Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) Vår handläggare Birgitta Larsson / Lars-Olof Allard Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 Sammanfattning föreslår att den nya gymnasieskolan organiseras i sektorer för att möjliggöra en effektiv organisation där elevernas valmöjligheter optimeras. Förslaget innebär en minskning av lokalytan, men kräver också viss ombyggnation. Elever och lärare på tre av gymnasieskolans nationella program kommer att få byta skola/arbetsplats. Även ett mindre antal lärare på nuvarande IV-programmet kan komma att beröras. Ärendebeskrivning Vid Bildningsnämndens sammanträde uppdrogs åt att utarbeta ett förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011/2012. Enligt fastställd tidsplan förväntas Bildningsnämnden fatta beslut om programmens placering vid nämndsammanträdet i oktober. Ärendets beredning Ärendet har beretts på. Verksamhetschef Birgitta Larsson har tillsammans med gymnasiets rektorer utarbetat förslag på placering av program i den nya gymnasieskolan. Lokalfrågan för de tekniska utbildningarna har även beretts i styrgruppen för TKS (Teknisk kompetens i samverkan). Samverkan har skett såväl lokalt på skolorna som centralt på. Bakgrund Gymnasieskolan i Katrineholm står inför stora framtida utmaningar. Demografin för Katrineholms kommun tycks tyda på en elevminskning fram till år 2014 med 415 elever. Därefter förväntas en stabilisering av elevantalet (Bil.1). Det minskade elevunderlaget kan dock delvis kompenseras genom ett förväntat ökat antal nyanlända elever. Vidare kan vi förvänta oss en ökad konkurrens från friskolor och närbelägna kommunala gymnasieskolor p.g.a. ett stort överskott på gymnasieplatser i närområdet. Det faktiska antalet elever på våra gymnasieskolor är beroende av hur väl vi lyckas attrahera elever från såväl den egna kommunen som från närliggande kommuner. Ellwynska skolan har framgångsrikt under många år bedrivit vuxenutbildning. De senaste åren har utbildningen ett flertal gånger fått byta lokaler, vilket medfört en ökad arbetsbelastning för personalen och svårigheter med planering och teknisk

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (7) utrustning. En attraktiv vuxenutbildning innebär möjligheter till betydande intäkter, varför en långsiktig lösning för vuxenutbildningen måste eftersträvas. Vid nämndsammanträdet 28 augusti 2007 gav nämnden förvaltningschefen i uppdrag att införa teknikutbildning i överensstämmelse med intentionerna i slutrapporten Teknisk kompetens i samverkan. Styrgruppen för TKS med representanter för näringsliv, vuxenutbildning och gymnasieskolan har betonat vikten av införande av en teknisk naturvetenskaplig sektor för optimalt resursutnyttjande och ökad flexibilitet. Man konstaterar att den nuvarande fysiska placeringen av de tekniska programmen på olika skolor försvårar flexibla utbildningsstrukturer och utveckling av en modern teknisk utbildning. Förvaltningens bedömning Sektorer För bästa resursutnyttjande och bästa möjlighet till samläsningar över programgränserna föreslås program med liknande innehåll eller med gemensamma kurser om möjligt placeras på samma skolenhet. Det är också en förutsättning för effektivt lokalutnyttjande att specialsalar och teknisk utrustning kan användas av flera program. Ovan nämnda TKS-projekt förutsätter också att de tekniska utbildningarna så långt det är möjligt samlas på en skolenhet. Ur ett elevperspektiv är det också viktigt att säkra god lärarkompetens och att organisationsmodellen erbjuder eleverna möjlighet till ett brett urval av kurser. Förslag Gymnasieskolan i Katrineholm byggs upp av fyra enheter/sektorer: En sektor för service och ekonomi med placering på nuvarande Lindengymnasiet En sektor för teknik och naturvetenskap med placering i del av nuvarande Duveholmsgymnasiet En sektor för samhällsbyggande och kultur med placering i del av nuvarande Duveholmsgymnasiet En sektor för omvårdnad med oförändrad placering på Ellwynska skolan. På grund av de begränsade utrymmena föreslås dock vuxenutbildningen lokaliseras till Lindengymansiet. De fem nya introduktionsprogrammen, som ersätter IV-programmet, fördelas på alla enheter (Bil 2). Sektorernas innehåll Sektor för service och ekonomi (ca 400 platser inklusive lärlingar) Hotell och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Ekonomiprogrammet Handels- och administrationsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (7) Sektor för teknik och naturvetenskap (ca 480 platser) Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet El- och energiprogrammet Industritekniska programmet Fordonsprogrammet Sektor för samhällsbyggande och kultur (ca 450 platser) Samhällsvetenskapsprogrammet Humanistiska programmet Estetiska programmet Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Hantverksprogrammet Sektor för omvårdnad (ca 180 elever exklusive vuxenstuderande) Vård- och omsorgsprogrammet Vuxenutbildning (placerad på Linden) Samtliga platser ovan är angivna exklusive nuvarande IV-program. För att nå en optimal effekt av sektorsorganisationen borde VVS och fastighetsprogrammet (tidigare Energiprogrammet) ligga i Duveholmsgymnasiets lokaler. På grund av att programmet relativt nyligen flyttat in i nyrenoverade och ändamålsenliga lokaler, bedöms en flytt i nuläget inte vara ekonomiskt försvarbar. Barn- och fritidsprogrammet borde enligt sektorstänkandet ligga tillsammans med Vård- och omsorgsprogrammet på Ellwynska skolan. Detta är dock inte möjligt av utrymmesskäl. Av samma skäl föreslås Vård- och omsorgsprogrammets vuxenutbildning placeras på Lindengymnasiet. Konsekvenser Förslaget innebär en anpassning av lokalerna på såväl Duveholmsgymnasiet som Lindengymnasiet. Den totala kostnaden uppskattas till c:a 17 miljoner. Kostnaderna för Duveholmsgymnasiet uppgår till 2,5 miljoner kronor. Dessutom tillkommer kostnader för inventarier och utrustning (c:a 3,5 miljoner kronor). Flyttkostnaden beräknas till 280 kkr. (Bilaga 1) Införande av sektorer enligt förslaget innebär att gymnasieskolorna minskar sin lokalyta med 1555 kvadratmeter vilket motsvarar en hyreskostnad på 1,8 miljoner kronor per år. (Bilaga 2) Förslaget innebär även att c:a 240 elever (två årskurser) och c:a 20 lärare behöver byta skola/arbetsplats. De berörda programmen är nuvarande Elprogrammet, Teknikprogrammet samt ekonomiinriktningen på nuvarande Samhällsvetenskapsprogrammet.

