elever, som tidigare valt mer estetiska kurser inom ramen för individuellt val nu istället väljer kurser som ger meritpoäng. Rektorerna menar att de estetiska kurserna tidigare gav eleverna, särskilt på högskoleförberedande program, en annan typ av upplevelse, som var som en paus från de vanliga studierna. Nu är även de individuella valen tuffa kurser som kan leda till ökad oro bland eleverna. Rektorerna lyfter också att de upplever att lärarna är mer stressade än tidigare, och en förklaring till detta är de nya betygskriterierna. Kriterierna är nya och lärarna känner sig ännu inte säkra på tolkningen. Flera lärare vittnar också om att de nya betygskriterierna upplevs som mer otydliga jämfört med den förra betygsskalan. Om lärarna är stressade så smittar det lätt över på eleverna. 44,4 procent (90 st.) av de svarande eleverna har angett att de har varit utsatta för någon form av kränkande behandling under det senaste året. Detta är ett något bättre resultat jämfört med 2013, men skillnaden är så liten att det är svårt att uttala sig om den varit annorlunda med en större svarsfrekvens. Detta är ca 2,5 procentenheter mindre än resultatet som uppkom i LUPP-enkäten under höstterminen 2012, vilket ändå indikerar att resultaten går åt rätt håll. En siffra som oroade 2013 var att 34,4 procent (33 st) av de elever som angett att de blivit kränkta hade blivit det av personal. Kattegattgymnasiet stack 2013 ut där 51,6 procent av de svarande eleverna (16 st) angivit att de blivit utsatta av personal på skolan. Denna siffra är nu endast 13,3 procent (4st.). Likabehandlingsplanen är det verktyg som staten har angett som primär bekämpning av kränkande behandling. Planen ska upprättas varje år på alla skolor i landet. På Kattegattgymnasiet kände förra året en betydligt mindre andel elever till likabehandlingsplanen än på de två andra skolorna. Detta resultat har förbättrats avsevärt efter att skolan gjort om sina rutiner och nu introduceras alla elever i årskurs ett i likabehandlingsplanen när de börjar på skolan. Generellt sett kan vi se en negativ förändring kring elevernas upplevelser av utbildningens och undervisningens kvalité jämför med föregående år, på det sätt att det är en mindre andel som angett alternativet att de instämmer i påståendena om utbildningen. Viktigt att påpeka i samband med detta är att enkäten redovisar elevernas upplevelse av utbildningen, och inte något som vi ännu sett avspegla sig i resultaten. Återigen är det framförallt tjejerna som blivit mer kritiska än killarna. Killarna är överlag nöjdare med undervisningens kvalité än tjejerna. Skillnaderna mellan könen ökar också. Tjejerna upplever dessutom i mindre grad än 2013 att de 4

132 förstår hur de ska använda sig av det de lär sig i skolan utanför skolans väggar. 8,5 procentenheter mer av tjejerna anser i år att arbetsbördan inte är rimlig och jämn över tid, jämfört med Totalt sett är det nu 37,6 procent, vilket är en stor andel. Även här är en trolig förklaring att kraven ökat inom GY11. En annan förklaring är att i med de kostnadsanpassningar som genomfördes under 2012/2013 så har bland annat klasstorlekarna ökat. Det är nu vanligt med klasser med upp till 32 elever, vilket i praktiken minskar lärarnas möjlighet att se och bekräfta varje elev, i förhållande till mindre grupper. Det kan vara en delförklaring till sämre resultat kring frågor som berör formativ bedömning som exempelvis lärarnas information om hur eleven ligger till i kursen, att lärarna talar om vad eleven behöver göra för att lära sig mer osv. Eftersom tjejer överlag har högre krav på sig själva att nå högre resultat har de troligtvis också högre krav på lärarna än killarna. Om tjejerna upplever att de inte får så mycket hjälp och stöd som de önskar så blir de troligtvis mer kritiska än killar som inte har lika höga ambitioner med sina studier. Små förbättringar kan skönjas gällande vissa frågor som försökt att fånga om undervisningen är entreprenöriell. Framförallt gäller det att en mindre andel elever angett att de inte instämmer med påståendena i frågorna jämfört med En något större andel elever anser till exempel att i att deras lärare uppmuntrar dem att använda kontakter med omvärlden i undervisningen. En förklaring till detta är troligtvis satsningarna på Ung Företagsamhet och Made by Halmstad. 13,6 procent av de elever som idag inte får något stöd utanför ordinarie undervisning har angett att de skulle behöva det för att nå minst ett E i alla ämnen. Det är en liten förbättring jämfört med 2013 då siffran var 15,8 procent. Vi kan se en ökning av andelen elever som helst vill ha sitt särskilda stöd i klassrummet. Sturegymnasiet och Sannarpgymnasiet har omstrukturerat sin stödverksamhet med mål om att just kunna erbjuda mer stöd i klassrummet. Jämfört med 2013 har andelen elever som angett att de använder ett digitalt verktyg i undervisningen ökat från 57,6 procent till 73,1 procent. Förklaringen bakom detta är att alla elever i årskurs 1 nu har fått antingen en ipad eller en Chromebook. Vi kan också se att eleverna upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen i större grad än tidigare. 51,4 procent i år jämfört med 41,5 procent Samtidigt ser vi att andelen elever som upplever att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen minskat något sedan Förklaringen till detta är troligtvis att när fler nu fått tillgång och börjat använda sig av den nya tekniken i klasrummet, så blir det tydligare att de lärare som är nya inför detta är osäkra på vissa delar. Detta får ses som fullt naturligt och insatser ska göras för att ge dessa lärare kompetensutveckling. Gällande inflytande kan vi se en viss försämring i förhållande till resultaten Det är färre elever som angett att de instämmer i flera av påståendena som rör inflytande, och även här är det framförallt tjejerna som är mindre nöjda i år. Detta rör påstående som att eleverna fått information om vilka rättigheter till inflytande de har som elev, att lärare och personal lyssnar och respekterar elevernas årsikter, även om de inte alltid får som de vill och att lärarna låter eleverna utvärdera kurserna. Även här kan en delförklaring vara att det tydligt uttalade kunskapsfokus 5

133 som finns i GY11 gjort att skolans demokratiuppdrag prioriteras ner något. Rektorerna redogör också för att lärarna känner sig mer stressade, vilket kan göra att de upplever att de måste prioritera mer mellan de olika målen för skolan. Denna Elevbarometer är den andra i sitt slag. Av de åtgärder som beslutades föregående år så finns det anledning att hålla kvar vid några under ett antal år framöver för att en tydlig positiv utveckling ska hinna ske ute på skolorna. Utifrån detta föreslås nämnden att besluta om följande åtgärder: Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. Satsningen på att öka andelen elever som går en UF-utbildning och ta del av erbjudanden från Made by Halmstad fortsätter för att öka andelen elever som uppmuntras att ta kontakt med omvärlden för att lära sig mer. Skolornas arbete med inflytande ska ses över. Särskilt fokus läggs på att eleverna får utvärdera sina kurser. En fördjupad undersökning, som bygger på elevintervjuer på program där det är påtagligt att stressen har ökat, ska genomföras för att ge bättre underlag för effektiva åtgärder för att minska den negativa stressen hos tjejer. På de program där det är påtagligt att stressen har ökat hos tjejerna ska rektor tillsammans med sin personal ta fram förslag på åtgärder för att förbättra arbetssituationen. En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. Konsekvenser Elevbarometern ger Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en möjlighet att följa utvecklingen inom enkätens områden över åren. Eftersom alla siffror även tas fram på programnivå får rektorerna ett verktyg på en nivå som blir användbart för dem i deras egna systematiska kvalitetsarbete. Vissa rektorer kommer också följa upp en del av resultaten med fördjupningsfrågor till ett urval av elever, vilket ger ytterligare underlag för att utvecklingsinsatserna hamnar rätt. Resultaten av enkäten varierar mellan de olika programmen. Genom att endast ha ett fåtal övergripande beslut om åtgärder möjliggör nämnden för rektorerna att fokusera på de frågor som är mest angelägna för just dem. 6

134 Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har hanterats av kvalitetsutvecklaren, medan respektive skola har varit ansvarig för genomförandet av enkäterna. Till sin hjälp av analys av resultaten i Elevbarometern har dessa lyfts på ett möte med alla rektorerna. De har bidragit med sina kunskaper och upplevelser från verksamheten, för att analysera vad skillnaderna som framkommer jämfört med Elevbarometern 2013 kan beror på. Andra grupper --- Fackliga organisationer Ärendet har beretts i sedvanlig ordning i HUKSAM. Lista över bilagor 1. Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2014 För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Ann-Sofie Hammargren Skolchef 7

135 Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2014 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

136 Innehåll Innehåll... 1 Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Kommentar till statistiken i rapporten... 4 Föregående års beslutade åtgärder... 5 Sammanfattande analys och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer... 7 Elevernas trivsel och mående Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Undervisningens och utbildningen kvalité Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen IKT i undervisningen Inflytande och ansvar

137 Systematiskt kvalitetsarbete Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvar för de tre kommunala gymnasieskolorna, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet (där även Klaragymnasiet ingår). Tillsammans utgör dessa skolor Halmstad Utbildning. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska ske både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapitel 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar: Elevernas trivsel och mående Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Undervisningens och utbildningens kvalité, Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen IKT i undervisningen Inflytande och ansvar En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, nationella prov med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllse. Detta är Elevbarometern för 2014, vilket är den andra i sitt slag. I rapporten presenteras uppgifter från den enkät som eleverna genomförde under vecka 5, 6 och 7. Enkäten riktade sig till alla elever som går ett nationellt program och introduktionsprogram i samtliga årskurser. I rapporten ges en övergripande bild av det totala resultatet. Uppgifter finns även uppdelade på kön och på skolnivå. Alla uppgifter finns dessutom på programnivå, men dessa kommenteras endast i denna rapport om de sticker ut i någon särskild mening. Kvalitetsutvecklaren har tagit fram rapporten. Som stöd till de övergripande analyserna och förslaget på gemensamma åtgärder finns en kvalitetsgrupp bestående av två rektorer och en administrativ koordinator. Nämndens beslutade åtgärder följs upp i samband med framtagandet av nästa års rapport. 2

138 Kvalitetutvecklaren träffar dessutom varje rektor och tillsammans görs en analys kring de program som rektorn ansvarar för. Inför dessa möten tas uppgifter för just den aktuella rektorsenheten fram. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen och ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Rektor får i uppdrag att tillsammans med sin personal, planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten och det som framkommit i de siffror som plockats fram för rektorsenheten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor. I nedanstående modell illustreras årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet för Halmstad Utbildning. Verksamhetsplan Workshop rektorer om fokusområden för kommande år Åtgärder planeras på skolnivå Verksamhets berättelse Januari Elevbarometer (Trivsel, värderingar, ansvar, inflytande) Tertialrapport Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Tertialrapport Resultatrapport (Betyg, nationella prov) Augusti Åtgärder planeras på skolnivå 3

139 Kommentar till statistiken i rapporten Under de tre veckor i januari och februari som datainsamlingen pågick så har 2031 elever svarat på enkäten. Av dessa är det 784 elever på Kattegattgymnasiet, 672 elever på Sannarpsgymnasiet och 575 elever på Sturegymnasiet. Det ger en svarsfrekvens på ca 70 procent. Under detta år gjordes tidigare förberedelser för att kunna öka svarsfrekvensen något. Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Dock har inte det mål på 80 procent som hafts nåtts, vilket gör detta till ett fortsatt utvecklingsområde. På varje program finns dock svarande på enkäten. Rapporten gäller endast de nationella programmen och introduktionsprogrammen. Av de svarande på enkäten har 50,4 procent varit tjejer och 49,6 procent killar. Könsfördelningen mellan skolorna presenteras i diagrammet nedan. 80,0% 70,0% 60,0% Könsfördelning på skolorna i procent 68,6% 65,6% 59,5% 50,0% 40,0% 30,0% 40,5% 31,4% 34,4% Tjej Kille 20,0% 10,0% 0,0% Sannarpsgymnasiet Kattegattgymnasiet Sturegymnasiet Frågorna har varit ställda i from av påståenden. På flera av frågorna har eleverna kunnat svara på en skala mellan 1-6, där 1 motsvarat att eleven inte alls instämmer och 6 att eleven instämmer helt och hållet. För att göra statistiken mer översiktlig har den omarbetats och presenteras i rapporten som en skala mellan 1-3. Detta har tagits fram genom att resultaten för 1 och 2 i originalenkäten summerats och blivit Instämmer inte, 3 och 4 har blivit Instämmer delvis och 5 och 6 har blivit Instämmer. I rapporten presenteras det totala resultatet i form av cirkeldiagram, medan skolornas resultat och könsuppdelad statistik presenteras i stapeldiagram. I årets Elevbarometer har ett nytt enkätverktyg använts vilket väsentligt underlättat analysen och efterarbetet av resultaten. Det gör också att diagrammen i årets rapport ser något annorlunda ut. Kommande år, när samma system används, så kommer resultaten från föregående år presenteras i diagrammet som ger totalresultatet. I årets rapport kommenteras skillnader från Elevbarometern 2013 i texten för att jämförelser ändå ska vara möjliga. Den uppmärksamme läsaren kommer upptäcka att vid en summering av siffrorna i vissa diagram så blir de inte exakt 100,0 procent. Anledningen till detta är att det sker en automatisk avrundning i enkätsystemet som ibland slår lite fel (handlar om att resultatet kan bli 99,9 eller 100,1 ibland) när siffrorna sedan summeras. 4

140 Föregående års beslutade åtgärder Med anledning av Elevbarometern 2013 så fattade nämnden på sitt sammanträde i juni beslut om fyra övergripande åtgärder. Arbetet med dessa åtgärder presenteras var för sig nedan. Under kommande år påbörjas ett gemensamt utvecklingsarbete med alla lärare rörande Bedömning för lärande/formativ bedömning. Insatserna ska ta sin utgångspunkt i en nulägesanalys och anpassas utifrån varje arbetslags förutsättningar och nuläge. Arbetet är påbörjat. Läsåret 2014/2015 kommer alla gymnasielärare inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen att träffas var fjärde vecka i så kallade samtalsgrupper och diskutera Bedömning för lärande (BFL). Grupperna består av 8-12 lärare och träffarna leds av samtalsledare. Samtalsledarna kommer att består av förvaltingens 9 förstelärare som tillsattes under hösten Dessa, samt en annan lärare, går under våren tillsammans en utbildning i BFL och samtalsledarteknik. Ansvarig för utbildning är Anders Holmgren, som är utvecklingsledare i Borås stad och ansvarig för gymnasieskolans BFL-satsning där. Till hösten kommer flera av de nya förstelärarna få samma utbildning för att öka andelen samtalsledare och minska antalet grupper per samtalsledare. På träffarna ges lärarna en kunskap om vad Bedömning för lärande är, samt ett antal tekniker där de kan välja att pröva någon teknik i sin undervisning inför nästa träff. På nästa träff gås resultaten och lärarnas nya erfarenheter igenom och nya uppgifter bestäms till nästa gång, och så vidare. Utöver träffarna tillsammans med samtalsledarna ges lärarna också möjlighet att träffas för att diskutera BFL, utan samtalsledarnas medverkan var fjärde vecka. Detta betyder att grupperna ges möjlighet att träffas för att diskutera denna pedagogik ungefär varannan vecka. Modellen bygger på en teknik utvecklad av forskaren Dylan William, och baseras på de erfarenheter som Borås kommun har haft i sin satsning, som nu pågått i fem år. Anpassningar görs givetvis för att passa Halmstad. Eftersom varje grupp är unik så anpassar samtalsledarna nivån efter var lärarna i just den specifika samtalsgruppen befinner sig. Detta upplägg bör pågå under minst fyra år framöver, med viss modifiering av upplägget över tid. Skolornas arbete med likabehandlingsplanerna ses över, med målet att de ska vara aktiva dokument för att motverka kränkande behandling. Särskilt fokus läggs på att minska andelen elever som upplever sig kränkta av personal. En arbetsgrupp har bildats och arbetat fram ett material till rutiner avseende kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. I materialet tydliggörs hur skolorna ska arbeta vid anmälningar, rutiner och åtgärder i de fall elever upplevt att de blivit utsatta för kränkning, trakasserier eller diskriminering. I materalet ingår också en mall för likabehandlingsplanerna som alla skolorna ska använda sig av. Syftet är att underlätta skolornas arbete med likabehandling, samt att säkerställa att nämnden efterföljer de lagar och regler som finns kring detta. Förslag till nya rutiner läggs fram till beslut till nämnden på dess sammanträde i april Parallellt med detta arbete har det skett ett arbete ute på skolorna. Kattegattgymnasiet har lagt om sina rutiner så att alla elever som startar på skolan får en presentation av likabehandlingsarbetet och hur det går till på skolan. I resultaten kan vi också se att bland de elever som angivit att de blivit kränkta av personal på skolan har minskat från ca 52 procent till 13 procent. Satsningen på att öka andelen elever som går en UF-utbildning fortsätter. Skolorna ska ta del av insatser från Made by Halmstad för att öka andelen elever som uppmuntras att ta kontakt med omvärlden för att lära sig mer. Ett aktivt och framgångsrikt arbete har skett på skolorna för att öka andelen elever som går en UF-utbildning. Andelen elever inom den kommunala gymnasieskolan som genomför ett UF-år läsåret 2013/2014 är 28 %. Detta är en ökning på sammanlagt 22,2 procentenheter jämfört med föregående år. Kattegattgymnasiet har under året blivit den femte gymnasieskolan i Sverige när det gäller andelen elever som genomför ett UF-år. Kattegattgymnasiet använder sig av UF-företag i kursen entreprenörskap. Samtliga 5

