Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

Transkript

1 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

2 Programförkortningar Förkortning BF BP EC EN ES FP HP HR IB IP MP NV-KG NV-SN OP SP-KG SP-SN SP-SR TE BF BF lär BA BA lär EE EK ES FT HA HA lär HT HT lär HU HV IB IN NA-KG NA-SN RL RL lär SA-SN SA-SR TE VF VO VO lär IV/IM IV/IM-ASPB IVIK SÄRFA SÄRIVES SÄRTM SÄRHOS SÄRIVSI SÄRIVEA SÄRES SÄRHR Förklaring Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet International Baccalaureate Industriprogrammet Medieprogrammet Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet, Kattegatt Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture Teknikprogrammet Barn- och fritidsprogarmmet Barn- och fritidsprogarmmet, lärling Bygg- och anläggningsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet, lärling El- och energiprogrammet Ekonomiprogrammet Estiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet, lärling Hotell- och turismprogrammet Hotell- och turismprogrammet, lärling Humanistiska programmet Hantverksprogrammet International Baccalaureate Industritekniska programmet Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp Restaurang- och livsmedelsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet, lärling Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture Teknikprogrammet Vvs- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet, lärling Individuella programmet/ Introduktionsprogram Individuella programmet/ Introduktionsprogram - Aspbergerklass Individuella programmet introduktionskurs Särskolans Fastighet- och anläggningsprogram Särskolans individuella program estetisk profil Särskolans Trä- och metalltekniska program Särskolans Omvårdnad och handelsprogram Särskolans individuella program sinnesutvecklande profil Särskolans individuella program autismprofil Särskolans Estetiska program Särskolans Hotell och restaurangprogram

3 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (2) Box Halmstad Besöksadress: Axel Olsons gata 4B Tfn: E-post: Plats: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens Kansli, sal Visionen Axel Olsons gata 4B Sammanträdesdatum Tid: kl Ordförande: Dag Hultefors Sekreterare: Ermin Skoric

4 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (2) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 Finansiell rapport UAN 2012/ Kostnadsanpassningar UAN 2011/ Utmaning Daglig Verksamhet 6 UAN 2012/0240 Ingen föredragning* Preliminär antagning gymnasieskolan per den 13/ UAN 2012/0243 Ingen föredragning* Arbetslösa - statistik och prognos för ungdomar år 8 UAN 2012/0227 Ingen föredragning* Begäran om yttrande diarienr: KS 2011/0703. Ansökan ur Stiftelsen Gunnar Larssons, Dalaberg. Ansökan från aktuell person skickas separat 9 UAN 2011/0434 Ingen föredragning* Internkontrollansvarig 10 UAN 2012/ YH vårdadministration - ansökan 11 UAN 2011/ Skolutvecklingsprojekt med Tanzania - Moshi Kontaktpolitisk verksamhet Information Delegationsbeslut Övriga frågor * I samband med sammanträdets öppnande ska eventuella frågor, kopplade till aktuella ärenden, anmälas. Om sådana inte finns kommer tjänstemännen inte att kallas in för föredragning. Anmälningsärenden HUKSAM-protokoll.

5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 130 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodens nettokostnad uppgår efter fyra månader till Kkr. vilket kan jämföras med Kkr. för motsvarande period föregående år, detta utgör en minskning med 11% En förklaring till differensen är att intäkterna i form av statsbidrag från Migrationsverket och AMS ligger på något högre nivå än föregående års utfall, men även kostnaderna har ett något högre utfall jämfört med samma period föregående år. Inom verksamhet 130 finns en del aktiviteter inom främst AME som kännetecknas av en viss oregelbundenhet i utförande och omfattning vad gäller olika arbetsmarknadsinsatser och arbetsmarknadsprojekt. Denna oregelbundenhet, flexibilitet i verksamheten, återspeglas i en motsvarande oregelbundenhet i periodresultatet under året vilket är naturligt med hänsyn till verksamhetens art. En annan förklaring är att det i utfallet ingår periodiserade interimsbokade projektmedel hänförliga till projekt inom AME vars projekttid påbörjades år 2011och sträcker sig in på år Verksamhetens kostnader ligger i nivå med budget och de förvaltningsgemensamma kostnaderna redovisas under övrigt. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Lönekostnaderna för rapportperioden uppgår till Kkr. att jämföras med Kkr. motsvarade period föregående år, vilket motsvarar en ökning med 6,1 %. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten prognostiseras att hålla sig inom fastställd ram. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Personalkostnaderna prognostiseras för helåret att hålla budgeterad nivå. Men inom verksamheten visar personalkostnaderna hänförliga till Daglig verksamhet och Ekonomiskt bistånd på ett mindre överskott medan personalkostnaderna inom AME visar på ett underskott. Detta kan främst förklaras av en oregelbundenhet i deras olika aktiviter, projekt och arbetsmarknadsinsatser. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. 1 1

6 Verksamheten beräknas hålla sig inom tilldelad ram för rapportperioden vilket medför oförändrat läge gentemot föregående ekonomiska rapport. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Investeringar har gjorts med 110 Kkr. under rapportperioden. Vid samma tidpunkt föregående år hade investeringar med 56 Kkr. gjorts. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten prognostiserar för helåret hålla sig inom tilldelad investeringsram för år Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga prognostiserade ramavvikelser har beräknats ske sedan föregående ekonomiska rapport. 2 2

7 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Intäkterna avser återkrävt ekonomiskt bistånd. Volymen på återkrav varierar naturligt mellan åren. Periodens nettokostnad uppgår Kkr. att jämföra med Kkr. motsvarande period föregående år. Nettokostnaden har ökat med 9,1 % i förhållande till samma period föregående år. Då antalet hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd ökar medför det en kostnadsökning som direkt konsekvens. Förvaltningsgemensamma kostnader redovisas under övrigt. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Personalkostnaderna för rapportperioden uppgår till -307 Kkr. att jämföras med -303 Kkr. för motsvarande period föregående år vilket utgör en ökning med 1,3 %. Socialsekreterarnas lönekostnader redovisas under verksamhet 130. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Under år 2012 beräknas bidrag till enskilda öka med Kkr. mot tilldelad ram på grund av att antalet hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd ökar. Inströmningen av antal hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd är fortsatt hög. Antalet hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd har ökat med 2,5 % för rapportperioden jan-april jämfört med samma period föregående år. Verksamheten är reglerad i lag vilket medför ringa möjligheter att påverka utfallet för att nå ekonomisk balans. En kostnad på Kkr. till Samordningsförbundet i Halland avseende år 2012 är periodiserad i utfallet för rapportperioden. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Personalkostnaderna prognostiseras hålla budgeterad nivå för innevarande år. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring har skett sedan föregående ekonomiska rapport där det prognostiserade underskottet uppgick till Kkr. för rapportperioden. Antalet hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd ökar, men ramen är oförändrad gentemot föregående år. 3 3

8 Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Inga kommentarer lämnas, verksamheten har inga investeringsmedel. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Inga kommentarer lämnas, verksamheten har inga investeringsmedel. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga kommentarer lämnas, verksamheten har inga investeringsmedel. 4 4

9 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 651 Gymnasieskolan Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. I verksamhet 651 ingår förutom gymnasieskolorna även HR - Ekonomi Kansli och Vägledningscentrum. Föregående års periodresultat uppgick till ca 125 Mkr och årets är 117,8 Mkr. Mellanskillnaden beror på periodiseringsskillnader mellan åren och en mindre organisation (färre elever). Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Årets utfall av lönekostnader har minskat med 529 Kkr. jämfört med föregående år. Att inte minskningen är större beror på att kostnadsanpassningarna ännu inte gett fullt genomslag. Av utfallet ingår 315 Kkr. för projekt och uppdragsutbildning som ej är budgeterade men som kommer att finansieras via intäkter. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Gymnasieskolan prognostiserar att uppvisa ett underskott på 2,7 Mkr vid året slut. Att verksamheten har fått resultatbalansera föregående års underskott på 6,7 Mkr är en bidragande orsak till det nu prognostiserade underskottet. I maj fattar UAN beslut om kostnadsanpassningar för 2012 och Förslagets ekonomiska konsekvenser innebär i korthet att personalkostnaderna minskas med 4,9 Mkr. för 2013 och med 19,9 Mkr för Påverkansfaktorer Antal elever och resultaten ifrån valen påverkar antagningen till kommunens gymnasieskolor, friskolor och andra huvudmän samt hur många av kommunens ungdomar som väljer andra kommuners skolor. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Kostnadsanpassningarna som gjordes 2011 ger inte genomslag förrän tidigast augusti månads utgång då lärarnas sista ferielön utbetalas (baserat på läsåret 2011/2012). Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. 5 5

10 Ingen förändring Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringar uppgår till 457 Kkr.. Vid motsvarande period föregående år hade inventarier för 899 Kkr. införskaffats. Investeringarna ligger i linje med upplagd investeringsplan för Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten förväntas för helåret uppvisa ett överskott med 575 Kkr.. Detta beror på att investeringsanslaget till Nissaskolan i nuläget inte behöver nyttjas, med tanke på att flytten inte är tidssatt. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ram avvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser 6 6

11 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 661 Vuxenutbildning Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodens resultat uppgår till Kkr. att jämföra med Kkr. motsvarande period föregående år. Yrkesvux kommer på grund av minskade statsbidrag bedrivas i mindre omfattning vilket bidrar till att Vuxenutbildningen erhåller betydligt lägre intäkter än föregående år. Som en följd av detta har även kostnaderna för köp av verksamhet minskat. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Personalkostnaden uppgår under perioden till Kkr., vilket är en minskning med 726 Kkr. (ca 6 %) jämfört med motsvarande period föregående år. Detta är jämförbart med föregående period i år. Minskningen gentemot föregående år beror på att neddragningar gjorts med anledning av kommande verksamhetsminskning. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Som en följd av att inte alla investeringar genomförts föregående år prognostiserar Vuxenutbildningen en minskning av kapitalkostnader på 61 Kkr.. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Enligt prognosen beräknar Vuxenutbildningen att hamna inom budgeterad lönekostnad. Löneprognosen är betydligt lägre (ca 30%) än föregående års utfall, vilket beror på neddragningar som har påbörjats och kommer intensifieras till kommande hösttermin. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin budgetram under 2012 och det är således ingen förändring sedan föregående rapport. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Vuxenutbildningen har ännu inte gjort några investeringar under året. Motsvarande period föregående år hade investeringar gjorts för 44 Kkr.. 7 7

12 Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin tilldelade investeringsram under Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin investeringsram under 2012 och det är således ingen förändring sedan föregående rapport. 8 8

13 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 669 Uppdragsutbildning Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodens resultat uppgår till -138 Kkr. att jämföra med -621 Kkr. motsvarade period föregående år. Uppdragsutbildningen är under avveckling och har jämfört med motsvarande period 2011 betydligt lägre intäkter och kostnader då de endast slutför pågående uppdrag. Personalkostnaderna är betydligt lägre liksom att verksamheten varken belastas av hyreskostnader eller kapitalkostnader varav den stora avvikelsen. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Personalkostnaderna är relativt oförändrade jämfört med årets tidigare period. Jämfört med motsvarande period föregående år har personalkostnaderna minskat med Kkr. (ca 77 %). Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Uppdragsutbildningen beräknar att hålla sin budget för 2012 under förutsättning att verksamheten erhåller tilläggsanslag på 600 Kkr. för avskaffandet av avkastningskravet. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Personalkostnaderna prognostiseras att minska med 77 % jämfört med föregående års utfall. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Uppdragsutbildningen beräknar att hålla sin budgetram under 2012 och det är således ingen förändring sedan föregående rapport. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Uppdragsutbildningen har ingen investeringsram för 2012 och gjorde inte heller några investeringar under föregående år. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) 9 9

14 Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Vuxenutbildningen prognostiserar inga avvikelser gällande investeringar mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Vi prognostiserar inga förändrade ramavvikelser från föregående ekonomiska rapport

15 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 130 Arbetsmarknadsåtgärder (kkr) Helårs-utfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster 0 Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 130 Arbetsmarknadsåtgärder (kkr) Helårs-utfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Investeringsinkomster 0 Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 130 Arbetsmarknadsåtgärder Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Budgetavvikelse Budgetavvikelse 0 11

16 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Investeringsinkomster 0 Investeringsutgifter 0 Investeringsnetto Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Bidrag till enskilda beräknas öka med kkr. mot ram Budgetavvikelse Budgetavvikelse

17 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster 0 Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Investeringsinkomster 0 Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 651 Gymnasieskola Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Kostnadsanpassningar tar tid samt ett underskott på 6,7 Mkr från Budgetavvikelse Budgetavvikelse

18 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 661 Vuxenutbildning (kkr) Helårsutfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 661 Vuxenutbildning (kkr) Helårsutfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Investeringsinkomster 0 Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 661 Vuxenutbildning Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Budgetavvikelse Budgetavvikelse 0 14

19 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 669 Uppdragsutbildning (kkr) Helårsutfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 669 Uppdragsutbildning (kkr) Helårsutfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 669 Uppdragsutbildning Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Budgetavvikelse Budgetavvikelse 0 15

20 1(8) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2012/0196 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet Henric Andersson E-post: Telefon: Kostnadsanpassningar Förslag till beslut Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden beslutar att genomföra kostnads anpassningar med totalt 24,8 Mkr. perioden ,9 Mkr. kostnadsanpassas ,9 Mkr. kostnadsanpassas 2013 Sammanfattning Antalet folkbokförda elever i åldrarna år har minskat sedan år Minskningen återfinns i hela riket och beror på variationer i barnkullarnas storlek. År 2015 nås lägsta nivå i Halmstad och kurvan planar därefter ut, för att först 2019 sakta vända uppåt. Tilldelad budget för gymnasieskolan har minskat i motsvarande omfattning. För Halmstads kommunala gymnasieskolor har detta inneburit att verksamheten under årens lopp genomfört kostnadsanpassningar i form av uppsägningar och omplacering av personal. Parallellt med detta har en ny gymnasiereform implementerats, som inneburit att helt nya program startats samtidigt som gamla program fasas ut fram till Gymnasieskolan har ålagts att ha en budget i balans Om detta ska kunna realiseras krävs anpassningar vars omfattning är betydligt större än vad som hittills skett. I föreliggande tjänsteskrivelse föreslås en anpassning av verksamheten till befintligt och prognostiserat elevtal, vilket sammanfattningsvis innebär att skolorna Sannarp och Sture bildar en sammanslagen organisatorisk resultatenhet med gemensam ledning och organisation, att 69,3 årsarbetare omfattas av kostnadsanpassningar under 2012 och Volymen är delvis ett resultat av att tidigare genomförda anpassningar ej fullt ut motsvarat elevtalsminskningen, 1 16

21 att erforderliga förändringar görs beträffande utbudet av program, fördjupningar och kurser, så att grupper och klasser som startas finansieras inom budgetram. Ärendet Uppdrag Halmstad Utbildning/gymnasieskolan måste under 2012 fullfölja pågående anpassning av verksamheten, för att senast uppvisa en budget i balans i enlighet med de av KF fastställda ramarna för Ramarna bygger på antal elever i åldrarna år. Sedan 2009 har antalet elever i gymnasieskolan minskat med 388. I verksamhetsanpassningen ska inkluderas det underskott som förts med sedan 2010 och Detta innebär verksamhetsanpassningar på sammanlagt 4,9 Mkr under 2012 och 19,9 Mkr under 2013, inkluderande det krav på omprövning/effektivisering om 5,0 Mkr som ålagts nämnden av KF för år Bakgrund Gymnasieskolan hade efter 2011 års bokslut ett underskott på 6,7 Mkr. vilket verksamheten fick bära med sig in i Efter februari månads utfall prognostiserade verksamheten att uppvisa ett underskott på 8,1 Mkr för Underskottet orsakas av flera faktorer: Ett minskande antal elever i gymnasieskolan i Halmstad och i riket - sedan År 2007 fanns 3687 gymnasieelever, folkbokförda i Halmstads kommun. Elevprognosen visar att 2014 kommer antalet folkbokförda gymnasieelever att uppgå till 2984 (-703), vilket motsvarar 19% av elevunderlaget de jämförda åren. Trots omfattande varsel- och uppsägningsprocesser under det senaste året som kommer att ge effekter under hösten 2012, har hittills genomförda verksamhetsanpassningar inte varit tillräckligt kraftfulla och har inte heller kunnat effektueras tillräckligt snabbt p.g.a. fördröjningar i varsel-, omplacerings- och uppsägningsfaserna. Elevernas snabbt förändrade val har bidragit till att kompletterande rekryteringar blivit nödvändiga att göra för att klara ökat elevtryck, parallellt med att utfasning av andra delar av utbildningsutbudet med minskat söktryck inte kunnat genomföras i motsvarande takt. Ny gymnasiereform trädde ikraft 2011, vilket innebär att två parallella system måste hållas igång samtidigt under åren Utifrån prognosen efter februari månads utfall begärde UAN en handlingsplan för att få en budget i balans för 2012 och Analys, förslag och motivering Halmstad Utbildning kommer år 2015 att uppvisa det lägsta antalet folkbokförda elever i gymnasieskolan under 15 år. Detta låga elevantal kommer att vara relativt konstant 17 2

22 fram till 2019 då kurvan svagt vänder uppåt. Först 2021 har Halmstad lika många elever som I Halmstad folkbokförda åringar Prognoserna visar följande: Elevtalet 2009 kommer ej att uppnås förrän efter år 2030 Elevtalet 2010 kommer att uppnås år 2028 Elevtalet 2011 kommer att uppnås år 2026 Elevtalet 2012 kommer att uppnås år 2021 Att elevkullarna skulle minska drastiskt under åren har varit ett känt faktum. Att detta skulle ske i kombination med en kraftig utbyggnad av de fristående gymnasieskolorna i Halmstad var däremot inte lika lätt att förutse. Att redan för 3-5 år sedan fatta avgörande beslut om t.ex. nedläggning av program, var inte aktuellt. Framtiden - i form av elevernas val, planering inför ny gymnasiereform samt de fristående gymnasieskolornas etablerings- och expansionstakt - var alltför osäker. Under de senaste åren har Halmstad Utbildning samlat på sig erfarenheter av att följa elevernas val av skola och program, byten och avhopp inom och mellan olika huvudmän. Detta har bidragit till att vi nu kan se konsekvenserna av att erbjuda ett alltför generöst utbud av program, inriktningar, profiler, fördjupningar, individuella val etc. i en konkurrensutsatt verksamhet, och kan därför göra en väsentligt säkrare bedömning inför framtiden. Vi har även sett inte bara i Halmstad utan i stora delar av riket att andel elever som valt de kommunala gymnasieskolorna uppvisat en svag ökning under de senaste två åren. 18 3

23 Elever som enligt prognos studerar vid Kattegatt, Sannarp och Sture Eftersom Halmstad Utbildning hittills inte kunnat nå en budget i balans trots genomförda varsel och uppsägningar, krävs nu omfattande verksamhets- och kostnadsanpassningar under innevarande och nästkommande år, för att dels arbeta in balanserat underskott, dels möta minskad ramtilldelning p.g.a. minskande elevkullar. Utifrån dessa kända fakta presenteras ett antal förslag som ska bidra till vända den negativa kostnadsutvecklingen. Förslag till verksamhetssanpassning föranledd av fortsatt vikande elevunderlag: Halmstad Utbildning omfattar idag tre organisatoriska enheter: Kattegattgymnasiet Sannarpsgymnasiet Sturegymnasiet (inklusive Klara) Det sammanlagda elevantalet nu och fram till 2019 utgör i realiteten underlag för två medelstora gymnasieskolor. Halmstad Utbildning föreslås därför fr.o.m omfatta två organisatoriska enheter enligt nedan: Två gymnasieenheter Sture och Sannarp blir en (1) resultatenhet. De tre skolenheterna Kattegatt, Sannarp och Sture fortsätter att vara tre skolor, med sina egna specifika särarter och sina byggnader. Skillnaden blir framför allt att Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet får gemensam ledning, administration och organisation. Eleverna kommer inte att märka någon skillnad, även i fortsättningen söker man till respektive skola, och man är fortsatt elev på Sannarps- eller Sturegymnasiet. Tre gymnasiechefer blir två. 12 rektorer blir 11. Översyn och erforderliga förändringar görs av dimensionering mellan de tre gymnasieskolorna. Sammantaget minskas gymnasieskolans organisation med 70 tjänster (se tabell Förslag till kostnadsanpassningar 2012/2013 ), - inkluderande ledning, administration och service, elevstöd och undervisning samt centralt kansli. Parallellt görs en anpassning av det totala utbudet av program, fördjupningar och kurser etc. efter antal elever och att grupper uppnår s.k. break-even, d.v.s. att antalet elever är så stort att utbildningen är finansierad inom budgetramen. 4 19

