Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2015-11-30"

Transkript

1 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

2 Gymnasieprogram och inriktningar inom Halmstad kommun, läsåret 2015/16 Program Inriktningar som erbjuds Gymnasieskola Per skola Totalt Barn- och fritids Fritid och hälsa Sannarp programmet Pedagogiskt arbete Sture 11 Socialt arbete Bygg- och anläggnings Anläggningsfordon Kattegatt programmet Husbyggnad Praktiska 32 Mark och anläggning Måleri Plåtslageri Ekonomi Ekonomi Kattegatt programmet Juridik Aspero 28 El- och energi Elteknik Kattegatt programmet Praktiska 10 Estetiska Bild och formgivning Sture programmet Dans Drottning Blanka 12 Estetik och media Ljud & bild 96 Musik Teater Fordons- och transport Godshantering Kattegatt programmet Lastbil och mobila maskiner Praktiska 18 Personbil Transport Handel- och administrations Handel och service Sture programmet Hantverksprogrammet Florist Drottning Blanka Frisör Praktiska 49 Övriga hantverk Hotell- och Hotell och konferens Sture programmet Turism och resor Industritekniska Produkt och maskinteknik Kattegatt programmet Svetsteknik International Baccalaureate Sannarp Introduktionsprogrammet Preparandutbildning Kattegatt Programinriktat individuellt val Sannarp 52 Yrkesintroduktion Sture 72 Individuellt alternativ Praktiska 77 Språkintroduktion Naturvetenskaps Naturvetenskap Kattegatt programmet Naturvetenskap och samhälle Sannarp 60 Restaurang- och livsmedels Kök och servering Sture programmet Bageri och konditori Samhällsvetenskaps Beteendevetenskap Sannarp programmet Samhällsvetenskap Aspero 76 Drottning Blanka 30 Teknik Design och produktutveckling Kattegatt programmet Informations- och medieteknik Ljud & bild 64 Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Vvs- och fastighets Kyl- och värmepumpsteknik Praktiska programmet Vvs Vård- och omsorgs Sannarp programmet Sture 6 Drottning Blanka 24 Praktiska 10 Programmet för hotell, restaurang och bageri Kattegatt 2 11 Programmet för hälsa, vård och omsorg Sannarp 6 Särkolans individuella program Sture

3 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) Box Halmstad Besöksadress: Axel Olsons gata 4B Tfn: E-post: Plats: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens kansli, sal Visionen, Axel Olsons gata 4B. Sammanträdesdatum: Tid: kl Ordförande: Jenny Axelsson Sekreterare: Elin Olsson

4 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) ÄRENDEN Tid 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 UAN 2015/0003 Ekonomisk rapport 4 UAN 2015/0385 Interkommunal ersättning (IKE) och ersättning till friskolor (FRI) UAN 2015/0401 Verksamhetsplan inkl. internkontrollplan 6 UAN 2015/0402 Resultatrapport för gymnasieskolan 2014/ UAN 2015/0397 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens begäran om fastighetsinvesteringar UAN 2015/0165 Svar till Kommunstyrelsen, Plönninge naturbruksgymnasium - lokalisering (KS 2014/0491) 13:25-13:40 13:40-13:55 13:55-14:10 14:10-14:25 14:25-14:35 14:35-14:50 FIKA 9 UAN 2014/0273 Daglig verksamhet - habiliteringsersättning 10 UAN 2015/0392 Remittering av motion angående Anhörigcentra i Halmstad 11 UAN 2015/0390 Revision - Granskning av kommunens arbete med kompetensförsörjning 12 UAN 2015/0050 Stiftelser 2015 UAN 13 UAN 2015/0410 Avstängning av elev A.K Handlingar ges ut vid sammanträdet 15:05-15:15 15:15-15:25 15:25-15:35 15:35-15:50 15:50-16:10

5 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) ÄRENDEN Tid 14 UAN 2015/0407 Delegationsordning UAN 15 UAN 2015/0021 Sammanträdesdagar UAN 2015/0101 Val av ledamot till UAN Individutskott 17 UAN 2015/0399 Kontaktpolitisk verksamhet UAN 2015/0023 Övriga frågor 19 UAN 2015/0020 Delegationsbeslut 16:10-16:20 16:20-16:25 16:25-16:30 16:30-16:40 16:40-16:45 16:45-16:50 20 Kontaktpolitisk verksamhet 16:50-17:00 21 UAN 2015/0022 Information 17:00-17:55 ANMÄLNINGSÄRENDEN 1. Protokoll HUKSAM 2. Jannike Karlsson (S) ersätter Malin Gabrielsson (S) som ordinarie ledamot i nämnden 3. Emma Andersson (S) ersätter Jannike Karlsson (S) som ersättare i nämnden ÖVRIGT Verksamhetsbesök november: Vuxenutbildningen Tid: 08:30-12:00 (egen lunch) Plats: Kristian IV:s väg 1, Halmstad

6 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 130 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning januari-oktober Prognos 2015: ,0 kkr. Förra prognosen: ,0 kkr. Ramförändring, IT kostnader: - 511,0 kkr. AME: - Bidragsintäkter: + 600,0 kkr. - Vakanta tjänster: ,0 kkr. - Lönekostnader Prova på platser: ,0 kkr. - Projekt Migrationscenter: + 800,0 kkr. DV: - Lönekostnader: ,0 kkr. - Övriga kostnader: ,0 kkr. EB: - Lönekostnader: ,0 kkr. 1

7 Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Verksamhet 130 består av Arbetsmarknadsenheten (AME), Daglig verksamhet (DV), Ekonomiskt bistånd (EB, de delar som inte är bidrag till enskilda) och Flyktingetablering. Verksamhetens totala resultat har minskat med 4,9 %, (5 700 kkr.) jämfört med motsvarande period föregående år. Verksamhetens förbättrade resultat beror bl. a på att personalkostnaderna minskat i jämförelse med föregående år. AME har fått färre anvisade deltagare till åtgärdsanställningar ex. Prova På Platser. Arbetsmarknadspolitiska anställningar och anställningsstöd förändras ständigt. Beroende på vilka politiska beslut som fattas om stöd och åtgärder kan bidragsintäkter och löneutbetalningar variera kraftigt både inom och mellan åren. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Årets personalkostnad ligger jämfört med budget 2015 högre. Personalkostnaden har jämfört med föregående månad (enligt prognos) ökat med 9 % (1 100 kkr.) vilket till stor del beror på fler anställningsåtgärder (Trygghetsvärdar). Jämfört med motsvarande period föregående år har personalkostnaderna minskat med 2,6 % ( kkr.). Detta beror främst på att arbetsmarknadsanställningar (främst nystartsjobb) totalt sett minskat. Inom DV har dock personalkostnaderna ökat med 7,8 % (2 412 kkr.) vilket är högre än genomförd lönerevision. Ökningen beror på fler anställda pga. högre antal deltagare inom kommunal verksamhet. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten prognostiserar totalt en positiv avvikelse motsvarande kkr mot kommunfullmäktiges fastställda ram. AME prognostiserar en positiv avvikelse motsvarande kkr. Försäljnings- och bidragsintäkterna beräknas bli kkr. högre än budgeterat p.g.a. fler tolkuppdrag och anställningsstöd. Fler tolkuppdrag och anställningsstöd genererar även högre lönekostnader ( kkr.). AME har under året haft ett flertal vakanser som sammanlagt beräknas påverka lönekostnaderna med 600 kkr. och övriga kostnader med 400 kkr. (p.ga felbudgetering). Lönekostnaderna reduceras med kkr. pga. ca 30 ungdomar anvisade från Arbetsförmedlingen till projektet Prova på Platser kommer att anställas först i slutet av 2015, början av Beroende på anställningsåtgärd genererar det som mest en kostnad på kkr. för Totalt har 76 ungdomar påbörjat en Prova På Plats under 2015 varav 26 är aktuella i projektet i dag (20 st. praktiserar och 6 st. arbetar). Ytterligare ca 10 ungdomar är anmälda till projektet men har ej påbörjat sin placering än. Projektet har varit med som en del i arbetet med en lokal överenskommelse (regeringens delegation för unga till arbete) mellan kommunen och Arbetsförmedlingen och kommer att utvecklas AME ska tillsammans med Arbetsförmedlingen och Föreningen Svenska Migrationscenter skapa sysselsättning för 17 personer med funktionsnedsättning. Budgeten från KS är på helår, projektet startade först i september 2015 varav 800 kkr. (av kkr.) inte kommer att utbetalas under Även DV prognostiserar en positiv avvikelse motsvarande kkr. mot kommunfullmäktiges fastställda ram. DV hade inför 2015 uppskattat en ökning av 21 deltagare vilket kommunfullmäktige avsatt kkr. för. I september har DV 10 fler deltagare än vad den hade i januari 2015 och ytterligare 3 individer kommer den att ta emot. Detta motsvarar en nettoökning med +13 deltagare, 8 deltagare färre jämfört med prognos. EB har likt tidigare år ett underskott på grund av en underfinansierad personalbudget motsvarande kkr. Kommentera och analysera särskilt prognosticerade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Det är en komplex verksamhet med stor rörlighet i personalkostnader beroende på samhällets utveckling och behovet av arbetsmarknadsinsatser för personer mellan år. Personalkostnaderna är för perioden jämfört med föregående år lägre men beräknas att 2015 bli jämförbara med föregående års helårsutfall. 2

8 Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Verksamheten prognostiserar en positiv avvikelse motsvarande kkr. mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Skillnaden mot föregående ekonomiska rapport är kkr. enligt nedan: Arbetsmarknadsenheten beräknar att få in mer i projektmedel (600 kkr.). Verksamheten har haft problem med att tillsätta vakanta tjänster (1 000 kkr.). En större del av lönekostnaderna för Prova På Platserna än vad tidigare är beräknat kommer att belasta 2016 (500 kkr.). Ekonomiskt bistånd beräknar att den tidigare redovisade avvikelsen p.g.a en felkonterad lönekostnad blir lägre (400 kkr.). Verksamheten har fått en minskad ram p.ga lägre IT-kostnader (-511 kkr.). Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Investeringskostnaderna är 225 kkr. högre under 2015 jämfört med samma period Planering för fortsatta investeringar under året pågår. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten beräknar en positiv avvikelse på kkr. med anledning av att ombyggnaden av DV Älvdalen har avstannat och starten av ny verksamhet inom DV (Tynavägen) också är försenad. Deltagarna är inte direkt berörda av förseningarna. Delar inom verksamheten väntar på flytt i början på 2016 och andra delar ska inventeras på materiella förbättringsområden därför kommer inga större investeringar att ske de tre sista månaderna på årets budget. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Se föregående kommentarer. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Se föregående kommentarer. 3