141 elever i år 3 El- och energiprogrammet har kurs i entreprenörskap som ämne och ca hälften av eleverna på Tekniskprogrammet år 3. Det är obligatoriskt för elever Ekonomiprogrammet med ekonomisk inriktning och tillval för juristinriktningen. På Bygg- och anläggningsprogrammet har år 2 entreprenörskap. På Fordons- och transportprogrammet finns ett UF-företag och det är unikt. Läsåret 2013/2014 har enstaka individuella kursval gjorts inom yrkesprogrammen med inriktning UF. Sturegymnasiet har genomfört en särskild satsning på yrkesprogrammen under läsåret. I med satsningen har andelen grupper där ett UF-år används i undervisningen tredubblats på skolan. På Sannarpsgymnasiet är införande under planering på Vård- och omsorgsprogrammet men genomförs redan för en del via gymnasiearbetet. Skolorna har också i varierande grad använt sig av insatser av Made by Halmstad. I resultatet i Elevbarometern 2014 kan vi se en liten förbättring av andelen elever som angett att de uppmuntras att ta kontakt med omvärlden för att lära sig mer. Det finns dock anledning att fortsätta det goda arbete som är påbörjat. Skolornas arbete med inflytande ska stärkas. Särskilt fokus ska läggas på att eleverna får utvärdera sina kurser. Gällande detta uppdrag kan vi se att bristfälliga insatser är gjorda. Eleverna är mindre nöjda med sitt inflytande än tidigare år och färre elever upplever att de får utvärdera sina kurser. En förklaring kan vara att utvärderingen av kurserna sker efter att kurserna är avslutade, och därmed har många av utvärderingarna för våren inte hunnit ske ännu. Å andra sidan så genomfördes Elevbarometer för 2013 bara en månad efter årets, med andra ord i slutet av februari och början på mars, och då kan rimligen inte många kurser varit avslutade heller. Frågan behöver arbetas vidare med fortsättningsvis. Satsningen som görs på Bedömning för lärande kommer troligtvis även leda till att eleverna upplever att deras inflytande stärks, då hela tanken är att lärarna oftare stämmer av var eleverna befinner sig och anpassar undervisningen efter det. 6

142 Sammanfattande analys och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer Enkäten som ligger som grund för Elevbarometern ger en riklig information kring hur våra elever upplever sin skolsituation idag. Som fallet är med många enkätundersökningar så kan frågor uppkomma om varför elever svarat som de gjort. Enkätundersökningars resultat kan ibland ge mer frågor än svar. För att fördjupa sig i vissa delar av elevernas svar så kommer ett antal rektorer att prata med ett urval av elever om hur vissa delar ska tolkas. Vilka delar det handlar om varierar mellan programmen. För varje enkätfråga så finns de i kommande kapitel i rapporten en kortare beskrivning och analys. I denna sammanfattning och analys lyfts delar som sticker ut för alla de tre kommunala skolorna, jämfört med föregående års Elevbarometer. En analys av skillnaderna mellan Elevbarometern 2013 och årets Elevabrometer har genomförts tillsammans med gymnasierektorerna på ett pedagogiskt möte. Dessa analyser presenteras nedan. I vissa fall kan vidare studier behöva göras för att få mer information om vad som ligger bakom elevernas svar. Elevernas trivsel och mående Glädjande nog så trivs tre fjärdedelar, 74,9 procent, av de svarande eleverna i de kommunala gymnasieskolorna. Endast 3,4 procent har angett att de inte trivs alls. 95,1 procent trivs helt eller delvis med sina lärare, vilket är ett fortsatt gott resultat. 24,0 procent av eleverna känner dock oro och ängslan på grund av sina studier, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Det är tjejerna som står för ökningen. Förra året angav 24,9 procent att de instämde i påståendet, medan det är 33,3 procent i år. Forskning visar att ett visst mått av oro och ängslan är positivt för studieresultaten (Rosander, The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance 2012). I de fall där det blir för mycket oro så leder det dock till negativ stress, vilket inte är bra för hälsan. I årets Elevbarometer svarar för första gången endast elever som gått inom ramen för GY11. Därmed är det också första gången som elever som går i trean inom ramen för GY11 svarar på frågorna. Ambitionen med GY11 var bland annat att höja kunskapskraven inom utbildningen. Kraven har ökat för att nå höga betyg vilket år särskilt tydligt på de högskoleförberedande programmen, där en stor andel av tjejerna går. Men kravet på yrkesexamen har även ökat kraven på yrkesprogrammen. Eleverna måste till exempel ha godkänt i matematik, svenska och engelska för att få en yrkesexamen. Får inte eleven sin yrkesexamen blir denne i flera fall inte anställningsbar. Det har ökat stressen och detta har inte gått upp för många elever förrän i årskurs tre, trots information från skolorna i tidigare årskurser. Överlag krävs på alla program betydligt mer för att få en gymnasieexamen, jämfört med att tidigare uppnå en behöriget till högskolan. Rektorerna vittnar om att den ökning av andelen tjejer som känner oro och ängslan över sina studier troligtvis kan härledas till dessa ökade krav. Tjejernas ambitioner att nå goda resultat har inte minskat, men kraven för att få bra betyg har ökat. Därmed är det inte märkligt att oron också ökar. En annan anledning kan vara systemet som införts med meritpoäng på vissa kurser. Tanken med meritpoängen är att fler elever ska välja att läsa fördjupningskurser inom till exempel matematik och engelska. Reformen har fått önskad effekt. Rektorerna vittnar om att en stor andel av elever, som tidigare valt mer estetiska kurser inom ramen för individuellt val, nu istället väljer kurser som ger meritpoäng. Rektorerna menar att de estetiska kurserna tidigare gav eleverna, särskilt på högskoleförberedande program, en annan typ av upplevelse som var som en paus från de vanliga studierna. Nu är även de individuella valen tuffa kurser som kan leda till ökad oro bland eleverna. Rektorerna vittnar också om att lärarna är mer stressade än tidigare, och en förklaring till detta är de nya betygskriterierna. Kriterierna är nya och lärarna känner sig ännu inte säkra på tolkningen. Flera lärare vittnar också om att de nya betygskriterierna upplevs som mer otydlig jämfört med den förra betygsskalan. Om lärarna är stressade så smittar det lätt över på eleverna. Kränkningar och likabehandling 44,4 procent (90 st.) av de svarande eleverna har angett att de har varit utsatta för någon form av kränkande behandling under det senaste året. Detta är ett något bättre resultat jämfört med 2013, men skillnaden är så 7

143 liten att det är svårt att uttala sig om den varit annorlunda med en större svarsfrekvens. Detta är ca 2,5 procentenheter mindre än resultatet som uppkom i LUPP-enkäten under höstterminen 2012, vilket ändå indikerar att resultaten går åt rätt håll. En siffra som oroade 2013 var att 34,4 procent (33 st) av de elever som angett att de blivit kränkta hade blivit det av personal. Denna siffra är i år något mindre, 31,3 procent (24 elever). Kattegattgymnasiet stack 2013 ut där 51,6 procent av de svarande eleverna (16 st) angivit att de blivit utsatta av personal på skolan. Denna siffra är nu endast 13,3 procent (4st.). I år har eleverna kunnat ange fritextsvar och av dem kan vi se att kränkningar av personal handlar om att eleverna upplever att de blivit dumförklarade, utpekade och förlöjligade av läraren inför klassen. Likabehandlingsplanen är det verktyg som staten har angett som primär bekämpning av kränkande behandling. Planen ska upprättas varje år på alla skolor i landet. På Kattegattgymnasiet kände förra året betydligt mindre andel elever till likabehandlingsplanen än på de två andra skolorna. Detta resultat har förbättrats avsevärt efter att skolan gjort om sina rutiner och nu introduceras alla elever i årskurs ett i likabehandlingsplanen när de börjar på skolan. Utbildningens och undervisningens kvalité Generellt sett kan vi se en negativ förändring kring elevernas upplevelser av utbildningens och undervisningens kvalité jämför med föregående år, på det sätt att det är en mindre andel som angett alternativet att de instämmer i de olika påståendena om undervisningen. Viktigt att påpeka i samband med detta är, att detta är elevernas upplevelse av undervisningen, och inte något som vi ännu sett avspegla sig i resultaten. Återigen är det framförallt tjejerna som blivit mer kritiska än killarna. Killarna är överlag nöjdare med undervisningens kvalité än tjejerna. Skillnaderna mellan könen ökar också. Tjejerna upplever i mindre grad än tidigare att de förstår hur de ska använda sig av det de lär sig i skolan utanför skolans väggar, i förhållande till ,5 procentenheter mer av tjejerna anser i år att arbetsbördan inte är rimlig och jämn över tid, jämfört med Totalt sett är det nu 37,6 procent, vilket är en stor andel. Även här är en trolig förklaring att kraven ökat inom GY11. En annan förklaring är att i med de kostnadsanpassningar som genomfördes under 2012/2013 så har bland annat klasstorlekarna ökat. Det är nu vanligast med klasser med upp till 32 elever, vilket i praktiken minskar lärarnas möjlighet att se och bekräfta varje elev, jämfört med om de har mindre elever i klassen. Det kan vara en delförklaring till sämre resultat kring frågor som berör formativ bedömning som exempelvis lärarnas information om hur eleven ligger till i kursen, att lärarna talar om vad eleven behöver göra för att lära sig mer och så vidare. Eftersom tjejer överlag har högre krav på sig själva att nå högre resultat, har de troligtvis också högre krav på lärarna än killarna. Om tjejerna upplever att de inte får så mycket hjälp och stöd som de önskar, så blir de rimligen mer kritiska än killar, som inte har lika höga ambitioner med sina studier. Vissa små förbättringar kan dock skönjas gällande vissa frågor som försökt att fånga om undervisningen är entreprenöriell. Framförallt gäller det att en mindre andel elever angett att de inte instämmer med påståendena jämfört med Kortfattat betyder entreprenöriell undervisning att vi främjar egenskaper hos eleverna som problemlösningsförmåga, kreativitet, samarbetsförmåga, initiativkraft med mera. Förmågor som efterfrågas från arbetlivet. En något större andel elever anser till exempel att deras lärare uppmuntrar dem att använda kontakter med omvärlden i undervisningen, jämfört med En förklaring till detta är med stor sannolikhet satsningarna på Ung Företagsamhet och Made by Halmstad. Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen Enligt skollagen har alla elever rätt till det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen, om en utredning kommer fram till att de behöver ett sådant stöd. 13,6 procent av de elever som idag inte får något stöd utanför ordinarie undervisning har angett att de skulle behöva det för att nå minst ett E i alla ämnen. Det är en liten förbättring jämfört med 2013 då siffran var 15,8 procent. Vi kan se en ökning av andelen elever som helst vill ha sitt särskilda stöd i klassrummet. Sturegymnasiet och Sannarpgymnasiet har omstrukturerat sin stödverksamhet med mål om att just kunna erbjuda mer stöd i klassrummet. 8

144 IKT i undervisningen Jämfört med 2013 har andelen elever som angett att de använder ett digitalt verktyg i undervisningen ökat från 57,6 procent till 73,1 procent. Förklaringen bakom detta är att alla elever i årskurs 1 nu har fått antingen varsin ipad eller en Chromebook. Vi kan också se att eleverna upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen i högre grad än tidigare. 51,4 procent anser det i år jämfört med 41,5 procent Samtidigt ser vi att andelen elever som upplever att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen minskat något sedan Förklaringen till detta är troligtvis att när fler nu fått tillgång och börjat använda sig av den nya tekniken i klasrummet, så blir det tydligare att de lärare som är nya inför detta är osäkra på vissa delar. Det blir därmed viktigt att nämnd och förvaltning skapar förutsättningarna för lärare att få fortbildning i hur de kan arbeta med sina nya IKT-verktyg. Inflytande och ansvar Gällande inflytande kan vi se en viss försämring i förhållande till resultaten Det är färre elever som angett att de instämmer i flera av påståendena som rör inflytande, och även här är det framförallt tjejerna som är mindre nöjda i år. Detta rör påstående som att eleverna fått information om vilka rättigheter till inflytande de har som elev, att lärare och personal lyssnar och respekterar eleverna årsikter, även om de inte alltid får som de vill och att lärarna låter eleverna utvärdera kurserna. Även här kan en delförklaring vara att det tydligt uttalade kunskapsfokus som finns i GY11 gjort att skolans demokratiuppdrag prioriteras ner något. Rektorerna redogör också för att lärarna känner sig mer stressade, vilket kan göra att de upplever att de måste prioritera mer mellan de olika målen för skolan. Denna Elevbarometer är den andra i sitt slag. Av de åtgärder som beslutades föregående år så finns det anledning att hålla kvar vid några under ett antal år framöver för att en tydlig positiv utveckling ska hinna ske ute på skolorna. Utifrån detta föreslås nämnden att besluta om följande åtgärder: Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. Satsningen på att öka andelen elever som går en UF-utbildning och ta del av erbjudanden från Made by Halmstad fortsätter för att öka andelen elever som uppmuntras att ta kontakt med omvärlden för att lära sig mer. Skolornas arbete med inflytande ska ses över. Särskilt fokus läggs på att eleverna får utvärdera sina kurser. En fördjupad undersökning, som bygger på elevintervjuer på program där det är påtagligt att stressen har ökat, ska genomföras för att ge bättre underlag för effektiva åtgärder för att minska den negativa stressen hos tjejer. På de program där det är påtagligt att stressen har ökat hos tjejerna ska rektor tillsammans med sin personal ta fram förslag på åtgärder för att förbättra arbetssituationen. En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. 9

145 Elevernas trivsel och mående Jag trivs i skolan Totalt sett har 74,9 procent av eleverna angett att de trivs i skolan. Om kategorierna instämmer och instämmer delvisslås ihop så är det ca 97 procent av eleverna som angett att de trivs helt eller delvis i de kommunala gymnasieskolorna. Det är en liten ökning från föregående år då det var ca 96 procent. Av de svarande är det 69 elever som inte instämmer med att de trivs i skolan. I diagrammet till höger så ser vi resultatet fördelat mellan tjejer och killar. I föregående års resultatrapport så fanns det en viss skillnad mellan könen gällande hur de trivdes i skolan. Tjejer trivdes något bättre än killar. I år kan vi inte se någon sådan skillnad. Drygt 5 procentenheter fler bland killarna har i år angett att de instämmer med att de trivs i skolan jämfört med föregående år. Bland tjejerna har de som angett att de instämmer minskat med drygt två procentenheter. Det finns inga större skillnader i resultaten mellan skolorn. Jämfört med föregående år har andelen elever som angett att de trivs på Kattegattgymnasiet ökat från 67,1 procent till 75,6 procent. På Sannarpgymnasiet har andelen som angett att de instämmer i att de trivs i skolan minskat från 77,9 procent till 74 procent. 10

146 Jag trivs med mina klasskamrater Även trivseln med klasskamraterna har ökat något sedan föregående år, men mycket marginellt. Endast 3,2 procent av eleverna har angett att de inte trivs med sina klasskamrater. Killarna trivs något bättre med sina klasskamrater än tjejerna. Skillnaden mellan dem som angett att de instämmer utgör 9,3 procentenheter. Samtidigt är det endast 1,3 procentenhets skillnad mellan könen när det gäller de som angett att de inte instämmer. Jämfört med föregående år ligger tjejerna på ungefär samma nivå medan andelen killar som trivs med sina klasskamrater har ökat något. Vid en jämförelse mellan skolorna så kan vi se att eleverna på Kattegattgymnasiet trivs bäst med sina klasskamrater, 83,7 procent. Där har andelen ökat något från föregående år då motsvarande siffra var 78,1 procent. För de andra skolorna är resultatet ungefär det samma. Ca 75 procent av eleverna på Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet har angett att de instämmer i påståendet. 11

147 Jag trivs med skolmiljön 53,1 procent av eleverna har angett att de trivs med skolmiljön. 7,5 procent av eleverna gör det inte. Något större andel av tjejerna än killarna trivs med skolmiljön. 54,8 procent jämfört med 51,3 procent. Vi kan se en större skillnad mellan de olika skolorna. Eleverna på Sturegymnasiet trivs bäst i sin skolmiljö, 61,9 procent har angett att de instämmer med påståendet. Kattegattgymnasiet är den skola där eleverna trivs sämst med sin skolmiljö, där har 42,1 procent svarat att de trivs. Eftersom Kattegattgymnasiet är väldigt sliten är resultatet inte förvånande. När ombyggnationen av Kattegattgymnasiet är klart kommer denna siffra troligen ändras avsevärt. 12