24 Förslag till kostnadsanpassning 2012/2013 Belopp i kr Antal Funktion Totalt Ej återbesättning av lediga tjänster/pension 10,50 Lärare ,00 Skolassistent ,50 Kansli Tillsvidaretjänst/ uppsägning 53,25 Lärare ,00 Kurator ,50 Skolsköterska ,50 Bibliotekarie ,50 Intendent ,00 Rektor ,00 Gymnasiechef ,50 Kansli Visstidstjänst 12,50 Lärare Utökning av tjänster -13,45 Lärare Totalt 69, *under förutsättning att erforderliga beslut fattas om gemensamt antagningskansli för Region Halland. Arbetsgång Varje gymnasieenhet har rapporterat in de anpassningar av verksamheten som de behöver göra. Det har samverkats i lokala samverkansgrupper. Ärendet förhandlas i den centrala samverkansgruppen enligt Medbestämmandelagen. Ärendet beslutas av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden under majsammanträdet. Därefter varslas arbetsförmedlingen och arbetstagarorganisationerna meddelas ytterligare via MBL 15. Vidare uppsägningsförhandlingar, följt av omplaceringsutredning enligt LAS 7. Därefter kan uppsägning på grund av arbetsbrist ske. Konsekvenser Måluppfyllelse Att finna den optimala balansen mellan ekonomi och måluppfyllelse/kvalitet är en utmaning. Skolinspektionen har vid sin granskning av Halmstads kommun, våren 2011, funnit ett antal bristområden som man ålagt skolhuvudmannen att åtgärda. Detta för att måluppfyllelsen ska svara upp emot statens krav via skollag, förordningar och andra författningar. 20 5

25 Därutöver har kommunfullmäktige och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i sina styrdokument fastställt mål som gymnasieskolan ska uppnå samt aktiviteter för att nå målen. Uppföljning sker fortlöpande. Gymnasieskolornas alla resultat avseende såväl kvalitet som ekonomi - är öppna och kan fritt sammanställas, granskas och jämföras. Majoriteten av data som används hämtas ur Skolverkets databas SIRIS. Halmstads kommun jämförs ibland med kommungruppen större städer eller med SKL:s jämförelsegrupp 3KVH. I Öppna jämförelser (SKL) och Bästa Skolkommun (Lärarförbundet), görs jämförelsen mellan landets samtliga kommuner. Dessa jämförelser ger ingen klar och entydig bild av resultatet för Halmstads kommunala gymnasieskolor. Detta beror delvis på att i vissa jämförelser (Öppna Jämförelser) utgår man ifrån folkbokförda elever i kommunen och tar därvid ingen hänsyn till vilken skolhuvudman eleven tillhör (kommunal eller fristående). I dessa resultat ingår ej heller elever från andra kommuner som valt att studera vid någon av våra gymnasieskolor och som utgör 17% av elevunderlaget. Sammanfattningsvis kan konstateras att Halmstads kommunala gymnasieskolor uppvisar påfallande goda resultat avseende meritpoäng och andel som fullföljt sin utbildning inom fyra respektive fem år. Vi kan samtidigt konstatera att kostnad/elev i kommunens gymnasieskola är näst högst i en jämförelsegrupp om 12 större städer. Anpassning - ledningsfunktion Som en konsekvens av den organisatoriska sammanslagningen av Sannarps- och Sturegymnasiet minskas ledningsfunktionen med 1,0 tjänst som gymnasiechef och 1,0 tjänst som rektor. I anpassningen ingår även en översyn av rektorstätheten per gymnasieskola och en eventuellt förändrad dimensionering och ansvarsfördelning. Vissa personalgrupper inom elevhälsan kommer att få en ny chef, eftersom skolsköterskor och kuratorer föreslås att samlas under en och samma chef, istället för som nu under tre gymnasiechefer. Motsvarande organisatoriska förändring kan komma att genomföras för fler grupper med enstaka eller få befattningshavare per skola. Konsekvenser för eleverna ett betydande antal elever i blivande årskurserna 2 och 3 kommer att få en ny rektor. Framför allt berörs elever vid Sannarps- och Sturegymnasierna. Konsekvenser för personal såväl lärare som övrig skolpersonal på samtliga skolor kommer att beröras genom att ett antal personer får ny chef. Konsekvenser för verksamheten som helhet förändringen syftar även till (utöver kostnadsanpassningen) att balansera arbetsbörda och antalet underställd personal per chef, vilket kan bidra till en ökad tydlighet och förbättrad arbetsmiljö. 6 21

26 Anpassning - undervisande personal En faktor som bidragit till höga kostnader inom verksamheten är då programfördjupningar, profiler och kurser inom individuellt val startats, men ej kunnat fyllas av det antal elever som krävs för att nå ekonomisk balans. Konsekvenser för eleverna genom att inte starta programfördjupningar, profiler och kurser inom individuellt val med få sökande elever, utan istället fortsättningsvis erbjuda färre men mera adekvata kurser, matchas elevernas möjligheter till fortsatta studier och anpassning till arbetsmarknadens behov på ett bättre sätt. Alternativet att fortsätta att erbjuda brett och sedan inte starta programfördjupningar, profiler och kurser med få sökande är olämpligt, eftersom erfarenheten visar att eleverna uppfattat utbudet som ett löfte, och blir missnöjda när vald kurs ej startar. Detta är och blir i hög grad en vägledningsfråga. Eleverna har fortfarande, även vid en förändring enligt ovan, ett omfattande utbildningsutbud inom Halmstads samtliga gymnasieskolors kompletterande och i vissa fall även konkurrerande - program. Att den kommunala gymnasieskolan fortsätter att erbjuda och starta utbildningar/fördjupningar etc. som endast ett fåtal elever visat sig intresserade av, är en kostnadsdrivande hantering av kommunens skattemedel. Konsekvenser för eleverna undervisningsgrupper kommer att fyllas. För framför allt ett antal elever i de blivande årskurserna 2 och 3 inom vissa program kan skillnaden bli stor, eftersom dessa elever undervisats i små grupper om 6-16 elever. Dessa elever kan uppleva att läraren därmed får mindre tid för varje enskild elev. Konsekvenser för personal Lärartätheten per 100 elever vid de tre gymnasieskolorna ser enligt SIRIS (Skolverkets databas) ut på följande sätt: Skola lå 2010/2011 lå 2011/2012 Kattegatt 8,2 7,2 Sannarp 7,9 7,8 Sture 8,3 9,5 Lärartätheten varierar mellan skolorna beroende på de olika programstrukturerna. Estetiska programmet samt yrkesprogrammen har p.g.a. innehåll en högre lärartäthet. Då Sturegymnasiet under de senaste åren haft en hög lärartäthet per 100 elever, och dessutom ökat denna lärartäthet under det senaste läsåret, blir upplevd förändring för Sturegymnasiets undervisande personal påtagligt större. Genom att aktivt arbeta med skolans inre organisation finns goda möjligheter att förändra själva strukturen utan att eleverna ska behöva påverkas negativt. 7 22

27 Utgångspunkten är att all verksamhet som bedrivs inom Halmstad Utbildning ska planeras så väl, i god samverkan och med sådan framförhållning att denna kan inrymmas inom skolornas ordinarie organisation. Ärendets beredning Inom kommunen Skolchef, gymnasiechefer, rektorer, verksamhets och kvalitetsutvecklare inom gymnasieskolans verksamheter samt HR-chef och ekonomichef inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har varit delaktiga i ärendets beredning. Andra grupper --- Fackliga organisationer MBL 11 förhandling genomförs med HUKSAM. Eventuell MBL 14 förhandling genomförs med HUKSAM. Lista över bilagor --- För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Henric Andersson Ekonomichef 8 23

28 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2011/0285 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Kansli Andreas Lökholm, Peter Ljungman E-post: Telefon: Förstudien Daglig verksamhet Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden antar förstudien och ger förvaltningen i uppdrag att: 1. Genomföra en upphandling enligt förstudiens förslag. 2. Till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden på augustisammanträdet återkomma med beslutsunderlag kring vilka verksamheter inom Daglig verksamhet som kan vara aktuella för konkurrensutsättning. 3. I samråd med socialförvaltningen bereda frågan om Slussens roll under punkt 5.5 i förstudien. Återrapportering skall ske på utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens septembersammanträde. Sammanfattning Carema Care lämnade in en utmaning omfattande all daglig verksamhet i Halmstads kommun. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade som en följd av detta att genomföra en förstudie med redovisning för nämnden i april Denna förstudie utgör underlag för nämndens beslut. Om nämnden beslutar att verksamheten ska konkurrensutsättas lämnas ärendet vidare för upphandling i vanlig ordning och är öppen för alla intressenter och inte bara för utmanaren. Utmaningen från Carema avser hela den dagliga verksamheten. Det står dock utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fritt att bestämma om hela eller delar av verksamheten ska ingå i en konkurrensutsättning och om verksamheten ska konkurrensutsättas. En driftsentreprenad innebär att kommunen, efter upphandling enligt LOU, tecknar ett avtal med en eller flera externa entreprenörer. Avtalet ska reglera uppdragets omfattning, ersättning, längd, kvalitet med mera. Kommunen har därmed fortsatt fullt ansvar för den verksamhet som utförs av privata företag eller föreningar. Kommunen behåller sitt ansvar gentemot de deltagare som omfattas av den entreprenaddrivna verksamheten. Kommunen har ansvar för uppföljning, utvärdering och tillsyn. 24 1

29 Arbetsgruppen förordar att hälften av den dagliga verksamheten konkurrensutsätts via LOU. Arbetsgruppen avser att återkomma till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden med förslag på urval av enheter efter eventuellt beslut om en upphandling. Arbetsgruppen förordar en avtalsperiod om tre år med ensidig möjlighet till förlängning med två år. Slussen föreslås inte omfattas av konkurrensutsättningen, då denna verksamhet bör få rollen av beställar- och uppföljningsfunktion. Viss daglig verksamhet bedrivs som individuell placering eller i företags-/förvaltningsgrupper. Arbetsgruppen föreslår att denna verksamhet inte omfattas av konkurrensutsättningen, utan även fortsättningsvis bör hanteras av utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens arbetskonsulenter. Arbetsgruppen förordar att kommunen har ansvar för sjuksköterskor, logoped, arbetsterapeut och sjukgymnast även vid en entreprenad. En viktig uppgift för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är att sätta kvalitetskrav för verksamheten. Erfarenheten visar att kommuner och landsting/regioner som har upphandlat verksamhet och därmed satt tydliga kvalitetskrav samt infört systematisk uppföljning och utvärdering uppnått en kvalitetshöjning i såväl den egna verksamheten som den upphandlade. Slussen är den enhet som alla deltagare som skrivs in i daglig verksamhet kommer att möta. Slussens personal kartlägger deltagarens intressen och förutsättningar, för att på så sätt hitta en individuell placering eller annan passande verksamhet. Slussen har det övergripande ansvaret för att ingångna avtal med leverantörer efterlevs och att alla leverantörer behandlas lika. Slussens oberoende roll ska förstärkas i en framtida organisation och kompletteras med en beställar- och uppföljningsfunktion som agerar och hanterar såväl verksamhet i egen som extern regi. Under arbetets gång har frågan om beslutsmandat mellan utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen samt socialförvaltningen i frågor avseende omfattningen i tid för deltagare i Daglig verksamhet aktualiserats. I tjänsteskrivelsens förslag ligger att en översyn av Slussens roll ska göras i samråd med socialförvaltningen. Ärendet Uppdrag Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade som en följd av utmaningen från Carema Care att låta genomföra en förstudie med en första informationsredovisning för nämnden i april Denna förstudie utgör underlag för nämndens beslut. Förvaltningen har i uppdrag att presentera en färdig förstudie till nämndens majsammanträde. Bakgrund Carema Care lämnade in en utmaning omfattande all daglig verksamhet i Halmstads kommun. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade som en följd av detta att genomföra en förstudie med en första redovisning för nämnden i april Denna förstudie utgör underlag för nämndens beslut. Om nämnden beslutar att verksamheten ska konkurrensutsättas lämnas ärendet vidare för upphandling i vanlig ordning och är öppen för alla intressenter och inte bara för utmanaren. Utmaningen från Carema avser hela den dagliga verksamheten. Det står dock utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fritt att bestämma om 25 2

30 hela eller delar av verksamheten ska ingå i en konkurrensutsättning och om verksamheten ska konkurrensutsättas. Analys, förslag och motivering Arbetsgruppen förordar att hälften av den dagliga verksamheten konkurrensutsätts via LOU (Lagen om offentlig upphandling). Arbetsgruppen avser att återkomma till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden med förslag på urval av enheter efter eventuellt beslut om en upphandling. Daglig verksamhet är möjlig att konkurrensutsätta enligt LOV-modellen men arbetsgruppen har i dagsläget valt att inte förorda den modellen eftersom den förutsätter en överkapacitet av platser vilket kan vara kostnadsdrivande för kommunen. Detta eftersom antalet utförare inom LOV modellen är svår att beräkna och därmed riskeras en svåröverskådlig övertalighet på personalsidan vilket kan vara kostnadsdrivande för bland annat kommunen men även andra utförare. Arbetsgruppen förordar en avtalsperiod om tre år med ensidig möjlighet till förlängning med två år. Slussen föreslås inte omfattas av konkurrensutsättningen, då denna verksamhet bör få rollen som beställar- och uppföljningsfunktion. Viss daglig verksamhet bedrivs som individuell placering eller i företags-/förvaltningsgrupper. Arbetsgruppen föreslår att denna verksamhet inte omfattas av konkurrensutsättningen, utan även fortsättningsvis bör hanteras av utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens arbetskonsulenter. Arbetsgruppen förordar att kommunen har ansvar för sjuksköterskor, logoped, arbetsterapeut och sjukgymnast även vid en entreprenad. Konsekvenser Arbetsgruppen har kommit fram till att vid en eventuell konkurrensutsättning av verksamheten är det frågan om en verksamhetsövergång för berörd personal enligt de konkurrensriktlinjer som är fastlagda i kommunen. Den anställde kan välja att följa med till en eventuell ny leverantör. I de fall som detta inte sker kan en övertalighet på personalsidan med tillhörande kostnader för nämnden och dess verksamhet föreligga. Lokalerna kommer enligt arbetsgruppens förslag att finnas kvar i kommunen med tillhörande ansvar för underhåll med mera. Ett flertal av de inkomna remissvaren lyfter frågan om vikten av en god kvalitetsuppföljning av verksamheteten och uttrycker oro för kontinuitetsfrågan rörande bland annat personal för vissa deltagargrupper som är känsliga för förändringar. Under arbetets gång har frågan om beslutsmandat mellan utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen samt socialförvaltningen i frågor avseende omfattningen i tid för deltagare i Daglig verksamhet aktualiserats. Enligt gällande ansvarsfördelning beslutar socialförvaltningen om rätten till daglig verksamhet samt omfattningen i tid för 26 3

31 den enskilde. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för verkställighet och placering av den enskilde deltagaren. Förstudien föreslår en förändring av detta enligt följande: utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen ska besluta kring omfattningen i tid av daglig verksamhet för den enskilde efter kartläggning hos Slussen. (detta berörs av förstudiens kapitel 5.5, delpunkter 1, 3, 8) Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts inom Halmstads kommun i en arbetsgrupp bestående av representanter för Utbildnings- och arbetsmarkandsförvaltningen, Stadskontoret samt Socialförvaltningen. En fokusgrupp med personal har genomförts med syfte att beskriva kvalitetsdelar i verksamheten så som den ser ut idag. Två stormöten för personalen inom Daglig verksamhet har genomförts under förstudien för att informera om dess innehåll och utveckling. Ärendet har varit ute på en remiss där samtliga inkomna svar har bilagts förstudien. Andra grupper Under förstudien har fyra samrådsmöten med representanter intresseorganisationerna genomförts. Här har bland annat frågor om kvalitet och föreningarnas syn på hur kvalitetsfrågor inhämtats. Föreningarna har också inbjudits till att svara på remissutgåvan och inkomna svar finns upptagna i förstudien. Under förstudien har dessutom ett stormöte med Gode män genomförts. Fackliga organisationer Förstudien och dess innehåll har varit en stående informations- och dialogpunkt inom samverkanssystemet i förvaltningen. MBL-förhandlingar har genomförts i HUKSAM. Lista över bilagor 1. Förstudie Daglig verksamhet inklusive remissvar För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Andreas Lökholm Sektorschef Halmstad kompetens 4 27

32 Förstudie Utmaning av daglig verksamhet UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 28

33 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Legala förutsättningar för alternativa driftsformer Beslutanderätt Tidsplan Riktlinjer för konkurrensutsättning Upphandlingsprocessen Begreppsdefinitioner Lagen om offentlig upphandling (LOU) Hur en upphandling rent praktiskt bör gå till Marknaden Erfarenheter från andra aktörer Entreprenörer Erfarenheter från gruppbostäder på entreprenad Personlig assistans och bedrägerier Omfattning Entreprenad eller LOV Verksamhet och omfattning Nya enheter Relationen till LSS, SoL och andra insatser/aktörer Hälso- och sjukvård Arbetsgruppens förslag till omfattning Kvalitet Allmänt Innehåll i insatsen daglig verksamhet Samverkan med deltagare, anhöriga och anhörigorganisationer Kvalitetssystem Arbetsgruppens förslag till framtida kvalitetsorganisation för daglig verksamhet inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Dokumentation Avvikelse- och klagomålshantering Kvalitetskrav vid en eventuell upphandling av daglig verksamhet Personal Gällande arbetsrätt Gruppledare och aktivitetshandledare Arbetskonsulenter, specialpedagog, friskvårdskonsulent och hantverkare Administrativ personal Enhetschefer Lokaler Hyra, övertagande eller fri disposition Fastighetsskötsel Inventarier Administrativa konsekvenser It och it-säkerhet Lunchavgifter för deltagare och personal Konsekvenser för socialförvaltningens handikappomsorg Konsekvenser för gymnasiesärskolan och särvux Kommersiella villkor Avtalslängd Ekonomiska villkor Kontraktsstyrning Bilaga 1: Insatsnivåer

34 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Bilaga 2: Centrala och lokala kollektivavtal Årsarbetstidsavtal Avtal om måltidsuppehåll Bilaga 3: Synpunkter från kommunala förvaltningar Socialförvaltningen, avdelningen för stöd och service, handläggningsenheten Bilaga 4: Synpunkter från intresseorganisationer Yttrande från FUB Halmstad Hylte Bilaga 5: Synpunkter från arbetstagarorganisationer Yttrande från Kommunal Sydväst sektion Vård och Omsorg Halmstad Bilaga 6: Övriga synpunkter Yttrande från DV Kadriljen team Yttrande från DV Kadriljen, Maria Svensson Remissyttrande DV Bohusgatan Yttrande från DV Eketånga Yttrande från AnnaPia Brandt Yttrande från Cecilia Kristensen, DV Kadriljen Yttrande från DV Pilefelt Yttrande från DV Violvägen Yttrande från Agneta Bengtsson, god man Remissyttrande från Petra Sandahl-Lind Bilaga 7: Frågor & svar om arbetsrättsliga konsekvenser Anställningsskydd och anställningsvillkor Samverkansfrågor Övriga frågor om min anställning Bilaga 8: Disposition för dokumentationspärm