9 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning januari-oktober Prognos 2015: + 500,0 kkr. Förra prognosen: + 500,0 kkr. Intäkterna, främst i form av bidrag från Migrationsverket, blir högre än budgeterat och verksamheten prognosticerar därför med ett överskott. Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Verksamhet 131 består av Ekonomiskt bistånd (bidragsdelen). Nettokostnad för perioden är 0,8 % lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Verksamhetens totala kostnad för bidrag till enskilda samt antal hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd är jämfört med motsvarande period förra året är i stort sett samma. Totalkostnaden för perioden januari-oktober 2015 är 0,6 % lägre jämfört med samma period Under 2015 har i genomsnitt 722 st. hushåll för perioden (januari-oktober)mottagit en utbetalning på i snitt kr. För motsvarande period 2014 har i genomsnitt 735 st. hushåll mottagit en utbetalning på i snitt kr. En anledning till den ökade snittkostnaden är att bredbandskostnad beviljats sedan i mars 2015 med 170 kr per månad och hushåll. Kostnaden för unga vuxna hushåll (18-24 år) har ökat med 3 % jämfört med oktober månad Detta förklaras med ökad inströmning av nyanlända flyktingar mellan år som får ekonomiskt bistånd inom glappet. Glappet är den tid som flyktinghushåll erhåller ekonomiskt bistånd innan etableringsersättningen kommer igång från Migrationsverket, vilket beräknas vara ca 1-2 månader. I det schablonbidrag som Migrationsverket betalar ut till kommunen ingår en engångsersättning för ekonomiskt bistånd. För a-bo (boende på anläggning) är summorna kr per vuxen och kr per barn och för e-bo (eget boende) är ersättningen kr per vuxen och kr per barn. Eftersom majoriteten av de nyinflyttade flyktingarna är e-bo, utbetalas därmed schablonbidrag för ekonomiskt bistånd enligt det lägre beloppet, vilket innebär att kommunen inte får full täckning för sina kostnader. 4

10 I tabellerna nedan kan vi se antal hushåll och utbetalt belopp efter ålder avseende oktober 2015 jämfört med oktober Oktober 2015 Oktober 2014 Ålder Antal Utbetalt Antal Utbetalt Ålder Hushåll belopp hushåll Belopp Summa Summa Snittkostnaden per hushåll i oktober 2015: kr och oktober 2014: kr En ökning med 2 %. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Personalkostnaden ligger på samma nivå som motsvarande period förra året (883 kkr och 866 kkr. 2014). Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Intäkterna, främst i form av bidrag från Migrationsverket, blir högre än budgeterat och verksamheten prognostiserar därför med ett överskott på 500 kkr. Kommentera och analysera särskilt prognosticerade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Verksamheten prognostiserar inga avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen avvikelse mot föregående rapport. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Verksamheten har inga investeringsmedel. 5

11 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 651 Gymnasieskola Driftredovisning januari-oktober Prognos 2015: ,0 kkr. Förra prognosen: ,0kkr. Budgetavvikelse 2015 (kkr) Intäkter varav ökade intäkter till bland annat språkintroduktion varav minskad uppdragsutbildning -800 varav minskat elevunderlag, färre elever att fakturera till hemkommuner Lönekostnader Lokalkostnader varav underskott från 2014 kostnader i samband med planerad renovering av Kattegattgymnasiet varav kostnader för dubbla lokaler 2015 Kattegattgymnasiet varav tillkomna kostnader för dubbla lokaler 2015 Kattegattgymnasiet -800 varav tilläggsanslag från KF varav ökade kostnader för städ och ej budgeterade lokalkostnader -600 Övriga kostnader -682 varav ökade kostnader för AHM/FRI p.g.a. ändrad sökbild mot prognos varav överskott elevresor färre elever som ersätts för elevresor 400 varav överskott inackorderingsbidrag färre elever som beviljats inack 250 varav verksamhetskostnader 168 Budgetavvikelse

12 Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. I verksamhet 651 ingår förutom gymnasieskolorna även HR, Ekonomi och Vägledningscentrum. Periodens resultat är 301,6 mkr (föregående års periodresultat uppgick till 307,9 mkr). Resultatförändringen är -2,0% mot föregående år. Periodresultat (kkr) Jämförelse Förändring Intäkter ,6% Lönekostnader ,5% Lokalkostnader ,1% Kapitalkostnader ,1% Övriga kostnader ,7% Resultat ,0% Större förändringar av intäkter och övriga kostnader beror främst på: Större förändringar mot föregående år (kkr) Intäkter Interkommunala intäkter SMILE Övriga kostnader Andra huvudmän och friskolor SMILE Inköp av ipad IT-kostnader (datadrift, kommunikation) SMILE (projekt delvis finansierat av EU-bidrag) har avslutats och därför har både intäkter och kostnader för SMILE minskat jämfört mot föregående år. Kostnader för andra huvudmän och fristående skolor är kkr. mindre än förra året. Differensen består av eftersläpning i faktureringen från leverantörerna jämfört med förra året. Kostnader för datakommunikation ingår från och med 2015 i lokalkostnader varför kostnaden inte finns med under övriga kostnader Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Efter sommaren har personalkostnaderna minskat per månad efter att gymnasieskolan har arbetat med att minska organisationen under året. För verksamheten ligger personalkostnaderna i augusti-oktober något lägre än hösten 2014, trots genomförd lönerevision. I de besparingsåtgärder som presenterades för att anpassa verksamhetens kostnader till erhållen ram skulle verksamheten bland annat: Ta bort nedsättningen i undervisningstid för förstelärare. Tiden för att handleda kollegor och därigenom nå ökad måluppfyllelse försvinner och de får istället ökad undervisningstid. Tiden för stödundervisning för lärare inom gymnasiegemensamma ämnen minskas. Visstidsanställningar och pensionsavgångar ersätts inte fullt ut. Arbetsuppgifterna skall fördelas på kvarvarande personal. Verksamheten på särskolan anpassas efter det sjunkande elevtalet. Periodens utfall av personalkostnader är 195,8 mkr jämfört med föregående års 192,9 mkr. Ökningen (1,5%) ligger under spannet för genomförd lönerevision vilket innebär en mindre organisation jämfört med föregående år. 7

13 Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten prognostiserar en negativ avvikelse mot budget med 17,0 mkr enligt tabellen nedan: Budgetavvikelse 2015 (kkr) Intäkter varav ökade intäkter till bland annat språkintroduktion varav minskad uppdragsutbildning -800 varav minskat elevunderlag, färre elever att fakturera till hemkommuner Lönekostnader Lokalkostnader varav underskott från 2014 kostnader i samband med planerad renovering av Kattegattgymnasiet varav kostnader för dubbla lokaler 2015 Kattegattgymnasiet varav tillkomna kostnader för dubbla lokaler 2015 Kattegattgymnasiet -800 varav tilläggsanslag från KF varav ökade kostnader för städ och ej budgeterade lokalkostnader -600 Övriga kostnader -682 varav ökade kostnader för AHM/FRI p.g.a. ändrad sökbild mot prognos varav överskott elevresor färre elever som ersätts för elevresor 400 varav överskott inackorderingsbidrag färre elever som beviljats inack 250 varav verksamhetskostnader 168 Budgetavvikelse Det prognostiserade underskottet beror på ökade lokalkostnader till följd av evakuering av Kattegattgymnasiet, färre elever från andra kommuner på Halmstads kommunala gymnasieskola, ökade kostnader för elever hos andra huvudmän (AHM) samt fristående skolor (FRI) och ökade verksamhetskostnader (inklusive lönekostnader). Tillsammans ger posterna ett prognosticerat underskott på 17,0 mkr. Intäkterna förväntas öka med totalt 1,2 mkr mot budget för Beloppet består av en ökad ersättning och fler elever på språkintroduktion och detta förväntas ge ett överskott på 3,0 mkr. Däremot ger färre elever från andra kommuner lägre interkommunala intäkter (IKE). Efter avstämning 15/9 förväntas IKE-intäkterna minska med 1,0 mkr. Intäkter för uppdragsutbildningen förväntas minska mot föregående år. Arbetet med att anpassa verksamheten på uppdragsutbildningen efter de prognostiserade intäkterna har påbörjats. Verksamhetens underskott för helåret förväntas bli 17,0 mkr. Den största posten står lönekostnaderna för. På grund av en minskad ram till enheterna tvingas de kommunala gymnasieskolorna anpassa verksamheten efter de nya förutsättningarna. Orsakerna till minskad ram beror bland annat på att budgeten för IKE har minskat, AHM/FRI har ökat, högre kostnader för inackorderingsbidrag samt att medel avsatts till ett projekt för gymnasieskolan. Samtidigt har uppdragsutbildningen svårt att få in uppdrag. Enheterna har inte lyckats anpassa organisationen efter dessa förändringar. Inom gymnasiesärskolan finns det 8 st. fler inskrivna elever på det individuella programmet som är folkbokförda i Halmstad jämförbart med prognos. Undervisningen sker ofta en till en, det vill säga en personal per elev, då eleverna är resurskrävande. Inom de yrkesförberedande programmen finns det i år lika många elever som förra året. Däremot har andelen som är obehöriga ökat från 2% (13,5 st.) till 8% (52,5 st.). Eleverna som är obehöriga innebär en högre kostnad för verksamheten. Andelen/antalet obehöriga elever på yrkesförberedande program ser dessutom ut att öka ytterligare inför kommande år. På språkintroduktionen har elevantalet ökat, från prognosticerat 123 elever till 171. För 2015 prognosticeras ett nollresultat på språkintroduktionen på grund av retroaktiva intäkter. Inför 2016 förväntas elevtalen öka ytterligare samtidigt som intäkterna förväntas minska. För tillfället ersätter migrationsverket gymnasieskolan med kr för två år ( kr per år) för elever i en utbildning som kostar ca 100 kkr. per år. För hösten förväntas personalkostnaderna minska med 500 kkr. per månad från och med september månad. Centralt på förvaltningskansliet förväntas ett överskott genom att bland annat en skolchefstjänst vakanshålls under Totalt förväntas personalkostnaderna ge ett underskott på 10,6 mkr. 6,9 mkr av underskottet hänförs till ökade lokalkostnader i samband med den planerade renoveringen av Kattegattgymnasiet för lokaler på Skånegatan samt extra uppförda paviljonger för att täcka lokalbehovet som 8

14 uppstått när Kattegattgymnasiet har utrymts. Underskottet från 2014 beror till största del på ökade kostnader p.g.a. den planerade renoveringen. Det tidigare resultatet (13,3 mkr) har förbättrats med 7,0 mkr då kommunfullmäktige har beviljat tilläggsanslag. Kostnader för städ och icke - budgeterade lokalkostnader förväntas öka med 600 kkr. mot budget. Elevavstämningen som genomfördes per den 15/9 visar att elevunderlaget för AHM och FRI minskar mot tidigare prognos. Totalt är det 16 utbildningsplatser färre än prognosticerat för elever folkbokförda i Halmstad. Trots att antalet elever är lägre än prognos förväntas kostnaderna öka med 1,5 mkr mot budget. Det förklaras av att eleverna har valt dyrare program vilket är kostnadsdrivande för verksamheten. Verksamhetens kostnader för elevresor förväntas visa ett överskott på 400 kkr. Färre elever som är berättigade till resor enligt nämndens beslutade regler om ersättning för elevresor till och från skolan är orsak till överskottet. Samtidigt förväntas inackorderingsbidragen minska med 250 kkr. De minskade kostnaderna beror på att färre elever uppfyller villkoren för att erhålla inackorderingsbidrag samtidigt som kostnaden från Regionen blev lägre än förväntat. Verksamhetens övriga kostnader förväntas överstiga budgeten med 168 kkr. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Personalkostnaderna förväntas bli 3,1 mkr högre än föregående år, en ökning med 1,3 %. Ökningen är lägre än genomförd lönerevision. De kommunala gymnasieskolornas budgetar har minskat jämfört med Anpassningen skall främst ske genom minskade personalkostnader varför årets budget för dessa är lägre. Enligt prognosen förväntas dock en avvikelse mot denna budget. Arbetet med att minska personalkostnaderna pågår inom verksamhetsområdet. De åtgärder som genomförs på undervisningen får genomslag under hösten då organisationen som sattes våren 2014 (undervisningsgrupper och lärarnas uppdrag) är fastslagen till och med augusti Organisationen för läsåret 2014/2015 sattes våren 2014, innan budgeten för 2015 var känd för skolorna. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen avvikelse mot föregående rapport. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringar uppgår till kkr. Investeringsutfallet motsvarande period föregående år uppgår till kkr. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten förväntas för helåret uppvisa ett överskott med 6,6 mkr. Detta beror på att investeringsanslaget till Nissaskolan i nuläget inte får användas på 575 kkr och 6,0 mkr avser ombyggnad av Kattegattgymnasiet (flytten är inte tidssatt). Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. 9