148 Jag trivs med andra elever på skolan 61,0 procent av eleverna trivs med de andra eleverna på skolan. Endast 4,0 procent av de svarande har angett att de inte gör det. Resultatet är mycket snarlikt det som var under Killarna trivs något bättre med de andra eleverna på skolorna än tjejerna, även om skillnaden är rätt liten. I Elevbarometern 2013 så var det nästan ingen skillnad mellan skolorna på denna fråga. Nu kan vi se en liten skillnad. På Kattegattgymnasiet har resultatet ökat från 62,9 till 65,2, men på Sannarpsgymnasiet har det minskat från 63,6 till 57,1 procent. 13

149 Jag trivs med mina lärare 62,9 procent av eleverna har angett att de trivs med sina lärare. Räknar man ihop de som svarat att de instämmer och de som svarat att de instämmer delvis uppgår siffran till 95,1 procent. Det är mycket likt 2013 års resultat. De som uttalat inte trivs med sina lärare utgör 101 elever. Läsaren bör ha i åtanke att detta är en totalbedömning av elevens samtliga lärare, varför resultatet får anses som bra. Vi kan se att killarna trivs bättre med sina lärare än tjejerna. 65,3 procent jämfört med 60,5 procent. Detta är en förändring från föregående år resultatet var de omvända. Då svarade 65,8 procent av tjejerna att de instämde med att de trivs med sina lärare, medan det var 59,9 procent av killarna. Vad denna förändring kan bero på är svårt att analysera. Eleverna på Kattegattgymnasiet trivs bäst med sina lärare, 67,0 procent har angett att de instämmer. För Sannarpsgymnasiet är samma siffra 59,4 procent, vilket är en nedgång på 6,2 procentenheter jämfört med föregående år. Där finns också störst andel som angett att de inte trivs med sina lärare, 5,8 procent, jämfört med 1,9 procent

150 Jag trivs på raster och håltimmar I årets Elevbarometer kan vi se att 68,7 procent av eleverna instämmer i att de trivs på raster och håltimmar. 5,7 procent trivs inte. Resultatet är väldigt snarlikt det från Tjejerna trivs något bättre på raster och håltimmar, vilket kan ha att göra med att tjejerna överlag trivs bättre i skolan. Vi kan se att Sturegymnasiets elever trivs bäst på raster och håltimmar, tätt följa av Kattegattgymnasiet. Föregående år var Kattegattgymnasiet istället den skola där eleverna trivdes sämst på raster och håltimmar. Denna plats har nu istället Sannarpgymnasiet hamnat på. 15

151 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av något hemma 79,7 procent av elever är inte oroliga eller ängsliga på grund av något hemma. 5,8 procent, eller 117 av de svarade eleverna är dock ofta oroliga för något hemma. 14,5 procent, eller 295 elever till anger att de delvis håller med att de ofta oroliga och ängsliga för något hemma. Detta är givetvis något som i varierande mån även påverkar måendet och resultaten i skolan. Jämfört med 2013 så har detta en relativit likartad bild, även om en liten förbättring kan ses bland de som instämmer (från 6,7 procent till 5,8 procent). Å andra sidan så har de som inte instämmer minskat något, från 82,3 procent 2013 till 79,7 procent I diagrammet till höger kan vi se att tjejerna upplever en större oro och ängslan för något hemma än killarna. Sammanlagt är det 25,1 procent av tjejerna som instämmer eller delvis instämmer, jämfört med 15,4 procent av killarna. Det är en ökning på någon procentenhet bland båda könen jämför med tidigare år. De elever som upplever minst oro och ängslan på grund av något hemma går på Kattegattgymnasiet. På Sturegymnasiet upplever eleverna mest oro över något i hemmet. 16

152 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av mina studier Endast 35,3 procent av eleverna känner ingen oro och ängslan för sina studier var samma siffra 44,3 procent så det har skett en försämring inom detta område. 24,0 procent av eleverna instämmer i att de känner oro på grund av sina studier, samma siffra 2013 var 19,2 procent. En större andel av eleverna känner därmed oro för sina studier i förhållande till I likhet med 2013 kan vi se en markant skillnad mellan könen. En tredjedel, 33,3 procent, av tjejerna instämmer i att de ofta känner oro och ängslan på grund av sina studier. Samma siffra är 14,6 procent för killarna var motsvarande siffra för tjejerna 24,9 procent och för killarna 13 procent. Vi kan därmed se en ökning bland tjejerna på 8,4 procentenheter sedan Endast 22,5 procent av tjejerna uppger att de inte känner oro och ängslan över sina studier. Forskning visar att ett visst mått av oro och ängslan leder till bättre betyg för eleverna. Vi vet sedan tidigare att tjejer har högre betyg än killar. En förklaring till detta samband skulle kunna vara att ett visst mått av oro kan ha det positiva med sig att eleven lägger ner med tid på sina studier. För mycket oro och ängslan påverkar dock resultaten negativt och här går utvecklingen tydligt åt fel håll (Rosander, The importance of personalitym IQ and learning approaches Predicting academic preformance, 2012). Nyligen kom även en ny rapport kallad Mäns livssituation makt, sårbarhet och skilda villkor som pekar på att skolan behöver göra mer för att motverka den anti-pluggkultur som ofta finns hos killar i skolan, för att minska resultatskillnaderna som uppstått bland killar och tjejer. Kanske behöver killarna känna lite mer oro för sina studier, medan tjejerna behöver minska den skadliga stressen som kan uppstå. I diagrammet till vänster kan vi se att på Kattegattgymnasiet oroar sig eleverna minst för sina studier. På Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet finns mer oro och ängslan över studierna. Detta speglar troligtvis den könsfördelning som finns på skolorna där Kattegattgymnasiet har en majoritet av killar och Sannarpsgymnasiet och Sturegymansiets av tjejer. 17

153 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av skolmiljön 77,5 procent av eleverna upplever inte någon oro och ängslan på grund av skolmiljön. Detta är något färre än föregående år. Dock har även andelen som angett att de instämmer minskat från 5,2 procent 2013 till 3,7 procent Om vi slår ihop resultaten med de som instämmer och de som instämmer delvis är det dock 457 elever som ofta eller ibland känner oro och ängslan på grund av skolmiljön. Till skillnad från oron över studierna finns en relativt liten skillnad mellan könen när det gäller oro över skolmiljön. Även mellan skolorna så finns det en relativit liten skillnad mellan svaren. Ca 79 procent av eleverna på Kattegatt och Sannarpsgymnasiet känner ingen oro och ängslan över skolmiljön, samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 74,4 procent. För Sannarpgymnasiet en försämring på 6,6 procentenheter sedan

154 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av relationerna till mina kompisar 5,3 procent av eleverna känner ofta oro över relationerna till sina kompisar. En oro som naturligtvis kan komma att påverka resultaten i skolan. 80,6 procent känner dock inte någon sådan oro. Jämfört med 2013 är det en liten ökning av andelen elever som oroar sig över relationerna till sina kompisar. Tjejerna oroar sig något mer kring relationerna till sina kompisar än killarna. 7,7 procentenheter färre tjejer än killar upplever ingen oro över detta. Däremot skiljer antalet som instämmer i att de ofta känner oro endast med 1,3 procentenheter. Mellan skolorna så kan vi se att eleverna på Kattegattgymnasiet känner minst oro. Detta kan troligen bland annat förklaras med könsfördelningen på de olika skolorna. Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet ligger istället relativt jämt. 19

155 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av annat 7,7 procent av eleverna instämmer i att de känner oro och ängslan på grund av annat. Totalt sett är resultaten mellan 2013 och 2014 rätt likartade gällande denna fråga. Återigen upplever tjejer mer oro än killar. 10,1 procent av tjejerna är ofta oroliga på grund av något annat, jämfört med 5,4 procent av killarna. Mellan skolorna finns vissa skillnader gällande de som ofta känner oro för annat än något hemma, sina studier eller relationen till sina kompisar. Sturegymnasiet är den skola där flest elever, 9,7 procent, anger att de ofta känner oro på grund av något annat, tätt följda av Sannarpgymnasiet. På Kattegattgymnasiet är eleverna minst oroliga. 20

156 Jag upplever att jag oftast sover bra på nätterna I diagrammet till vänster kan vi se att endast 50,4 procent av eleverna instämmer i att de oftast sover bra på nätterna. 14,0 procent, eller 285 av de svarande eleverna instämmer inte alls i att de oftast får en bra nattsömn. Det finns relativt små skillnader mellan könen i denna fråga. Skillnaderna har minskat sedan 2013 på det sättet att en större andel av killarna upplever att de oftast inte sover bra på nätterna. Eleverna på Kattegattgymnasiet upplever att de sover bäst. På Sturegymnasiet finns den största andelen av elever som angett att de inte instämmer med att de oftast sover bra på nätterna. 21

157 Jag upplever att jag oftast känner mig utvilad och pigg under dagen Endast 24,2 procent av de svarande eleverna anser att de oftast känner sig utvilade och pigga under dagen. 22,6 procent anser att de inte är det. Formuleringen på frågan har ändrats något från 2013 varför en jämförelse mellan åren är vansklig att göra. Tidigare var frågan Jag upplever att jag oftast är utvilad när jag vaknar. Forskning visar dock att det är fullt normalt att känna sig trött när man vaknar på morgonen, om man då befunnit sig i djupsömn. Med anledning av detta omformulerades frågan till om eleven känner sig utvilad och pigg under dagen. Det finns inga stora skillnader mellan könen när det gäller upplevelsen av att känns sig utvilad och pigg under dagen. Inte heller mellan skolorna finns det några större skillnader i resultatet. En något större andel elever instämmer i att de känner sig pigga och utvilade på Kattegattgymnasiet än på de andra två skolorna. 22

158 Jag upplever att jag oftast äter bra och hälsosamt 48,2 procent av eleverna upplever att de oftast äter bra och hälsosamt. 9,4 procent av eleverna anser inte att deras kost är bra. Det finns inga störres skillnader mellan tjejer och killars syn på sina kostvanor. Killarna uppfattar att de äter en något bättre kost än tjejerna. I resultaten mellan skolorna finns det dock något större skillnader. Eleverna på Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet upplever i större grad än Sturegymnasiet att de äter bra och hälsosamt. 23

159 Jag upplever att jag oftast rör mig regelbundet 58,0 procent av eleverna upplever att de rör på sig regelbundet. Endast 10,3 procent anser att de inte gör det. Killarna instämmer i påståendet i något högre grad än tjejerna, 59,9 procent jämfört med 56,1 procent. En fråga som kan vara värd att ställa är om tjejer kan ha högre krav om vad det innebär att röra på sig regelbundet än killar. Mellan skolorna framkommer här ett likartat resultat som gällande kostvanorna. Sannarpsgymnasiets och Kattegattgymnasiets elever rör sig mer regelbundet än Sturegymnasiet. Sturegymnasiet sticker ut som den skola med flest elever som inte har för vana att röra på sig regelbundet. Dessa utgör 12,7 procent där, i jämförelse med 7,9 procent på Sannarpsgymnasiet. En viss förbättring sedan 2013 har dock skett för Sturegymnasiet då motsvarande siffra var 16,8 procent. 24

160 Jag upplever att jag oftast har en meningsfull fritid Bland de svarande eleverna har 60,6 procent angett att de upplever att de oftast har en meningsfull fritid. 8,5 procent anser inte så vara fallet. 63,9 procent av killarna upplever att de oftast har en meningsfull fritid. 57,3 procent av tjejerna anser samma sak. En förklaring skulle kunna vara att tjejer överlag lägger ner mer tid på sitt skolarbete, och därmed har mindre fritid än killar. Kattegattgymnasiet är den skola där flest elever uppger att de oftast har en meningsfull fritid. Det har troligtvis att göra med att den finns en stor majoritet av killar på skolan. 25

161 Jag upplever att jag har personer att vända mig till om jag behöver någon Den stora majoriteten av eleverna har någon att vända sig till när de behöver någon. 80,7 procent instämmer i detta påstående. 4,2 procent anser dock att de inte har det, vilket i faktiska tal utgör 85 elever. Detta är en liten förbättring jämfört med 2013, men fortfarande allt för många. Att ha någon att tala med när livet är tufft, är givetvis väldigt viktigt. Det kan också vara en viktig komponent för att livet inte ska känns så tufft. Om denna grundläggande trygghet saknas kan det även komma att påverka skolgången negativit. Det finns mycket små skillnader mellan könen gällande denna fråga. Inte heller mellan skolorna finns det några stora skillnader i resultatet. 26

162 Jag har använt narkotika/droger någon gång under senaste året I digrammet till höger framgår att 5,5 procent av eleverna angett att de använt någon form av narkotika/droger under det senaste året. Det motsvarar 112 personer av de som svarat på enkäten. Det är en förbättring jämfört med 2013 då det var 8,0 procent (155 personer) som angett de testat på narkotika. Det kan finnas ett mörkertal kring denna fråga. Det är inte säkert att alla som använt sig av narkotika känt sig trygga i att svara det, trots att enkäten är anonym. En annan fråga som kan påverka jämförelsen mellan åren är att under 2014 års enkät fanns det med ett förtydligande om att det inte var tobak eller alkohol som åsyftades i frågan, vilket inte fanns med En större andel av killarna är tjejerna anger att de använt sig av narkotika/droger under det senaste året. 7,8 procent av killarna och 3,2 procent av tjejerna. Sannarpgymnasiet är den skola där minst andel av eleverna angett att de har testat på narkotika/droger, under det senaste året. 3,7 procent jämfört med 6,4 procent på Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet. 27

163 Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Jag känner till skolans likabehandlingsplan Det är totalt sett 67,4 procent av eleverna som angett att de känner till skolans likabehandlingsplan. Det är en förbättring sedan 2013 då samma siffra var 60,9 procent. Det ska nämnas att det allra viktigaste inte är att eleverna är väl insatta i planen, utan snarare att skolan har ett aktivt arbete för att förebygga kränkande behandling. Av diagrammet till höger kan vi se att det nästan inte är några skillnader mellan killar och tjejer när det gäller om de känner till skolans likabehandlingsplan eller inte. Vi kan se att eleverna på Sannarpgymnasiet är de som känner till skolans likabehandlingsplan bäst, med 73,8 procent. Där efter kommer Sturegymnasiet med 68,5 och slutligen Kattegattgymnasiet med 61,2 procent. Även om resultatet är sämst för Kattegattgymnasiet så har resultatet förbättrats avsevärt då det under 2013 endast var 46,4 procent av eleverna som kände till planen. Även Sannarpsgymnasiet har förbättrat sina siffror något med 4,0 procentenheter. Det är tydligt att ett medvetet arbete ute på skolorna kring likabehandlingsplanen har gett positiva effekter. 28

164 Jag har varit utsatt för någon form av kränkande behandling under det senaste året (som t.ex. diskriminering eller mobbing) Totalt sett har 95,6 procent av eleverna svarat att de inte blivit utsatta för någon kränkande behandling under det senaste året. 4,4 procent av eleverna har angett att de är kränkta, vilket motsvarar 90 av de svarande eleverna. Samma siffror 2013 var 5,0 procent och 96 elever. Detta kan även jämföras med de 7,0 procent som var resultatet i LUPP-enkäten som genomfördes bland åk 2 under hösten Det finns ingen markant skillnad mellan de båda könen gällande kränkande behandling. Av tjejerna har 5,0 procent (51 st.) angett att de blivit kränkta och 3,9 procent (39 st.) av killarna. Annars verkar kränkningarna vara relativt jämt fördelade mellan könen. Det skiljer sig inte heller något nämnvärt mellan de olika skolorna. Kränkningar verkar finnas på ungefär lika stor utsträckning på respektive skola. Sturegymnasiet är den skola där flest angett att de blivit utsatta för en kränkning, 5,7 procent (33 st.), och Kattegattgymnasiet där minst angett detta, 3,8 procent (30 st.). En reflektion kan göras att trots att eleverna på Kattegattgymnasiet känner till likabehandlingsplanen i något lägre utstäckning än på de andra skolorna så är det ändå Kattgattsgymnasiet som verkar ha minst problem med kränkningar. På Sannarpsgymnasiet är siffran 4,0 procent (27 st.) 29

165 30

166 Jag har blivit utsatt för en kränkning med anledning av Diagrammen nedan illusterar svaren från de 4,4 procent av eleverna som har angett att de råkat ut för en kränkande behandling under det senaste året. Frågan är en flervalsfråga, med möjlighet att kryssa i flera alternativ. Av de diskrimineringsformer som finns med i diskrimineringslagen så är etnicitet/ursprung den vanligaste formen av diskriminering, med 19,5 procent (17 st) bland de som angett att de blivit kränkta under det senaste året. Därefter kommer kön med 14,9 procent (13 st). Föregående år var religion eller annan trosuppfattning det vanligaste, med 20,0 procent, den är dock i år nere på 8,0 procent. Den absolut vanligaste formen är dock någon annan form av kränkning, som inte knyts till någon av diskrimineringsgrunderna. 67,8 procent av de elever som angett att de blivit kränkta har angett detta val. Eleverna har under detta val kunnat ange fritextsvar. Bland dessa kan vi se att många blivit kränkta genom att de blivit kallade kränkande saker, på grund av sitt utseende eller stil. Sexuella kränkningar i ord förekommer också. Det finns även några kommentarer som beskriver att skolan har tagit tag i problematiken och att det är bättre nu. I diagrammet till höger och nedan visas faktiska tal istället för procent. Där kan vi se att tjejer framförallt angett att de blivit kränkta på grund av annan anledning (35 st.) och på grund av kön (9 st.). Killar har också angivit annan kränkning som största kategori (24 st.) och i andra hand etnicitet och ursprung (12 st.). Killarna har också blivit kränkta för sexuell läggning i större utsträckning än tjejerna. Mellan skolorna skiljer sig resultaten en del. På Sturegymnasiet har 24 elever av 33 angett att de blivit utsatta för annan kränkning. På Kattegattgymnasiet är det 21 och på Sannarpsgymnasiet 14. Kattegattgymnasiet sticker ut när det gäller andel elever som har blivit kränkta med anledning av etnicitet/ursprung. Där är det 9 elever och på de båda andra skolorna 4. 31