35 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) Sammanfattning Carema Care lämnade in en utmaning omfattande all daglig verksamhet i Halmstads kommun. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade som en följd av detta att genomföra en förstudie med redovisning för nämnden i april Denna förstudie utgör underlag för nämndens beslut. Om nämnden beslutar att verksamheten ska konkurrensutsättas lämnas ärendet vidare för upphandling i vanlig ordning och är öppen för alla intressenter och inte bara för utmanaren. Utmaningen från Carema avser hela den dagliga verksamheten. Det står dock utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fritt att bestämma om hela eller delar av verksamheten ska ingå i en konkurrensutsättning och om verksamheten ska konkurrensutsättas. En driftsentreprenad innebär att kommunen, efter upphandling enligt LOU, tecknar ett avtal med en eller flera externa entreprenörer. Avtalet ska reglera uppdragets omfattning, ersättning, längd, kvalitet med mera. Kommunen har därmed fortsatt fullt ansvar för den verksamhet som utförs av privata företag eller föreningar. Kommunen behåller sitt ansvar gentemot de deltagare som omfattas av den entreprenaddrivna verksamheten. Kommunen har ansvar för uppföljning, utvärdering och tillsyn. Arbetsgruppen förordar att hälften av den dagliga verksamheten konkurrensutsätts via LOU. Arbetsgruppen avser att återkomma till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden med förslag på urval av enheter efter eventuellt beslut om en upphandling. Arbetsgruppen förordar en avtalsperiod om tre år med ensidig möjlighet till förlängning med två år. Slussen föreslås inte omfattas av konkurrensutsättningen, då denna verksamhet bör få rollen av beställar- och uppföljningsfunktion. Viss daglig verksamhet bedrivs som individuell placering eller i företags-/förvaltningsgrupper. Arbetsgruppen föreslår att denna verksamhet inte omfattas av konkurrensutsättningen, utan även fortsättningsvis bör hanteras av utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens arbetskonsulenter. Arbetsgruppen förordar att kommunen har ansvar för sjuksköterskor, logoped, arbetsterapeut och sjukgymnast även vid en entreprenad. En viktig uppgift för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är att sätta kvalitetskrav för verksamheten. Erfarenheten visar att kommuner och landsting/regioner som har upphandlat verksamhet och därmed satt tydliga kvalitetskrav samt infört systematisk uppföljning och utvärdering uppnått en kvalitetshöjning i såväl den egna verksamheten som den upphandlade. Slussen är den enhet som alla deltagare som skrivs in i daglig verksamhet kommer att möta. Slussens personal kartlägger deltagarens intressen och förutsättningar, för att på så sätt hitta en individuell placering eller annan passande verksamhet. Slussen har det övergripande ansvaret för att ingångna avtal med leverantörer efterlevs och att alla leverantörer behandlas lika. Slussens oberoende roll ska förstärkas i en framtida organisation och kompletteras med en beställar- och uppföljningsfunktion som agerar och hanterar såväl verksamhet i egen som extern regi. 31

36 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) 1. Inledning 1.1 Bakgrund Halmstads kommun tillämpar utmanarrätt, vilket innebär att den som vill överta driften av en kommunal verksamhet kan utmana kommunen. All verksamhet får utmanas med undantag av myndighetsutövning, strategiska ledningsfunktioner och vad som enligt lag eller förordning måste utföras av kommunens egna medarbetare. Den nämnd som är ansvarig för verksamheten är skyldig att pröva utmaningen och avgöra om den ska leda till en förstudie eller annan åtgärd. Nämnden kan vid en prövning besluta att verksamheten inte ska konkurrensutsättas vilket innebär att utmaningen avslås. Exempel på skäl för avslag kan vara att kommunen vid konkurrensutsättning riskerar att tappa kompetens inom ett specifikt område eller att marknaden riskerar att komma i obalans. Denna förstudie utgör underlag för nämndens beslut. Om nämnden beslutar att verksamheten ska konkurrensutsättas lämnas ärendet vidare för upphandling i vanlig ordning och är öppen för alla intressenter och inte bara för utmanaren. Carema Care lämnade in en utmaning omfattande all daglig verksamhet i Halmstads kommun. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade som en följd av detta att genomföra en förstudie med redovisning för nämnden i april Legala förutsättningar för alternativa driftsformer Ibland används begreppet privatisering i debatten. Detta begrepp avser formellt enbart verksamheter som både drivs och finansieras privat, exempelvis om kommunen skulle sälja badhuset till ett företag och överlämna ansvaret till företaget. I det fallet finns ingen kommunal finansiering utan kunderna/besökarna betalar. Det är således inte korrekt att använda ordet privatisering i den process som nu pågår utan begreppet bör snarare vara konkurrensutsättning. Kommunallagen (1991:900), lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV), lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS), lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL), konkurrenslagen (2008:579) och därtill speciallagstiftning reglerar formalia kring alternativa driftsformer och konkurrensutsättning. Mål och riktlinjer ska enligt kommunallagen kommunen besluta om; detta innebär att även om verksamheten utförs av annan så är kommunen ansvarig för målen och därmed kvalitén. Kommuner och landsting/regioner får lämna över driften av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening, en stiftelse eller en enskild individ om det inte finns några speciella föreskrifter. Däremot får frågor som innefattar myndighetsutövning inom vård och omsorg inte överlämnas. Innan en kommun lämnar över driften av en kommunal angelägenhet till någon annan så ska kommunen tillse att man tillförsäkras en möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten. Om en kommun sluter avtal med någon annan om att denne ska utföra en kommunal angelägenhet ska kommunen, genom avtal, tillförsäkra sig information som gör det möjligt för kommunen att få insyn i hur verksamheten utförs. Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har fastställt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten, även om driften av en kommunal angelägenhet överlämnats till någon annan. Nämnderna ska också tillse att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. 32

37 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) När verksamhet drivs av andra än det offentliga gäller inte alltid samma förutsättningar. För den upphandlade verksamheten gäller till exempel inte offentlighetsprincipen eller meddelarfriheten för dess personal. Sekretesslagen gäller inte heller på samma vis, förvaltningslagen gäller inte och tjänsteansvaret försvinner. 1 Personalens anmälningsskyldighet vid avvikelser och missförhållanden samt rätten att tala med kommunens företrädare måste tydliggöras. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för att daglig verksamhet kan erbjudas. Daglig verksamhet kan dock drivas av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden eller av andra. För rätt till daglig verksamhet krävs biståndsbeslut av socialförvaltningens biståndsbedömare. Daglig verksamhet kan bedrivas: I kommunens traditionella verksamhet. I utflyttade så kallade företags-/förvaltningsgrupper, där personal tillhandahålls av kommunen. Som individuell placering på kommunala eller privata arbetsplatser. Som traditionell verksamhet på entreprenad. Via köp av enstaka platser. För daglig verksamhet gäller: Det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret omfattar deltagare oavsett utförare av den dagliga verksamheten. Lagens bestämmelser om dokumentation samt kvalitets- och kompetensfrågor är opåverkade av om verksamheten drivs på entreprenad. Lagen om offentlig upphandling eller lagen om valfrihetssystem gäller vid konkurrensutsättning. Övriga insatser kring individen kvarstår hos kommunen om ingen separat konkurrensutsättning av dessa insatser sker. 1.3 Beslutanderätt Det är utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden som självständigt tar ställning till eventuell upphandling. 1.4 Tidsplan Nedan finns ett preliminärt förslag till tidsplan för upphandling, om sådan beslutas i maj 2012: Juni: Utarbetande av förfrågningsunderlag påbörjas September/oktober: Annonsering av upphandlingen Tilldelningsbeslut fattas Avtal tecknas under förutsättning att ingen överprövning begärs Februari-maj 2013: Förberedelse och planering inför övertagandet påbörjas September 2013: Driftsstart i extern regi 1.5 Riktlinjer för konkurrensutsättning Kommungemensamma riktlinjer för konkurrensutsättning antogs av kommunfullmäktige Meddelarfrihet regleras enligt kommunens tillämpningsanvisningar i avtalet, vilket exempelvis skedde vid socialnämndens upphandling av gruppbostäder på entreprenad. 33

38 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) 2. Upphandlingsprocessen 2.1 Begreppsdefinitioner De driftformer, samarbeten och köp av tjänster som en kommun eller ett landsting/en region kan välja på är följande. Kommunal regi Verksamheten drivs i offentlig egen regi i förvaltningsform. Kommunen styr, finansierar och driver verksamheten. Politikerna har direkt kontroll över verksamheten, ofta via en nämnd, och förvaltningens egna medarbetare utför tjänsterna. Drift i egen regi dominerar inom många delar av den kommunala verksamheten, inte minst inom de så kallade mjuka verksamheterna som äldre- och handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg. Kommunal regi genom intraprenad Kan vara av två former: 1) verksamhet som fått stort eget delegerat ansvar med tydliga ekonomiska förutsättningar, eller 2) kommunal verksamhet som "vunnit" en upphandling. Upphandlingen avbryts då och verksamheten ligger kvar inom kommunen och drivs i egen regi med samma förutsättningar som ett privat företag. Kan till exempel vara ett äldreboende som fortfarande drivs inom den egna förvaltningen, men efter i princip samma förutsättningar som om verksamheten hade lagts ut på en privat entreprenad. Kommunala företag Kommunal verksamhet drivs som ett företag i form av till exempel aktiebolag, stiftelse eller ekonomisk förening. Kommunfullmäktige beslutar om ägardirektiv. Bolagsordningen är det som reglerar verksamheten. Ett kommunalt företag får ett tydligare resultatansvar och kan till skillnad från en förvaltning inte gå med förlust utan att det får omedelbara konsekvenser. Kommunala bostadsföretag drivs oftast som kommunala aktiebolag. Förutom fastighetsförvaltning är kommunalteknik och kommunikationer dominerande inom företagsformen. Kommunala företag är egna juridiska personer som ingår i kommunkoncernen. Upphandlad verksamhet, entreprenader Verksamhet som på uppdrag av kommunen eller landstinget/regionen mot en ekonomisk ersättning ska upphandlas. Det är förfrågningsunderlaget och det kontrakt som upprättas med entreprenörerna som ligger till grund för hur verksamheten drivs. De som vinner upphandlingen kan vara privata aktörer, exempelvis aktiebolag, ideella organisationer eller kooperativ. Även om kommunen eller landstinget/regionen upphandlar en verksamhet ligger ansvaret kvar, och man är fortfarande huvudman och skyldig att se till att invånaren/deltagaren får den tjänst han eller hon förväntar sig. Uppföljning ska ske enligt de kontrakt som upprättas och förfrågningsunderlaget. LOV Valfrihetssystem Den enskilda personen väljer själv vård- eller omsorgsutförare bland godkända utförare i ett valfrihetssystem. I ett valfrihetssystem är priset fastställt på förhand och alla utförare inom en kommun eller ett landsting/region får samma ersättning för samma tjänst. På detta sätt konkurrerar utförarna med den kvalitet som de kan leverera. Privata företag och ideella organisationer kan kontinuerligt ansöka om att bli godkända som utförare. Kommunen och landsting/region kan också vara ett alternativ för den enskilda att välja som en av flera utförare. Valfrihetssystem skall följa samma grundprinciper som en upphandling enligt LOU (se 2.2). Det som skiljer alternativen åt är att i ett valfrihetssystem så fastställer kommunen/landsting/regionen priset för 34

39 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) tjänsten och kraven på utförandet. Alla leverantörer som klarar kraven måste antas. Den enskilde väljer sedan själv utförare. Tjänstekoncession Med tjänstekoncession menas ett offentligt kontrakt där ersättning för tjänsterna utgår i form av en rätt att utnyttja tjänsterna, eller en blandning av det och betalning Ett exempel är driften av ett befintligt badhus. Ett av kännetecknen för en koncession är att entreprenören tar en uppenbar risk. Entreprenören är oftast beroende av de intäkter som erhålls från användarna. Enskild bidragsfinansierad verksamhet Verksamhet kan få bidrag till finansiering av sin verksamhet. Det finns då inget uppdrag från kommunen och det offentliga påverkar genom att bevilja tillstånd och utöva tillsyn samt att sätta upp bidragsregler. Exempel på detta är fristående förskolor och skolor som regleras enligt skollagen och som om de får tillstånd av kommunen när det gäller förskolor och Skolverket beträffande skolor har rätt till kommunala bidrag. Generella bidrag kan också utgå till olika föreningar. Köp av enstaka platser Gäller till exempel när kommuner placerar vårdtagare på privata behandlingshem, vilket är vanligt när det gäller placering av ungdomar. Kommunen köper en tjänst av företag eller organisationer i stället för att själv utföra verksamheten. Denna tjänst ska också upphandlas, vilket ibland sker genom ramavtal. 2.2 Lagen om offentlig upphandling (LOU) Det är den offentliga upphandlingen av varor och tjänster som regleras i LOU. Det innebär att statliga myndigheter, vissa statliga bolag, landsting, kommuner med flera måste följa lagen. Lagens grundprinciper är att all offentlig upphandling ska ske i konkurrens, vara affärsmässig och ske på ett objektivt sätt. LOU är harmoniserad med EG:s direktiv inom området. Genom att kommunen följer LOU följer man också EG:s upphandlingsdirektiv. Grundläggande rättliga principer som ska efterlevas vid all offentlig upphandling är principerna om: Icke-diskriminering Likabehandling Transparens (öppenhet och förutsebarhet) Proportionalitet Ömsesidigt erkännande Principen om icke-diskriminering innebär att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera entreprenörer främst på grund av nationalitet. Den upphandlande kommunen får till exempel inte ge ett lokalt företag företräde enbart därför att det är lokaliserat i kommunen. Av likabehandlingsprincipen följer att alla entreprenörer ska behandlas lika. Alla måste få samma information vid samma tillfälle. Det är inte tillåtet att vid utvärderingen lägga till eller dra ifrån några kriterier. Principen om transparens innebär att upphandlingsprocessen ska kännetecknas av förutsägbarhet och öppenhet. För att anbudsgivarna ska ges samma förutsättningar för anbudsgivning måste förfrågningsunderlaget vara klart och tydligt och innehålla samtliga krav på det som ska upphandlas. 35

40 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) Av proportionalitetsprincipen följer att kvalifikationskraven och kraven i kravspecifikationen måste ha ett naturligt samband med och stå i rimlig proportion till det som upphandlas. Principen om ömsesidigt erkännande innebär bland annat att intyg och certifikat som utfärdats av behöriga myndigheter i något medlemsland måste godtas i de övriga medlemsländerna Myndighetens förfrågningsunderlag ska bestå av: Kravspecifikation Kommersiella villkor, det vill säga kontraktsvillkoren Administrativa bestämmelser om vad som gäller för anbudets avlämnande etcetera Utvärderingskriterier De krav som ställts får inte ändras under upphandlingen. Den upphandlande enheten ska i annonsen eller i förfrågningsunderlaget ange vilka krav som ställs på entreprenörerna för att dessa ska komma ifråga. Här ska också anges vilka certifikat, intyg med mera som entreprenörerna ska lämna för att visa att dessa uppfyller de ställda kraven. De ställda kraven måste dock ha ett naturligt samband och stå i rimlig proportion till det som ska upphandlas. Då anbud ska antas finns det två utvärderingsprinciper som myndigheten kan använda sig av. Vilken av dessa som valts måste framgå i förfrågningsunderlaget. De två utvärderingsprinciperna är: Det ekonomiskt mest fördelaktiga med hänsyn till de utvärderingskriterier som angetts i förfrågningsunderlaget såsom pris, driftskostnader, kvalitet, service och underhåll. Utvärderingskriterierna bör om möjligt vara rangordnade. Det anbud som har det lägsta priset. Inget anbud får antas som inte uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Ingen prövning får göras mot kriterier som inte finns med i förfrågningsunderlaget. Under hela den pågående upphandlingen är anbudsansökningar och anbud hemliga. Normalt blir alla dokument offentliga handlingar då tilldelningsbeslut är fattat eller upphandlingen på annat sätt tydligt är avslutad. 2.3 Hur en upphandling rent praktiskt bör gå till Förstudie Upphandlingsprocessen startar när ansvarig nämnd fattar beslut om att en förstudie ska göras. I förstudien ska följande punkter redovisas: Syfte Intressenter Hur ser den aktuella marknaden ut? Egna och andras erfarenheter Kvalitetskrav inkluderande konsekvenser för deltagarna Konsekvenser för personalen Konsekvenser i den egna organisationen och påverkan på övriga nämnders verksamhet Ekonomiska kalkyler Tidsplan 36

41 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) Förstudien utgör nämndens beslutsunderlag när beslutet om att genomföra en upphandling tas. Förstudien är en allmän handling och berörda bör ta del av dokumentet. Kommunikationsplan I anslutning till att nämnden fattar beslut om en förstudie ska en kommunikationsplan utarbetas. Kommunikationsplanen ska redovisa aktiviteter och tider för hur arbetet ska kommuniceras med intressenterna. Definitioner Förfrågningsunderlaget är det dokument som kommunen tar fram och som entreprenörerna ska svara på. Kravspecifikation är kravet på den tjänst som kommunen önskar köpa, det vill säga en del av förfrågningsunderlaget. Anbud är det svar som entreprenörerna lämnar. Förfrågningsunderlag När nämnden fattat beslut om att gå vidare i en upphandling påbörjas arbetet med att ta fram ett förfrågningsunderlag. Förstudien är underlag för arbetet. En projektgrupp tillsätts som arbetar med upphandlingen hela vägen fram till dess att tilldelningsbeslut fattas. Det ska vara en så liten grupp som möjligt, med deltagare som har olika kompetens. Gruppens deltagare måste sammantaget ha kunskap om olika aspekter på tjänsten liksom upphandlingsformalia. Gruppen har möjlighet att vid behov adjungera personer till sig. Det är dock viktigt att själva projektgruppen är liten med tanke på sekretessregler. Under arbetet med förfrågningsunderlaget är det möjligt att lämna synpunkter till projektgruppen, exempelvis förslag på kvalitetskrav. Projektgruppen får dock inte kommentera eller berätta om innehållet i förfrågningsunderlaget. Det är inte heller möjligt att sända förfrågningsunderlaget på remiss i verksamheten eller att samverka med de fackliga organisationerna. Entreprenörerna måste behandlas lika vilket innebär att förfrågningsunderlaget ska publiceras samtidigt för alla. När förfrågningsunderlaget är klart och beslutat ska upphandlingen annonseras och materialet blir offentligt. Annonsering och anbudstid Huvudregeln är att all offentlig upphandling ska annonseras. Syftet är att alla entreprenörer, inte bara de på orten eller i det egna landet, ska få kännedom om kommande upphandlingar och kunna vara med och lämna anbud. LOU reglerar anbudstidens längd. I denna typ av upphandling ska tiden vara skälig, det vill säga cirka en och en halv till två månader. Intresserade entreprenörer ska också under anbudstiden få möjlighet att göra studiebesök för att se lokalerna. Utvärdering En upphandlande enhet kan inte anta ett anbud som inte uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget, och inte heller pröva anbudet mot andra kriterier än de som angivits i förfrågningsunderlaget. Om den upphandlande enheten under upphandlingens gång vill ändra, ta bort eller lägga till något krav eller utvärderingskriterium måste upphandlingen normalt avbrytas och göras om. När anbuden kommit och sista anbudsdag passerat öppnas anbuden vid en förrättning där minst två medarbetare ska delta. Protokoll förs över inkomna anbud. 37

42 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) I ett första steg prövas entreprenörerna; uppfyller entreprenörerna de krav som ställts upp, exempelvis avseende finansiell styrka och tekniska krav. Samtliga entreprenörer som klarar kraven går vidare till nästa steg i utvärderingen. Nu prövas om anbudet uppfyller alla obligatoriska krav som ställts. De anbud som klarat alla så kallade skall-krav går vidare till nästa steg, val av bästa anbud. I detta sista steg väljs de anbud ut som bäst svarar mot de i förfrågningsunderlaget angivna utvärderingskriterierna. Anbuden ska jämföras med förfrågningsunderlaget. I det här skedet är det lagt kort som ligger. Beslut om bästa anbud är inte ett politiskt beslut utan ett beslut som tas av projektgruppen. Ett orimligt lågt anbud får förkastas, dock först sedan man skriftligen begärt förklaring till det låga anbudet och inte fått ett tillfredsställande svar. Det finns dock ingen skyldighet att förkasta låga anbud. Tilldelningsbeslut och rätt till överprövning När utvärderingen är klar fattas ett så kallat tilldelningsbeslut. Beslutet undertecknas av den tjänsteman som har erforderlig delegation. Samtliga anbudslämnare ska få information om beslutet och skälen till det. En tidsfrist om tio dagar börjar löpa och entreprenörerna har rätt att ansöka om överprövning av beslutet hos förvaltningsrätten. Avtal får inte tecknas förrän denna tid löpt ut. En överprövning kan leda till att upphandlingen måste göras om eller rättas till. Avtalstid När avtalet är tecknat är det viktigt att de antagna entreprenörerna får tid på sig att starta upp verksamheten, så kallad implementeringstid. Uppföljning och utvärdering Det är viktigt att man inte lämnar upphandlingen därhän när avtalet är påskrivet och driften kommit igång. Avtalsuppföljning och utvärdering ska ske löpande under avtalstiden. Det ska framgå av avtalet hur detta ska gå till och en organisation som har ansvaret för detta måste finnas. Skadestånd När upphandlingen är avslutad och avtal är tecknat kan en entreprenör som anser sig lida skada föra talan hos tingsrätten om skadestånd. Sekretess Att alla entreprenörer ska behandlas lika, den så kallade likabehandlingsprincipen, gör att uppgifter som rör arbetet med förfrågningsunderlaget inte får spridas. Inkomna anbud omfattas av absolut sekretess fram till dess att den upphandlande enheten har beslutat om att tilldela kontraktet till vissa entreprenörer, eller att alla anbuden offentliggjorts eller enheten på annat sätt avslutat upphandlingen. Efter denna tidpunkt omfattas handlingarna av de vanliga reglerna om offentlighet och sekretess. 38