15 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 661 Vuxenutbildning Driftredovisning januari-oktober Prognos 2015: ,0 kkr. Förra prognosen: ,0 kkr. Planerad utökning av Kommunvux lokaler : - 700,0 kkr. Köp av verksamhet externa och interna leverantörer: kkr. Ökade intäkter, externa och interna: ,0 kkr. 10

16 Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. I vht 661 ingår Kommunvux (grundläggande vuxenutbildning, vård-och omsorgsutbildning, särskild utbildning för vuxna, gymnasial vuxenutbildning, yrkeshögskolan och utbildning i svenska för invandrare) och Halmstad kompetenscentrum. Årets periodresultat är 44,3 mkr medan förra årets var 46,5 mkr., en minskning med 5 %. Bidragen för Yrkesvux har minskat mot föregående år varför antalet platser har dragits ner Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Lönekostnaderna hittills i år följer den budgeterade lönekostnaden för perioden. Lönekostnader är 16 % (5 100 kkr.) högre 2015 än motsvarande period föregående år. Detta förklaras av att Svenska för invandrare (SFI) har ökat då flyktingmottagandet till kommunen är fortsatt stort och detta ställer krav på ett större antal lärare och ökad administration. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Avvikelse intäkter Intäkter för elever från andra kommuner (yrkesvux) avvikelse kkr. Intäkter för SFI (interna p.g.a. elevpeng/ konkurrensutsättningen,) genererar en avvikelse p.g.a tillflödet av kursdeltagare på kkr. samt byte av betalningsmodell från etableringen vht 130. Avvikelse kostnader Köp av verksamhet avseende externa leverantörer yrkesvux samt för interna och externa leverantörer SFI prognosticeras ge ett underskott på kkr. resp kkr. Lokalkostnaderna ökar med 700 kkr. p.g.a. nya lokaler. Kostnader för SFI Det är enbart för flyktingar grupp 1 och 2 som verksamheten får bidrag från Migrationsverket. Övriga grupper, främst anhöriginvandring, bekostas av rambudgeten för vht 661. Förändring över året är att betalningsmodellen från Etableringen (vht 130) har ändrats. Utbetalning sker med hela schablonbidraget men fördelat på två år (tio perioder). Förändringen av betalningsmodellen är genomförd. Detta tillsammans med den ökande flyktingsströmmen gör att intäkterna från Migrationsverket blir högre men genererar samtidigt högre kostnader. Bidrag från Migrationsverket utgör ersättning för merkostnader och ersätter inte en normal elevpeng. Merkostnaderna avser kontinuerlig antagning, kartläggning, samhällsorientering och tolk. Yrkesvux Föregående verksamhetsår lyftes balanserade medel, (bidrag) från 2013 och 2014 in i driften vilket gjorde att fler yrkesutbildningar kunde genomföras. Skolverkets bidrag (beslut från 8 januari 2015) för yrkesvuxutbildning har gått från kkr. under 2014 till kkr. för Ytterligare kkr. är beviljat men pengar har inte inkommit. För de deltagare som genomgår yrkesvuxutbildningen är prognosen god för att få arbete. Verksamheten har fortsatt stopp för nyintagningar på yrkesutbildningen. Lokalkostnader From höstterminen 2015 flyttar Kommunvux till Högskolans lokaler. Kostnader för hyra av dessa beräknas till 700 kkr. Verksamheten har ansökt om tilläggsbelopp för denna utökning av lokaler, vilket inte blivit beviljat. Kommentera och analysera särskilt prognosticerade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. 11

17 Antalet flyktingar ökade under hösten 2014 och under 2015 kommer flyktingmottagandet också att öka vilket bl.a. innebär ökade lönekostnaden för SFI-undervisningen i jämförelse med föregående år. En jämförelse för period 5 för studerande vid SFI ger följande utfall: 2013: : : 792 Vid periodstart 9 (oktober) finns 904 personer inskrivna på SFI, varav 709 på Kommunvux och 195 personer på Lernia (extern leverantör). För närvarande finns det 125 sökande till SFI kommande intagningsperioder. A n t a l Antal elever som studerar SFI P1 P2 P3 P4 P5 P6 P7 P8 P9 P10 Perioder Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen avvikelse mot föregående rapport. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Föregående års periodresultat var 215 kkr. och årets utfall är 0 kkr. Planen var att flytten från Brogatan 1 skulle ske under året men den är nu framflyttad till Största delen av utförarenheten flyttar i november till nya lokaler vid Högskolan. Inköp beställning och leverans till de nya lokalerna har skett. Fakturorna för detta har inte kommit ännu. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Det finns inte någon avvikelse att rapportera. 12

18 13

19 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetsmarknadsåtgärder (kkr) Helårs-utfall 2014 Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetsmarknadsåtgärder (kkr) Helårs-utfall 2014 Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetsmarknadsåtgärder Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Arbetsmarknadsenheten Bidragsintäkter övrigt 600 Bidragsintäkter åtgärder Lönekostnader åtgärder Försäljningsmedel Tolkförmedlingen Lönekostnader Tolkförmedlingen Vakanta tjänster (varav 400 felbudgeterade som övriga kostnader) Lönekostnader Prova på Platser Övriga kostnader projekt Migrationscenter 800 Daglig verksamhet, volymförändringar Lönekostnader Övriga kostnader Ekonomiskt bistånd, lönekostnader Verksamhetens intäkter har minskat i budgeten vid inläsningen av resultatbalanseringen Lönekostnaderna har minskat i budgeten vid inläsningen av resultatbalanseringen (Ovanstående pga att redan i ursprunglig rambudget togs hänsyn till resultatbalanseringen) Verksamhetens intäkter har minskat i budgeten vid inläsningen av resultatbalanseringen Ramförändring p.ga lägre IT-kostnader Budgetavvikelse Budgetavvikelse 5 189

20 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2014 Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2014 Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Intäkterna, främst i form av bidrag från Migrationsverket, blir högre än budgeterat och verksamheten prognostiserar därför med ett överskott Budgetavvikelse Budgetavvikelse 500

21 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2014 Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2014 Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Intäkter varav ökade intäkter till bland annat språkintroduktion kkr varav minskad uppdragsutbildning -800 kkr Budgetavvikelse varav minskat eleverunderlag, ger färre elever att fakturera kkr Lönekostnader Lokalkostnader varav underskott från 2014, kostnader i samband med planerad renovering av Kattegattgymnasiet kkr varav kostnader för dubbla lokaler kkr, tillkomna kostnader för dubbla lokaler kkr varav ökade kostnader för städning och ej budgeterade lokalkostnader -600 kkr varav tilläggsanslag KF kr Övriga kostnader -682 varav ökade kostnader för AHM/FRI på grund av ändrad sökbild mot prognos kkr varav överskott elevresor - färre elever som ersätts för elevresor mot budgeterat 400 kkr varav överskott inackorderingsbidrag - färre elever som sökt/beviljats inackordering än budgeterat 250 kkr varav verksamhetskostnader 168 kkr Budgetavvikelse

22 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen (kkr) Helårsutfall 2014 Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen (kkr) Helårsutfall 2014 Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Utökning av Kommunvux lokaler Köp av verksamhet externa och interna leverantörer Ökade intäkter, externa och interna Budgetavvikelse Budgetavvikelse

23 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2015/0385 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Enhet: Ekonomi Henric Andersson E-post: Telefon: Interkommunal ersättning (IKE) och ersättning till friskolor (FRI) 2016 Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fastställer för vårterminen 2016: 1. Programpriser för de nationella programmen, för IM-programmet, för IM programmet Språkintroduktion och för gymnasiesärskolans inriktningar avseende bidrag till de fristående gymnasieskolorna (FRI) och de interkommunala intäkterna (IKE). (se bilaga 1 och bilaga 2, daterade ) 2. Momskompensationen till de fristående gymnasieskolorna till 6 %. Beslut om programpriser för höstterminen 2016 sker i juni Sammanfattning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens fastställda modell för fördelning av resurser inom gymnasieskolan har använts. Målet med modellen är en effektiv intern budgetstyrning som kan svara upp mot kravet på likvärdighet. Modellen bygger på en elevresurs som ger lika ersättning per program oavsett huvudman. Elevresursmodellen uppnår de nya bestämmelser som grundar sig på propositionen 2008/09:171 Offentliga bidrag på lika villkor. Budgetramen för gymnasieskolan 2016 (anslag 651) utgör underlag för beräkning av elevresursen. En beräkningsregel räknar fram elevresursen som ska fördelas per program. Som fördelningsgrund används index utifrån riksprislistan året före budgetåret samt prognos över elevantalet per program för

24 Ärendet Uppdrag Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har beslutat att programpriser ska fördelas enligt beslutad resursfördelningsmodell. Programpriser är framtagna för de nationella programmen, för IM-programmet, för IM programmet Språkintroduktion och för gymnasiesärskolans inriktningar. Bakgrund Syftet med resursfördelningen är att fördela gymnasieskolans budgetram på ett enkelt och tydligt sätt. Elevresursmodellen bygger på lika villkor för den kommunala gymnasieskolan och de fristående gymnasieskolorna. Målet är en effektiv intern budgetstyrning som kan svara upp mot kravet på likvärdighet. Modellen uppnår de nya bestämmelser som grundar sig på propositionen 2008/09:171 Offentliga bidrag på lika villkor. Förändringarna innebär sammanfattningsvis följande: Likabehandlingsprincipen betyder att bidraget till fristående gymnasieskolor ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten. Kommunens budget för verksamheten ska ligga till grund för bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Huvudmän får överklaga en kommuns bidragsbeslut hos allmän förvaltningsdomstol. Det innebär att domstol kan pröva och fastställa bidragets storlek. Analys, förslag och motivering Principer för bidrag till fristående gymnasieskolor Budgetramen för gymnasieskolan 2016 utgör underlag för beräkning av elevresursen. Elevresursen räknas fram med hjälp av en beräkningsregel. I beräkningsregeln utgår man från: a. nettoramen för gymnasieskolan i Halmstad kommun b. tillkommer gör budgeterad intäkt för interkommunala intäkter Avgår c. förvaltningsövergripande tjänster d. kostnader för elevers resor e. inackorderingstillägg Beräkningsregeln har som uppgift att räkna fram resursen som ska fördelas per program. Följande princip gäller: 2

25 Likabehandlingsprincipen - innebär att bidraget har beräknats efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten. Bidraget har baseras på kommunens budget. Grundbeloppet avser ersättning för: Undervisning Läromedel och utrustning Elevvård och hälsovård Måltider Administration ( en schablon på 3% ) Moms ( en schablon på 6 %) Lokalkostnader I framräkningen för Halmstads kommuns del utgörs elevresursen enbart av en grundresurs. I grundresursen ingår en tilläggsresurs som utgörs av särskild ersättning för elever i behov av särskilt stöd. Programpriset som de fristående gymnasieskolorna blir tilldelade är programpriset multiplicerat med sex procents momstillägg. Elevförändringar Utbetalning av ersättning per elev till fristående gymnasieskolor och andra huvudmän sker månadsvis efter inrapporterade elever per program. Konsekvenser --- Ärendets beredning Inom kommunen Beräkningen av elevresurs för 2016 är framtagen av utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningens ekonomifunktion. Andra grupper --- Fackliga organisationer HUKSAM delges information i ärendet

26 Lista över bilagor 1. Ersättning till fristående skolor vt 2016 (daterad ) 2. Interkommunal ersättning vt 2016 för Halmstads kommun (daterad ) För utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen, Ann Sofie Sjöholm Tf. Förvaltningschef Henric Andersson Ekonomichef 4

27 Ersättning till fristående skolor vt 2016 Kontaktperson Telefon E-postadress Henric Andersson Program Belopp exkl moms Moms Belopp inkl moms Belopp per månad Belopp inkl moms 2015 Förändring mot 2015 BF BA BA - anl EK EE ES ES - musik FT FT - transport HA HT HU* HV* IB IN NA NB - djur* NB - lantbruk* NB - skog* NB - trädgård* RL SA TE VF VO IM - Ind.alt IM - Aspberger Ersättning för elever inom IMPRE, IMPRO och IMYRK utgår från ordinarie programpris med följande tillägg. Program Belopp exkl moms Moms Belopp inkl moms Belopp per månad IMPRE IMPRO IMYRK *Utbildningen bedrivs inte av Halmstads kommun varför riksprislistans pris är gällande.