167 Jag har blivit utsatt av Denna fråga är svår att jämföra mellan åren då det blev ett fel i enkäten Då kunde eleverna endast välja ett av alternativen personal på skolan eller annan elev. I årets Elevbarometer har eleverna kunnat kryssa i båda alternativen. Vi kan se att 80,7 procent av eleverna som uppgett att de blivit kränkta under det senaste året har blivit det av en annan elev på skolan. 31,3 procent (26 elever) har dock angett att de blev utsatta av personal på skolan. Eleverna har haft möjlighet att lämna fritextsvar om på vilket sätt de blev kränkta. De kommentarer som berör kränkningar av personal handlar om att eleverna upplever att de blivit dumförklarade, utpekade och förlöjligade av läraren inför klassen. Diagrammen till höger och nedan visar faktiska tal istället för procent. Där kan vi se att av tjejerna är det 37 st. (72,6 procent) som angett att de blivit kränkta av annan elev och för killarna 30 st. (76,9 procent). Av tjejerna är det 18 st. (35,3 procent) som angett att de blivit kränkta av personal på skolan och av killarna 8 st. (20,5 procent). En större andel av tjejer än killar upplever med andra ord att de blir kränkta av personal. Av de elever som angett att de blivit kränkte under det senaste året så sticker Sannarpsgymnasiet ut genom att 14 elever (42,4 procent) angett att de blivit kränkta av personal. Den stora merparten av eleverna på Kattegattgymnasiet (80,0 procent) och Sturegymnasiet (78,8 procent) har blivit kränkta av andra elever. Glädjande är att det skett en minskning av antalet elever som upplever sig ha blivit kränkta av personal på Kattegattgymnasiet var det 16 st. (51,6 procent) av eleverna som angett att de blivit kränkta av personalen, men det har nu minskat till 4 st. (13,3 procent). 32

168 Var blev du utsatt för kränkningen? Frågan är en flervalsfråga, där eleverna kunnat kryssa i mer än ett svar. Det vanligaste stället att bli kränkt på är fortfarande i klassrummet. 50,6 procent av eleverna har svarat detta. Det är dock en förbättring jämfört med 2013 då det var 63,5 procent. Det näst vanligaste stället är 2014 ett annat ställe på skolan var detta istället på skolgården, som minskat från 37,5 procent till 20,0 procent var det 36,5 procent av de kränkta eleverna som angett att de blivit det via SMS/internet. I år har detta minskat rejält till 9,4 procent. Det sistnämnda är en positiv utveckling, men något svår att förklara. 26 (51,0 procent) av tjejerna och 17 (43,6 procent) av killarna har blivit utsatta i klasrummet. Fler killar än tjejer har blivit utsatta för en kränkning via SMS/Internet, 5 jämfört med 3. Procentuellt innebär det 12,8 procent jämfört med 5,9 procent. 20,5 procent av killarna har angett att de blivit utsatta i matsalen, medan endas 11,8 procent av tjejerna angett detta. På Sturegymnasiet har 16 elever (48,5 procent av de kränkta eleverna) angett att de blivit utsatta i klassrummet. På Sannarpsgymnasiet är det 14 st. (51,9 procent) och på Kattegattgymnasiet 13 elever (43,3 procent). När det gäller i matsalen så är kränkningar vanligast på Kattegattgymnasiet och minst vanligt förekommande på Sannarpsgymnasiet. Samma förhållande gäller för kränkningar på skolgården. På Sturegymnasiet är 14 elever (42,4 procent) som blivit kränkta på ett annat ställe på skolan. För Sannarpsgymnasiet är det 44,4 procent och på Kattgattgymnasiet 36,7 procent. 33

169 Undervisningens och utbildningen kvalité I denna del har vi försökt att ställa frågor som ska peka på undervisningens kvalité. Frågorna försöker bland annat fånga upp om undervisningen är formativ och entreprenöriell. Mina lärare informera mig löpande om hur jag ligger till i kurserna Frågan är ställd för att fånga upp vissa delar kring ett formativt lärande. I en formativ undervisning ger lärare hela tiden sina elever information om hur eleven ligger till i kursen, i förhållande till målen. Detta med syfte att eleven ska kunna veta vad den behöver göra för att nå längre i sin kunskapsinhämtning. Vi kan se att 28,1 procent av eleverna instämmer i påståendet. Det är en liten försämring jämfört med ,5 procent av eleverna inte instämmer inte alls i detta. Majoriteten av eleverna har svarat instämmer delvis, vilket kan tolkas som att de har lärare som gör detta i varierande grad. Forskning visar att formativ bedömning, även kallat bedömning för lärande (BFL), är ett sätt att nå högre måluppfyllelse för eleverna. I diagrammet till höger kan vi se att det finns en viss skillnad mellan killar och tjejers uppfattning av lärarnas information om hur de ligger till i kurserna. Killarna instämmer i högre grad med påståendet, 31,9 procent jämfört med 24,3 procent. En förklaring till detta kan vara att tjejerna överlag är mer studiemotiverade och har högre krav på feedback från sina lärare än killarna. Vi kan inte se några större skillnader mellan de olika skolorna. Överlag upplever eleverna på de olika enheterna att deras elever ger dem ungefär lika mycket information om hur de ligger till i kurserna. Jämfört med 2013 är det något färre elever som instämmer i påståendet på Sannarpgymnasiet. En minskning på 4,7 procentenheter. 34

170 Mina lärare talar om vad jag behöver göra för att lära mig mer Även denna fråga försöker att fånga en del i det formativa lärandet/bfl. Forskning visar att för att elever ska lära sig mer så räcker det inte att de får information om hur de ligger till i förhållande till målen. När de väl vet detta behöver de också får information om vad de behöver göra för att nå nästa del i sin kunskapsinhämtning, eller för att nå nästa kunskapsmål. 26,4 procent av eleverna anser att deras lärare talar om vad de behöver göra för att lära sig mer. Det är en minskning på 4,4 procentenheter sedan ,2 procent anger att deras lärare inte gör det vilket är en liten förbättring. 51,4 procent av elever upplever att deras lärare delvis gör detta. Detta kan tolkas som att lärarna gör detta i viss utsträckning, eller att vissa lärare gör det och vissa inte gör det. Här kan vi se en viss skillnad mellan könen. Killarna anser till en större del än tjejerna att de får information om vad de behöver göra för att lära sig mer. Möjligen kan detta ha att göra med att tjejer i större grad oroar sig över sina studier, och kanske därmed upplever ett större behov av feedback från lärarna kring vad de behöver göra för att lära sig mer och nå ett högre betyg. Skillnaderna mellan könen gällande andel elever som instämmer i påstående har ökat något sedan 2013 då den låg på 7,8 procentenheter, till att nu vara 10,9 procent. Mellan skolorna finns det relativt små skillnader gällande denna fråga. Vi kan dock konstatera att det finns en utvecklingsmöjlighet på alla enheterna. Läsåret 2014/2015 påbörjas också en långvarig satsning på BFL som alla lärare ska ingå i. 35

171 Mina lärare använder olika undervisningsmetoder inom en och samma kurs Elever lär sig på flera olika sätt. För att kunna möte elevers olika lärstilar behöver lärare undervisa med flera olika metoder inom samma kurs. Resultaten tyder på att eleverna upplever att majoriteten av deras lärare också har en varierad undervisningsform. 33,3 procent instämmer och 53,4 procent instämmer delvis. Bara 13,6 procent instämmer inte alls. Resultatet är dock något försämrat jämfört med 2013 då 39,3 procent av eleverna instämde in påståendet. Det finns relativt liten skillnad mellan könen i denna fråga. Något större andel av killarna instämmer i påståendet, 35,6 procent jämfört med 30,4 procent av tjejerna. När det gäller andelen som inte instämmer är skillnaden nästan obefintlig. Mellan skolorna är skillnaderna också små. Vi kan se en minskning av de elever som instämmer i att deras lärare använder olika undervisningsmetoder inom en och samma kurs på samtliga enheter jämfört med För Sturegymnasiet var siffran 42,2 procent 2013 och är nu 33,4 procent. För Sannarpgymnasiet var den 39,9 procent och är nu 32,0 procent. Kattegattgymnasiet har en något mindre minskning från att ha varit 36,6 procent 2013 till 33,5 procent i år. 36

172 Mina lärare utgår från vad jag redan kan när vi ska lära oss något nytt En annan viktig komponent i det formativa lärandet är att ständigt stämma av vart eleven befinner sig i lärandet och anpassa undervinsingen efter det. 30,2 procent av eleverna upplever att lärarna anpassar undervisningen efter vad de kan. 51,6 procent anser att det delvis är så, medan 18,2 procent inte tycker att det är så alls. Denna fråga är något omformulerad sedan enkäten 2013 då den löd jag upplever att undervisningen är anpassad efter vad jag kan med syfte att förtydliga att det handlar om att utgå från vad eleverna kan och ändå lära sig något nytt. Jämförelser med föregående är därför vanskliga. I diagrammet till höger kan vi se att killar överlag instämmer något mer med att undervisingen är anpassade efter vad de kan, än tjejer gör. 33,3 procent av killarna har svarat att de instämmer, medan 27,2 procent av tjejerna svarat samma sak. Kattegattgymnasiet sticker ut som den skola där störst andel av eleverna anser att lärarna utgår från vad eleven kan när de ska lära sig något nytt. 34,0 procent av eleverna instämmer i påståendet där, jämfört med 28,5 på Sturegymnasiet och 27,2 procent på Sannarpsgymnasiet. 37

173 Mina lärare uppmuntrar mig att lära mig mer Uppmuntran och förvätningar har stor påverkan på elevers studieresultat. Vi kan se att 39,7 procent av eleverna svarat att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. 46,6 procent instämmer delvis medan 13,7 procent angett att lärarna inte uppmuntrar dem att lära mer. Den sistnämnda kategorin var ,6 procent, vilket betyder att det skett en liten förbättring. Vi kan se att det finns en skillnad mellan könen. Killar anger i större grad än tjejer att de instämmer med att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. 43,9 procent av killarna jämfört med 35,6 procent av tjejerna. Trots detta har tjejer generellt sett bättre betyg än killarna. Eleverna på Kattegattgymnasiet instämmer mest i att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. 43,9 procent. Samma siffra för Sturegymnasiet är 38,3 procent och för Sannarpsgymnasiet 36,2 procent låg Sannarpsgymnasiet på 43,0 procent. Samtidigt har andelen som elever som inte instämmer minskat på alla skolorna. 38

174 Mina lärare uppmuntrar mig att samarbeta med andra elever för att lära mig mer I enkäten har vi försökt att ställa frågor kring de entreprenöriella kompetenser som eleverna enligt styrdokumenten ska tillägna sig. Samarbete mellan elever, kontakter med omvärlden, kreativitet, problemlösning, att misslyckanden ses som en naturlig del i lärprocessen är saker som vi försökt komma åt med följande frågor. 37,6 procent av eleverna har svarat att deras lärare uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer, vilket är en liten ökning jämfört med ,7 procent har angett att lärarna inte uppmuntrar detta samarbete, vilket även det är en förbättring var motsvarande siffra 19,3 procent. När vi tittar på den könsuppdelade statistiken så kan vi se att killar överlag i något högre grad anser att lärarna uppmuntrar eleverna till samarbete för att lära sig mer. Det är dock ingen större skillnad. Vi kan se att störst andel av eleverna som upplever att deras lärare uppmuntrar till sammarbete finns på Kattegattgymnasiet med 43,5 procent som instämmer i påståendet. Därefter kommer Sturegymnasiet med 35,8 procent och sedan Sannarpsgymnasiet med 32,3 procent. Resultatet mellan skolorna är relativt jämnt när det gäller andelen elever som inte instämmer i att de uppmuntras till att samarbeta med andra elever för att lära sig mer. 39

175 Mina lärare uppmuntrar mig att använda kontakter med omvärlden i undervisningen Endast 23,2 procent av eleverna instämmer i att deras lärare uppmuntrar dem att använda kontakter med omvärlden i undervisningen. 30,0 procent, anger att de inte alls instämmer med påståendet. Detta är dock en liten förbättring jämfört med 2013 då motsvarande siffror var 33,2 procent. Här finns en klar förbättringspotential för förvaltningen som helhet. I materialet som finns på programnivå så ser vi att dessa siffror är något bättre på yrkesprogrammen/yrkesförberedande programmen än på de högskoleförberedande/studieförberedande. Detta kan vara naturligt med tanke på att det där är obligatoriskt med arbetsplatsförlagt lärande (APL) på yrkesprogrammen. I diagrammet till höger kan vi se att 25,7 procent av killarna instämmer i påståendet, medan det är 20,7 av tjejerna. Det får sedan genomslag på att det är 28,0 procent av killarna och 31,9 procent av tjejerna som inte instämmer fanns det inga större skillnader mellan skolorna. Dessa har ökat i årets Elevbarometer. Kattegattgymnasiet har störst andel elever som instämmer 26,9 procent, sedan kommer Sturegymnasiet med 21,7 procent och sedan Sannarpgymnasiet med 20,2 procent. En förklaring till detta är att Kattegatt satsat stort på UF-företagande, och blev under 2013 Sveriges 5:e största UF-skola, mätt i förhållande till hur många av eleverna som driver ett UF-företag. 40

176 Mina lärare uppmuntrar mig att komma med flera olika lösningar på ett problem under lektionerna 30,0 procent av eleverna instämmer med att deras lärare uppmuntrar dem att komma med flera olika lösningar på ett problem under lektionerna. 17,1 procent instämmer inte i detta, vilket är en förbättring med föregående år då samma siffra var 22,2 procent. 52,9 procent av eleverna instämmer delvis, vilket troligen pekar på att de har vissa lärare som gör det och vissa som inte gör det. Läsaren bör också ha i åtanke att i vissa fall kan det vara naturligt att det inte finns mer än ett svar och en lösning på en fråga. Men ofta går det troligtvis att hitta flera vägar till rätt svar. I diagrammet till höger kan vi se att 34,0 procent av killarna instämmer i påståendet, medan det är 26,0 av tjejerna. Skillnaden gällande detta har ökat i förhållande till 2013 års Elevbarometer. Då var skillnaden 2,9 procent och i år är den 8,0 procentenheter. Mellan skolorna så kan vi se att Kattegattgymnasiet sticker ut genom att flest elever instämmer i påståendet att de uppmuntras att komma med flera olika lösningar på problem under lektionerna. Detta kan vara naturligt då skolan har fler killar och dessa verkar instämma i högre grad. Det kan förstås även vara så att Kattegattgymnasiet är bra på att arbeta med denna fråga, och därför påverkas resultaten mellan könen. Detta behöver analyseras vidare på programnivå. 41

177 Jag får möjlighet att vara kreativ och komma med egna idéer på lektionerna Av de 2031 elever som svarade på enkäten så instämmer 33,9 procent i att de får vara kreativa och kommer med egna idéer på lektionerna. Det är en liten försämring sedan 2013 då siffran vara 36,4 procent. Å andra sidan så är det 15,5 procent av eleverna som inte håller med alls, och det var 18,8 procent. Skillnaderna är för små för att göra några långtgående analyser utifrån detta. Skillnaderna mellan könen har ökat något sedan Då skiljde det 2,4 procentenheter mellan de killar och tjejer som instämde i påståendet att de får möjlighet att vara kreativa och komma med egna idéer på lektionerna. Nu är den siffran uppe i 8,0 procentenheter där 37,9 procent av killarna instämmer och 29,9 procent av tjejerna. En möjlig förklaring skulle kunna vara att killar tillåts att ta mer utrymme på lektioner och då också upplever att de får större möjlighet till att vara kreativa. I denna fråga ser vi klara skillnader mellan de olika enheterna. På Sturegymnasiet har 40,3 procent av eleverna svarat att de instämmer i att de får vara kreativa och komma med egna idéer på lektioner, på Kattegattgymnasiet har 35,9 procent av eleverna svarat detsamma och på Sannarpsgymnasiet 25,9 procent. Möjligen kan en förklaring ligga i Sturegymnasiet programstruktur, då mer än hälften av eleverna på skolan går på det Estetiska programmet. Ett program som är nära förknippat med kreativitet. Det har skett en minskning i andelen som instämmer på alla enheterna jämfört med Den är dock störst på Sannarpgymnasiet som 2013 hade 31,5 procent av eleverna som instämde i påståendet. 42