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 4 (7) Det individuella programmet kommer att ersättas av fem introduktionsprogram. Introduktionsprogrammen kommer enligt vårt förslag att påverka samtliga gymnasieenheter. Styrdokumenten för introduktionsprogrammen kommer att meddelas av regeringskansliet under våren Eftersom detaljerna ännu ej är kända har ett förslag till fördelning av introduktionsprogrammen på de olika gymnasieenheterna ännu inte kunnat göras. s förslag till beslut Bildningsnämnden föreslås besluta att gymnasieskolan i Katrineholms kommun organiseras i sektorer enligt ovanstående förslag under förutsättning att erforderliga medel beviljas att uppdra åt att utarbeta en tidsplan för ombyggnation och omflyttning av program under förutsättning att erforderliga medel beviljas att uppdra åt att föreslå placering av introduktionsprogrammen, så snart styrdokumenten publicerats Ärendets handlingar Bilaga 1 Antal folkbokförda barn/elever per årskull, (graf) Bilaga 2 Skolverkets information Introduktionsprogram ersätter IV Bilaga 3 Kostnader ombyggnad av Lindengymnasiet och Duveholmsgymnasiet Bilaga 4 Lokaler och hyror Jukka Kuusisto Förvaltningschef Birgitta Larsson Verksamhetschef

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 5 (7) Bilaga 1 Antal folkbokförda barn/elever per årskull (totalt antal barn/elever 7 074)

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 6 (7) Bilaga 2

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 (7) Bilaga 3 bifogas i separat dokument. Bilaga 4 Lokaler och hyror: Hyra/år tkr: m 2 Energiprogrammet Röda huset HP programmet Vita huset IT programmet Ellw. Uppdragsutb Videvägen S:a Utveckling lokaler samt lokalkostnader gymnasieskolan i Katrineholms kommun Lokalyta per elev (m 2 ) lokalkostnad per elev (kr) Loklakostnad i % av totalkostnad/elev Undervisningskostnad / elev (kr) undervisningskostnad/ lokalkostnad (17) (17 300) 19,4 (20,7) (37 400) 2,44 (2,16) (17) (17 500) 20,4 (20,4) (38 300) 2,21 (2,18) (17) (17 800) 20,9 (20,0) (40 300) 2,11 (2,26) (17) (18 700) 21,2 (20,1) (42 000) 2,14 (2,24) 2009 ännu ej tillgänglig (19 100) 20,1 (20,1) (42 700) 2,34 (2,23) Uppgifterna från skolverkets officiella statistik. Jämförelse mellan Katrineholms gymnasieskolor och samtliga kommuner (anges inom parentes)