28 Interkommunal ersättning vt 2016 för Halmstads kommun Program Program Pris per elev (kr) Pris per termin och elev (kr) Pris per elev 2015 Förändring mot 2015 BA Bygg- och anläggning BA Bygg- och anläggning - Anl fordon BF Barn- och fritidsprogrammet EE El- och energiprogrammet EK Ekonomiprogrammet ES Estetiska programmet ES Estetiska programmet spets* ES Estetiska programmet - Musik ES Estetiska programmet spets - Musik* FT Fordonsprogrammet FT Fordonsprogrammet - Transport HA Handels- och administrationsprogrammet HT Hotell- och turismprogrammet HU Humanistiska programmet** IB Intern. Baccalaureate IN Industritekniska programmet NA Naturvetenskapligaprogrammet RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet SA Samhällsvetenskapsprogrammet TE Teknikprogrammet VF VVS- och fastighetsprogrammet VO Vård- och omsorgsprogrammet IM-IA Introduktionsprogrammet Individuellt alternativ IM-IA-ASP Asperger IM-SPR Introduktionsprogrammet Språkintroduktion AHADM Administration, handel och varuhantering*** EVEST Estetiska verksamheter FASFAS Fastighet, anläggning och byggnation HOHAL Hälsa, vård och omsorg HRHOT Hotell, Restaurang och Bageri IAIND Individuella programmet KG IAIND Individuella programmet SN IAIND Individuella programmet SR SÄR ES Estetiska programmet SÄR FA Fastighet- och anläggning SÄR HR Hotell- och Restaurangprogrammet SÄR IVEA Individuella programmet SR SÄR IVES Individuella programmet KG SÄR IVSI Individuella programmet SN SÄR OH Omvårdnad och Hälsa *Programpriset kommer att skrivas upp med skolindex för ** Pris enligt riksprislistan 2016 ***Utbildningen är ny för Halmstads gymnasieskola för 2016 Ersättning för elever inom IMPRE, IMPRO och IMYRK utgår från ordinarie programpris med följande tillägg. Program Program Tillägg per elev Tillägg per termin och elev IMPRE Preparandutbildning 0 0 IMPRO Programinriktat individuellt val IMYRK Yrkesintroduktion

29 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2015/0401 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN UAF Kansli Elin Olsson E-post: Telefon: Verksamhetsplan Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta Verksamhetsplan inkl. internkontrollplan enligt bilaga 1. Sammanfattning Enligt Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell ska var nämnd varje år upprätta en verksamhetsplan, där den planerade verksamheten och nämndens mål beskrivs på tre års sikt. Verksamhetsplanen är ett resultat av det arbete som utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har genomfört i enlighet med visionsstyrningsmodellens anvisningar. Arbetet med att ta fram en verksamhetsplan för de kommande åren påbörjas efter kommunfullmäktiges beslut om planeringsdirektiv. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har arbetat med verksamhetsplanen under sina verksamhetsplaneringsdagar september, och därefter gett förvaltningen i uppdrag att utifrån materialet från dagarna formulera den målsättning som ska gälla för verksamheten under planperioden Förslaget till verksamhetsplan för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bygger på planeringsdirektiven för I verksamhetsplanen presenteras nämndens uppdrag och en analys utifrån nämndens uppdrag samt innehåller den prioriteringar, internbudget och internkontrollplanen för Nämndens uppsatta hälso- och arbetsmiljömål ingår i avsnittet nämndens mål. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås besluta om att anta verksamhetsplanen för

30 Ärendet Uppdrag Enligt Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell ska var nämnd varje år upprätta en verksamhetsplan, där den planerade verksamheten och nämndens mål beskrivs på tre års sikt med huvudfokus på året som ligger närmast i tiden. Bakgrund --- Analys, förslag och motivering Verksamhetsplanen är ett resultat av det arbete som utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har genomfört i enlighet med visionsstyrningsmodellens anvisningar. Arbetet med att ta fram en verksamhetsplan för det kommande året påbörjas efter kommunfullmäktiges beslut om planeringsdirektiv. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har arbetat med verksamhetsplanen under sina verksamhetsplaneringsdagar september, och därefter gett förvaltningen i uppdrag att utifrån materialet från dagarna formulera den målsättning som ska gälla för verksamheten under planperioden Förslaget till verksamhetsplan för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bygger på planeringsdirektiven för I verksamhetsplanen presenteras nämndens uppdrag och en analys utifrån nämndens uppdrag samt innehåller den prioriteringar, internbudget och internkontrollplanen för Nämndens uppsatta hälso- och arbetsmiljömål ingår i avsnittet nämndens mål. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås besluta om att anta verksamhetsplanen för Konsekvenser --- Ärendets beredning Inom kommunen En arbetsgrupp bestående av personal från förvaltningen har samordnat arbetet. I arbetet har övriga verksamheter inom förvaltningen samråtts med. Nämnden har haft möjlighet att påverka innehållet gällande mål och målvärden genom verksamhetsplaneringen september. En genomgång av ett första utkast till 2

31 verksamhetsplan hölls för hela nämnden förmiddagen den 26 oktober, innan nämndens ordinarie sammanträde. Nämnden gavs då möjlighet att komma med synpunkter. Utifrån det material som framkommit vid verksamhetsplaneringen samt genomgången den 26 oktober har förvaltningen tagit fram ett förslag till verksamhetsplan för Andra grupper --- Fackliga organisationer HUKSAM Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Verksamhetsplan inkl. internkontrollplan För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 3

32 Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2016 Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

33 Innehållsförteckning 1 Ordförandens inledning Vision och värdegrund Nämndens uppdrag Analys utifrån nämndens uppdrag Kommunfullmäktiges mål Nämndens mål Prioriteringar Internbudget Bilagor Internkontroll Risk- och väsentlighetsanalys Internkontrollplan Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

34 1 Ordförandens inledning Visionen för Halmstad är staden med tre hjärtan. Ett av våra tre hjärtan är Halmstad som kunskapsstaden, vi är en kommun där människor växer och utvecklas genom livslångt lärande och kreativitet, företagsamhet och innovativt tänkande. Denna vision beskriver tydligt uppdraget för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden; att få människor att utvecklas och växa och därigenom verka för arbete, självförsörjning och delaktighet i samhället. Halmstad är en kommun i tillväxt. Det innebär möjligheter och utmaningar. De av kommunfullmäktige antagna planeringsdirektiven för fokuserar på tre övergripande områden: Utbildning, näringsliv och arbete, Socialt hållbar utveckling samt Ekologiskt hållbar utveckling. Med den stora bredd som utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har i sitt verksamhetsområde faller det sig självklart att det kontinuerliga arbetet och nya insatser för att nå utveckling spelar stor roll för hur väl vi som kommun lyckas ta oss an de utmaningar det innebär att vara en kommun i tillväxt. Barn och ungas möjlighet till en bra start i livet är omätbart viktigt och lägger grunden för den fortsatta vägen in i samhället och arbetslivet. En betydande faktor för detta är en undervisning som anpassas efter elevernas behov och som elever känner motivation inför. Att samverkan finns mellan nämndens olika områden för att motverka avhopp från skolan är nödvändigt för att minska risken för utanförskap. En fortsatt stor utmaning är att bibehålla den höga kvaliteten på gymnasieskolornas utbildningar och den likaledes höga andelen nöjda elever och personal på skolorna. Efter beslut i kommunfullmäktige i juni 2015 att renovera och bygga nytt vid befintlig plats vid Kattegattgymnasiet finns en tidsplan som säger att skolan ska vara färdig under Etableringsuppdraget växer och arbetet här får allt större betydelse i takt med att fler människor från andra länder kommer till vår kommun. I Halmstad har vi byggt en väg in för nyanlända och det är utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden som ansvarar för den organisation som samordnar kommunens ansvar för nyanlända. I samarbete med Stadskontoret, som ansvarar för det övergripande strategiska, och tillsammans med andra förvaltningar och ideella organisationer görs ett stort arbete och många insatser. Den ökande volymen nyanlända ställer krav på undervisningen i svenska för invandrare (sfi), bostadsförsörjning, språkintroduktionen på gymnasieskolan, infrastruktur m.m. Här handlar det om att verka för att individerna snabbt skall lära sig hur det svenska samhället fungerar för att påskynda etableringen i vårt samhälle. Att etableras i samhället är självklart också viktigt för nämndens övriga målgrupper: arbetslösa unga och vuxna, funktionshindrade, personer som har ekonomiskt bistånd m fl. Samarbete är ett viktigt ledord för våra verksamheter. För att lyckas i vårt arbete behöver vi göra gemensamma kraftansträngningar och utveckla både internt och externt samarbete. Tillsammans med andra samhällsaktörer och näringsliv ska vi skapa insatser som kan leda till arbete och försörjning för våra målgrupper och samtidigt möta näringslivets behov av arbetskraft. En nyckelfaktor är en samordnad vuxenutbildning där insatser och kompetens samlas runt och utgår från individen och där samverkan med arbetslivet finns som en självklar del. Vi vill medverka till att skapa ett socialt hållbart samhälle där vi möter individens behov med omvärldens krav och förväntningar. Ett Halmstad där våra målgrupper upplever en känsla av meningsfullhet, sammanhang och framtidstro. Att fortsätta utveckla kvalitén inom Daglig verksamhet så att den präglas av flexibilitet och syftar till att utveckla deltagarna och deras självkänsla, ger personalens kompetens och engagemang en tydlig och bärande roll. Våra medarbetare arbetar enligt Halmstads kommuns värdegrund där engagemang, delaktighet och ansvarstagande är viktiga värdeord och där vi utgår ifrån ett invånar- och målgruppsfokus. Att frågan kring organisationskultur och värderingsarbete hålls levande i vardagen är en del av detta och en fråga Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

35 lika mycket för förtroendevalda som medarbetare. Vi har många utmaningar framför oss i vårt arbete. Vår kommun har många styrkor. Det är med glädje och ödmjukhet som uppgiften att fortsätta utveckla vår kommun ska tas an. Jag ser fram mot ett år där vi tar vara på och utvecklar vår verksamhet, och bidrar till ett Halmstad där alla behövs och känner sig delaktiga. Jenny Axelsson Ordförande utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