178 Jag är rädd för att svara fel på lektionerna En viktig del i lärprocessen är att göra misstag och sedan lära sig av det. För att utveckla nya innovativa sätt och saker behöver det också finnas en kultur där det är OK att misslyckas. 18,9 procent av eleverna har dock svarat att de är rädda för att svara fel på lektionerna. Slår vi ihop de som svarat att de instämmer med de som delvis instämmer med att är rädda att svara fel på lektionerna så får vi 48,9 procent. Det är en liten ökning sedan föregående år. Vi kan se att en större andel av tjejerna än killarna är rädda för att svara fel på lektionerna. Det är en skillnad på 11,3 procentenheter. Ännu större blir skillnaden om vi tittar på de elever som svarat att de inte är rädda att svara fel på lektionerna. Där är skillnaden hela 18,6 procent. En möjlig förklaring är att tjejer, generellt sett, i större grad än killar jagar höga betyg och att de är rädda att om de svarar fel så kommer det att påverka betygen negativt. Flera lärare vittnar om att eleverna vill svara rätt och försöker säga det som de upplever att läraren vill höra i jakten på goda betyg. Om det är på detta vis pekar det på en annan viktig fråga, vilken kunskapssyn som vi själva och eleverna har. Är gymnasieskolan till för ett långsiktigt lärande, eller är fokus mer kortsiktigt på betyg där kunskaperna inte sitter kvar så långt efter kursen är genomförd? Mer fokus på ett långsiktigt lärande där en naturlig del är att begå misstag och lära av det leder troligen till högre betyg. I diagrammet till vänster kan vi se att det inte är någon större skillnad mellan skolorna. Den skillnad som finns kan förklaras med könsstrukturen på skolorna där Kattegattgymnasiet majoritet av killar ger ett tydligt genomslag. 43

179 Jag förstår hur jag kan använda det jag lär mig i skolan utanför skolan En viktig faktor till att känna motivation för sitt skolarbete är att förstå relevansen av det eleven lär sig. 33,2 procent av eleverna instämmer i påståendet att de förstår vad de kan använda det de lär sig i skolan i ett sammanhang utanför skolan. Det är en klar nedgång sedan 2013 då 41,4 procent av eleverna svarade att de instämde. 17,2 procent av eleverna förstår inte hur de ska använda det som de lär sig i skolan vilket även det är en liten ökning sedan Det finns risk att skolan kan kännas rätt meningslös för dessa elever. Om vi slår ihop kategorierna instämmer och instämmer delvis så utgör de 82,8 procent. Något större andel killar än tjejer anser att de förstår hur de ska använda de kunskaper de får i skolan utanför skolan. Det rör sig om en skillnad på 6,0 procentenheter. Möjligen kan detta förklaras med att en större andel av killar än tjejer går på yrkesförberedande program, och där kan möjligen kunskaperna som eleverna får just i yrkeskurserna mer enkelt tillämpningsbara i ett arbete utanför skolan än i en del högskoleförberedande kurser. I förhållande till föregående år har andelen tjejer som instämmer i påståendet minskat med 9,9 procentenheter. Kattegattgymnasiet sticker ut som den skola där störst andel elever anser att sig förstå hur de kan använda sig av de kunskaper de får i skolan utanför skolan. En möjlig förklaring är samma som den som angavs kring skillnaden mellan könen. Störst skillnad jämfört med föregående år har Sannarpsgymnasiet som då hade 45,2 procent av eleverna som instämde i påståendet, medan de i år hamnat på 28,9 procent. Alla skolorna har dock tappat i denna fråga, vilket givetvis är allvarligt. Om eleverna inte förstår varför de lär sig saker och ting kan det påverka motivationen negativt. 44

180 Jag upplever att mina lärare samarbetar kring min utbildning 29,9 procent av eleverna upplever att deras lärare samarbetar kring deras utbildning. Ytterligare 49,5 procent anser att de delvis gör det. 20,6 procent upplever att lärarna inte gör det, vilket är en förbättring på ca 2 procentenheter jämfört med Visst samarbete kan naturligtvis förekomma mellan lärarna utan att eleverna ser detta. Lärares samarbete kring utbildningen kan vara viktig för att se till att eleverna har en dräglig arbetssituation. Forskning visar även att samarbete och kollegialt lärande mellan lärare är en viktig faktor för att främja elevernas måluppfyllelse. Färre tjejer än killar instämmer i att deras lärare samarbetar kring deras utbildning. 25,9 procent jämfört med 34,0 procent. Kattegattgymnasiet är den skola där flest elever instämmer i att deras lärare samarbetar. Där instämmer 32,9 procent av eleverna i påståendet, medan samma siffra för Sturegymnasiet är 30,4 procent och Sannarpsgymnasiet 26,4 procent. Jämfört med tidigare år har Kattegattgymnasiet ökat något medan Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet backat några procentenheter. Eleverna som inte alls håller med är ungefär samma mellan de olika skolorna. 45

181 Mina lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter 33,6 procent av eleverna instämmer i att deras lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter vilket är en minskning i förhållande till 2013 med 4,6 procentenheter. 44,6 procent instämmer delvis. 21,9 procent anser dock att de inte gör det. Att ha flera inlämningsuppgifter och prov samtidigt kan givetvis leda till stress och en mycket pressad arbetssituation för eleverna. Det kan också leda till att eleverna tvingas prioritera vilka kurser som de ska lägga mest energi på. Killar upplever i större grad än tjejer att deras lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter. Skillnaden rör sig om 9,4 procentenheter, vilket är något över en fördubbling jämfört med resultaten i Elevbarometern Generellt sett har möjligen tjejer något högre krav på sig själva att prestera bra i alla kurser, och upplever det som mer stressande när de får flera uppgifter och prov samtidigt. Det kan vara så att de då är mindre benägna att prioritera mellan kurserna och då upplever det som ett större problem när lärare inte samordnar sig. Det finns skillnader mellan de olika skolorna. På Kattegattgymnasiet är det störst andel elever som upplever att deras lärare samordnar prov och arbetsuppgifter, med 38,5 procent. Därefter kommer Sturegymnasiet med 31,9 procent och Sannarpsgymnasiet med 29,2 procent. Kattegattgymnasiet ligger kvar på ungefär samma nivå som de gjorde 2013 medan resultatet har försämrats 7,5 procentenheter på Sturegymnasiet och 7,7 procentenheter på Sannarpsgymnasiet. 46

182 Arbetsbördan är rimlig och jämn över tid 18,8 procent av eleverna instämmer i att arbetsbördan är rimlig och jämn över tid. Ca en tredjedel, 31,3 procent av eleverna instämmer inte i detta påstående. Det är en liten ökning jämfört med ,8 procent av eleverna upplever att de delvis har en rimlig arbetsbörda och att den är jämn över tid. En stor del av gymnasieleverna upplever därmed själva att det har en tuff arbetssituation. En allt för pressad arbetsbörda kan leda till negativ stress för eleverna, vilket kan påverka kunskapsresultaten negativit. Dessutom kan för mycket stress givetvis ha negativa hälsoaspekter på ungdomar, precis som på vuxna. En större andel killar än tjejer upplever att arbetsbördan är rimlig och jämn. 24,3 procent av killarna, jämfört med 13,5 procent av tjejerna. Killarna ligger på en liknande nivå som de gjorde 2013 men andelen tjejer som instämmer har minskat från 22,0 procent. 37,6 procent av tjejerna håller inte med, jämfört med 25 procent av killarna. För tjejerna är detta en ökning med 8,5 procentenheter. Eftersom vi vet att tjejer överlag har något högre ambitioner med sina studier är en skillnad inte särskilt märklig. Däremot är det svårare att analysera varför just tjejers upplevelse av arbetsbördan som mindre rimlig och jämn över tid ökat så sedan Önskvärt vore givetvis att alla elever upplevde arbetsbörden som relativit rimlig och jämn. En skillnad finns mellan skolorna. Sannarpsgymnasiet sticker ut där en större andel av eleverna, 36,8 procent, anser att arbetsbördan inte är rimlig. I Elevbarometern för 2013 var motsvarande siffra för 31,1 procent. Även på Sturegymnasiet har det skett en ökning av denna kategori mellan åren, från 24,9 procent som inte håller med till 30,0 procent. Eleverna på Kattegattgymnasiet är de som till störst andel anser att deras arbetssituation är OK. 47

183 Mina lärare sätter rättvisa betyg på mina kunskaper Att sätta betyg är något som är svårt och ett i slutändan subjektiv arbete. Det viktiga är givetvis att eleven bedöms efter kursmålen, och inte efter personliga egenskaper. Läraren har här total suveränitet. Rektor kan endast ändra ett betyg om det är uppenbart felaktigt. Med tanke på komplexiteten i betygssättningen och att eleven är väldigt utlämnad till respektive lärare är det positivt att 45,0 procent av eleverna instämmer i att de upplever att lärare sätter rättvisa betyg på deras kunskaper. 43,2 procent håller delvis med och bara 11,8 procent håller inte alls med. Det är dessutom en liten minskning jämfört med Killar upplever i något större grad än tjejerna att lärarna sätter rättvisa betyg på deras kunskaper. Detta är en förändring sedan 2013 då det istället var tjejerna som var mest nöjda med rättvisan i betygssättningen. Skillnaden från föregående år består framförallt i att killarna verkar uppleva betygssättningen som mer rättvis än de gjorde Skillnaden handlar dock bara om 2,6 procentenheter. Kattegattgymnasiet har störst andel elever som instämmer i att deras lärare sätter rättvisa betyg på deras kunskaper. Sannarpsgymnasiet har minst andel som instämmer med 39,3 procent. Det är en liten minskning sedan De andra två skolorna kan däremot se en liten ökning på eleverna som håller med. 48

184 Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen Jag har fått det stöd jag behöver för att minst få ett E i alla ämnen 68,2 procent av de svarande eleverna upplever att de har fått det stöd som de behöver för att få minst ett E i alla ämnen. Det är en ökning på 9,2 procentenheter i jämförelse med 2013 vilket är positivt. 8,6 procent av eleverna instämmer inte alls, jämfört med 12,1 procent Det finns inga större upplevda skillnader mellan könen gällande om de fått det stöd som de behöver för att nå minst ett E i alla ämnen. Kattegattgymnasiets elever upplever i något större omfattning än eleverna på de andra skolorna att de har fått det stöd som de behöver. 71,6 procent jämfört med 66,8 procent på Sannarpsgymnasiet och 65,0 procent på Sturegymnasiet. Det som är positivt är att andelen som instämmer har ökat på alla skolorna. Resultaten för 2013 var 61,3 procent som instämde på Kattegattgymnasiet, 58,8 procent på Sannarpsgymnasiet och 56,5 procent på Sturegymnasiet. En omorganisation av stödverksamheten har skett på Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet vilket kan vara del av förklaringen bakom resultaten. 49

185 Jag har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att minst få ett E i alla ämnen 25,9 procent av de elever som svarat på enkäten har angett att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen. I faktiska tal utgör det 525 elever. Förra året var samma siffra 30,8 procent. Trots denna nedgång i elever som har fått stöd så anser ändå fler elever än tidigare att de fått det stöd som de behöver. Det finns ingen större skillnad mellan tjejer och killar gällande andelen som får stöd. En liten större andel killar får stöd, 26,5 procent i förhållande till tjejernas 25,2 procent. På Sturegymnasiet finns störst andel av eleverna som angett att de fått stöd utanför den ordinarie undervinsingen för att få minst ett E i alla ämnen med 31,0 procent. Därefter följer Sannarpsgymnasiet med 25,5 procent och sedan Kattegattgymnasiet med 22,5 procent. 50

186 Jag skulle behöva stöd utanför den ordinarie undervisningen för att minst få ett E i alla ämnen Av de elever som svarat att de idag inte får stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen har 13,6 procent svarat att de skulle behöva det. Det motsvarar 199 av de svarande eleverna som idag anser att de inte får det stöd som de behöver för att nå mist ett E alla ämnen. Det är en liten nedgång sedan 2013 då siffran var 15,8 procent. Det finns inga större skillnader mellan könen när eleverna angett om de tycker att de skulle behöva stöd utanför den ordinarie undervinsingen för att minst få ett E i alla ämnen. Något större andel tjejer skulle vilja ha det, 14,8 procent jämfört med killarnas 12,3 procent. På Sannarpgymnasiet och Sturegymnasiet har det skett en minskning bland eleverna som idag inte har det, men som anser att de skulle behövs stöd för att nå minst ett E i alla ämnen var siffrorna 20,3 procent respektive 17,6 procent, medan de nu är 16,9 procent och 13,7 procent. Det hör givetvis ihop med att de elever som upplever att de fått det stöd de behöver för att få ett E i alla ämnen har ökat. 51

187 Jag har fått vara med och påverka hur och var stödet ska ges Av del elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen så har 74,0 procent också svarat att de har fått vara med och påverka stödets utformning. Det är en liten ökning från föregående år då siffran var 72,7 procent. Något större andel killar än tjejer anser att det har fått vara med och påverka stödets utformning, 76,4 procent av killarna, jämfört med 71,4 procent av tjejerna. Skillnaderna mellan skolorna har minskat sedan Nu ligger de på nästan samma nivå. 52

188 Jag har fått stöd av Bland de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E betyg i alla ämnen är den vanligaste formen av stöd det som eleven får av den egna läraren, 72,5 procent har angett det. 26,8 procent har angett att de fått stöd av specialpedagog och 18,6 procent att de fått stöd av någon annan. Av de som svarat annan så anger de ofta släkt och vänner som hjälpt dem. Vissa anger också arbetsterapeuterna, kuratorer och olika extra stöd som finns som räknestuga, matematikcentrum mm. Det är inga stora skillnader mellan de olika könen. En lite större andel killar än tjejer har angett att de fått stöd av den ordinarie läraren. 74,2 procent jämfört med 70,6 procent. Killarna har också i något större omfattning fått hjälp av specialpedagog, 29,2 procent jämfört med 24,2 procent. 53

189 54 Andelen elever som angett att de fått stöd av sin ordinarie lärare är störst på Sturegymnasiet med 79,8 procent, följt av Kattegattgymnasiet med 72,8 procent och sedan Sannarpsgymnasiet med 64,5 procent. Andelen som fått hjälp av specialpedagog är istället störst på Sannarpsgymnasiet och Kattegattgymnasiet. Andelen som angett att de fått hjälp av någon annan har minskat på alla skolorna i förhållande till 2013.

190 När jag har fått mitt stöd har det varit Frågan har varit en flervalsfråga där eleverna kan kryssa i mer än ett alternativ. I likhet med 2013 års resultat är det vanligaste att eleverna har fått stödet tillsammans med deras klass. Det kan till exempel handla om att det är en specialpedagog med i klassrummet. Denna kategori har 38,7 procent av eleverna angett. Därefter kommer i särskild grupp med 34,8 procent, ensam med 22,6 procent och ensam tillsammans med specialpedagog 20,2 procent. Av dessa har den sistnämnda gruppen ökat mest sedan Bland de som angivit annat så är det flera som hänvisar till hemma med hjälp av släktingar, eller tillsammans med läraren efter lektionstid. Vi kan se vissa mindre skillnader mellan könen. En större andel av killarna har angett att de har fått sitt stöd tillsammans med sin klass. 40,3 procent jämfört med tjejernas 37,1 procent. Fler killar har också fått stöd ensam tillsammans med specialpedagog än tjejer, 23,3 procent jämfört med 17,1 procent. 55

191 56 Vi kan se att på Kattegattgymnasiet är det vanligast att eleverna får stöd inom ramen för sin klass. Det som sticker ut är också att det är minst elever på Kattegattgymnasiet som fått sitt stöd ensam 15,7 procent, jämfört med 25,6 procent på Sturegymnasiet och 22,6 procent på Sannarpsgymnasiet. På Kattegattgymnasiet är det också vanligast förekommande att eleverna får stöd i en särskild grupp. Särskild grupp kan tolkas olika av elever. En del kan se de olika former av Matematikstugor, Fysikstugor osv dit eleverna går om de upplever att de behöver extra hjälp som en särskild grupp. Andra kan tolka det som när de sitter med ett antal elever i en mindre grupp tillsammans med specialpedagog.

192 Jag vill helst få mitt stöd Av del elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen önskar 44,1 procent att få det i klassen, 34,3 procent vill få det själv och 30,3 procent vill få det i särskild grupp. Jämfört med 2013 är det en ökning av de som vill ha det i klassen med 11,1 procentenheter. Av de som angett annat är det flera som lyft att de vill ha det ensamma. Vi kan se att det finns skillnader mellan könen gällande denna fråga. 50,0 procent av killarna vill ha stödet i klassen, medan endast 37,9 procent av tjejerna vill det. Tjejerna vill helst ha stöd själv tillsammans med specialpedagog, 39,5 procent har angett det jämfört med 29,2 procent av killarna. 57

193 58 Det finns även skillnader mellan skolorna, men de är betydligt mindre. På Sannarpsgymnasiet vill 34,3 procent av eleverna ha stödet själv tillsammans med specialpedagog jämfört med 31,2 procent på Sturegymnasiet och 27,5 procent på Kattegattgymnasiet. En analys av situationen är att eleverna efterfrågar det som de är vana vid att få på sin skola.