43 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) 3. Marknaden 3.1 Erfarenheter från andra aktörer Arbetsgruppen har i samband med underlaget till förstudien tagit del av andra kommuners erfarenheter, i form av studiebesök men även i form av insamlande av material och erfarenheter. Vi har valt att inrikta oss på både kommuner som är i ett inledande skede i denna process men även på dem som kommit en bit på vägen genom att ha en etablerad form av upphandlade delar av daglig verksamhet, för att på så sätt få ett så brett spektrum som möjligt. De erfarenheter man skapat sig i andra kommuner kommer att tillämpas i denna process. Några exempel på kommuner som tillämpar lagen om valfrihetssystem (LOV) för daglig verksamhet har inte framkommit. Falkenberg beslutade 2009 att utveckla alternativa driftsformer som resulterade i att all verksamhet inom LSS skulle konkurrensutsättas. Carema Care fick då förtroendet att anordna verksamhet för vissa delar av den dagliga verksamheten. De verksamheter som bland annat riktar sig mot deltagare med utvecklingsstörning och autism blev kvar i kommunal regi. Från och med december 2012 kommer all verksamhet inom LSS att konkurrensutsättas. Målet är inte att det blir till de stora aktörerna, utan man vill se fler småföretag på marknaden. Verksamhetschefen i Falkenberg föreslog att nu när vi står inför en utmaning i Halmstad ska vi tänka på följande: Gör en analys över hur verksamheten ser ut idag o medarbetarundersökningar o brukarundersökningar (även för anhörig/god man) o bemanning Vårdtyngdsmätning där kostnad/deltagare finns med Jobba med tillsyn och uppföljning o att deltagarna får det som utlovats o att avtalet följs Självständig biståndsenhet som beslutar, fördelar och ansvarar för pengarna i kommunen och utvärderar individuella planer (består i Falkenberg av LSS-handläggare) Planeringsavdelning som granskar hur allt fungerar i kommunen Glöm inte det som blir kvar. Hur ska det drivas förbättringar förändringar Brukarråd: Falkenberg har ett råd som består av intresseorganisationerna och politiker Lokaler och drift sköts av kommunen 3.2 Entreprenörer Det finns ingen branschförening specifikt för företag inom daglig verksamhet. Dock finns, enligt samtal med andra kommuner, ett antal företag som verkar inom området. Dessa är av varierande storlek, och vissa har en stark lokal prägel såsom personalkooperativ. Det torde endast finnas en handfull nationella entreprenörer. 39

44 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) 3.3 Erfarenheter från gruppbostäder på entreprenad 2 Socialnämnden har följt upp boende med särskild service utifrån tre aspekter: Formell kvalitet enligt avtalet Brukarnöjdhet Ekonomisk jämförelse De resultat som framkommit under de år man genomfört inspektioner är att de boende överlag är nöjda oavsett utförare. De boende som har svarat själva har varit lika nöjda oavsett utförare medan de som svarat med assistans av personal är något mer nöjda med kommunala utförare, men man kan se att nöjdheten har minskat något över tid. De boende där gode män har svarat är något mer nöjda med både kommunala och privata utförare. Utöver detta kan nämnas att man är mer nöjd med de privata utförarnas fritidsaktiviteter och trivseln på boendena medan man är mer nöjd med boendemötena och maten hos de kommunala. Inget krav ställdes i upphandlingen på bemanning eller anställningsvillkor. Man menade att syftet med detta var att arbetsgruppen som arbetade med frågan ansåg att kvalitetsdefinitionerna, det vill säga vad som skall göras, skulle ge en bättre kvalitetseffekt än att kräva en viss bemanning. Kommunal menar dock att konkurrensutsättningen lett till personalminskningar hos Carema. Vad som framkommer i uppföljningen är att verksamheten anses ha en förbättrad formell kvalitet, den drivs till en lägre kostnad och brukarnöjdheten är i stort sett oförändrad. Det syfte man hade för upphandlingen var att konkurrens skulle leda till vitalisering och kvalitetsutveckling vilket man i uppföljningen anser har skett, och därmed bedöms syftet ha uppnåtts. 3.4 Personlig assistans och bedrägerier Bedrägeri inom personlig assistans är ett fenomen som det skrivits om i media relativt regelbundet den senaste tiden, och bör i många avseenden ses som ett allvarligt problem där skattepengar försvinner i form av bidragsfusk och bedrägerier. Därför är det viktigt att det ställs krav på de aktörer som arbetar inom området. Hänsyn måste tas till att man definierar de krav på anbudsgivarna på ett sådant sätt att man säkerställer att oseriösa företag inte kan vinna en eventuell upphandling. 2 Detta och följande avsnitt finns med som referensinformation. Insatserna som beskrivs styrs av samma lagstiftning som daglig verksamhet, och erfarenheterna som kommunen har är därmed relevanta i denna förstudie. 40

45 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) 4. Omfattning 4.1 Entreprenad eller LOV Utmaningen från Carema avser hela den dagliga verksamheten. Det står dock utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fritt att bestämma om hela eller delar av verksamheten ska ingå i en konkurrensutsättning och om verksamheten skall konkurrensutsättas enligt LOU eller LOV. En eventuell konkurrensutsättning ska genomföras affärsmässigt och med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns. Anbudsgivare och anbud ska behandlas utan ovidkommande hänsyn. En driftsentreprenad innebär att kommunen, efter upphandling enligt LOU, tecknar ett avtal med en eller flera externa entreprenörer. Avtalet ska reglera uppdragets omfattning, ersättning, längd, kvalitet med mera. Kommunen har därmed fortsatt fullt ansvar för den verksamhet som utförs av privata företag eller föreningar. Kommunen behåller sitt ansvar gentemot de deltagare som omfattas av den entreprenaddrivna verksamheten. Kommunen har ansvar för uppföljning, utvärdering och tillsyn. I detta sammanhang bör det påpekas att även kooperativ eller andra former av så kallad avknoppning måste delta i ett upphandlingsförfarande, där de måste vinna upphandlingen på lika villkor som övriga anbudsgivare för att kunna få ta över driften. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden kan således inte lämna över driften till ett personal- eller brukarkooperativ utan en upphandling. I ett valfrihetssystem finns nuvarande verksamhet kvar i kommunen men intresserade leverantörer kan ansöka om delta i systemet. Kommunen tar fram ett förfrågningsunderlag inkl ett pris och intresserade leverantörer kan under hela tiden som systemet finns ansöka om att få delta. De leverantörer som klarar kraven får teckna avtal med kommunen. Ett obegränsat antal leverantörer kan delta och det är den enskilde som väljer leverantör bland de som kommunen tecknat avtal med. 4.2 Verksamhet och omfattning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens dagliga verksamhet är avsedd för personer enligt personkrets 1 och 2 i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), det vill säga personer med utvecklingsstörning, personer med autism samt personer som har fått ett begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada i vuxen ålder. Sedan en längre tid tillbaka diskuteras på nationell nivå huruvida även personkrets 3 enligt LSS ska få tillgång till daglig verksamhet, vilket inte är fallet i dagsläget. För den händelse lagen ändras så att även denna personkrets omfattas av rätten till daglig verksamhet, så kommer verksamheten att drivas i kommunal regi om inte separat konkurrensutsättning sker. Den verksamhet som bedrivs inom ramen för Slussen är ett nav inom verksamheten. Slussen är den första kontakten för flertalet deltagare, där det avgörs var deltagarna kan erbjudas placering utifrån förutsättningar och intresse. 4.3 Nya enheter Nytillkommande daglig verksamhet under perioden är inte med i en eventuellt kommande upphandling. Upphandling kan bli aktuell i framtiden. 41

46 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) 4.4 Relationen till LSS, SoL och andra insatser/aktörer Insatsen daglig verksamhet regleras som ovan nämnts i avsnitt 4.2 ovan av LSS. Socialförvaltningens biståndsbedömare beslutar om rätten till daglig verksamhet. Socialnämnden framhåller i sin plan för konkurrensutsättning att det på sikt finns skäl att överväga en förstudie för en gemensam upphandling av daglig verksamhet och gruppbostäder särskilt riktade till personer med autism eller autismliknande tillstånd, som på så vis skulle kunna få en gemensam organisation. 4.5 Hälso- och sjukvård Inom daglig verksamhet ansvarar socialförvaltningen på Halmstads kommun för all sjukvård till och med sjuksköterskenivå. I de fall kommunen lägger ut driften av daglig verksamhet på entreprenad ansvarar kommunen enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 18-18c för att patienterna erbjuds god vård och att verksamheten uppfyller hälso- och sjukvårdslagens krav. Uppgifterna kan antingen utföras av kommunen eller av personal med erforderlig kompetens som är anställd av entreprenörerna (SOSFS 1997:10). 4.6 Arbetsgruppens förslag till omfattning Mot bakgrund bland annat av socialnämndens konkurrensutsättning av gruppbostäder, förordar arbetsgruppen att hälften av den dagliga verksamheten konkurrensutsätts. Arbetsgruppen förordar vidare att konkurrensutsättning sker via LOU. Arbetsgruppen avser att återkomma till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden med förslag på urval av enheter efter eventuellt beslut om en upphandling. Det finns inget som hindrar att LOV på sikt blir ett alternativ. I nuläget bedöms dock förutsättningarna för detta inte finnas. Slussen föreslås inte omfattas av konkurrensutsättningen, då denna verksamhet bör få rollen av beställar- och uppföljningsfunktion. Viss daglig verksamhet bedrivs som individuell placering eller i företags-/förvaltningsgrupper. Arbetsgruppen föreslår att denna verksamhet inte omfattas av konkurrensutsättningen, utan även fortsättningsvis bör hanteras av utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens arbetskonsulenter. Arbetsgruppen förordar att kommunen har ansvar för sjuksköterskor, logoped, arbetsterapeut och sjukgymnast även vid en entreprenad. I detta ansvar ingår inkontinensartiklar och sjukvårdsmaterial. Skyddskläder och handskar ska dock ingå i entreprenörernas ansvar. Det ska också tydligt framgå att personalen inom daglig verksamhet ska kunna utföra delegerade uppgifter från sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. 42

47 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) 5. Kvalitet 5.1 Allmänt En viktig uppgift för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är att sätta kvalitetskrav för verksamheten. Erfarenheten visar att kommuner och landsting/regioner som har upphandlat verksamhet och därmed satt tydliga kvalitetskrav samt infört systematisk uppföljning och utvärdering uppnått en kvalitetshöjning i såväl den egna verksamheten som den upphandlade. Entreprenören ska ha erforderliga tillstånd, såsom enligt LSS 23, för att bedriva daglig verksamhet. Synpunkter som framkommit vid fokusgrupper som hållits med medarbetare, i genomförd deltagarundersökning, vid analys av verksamheten samt möten som hållits med brukarorganisationerna har beaktats i detta kapitel. 5.2 Innehåll i insatsen daglig verksamhet Daglig verksamhet ska kunna inrymma såväl aktiviteter med habiliterande inriktning som mer produktionsinriktade uppgifter. Arbetslinjen råder, men en viss del omvårdnad kan ingå. Deltagaren kan utföra uppgifterna individuellt såväl som tillsammans med andra. Olika pedagogiska metoder ska tillämpas. Grunden är att verksamheten så långt det är möjligt och lämpligt ska anpassas efter deltagarens förmåga och behov. Deltagaren ska delta i verksamheten på hel- eller deltid. Med heltid menas sex timmar per dag, förslagsvis mellan klockan 9.00 och Omfattningen av insatsen avgörs av kommunen, och placering på enhet sker via Slussen inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Flertalet deltagare har sommarsemester fyra veckor i juli månad. Då det finns deltagare som har behov av kontinuitet i sin vardag, finns det en risk att de kan må mycket dåligt om rutiner ändras. Verksamheter som i dag har en specifik inriktning, anpassad efter deltagarnas behov får av denna anledning inte ändras utan godkännande av verksamhetschefen för Slussen. 5.3 Samverkan med deltagare, anhöriga och anhörigorganisationer De rutiner för samverkan mellan berörda parter som finns inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen ska utgöra miniminivån. Härtill hör då: Träffar två gånger per år mellan personalen på daglig verksamhet och gruppbostaden kring deltagaren. Deltagaren eller, om så är lämpligare, närmast anhörig eller gode man ska erbjudas möjlighet att delta. Det är ett mervärde om träffarna förläggs till kvällstid. Träffar med representanter för brukarorganisationer två gånger per år. En entreprenör kan då antingen välja att delta i utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens Framtidsforum, eller hålla egna träffar med brukarorganisationerna. Samråd motsvarande arbetsplatsträff (APT) ska erbjudas deltagarna minst en gång per månad. 5.4 Kvalitetssystem Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet LSS, SOSFS 2011:9 (S) ska efterlevas. 43

48 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) 5.5 Arbetsgruppens förslag till framtida kvalitetsorganisation för daglig verksamhet inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen En daglig verksamhet med eventuellt flera utförare behöver ha en tydlig organisation för att hantera kvalitetssäkring, inskrivning och uppföljning av deltagarna i de olika verksamheterna. Redan i dag passerar samtliga deltagare som skrivs in i daglig verksamhet Slussen som också har i uppgift att ompröva deltagarens placering i de fall som det finns behov av det. Slussen har i dag kompetenser knutna till sig som arbetskonsulenter och specialpedagog. Sedan den 1 januari 2012 leds Slussen av verksamhetschefen för daglig verksamhet, för att garantera ett oberoende i förhållande till verksamheterna. Slussen är den enhet som alla deltagare som skrivs in i daglig verksamhet kommer att möta. Slussens personal kartlägger deltagarens intressen och förutsättningar, för att på så sätt hitta en individuell placering eller annan passande verksamhet. Slussen har det övergripande ansvaret för att ingångna avtal med leverantörer efterlevs och att alla leverantörer behandlas lika. Till Slussen ska kompetenser som arbetskonsulenter, kvalitetsuppföljare, hantverkare, friskvårdskonsulent, assistent och eventuellt vissa funktioner inom ekonomi knytas. Genom detta är Slussen en gemensam resurs för alla deltagare inom daglig verksamhet oavsett utförare. Behovet av ytterligare kompetenser kommer att belysas framöver. Slussens oberoende roll ska förstärkas i en framtida organisation och kompletteras med en beställaroch uppföljningsfunktion som agerar och hanterar såväl verksamhet i egen som extern regi. Ett förslag på arbetsgång med Slussen som nav är: 1. Socialförvaltningen fattar ett beslut om insats inom daglig verksamhet och lägger ett ärende digitalt hos Slussen via verksamhetssystemet Procapita. 2. Slussen tar upp ärendet och kallar deltagaren och god man till möte. 3. Efter genomförd kartläggning fastställs insatsnivå, behov av särskild introduktion och behov av arbetstid i daglig verksamhet. 4. Information lämnas om vilka valmöjligheter som finns utifrån beslut och verksamheter. 5. Deltagaren väljer verksamhet i samråd med god man. 6. En beställning skickas till mottagande enhet utifrån beslut om insatsnivå och tid. 7. Deltagaren påbörjar sin dagliga verksamhet. 8. Uppföljningen av insatsen görs från Slussen i samråd med handläggare på socialförvaltningen efter tre månader, sex månader och därefter på årsbasis. Slussens uppgift är förutom att kartlägga och placera deltagare även att säkerställa att den beställning hos varje utförare som är lagd genomförs enligt plan och att den beslutade insatsnivån följs. Vidare ska Slussen regelbundet genomföra en deltagarundersökning och sammanställa denna där resultatet på enhetsnivå öppet redovisas. Deltagaren och god man ska ges möjlighet att när som helst kunna kontakta Slussen med en begäran om omprövning av aktuell placering men också att de insatser som görs för att anpassa för deltagaren genomförs enligt plan. Det ovan beskrivna arbetssättet påverkar troligtvis socialförvaltningens handläggare. 44

49 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) 5.6 Dokumentation Ett minimikrav är att dokumentationen lever upp till gällande lagar och föreskrifter, särskilt SOSFS 2006:5 (S). Dokumentationen bör därtill vara likvärdig med de rutiner som tillämpas av utbildningsoch arbetsmarknadsförvaltningen för daglig verksamhet (se Bilaga 7). 5.7 Avvikelse- och klagomålshantering För att jämförelser mellan kommunen och utförarna ska vara möjliga, ska klagomål och avvikelser rapporteras och redovisas enligt liknande system. Detta ska tydliggöras i förfrågningsunderlaget. Redovisning ska fortlöpande ske till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, i syfte att tidigt kunna ta itu med uppkomna problem och/eller eventuella avtalsbrott. 5.8 Kvalitetskrav vid en eventuell upphandling av daglig verksamhet Kvalitetskriterierna har tagits fram utifrån en verksamhetsanalys som gjorts på varje enhet, ett fokusgruppsarbete med personalen och en deltagarundersökning. Socialtjänstlagen innehåller grundläggande värderingar och principer för socialtjänstens verksamhet. Principerna uttrycks i lagens första paragraf, den så kallade portalparagrafen. I denna slås bland annat fast att socialtjänsten ska bygga på: respekt för människans självbestämmande och integritet insatserna utifrån från den enskildes behov och livssituation I förarbetena till SoL står att vissa faktorer är av stor betydelse för att en verksamhet ska uppnå god kvalitet. Socialtjänstens insatser ska ges på ett sådant sätt att: den enskildes behov av stöd och hjälp tillgodoses syftet med insatsen uppnås personalen har lämplig utbildning och erfarenhet personalen har ett förhållningssätt till den enskilde så att de upplever trygghet Vidare anges en rad andra nödvändiga faktorer, såsom: rättsäkerhet den enskildes medinflytande väl fungerande arbetsledning en lämplig sammansättning av ett arbetslag ett genomtänkt arbetssätt att personalen visar lyhördhet och inlevelseförmåga i den enskildes förhållanden att den enskilde ska ha ett reellt inflytande över de insatser som ges LSS övergripande mål ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet den enskilde får möjlighet att leva som andra, trots sin funktionsnedsättning Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har urskiljt ett antal kvalitetsområden, så kallade kvalitetsindikatorer som beskrivs i termer av att tjänsterna svarar mot de mål (lagar, förordningar, föreskrifter) som beslutats samt att de: Bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet Utgår från en helhetssyn, är samordnande och präglas av kontinuitet Är kunskapsbaserade och effektivt utförda Är tillgängliga och jämlikt fördelade 45

50 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) Är trygga och säkra och präglas av rättsäkerhet i myndighetsutövningen Enligt Socialstyrelsen kan insatsen daglig verksamhet vara organiserad på olika sätt, men bör innehålla både aktiviteter med habilitering och mer produktionsinriktade uppgifter. Verksamhetens omfattning bör följa samma riktlinjer som i arbetslivet, men måste anpassas efter individuella behov och önskemål. Ett övergripande mål bör vara att utveckla den enskildes möjlighet till arbete. Följande kvalitetskrav är tagna ur Analys, fokusgruppsarbete och deltagarundersökning av Daglig verksamhet Den dagliga verksamheten skall ta tillvara deltagarnas egna intressen och önskemål i den mån det är möjligt. Grunden i arbetssättet är att arbeta efter ett bemötande och ett förhållningssätt som främjar individens utveckling, självständighet och alla människors lika värde. Skall-krav Utformning av och innehåll i arbetet Det urval av sysselsättningsformer som erbjuds inom daglig verksamhet skall breddas och utvecklas efter deltagarnas behov och möjlighet att delta i arbetslivet. Verksamheter med inriktning tydliggörande pedagogik, Snoezelen, individuellt utarbetade scheman och arbeten skall finnas för de deltagare som behöver det. I genomförandeplanen skall det sättas upp mål för varje deltagare med mål och delmål. Kontaktpersonen på daglig verksamhet ansvarar för dess uppföljning. Strukturen för detta skall följa de rutiner som gäller för MITT MÖTE. Verksamheten skall utföra löpande utvärderingar och uppdateringar genom observationer i det dagliga arbetet som redovisas genom dokumentation, veckoplanering, pedagogmöten och kontinuerlig tillgång till pedagogisk handledning. Deltagarna skall ha ett meningsfullt, individuellt anpassat och utvecklande arbete. Deltagarna skall känna sig trygga på sin arbetsplats/dagliga verksamhet. Deltagarna skall trivas på sin arbetsplats/dagliga verksamhet. Arbetet/aktiviteterna skall vara individanpassade utifrån varje deltagares behov, intressen och dagsform. Deltagarna skall få stöd och hjälp i det dagliga arbetet och i det sociala umgänget. De skall vid behov få sin dag tydliggjord och möjligheter att kommunicera efter behov och förmåga. De deltagare som har behov av tydliggörande pedagogik skall få det. De deltagare som behöver hjälp och stöd i att göra vardagen tydlig och begriplig, så att deras självständighet ökar skall få det. De deltagare som har behov av alternativa kommunikationssätt skall erbjudas det. De deltagare som behöver hjälp med att lära sig det sociala samspelet och de regler som finns på en arbetsplats, att arbeta i grupp, sköta sin hygien och respektera varandra skall få det. De deltagare som har behov av ständig tillsyn och stöd skall få det. Alla deltagare skall ha individanpassade scheman. De deltagare som behöver hjälp att förflytta sig, gå på toaletten, klä på och av sig, motorisk träning och utveckling av sin kommunikation skall få det. De deltagare som behöver mindre och lugnare miljö skall få det. De deltagare som akut behöver uppsöka sjukvården skall få stöd av personal. 46