36 2 Vision och värdegrund Halmstads vision har tre hjärtan Vi har en vision om framtiden i Halmstad. Den beskriver hur kommunen vill att Halmstad ska upplevas av alla som bor här och av besökare. Halmstads vision består liksom kommunens vapen av tre hjärtan. De tre hjärtana bygger tillsammans visionen för Halmstads kommuns utveckling. Hemstaden Vi är en kommun där människor möts med trygghet, respekt och kärlek. Kunskapsstaden Vi är en kommun där människor växer och utvecklas genom livslångt lärande och kreativitet, företagsamhet och innovativt tänkande. Upplevelsestaden Vi har en atmosfär som ger livslust genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet. Värdegrund Vår vision om Halmstad bygger på demokratiska värden. Alla halmstadsbor ska ha möjligheten till delaktighet och inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Alla som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

37 3 Nämndens uppdrag Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för att nationella och kommunala mål i tillämpliga delar förverkligas inom givna ekonomiska ramar. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med gällande arbetsmiljölagstiftning och föreskrifterna för arbetsmiljön. Inom ramen för ansvarsområdet ligger följande uppgifter: gymnasieskola och gymnasiesärskola för ungdomar kommunalt uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, Särvux samt Svenska för invandrare (SFI) planera, upphandla, beställa och kvalitetssäkra individuell och arbetsmarknadsrelaterad vuxenutbildning bedriva uppdragsutbildning infrastrukturen för vuxnas lärande de övriga verksamheter och insatser som kommunen anordnar och gör för eleverna i de utbildningsformer som nämnden är huvudman för att avge yttrande till Skolinspektionen i friskoleärenden då fråga är om utökning av elevantalet för redan etablerad friskola i kommunen samt när fråga är om ny friskolas etablering i annan kommun (KF ) arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska insatser daglig verksamhet för funktionshindrade ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården för personer med funktionshinder inom nämndens ansvarsområde daglig verksamhet för funktionshindrade mottagning och introduktion av flyktingar tolkförmedling ekonomiskt bistånd dödsboanmälan Delegering från kommunfullmäktige Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden skall besluta i följande grupper av ärenden: 1. beslut om interkommunal ersättning för gymnasieskola, gymnasial vuxenutbildning, särskola och folkhögskola 2. beslut om bidrag till fristående gymnasieskola och andra huvudmän 3. taxor för speciallokaler 4. beslut om ersättning till extern utbildningsanordnare Utskott Inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden skall finnas ett individutskott med fem ledamöter och tre ersättare. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden äger rätt att till utskottet delegera beslutanderätt i frågor som rör beslut om försörjningsstöd samt introduktionsersättning till enskild, samt övriga enskilda individärenden inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde. Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

38 4 Analys utifrån nämndens uppdrag Framtidsvision Nämnden med ansvar för utbildning och arbetsmarknad kommer att arbeta för framtiden, för utveckling av verksamheten och med tydliga långsiktigta mål och mätetal. Uppdraget blir allt mer påverkat av samhällsutvecklingen och av vår omvärld. Den snabba förändringen av befolkningsstrukturen och det väntade utträdet från arbetsmarknaden, kommer att få betydelse för vårt fokus. Kompetensförsörjning och efterfrågan på arbetsmarknaden blir än mer viktigt. Det är en stor utmaning för vissa grupper att ta sig in på arbetsmarknaden och in i meningsfull sysselsättning. Detta kommer att ställa höga krav på hållbarhet, god framförhållning, flexibilitet och samverkan. Exempel 1 arbetsmarknadens behov av arbetskraft: Ett område som måste bli föremål för fördjupad analys och planering på kort och på lång sikt -är utveckling av eftergymnasiala utbildningar med tydligt yrkesfokus. Detta för att kunna matcha utbildningar mot arbetsmarknadens behov och mot bristyrken. Det kan t.ex. omfatta yrkesvux och yrkeshösgskola. Flera av nämndens verksamheter påverkas av ett sådant arbete. Exempel 2 - samverkan kring lokaler: En långsiktig planering för framtidens behov av platser inom gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildningens olika delar är nödvändig. Hänsyn måste då tas till kända omvärldsfaktorer, t.ex. flyktingströmmar i världen, en förväntad ökning av befolkningen i Halmstad, en ökad rörlighet inom EU etc. På motsvarande sätt måste vi arbeta med en långsiktig och mera flexibel lokalplanering för kommunens samtliga verksamheter. Olika vägar måste prövas för att minska ryckighet. Är det möjligt att utforma flexibla lokallösningar för t.ex. hela det kommunala skolansvaret, som kan skifta skepnad och anpassas till förändringar inom utbildningssystemet, utan omfattande ekonomiska åtaganden? Kan man tänka sig geografiska "Utbildningscampus - från förskola till vuxenutbildning"? Finns motsvarande möjligheter för andra verksamheter i kommunen med stora beröringspunkter, där olika förvaltningar (miljö- och hälsa, räddningstjänst, fastighetskontor, socialförvaltning, barn- och ungdomsförvaltning, hemvårdsförvaltning m.fl.) tillsammans når goda och kostnadseffektiva samverkanslösningar som gynnar våra målgrupper? Att tänka långsiktigt och att utmana etablerade strukturer. Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

39 5 Kommunfullmäktiges mål 5.1 Utbildning, näringsliv och arbete Konkretiserat mål 1: I Halmstads skolor ska alla elever få de utmaningar och det stöd som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt. Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde Andel elever som upplever att de har fått det stöd de behöver för att få minst ett E i alla ämnen (instämmer/instämmer delvis) (gymnasieskolan) 5. Andel elever som erhåller en gymnasieexamen 91% 91% 92% 89% 91% 93% Andel elever som får en gymnasieexamen ska öka Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel elever som erhåller en gymnasieexamen (egna siffror där alla elever ingår) Andel elever som instämmer helt i att deras lärare tillsammans med eleverna går igenom vad målen för undervisningen innebär, så att eleverna förstår dem Andel elever som instämmer helt i att deras lärare ofta ger dem personlig information om vad de behöver göra för att nå målen med undervisningen Andel elever med godkänt betyg i Matematik 1a direkt efter genomgången kurs 85% 87% 89% 49% 52% 56% 33% 36% 39% 77% 79% 81% Utbildningar ska vara en arena för elever och studerande att utvecklas till sin fulla potential Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

40 Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Den genomsnittliga betygspoängen bland avgångselever inom gymnasieskolan ska öka Andel elever som instämmer helt i att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer Andel studerande på vuxenutbildningen som är nöjda med sin lärsituation Ökning Ökning Ökning 41% 43% 45% 75% 80% 85% Konkretiserat mål 3: Halmstads förskolor och skolor ska ha en pedagogisk och kreativ lärmiljö såväl inne som ute. Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde Andel elever som trivs med skolmiljön (instämmer helt/instämmer delvis) (gymnasieskolan) 4. Andel lärare som använder IKT i undervisningen (gymnasieskolan) 93% 94% 95% 92% 95% 96% Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel elever som instämmer helt i att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen Andel elever som instämmer helt i att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen 68% 73% 78% 43% 46% 49% Konkretiserat mål 4: I Halmstad ska alla flickor och pojkar ha möjlighet till en meningsfull fritid. Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde Andel elever som upplever att de oftast har en meningsfull fritid (gymnasieskolan) 92% 93% 94% Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

41 5.1.4 Konkretiserat mål 6: Halmstad ska vara en självklar, aktiv regional aktör och samarbetspartner som tar ansvar för utvecklingsfrågor i Halland och de omgivande regionerna Stärka individers möjligheter att skapa, utveckla eller bibehålla en etablering på arbetsmarknaden Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel vuxna (25 år och äldre) försörjningsstödstagare som varit aktiva inom AME och som vid avslut kommit närmare arbetsmarknaden 73% 76% 76% (genom arbete, studier eller annan insats genom exempelvis Arbetsförmedlingen) Antal försörjningsstödstagare som blir remitterade från Enheten för ekonomiskt bistånd till Arbetsmarknadsenheten för insats Vuxenutbildningen ska erbjuda möjlighet till flexibel individuell utbildning under hela året utifrån individens behov Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel studerande som erbjudits hjälp/vägledning i samband med 80% 90% 100% framtagandet av sin individuella studieplan Studerande vid vuxenutbildningen ska ha fått godkända betyg inom två år 80% 85% 90% Verka för att utbildningar präglas av bred samverkan med arbetslivet och matchning mot bristyrken Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Antal startade utbildningar inom vuxenutbildningen med inriktning mot bristyrken Ökning Ökning Ökning Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

42 Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel studerande som 6 månader efter avslutad yrkesutbildning inom vuxenutbildningen har gått vidare till arbete eller vidare studier 87% 89% 91% Konkretiserat mål 7: I Halmstad ska unga (18-24 år) studera eller kunna försörja sig genom anställning eller företagande. Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde Kvalitativ utvärdering av kontakter mellan skola och näringsliv 4. Andelen UF-företagande i en årskull 5. Antalet sommarjobb och prova-på-platser 1. Antalet unga vuxna som beviljats ekonomiskt bistånd och av sin handläggare bedömts vara arbetsföra, som andel av antalet unga vuxna totalt i Halmstads kommun 30% 32% 34% Unga människors möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Ungdomsarbetslöshet (jämförs med värden från 2015) Andel elever i åk 3 som tagit del av informationen från Moving Out Antal personer som fått prova på-plats Andel ungdomar som efter avslutad insats genom Hållplats 1-90 gått vidare till arbete, utbildning eller annan insats via exempelvis Arbetsförmedlingen Minskning Minskning Minskning 80% 85% 90% % 94% 95% Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

43 Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel ungdomar anvisade från Enheten för ekonomiskt bistånd som efter avslutad insats på Arbetsmarknadsenheten har gått vidare till arbete, utbildning eller annan insats via exempelvis Arbetsförmedlingen 83% 86% 87% Fortsätta utvecklingen av en strukturerad samverkan inom förvaltningen (Arbetsmarknadsenheten och gymnasieskolan) kring ungdomar som inte har fullföljd gymnasieutbildning utifrån det kommunala aktivitetsansvaret Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel ungdomar inom AME från det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) som går tillbaka till studier 35% 37% 40% Alla ungdomar på gymnasiet ska möta en undervisning som stimulerar entreprenöriella kompetenser såsom samarbetsförmåga, initiativförmåga, kreativitet, självständighet och problemlösning Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel elever som instämmer helt i att deras lärare uppmuntrar dem att 38% 40% 42% samarbeta med andra elever för att lära sig mer Andel elever som instämmer helt i att deras lärare uppmuntrar dem att komma med flera olika 32% 34% 36% lösningar under lektionerna Andel elever som instämmer helt i att de får möjlighet att vara kreativa och komma med egna idéer på lektionerna 35% 37% 39% Alla ungdomar ska under sin gymnasietid ha kontakt med arbetslivet Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel elever som instämmer helt i att de har haft kontakt med arbetslivet i sin utbildning under det senaste året 35% 38% 41% Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

44 Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel elever som instämmer helt i att deras lärare involverar arbetlivet i deras undervisning 5.2 Socialt hållbar utveckling 27% 29% 32% Konkretiserat mål 9: Halmstad ska kännetecknas av tolerans och öppna attityder och av att alla människor kan vara delaktiga i samhällslivet. Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde Andel elever som anser att lärare och personal lyssnar på och respekterar deras åsikter (gymnasieskolan) 92% 93% 94% Alla elever/studerande/klienter/deltagare ska känna att verksamheten/insatsen utformas efter den enskildes förutsättningar Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel elever som instämmer helt eller delvis i att personal lyssnar och respekterar deras åsikter, även om eleverna inte alltid får som de vill Andel studerande/klienter/deltagare (AME) som känner sig respekterade i kontakten med sin verksamhet inom Halmstad kompetens (exkl. daglig verksamhet) Andel deltagare som känner sig respekterade i kontakten med sin verksamhet på daglig verksamhet 94% 96% 97% 95% 96% 97% 93% 94% 95% Den dagliga verksamheten ska vara modern med hög kvalité och präglas av flexibilitet, samt syfta till att utveckla individen Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel deltagare som uppger att de känner sig delaktiga i sin sysselsättning inom daglig verksamhet 95% 96% 97% Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