194 Jag upplever att stödundervisningen hjälper mig att bättre nå målen Av de som har fått stöd så anser 81,3 procent att det har hjälpt dem att bättre nå målen. Det är en försämring från 85,0 procent i Elevbarometern för ,7 procent anser att stödet inte har hjälpt med. Det motsvarar 95 av de svarande eleverna Vi kan se att killarna i något högre grad än tjejerna upplever att stödet hjälpt dem att bättre nå målen. 82,7 procent jämfört med 79,8 procent. Skillnaderna mellan skolorna är liten. Eleverna är nöjdast på Sannarpsgymnasiet med 82,3 procent och minst nöjda på Sturegymnasiet med 79,9 procent. Både Sannarpsgymnasiet och Kattegattgymnasiet har fått en försämring jämfört med 2013 då siffrorna var 88,3 procent och 85,9 procent. 59

195 Mina lärare har förståelse för mina svårigheter Av de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen så anser 79,3 procent att deras lärare har förståelse för deras svårigheter. 20,7 procent anser att deras lärare inte har den förståelsen. Det är en liten förbättring jämfört med Det innebär dock att 106 av de svarande eleverna upplever att deras lärare inte har förståelse för deras problematik. Detta är fortfarande ett allt för stort antal. Samtidigt är det så att elever av olika anledningar inte alltid berättar för alla sina lärare om sin problematik. Då är det naturligtvis svårt för läraren att visa förståelse för den. Vi kan se en liten skillnad mellan könen. Något större andel av killar än tjejer tycker att lärarna har förståelse för deras svårigheter. 81,7 procent jämfört med 76,8 procent. Killarna är något mer nöjda i en jämförelse med 2013, medan tjejerna ligger på ungefär samma nivå. Skillnaderna mellan skolorna har ökat sedan 2013, då det fanns mycket små variationer. Kattegattgymnasiet har störst andel elever som anser att deras lärare har förståelse för deras svårigheter, 84,3 procent jämfört med 80,6 procent på Sturegymnasiet och 72,7 procent för Sannarpsgymnasiet. Resultaten var i samma ordning för ,1 procent, 78,2 procent och 76,6 procent. Kattegattgymnasiet har med andra ord gått fram 7,2 procentenheter jämfört med

196 IKT i undervisningen Mina lärare använder sig av IKT (PC, Mac, Chromebook, surfplatta mm) i undervisningen I årets mätning kan vi se en klar skillnad gällande Informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen jämfört med Eftersom alla elever i årskurs ett tilldelades antingen en ipad eller en Chromebook runt läsårsstart så ska det givetvis också synas i resultaten. Att dela ut de digitala verktygen till eleverna garantera dock inte att lärarna använder dem. 51,4 procent av eleverna instämmer i att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen var motsvarande siffra 41,5 procent. 14,0 procent instämmer inte var den siffran 22,5 procent. En större andel av tjejerna än killarna upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen. 29,1 procent instämmer av tjejerna jämfört med 22,3 procent av killarna. 9,4 procent av killarna anser att lärarna inte använder sig av IKT i undervisningen, jämfört med 4,7 procent av tjejerna. En möjlig förklaring är att killar kan ha högre krav på vad de anser vara att använda sig av IKT i undervisningen än tjejer. Skillnaderna mellan skolorna har minskat sedan Sturegymnasiet är fortfarande den skola där störst andel elever upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen, 52,3 procent. Men inte långt där efter kommer Sannarpsgymnasiet med 51,9 procent, vilket är en ökning för skolan med 19,2 procentenheter sedan föregående år. 61

197 Jag upplever att mina lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen Om IKT ska bli ett aktivt pedagogiskt verktyg behöver lärarna känna att de behärskar åtminstone grunderna för hur de t.ex. kan använda en dator eller surfplatta som ett pedagogiskt verktyg. 29,3 procent av eleverna upplever att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen. Det är en liten nedgång sedan Det kan möjligen förklaras med att när elever och lärare nu fått större tillgång till digitala verktyg så framkommer det tydligare att vissa lärare inte ännu behärskar tekniken. 21,5 anser att deras lärare inte känner sig säkra i detta, vilket är ett något bättre resultat jämfört med Detta är elevens subjektiva bedömning av alla sina lärare, vilket läsaren bör ha i åtanke. Troligvis har de vissa lärare som aktivt arbetar med IKT, medan andra inte gör det alls. Tjejerna har något högre tankar om sina lärares IKTförmåga än killarna. 31,7 procent av tjejerna anser att deras lärare känner sig säkra på användandet av IKT i undervisningen, medan samma siffra är 26,9 för killarna. Skillnaderna är större när vi tittar på dem som svarat att de inte upplever att lärarna känner sig säkra. Detta har 25,9 procent av killarna svarat och 17,1 procent av tjejerna. Killar verkar ha högre krav på sina lärare gällande IKT i undervisningen än tjejerna. Skillnaderna mellan skolorna har minskat jämfört med föregående år. Kattegattgymnasiet har gått om Sturegymnasiet där eleverna har högst tankar kring deras lärares kunskaper om IKT. Sturegymnasiet har backat 9,8 procentenheter jämfört med Siffrorna pekar på att parallellt med införandet av med IKT-verktyg i skolan så måste det ske en utbildning av personalen i hur de kan använda dem i sin undervisning. 62

198 Mina lärare är lyhörda för idéer och förslag från oss elever gällande IKT Vid denna fråga har det i enkäten förtydligats att det till exempel kan handla om förslag om nya hemsidor och appar. Många elever har själva god vana med IKT och det kan vara värt att lyssna på dem när det gäller hur man kan använda IKT som ett verktyg i undervisningen. Det är också en fråga om inflytande enligt läroplanen. 33,9 procent av eleverna har svarat att deras lärare är lyhörda för idéer och förslag från dem gällande IKT. 18,4 procent anser inte det. Den sistnämnda kategorian har blivit mindre sedan 2013, då var det 26,7 procent av eleverna som svarade så. Killarna något mer kritiska än tjejerna. 30,5 av killarna instämmer i att deras lärare är lyhörda gällande förslag om IKT i undervisningen och 37,2 procent av tjejerna var resultatet liknande. Det har dock blivit färre, framförallt tjejer, som inte instämmer i påståendet alls. Skillnaderna mellan skolorna har minskat sedan föregående år. Kattegattgymnasiet sticker ut som den skola där störst andel av de svarande eleverna inte instämmer i att deras lärare är lyhörda för idéer och förslag från eleverna gällande IKT. Andelen elever som instämmer är relativt likartat med 2013 års resultat. 63

199 Jag använder ett digitalt verktyg i undervisningen Vid denna fråga i enkäten har exemplen PC, Mac, Chromebook, surfplatta och smartphone tagits med inom parantes i frågan. Som förväntat kan vi se en markant förbättring i statistiken jämfört med 2013 gällande denna fråga svarade 57,6 procent av eleverna att de använde sig av ett digitalt verktyg i undervisningen. I årets Elevbarometer är motsvarande siffra 73,1 procent. Anledningen är att alla elever i årskurs ett har blivit utrustande med en ipad på Styregymnasiet och Sannarpgymnasiet. På Kattegattgymnasiet har ettorna fått varsin Chromebook. En något större del av tjejerna har svarat att de använder sig av ett digitalt verktyg i undervisningen. Det var ett liknande resultat under Kattegattgymnasiet sticker ut som den skola där störst andel elever angett att de använder sig av ett digitalt verktyg i undervisningen, 76,5 procent. Därefter kommer Sturegymnasiet och sedan Sannarpgymnasiet. 64

200 Jag använder mig av följande digitala verktyg i undervisningen Frågan är en flervalsfråga. Eleverna har med andra ord kunnat kryssa i mer än ett alternativ. Av de elever som svarat att de använder sig av ett digitalt verktyg i undervisningen så kan vi se att det vanligaste är en dator från skolan (då ingår även Kattegattgymnasiets Chromebooks i det), 54 procent har svarat det. Därefter kommer surfplatta från skolan, tätt följd av smartphone. Det är möjligit att vissa elever har tolkat undervisningen på ett sådant sätt att man även räknar in arbetsuppgifter som sker hemma efter skoltid. Där kan de till exempel använda sig av egna datorer. Vi kan se skillnader i resultaten mellan tjejer och killar. Den stora skillnaden består i att en större andel tjejer än killar har angett att de använder sig av surfplatta från skolan, och en mindre andel tjejer än killar använder sig av dator. Förklaringen till detta ligger i skolornas olika könsstrukturer, vilket syns i diagrammen på nästa sida. 65

201 66 Mellan skolorna finns det tydliga skillnader. På Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet så syns det tydligt att man valt att satsa på surfplattan ipad, medan man på Kattegattgymnasiet valt datorn Chromebook. Det förklarar också skillnaderna mellan könen på föregående sida. Andra skillnader är att eleverna på Sturegymnasiet använder sig av sina egna smartphones i något större utsträckning än på de andra skolorna. 42,7 procent av eleverna har angett detta alternativ på Sturegymnasiet, 36,4 procent på Sannarpsgymnasiet och 32,2 procent på Kattegattgymnasiet. En större andel av eleverna på Sturegymnasiet än på de andra två skolorna har också angett att de använder en egen dator i undervisningen.

202 I undervisningen använder jag ofta mitt digitala verktyg till Frågan är en flervalsfråga. Eleverna har med andra ord kunnat kryssa i mer än ett alternativ. Av de som svarat att de använder sig av ett digitalt verktyg så kan vi i digrammet till vänster se vad de använder detta verktyg till. Vanligast är informationssökning som 89,6 procent av eleverna angett. Där efter följer Fronter (som är den lärplattform som används av skolorna i Halmstad) med 72,8 procent. Det är en ökning från föregående år, vilket är positivt. Verktygen används också av många till Anteckningar, 69,4 procent. Efter det kommer Sociala medier (notera att fråga är ställd i undervisningssituationen. Många lärare använder sig av till exempel Facebookgrupper för kommunikation med sina elever) samt ämnesanpassade program och appar. 31,9 procent av eleverna använder sitt digitala hjälpmedel till att strukturera upp sin vardag. Som framgår av diagrammen ovan så finns det inga större skillnader mellan hur de båda könen använder sig av sitt digitala verktyg. Något fler tjejer använder sig av Fronter och använder verktyget till att strukturera upp sin vardag i förhållande till killarna. Detta är skillnader är kvarstående sedan Elevbarometern

203 68 Vi kan se vissa skillnader mellan skolorna Sannarpsgymnasiet är bäst på att använd sig av lärplattformen Fronter. På Sturegymnasiet och Kattegattgymnasiet används istället Sociala medier mer, vilket kan fylla en liknande funktion. På Kattegattgymnasiet används en större andel av eleverna ämnesanpassade program och appar än på de andra två skolorna. En delförklaring till det kan vara den satsning på IKT-baserad matematikundervisning som da Vinci använt sig av via projektet SMIL(E).

204 Inflytande och ansvar Jag har fått information om vilka rättigheter till inflytande jag har som elev När frågorna har tagits fram till detta avsnitt har Läroplanen för gymnasieskolan 11 (Lgy 11) andra kapitel legat som grund. 25,9 procent, av eleverna har angett att de har fått information om vilka rättigheter till inflytande de har. Ungefär lika många, 24,9 procent har angett att de inte har fått det. 49,2 procent anger att de delvis har fått den informationen var motsvarande resultat för de som instämde 30,2 procent och de som inte instämde 28,4 procent. Båda kategorierna har alltså minskat något. Ur en demokratisk synpunkt är det angeläget att den andel som svarat att de inte instämmer minskar. Vi kan se vissa skillnader mellan könen när det gäller om de fått information om vilka rättigheter till inflytande de har som elever. Något större andel killar än tjejer instämmer i att de har fått den informationen. 28,8 procent jämfört med 23,1 procent bland tjejerna. Försämringen jämfört med 2013 verkar ligga i att tjejerna anser sig ha blivit sämre informerade än under Mellan skolorna finns även där mindre variationer. Framförallt är det Kattegattgymnasiet där eleverna instämmer i påståendet i något högre grad än på de andra skolorna. Jämför med 2013 är det dock snarare så att Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet backat ca 8 procentenheter vardera, inte att Kattegattgymnasiet gått fram allt för mycket. Andelen elever på Kattegattgymnasiet som inte instämmer med påståendet har minskat från 33,7 procent till 35,6 procent. 69

205 Lärare och personal lyssnar och respekterar mina åsikter, även om jag inte alltid får som jag vill Demokrati handlar om att varje röst är lika mycket värd. Ibland tolkas dock demokrati som att alla alltid får som de vill, vilket snarare är anarki. Därmed frågans utformning. 43,8 procent instämmer i att lärare och personal lyssnar och respekterar deras åsikter. Det är en minskning med 4,4 procentenheter jämfört med Andelen elever som anser att de inte blir respekterade alls har dock också minskat, från 11,5 procent 2013 till 8,5 procent Att eleverna upplever att de är respekterade är givetvis viktigt för deras arbetsmiljö. Lika viktigt som att lärarna känner att eleverna respekterar dem. Killar känner sig mindre respekterade än tjejer. 10,1 procent av killarna känner inte att lärare och personal lyssnar på dem och respekterar dem, medan samma siffra för tjejerna är 6,8 procent. Återigen är det tjejerna som är mindre nöjda jämfört med Då var det 50,8 procent av tjejerna som upplevde att de blev respekterade av lärare och personal, nu är det 44,5 procent. Killarna som instämmer har också minskat något, men inte lika mycket, från 45,4 procent till 43,2 procent. Mella skolorna finns vissa variationer. Sturegymnasiet är den skola där flest elever upplever att de blir respekterade av lärare och personal, 47,3 procent. Därefter följer Kattegattgymnasiet med 43,8 procent och sedan Sannarpsgymnasiet med 40,9 procent. Samtliga enheter har tappat någon procentenhet jämfört med Kattegattgymnasiet är den skola där störst andel elever, 9,9 procent angett att de inte upplever det som att lärare och personal respekterar dem. 70

206 Mina lärare uppmuntrar mig och mina kurskamrater att planera kurserna tillsammans med dem I Lgy 11 avsnitt 2.3 står det att läraren tillsammans med eleverna ska planera och utvärdera undervisningen. 23,0 procent av eleverna har svarat att deras lärare uppmuntrar dem och deras kurskamrater att planera kurserna tillsammans med dem, vilket är en försämring sedan 2013 då motsvarande siffra var 30,8 procent. 52,6 procent instämmer delvis och 24,4 procent instämmer inte alls. Det finns inga större skillnader mellan könen gällande denna fråga. Något större andel killar än tjejer upplever att lärarna uppmuntrar dem att planera kurserna tillsammans med dem. 24,9 procent jämfört med 21,1 procent. Mellan skolorna finns en viss variation, även om den inte är så stor. 26,1 procent av de svarande eleverna på Sturegymnasiet har angett att de instämmer med att lärarna uppmuntrar dem att planera kurserna tillsammans med dem. På Kattegattgymnasiet är siffran 22,3 procent och på Sannarpsgymnasiet 21,1 procent. Det är en liten nedgång på samtliga skolor. Störst andel av eleverna som angett att de inte instämmer med påståendet finns på Kattegattgymnasiet med 26,7 procent. 71

207 Mina lärare låter oss elever utvärdera kurserna Av de elever som svarat på enkäten har 26,4 procent svarat att deras lärare låter dem utvärdera kurserna var motsvarande siffra 32,6 procent. 51,8 procent har svarat att de delvis instämmer och 21,8 procent att de inte får utvärdera sina kurser. Om man som lärare (eller annan anställd) vill kunna utvecklas i sin profession så behöver man genomföra någon form av utvärdering på sin verksamhet. Detta så man kan ändra och förbättra sina kurser. Detta är särskilt tydligt i det fokus som staten nu lägger på ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta är ett fortsatt förbättringsområde inom förvaltningen. Gällande denna fråga finns det inga nämndvärda skillnader mellan könen. Mellan skolorna finns det större skillnader. Kattegattgymnasiet är den skola som minst andel elever angett att de instämmer i att de får utvärdera sina kurser, och även störst andel sagt att de inte får det. Sannarpgymnasiet och Sturegymnasiet ligger ganska nära varandra i resultatet. 72

208 Jag upplever att mentorsträffarna/klassamlingarna är meningsfulla Endast ca en fjärdedel instämmer i att mentorsträffarna/klassamlingarna är meningsfulla. Det motsvarar ungefär resultatet i 2013 år Elevbarometer. 35,1 procent anser att de inte är det. Det är en liten förbättring jämfört med föregående år. Mentorsträffarna är forum där eleverna ska lära sig och få möjlighet att praktisera den representativa demokratin och därmed vara ett forum för inflytande för eleverna. Att ca 35 procent av eleverna inte tycker att de är meningsfulla är allvarligt. Det kan finnas anledning att se över innehåller i mentorsträffarna för att de ska uppfattas som mer meningsfulla för eleverna. Det finns inga större skillnader mellan tjejer och killar gällande hur mentorsträffarna uppfattas, vilket även var fallet Gällande andelen elever som instämmer i påståendet att mentorsträffarna är meningsfulla så har lite ändrats på respektive skola sedan En viss förbättring har skett på alla enheterna gällande de som inte instämmer. Störst andel elever som instämmer finns på Sturegymnasiet med 29,4 procent. 73