51 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) De deltagare som har behov av personalstöd i form av att personal äter pedagogisk måltid skall få det. De deltagare som har funktionshinder som gör att de är mindre stresståliga och har svårt med koncentration och uthållighet skall erbjudas miljöer som är anpassade efter deras behov. De deltagare som har mycket stora fysiska, sociala och psykiska omvårdnadsbehov skall få sina behov tillgodosedda. De deltagarna som har behov av ett brett utbud skall få det. Deltagarna skall kunna prova på arbete utanför sin ordinarie dagliga verksamhet. De deltagare som har behov av att arbeta på mer än ett ställe ska få möjlighet att göra det, t ex 50 procent 50 procent. Deltagare som har önskemål/behov av att byta arbetsställe skall erbjudas andra alternativ i den mån det är möjligt. Deltagare som behöver förlängd kartläggning skall erbjudas det. Deltagarna skall kunna göra studiebesök utanför sin ordinarie dagliga verksamhet. Daglig verksamhet skall varje månad erbjuda minst en aktivitet med koppling till en aktuell samhällsfråga. Aktiviteten skall möjliggöra för deltagaren att utifrån sina förutsättningar förstå, delta och påverka samhället. Självbestämmande Deltagarna skall ges möjlighet att välja daglig verksamhet efter motivation, styrkor och intressen. Deltagarna skall veta hur de ska göra om de vill byta arbetsplats/daglig verksamhet. Deltagarna skall ges möjlighet till inflytande för att kunna påverka sin arbetsdag. Deltagarna skall ges möjlighet att vara med och bestämma vem som ska vara med på samverkansmöten. Deltagarna skall ges möjlighet att utveckla sin självständighet. För att öka självförtroendet, känna större demokratisk anda och få en känsla av sammanhang och delaktighet deltar alla efter förmåga i daglig verksamhets planering. Personalens kompetens, stöd och fortbildning Personalen skall ha/få adekvat utbildning/fortbildning som krävs för att klara uppdraget. Personalen skall ha tillgång till handledning. Personalen skall ha kunskap om deltagarnas funktionsnedsättningar och hur de påverkar den enskilde individen. Personalen skall ha enhetsspecifika kunskaper. Föreståndartjänster skall finnas på lantbruket (där kompetens krävs kring djur och lantbruk) och på tvätten (där kompetens krävs kring maskiner och hantering av tvättgods). Det skall finnas personal med pedagogisk högskoleutbildning med inriktning mot personer med olika funktionshinder att tillgå inom varje verksamhet. De skall ha ett övergripande ansvar att handleda övriga medarbetare på arbetsplatsen både teoretiskt och praktiskt för att säkerställa varje deltagares behov av stöd i daglig verksamhet. Specialpedagog som har ett övergripande ansvar att handleda personal i frågor som rör det pedagogiska arbetet kring deltagarna skall finnas. I uppdraget ingår att utbilda personalen i bedömningar, kommunikation, bemötande och förhållningssätt. Personalen skall ges möjlighet att rotera inom olika dagliga verksamheter. Personalen skall ges tid för dokumentation. Tid som är deltagarfri. 47

52 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) Personalen skall ges tid för planering för såväl individuell planering för deltagna som för gemensam planering på arbetsplatsen. Tid som är deltagarfri. Samverkan Det skall finnas tid till stormöten cirka en gång per månad, så att all personal får samma information samtidigt. Det skall finnas möjlighet till fortbildning och föreläsningar. Tid som är deltagarfri. Personalen skall ges tid till nätverksträffar, genomförandeplaner, samverkansmöten. Tid som är deltagarfri. Personalen skall ges tid för samverkansmöten med daglig verksamhet, boende, deltagare, god man och övrigt nätverk. Tid som är deltagarfri. Samråd motsvarande arbetsplatsträffar skall erbjudas deltagarna minst en gång per månad. Verksamheten skall ha samarbete med andra aktörer. Lokaler och utrustning Det skall finnas väl anpassade lokaler för verksamheten. Det skall finnas datorer inom daglig verksamhet som ett arbetsredskap för deltagarna. Det skall finnas tillgång till fordon så att verksamheten kan bedrivas utanför befintliga lokaler. Inventarier som går sönder skall ersätts. De tekniska hjälpmedel och övriga hjälpmedel som behövs skall finnas. Den utrustning som finns i dag skall finnas även i fortsättningen. Mervärden Personal ges möjlighet att dela med sig av sina kunskaper till kollegor inom andra verksamheter = lärande organisation Dagliga verksamheter bör samverka över gränserna och anordna aktiviteter som alla deltagare kan vara med i. Deltagarna bör i större utsträckning än i dag kunna påverka sin semestertid. 48

53 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) 6. Personal 6.1 Gällande arbetsrätt Samverkan Vid upphandling av driftentreprenader kan arbetsrättsliga relationer komma att påverkas. Anställningsförhållanden kan förändras genom byte av arbetsgivare. Övertalighet kan uppstå på grund av arbetsbrist. Beslut om att ta in anbud är en fråga som omfattas av arbetsgivarens förhandlingsskyldighet enligt 11 MBL. Det är dock möjligt att det blir aktuellt med minst tre förhandlingar enligt 11, 14 och 38 MBL. Inför: Beslutet att konkurrensutsätta verksamheten, 11 MBL Antagande av anbudsgivare som entreprenörer, 38 MBL Övergång av verksamhet eller annan organisatorisk konsekvens därav, 11 och 38 MBL Enligt 39 MBL har arbetstagarorganisationerna vetorätt om de anser upphandlingen bryter mot lagstiftningen. Vid upphandling enligt LOU är vetorätten begränsad till omständigheter som nämns i LOU 10 kap 2 och 15 kap 13. Om den fackliga vetorätten används felaktigt kan organisationen bli skadeståndsskyldig. Samverkan med de fackliga organisationerna får inte äventyra LOU:s regler om att upphandlingen ska vara självständig och strikt affärsmässig. Arbetet får inte enligt LOU gynna den kommunala egenregin på externa anbudsgivares bekostnad; samtidigt kan de fackliga organisationerna tillföra erfarenhet och kunskap om verksamheten. Arbetsmiljö Ansvarsförhållandet enligt arbetsmiljölagen (1977:1160, AML) kring entreprenörer som verkar i kommunens lokaler måste tydliggöras. Det blir särskilt aktuellt om entreprenörerna inte själv hyr lokalerna av fastighetsägaren. Anställningsskydd Vid konkurrensutsättning blir flera bestämmelser enligt LAS aktuella. Främst är det: 6 LAS om verksamhetsövergång 7 LAS om arbetsbrist som saklig grund för uppsägning 22 LAS om turordning 25 LAS om företrädesrätt Om det är frågan om verksamhetsövergång enligt lagens mening (vilket detta bedöms vara) så övergår anställningsavtalen automatiskt till entreprenörerna. Den anställde har dock rätt att tacka nej till att följa med i övertagandet. Den anställde ska i skälig tid ange om han/hon önskar utnyttja sin rätt att stanna kvar. Kommunens omställningsavtal gäller inte för dem som tackar nej till att följa med i en verksamhetsövergång. Om en anställd väljer att stanna kvar hos utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen kan det uppstå arbetsbrist på grund av övertalighet inom förvaltningen. 49

54 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) I förfrågningsunderlaget ska anbudsgivarna göras uppmärksamma på reglerna vid verksamhetsövergångar. Då behovet av kontinuitet för deltagarna är stort måste de utvalda entreprenörerna lämna god information om sig själva till medarbetarna och vidta alla rimliga åtgärder för att uppmuntra dem att följa med till de nya arbetsgivarna. Att verksamheten byter utförare innebär i sig inte skäl till uppsägning. Precis som nämndes i förra avsnittet övergår anställningarna till entreprenörerna. Det finns dock inget förbud mot uppsägningar som sker av ekonomiska, tekniska eller organisatoriska skäl som skulle ha skett oavsett överlåtelsen. I de fall personal väljer att utnyttja sin rätt att stanna kvar hos utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen kan en övertalighet uppstå. Det i sin tur är en saklig grund för uppsägning. Uppstår övertalighet är det dock inte vare sig säkert eller troligt att det är just de anställda som valt att stanna kvar som betraktas som övertaliga. Det kommer i så fall med all säkerhet att bli en fråga om turordning. Praktiska skäl talar för att så kallade övergångsförhandlingar bör äga rum mellan de fackliga organisationerna och de tillträdande entreprenörerna om den praktiska hanteringen vid övertagandet. Erfarenheter från andra kommuner visar på att det kan vara värdefullt att kommunen deltar vid dessa förhandlingar. Kollektivavtal I bilaga 2 redovisas årsarbetstidsavtal och avtal om måltidsuppehåll. Det senare avtalet gäller endast vissa enheter. 6.2 Gruppledare och aktivitetshandledare All personal erbjuds fortsatt anställning på respektive daglig verksamhet med samma anställningsvillkor. De tillträdande entreprenörerna tar över arbetsgivaransvaret med allt vad det innebär. Entreprenörerna har rätt att på sikt organisera verksamheten utifrån sina förutsättningar. Den personal som väljer att inte följa med vid övertagandet kan således inte arbeta kvar på den aktuella dagliga verksamheten. En övertalighet kan uppstå inom daglig verksamhet. Hur det hanteras beror dels på hur många som väljer det alternativet och hur många vakanta tjänster som finns inom verksamhetsområdet vid det tillfället. De som väljer att stanna kvar i kommunen kommer att erbjudas placering inom andra dagliga verksamheter. Finns inte tillräckligt med vakanta tjänster så uppstår en arbetsbrist på grund av övertalighet. 6.3 Arbetskonsulenter, specialpedagog, friskvårdskonsulent och hantverkare I Slussen finns i dagsläget tre arbetskonsulenter. Arbetskonsulenterna har bland annat till uppgift att kartlägga, placera och följa upp de deltagare som fått ett beslut om rätt till daglig verksamhet. Specialpedagogens ansvarsområde är att ha det övergripande ansvaret för att det pedagogiska arbetet fortskrider och utvecklas inom kommunens enheter. Denna kompetens är av vikt för att driva det pedagogiska arbetet. I friskvårdskonsulentens uppdrag ingår planering, handledning och utbildning av personal. Denna tjänst avropas från Slussen. I hantverkarens uppdrag ingår bland annat att specialanpassa hjälpmedel och miljön utifrån varje enskild brukares behov. 50

55 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) 6.4 Administrativ personal De administrativa uppgifterna inom verksamheten sköts av en assistent. 6.5 Enhetschefer Urvalet av enheter för konkurrensutsättning kommer sannolikt att beröra samtliga enhetschefer. Av denna anledning kan ingen av enhetscheferna sägas vara berörd av en verksamhetsövergång, varför krav inte bör ställas på entreprenören att överta enhetschefer. Detta kan innebära att övertalighet uppstår. Vidare pekar erfarenheter från vissa andra kommuner visar på att den enskilt viktigaste aspekten för att skapa bra förutsättningar för en entreprenör är att denna får möjlighet att tillsätta chefer utifrån sina egna kriterier. 51

56 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) 7. Lokaler 7.1 Hyra, övertagande eller fri disposition I riktlinjerna för konkurrensutsättning av verksamhet i Halmstads kommun finns följande anvisning: I de fall där det är viktigt för konkurrensutsättningsmöjligheterna ska kommunen säkerställa att inflytandet över lokaler och inventarier finns kvar hos kommunen. Kommunen ska i sådana fall behålla inflytandet antingen som fastighetsägare eller som hyresgäst. Det är viktigt att kommunen kontrollerar infrastrukturen för att behålla framtida handlingsfrihet. Kommunen äger eller hyr lokalerna. Det pris som lämnas vid anbudsgivningen blir i detta fall givetvis lägre, då entreprenörerna inte har några lokalkostnader. I teorin går detta jämnt upp och kommunen får samma slutkostnad för lokalerna. Nackdelarna med denna lösning kan vara att kommunen som hyresgäst blir en tredje part i diskussioner mellan entreprenörerna och fastighetsägaren. Erfarenheterna från andra kommuner visar på vikten av att ansvarsfördelningen är tydlig för olika aspekter av lokalfrågor. 7.2 Fastighetsskötsel Det måste framgå av ett förfrågningsunderlag huruvida vård av grönytor och snöröjning ingår i fastighetsskötseln. 7.3 Inventarier Entreprenörerna föreslås kostnadsfritt överta inventarierna, och ska återlämna dem i motsvarande skick vid slutet på avtalsperioden. Erfarenheterna från andra kommuner visar inga svårigheter med denna modell. Det är dock angeläget att ansvarsförhållandena för reparationer och nyanskaffningar under avtalstiden klargörs i avtalet. 52

57 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) 8. Administrativa konsekvenser 8.1 It och it-säkerhet Frågan kring deltagarnas dokumentation behöver utredas vidare. Kommunen använder verksamhetssystemet Procapita. Slussen måste ha behörighet till den dokumentation och andra system av vikt för inspektion som en entreprenör använder. I samband med detta måste tydliga rutiner och ansvarsförhållanden fastställas. Av vikt att belysa är det löpande informationsutbytet mellan Slussen och en verksamhet. Om sådant utbyte ska ske via e-post måste både kommunen och entreprenören kunna säkerställa integriteten i dessa system (exempelvis genom tydliga rutiner likväl som kryptering). 8.2 Lunchavgifter för deltagare och personal Deltagare inom daglig verksamhet erbjuds subventionerad lunch. Priset som debiteras deltagarna är för närvarande 36 kronor per portion, medan utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens kostnad är 46 kronor per portion. I vissa fall är kostnaderna högre beroende på att några enheter inte kan få mat levererat till sig, utan måste äta på restaurang. Debitering till deltagarna sker månadsvis i efterskott via faktura. Att lunch erbjuds i verksamheten ska vara ett krav på entreprenörerna. Det torde stå entreprenörerna fritt att välja leverantör av luncherna, och entreprenörerna ska också själva debitera deltagarna för lunchen. För att undvika ekonomisk ojämlikhet mellan deltagare i kommunal samt upphandlad daglig verksamhet måste dock priset för luncherna vara detsamma, och utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens rätt att fastställa detta ska inte ändras. Detta innebär att entreprenörerna måste beräkna sin nettokostnad för luncher och inkludera denna kostnad i anbudet. 8.3 Konsekvenser för socialförvaltningens handikappomsorg Inom ramen för handikappomsorgen på socialförvaltningen drivs gruppbostäder för flertalet av de deltagare som är aktuella för daglig verksamhet. Med daglig verksamhet i såväl privat som kommunal regi ökar kontaktytorna för de gruppbostäder som socialförvaltningen svarar för, själva eller via entreprenad. Det ovanstående torde även ha bäring på socialförvaltningens handläggare, i den mån de har kontakt med deltagarna under deras tid i daglig verksamhet. 8.4 Konsekvenser för gymnasiesärskolan och särvux Konkurrensutsättningen kan komma att påverka gymnasiesärskolan och särvux, främst rörande möjligheten att få praktikplatser i den dagliga verksamheten. Det bör i avtal framgå att en entreprenör ska tillhandahålla praktikplatser för eleverna i gymnasiesärskolan. Det bör även finnas rutiner för övergångar mellan gymnasiesärskolan och den dagliga verksamheten liknande de som i dag finns mellan gymnasiesärskolan och daglig verksamhet. Det ska vara möjligt att kombinera särvux med deltagande i daglig verksamhet. 53

58 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) 9. Kommersiella villkor 9.1 Avtalslängd Avtalstiden bör vara av sådan längd att verksamheten ges rimlig chans att utvecklas så att syftet med upphandlingen uppnås. Avtalstidens längd är en avvägning mellan olika intressen. Långa avtalsperioder ger bättre kontinuitet i verksamheten, samt gör att personal lättare kan känna trygghet hos sin arbetsgivare. Därtill kan långa avtalstider göra entreprenörerna mer benägna att delta i upphandlingen. Korta avtalsperioder gör att kommunen på ett naturligt sätt lättare kan skilja sig från entreprenörer man är mindre nöjd med. Arbetsgruppen förordar en avtalsperiod om tre år med ensidig möjlighet till förlängning med två år som en kompromiss mellan de synsätt som nämnts ovan. 9.2 Ekonomiska villkor Erfarenheter från andra upphandlingar visar på vikten att vara medveten om konsekvenserna beroende på principer för prissättning. Vid en eventuell upphandling föreslås pris baserat på insatsnivå (se Bilaga 1) samt hel- respektive deltid hos deltagaren. Därtill ska ersättning endast ges till entreprenörerna för belagda platser i verksamheten. En bonus bör införas i de fall entreprenörerna medverkar till att deltagare kommer i anställning, med eller utan statligt stöd. 9.3 Kontraktsstyrning Det är inte rimligt att kommunen endast har hävning av avtalet som val om missnöje med entreprenörernas utförande uppstår. Det behövs verkningsfulla sanktioner vid situationer som inte är tillräckligt stora för hävning av avtalet men som är för stora för att kunna passera utan korrigeringar. Någon form av ekonomiska sanktioner som styrmedel bör skrivas in i avtalet. Det bör i förfrågningsunderlaget med bifogat avtalsförslag preciseras vad som kan anses vara väsentligt kontraktsbrott samt den strukturella processen kring hur kommunen framför klagomål. 54

59 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) Bilaga 1: Insatsnivåer Nivå 1 Deltagaren har daglig verksamhet som är individuellt integrerad inom ordinarie arbetsmarknad. Personal från daglig verksamhet följer upp med viss regelbundenhet och kan vid behov komma för att ge stöd till personen och/eller handledaren på arbetsplatsen. Nivå 2 Deltagaren arbetar i ett arbetslag/-grupp med stöd av personal inom daglig verksamhet. Deltagaren är självständig i sitt arbete, men kan behöva stöd för att komma igång med aktiviteter/arbetsuppgifter. Personal kan även medverka i enstaka moment, men behöver inte vara med hela tiden som aktiviteten/arbetet pågår. Nivå 3 Deltagaren behöver av fysiska, psykiska eller sociala skäl personal som är närvarande och kan ge stöd kontinuerligt, vid flera moment när olika aktiviteter/arbetsuppgifter utförs. Nivå 4 Deltagaren har av fysiska, psykiska eller sociala skäl omfattande behov av nästan oavbruten uppmärksamhet och personal som är närvarande i stort sett hela tiden. Det krävs även tid för motiveringsinsatser. Nivå 5 Deltagaren har fysiska/psykiska omvårdnadsbehov eller har andra behov som är av den art att han/hon behöver minst en personal för att kunna delta i verksamheten. Ofta innebär detta kravspecifika lösningar i den dagliga verksamhetens utformning. Nivå 6 Deltagaren har ett exceptionellt stort behov av personalstöd. Dessutom krävs i regel att annan personal arbetar i närheten för att kunna ge stöd vid behov. Ofta krävs specialanpassade lösningar i den dagliga verksamhetens utformning och/eller läge. 55

60 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) Bilaga 2: Centrala och lokala kollektivavtal Årsarbetstidsavtal Plats Rådhuset, Halmstads kommun Företrädda av För Halmstads kommunstyrelses förhandlingsdelegation Bertil Nilsson, Ingegerd Sahlström, Ann-Charlotte Westlund, Karin Odhnoff, Leif Johansson, Anette Johansson och Mari Årzén För Kommunal Michael Svensson, Bengt Åkerblom, Lotta Olesen Rosén och Carin Söderberg 1 Efter enskilda och gemensamma överläggningar är parterna överens om att bilagda årsarbetstidsavtal skall gälla fr o m på Hemvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen samt Arbetslivsförvaltningen 3. Parterna är vidare överens om att bilagda årsarbetstidsavtal ersätter tidigare årsarbetstidsavtal för Hemvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen samt Arbetslivsförvaltningen. Parterna är samtidigt överens om att de som idag tidigare accepterat erbjudande om årsarbetstidsavtal fortsättningsvis skall ha anställningsvillkor enligt bilagda avtal. 2 Parterna är samtidigt överens om att beviljade lönetillägg t o m upphör att gälla och fortsättningsvis ingår i månadslönen för de arbetstagare vilka har fått lönetillägg beviljat. 3 Parterna är överens om att utvärdera tillämpningen och effekterna av bilagda avtal en gång per år. 4 Uppsägning av avtalet kan ske med en ömsesidig uppsägningstid på tre månader. 5 Förhandlingarna förklarades avslutade 3 Arbetslivsförvaltningen ingår sedan i utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. 56