45 Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel deltagare som ansökt om daglig verksamhet på Slussen, som har gått vidare till individuell placering eller annan åtgärd/insats 15% 17% 19% Ohälsotalet hos personer som uppbär försörjningsstöd ska minska Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel av arbetsföra försörjningsstödstagare som har tagit del av aktiva insatser Andel av ej arbetsföra försörjningsstödstagare som har tagit del av insatser i rehabiliterande syfte 70% 72% 75% 50% 52% 55% Konkretiserat mål 10: I Halmstad ska flickor och pojkar uppleva en god psykisk hälsa Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde Andel elever som upplever oro på grund av någonting i skolan eller i hemmet. (Gymnasieskolan) 4. Andel elever som anger att de har någon att prata med om de behöver någon. (Gymnasieskolan) Andelen gymnasieelever som instämmer helt i att de ofta upplever oro och ängslan på grund av sina studier Andelen gymnasieelever som instämmer helt i att de ofta upplever oro och ängslan på grund av något hemma Andelen gymnasieelever angett att de blivit utsatt för någon form av kränkande behandling under det senaste året Minskning Minskning Minskning 90% 90% 90% 25% 24% 23% 5% 4% 3% 5% 4% 3% Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

46 6 Nämndens mål 6.1 Hälsa och arbetsmiljö Minska sjukfrånvaron sjuktalet ska minska Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Antal sjukdagar i genomsnitt per tillsvidareanställd Andel korttidsfrånvaro Andel långtidsfrånvaro Minimera bristerna i det systematiska arbetsmiljöarbetet Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Minskad andel klara brister och brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet (jämförs med värden från 2015) 6.2 Jämställdhet Minskning Minskning Minskning Arbetsgivaren ska på de arbetsplatser där det inte råder en jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, sträva efter att få sökande av det underrepresenterade könet. Arbetsgivaren ska sträva efter att andelen arbetstagare av det underrepresenterade könet efter hand ökar. Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel riktade annonser mot det underrepresenterade könet i verksamheter med ojämn könsfördelning Ökning Ökning Ökning Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

47 6.3 Övriga HR-mål (Medarbetarskap, ledarskap, kompetens, lön och villkor) Alla chefer ska kompetensutvecklas i förhållningssättet Utvecklande ledarskap Mätetal Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel utbildade chefer 95% 96% 97% Medarbetarens upplevelse av de ledarbeteenden som kännetecknar ett utvecklande ledarskap Ökning Ökning Ökning Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

48 7 Prioriteringar Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bedömer att sex delar inom verksamheten är särskilt angelägna att lyfta fram som prioriteringar. Organisationskultur och värderingar - under de senaste åren har Halmstads kommun prioriterat ett arbete med kultur och värderingar inom samtliga förvaltningar och bolag. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har för avsikt att fortsätta med detta fokus inom sina verksamhetsområden. Nämndens samtliga ansvarsområden präglas av en nära kontakt med unga och vuxna medborgare i olika former av beroende-situationer. Ledning och personal behöver ständigt syna och arbeta med sina värderingar och attityder och hur dessa avspeglar sig i bemötandet av våra målgrupper och arbetskamrater. För i slutändan påverkas både måluppfyllelse, hälsa och arbetsmiljö. Denna prioritering handlar om ett förhållningssätt som kan bidra till att minska kostnader som kan härledas bristande arbetsmiljö och ohälsa. Daglig verksamhet - Daglig verksamhet har idag ca 325 deltagare Merparten av verksamheterna bedrivs i lokaler som övertagits efter annan verksamhet. Verksamhetsanpassningar gjordes inför inflyttning och uppstart i lokalerna, vissa för mer än 20 år sedan. Därefter har det endast gjorts mindre verksamhetanpassningar av dessa lokaler. Ur arbetsmiljösynpunkt är flera av lokalerna mindre lämpliga för att bedriva denna typ av verksamhet. Detta är därför en angelägen prioritering för att uppnå en bättre arbetsmiljö för deltagare och personal. Några av verksamheterna inom Daglig verksamhet finns i lokaler som är anpassade för relativt få deltagare, i vissa fall för fem personer eller färre. Detta leder till ett lågt resursutnyttjande, då det vid exempelvis sjukdom/ledighet kan krävas omflyttning av deltagare och personal. En samordning av ett antal verksamheter till en geografisk plats skulle kunna bidra till effektiviseringar, då det underlättar en resursfördelning utifrån deltagarnas behov. En förbättrad arbetsmiljö för deltagare och personal leder troligen också till minskade sjuktal. En geografisk plats innebär nödvändigtvis inte att verksamheter ska slås samman till en enhet, utan kan snarare innebära att någon/några enheter finns i nära anslutning till varandra. Denna prioritering kommer att behandlas i budgetarbetet Kattegattgymnasiet - den mångåriga process som föregått beslut om start av renovering/byggnation, gör att det nu är utomordentligt viktigt att projektet följer framtagen projekteringsplan. Detta är en skyldighet som Halmstads kommun har gentemot elever, ledning och personal, som lojalt har accepterat och deltagit i de olika faser som passerat och där lärarna - med tålamod och flexibilitet - har anpassat sin undervisning efter den lärmiljö som funnits att tillgå. Denna prioritering är budgeterad i gällande Planeringsdirektiv med budget. Fordonsprogrammet - en förutsättning för att projekteringsplanen för Kattegattgymnasiet ska kunna följas är att projektering och byggande av ett Fordonstekniskt centra ges högsta prioritet. Först då fordonsprogrammet flyttats från Kattegattgymnasiets lokaler på Skepparegatan kan "nya" Kattegattgymnasiet fullföljas. Denna prioritering kommer att finnas med i 2017 års Planeringsdirektiv med budget. Utmaningar inom arbetsmarknaden - Särskilt fokus ska riktas mot unga utan fullgjord gymnasieskola, funktionsnedsatta samt personer med kort vistelse i Sverige. Flera av verksamheterna inom nämndens ansvarsområde kommer att involveras i arbetet med driva och gemensamt samordna insatserna för att korta vägen till arbete, utbildning och egenförsörjning, tillsammans med andra aktörer. Arbetet innebär även att rusta och matcha våra målgrupper utifrån den lokala och regionala arbetsmarknadens behov. Denna prioritering är finansierad inom ram. Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

49 Enheten för etablering - Halmstads kommun är stolt över den påbörjade utvecklingen som innebär ett gott mottagande av nyanlända. Nämndens ansvar omfattar de nyanlända som redan erhållit permanent uppehållstillstånd (PUT), och de som har rätt till (språkintro) svenska för invandrare (SFI). Tillsammans med övriga aktörer - både de statliga, kommunala och frivilligorganisationer - ska vi, utifrån vårt uppdrag, bidra till att personer som erhållit PUT ska ges samma förutsättningar för goda livsvillkor och för att uppnå egen försörjning, som övriga kommuninvånare. Tidiga insatser - redan under asyltiden - är en framgångsfaktor, oavsett om det handlar om språkträning, kulturmöten, praktik m.m. Denna prioritering är kostnadsdrivande i en inledande fas men leder till att våra nya medborgare snabbare kan matchas mot ett yrke och etableras i samhället och på arbetsmarknaden. Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

50 8 Internbudget Utbildnings och arbetsmarknadsnämndens budget för 2016 är uppdelad enligt följande (belopp i kkr.): 130 Arbetsmarknadsåtgärder ( ) varav: o Arbetsmarknadsenheten (46 897) o Daglig verksamhet (77 254) o Ekonomiskt bistånd, ej utbetalningar (19 927) 131 Ekonomiskt bistånd (65 139) 651 Gymnasieskola ( ) 661 Vuxenutbildning (49 938) Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

51 9 Bilagor 9.1 Internkontroll Risk- och väsentlighetsanalys Ekonomi Risk Ärendehantering i handläggardatabasen Kontroll av diarieförda dokument, som varit i nämnden är diarieförda Rutiner för utlämnande handlingar Att rutinerna för utlämnade av handlingar följs Representation Översyn av hur representation används på UAF i relation till gällande anvisningar First Card Översyn av hur First Card används på UAF i relation till gällande anvisningar Slutattester Göra kontroller att attester följer delegationsplanen Sannoli khet Konsek vens Risktal HR/medarbetare Risk Flextidsavtalet Följa upp och göre en kontroll av efterlevnaden av rutinen av flextidsavtalet Sannoli khet Konsek vens Risktal Daglig verksamhet Risk Hot och våld Översyn av rutiner Brandrutiner Översyn av rutiner Dok i Pro Capita Översyn av rutiner Sannoli khet Konsek vens Risktal Arbetsmarknadsenheten Risk Bilkörning och körkortskontroll Översyn av rutiner för körkortskontroll Sannoli khet Konsek vens Risktal Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

52 Halmstad kompetenscentrum Risk Kvalitetssäkring HKC/uppföljning/utvärdering - Standardiserad information till utförare Kvalitetssäkring HKC/uppföljning/utvärdering - Standardiserad information till utförare Översyn av processen mellan HKC och utförare gällande IFS - betalning - betyg IFS - betalning - betyg Sannoli khet Konsek vens Risktal Ekonomiskt bistånd Risk Beslut rörande klient Översyn av rutiner Dokumentation rörande klient Översyn av rutiner Utbetalning till klienter Utbetalning till klient, kontroll av rätt kontonummer Kontroll av behörig inloggning i verksamhetssystem Översyn av rutiner Sannoli khet Konsek vens Risktal Halmstad Utbildning Risk Andel elever som läser ett fjärde år Genomgång av hur många elever som läser ett fjärde år, inom egen och de fristående skolornas verksamhet Skolornas hantering av den nya lagstiftningen gällande stöd och särskilt stöd till elever Översyn av skolornas arbete gällande stöd och särskilt stöd till elever Sannoli khet Konsek vens Risktal Etableringen Risk Hot och våld Översyn av rutiner för Hot och Våld Beslut rörande klient Kontroll av beslut Dokumentation rörande klient Kontroll av dokumentation Kontroll av behörig inloggning i verksamhetssystem Kontroll av inloggning Sannoli khet Konsek vens Risktal Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

53 9.1.2 Internkontrollplan Ekonomi Risk Ärendehantering i handläggardatabasen Rutiner för utlämnande av handlingar Representation First Card Slutattester Kontrollmoment Kontroll av att de handlingar som varit i nämnden är diarieförda Att rutinerna för utlämnande av handlingar följs Översyn av hur representation används på UAF i relation till gäller anvisningar Översyn av hur First Card används på UAF i relation till gällande anvisningar Kontroll av att beloppsgränser för slutattester följer delegation Hur sker granskning Stickprov (av anmälda handlingar till sammanträden) Periodicitet Vem granskar kontrollmomentet Avrapportering till År Registrator Förvaltningschef Stickprov År Nämndsekreterare Förvaltningschef Granskning av bokförda poster inom UAF Granskning av 3 slumpmässigt utvalda månader År Ekonom inom UAF Ekonomichef År Ekonom inom UAF Ekonomichef Stickprov År Tjänsteman Ekonomichef HR/medarbetare Risk Flextidsavtalet Kontrollmoment Kontroll av att regelverket runt flextidsavtalet följs Hur sker granskning Periodicitet Vem granskar kontrollmomentet Avrapportering till Stickprov År Tjänsteman HR-Chef Daglig verksamhet Risk Kontrollmoment Hur sker granskning Periodicitet Vem granskar kontrollmomentet Avrapportering till Hot och våld Översyn av rutiner för Hot och Våld. Stickprov År Tjänsteman på UAF Verksamhetschef DV Brandrutiner Översyn av brandrutiner Kontroll av att brandrutiner finns på enheterna År Tjänsteman inom UAF Verksamhetschef DV Dokumentation i Procapita Översyn av att rutiner finns för dokumentation i procapita Stickprov År Tjänsteman inom UAF Verksamhetschef DV Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