209 Jag upplever att utvecklingssamtalen är meningsfulla Enligt skollagen så ska eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation, ett utvecklingssamtal. 35,1 procent av eleverna har svarat att de upplever utvecklingssamtalen som meningsfulla. 40,1 tycker de är delvis meningsfulla, medan 24,8 procent anser att de inte är meningsfulla. Det sista är ett marginellt bättre resultat än 2013 då siffran var 27,7 procent. Vid ett utvecklingssamtal ska mentorn ha inhämtat omdömen från alla elevens lärare för att kunna ge en helhetsbild över eleven skolsituation. I dagsläget finns inget bra stöd för hur denna insamling ska gå till och den sker primärt manuellt. För att utvecklingssamtalen av eleverna ska uppfattas som mer positiva behövs ett stöd för att mentorerna enkelt ska kunna samla in alla dessa omdömen. Arbetsinsatsen bör vara rimlig i förhållande till det som varje elev får ut av den samlade dokumentationen. Eleven får trots allt besked från respektive lärare hur de ligger till i varje kurs. Även i denna fråga finns de inga markanta skillnader mellan killar och tjejer. På Sturegymnasiet anses utvecklingssamtalen som mer meningsfulla än på de andra två skolorna. Det kunde vi även se i resultaten från Kattegattgymnasiet har störst andel elever som inte upplever dem som meningsfulla. 27,4 procent, jämfört med 19,5 procent på Sturegymnasiet. 74

210 Jag tar personligt ansvar över mina studier Enligt Lgy 11 är det skolans mål att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. En överväldigande majoritet av eleverna, 69,4 procent, anser själva att de tar personligt ansvar för sina studier. Det är en lite försämring jämfört med tidigare år. Endast 3,9 procent anser att de inte gör det. Föregående år var denna summa 5,9 procent. Eleverna upplever överlag att de tar mycket ansvar över sina studier på nästan alla program. Oavsett hur betygsresultaten ser ut. Tjejer upplever i större utsträckning än killar att de tar ansvar för sina studier. 75,6 procent av tjejerna instämmer i påståendet, medan 63,1 procent av killarna gör det. Om en jämförelse görs med studieresultaten så bekräftar det denna bild, då tjejer generellt sett har bättre betyg än killar, och därmed troligtvis också tar ett större ansvar för sina studier. Det finns inga större skillnader mellan skolorna gällande denna fråga. Störst andel som tycker de tar ansvar för sina studier finns på Kattegattgymnasiet med 70,8 procent. Detta trots att det finns en stor majoritet av killar på Kattegattgymnasiet och att dessa, som vi kan se i diagrammet ovan, upplever att de tar mindre ansvar för sina studier än tjejer. Sannarpgymnasiet har minskat andelen elever som anser att de tar ansvar för sina studier från 75,1 procent till 69,3 procent. 75

211 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2014/0196 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: Telefon: Elevbarometer för gymnasiesärskolan 2014 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna Elevbarometer för gymnasiesärskolan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar, utifrån rapportens innehåll, att följande åtgärder ska genomföras: a) Verksamheten ska särskilt analysera varför 22,2 procent av de svarande eleverna upplever att personal och lärare inte lyssnar på dem. I sina förslag på åtgärder ska verksamheten lyfta vilka åtgärder som planeras utifrån den analysen. b) En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer utifrån resultaten i Elevbarometern för gymnasiesärskolan 2014 ska tas fram till nämnden. Sammanfattning Enligt skollagens 4 kapitel Kvalitet och inflytande ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. Gymnasiesärskolan har tills nu legat utanför detta kvalitetsarbete. Som ett led i att påbörja ett kvalitetsarbete på huvudmannanivå även inom gymnasiesärskolan har Elevbarometern anpassats något för att även eleverna på de nationella programmen inom denna skolform ska kunna ge sin bild av hur verksamheten fungerar. Eleverna trivs på sin utbildning och med sina lärare. De är också överlag nöjda med utbildningens kvalité. En dryg fjärdedel av eleverna svarar dock att de ofta 1

212 känner sig oroliga för att de går i särskolan. Ungefär lika många har angett att de är rädda att svara fel på lektioner, samt att de upplever att personal och lärare inte lyssnar på dem. Utöver de övergripande åtgärder som föreslås till nämnden så kommer ansvariga rektorer för särskolan tillsammans med sin personal ta fram förslag på åtgärder utifrån resultaten i rapporten. Rektorernas förslag på åtgärder kommer sammanställas och delges nämnden. Ärendet Uppdrag Enligt skollagens 4 kapitel Kvalitet och inflytande ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå och på skolnivå. Bakgrund För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, nationella prov med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllse. Gymnasiesärskolan har hittills legat utanför detta kvalitetsarbete. Skollagen är dock tydlig med att skyldigheten att ha ett systematiskt kvalitetsarbete rör alla skolformer. Som ett led i att påbörja ett kvalitetsarbete på huvudmannanivå även inom gymnasiesärskolan har Elevbarometern anpassats något för att även eleverna på de nationella programmen inom denna skolform ska kunna ge sin bild av hur verksamheten fungerar. Eleverna på det individuella programmet innefattas dock inte av enkäten då det kräver en annan typ av kvalitetsarbete. Det arbetet kommer att påbörjas när den nya rektorn med ansvar för särskolan både på Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet börjar i mars. Under de tre veckor i januari och februari som datainsamlingen pågick så har 36 av 44 elever svarat på enkäten. Det ger en svarsfrekvens på 81 procent. Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Den uppmärksamme läsaren kommer upptäcka att vid en summering av siffrorna i vissa diagram så blir de inte exakt 100,0 procent. Anledningen till detta är att det sker en automatisk avrundning i enkätsystemet som ibland slår lite fel (handlar om att resultatet kan bli 99,9 eller 100,1 ibland) när siffrorna sedan summeras. 2

213 Analys, förslag och motivering Glädjande nog så trivs 91,7 procent av de svarande eleverna i skolan. Tre elever trivs inte i skolan. Alla elever utom en trivs med sina lärare. En fjärdedel av eleverna har dock angett att de ofta känner sig oroliga för att de går i särskolan. Det kan bero på flera olika saker, till exempel kan det vara att de känner sig utanför, eller för att de oroliga över vad som ska hända när de är klara med skolan. 47,2 procent av eleverna anger också att de känner sig trötta på lektionerna. Ett glädjande resultat är att ingen av de 36 svarande eleverna angett att de använt sig av droger någon gång under det senaste året. Tre elever har angett att de blivit illa behandlade eller mobbade sedan de började på gymnasiet. Alla av dessa har angett att de blev mobbade av en annan elev på skolan. Det vill säga, inte av någon av sina klasskamrater eller av personal. Överlag är eleverna nöjda med utbildningen. De saker som sticker ut något är att eleverna inte upplever att lärarna uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer, i samma grad som de andra frågorna. Här har 10 av eleverna svarat nej. 25 procent av eleverna (9.st) är också rädda för att svara fel på lektionerna. 86,1 procent av eleverna har angett att de antingen använder dator eller ipad i undervisningen. 94,4 procent anser att deras lärare använder det i sin undervisning. En dryg fjärdedel av eleverna, 22,2 procent anser att lärare och personal inte lyssnar på dem. Frågan/påståendet är formulerad som att personal och lärare lyssnar på eleverna, trots att de inte alltid får som de vill. 22,2 procent är då en allt för hög siffra. Överlag upplevs mentorsträffar och utvecklingssamtal som bra. Elevbarometern för gymnasiesärskolan är den första i sitt slag och kommer framöver att bli årligt återkommande. Det ger en möjlighet att följa resultatens utveckling över tid på samma sätt som sker med Elevbarometern för den kommunala gymnasieskolan. Däremot är elevunderlaget betydligt mindre. Det gör också att vi kan se färre saker som är på en sådan övergripande nivå så att det motiverar ett nämndbeslut. På samma sätt som rektorerna för den ordinarie gymnasieskolan tillsammans med sin personal analyserar resultatet för sina program och tar fram förslag på åtgärder behöver rektorerna för gymnasiesärskolan göra. Rektorernas och personalens förslag på åtgärder skickas in till förvaltningen och sammanställs. Sammanställningen kommer sedan redovisas för nämnden. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås, utifrån det som framkommit i rapporten, att besluta om följande åtgärder: Verksamheten ska särskilt analysera varför 22,2 procent av de svarande eleverna upplever att personal och lärare inte lyssnar på dem. I sina förslag på åtgärder ska verksamheten lyfta vilka åtgärder som planeras utifrån den analysen. En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer utifrån resultaten i Elevbarometern för gymnasiesärskolan 2014 ska tas fram till nämnden. 3

214 Konsekvenser Elevbarometern för gymnasiesärskolan ger Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en möjlighet att följa utvecklingen inom enkätens områden över åren. Det ger också nämnden en insyn i gymnasiesärskolans nationella program som tidigare har saknats. Hanteringen av kvalitetsarbetet inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan blir på detta sätt också mer likt, vilket går i linje med intentionerna i den nya gymnasiesärskolan. Rektorerna och personalen inom gymnasiesärskolans nationella program får via Elevbarometern ett verktyg att använda sig av i sitt systematiska kvalitetsarbete. Ärendets beredning Inom kommunen Frågorna till enkäten har bearbetats av en arbetsgrupp bestående av personal från alla skolornas särskolor. Kvalitetsutvecklaren har sammanställt resultaten och skrivit rapporten. Nästa steg är att resultaten ska analyseras vidare med ansvariga rektorer (varav den nya rektorn för särskolan på Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet börjar i slutet av mars) och rektorerna tillsamman med personalen tar fram förslag till åtgärder. Andra grupper --- Fackliga organisationer Ärendet har beretts i sedvanlig ordning i HUKSAM. Lista över bilagor 1. Elevbarometer för gymnasiesärskolan 2014 För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Ann-Sofie Hammargren Skolchef 4

215 Elevbarometer för gymnasiesärskolan 2014 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

216 Innehåll Innehåll... 2 Systematiskt kvalitetsarbete i särskolan... 3 Kommentar till statistiken i rapporten... 5 Sammanfattning... 6 Förslag på övergripande åtgärder... 7 Elevernas trivsel och mående... 8 Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Undervisningens och utbildningen kvalité IKT i undervisningen Inflytande och ansvar... 38

217 Systematiskt kvalitetsarbete i särskolan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvar för de tre kommunala gymnasieskolorna, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet (där även Klaragymnasiet ingår). Tillsammans utgör dessa skolor Halmstad Utbildning. På samtliga skolor finns det även gymnasiesärskola. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska ske både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapitel 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar: Elevernas trivsel och mående Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Undervisningens och utbildningens kvalité, Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen IKT i undervisningen Inflytande och ansvar En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, nationella prov med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllse. Gymnasiesärskolan har tills nu legat utanför detta kvalitetsarbete. Skollagen är dock tydlig med att skyldigheten att ha ett systematiskt kvalitetsarbete rör alla skolformer. Som ett led i att påbörja ett kvalitetsarbete på huvudmannanivå även inom gymnasiesärskolan har Elevbarometern anpassats något för att även eleverna på de nationella programmen inom denna skolform ska kunna ge sin bild av hur verksamheten fungerar. Eleverna på det individuella programmet innefattas dock inte av enkäten då det kräver en annan typ av kvalitetsarbete. Det arbetet kommer att påbörjas när den nya rektorn med ansvar för särskolan både på Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet börjar i mars. Kvalitetsutvecklaren har tagit fram rapporten. Nämndens beslutade åtgärder följs upp i samband med framtagandet av nästa års rapport.

218 Kvalitetutvecklaren träffar rektorerna med ansvar för gymnasiesärskolan och tillsammans görs en analys av resultaten. Eftersom antalet elever är så pass få är det inte möjligt att ta fram svar på programnivå utan att det blir möjligt att identifiera dem. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen och ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Rektorerna får i uppdrag att tillsammans med sin personal, planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor.

219 Kommentar till statistiken i rapporten Under de tre veckor i januari och februari som datainsamlingen pågick så har 36 av 44 elever svarat på enkäten. Det ger en svarsfrekvens på 81 procent. Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Rapporten gäller endast de nationella programmen på gymnasiesärskolan, inte det individuella programmet. Av de svarande på enkäten har 41,7 procent varit tjejer och 58,3 procent killar. Könsfördelningen på de olika skolorna skiljer sig rejält vilket vi kan se i diagrammet nedan. Bland de svarande på Kattegattgymnasiet finns det endast killar, medan det bara finns 1 kille på Sannarpgymnasiet. På Sturegymnasiet är könsfördelningen jämnast. Frågorna har varit ställda i form av påståenden. Frågorna har kunnat besvaras med ja eller nej, eller möjligheten att kryssa i olika alternativ på vissa frågor. I rapporten presenteras det totala resultatet i form av cirkeldiagram, medan skolornas resultat och könsuppdelad statistik presenteras i stapeldiagram. Då eleverna är så pass få anges både faktiska tal och procentvärden i tabellerna som delats upp per kön och per skola. Den uppmärksamme läsaren kommer upptäcka att vid en summering av siffrorna i vissa diagram så blir de inte exakt 100,0 procent. Anledningen till detta är att det sker en automatisk avrundning i enkätsystemet som ibland slår lite fel (handlar om att resultatet kan bli 99,9 eller 100,1 ibland) när siffrorna sedan summeras.

220 Sammanfattning Enkäten som ligger som grund för Elevbarometern för gymnasiesärskolans nationella program ger en riklig information kring hur elever upplever sin skolsituation idag. I kommande kapitel finns en kortare beskrivning kring varje fråga i enkäten. I denna sammanfattning så lyfts delar som sticker ut särskilt. Elevernas trivsel och mående Glädjande nog så trivs 91,7 procent av de svarande eleverna i skolan. Tre elever trivs inte i skolan. Alla elever utom en trivs med sina lärare. En fjärdedel av eleverna har dock angett att de ofta känner sig oroliga för att de går i särskolan. Det kan bero på flera olika saker, till exempel kan det vara att de känner sig utanför, eller för att de oroliga över vad som ska hända när de är klara med gymnasieskolan. 47,2 procent av eleverna anger också att de känner sig trötta på lektionerna. Ett glädjande resultat är att ingen av de 36 svarande eleverna angett att de använt sig av droger någon gång under det senaste året. Kränkningar och likabehandling Tre elever har angett att de blivit illa behandlade eller mobbade sedan de började på gymnasiet. Alla av dessa har angett att de blev mobbade av en annan elev på skolan. Det vill säga, inte av någon av sina klasskamrater eller av personal. Utbildningens och undervisningens kvalité Överlag är eleverna nöjda med utbildningen. De saker som sticker ut något är att eleverna inte upplever att lärarna uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer, i samma grad som för övriga frågor inom detta område. Här har 10 av eleverna svarat nej. 25 procent av eleverna (9.st) är också rädda för att svara fel på lektionerna. IKT i undervisningen 86,1 procent av eleverna har angett att de antingen använder dator eller ipad i undervisningen. 94,4 procent anser att deras lärare använder det i sin undervisning. Inflytande och ansvar En dryg fjärdedel av eleverna, 22,2 procent anser att lärare och personal inte lyssnar på dem. Frågan är formulerad som att personal och lärare lyssnar på eleverna, trots att de inte alltid får som de vill. 22,2 procent är då en allt för hög siffra. Överlag upplevs mentorsträffar och utvecklingssamtal som bra.

221 Förslag på övergripande åtgärder Elevbarometern för gymnasiesärskolan är den första i sitt slag och kommer framöver att bli årligt återkommande. Det ger en möjlighet att följa resultatens utveckling över tid på samma sätt som sker med Elevbarometern för den kommunala gymnasieskolan. Däremot är elevunderlaget betydligt mindre. Det gör också att vi kan se färre saker som är på en sådan övergripande nivå så att det motiverar ett nämndbeslut. På samma sätt som rektorerna för den ordinarie gymnasieskolan tillsammans med sin personal analyserar resultatet för sina program och tar fram förslag på åtgärder behöver rektorerna för gymnasiesärskolan göra. Rektorernas och personalens förslag på åtgärder skickas in till förvaltningen och sammanställs. Sammanställningen kommer sedan redovisas för nämnden. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås, utifrån det som framkommit i rapporten, att besluta om följande åtgärder: Verksamheten ska särskilt analysera varför 22,2 procent av de svarande eleverna upplever att personal och lärare inte lyssnar på dem. I sina förslag på åtgärder ska verksamheten lyfta vilka åtgärder som planeras utifrån den analysen. En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer utifrån resultaten i Elevbarometern för gymnasiesärskolan 2014 ska tas fram till nämnden.

222 Elevernas trivsel och mående Jag trivs i skolan 91,7 procent av de svarande eleverna har angett att de trivs i skolan. 8,3 procent (3 st.) har svarat att de inte gör det. Av de tre som inte trivs i skolan är det två killar och en tjej. Av de som inte trivs i skolan så kan vi se att detta är fördelat med en elev per skola. Det verkar med andra ord inte som att det är något som är särskilt förekommande för en enhet.

223 Jag trivs med mina klasskamrater 86,1 procent av eleverna trivs med sina klasskamrater. 13,9 procent av eleverna, vilket i detta fall utgör fem elever, har svarat att de inte trivs med sina klasskamrater. Vi kan se att de framförallt är killar som inte trivs med sina klasskamrater, 19 procent (4 st.) av killarna har svarat nej på frågan, jämfört med 6,7 procent (1st.) av tjejerna. I diagrammet till vänster kan vi se att tre av de som inte trivs med sina klasskamrater finns på Kattegattgymnasiet, och en på respektive Sturegymnasiet och Sannarpgymnasiet.