61 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) Vid protokollet Leif Johansson Justeras Karin Odhnoff Halmstads kommun Michael Svensson Kommunal ÅRSARBETSTIDSAVTAL Anställningsvillkor för personal med ÅRSARBETSTID 1. Definition Anställning enligt detta årsarbetstidsavtal ligger i linje med kommunstyrelsens fattade beslut angående Rätt till heltid, möjlighet till deltid, utgångspunkten skall därmed vara heltidsanställningar på hemvårdsförvaltningen, socialförvaltningen samt arbetslivsförvaltningen. Anställning med årsarbetstid innebär att hela tjänsten ska användas när/där verksamheten har behov av personalinsatser. Anställning enligt detta avtal innebär att del av tjänst kan vara icke arbetsplatsförlagd, vilket arbetsgivaren ansvarar för förläggning av. 2. Arbetstidsschema Arbetstagare har ett arbetstidsschema i grunden på sin fasta eller tillfälliga placering, som bl.a. anger fridagar. Under semester, sjukdom och annan ledighet skall det senaste schemat gälla. 3. Årsarbetstid Arbetsplikt råder under ett fastställt antal timmar per år med; timmar (52 veckor x 40timmar) för helgfri vecka exklusive lätthelger enligt AB, timmar motsvarande heltid (52veckor x 37 timmar), timmar (52 veckor x 36,33timmar) nattpersonal enligt AB timmar (52 veckor x 33 timmar) nattpersonal enligt lokalt avtal (F-prot 75/02) - Begränsningsperiod gäller enligt bestämmelserna i AB. Arbete skall anges i schema, undantagsvis de arbetstagare som har valt att del av tjänsten icke skall vara arbetsplatsförlagd. Schemat för efterföljande begränsningsperiod skall fastställas senast 14 dagar före ikraftträdandet eller enligt överenskommelse med arbetstagaren. Avräkning sker löpande vid sjukdom, semester och tjänstledighet. Resterande timmar är att se som arbetspliktiga, ingår i årsarbetstidssaldot. 57

62 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) 4. Dagarbetstid Arbetstid för bestämd dag är fastställd så snart ansvarig chef avtalat med den anställde om arbete angiven dag. Den anställde ska ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar enligt bestämmelserna i Arbetstidslagen (veckovila). Då ledig personal tillfrågas om arbetspass sker detta genom att behörig chef tillfrågar personal med lägre saldo före personal med högre saldo. 5. Förändring av sysselsättningsgrad Förändringar i sysselsättningsgraden får äga rum högst en gång perår utöver lagstadgad ledighet. Förändringen av sysselsättningsgrad sker i samband med avstämningstillfället den 31:e mars. Vid förändring av sysselsättningsgraden skall ansvarig arbetsledare skriftligen informeras tre månader innan förändringen 6. Nattjänstgöring Vid arbete som vaken natt enligt AB eller enligt av schema fastställd vaken nattpass ersätts arbetad tid med 1,02*timtid. 7. Semester och annan ledighet Arbetsgivare och medarbetare har ett gemensamt ansvar för att gällande lagar och avtal följs, t ex semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsmiljölagen. Huvudansvaret åvilar dock arbetsgivaren. Samtliga semesterdagar enligt bestämmelserna i AB skall omvandlas till timmar enligt reglerna i AB vid varje enskilt semesteruttag och avräknas på motsvarande sätt från årsarbetstidssaldot. Detta avser även sparade semesterdagar. Timmar motsvarande högst 40 semesterdagar får överföras till nästkommande år enligt bestämmelserna i semesterlagen. Vid huvudsemestern ska arbetstid som icke är schemalagd medräknas. Semesterdagstillägget utbetalas när semesterdag tas i anspråk. Arbetstagares önskemål om förläggning av semesterledighet och annan ledighet tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav. 8. Sjukfrånvaro, vård av sjukt barn, föräldrarledighet, tjänstledighet utan lön mm 8.1. Sjukledighet Vid sjukledighet upp till 14 kalenderdagar görs avdrag på lön med faktiska timmar och motsvarande antal timmar avräknas årsarbetstidssaldot Vård av sjukt barn, föräldraledighet, tjänstledighet utan lön Vid ledighet angående vård av sjukt barn, föräldraledighet och tjänstledighet utan lön upp till 14 kalenderdagar görs avdrag på lön med faktiska timmar och motsvarande antal timmar avräknas 58

63 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) årsarbetstidssaldot. För icke schemalagd arbetstid ska avdrag på lön samt avdrag från årsarbetstidssaldot vid ledighet enligt ovan totalt vara timmar motsvarande aktuell sysselsättningsgrad Övrig frånvaro överstigande 14 dagar beräknas enligt följande: Löneavdrag enligt procentsats av lönen. Avräkning av tid enligt procentsatsen x kalenderdags kvot x antal frånvarodagar. Kalenderdagskvot för heltid beräknas enligt nedan: - 40 timmar/5 kalenderdagar =8,00 timmar - 37 timmar/7 kalenderdagar =5,28 timmar - 36,33 timmar/7 kalenderdagar=5,19 timmar - 33 timmar/7 kalenderdagar = 4,71 timmar 9. Obekväm arbetstid Tillägg utges för allt arbete som fullgjorts på tid enligt Bilaga A till AB är obekväm arbetstid. 10. Fyllnadstid/ övertid Fyllnadstid/övertid utgår enligt AB om arbetet är beordrat av arbetsledare i en akut situation. Ersättning kan utgå i pengar enligt AB, bil A eller tid som då avräknas från årsarbetstiden enligt följande: Fyllnadstid avräknas med timme mot timme Enkel övertid avräknas med 1,5 * timtid Kval. övertid avräknas med 2,0 * timtid 11. Utbildning på ledig tid ( t.ex. arbetsplatsträffar, informationsmöten) Utbildning på ledig tid avräknas av årsarbetstiden med timme mot timme. 12. Jourbiträde inom socialförvaltningen Vid inringning på jourbiträdestjänst ska avräkning från årsarbetstiden räknas som om passet vore vårdare med nattjänstgöring. 13. Resersättning vid arbete på flera arbetspass under arbetsdagen Resersättning utgår vid resa mellan olika arbetsplatser enligt kommunallagens bestämmelser då arbete sker på flera arbetsplatser under samma arbetsdag. 14. Årsarbetstid för visstidsanställda Visstidsanställda ges möjlighet att utöver vikariat för ordinarie befattningsinnehavare dessutom vikariera för ej namngiven fysisk arbetstagare under förutsättning att vikariatstiden för den ordinarie befattningsinnehavaren är längre än tre månader. 15. Avstämningsperioder 59

64 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) Avstämningsperioder är den 31 oktober samt den 31 mars då även saldoavstämning görs. Saldot i mars skall vara max 50 timmar plus eller minus. Om det i något specifikt fall ej varit möjligt att reglera saldot under avstämningsperioden pga. sjukdom eller dylikt kan, efter godkännande av arbetsgivaren, ett större eller mindre saldo överföras till nästa avstämningsperiod. Vid förändring av anställningen inom årsarbetstidsavtalet ska tidssaldon avstämmas. Eventuella saldon kan medföljas till anställning inom årsarbetstidsavtalet efter godkännande av berörd chef. Då anställning avslutas skall tidssaldot nollställas. Har saldot ej överenskommits före ändringsdagen ( i ledighet eller pengar), sker regleringen automatiskt i pengar genom löneutbetalning eller löneavdrag (1/165). Avtal om måltidsuppehåll Parter: Halmstads kommun genom kommunstyrelsens förhandlingsdelegation och KOMMUNAL Företrädda av: för kommunen Leif Johansson för arbetstagarparten Lars-Arne Strivall 1 I enlighet med AB överenskom parterna om möjlighet för utbyte av raster mot måltidsuppehåll för arbetstagare inom följande arbetsställen inom arbetslivsförvaltningen 4 fr o m dagens datum: Bofinksvägen Klockarevägen Muraregatan 5 Företagsgrupperna Ekengruppen 6 Kulan 7 2 Förhandlingarna förklarades avslutade. Vid protokollet Leif Johansson Justeras För Halmstads kommun För arbetstagarparten 4 Arbetslivsförvaltningen ingår sedan i utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. 5 Ingår numera i DV Kadriljen. 6 Ingår numera i DV Kadriljen. 7 Ingår numera i DV Kadriljen. 60

65 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) Leif Johansson Lars-Arne Strivall 61

66 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) Bilaga 3: Synpunkter från kommunala förvaltningar Socialförvaltningen, avdelningen för stöd och service, handläggningsenheten Förstudien och tankarna kring verksamheten uppfattas som ambitiösa och har en positiv och nytänkande framtoning. Från socialförvaltningens myndighetsutövning följer här ett antal synpunkter som påverkar vår enhet utifrån utredning och beslutsfattande kring daglig verksamhet. Utifrån att Slussen blir en fristående funktion och navet i verksamheten kommer ett par följdfrågor: Hur lång tid kan Slussenfasen pågå? Det har tidigare förekommit att deltagare har tid en halv dag i veckan på Slussen under en längre period. Ska man räkna detta som att insatsen är verkställd? Slussen fastställer insatsnivå, behov av särkskild introduktion och arbetstid. Om god man/brukaren inte är nöjd med omfattningen eller placeringen och inte får gehör för detta hos Slussen, vad händer då? Ska man gå tillbaka till myndighetsutövningen igen? Hela förstudien andas att verksamheterna ska vara individuellt anpassade utifrån brukarens behov och då också vad den enskilde orkar med. Ska vi då tolka det som att vi kommer att komma bort från diskussionerna om hur länge brukaren orkar vara på dagligverksamhet, t ex halvtid, eller två halvdagar i veckan. Eller kommer Slussen att ha veto i dessa frågor när det gäller vissa brukare, trepartssamtalen vill vi undvika. Vi har brukare som t ex är utagerande verbalt eller fysiskt. Kan detta vara skäl till att man inte kan delta i daglig verksamhet överhuvudtaget, eller ska individanpassningen i princip täcka in alla? Hur hanterar Slussen en situation då det inte finns platser att uppbringa i verksamheten? Hur tänker man kring brukare som i dag är beviljade daglig verksamhet enl SoL? Uppföljningen a placeringarna som ska utföras av Slussen i samråd med soc sekr på Soc förv efter tre månader, sex månader och sedan på årsbasis. I vilken form ska dessa uppföljningar ske? Förväntas soc sekr delta på uppföljningsmöten en gång om året påverkar detta arbetsbelastningen i hög grad. AVD FÖR STÖD OCH SERVICE Handläggningsenheten Anders Gustavsson Enhetschef 62

67 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) Bilaga 4: Synpunkter från intresseorganisationer Yttrande från FUB Halmstad Hylte 63

68 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) 64

69 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) 65

70 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) 66

71 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) 67

72 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) Bilaga 5: Synpunkter från arbetstagarorganisationer Yttrande från Kommunal Sydväst sektion Vård och Omsorg Halmstad Vi är inte positiva till att konkurrensutsätta något av daglig verksamhets enheter. 1.2 Legala förutsättningar Yrkar på att meddelarfrihet skall finnas, nödvändigt med hänsyn till personal, deltagare och allmänhet. Vi understryker vikten av bra kontroll och uppföljning. 4.4 Relationer till LSS, SOL och andra insatser/aktörer Det måste finnas tydliga riktlinjer vem som står för kostnader när daglig verksamhet är stängt eller när deltagaren måste vara hemma eller åka hem av någon anledning. Det skall finnas riktlinjer för om hur man löser transporterna till och från daglig verksamhet för de deltagare som inte kan åka färdtjänst. 4.6 Arbetsgruppens förslag till omfattning Vår uppfattning är precis som arbetsgruppens: att Slussen, de individuella placeringarna och företags- /förvaltningsgrupperna inte skall omfattas av konkurrensutsättningen. Vi anser att även friskvårdskonsulenten skall ingå i den grupp som kommunen fortfarande har ansvar för. 6.1 Gällande arbetsrätt Arbetsmiljö Det skall finnas företagshälsovård för personalrelaterade ärenden. Vi trycker på att man är tydlig med att det är en verksamhetsövergång det handlar om. 7.2 Fastighetsskötsel Vi understryker vikten av att det måste framgå i ett förfrågningsunderlag huruvida vård av grönytor och snöröjning ingår i fastighetsskötseln. 9.1 Avtalslängd Vi förordar avtalslängd på 3 år om det nu blir någon konkurrensutsättning alls. Halmstad som ovan [ ] KommunalSydväst Sektion Vård och Omsorg Halmstad LottaOlesenRosén ordförande 68

73 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) Bilaga 6: Övriga synpunkter Inga remissyttranden har inkommit från övriga förvaltningar i kommunen. Yttrande från DV Kadriljen team 1 Varför inte låta företags/förvaltningsgrupper ingå i anbudet. De bör ju vara lika kompetenta som kommunens företrädare att förhandla med företag o likn. och några lokaler ska ju ändå inte ingå i upphandlingen? Vad innebär ensidig förlängning? s. 26 Förtydligas! Avtalet ska vara långt med tanke på deltagarnas behov av kontinuitet, trygghet och stabilitet. Varje gång en sådan här förhandling startar påverkas verksamheten, det är oundvikligt. Vårt förslag är 5 år + förlängning med 2år. I de fall entreprenören inte fungerar är ju 3 år ändå för länge och det hela ska avbrytas i förtid. Hur kommer verksamhetens inriktning tydliggöras i avtalet? Vi utgår från att varje enhets inriktningar beskrivs i detalj i underlaget, detta för att säkerställa befintlig mångfald och kompetens. Arbetstiden läggs förslagsvis mellan kl 9 och 15 står det på s. 15. Med tanke på kontinuiteten o.s.v. vore det lämpligt att skriva så som det gjorts när det gäller ändring av inriktning på verksamheten. Alltså att det inte får ändras utan godkännande av verksamhetschefen. Vilket innebär att deltagarna får behålla de tider de har nu. Vilken verksamhetschef avses, den som tillsatts av entreprenören eller behåller kommunen möjligheten att styra över detta? Förtydligas! Är deltid lika med halv HAB ersättning alltså om man deltar mindre än 3 timmar/dag? Det är oklart vilka kompetenser som ska finnas på slussen. i punkt 5.5 står några i punkt 6.3 några andra. Det blir otydligt, hur kom man fram till just dessa. Arbetsterapeut? Vem kallar till "Mitt möte" om deltagare både bor och har daglig verksamhet i privat regi? Finns någon minimigräns för hur mycket deltagaren måste använda sin plats för att få behålla den? Om deltagaren väljer att göra andra saker regelbundet under DV tid t.ex vuxensärskola, sjukgymnastik o likn. görs då avdrag på den privata aktörens ersättning? Kan detta påverka deltagarens valmöjlighet? Kan deltagare välja att jobba t.ex 50% i privat regi och 50% i kommunal? Är behov lika med önskemål från deltagare? Om deltagare och god man ej anser erbjuden dv plats vara lämplig, får man då ett nytt erbjudande? Ang "skall" kraven. Rätt att få vara i sitt hem vid sjukdom. De deltagare som akut behöver uppsöka sjukvården ska få stöd av personal. Denna personal, ska så snart som möjligt ska bli avlöst av anhörig eller boendepersonal. 69

74 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) Rätt till sommarsemester som alla andra är inget mervärde utan en rättighet! Ska förtydligas vad det gäller antal sammanhängande dagar och när den ska tas ut. I de fall 2 personal krävs för t.ex toalettbesök o förflyttning ( t ex vid användning av lift) ska deltagaren få hjälp av 2 personal. Punkt 5.3 Vad innebär samråd? Hur skiljer det sig från andra former av möten? Vilka ska delta? Förtydligas! OBS: Murargatan finns ej mer! Denna verksamhet heter numera Kadriljen. Har en privat entreprenör skyldighet att ta över las /olasad personal? Har en privat entreprenör möjlighet att använda dv personal både på dv och gruppbostad om den bedriver både och? Vilka krav på kompetens kan då arb.givaren ställa på personalen? Ska en entreprenör ha egna arbetskonsulenter eftersom man specificerar hur de ska arbeta s.19? Eller gäller detta den kompetens som finns på Slussen?Är inte den verksamheten borttagen från utmaningen? Om det ska finnas personal med pedagogisk högskoleutbildning på varje enhet, som ska handleda övrig personal, vem ska då specialpedagogen handleda? I de fall en enhet endast har 2 personal måste då den ena vara högskoleutbildad? Förtydliga! Eftersom personalen ska ha enhetsspecifika kunskaper och samtidigt ges möjlighet att rotera mellan olika dagliga verksamheter ställer vi frågan " Hur många verksamheter förväntas man kunna? Vilka möjligheter har man att få den kompetens man ev. saknar för detta? Övriga frågor Hur kommer Slussens arbete att kvalitetssäkras? Om politikerna bestämmer sig för att säga ja till utmaningen. Hur går man till väga för att välja ut vilka verksamheter som ska beröras? Vilket syfte har politikerna förutom utmanarrätten, med att anta en utmaning? Yttrande från DV Kadriljen, Maria Svensson Sid 19 * Mening som börjar.. : delagare som har behov av att jobba på mer än ett ställe... -att det framgår att det kan vara ett " kommunal"t DV och ett" privat"dv *Mening som börjar..: deltagare har önskemål/behov av att byta arbetsställe.. - att de ska ha den möjligheten även om det arbetsställe de vill byta till är privat,el omvänt. *Mening som börjar.. : deltagarna ska kunna göra studiebesök... - att det ska kunna göra detta även om det ena är privat, el omvändt. Alltså oavsett om man jobbar på ett kommunalt DV, kan man praktisera på ett "privat" DV Sid 15 punkt 5:2 *Mening som börjar: Deltagarna ska delta i verksamhet heltid /deltid... 70

75 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) -Det kanske inte" bara förslagsvis" är arbetstid 9-15, utan att det på något sätt framgår att det är av vikt för deltagare att det är "på dagen man jobbar". Kan ju även var så att man börjar tidigare än 9..( Så inte det blir så att deltagarnas arbetsdag kan börja tex 12 eller senare på dagen. Många deltagare är morgonpigga och vaknar "tidigt" och bara väntar på att få gå till jobbet.) Punkt 5:3 *Mening som det står: där det står att man ska ha två träffar om året... -Att det ska vara minst 1 möte och om behov finns fler. I dag har vi ett mitt möte och i de fall det behövs har vi fler. *Där det står att det är av mervärde att mötena förläggs på kvällstid... -Önskemäl om att det kan vara i anslutning till arbetsdagens början el att avsluta arbetsdagen med mitt möte. Behöver inte vara på kvällstid.( kvällstid för mej är vid tiden) mitt möte. Behöver inte vara på kvällstid.( kvällstid för mej är vid tiden) En tannan tanke är att, om friskvårdaren inte ska vara med i övergång, så borde han ha kontor på slussen. Det har ju de andra dvs specpedagog,arbets konsulenterna. Remissyttrande DV Bohusgatan Vem utser förstudiegruppen? Efter vad vi kan utläsa i remiss versionen kan löner sänkas efter de 12 månaderna. Kan de då också ändra tjänster t.ex. från aktivitetshandledare till gruppledare? Om det t. ex blir Carema kan de då vid behov ta daglig verksamhetspersonal och flytta till boendesidan eller rent av till äldrevården om de vill? Om man väljer att stanna kvar i kommunen, och blir överflödig, erbjud annan arbete som genererar lägre lön. Kan de sänka min lön då? När man talar om av daglig verksamhet 50 % undrar vi 50 % av vad? 50% av deltagarna, verksamheterna eller vad? Vilka av de olika kompetenserna i den lilla projektgruppen finns representerade? och är någon som arbetar direkt med deltagare representerad? Eftersom det står i remissvaret att det är viktigt att representanterna har en bred kompetens. Överallt i remissversionen,talas om kommunens insyns rätt och att kommunen alltid ska se till att lagar och regler följs oavsett aktör? På stormötet senast, fick vi höra från flera ställen att detta inte fungerar i praktiken, vilket gör att misstro väcks mot att aktörerna kan agera lite som de vill om ingen ser till att rapportera missförhållanden. Vi anser att alla som arbetar med deltagare, måste ha fått ut information och att särskilda blanketter 71