54 Arbetsmarknadsenheten Risk Kontrollmoment Hur sker granskning Periodicitet Vem granskar kontrollmomentet Avrapportering till Bilkörning och körkortskontroll Översyn av rutiner för körkortskontroll Stickprov År Tjänsteman inom UAF Verksamhetschef AME Halmstad kompetenscentrum Risk Kontrollmoment Hur sker granskni ng Periodicit et Vem granskar kontrollmomen tet Avrapportering till Kvalitetssäkring HKC/uppföljning/utvärde ring - Standardiserad information till utförare Översyn av processen mellan HKC och utförare gällande uppföljningar/utvärderi ngar och standardiserad information till utförare Stickprov År Tjänsteman inom UAF Verksamhetschef HKC Översyn av processen mellan HKC och utförare gällande IFS - betalning - betyg Översyn av processen mellan HKC och utförare gällande IFS - betalning - betyg Stickprov År Tjänsteman inom UAF Verksamhetschef HKC Ekonomiskt bistånd Risk Beslut rörande klient Utbetalning till klienter Kontroll av behörig inloggning i verksamhetssystem Kontrollmoment Dokumentation, handläggning och beslut rörande klient Kontroll av rätt kontonr Kontroll av behörig inloggning Hur sker granskning Periodicitet Vem granskar kontrollmomentet Avrapportering till Löpande År Verksamhetsutvecklare Verksamhetschef Löpande 1g/mån Löpande under året År År Enhetschef Tjänsteman utanför EB Verksamhetschef EB Verksamhetschef EB Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

55 Halmstad utbildning Risk Andel elever som läser ett fjärde år Skolornas hantering av den nya lagstiftningen gällande stöd och särskilt stöd till elever Kontrollmoment Genomgång av hur många elever som läser ett fjärde år, inom egen och de fristående skolornas verksamhet. Översyn av skolornas arbete gällande stöd och särskilt stöd till elever Hur sker granskning Periodicitet Vem granskar kontrollmomentet Avrapportering till Stickprov År Verksamhetsutvecklare Förvaltningschef Stickprov År Kvalitetsutvecklare Förvaltningschef Etableringen Risk Kontrollmoment Hur sker granskning Periodicitet Vem granskar kontrollmomentet Avrapportering till Hot och våld Översyn av rutiner för Hot och våld Stickprov År Tjänsteman på UAF Verksamhetschef EB Beslut rörande klient Dokumentation, handläggning och beslut rörande klient Löpande under året År Verksamhetsutvecklare inom EB Verksamhetschef EB Kontroll av behörig inloggning i verksamhetssystem Kontroll av behörig inloggning Löpande under året År Tjänsteman utanför EB Enhetschef Etableringen Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

56 1(6) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2015/0402 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: Telefon: Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2014/2015 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2013/ Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar, utifrån rapportens innehåll, att följande åtgärder ska genomföras: a. Ett fortsatt arbete behöver ske för att höja resultaten på yrkesprogrammen. Det påbörjade pilotprojektet på Vård- och omsorgsprogrammet fortsätter under kommande läsår. Om projektet är framgångsrikt kan arbetssättet komma att användas på fler program. b. Det påbörjade utvecklingsarbetet med alla lärare rörande Bedömning för lärande/formativ bedömning, med syfte att skapa en skola på vetenskaplig grund samt att nå högre måluppfyllelse i samtliga ämnen och kurser fortsätter under kommande år. c. Utvecklingsarbetet med matematik fortsätter under kommande år. Resultaten ska förbättras genom ett utvecklingsarbete som bygger på ändrade undervisningsmetoder i klassrummet. Särskilt fokus läggs på resultaten i Matematik 1a och 1b. På sikt fasas den särskilda satsningen där matematiklärare särskilt pekas ut, för att istället ingå i den generella satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning. d. Skolorna ska se över sitt arbete med att vända frånvaro till närvaro. Rutiner ska finnas på varje skola där det framgår tydligt vad som ska ske om en elev har återkommande frånvaro. I detta arbete ska skolorna även titta på den anmälda frånvaron. 1

57 e. En sammanställning av de åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. Sammanfattning Enligt skollagen ska varje huvudman genom ett systematiskt kvalitetsarbete planera, följa upp och utveckla utbildningen. Resultatrapporten för gymnasieskolan läsår 2014/2015 är en del i detta arbete. I rapporten presenteras statistik som hämtats från förra läsåret. Utifrån innehållet i rapporten så har förvaltningen identifierat ett antal åtgärder som behöver vidtas. Flera av dessa åtgärder är långsiktiga och kommer att kräva ett bibehållet fokus över ett antal år för att ge effekt. Andelen elever som fått gymnasieexamen har ökat på ett flertal yrkesprogram. Det finns emellertid fortsatt behov av riktat arbete på några yrkesprogram för att höja resultaten. För att öka måluppfyllelsen i alla ämnen föreslås arbetet med Bedömning för lärande (BFL), där alla lärare ska ingå, fortsätta kommande år. Även det pågående utvecklingsarbetet inom matematiken förslås fortsätta. Det finns ett tydligt samband mellan frånvaron på ett program och andelen elever som får sin gymnasieexamen. Skolorna ska se över sitt arbete med att vända frånvaro till närvaro. Rutiner ska finnas på varje skola där det framgår tydligt vad som ska ske om en elev har återkommande frånvaro. Ärendet Uppdrag Enligt skollagen 4 kapitel Kvalitet och inflytande ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå och på skolnivå. Bakgrund För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, andel elever med gymnasieexamen med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. Detta är resultatrapporten för läsåret 2014/2015. I rapporten presenteras uppgifter som andel elever med gymnasieexamen, betygsstatistik, genomströmning av elever, andel elever med åtgärdsprogram, frånvarostatistik, andel färdiga elever som påbörjat högskolestudier med mera. 2

58 Rapporten presenteras på övergripande nivå indelat i kön, delvis på skolnivå och på programnivå. Kvalitetsutvecklaren har tagit fram rapporten. I rapporten ingår en återrapportering av de åtgärder som nämnden beslutade om i samband med föregående års resultatrapport. Efter att rapporten är klar träffar kvalitetsutvecklaren varje rektor och tillsammans görs en analys kring de program som rektorn ansvarar för. Inför dessa möten tas uppgifter för just den aktuella rektorsenheten fram. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen. Rektor får i uppdrag att tillsammans med sin personal vidare analysera resultaten och sedan planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten och det som framkommit i de siffror som plockats fram för rektorsenheten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetsutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor. De övergripande åtgärder som nämnden beslutat om föregående år följs upp i årets rapport. Analys, förslag och motivering I årets resultatrapport finns för andra gången resultat för avgångselever som läst inom ramen för GY11. Det innebär att jämförbarheten tillbaka i tiden är svår inom flera områden och ofta bara begränsas till jämförelser med Nämnden hade som mål att 90 procent (utifrån Skolverket sätt att räkna) av eleverna skulle ta gymnasieexamen och resultatet blev ca 87 procent (gäller läsåret 2013/2014). I föregående års resultatrapport så kunde vi se att en stor förklaring till det resultatet låg hos yrkesprogrammen. Skillnaderna mellan hur många som fick en examen på yrkesprogrammen var stora. I årets resultatrapport kan vi se att resultaten på yrkesprogrammen har förbättrats, och skillnaderna mellan yrkesprogrammen har också minskat betydligt. Särskilt Handelsoch administrationsprogrammet (HA), Barn- och fritidsprogrammet (BF), Hotell- och turismprogrammet (HT) och Industritekniska programmet (IN) har markant ökat andelen elever med gymnasieexamen. På HA med över 30 procentenheter. Restaurangoch livsmedelsprogrammet (RL) och Vård- och omsorgsprogrammet (VO) är de program som ligger på eller under 65 procent av eleverna som nått sin examen, vilket var det riktvärde som nämnden satte för särskilda insatser i verksamhetsplanen för Ett särskilt pilotprojekt är igångsatt för Vård- och omsorgsprogrammet, och siffrorna i årets resultatrapport, samt siffrorna för hur det ser ut hos eleverna i åk 2, talar för att det projektet ska få fortsatt prioritet. Om vi studerar programmens resultat och elevstruktur så framkommer att vi överlag kan se att ungdomars socioekonomiska bakgrund fortfarande spelar stor roll för resultaten. Som ett exempel så resulterar välutbildade föräldrar i att utbildning ses som naturligt och en självklarhet i hemmet. Dessa föräldrar kan även stödja elever bättre när de behöver hjälp med sitt skolarbete. Detta gynnar dessa elever avsevärt. Forskning visar att skolan kan kompensera för skillnader i socioekonomisk bakgrund, men att detta samtidigt är allt annat än lätt. Forskning av Dylan Wiliam, som är professor och arbetar med att utveckla effektiv och evidensbaserad formativ bedömning, visar också att en undervisning som präglas av en formativ bedömning gynnar alla elever, men särskilt 3

59 elever från studieovana hem. Därmed blir Bedömning för lärande/formativ bedömning också en satsning på att bli bättre på skolans kompensatoriska uppdrag. Det är viktigt att hålla kvar i den satsning på BFL som är påbörjad, för att den ska få ett ordentligt genomslag i verksamheten. Nämnden har sedan den första resultatrapporten för läsåret 2011/2012 kom valt att fokusera på utveckling av matematikutveckling. Detta då det var 23 procent av eleverna som hade ett F i antingen matematik 1a, 1b eller 1c. Bland avgångseleverna 2015 var det 5,73 procent av eleverna som hade ett F i nämnda kurser. Vi kan också se en utveckling där färre elever får ett F efter att kursen är avslutad i åk 1. Det innebär att det är färre som får F till att börja med, och att mindre resurser behöver läggas på att eleverna ska läsa upp sina underkända betyg. Problemet är fortfarande störst bland yrkeseleverna och under detta läsår (2015/2016) läser alla matematiklärare som undervisar på yrkesprogrammen en särskild modul inom matematiklyftet som kallas yrkesmatematik. Tillsammans med yrkeslärare försöker matematiklärarna där arbeta med att göra matematiken mer kopplad till yrkesämnena och på så sätt mer motiverande att lära sig för eleverna. Eftersom Bedömning för lärande (BFL), är ett viktigt förhållningssätt för all undervisning kan det bli så att lärarna under läsåret 2016/2017 fasas in i den övergripande BFL-satsningen istället. Vi kan se att det finns en koppling mellan andelen elever som får gymnasieexamen och frånvaron på programmet. Program med hög frånvaro har överlag en större andel elever som inte får sin gymnasieexamen. Det är i sig inte något som förvånar. Det är svårt för en elev som är borta mycket att dels ta till sig all kunskap som ges på lektionerna, men också att visa upp för läraren vad hen kan, som underlag för bedömningen. Förhållandet har dock stärkts i jämförelse med föregående år. Varje skola arbetar på olika sätt med frånvaro, men hur intensivt arbetet ser ut varierar mellan såväl skolor som program. Delvis kan detta vara bra då frånvaroproblematiken är olika stor på olika program, men resultaten talar för att skolorna behöver jobba mer ingående med denna fråga. Det finns andra kommuner som har jobbat med att vända frånvaro till närvaro med goda resultat, exempelvis Vänersborg. Utifrån de resultat som har framkommit i rapporten så föreslås nämnden att besluta om vissa övergripande åtgärder som är gemensamma för hela Halmstad Utbildning. Utöver de åtgärder som nämnden beslutar om tar varje rektor tillsammans med sin personal fram förslag på åtgärder utifrån de resultat som är aktuella för just deras program. Det är här det viktigaste arbetet sker då resultaten i många fall skiljer sig mycket mellan programmen. Alla åtgärder samlas in av förvaltningen och åtgärderna sammanställs och redovisas till nämnden. I samband med genomgången av nästkommande års resultatrapport så följs rektorernas beslutade åtgärder upp i ett samtal mellan rektor och kvalitetsutvecklare. Av de åtgärder som beslutades föregående år så finns det anledning att hålla kvar vid några under ett antal år framöver för att en tydlig positiv utveckling ska hinna ske ute på skolorna. Gällande matematiken kan vi se en positiv utveckling, men fortfarande är andelen elever med underkänt allt för stor. Satsningen på Bedömning för lärande kommer behöva pågå ett antal år framöver för att ge det önskade resultatet med högre måluppfyllelse i alla ämnen. Utifrån detta föreslås nämnden att besluta om följande åtgärder: 4