224 Jag trivs med andra elever på skolan En överväldigande majoritet, 94,4 procent av de svarande eleverna trivs med andra elever på skolan. 5,6 procent, eller två st. har svarat att de inte gör det. De två elever som svarat att de inte trivs med andra elever på skolan är båda killar. Alla tjejer verkar trivas med andra elever på skolan. De två killarna som inte trivs med andra elever på skolan återfinns på Kattegattgymnasiet.

225 Jag trivs med mina lärare 97,2 procent av eleverna har svarat att de trivs med sina lärare. Det motsvarar alla svarande utom en, vilket är ett mycket gott betyg till personalen. Med hänsyn till att det kan bli möjligt att identifiera berörd person vid en vidare information så presenteras detta resultat endast på övergripande nivå.

226 Jag trivs på raster Eleverna trivs på rasterna. 97,2 procent av eleverna har svarat ja på frågan. En elev har svarat nej. Den elev som svarat nej är tjej och finns på Sturegymnasiet, vilket framkommer i diagrammet till höger och diagrammet nedan.

227 Jag känner mig ofta orolig i skolan 8,3 procent av de svarande eleverna har angett att de ofta känner sig oroliga i skolan, vilket motsvarar tre elever. Bland de tre som svarat att de ofta känner sig oroliga i skolan så är en kille och två tjejer. Två av eleverna som svarat att de ofta känner sig oroliga i skolan finns på Sturegymnasiet och en på Kattgattgymnasiet.

228 Jag känner mig ofta orolig i klassrummet En elev, (2,8 procent) har svara att denne ofta känner sig orolig i klassrummet. Denna elev är kille och finns på Kattegattgymnasiet.

229 Jag känner mig ofta orolig för att jag går i särskolan En fjärdedel av eleverna har angett att de ofta känner sig oroliga för att de går på särskolan. Det utgör i praktiken nio elever. Vi kan se att 7 av de 9 elever som angett att de ofta känner sig oroliga för att de går i särskolan är pojkar. De 9 eleverna finns också utspridda på alla enheterna, tre på Sturegymnasiet, fem på Kattegattgymnasiet och en på Sannarpgymnasiet.

230 Jag sover bra på nätterna 80,6 procent av eleverna har svarat att de sover bra på nätterna. Nästan en femtedel, 19,4 procent har dock svarat att de inte gör det. I diagrammet till höger kan vi se att gällande denna fråga så är det ingen större skillnad mellan könen. Ungefär lika stor andel av tjejerna som killarna sover gott på nätterna. Vi kan se att eleverna på Sannarpgymnasiet alla sover gott på nätterna. Å andra sidan är de också den skola med minst elever.

231 Jag känner mig trött på lektionerna 47,2 procent av eleverna (17 st.) har angett att de känner sig trötta på lektionerna. 52,8 procent (19 st.) har svarat att de inte känner sig trötta. I diagrammet till höger kan vi se att det är en stor skillnad mellan könen. Av killarna har 61,9 procent svarat att de känner sig trötta på lektionerna, medan samma siffra bland tjejerna endast är 26,7 procent. Den könsfördelning som vi såg ovan får ett genomslag på skolnivå. Vi kan se att 9 av eleverna som svarat att de känner sig trötta på lektionerna återfinns på Kattegattgymnasiet, medan 8 finns på Sturegymnasiet.

232 Jag äter bra och hälsosamt 88,9 procent av eleverna tycker att de äter bra och hälsosamt, medan 11,1 procent (4 st.) inte anser det. 9,5 procent av killarna och 13,3 procent av tjejerna anser att de inte äter bra och hälsosamt. Tre av eleverna som angett att de inte äter bra och hälsosamt finns på Sturegymnasiet och en på Kattegattgymnasiet.

233 Jag rör på mig flera gånger i veckan 75,0 procent av eleverna har angett att de rör på sig flera gånger i veckan. 25,0 procent har angett att de inte gör det. Ungefär lika stor andel killar som tjejer har angett att de rör på sig flera gånger i veckan, 76,2 procent jämfört med 73,3 procent. Vi kan också se att det inte är några större skillnader mellan de olika skolorna. Det är ungefär lika stor andel elever på respektive skola som svarat att de inte rör på sig flera gånger i veckan.

234 Jag har en bra fritid 91,7 procent av de svarande eleverna upplever att de har en bra fritid. 8,3 procent (3 st.) anser inte det. Två tjejer och en kille anser att de inte har en bra fritid. I diagrammet nedan kan vi se att två av dem finns på Sturegymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet.

235 Jag har personer att prata med när jag behöver någon En stor majoritet av eleverna, 94,4 procent har angett att de har någon att prata med om de behöver någon. Två elever har dock angett att de inte har det, vilket givetvis kan påverka hur de fungerar i skolan också. Av de två som angett att de inte har någon att prata med om de behöver någon är en kille och en tjej. Dessa finns på Sturegymnasiet och Kattegattgymnasiet.

236 Jag har använt droger någon gång under det senaste året (inte alkohol, cigaretter eller snus) Ingen av de 36 svarande eleverna har angett att de har använt droger någon gång under det senaste året, vilket är mycket glädjande.

237 Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Jag vet vad likabehandling betyder 75,0 procent av eleverna har svarat att de vet var likabehandling betyder. 25,0 procent av eleverna (9 st.) har svarat att de inte vet vad det är. Fem av tjejerna och fyra av killarna har svarat att de inte vet vad likabehandling betyder. I diagrammet till höger så kan vi se att Sannarpgymnasiet sticker ut genom att fem av sju elever svarat att de inte vet vad likabehandling är för något. Det betyder inte nödvändigtvis att de på skolan inte arbetat med likabehandlingsfrågor, men eleverna känner uppenbarligen inte till ordet. Tre av eleverna på Kattegattgymnasiet har svarat att de inte vet och en elev på Sturegymnasiet.

238 Jag har blivit illa behandlad eller mobbad sedan jag började gymnasiet 8,3 procent (3 st.) av eleverna har svarat att de har blivit illa behandlade eller mobbade sedan de började gymnasiet. Det är en högre andel än inom den ordinarie gymnasieskolan. Två killar och en tjej upplever att de blivit illa behandlade eller mobbade sedan de började gymnasiet. En av dessa finns på Sturegymnasiet och två på Kattegattgymnasiet, enligt diagrammet nedan. Vi kan också se att ingen av eleverna som går på Sannarpgymnasiet har svara ja på frågan. Så även om eleverna inte vet vad likabehandling betyder så verkar de befinna sig en bra arbetsmiljö utan kränkningar.

239 Jag har blivit illa behandlad eller mobbad av Alla tre eleverna som svarat att de har blivit illa behandlade eller mobbade har angett att de blivit det av en annan elev på skolan. Inte av sina klasskamrater eller av personal. Var blev du illa behandlad eller mobbad? En av de som blivit utsatta har blivit det via SMS eller Internet, en till och från skolan och en i klassrummet.

240 Undervisningens och utbildningen kvalité Mina lärare informerar mig om hur jag ligger till i kurser I denna del har vi försökt att ställa frågor som ska peka på undervisningens kvalité. Frågorna försöker bland annat fånga upp om undervisningen är formativ och entreprenöriell. Frågan är ställd för att fånga upp vissa delar kring ett formativt lärande. I en formativ undervisning ger lärare hela tiden sina elever information om hur eleven ligger till i kursen, i förhållande till målen. Detta med syfte att eleven ska kunna veta vad den behöver göra för att nå längre i sin kunskapsinhämtning. 83,3 procent av eleverna anser att deras lärare informerar dem om hur de ligger till i kurser. 16,7 procent (6 st.) anser att deras lärare inte gör det. 81,0 procent av killarna och 86,7 procent av tjejerna anser att deras lärare informerar dem om hur de ligger till i kurserna. Vi kan se att de sex eleverna som upplever att deras lärare inte informerar dem om hur de ligger till i kurserna finns tre på Kattegattgymnasiet, två på Sturegymnasiet och en på Sannarpgymnasiet.

241 Mina lärare talar om vad jag behöver göra för att lära mig mer Även denna fråga försöker att fånga en del i det formativa lärandet/bfl. Forskning visar att för att elever ska lära sig mer så räcker det inte att de får information om hur de ligger till i förhållande till målen. När de väl vet detta behöver de också få information om vad de behöver göra för att nå nästa del i sin kunskapsinhämtning, eller för att nå nästa kunskapsmål. Detta är minst lika viktigt inom gymnasiesärskolan som gymnasieskolan. 88,9 procent av eleverna upplever att deras lärare talar om vad de behöver göra för att lära sig mer. 11,1 procent (4 st.) anser att de inte gör det. Överlag ett gott resultat. Bland de fyra elever som inte tycker att lärare talar om vad de ska göra för att lära sig mer så är tre killar och en tjej. Vi kan se att dessa fyra elever är rätt jämt fördelade mellan skolorna. Två finns på Sturegymnasiet, en på Kattegattgymnasiet och en på Sannarpgymnasiet.

242 Mina lärare uppmuntrar mig att lära mig mer Uppmuntran och förvätningar har stor påverkan på elevers studieresultat. Vi kan se att 88,9 procent av eleverna tycker att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. Fyra av eleverna anser inte det. Av dessa fyra är det tre som är killar och en som är tjej. De är även jämt fördelade mellan skolorna. Två finns på Sturegymnasiet, en på Kattegattgymnasiet och en på Sannarpgymnasiet. Det är inte helt osannolikt att det är samma elever som svarat nej på föregående fråga, även om det inte nödvändigtvis är fallet.

243 Mina lärare uppmuntrar mig att samarbeta med andra elever för att lära mig mer 72,2 procent av eleverna upplever att deras lärare uppmuntrar dem att samarbete med andra elever för att lära sig mer. 27,8 procent (10 st.) anser inte det. Fem killar och fem tjejer anser att deras lärare inte uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer. Det betyder att en något större andel av tjejerna än killar anser det. Även här finns eleverna fördelade på alla enheter. Fyra på Kattegattgymnasiet, tre på Styregymnasiet och tre på Sannarpgymnasiet anser att deras lärare inte uppmuntrar dem att arbeta med andra elever för att lära sig mer.

244 Jag får möjlighet att komma med egna idéer på lektionerna 80,6 procent av eleverna upplever att de får möjlighet att komma med egna idéer på lektionerna. 19,4 procent (7 st.) elever upplever att de inte får göra det. Fem killar och två tjejer upplever att de inte får komma med egna idéer på lektionerna. Av dessa så är tre av eleverna på Sturegymnasiet, tre på Kattegattgymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet.

245 Jag är rädd för att svara fel på lektionerna Av de svarande eleverna anser 75,0 procent att de inte är rädda för att svara fel på lektionerna. 25,0 procent (9 st.) har angett att de är rädda för att svara fel. Bland dessa 9 är fem pojkar och fyra tjejer. Andelsmässigt är det alltså relativt jämt mellan könen. gällande denna fråga Vi kan också se att de som svarat ja på frågan finns på alla enheterna. Tre på Sturegymnasiet, fyra på Kattegattgymnasiet och två på Sannarpsgymnasiet.

246 Jag har fått det stöd jag behöver i skolan 86,1 procent av eleverna har svara ja på frågan om de fått det stöd som de behöver i skolan. 13,9 procent (5 st.) har svarat att de inte fått det. Bland de elever som angett att de inte fått det stöd de behöver är det 19,0 procent bland killarna (4 st.) och 6,7 procent (1 st.) bland tjejerna. Som vi kan se nedan är dessa relativt jämt fördelade mellan de tre skolenheterna.

247 Mina lärare vet vad jag har svårt med 8,9 procent av eleverna upplever att deras lärare vet vad de har svårt med. 11,1 procent (4 st.) anser att de inte vet det. Vi kan se en skillnad mellan könen. Alla tjejerna tycker att deras lärare vet vad de har svårt för, medan fyra av killarna inte tycker att de vet det. Dessa fyra killar är spridda på alla enheterna med två på Kattegattgymnasiet och en på Sturegymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet.

248 IKT i undervisningen Mina lärare använder dator eller ipad i undervisningen Nästan alla elever, 94,4 procent har angett att lärarna använder dator eller ipad i undervisningen. 5,6 procent (2 st.) har angett att deras lärare inte gör det. Dessa två är en kille och en tjej och de finns på Sturegymnasiet och Kattegattgymnasiet.

249 Jag använder dator, ipad eller smartphone/mobil i undervisningen 86,1 procent av de svarande eleverna har svarat att de använder dator, ipad eller smartphone/mobil i undervisningen. 13,9 procent (5 st.) av eleverna har angett att de inte gör det. Fyra killar och en tjej har svarat nej på frågan. Av dessa finns tre på Kattegattgymnasiet och två på Sturegymnasiet.

250 I skolan använder jag Vi kan se att bland de elever som svarat att de använder ett digitalt verktyg i undervinsingen så är det framförallt dator från skolan, 22 st. (71,0 procent) och ipad från skolan, 19 st 61,3 procent) som de använder sig av. En ganska stor andel av eleverna använder sig också av sina smartphones/mobiler, 48,4 procent. I diagrammen till höger och nedan så anges talen endast i faktiskta tal och inte procent. Vi kan se att killarna till övervägande del svarat att de använder sig av dator från skolan, medan tjejerna har svarat ipad från skolan. Förklaringen till detta kan vi se i diagrammet nedan. Kattegattgymnasiet har valt att satsa på datorer till sina elever, medan Sturegymnasiet och Sannarpgymnasiet valt att satsa på ipad.

251 I skolan använder jag ofta min ipad eller dator... När det gäller vad det digitala verktyget används till så kan vi se att det vanligaste är att söka information. Där efter kommer användandet av sociala medier som Facebook, Youtube mm. 54,8 procent av eleverna använder den till att strukturera upp sin vardag med kalender, påminnelser mm. 45,2 procent till att göra anteckningar. Endast 22,6 procent avvänder sig av Fronter. Mellan könen är det vissa skillnader. Tjejer använder i större utsträckning än killar sitt verktyg till Fronter, till kalender och påminnelser samt till skolappar. Mellan de olika skolorna är det inga stora procentuella skillnader mellan hur eleverna använder sina digitala verktyg. Kattegattgymnasiet sticker ut på det sättet att där använder ingen av eleverna Fronter eller skolappar. Eftersom de valt att satsa på datorer istället för ipad är det sistnämnda inte så konstigt, då appar inte är aktuellt då.

252 Inflytande och ansvar Lärare och personal lyssnar på mig, även om jag inte alltid får som jag vill 77,8 procent av de svarande eleverna anser att lärare och personal lyssnar på dem, även om de inte alltid får som de vill. 22,2 procent, vilket motsvarar 8 elever anser dock att lärarna inte gör det. Det är en rätt stor del av eleverna som upplever att de inte blir lyssnade på. Som vi kan se i diagrammet till höger så är det framförallt killar som anser att lärarna och personal inte lyssnar på dem. 33,3 procent (7 st.) jämfört med 6,7 procent (1 st.) av tjejerna. Kattegattgymnasiet har fem av eleverna som upplever att lärare och personal inte lyssnar på dem. Motsvarande siffra på Sturegymnasiet är en och på Sannarpsgymnasiet två.

253 Mina lärare låter oss utvärdera kurserna Tre fjärdedelar av eleverna, 75,0 procent anser att deras lärare låter dem utvärdera kurserna. 25,0 procent (9 st.) anser att det inte är så. Något större andel killar än tjejer anser att lärarna låter dem utvärdera kurserna. 28,6 procent jämfört med 20,0 procent. Vi kan se att störst andel av elever som inte tycker att deras lärare låter dem utvärdera kurserna finns på Sannarpsgymnasiet, 42,9 procent. Dessa utgör tre elever. På Kattegattgymnasiet är det fyra elever och på Sturegymnasiet två.

254 Jag tycker att mentorsträffarna/samlingarna är bra 88,9 procent av de svarande eleverna tycker att mentorsträffarna/samlingarna är bra. 11,1 procent (4 st.) tycker inte det. 85,7 procent av killarna tycker att mentorsträffarna/samlingarna är bra, jämfört med 93,3 procent av tjejerna. Av de elever som inte tycker att mentorsträffarna/samlingarna är bra så finns två på Sturegymnasiet, en på Kattegattgymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet.

255 Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra 91,7 procent av eleverna tycker att utvecklingssamtalen är bra. 8,3 procent (3 st.) tycker inte det. Av de tre eleverna som inte tycker att utvecklingssamtalen är bra var det två killar och en tjej. Killarna går på Kattegattgymnasiet och tjejen på Sturegymnasiet. Glädjande är att 100 procent av eleverna på Sannarpgymnasiet tycker att utvecklingssamtalen är bra. Dock är det ju en stor procentandel av eleverna som anser det på de båda andra skoloran också.

256 Jag tar ansvar för mitt skolarbete 94,4 procent av de svarande eleverna anser att de tar ansvar för sitt skolarbete. 5,6 procent (2 st.) anser att de inte tar ansvar för sitt skolarbete. Dessa två elever är killar och återfinns på Kattegattgymnasiet.