76 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) finns att tillgå när regler inte följs, samt att den person man ska kontakta ska kunna nås och att resultat av missförhållanden, tas på allvar. Har det kommit ut på mejl, vem och hur vi ska ta kontakt med vid oegentligheter? Vem har befogenhet att mäta kvalité? Vem jämföra kvaliteten mellan kommunen och annan aktör i framtiden? Yttrande från DV Eketånga 1.2 Legala förutsättningar... sid.5 Formuleringen- När verksamheten drivs av andra än det offentliga... Där skriver man först att offentlighetsprincipen el. meddelarfriheten inte gäller-sedan kommer det i en liten not att meddelarfriheten regleras enl.kommunens tillämplighetsanvisningar... Hur ska man tolka det???? Vad är det som gäller???? Luddiga formuleringar eller vi som inte tolkar rätt!!!! 2.2 LOU sid.8 Det har poängterats att utvärderingskriterierna är det viktiga i anbudsförfarandet - - Varför har man då överhuvudtaget med 2 utvärderingsprinciper - citat- Det anbud som har det lägsta priset- slut citat. 3.3 Erfarenheter från gruppbostäderna Över huvud taget inga kommentarer från personalen!!!!! Vi vet svaret men personalen är en viktig del i en fungerande verksamhet Kvalitetskraven Där kommer deltagarnas rätt till semester först som Mervärde. Det borde vara ett skallkrav. 6.3 Friskvårdskonsulentens uppdrag är för närvarande inte att ta hand om personalen utan deltagarna. Det ska väl inte ändras? Yttrande från AnnaPia Brandt Min roll är dubbel - jag har mina hundar på Hundcenter och jobbar som lärare på Sturegymnasiet, alltså "kund" men också tillhörande UAF. Vissa saker kan vara en personlig tolkning av mål och riktlinjer för jag har inte kollat upp något nu utan utgår från det jag kommer ihåg. Jag reserverar mig också för ev felaktiga ordval eftersom jag anser att det är viktigare att förstå budskapet och vad jag menar än att lägga tid på precist språkval. I grund och botten så gäller ju FNs konvention om mänskliga rättigheter alla människor och Halmstads kommuns vision om alla innevånares tillgång till och deltagande i samhället. Daglig verksamhet har bla ett verksamhetsmål att deltagarna ska komma ut i arbete, möta människor och "normal verklighet" för förståelse och för att känna delaktighet i samhället. Men också omvänt - vanliga människor möter nog lika få människor med funktionshinder och deras vardag och verklighet som funktionshindrade möter "normalstörda". Jag har förmånen att möta och prata med deltagare som privatperson och medmänniska varje dag, det är inte mitt arbete. Det ger mig perspektiv på tillvaron och livet med funktionshinder i allmänhet, ökad förståelse för människor jag möter inom mitt yrke men framförallt det är inget främmande och 72

77 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) annorlunda. Det man möter och ser varje dag blir normalt, inte avvikande. Deltagande på lika villkor, för deltagarna och för mig, vi får båda möjligheten och kunskap om varandra. Genom mötet med personal inom annan del av UAF blir vi medvetna om varandras organisationer och vad som finns inom "den andra okända" delen. Så många samverkansvinster som skulle kunna göras. En del av mina elevers framtid finns inom dagligverksamhets område, både bland deltagare men också blivande yrkesabetande. Varför bygga upp fler speciallösningar och funktioner för olika målgrupper när de redan existerar men inte vet om varandra och framförallt inte utnyttjar varandras kunskap och den kunskap som redan finns i samma förvaltning? Det måste ge minskade kostnader och stora samverkansvinster. Tänk om antalet personer som arbetar runt bla funktionshindrade kunde bli färre och följa personerna under fler år och på så sätt göra övergångarna mellan t.ex gymnasie och vuxenliv enklare, inte så många förändringar på en gång, minskad risk att någon hamnar mellan stolarna, trygghet... Det ger ett fantastiskt kunskapsutbyte. Och öven om det inte blev möjligt för Klaragymnasiet att gå på föreläsningen om Alfaprojektet på Sannarp så fick de informationen. Synd bara att det inte går att hitta det på Fronter och att det är svårt att hitta vem man ska vända sig till för att få svar. Möjligheter till möten mellan deltagare i olika åldrar och intressen och personal med olika funktioner Jag hoppas att ett vidare perspektiv på verksamheten tas upp och övervägs. Hur upplever deltagarna sitt arbete, sina möten med "normalstörda" och sina uppgifter? Hur upplever "normalstörda" att arbeta på arbetsplatser med daglig verksamhets grupper? Butiksanställda? (kommer inte på fler just nu) Kunderna? Cafégästerna? Hundägarna? Arbetar man tillsammans eller bara på samma ställe? Hur blir kontakten mellan deltagare och kunder/medarbetare. Jag är t.ex. beroende av att någon tar hand om mina hundar för att jag ska kunna arbeta. Hundcenter ger mig den möjligheten. Mina hundar stortrivs och jag vet att de har det jättebra och jag kan koppla av och koncentrera mig på att jobba. Deltagarna gör detta möjligt. Hundarna i sin tur beroende av att få tillsyn, omsorg, promenader och kel. Omsorgtagare är omsorgsgivare, den som gör aktivt istället för att ta emot. Ett viktigt och riktigt arbete som är betydelsefullt. Det måste framkomma och förekommer säkert inom andra daglig verksamheter i annan skepnad. Yttrande från Cecilia Kristensen, DV Kadriljen Hur kom ni fram till hälften av DV s enheter? Varför valde ni att inte ha samma upplägg som vid förra konkurrensutsättningen? Är det för att företagen lättare ska kunna ge ett bra pris? Varför har ni skrivit arbetstiden mellan 9-15 som ett förslag? Det företag eller entreprenör som får överta verksamheten kan ju då sätta vilken arbetstid de vill som, t ex mellan 8-14 och på så vis minska personalens tid för möten, dagens planering städ och så vidare. De har då också chansen att sänka våra tjänstgöringsgrader. Jag satt med i dokumentationsgruppen och då bestämdes det att gode man alltid ska bjudas in till mitt möte och genomförandeplansmöten vare sig deltagaren är med eller inte på mötena. Personer runt deltagaren (nätverket) ska också bjudas in som t ex sjukgymnast, arbetsterapeut, 73

78 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) logoped och distriktssköterska. Här kan även specialpedagog och friskvårdare bjudas in om behovet finns. Minimum enligt lag är 1 möte per år. Bra att ni sätter 2 stycken möten per år. Jag anser att i personalens kompetens, stöd och fortbildning på sidan 19 ska friskvårdaren in. Precis som med specialpedagogen kan man t ex skriva; Att friskvårdaren ska ha ett övergripande ansvar att handleda personal och deltagare i frågor som rör hälsa och friskvård runt deltagarna. Jag anser att en chefstjänst ska gå med över vid en eventuell övergång på grund av att de känner eller känner till deltagarna och de olika verksamheterna ute på enheterna. Vid en eventuell övergång kan det bli att de är de enda som känner till en verksamhet och dess deltagare. T ex låt oss ta enheten gläntan som har 2 personal som har ca 5 deltagare. Tänk om dessa två personaler väljer att stanna i kommunen vid en eventuell övergång men verksamheten ska gå över. Då står deltagarna utan både personal och chef som känner dem och enhetens specifika inriktning. På sidan 32 bör man förtydliga med att Muraregatan, Kulan och Ekengruppen nu är DV Kadriljen, det kanske behövs en fotnot om detta så entreprenörerna vet vilka enheter måltidsuppehåll verkligen gäller. I bilaga 7 på sidan 38 står inte mitt möte uppsatt. Dessa sitter i deltagarnas pärmar tillsammans med genomförandeplanspapprena och bör komma med. Det är mitt möte som vi följer vid möten ihop med boende, gode man etc. Hur ska ni gå tillväga för att entreprenörerna ska få reda på vilka inriktningar de olika enheterna har? Ska varje enhet beskrivas i detalj i underlaget så att inget missas? Anser att det är viktigt att det inte ska finnas några kryphål. Yttrande från DV Pilefelt Synpunkter på förstudien grundat bl.a. på avsnitt 6.2 HUR SKALL KVALITETSKRAV DEFINIERAS och 8.3. KONSEKVENSER AV FÖRSLAGET Vi vill lyfta fram problematiken hur kvalitetskraven skall kunna identifieras och förtydligas, så att deltagarna fortsättningsvis skall ha möjlighet till varierande arbetsuppgifter samt tillgång till kultur och friskvård under sin arbetsdag. Kommer det vara möjligt att bibehålla och förstärka denna kvalité vid gränsöverstigande arbetsuppgifter och aktiviteter? Nedan är några av de dessa arbetsuppgifter och aktiviteter som inbegriper sammarbete med andra dagliga verksamheter Arbeten som trädgårdskötsel, måleriarbeten, transsporter som exempelvis flyttningar av möbler utförs på ett 15-tal andra dagliga verksamheter. Bil med släp används vid dessa arbetsuppgifter. Tre av deltagarna kör dagligen med elmopeden. Till exempel: Transporter, tvätt- och postrundor, också detta görs i sammarbete med de andra dagliga verksamheterna. 74

79 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) Vi spelar även fotboll, både tjejer och killar var för sig en gång i veckan. Här ingår deltagare från ett 10-tal olika dagliga verksamheter. Vi åker också till Göteborg och Laholm och spelar matcher ett flertal gånger per år. Vi har även på gång att vi skall börja spela mot andra lag i t.ex. Kristianstad och Helsingborg. För att kunna genomföra ovan arbetsuppgifter och aktiviteter behöver vi kunna fortsätta att ha ett nära sammarbeta med de andra dagliga verksamheterna. Kvalitetskraven måste vara mycket tydliga och detaljerade så att dessa gränsöverstigande arbetsuppgifter och aktiviteter kommer att fortsätta och utvecklas. Med vänlig hälsning Johan Lindby Tibbe Orendy Torbjörn Månsson Pilefeltsgruppen Yttrande från DV Violvägen På Violvägens Dv jobbar vi 6 personal och 5 deltagare som har en heltid här, vi har även en deltagare som jobbar 4.5 timmar i veckan. Vi jobbar utifrån varje deltagares individuella behov och arbetsförmåga. Vi jobbar utefter TEACCH modellen och arbetar varje dag med att utveckla och bibehålla de kunskaper vi har i tydliggörande pedagogik/kommunikation. För vissa deltagare använder vi även teckenkommunikation vilket personalen får intern utbildning i.violvägens Dv arbetar en personal till en deltagare och vissa deltagare är beroende av två personal. Vi jobbar som gruppledare och har en anställning på 100 % tjänst. Frågan är om vi kommer att få behålla våra fulla tjänster och våra arbetstider? Eller finns det risk för att Dv och gruppboende kommer att använda samma personal? Vilket då kan leda till minskade tjänster och ändrade arbetstider. En gemensam arbetsgrupp över nätverken, där samma personal jobbar både på Dv och gruppbostaden skulle leda till förvirring, kaos och otrygghet hos våra deltagare. En otrygghet hos våra deltagare leder då till att hot o våld ökar, utvecklingen kan gå tillbaka och ge ett dåligt mående. Utåtagerande och inåtagerande destruktiva beteende kan öka. Den trygghet som finns i våran grupp mellan personal och deltagare bygger på kunskaper som vi kontinuerligt får utbildning i. En trygg arbetsgrupp är ett MÅSTE! Där emot är ett samarbete mellan nätverken också ett måste för att deltagarnas behov och trygghet. Där igenom krävs det att planeringstid avsätts för detta. En oro som redan finns inom gruppen är att: Vad händer och hur skulle deltagarna må individuellt om hela personalgruppen byts ut? Då vi vet att våra deltagare kan behöva flera år att bygga upp förtroende och trygghet. Personal här på Violvägen har en specialutbildning i pedagogiskt arbetssätt byggt på TEACCH modellen. Dessa utbildningar inom detta måste ständigt uppdateras. Vi använder oss mycket utav social träning/adl. Som kan betyda att man gör aktiviteter utanför arbetsplatsen. Vilket är viktigt för dem och ger en utveckling och glädje. Kommer deltagarna att få behålla denna möjlighet? Angående avtal om måltidsuppehåll så finns inte Violvägen med i förstudien. Vi kan inte lämna deltagarna utan uppsikt så därför bör vårt gälla som övriga Dv. Personalens fortlöpande utbildning, deltagarnas aktiviteter och personalstyrkans omfattning fungerar idag väldigt bra, då vi ser att deltagarna utvecklas och mår bra. 75

80 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) En förändring till mindre utrymmen för aktiviteter och mindre personalstyrka kan påverka både deltagare och personal negativt. Yttrande från Agneta Bengtsson, god man Från en orolig Godman och förälder där brukaren bor i Caremas privata gruppboende sedan Det har varit väldigt stora problem och fortfarande fungerar boendet inte på ett tryggt och tillfredställande sätt. Det har varit en väldigt hög personalomsättning och ingen fortlöpande utbildning kring tydliggörande pedagogik. Detta är ett måste för att denna grupp funktionshinder skall fungera. Han har inte haft någon form av fritidsaktivitet förutom att åka hem till föräldrar. Detta har medfört mycket uttåtagerande våld och hot eftersom ingen stimulans har givits. Kommunikation har inte fungerat. Sedan ca 2010 finns brukarens Daglig verksamhet på Violvägen där jätte stora framsteg har gjorts. De har hittat rätta kommunikationsvägar och har många fungerande fritidsaktiviteter där just tydliggörande pedagogik har används som verktyg. Personalen har lyssnat in såväl brukaren som föräldrar och anpassat verksamhet efter detta. Han har därmed fått en väl fungerande individuellt anpassad verksamhet och känner sig trygg i personalgruppen. Detta måste finnas med i planeringen för framtida Daglig verksamhet: Lyhördhet mot Brukaren och hans behov Individuellt anpassad verksamhet Trygg verksamhet ihop med andra brukare Stabil personalgrupp som ges fortlöpande utbildning i tydliggörande pedagogik Ej samma personalgrupp som arbetar på boende och Daglig verksamhet Samverkan med boende och Godman som fungerar Remissyttrande från Petra Sandahl-Lind Det kan vara nödvändigt att ta ställning till följande om kommunen går in i ett entreprenad förfarande. Vikten av att alla aktörer inom daglig verksamhet skickar sina deltagarakter med full dokumentation (om det är möjligt gällande arkiveringslagstiftningen, skulle dock tro det) till Slussen, då uppdraget upphör. Detta då vi av erfarenhet vet att "avslutade deltagare" vanligtvis kommer tillbaka. Undantag de som har avlidit men deras akter bör arkiveras under en tidsram av 5 år innan första gallring (enlig gällande lagstiftning) även detta kanske kommunen / Slussen ta ansvar för. Kommunen har idag en grupp deltagare som avslutar insatsen och efter en tid känner sig motiverade igen för att få sysselsättning via LSS insatsen daglig verksamhet. Vid dessa ärenden kan bakomliggande/gammal information vara mycket viktig i ett kartläggningsarbete. I nuläget finns mycket kunskap och erfarenhet gällande deltagare inom medarbetare och om vi i framtiden inte har denna öppna dialog enhetschefen/medarbetare och kartläggningsenheten kan det behövas säkerställa denna process för deltagarnas samt kartläggningsenheten/arbetskonsulenterna bästa. Även säkerställa betalning vid avslutade ärenden. Detta sker oftast via två olika tidaspekter. Dels en utdragen process att avsluta vissa deltagare men ibland även en hastig process. Deltagren kan ha mycket frånvarande och då påbörjas arbetet med att få tillbaka han/henne till daglig verksamheten, ett motivationsuppdrag. Efter en tid kan man märka att detta inte är fruktbart och 76

81 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) drivkraften hos deltagaren ej längre finns för syselssättning via daglig verksamhet och ärendet bör avslutas eller flyttas till kartläggningsenheten. Vilken är då ersättningen till den som har driften av DV? Kommunen bör även ta ställning till hur ekonomisk ersättning sker då deltagare hastigt avslutar sin verksamhet, detta kan ske vid vård av olika slag samt om deltagaren avlider. 77

82 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) Bilaga 7: Frågor & svar om arbetsrättsliga konsekvenser I denna bilaga redovisas svar ursprungligen lämnade av förhandlingschef Leif Johansson, stadskontoret, på frågor som ställdes av medarbetare på arbetslivsförvaltningen och socialförvaltningen i samband med förstudie om konkurrensutsättning av daglig verksamhet Anställningsskydd och anställningsvillkor Vad händer om inte alla anställda som berörs vill följa med över? Om det blir fler kvar på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen än vad det finns arbeten, så kan det bli övertalighet. Om jag stannar kvar i kommunen, är jag garanterad att få behålla mitt nuvarande jobb? Nej. Vad händer om entreprenören har egen personal? För att säkerställa kontinuiteten för deltagaren har kommunen ett intresse av att ny arbetsgivare erbjuder berörd personal anställning, vilket ska framgå av förfrågningsunderlaget. I slutänden görs en bedömning om reglerna vid verksamhetsövergång enligt LAS gäller. Tar man med sig anställningstiden? Ja. Om jag söker mig tillbaka till kommunen igen, får jag tillgodoräkna mig anställningstiden jag har arbetat in (och därmed har företräde till tjänster)? Företrädesrätt till tjänst enligt LAS gäller inte i detta sammanhang, eftersom du har bytt arbetsgivare. Däremot är anställningstiden en merit. Hur länge gäller mina nuvarande anställningsvillkor hos den nya arbetsgivaren? Tolv månader enligt MBL 28 tredje stycket. Gäller anställningsvillkor även semesterdagar? Ja. Hur regleras om jag har stort minus/plus på årsarbetstiden vid övergång? En ekonomisk reglering kommer att ske i samband med verksamhetsövergången. Vilken turordningskrets gäller vid eventuell övertalighet? Om detta blir aktuellt kommer denna fråga att hanteras i samband med överläggningar mellan arbetsgivaren och fackliga organisationer. Kan lönen sänkas hos den nya arbetsgivaren? Samma anställningsvillkor gäller i tolv månader enligt LAS 6b. Hur gör vi med sparade semesterdagar? Den sparade semestern (max 40 dagar) flyttas i normalfallet över till den nya arbetsgivaren. Om du inte vill ta med sparade semesterdagar betalas de ut i pengar av kommunen. Däremot ska all kompledighet tas ut innan verksamhetsövergången. Eventuell kvarvarande kompledighet betalas ut av kommunen månaden efter att övergången ägt rum. 78

83 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) Erbjuds all personal övergång till ny arbetsgivare? Ja, tillsvidareanställda och visstidsanställda som har ett anställningsavtal och som berörs av verksamhetsövergången. Gäller de lokala kollektivavtalen? Ja, i tolv månader enligt MBL 28 tredje stycket. Efter ett år börjar den nya arbetsgivarens kollektivavtal att gälla. Vad händer om man i årsarbetstiden är anställd på 100 procent men har en grundanställning på 76 procent; vad är jag anställd på? Det avgörande är hur anställningsavtalet är utformat. Personalen som går över till det privata, blir de automatiskt anställda igen om avtalet avbryts eller om det går tillbaka till kommunen? Samma regler gäller för verksamhetsövergång i motsatt riktning. I övrigt kan detta regleras i förfrågningsunderlaget. Kan man avtala om bibehållna anställningsvillkor? I princip ja, dock föreligger inte någon skyldighet för den nya arbetsgivaren att bibehålla anställningsvillkor längre än vad som anges i MBL 28 tredje stycket, det vill säga tolv månader. Kan sysselsättningsgraden förändras efter första året? Ja. Samverkansfrågor Kan utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden köra över facken? De fackliga organisationernas inflytande i beslutsprocessen grundas på MBL. Anställda skall ges tillräcklig tid för att lämna sina synpunkter på de tillämpningsproblem som kan uppkomma i hela konkurrensutsättningsprocessen. Därefter fattar nämnden beslut. Övriga frågor om min anställning Om jag tackar nej till övergång och sedan blir övertalig på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, vad gäller angående a-kassa och försäkringar? För a-kasseregler hänvisas till respektive arbetstagarorganisation. Vid en övertalighet gäller centrala avtal om avgångsförmåner (AGF-KL). Kan man vara tjänstledig för att prova att jobba hos den nya arbetsgivaren? Nej. Kommunens inställning är att ingen tjänstledighet beviljas i samband med verksamhetsövergång. Det kan leda till en otrygghet för dem som väljer att arbeta kvar hos kommunen, men skapar osäkerhet även för ny huvudman och framförallt för deltagaren. Hur går det med 25-årsgåvan för dem som är nära? Om en arbetsgivare vill ta bort en förmån som betraktas som en ensidig arbetsgivargåva, så är detta en medbestämmandefråga. Detta innebär att den övertagande arbetsgivaren som önskar ta bort en ensidig arbetsgivargåva måste följa reglerna i MBL. Vem förhandlar för mig hos den nya arbetsgivaren? Fråga din arbetstagarorganisation. Sannolikt samma arbetstagarorganisation som förhandlar för dig i dag. 79

84 Förstudie UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Dnr UAN 2011/ (53) Bilaga 8: Disposition för dokumentationspärm Hur arbetar vi med deltagaren Personbeskrivning Hjälpmedel Problemsituation Aktiviteter/arbetsuppgifter Veckoschema Genomförandeplan Deltagargenomgång steg 1 Samtal inför genomförandeplan steg 2 Genomförandeplansmöte steg 3 Genomförandeplan steg 4 samt uppföljning Checklista Mitt möte Minnesanteckningar Sökord för minnesanteckningar Blankett för minnesanteckningar Signaturförtydliganden DV-dokument Protokoll från övriga möten Inkomna handlingar Sända handlingar Samtycke och fotografering (original) Övriga dokument framtagna inom daglig verksamhet Beslutsunderlag/journaler Utredning och beslut från socialförvaltningens handikappomsorg Kopior av journaler från hälso- och sjukvården 80

85 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2012/0240 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet Lennart Håkansson E-post: Telefon: Preliminär antagning gymnasieskolan per den 13/ Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner redovisningen och lägger den till handlingarna. Sammanfattning I bilagda rapport Antagningsstatistik för gymnasieprogram Halmstad period redovisas den preliminära antagningen till Halmstad Gymnasieskola läsåret 2012/13. Halmstad Gymnasieskola har i den preliminära antagningen 924 (1068) förstahandssökanden varav 151 (175) är obehöriga till omkring 1100 platser. 823 elever har blivit preliminärt antagna till Halmstad Gymnasieskola. 89% (86%) har fått sina förstahandsval tillgodosedda. Av Halmstads elever har 559 (690) blivit preliminärt antagna på Halmstad Gymnasieskola, 179 (183) på fristående gymnasieskolor i Halmstad och 17 (19) på Region Hallands gymnasieskolor och 7 (11) elever till övriga kommuner i länet. 165 (277) Halmstadelever har inte blivit preliminärt antagna till någon gymnasieskola. 119 (220) stycken av dem är inte behöriga. 1 81

86 Ärendet Bakgrund Förstahandsvalen till gymnasieskolan läsåret 2012/13 redovisades för utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden den 19 mars (UAN 2012/0172). Den 29/2 fanns 723 (812) förstahandssökanden till Halmstad Gymnasieskola. Vid den preliminära antagningen den 13 april inkluderas även ansökningar från andra kommuner, vilket resulterat i 924 (1068) förstahandssökanden till Halmstad Gymnasieskola. Förutom Halmstad Gymnasieskola redovisas sökande till de fristående gymnasieskolorna inom Halmstads Kommun. Redovisning sker också utav sökande till kommunerna inom Region Halland (ej Kungsbacka) som ingår i samverkansavtalet. I skollagen föreskrivs att av de behöriga sökanden skall i första hand tas emot de som är hemmahörande i den kommun som anordnar utbildningen och de som är hemmahörande i kommun som tillhör samverkansområdet för utbildningen. Med sådana sökande skall jämställas 1. de som med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har sökt, 2. de som är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder det sökta programmet och 3. de som har sökt till gymnasieskolan ifråga under åberopande av att där, inom det sökta programmet, anordnas en utbildning med en internationell fastställd inriktning som inte erbjuds av hemkommunen. När alla sökanden, som enligt lag ska tas emot i förstahand på ett nationellt program, har tagits emot, kan kommunen i mån av plats ta emot elever i andra hand (Frisök). När antalet platser är färre än antalet sökande som ska tas emot i första respektive andra hand skall man i första hand se till elever som söker i Fri kvot. Övriga platser tilldelas utifrån elevernas betyg. Ett meritvärde räknas på summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen. Betygsvärdet för betygen fastställs enligt följande. Mycket väl godkänt, MVG, ger betygsvärde 20 Väl godkänt, VG, ger betygsvärde 15 Godkänt, G, ger betygsvärde 10 G i samtliga ämnen ger 160 poäng VG i samtliga ämnen ger 240 poäng MVG i samtliga ämnen ger 320 poäng 2 82

87 Analys, förslag och motivering Den preliminära antagningen den 13 april redovisas i bilaga (1068) elever har i första hand sökt till Halmstad Gymnasieskola. o Av dessa är 151 (175) inte behöriga. 738 (836) elever kommer från Halmstad. 823 (913) elever har blivit antagna i den preliminära antagningen. 559 (690) elever kommer från Halmstad. 740 (787) elever, d.v.s. 86% (86%), av de antagna eleverna vid Halmstads Gymnasieskolor, har fått sina förstahandsval tillgodosedda. Statistik över preliminär antagning över folkbokförda ungdomar i Halmstads Kommun till Halmstad Gymnasieskola, fristående gymnasieskolor o andra huvudmän. Halmstadelever Halmstad Gymnasieskola John Bauer Ljud- och Bildskolan Aspero Drottning Blanka Halmstad praktiska 2 12 Plönningegymnsiet Munkagårdsgymnasiet 4 8 Traineegymnasiet Hylte 0 9 Vildmarksgymnasiet 3 2 Laholm 1 0 Falkenberg 3 0 Varberg 0 0 Totalt Realgymnasiet och Plusgymnasiet startar inte några utbildningar läsåret 2012/2013. Ett mindre antal elever har sökt utbildningar i andra kommuner och dessa elevers preliminära antagning har ännu inte blivit bekräftade. Slutligt besked kring dessa elever fås i samband med slutlig antagning per den 28 juni. 83 3

88 I nuläget saknar 165 (277) elever plats på nationellt program, av dessa är 46 (57) behöriga och 119 (220) obehöriga. De olika utbildningsanordnarna förväntas anpassa sina organisationer så att behöriga elever bereds plats på ett nationellt program. Ca 50 % av de obehöriga förväntas bli behöriga i samband med slutbetyget i juni och dessa bereds plats på de nationella programmen. Elever som vid slutantagningen fortfarande är obehöriga erbjuds plats på Klaragymnasiet eller vid ett introduktionsprogram knutet till ett nationellt program. Konsekvenser Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av antagningsenheten vid utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Andra grupper Fackliga organisationer Lista över bilagor 1. Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Halmstad (1380) period För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Lennart Håkansson Handläggare-antagning 4 84

89 85

90 86

91 87

92 88

93 89

94 90

95 1(5) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2012/0243 Version:1,0 Beslutsorgan: UAN UAF/Kansliet Marina Zivojinovic E-post: Telefon: Arbetslösa - statistik och prognos för ungdomar år Förslag till beslut UAN godkänner redovisningen och lägger den till handlingarna. Sammanfattning Ungdomsarbetslösheten är hög. I början av maj 2012 var ungdomar i åldern år registrerade som arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Cirka en fjärdedel av dessa ungdomar saknar gymnasieutbildning och ungefär 14 % har funktionshinder. För de ungdomar som anvisas till Arbetsmarknadsenheten för insats är dessa siffror ännu högre. 53 % saknar gymnasieutbildning och 26 % har funktionshinder. Om man enbart studerar gruppen arbetslösa ungdomar som anvisas från enheten för ekonomiskt bistånd saknar hela 67 % gymnasieutbildning. Det är således viktigt att ha i åtanke att många av de ungdomar som är aktuella för åtgärd inom UAN s ansvarsområde har en komplex problematik och inte är representativa för gruppen arbetslösa ungdomar som helhet. För många av dessa ungdomar är inte en näringslivskontakt det första steget mot ett arbete. Initialt krävs att många olika samhällsaktörer, vars insatser ungdomen är i behov av, agerar för att rusta individen. Ett ständigt utvecklingsarbete pågår och nya grepp provas för att finna rätt insatser som kan hjälpa ungdomarna vidare till studier eller inträde på arbetsmarknaden. En mycket viktig aspekt i sammanhanget är värdet av preventiva insatser. Genom att ge ungdomar arbetsmarknadskunskap under utbildningstiden kan avhopp motverkas och grunden för mer träffsäkra studie- och yrkesval läggas. Men viktigast av allt är att den grupp unga som inte har en gymnasieutbildning fångas i ett tidigt skede och ges möjlighet till individ- och ändamålsanpassad utbildning och stöd. Erfarenhet från empiriskt arbete med denna grupp visar på dåligt psykiskt mående och låg tilltro till den egna förmågan. Det är viktigt att unga får lära sig att lyckas i skolan och att bygga sin 91 1

96 självkänsla redan från låg ålder. Här behövs utökad samverkan med och kraftsamling från utbildningsväsendet. Ärendet Uppdrag På nämndens uppdrag redovisas härmed pågående insatser för arbetslösa ungdomar år inom ramen för nämndens ansvarsområden. Bakgrund Mot bakgrund av den höga ungdomsarbetslösheten krävs en belysning av insatserna avseende den aktuella målgruppen. Det är av stor vikt att nämnden hålls informerad om de insatser som sker och den empiriska erfarenhet som de olika insatserna generar. Analys, förslag och motivering Hittills planerade insatser för arbetslösa ungdomar avseende år 2012: 100 arbetslösa ungdomar erhåller prova på-plats på Halmstads kommun (tre månaders praktik som efterföljs av tre månaders anställning). 20 långtidsarbetslösa ungdomar erhåller anställning med särskilt anställningsstöd (SAS). Konceptet innebär att ungdomarna erhåller tre månaders praktik som efterföljs av sex månaders anställning. Mediarummet funktionshindrade ungdomar erbjuds arbetsträning och anställning i rehabiliterande syfte. Deltagarna arbetar med modern multimedia, webb- och trycksaksproduktion åt olika uppdragsgivare. Hunddagis verksamhet som erbjuder unga som mår psykiskt dåligt arbetsprövning och arbetsträning i lugn miljö med hundar som pedagogiskt verktyg. Samordningsförbundet länsövergripande samarbete mellan region Halland, kommunerna, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Kartläggning av unga funktionshindrade pågår, kommunerna erbjuder bl a arbetsprövningsplatser. Uppvaktning av näringslivet: Arbetsförmedlingen och UAF planerar offensiv punktinsats under hösten Med gemensamma ansträngningar ska handläggare från Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsenheten (AME) besöka företag för att hitta praktikplatser och jobb åt arbetslösa ungdomar. KRAMI - Kommunen, med AME som drivande part, samverkar i detta projekt med Kriminalvården och Arbetsförmedlingen kring målgruppen unga män med kriminell bakgrund eller som befinner sig i riskzonen för att hamna i kriminalitet. Även Polisen och KRIS är viktiga samverkansparter i detta projekt. Ungdomarna erhåller stöd genom ett vägledningsprogram för att komma vidare till studier eller arbete. Yrkesvux 30 ungdomar deltar i skrivande stund i ca 12 olika utbildningar. Ungdomskraft (se separat beskrivning) 92 2

97 Ungdomskraft Ungdomskraft är det samlade namnet på AME s verksamhet för unga. Hit anvisas arbetslösa unga från Arbetsförmedlingen, ekonomiskt bistånd, socialförvaltningen, gymnasieskolan (kommunala informationsansvaret, KIA), NollTreFem, Ungdomspsykiatrisk mottagning (UPM) samt att unga själva är välkomna att på eget initiativ ta kontakt för att erhålla råd, stöd och vägledning. Vid anvisning sker kartläggning av ungdomens bakgrund och en individuell handlinsplan utformas för den unge. Exempel på insatser som erbjuds är individuell coaching, praktik, biologdesign (fördjupad vägledning), samtalsstöd, Get Ready (samhällsinformation), friskvård, jobbcoaching m m. Handläggarna bedriver även uppsökande verksamhet för att nå de ungdomar som är i behov av extra stöd. I början av maj var 132 deltagare aktuella i Ungdomskraft. Utöver dessa har ytterligare 92 ungdomar erhållit insats och avslutats under årets fyra första månader. 28 % av dessa har gått vidare till arbete eller studier (för utförligare statistik, se bilaga). Det är viktigt att ha i åtanke att de ungdomar som anvisas till Ungdomskraft endast utgör en bråkdel av alla arbetslösa ungdomar i Halmstads kommun. Arbetsförmedlingen arbetar själva med insatser för unga samt att de även använder sig av många olika kompletterande aktörer. Detta innebär i praktiken att de ungdomar som anvisas till AME inte utgör en representativ andel av alla unga arbetslösa i Halmstad. I många fall befinner sig de ungdomar som är aktuella på kommunen betydligt längre från arbetsmarknaden än arbetslösa ungdomar i allmänhet. Den 4 maj 2012 var ungdomar år inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen. 14 % av dessa ungdomar har funktionshinder. Motsvarande siffra för ungdomarna i Ungdomskraft är 26 %. Av alla arbetslösa ungdomar som finns registrerade på Arbetsförmedlingen saknar 24 % gymnasieutbildning. Motsvarande siffra för Ungdomskraft är 53 %. Om man enbart studerar gruppen unga arbetslösa som anvisas från enheten för ekonomiskt bistånd är denna siffra ännu högre ca 67 % av dessa unga saknar gymnasieutbildning. Under årets tre första månader har ca 2,5 miljoner kr utbetalats i ekonomiskt bistånd till arbetslösa ungdomar i åldern år. I detta sammanhang är det emellertid viktigt att påpeka att inte alla dessa ungdomar står till arbetsmarknadens förfogande. Många av ungdomarna som är anvisade till AME för insats har en komplex problematik. Det kan exempelvis handla om neuropsykiatriska funktionshinder, dåligt psykiskt mående, låg tilltro till sin egen förmåga, social problematik, missbruk och/eller kriminalitet och avsaknad av gymnasieutbildning. Detta kan man också se en återspegling av i resultatet efter avslutad insats då många unga inte är redo att gå vidare utifrån den livssituation som de befinner sig i just för tillfället. Mot bakgrund av detta pågår ett ständigt utvecklingsarbete i syfte att finna rätt insatser för respektive ungdom samt att samla de samhällsaktörer vars insatser ungdomen är i behov av. AME har fokus på att skapa och erbjuda insatser som möter ungdomarna där de är i sin livssituation och det är också viktigt att ungdomarna ges tid att växa och nå sin potential. Alla inslag utformas efter den enskilde ungdomens behov och vikten av detta kan inte nog betonas då många av de unga är i behov av särskilt stöd. Olika kompetenser provas, som exempel kan nämnas att arbetsgruppen har förstärkts med kuratorsfunktion, specialpedagog från folkhögskola har anlitats samt att 93 3

98 handledarutbildning och utökad samverkan med näringslivet utifrån aktuell målgrupp planeras. En viktig grupp som har särskild fokus är ungdomar inom ramen för det kommunala informationsansvaret (dvs unga som inte har fullföljt gymnasiet). Samarbete kring dessa ungdomar sker i första hand med Halmstad utbildning och det primära målet är att ungdomarna skall finna sin väg till en utbildning som passar dem. Erfarenhet från det empiriska arbetet med denna målgrupp visar att den psykiska ohälsan och den låga tilltron till den egna förmågan hos dessa ungdomar är framträdande. Det är således viktigt att denna grupp fångas i ett tidigt skede och ges individ- och ändamålsanpassad undervisning och stöd. Det är viktigt att unga får lära sig att lyckas i skolan och att bygga sin självkänsla redan från låg ålder. Här behövs utökad samverkan med och kraftsamling från utbildningsväsendet. Vikten av preventivt arbete Forskning har visat att ju längre en ungdom är i arbetslöshet, desto större är risken för ett permanent utanförskap. Av den anledningen är det av yttersta vikt att även fokusera preventiva insatser. Följande insatser har således inte arbetslösa ungdomar som målgrupp men är mycket viktiga ur ett preventivt syfte: 340 gymnasieungdomar får feriearbete genom Sommarkraft. Ca 50 ungdomar får avlönad sommarpraktik (samverkan med gymnasiesärskolan och socialförvaltningen). Moving Out informationssatsning (arbetsmarknadsinformation) till avgångselever på alla gymnasieskolor. Syftet är öka ungdomarnas kunskap om vart de kan vända sig om de inte har en klar planering efter sin examen. Näringslivsutredningen, delprojekt 6 Utredning med förslag på hur man skall arbeta mer strukturerat och offensivt när det gäller ungdomars kontakt med arbetslivet på ett tidigt stadium under sin skolgång. Genom att erbjuda gymnasieungdomar samhälls- och arbetsmarknadskunskap, möjlighet till inblick i olika yrkesområden, feriearbete samt hjälp med att etablera nätverk och få referenser minskas risken för passivitet och utanförskap efter avslutad skolgång. Det är även viktigt för Halmstads kommun och andra arbetsgivare att profilera sig själva som attraktiva arbetsgivare samtidigt som de har möjlighet att sätta arbetslivets krav på dagordningen i undervisningen. Totalt kommer i år uppskattningsvis ca ungdomar att på olika sätt få del av insatser via Halmstad Kompetens. Konsekvenser Några av konsekvenserna av arbetslöshet hos unga är bristande tilltro till sin egen förmåga, ökad risk för missbruk och kriminalitet, dåligt psykiskt mående, ökad vårdkonsumtion, i många fall ekonomiska och sociala problem samt ökad risk för ett permanent utanförskap. De ekonomiska konsekvenserna för kommunen innebär i första hand ökade kostnader för ekonomiskt bistånd. 4 94

99 Ärendets beredning Inom kommunen Näringslivsutredningen, delprojekt 6, har bestått av projektgrupp med företrädare från UAF, BUF och HNAB. Andra grupper Ungdomarnas situation har diskuterats internt inom Halmstad Kompetens och med gymnasieskolorna samt med företrädare för Arbetsförmedlingen, aktörer inom Samordningsförbundet Halland, Socialförvaltningen, Kriminalvården, Polisen och företrädare för näringslivet. Fackliga organisationer Huksam delges information i ärendet. Lista över bilagor 1. Lägesrapport Ungdomskraft maj För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Marina Zivojinovic Utvecklingsledare 5 95

100 Bilaga 1 UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Lägesrapport deltagare (72 män och 60 kvinnor) är aktuella på Ungdomskraft. 22 deltagare (17 %) faller under det kommunala informationsansvaret. 35 deltagare (26,5 %) har dokumenterat funktionshinder eller är under utredning. 70 deltagare (53 %) saknar fullständigt gymnasium. (67 % av ungdomarna anvisade från Enheten för ekonomiskt bistånd saknar fullständigt gymnasium.) 87 deltagare (66 %) har inte körkort. 20 deltagare (15 %) har samtal/möten med kuratorn på Ungdomskraft. 66 av 132 deltagare (35 män och 31 kvinnor) ingår i projekt Prova På. Enheten för ekonomiskt bistånd Arbetsförmedlingen U N G D O M S K R A F T (Arbetsmarknadsenheten, UAF) Individuell coachning Studier Socialförvaltningen Gymnasieskolan (KIA) Praktik Get Ready Kartläggning Biologdesignern Jobbprojekt Junior UTBILDNINGS- av & behov ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN, UAF Samtalsstöd Friskvård Prova På Jobbcoachning Nolltrefem Mobil/uppsökande verksamhet Ungdomspsykiatrisk mottagning, UPM Målgrupp: Arbetslösa ungdomar år Öppen ingång Jobb Resultat hittills ( ) 92 deltagare (44 kvinnor och 48 män) har hittills avslutats på Ungdomskraft av deltagarna (15,2 %) kom till Ungdomskraft via öppen ingång. 11 deltagare (12 %) hade dokumenterat funktionshinder eller var under utredning. 41 deltagare (44,6 %) saknade fullständigt gymnasium. 61 deltagare (66,3 %) hade inte körkort. 26 av deltagarna (28,3 %) har gått vidare till jobb eller studier. 37 deltagare (40,2 %) har efter insatser på Ungdomskraft återremitterats till Arbetsförmedlingen eller till Enheten för ekonomiskt bistånd. 6 deltagare (6,5 %) har avslutats efter genomförd prova på-anställning. 15 deltagare (16,3 %) har avslutats till annat, vilket bland annat inkluderar flytt till annan kommun, föräldraledighet, placering på behandlingshem, ej varit nåbara och tackat nej till fortsatt planering. 8 deltagare (8,7 %) remitterade av Enheten för ekonomiskt bistånd (Försörjningsstödsenheten) kom ej till Ungdomskraft efter upprepande kallelser och telefonsamtal. Framställt av John Nelander Koordinator, Ungdomskraft, Arbetsmarknadsenheten 96