60 Ett fortsatt arbete behöver ske för att höja resultaten på yrkesprogrammen. Det påbörjade pilotprojektet på Vård- och omsorgsprogrammet fortsätter under kommande läsår. Om projektet är framgångsrikt kan arbetssättet komma att användas på fler program. Det påbörjade utvecklingsarbetet med alla lärare rörande Bedömning för lärande/formativ bedömning, med syfte att skapa en skola på vetenskaplig grund samt att nå högre måluppfyllelse i samtliga ämnen och kurser fortsätter under kommande år. Utvecklingsarbetet med matematik fortsätter under kommande år. Resultaten ska förbättras genom ett utvecklingsarbete som bygger på ändrade undervisningsmetoder i klassrummet. Särskilt fokus läggs på resultaten i Matematik 1a och 1b. På sikt fasas den särskilda satsningen där matematiklärare särskilt pekas ut, för att istället ingå i den generella satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning. Skolorna ska se över sitt arbete med att vända frånvaro till närvaro. Rutiner ska finnas på varje skola där det framgår tydligt vad som ska ske om en elev har återkommande frånvaro. I detta arbete ska skolorna även titta på den anmälda frånvaron. En sammanställning av de åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. Konsekvenser Genom att hålla fast vid flera av de stora utvecklingsinsatser som nämnden redan beslutat under kommande år förbättras möjligheten att nå större framgång i dessa satsningar. Eftersom resultat tas fram för varje rektorsenhet så kan varje program, utöver de gemensamma åtgärderna, arbeta specifikt med de utmaningar som de står inför. Ärendets beredning Inom kommunen Kvalitetsutvecklaren har tagit fram rapporten. Samtal har skett med respektive rektor om deras specifika resultat. Andra grupper --- Fackliga organisationer Information om rapporten har skett i sedvanlig ordning i HUKSAM. 5

61 Lista över bilagor 1. Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2014/2015 För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm T.f. Förvaltningschef 6

62 Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2014/2015 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

63 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Kommentar till statistiken i rapporten... 5 Föregående års beslutade åtgärder... 7 Övergripande analys och förslag på åtgärder utifrån årets resultatrapport Betygspoäng, gymnasieexamen och behörighet läsåret 2014/ Betyg i gymnasiegemensamma ämnen och gymnasiearbetet Genomströmning och studieavbrott Frånvaro Andel elever med mer än 10 procent F och andel elever med åtgärdsprogram Andel elever som påbörjat högskoleutbildning

64 Systematiskt kvalitetsarbete Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvarar för de tre kommunala gymnasieskolorna, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Tillsammans utgör dessa skolor Halmstad Utbildning. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska ske både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapitel 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, andel elever med gymnasieexamen med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. Detta är resultatrapporten för läsåret 2014/2015. I rapporten presenteras uppgifter som andel elever med gymnasieexamen, betygsstatistik, genomströmning av elever, andel elever med åtgärdsprogram, frånvarostatistik, andel färdiga elever som påbörjat högskolestudier med mera. Rapporten presenteras på övergripande nivå indelat i kön, delvis på skolnivå och på programnivå. Kvalitetsutvecklaren har tagit fram rapporten. I rapporten ingår en rapportering av de åtgärder som nämnden beslutade om i samband med föregående års resultatrapport. Efter att rapporten är klar träffar kvalitetsutvecklaren varje rektor och tillsammans görs en analys kring de program som rektorn ansvarar för. Inför dessa möten tas uppgifter för just den aktuella rektorsenheten fram. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen. Rektor får i uppdrag att tillsammans med sin personal vidare analysera resultaten och sedan planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten och det som framkommit i de siffror som plockats fram för rektorsenheten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetsutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. 3

65 De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor. De övergripande åtgärder som nämnden beslutat om föregående år följs upp i årets rapport. Tillvägagångssättet kring Elevbarometern är snarlikt. I nedanstående modell illustreras årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet för Halmstad Utbildning. Verksamhetsplan Workshop rektorer om fokusområden för kommande år Åtgärder planeras på skolnivå Verksamhets berättelse Januari Elevbarometer (Trivsel, IKT-användning, utbildningskvalité, inflytande mm.) Tertialrapport Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Tertialrapport Resultatrapport (Betyg, nationella prov) Augusti Åtgärder planeras på skolnivå 4

66 Kommentar till statistiken i rapporten Statistiken i rapporten kommer från olika källor. Den vanligaste är Extens, vilket är kommunens elevregistreringssystem. Härifrån kommer alla uppgifter som hanterar förra läsårets resultat. Frånvarostatistiken hämtas från vårt frånvarosystem Skola24. Där upptill används Skolverkets databas SIRIS och berör då framförallt jämförelser med andra städer. Statistiken kring åtgärdsprogrammen finns inte registrerad i något system. Den är manuellt framtagen av personal på de olika enheterna och bearbetad av kvalitetsutvecklaren. För att få fram relevanta jämförelser för en kommun av Halmstads storlek görs en jämförelse med kommungruppen större städer, där Halmstad ingår. År 2015 är det 31 kommuner som har invånare och tätortsgrad på minst 70 procent, och därmed klassas som större städer. Årskullen som tog studenten under 2014 var den första som gick ur gymnasieskolan i form av Gy11. Gy 11 innebar bland annat att det infördes en ny gymnasieexamen, som delas upp i högskoleförberedande examen och i yrkesexamen. En annan förändring är att alla som läser på yrkesprogrammen inte längre automatiskt blir behöriga till högskolan. Detta gör att möjligheten att göra jämförelser tillbaka i tiden i denna rapport begränsas till Gällande statistiken från Extens så är det viktigt att påpeka att den visar på ögonblicksbilder för elever som fortfarande går kvar i gymnasieskolan. I dagsläget är systemet uppbyggt utan att det finns några tydliga brytperioder. Det innebär att om en elev till exempel lyckas höja sitt betyg från F till E så får det direkt genomslag i systemet. Det innebär att siffrorna kan slå på upp till någon enstaka procentenhet beroende på när man tittar i systemet. Dock visar statistiken på tydliga tendenser, varför den ändå är relevant att redovisa. I år har stora delar av statistiken plockats ut den 10 september, vilket innebär att den kan påverka resultatet något, jämfört hur den såg ut vid läsårsslutet 2014/2015. Detta då vissa elever kan ha prövat och fått godkända betyg under augusti och början av september. Denna påverkan är dock synnerligen liten och påverkar endast någon tiondels procent på totalen. På enskilda program med få elever kan det dock få en påverkan på någon enskild procentenhet. Detta sammanslaget innebär att siffrorna kommer att vara något annorlunda när Skolverket presenterar dem i SIRIS. Statistiken för kursbetyg för Engelska 5, Svenska 1 och Matematik 1a, b och c tas fram för åk 1 och avgångselevernas betyg. Detta gör att den är relativt jämförbar med föregående års resultat. På en del program läses dock både svenska och matematik på tre eller fyra terminer jämfört med tidigare två, vilket gör att totalresultaten inte längre är jämförbara för årskurs 1. I de fall jämförelser med tidigare år ska göras så sker det därför bara uppdelat per program. På resterande kurser bland de gymnasiegemensamma ämnena är det avgångselevernas betyg som presenteras då dessa inte läses under samma årskurs och även kan variera på samma program mellan åren. Genom att använda avgångsbetygen blir det möjligt att göra jämförelser över tid. När kvalitetsutvecklare och rektor träffas används dock de aktuella betygen när de är satta, för att säkerställa att eventuella problem upptäcks och kan hanteras innan eleverna avslutar sina studier. I rapporten presenteras resultaten för de nationella programmen. Lärlingsutbildningens elever ingår i de program som de läser motsvarande utbildning för om inte annat anges specifik. Statistiken gäller endast de kommunala gymnasieskolorna. Förekommande förkortningar I vissa tabeller är svårt att skriva ut hela namnet på programmen på grund av platsbrist, och då används de programförkortningarna som Skolverket fastställt. Dessa är: Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Ekonomiprogrammet El- och energiprogrammet Estetiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet BF BA EK EE ES FT HA HT 5

67 Humanistiska programmet Industritekniska programmet Pre International Baccalauerate Diploma Program Naturvetenskapsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet HU IN Pre-DP NA RL SA TE VF VO Därutöver tillkommer en egen förkortning för lärlingsutbildningen som är LÄ. 6

68 Föregående års beslutade åtgärder Med anledning av resultatrapporten för läsåret 2013/214 så fattade nämnden beslut om sex övergripande åtgärder. Arbetet med dessa åtgärder presenteras var för sig nedan. En djupare analys av orsakerna mellan de varierande resultaten gällande andelen elever som får en yrkesexamen på yrkesprogrammen ska genomföras. Ett utbyte om olika framgångsfaktorer mellan de olika yrkesprogrammen ska genomföras, med start på rektorsnivå. Analysen är genomförd. Varje elev bland yrkeseleverna som inte fick sin gymnasieexamen granskades i detalj för att få fram de rent statistiska orsakerna bakom att de inte fick sin examen. I den genomgången så visade det sig att den vanligaste anledningen bakom att eleverna inte fick sin examen var att de hade F i mer än 250 poäng. Det framkom också att för flera elever som hade mer än 250 poäng F så fanns det inte några upprättade åtgärdsprogram, vilket det borde ha funnits. Det fanns också en stor variation mellan programmen vad anledningarna berodde på. Varje rektor fick material som belyste orsakerna just på hens program. Rektorerna för yrkesprogrammen samlades också till en särskild träff utifrån detta arbete. Analysen visade bland annat att orsakerna bakom att flera elever på Vård- och omsorgsprogrammet (VO) inte fått sin examen var att de hade F i mer än 250 poäng. Bland dessa elever hade merparten F i fler än 5 kurser och flera i över 10 kurser. Då beslutades att ett pilotprojekt skulle genomföras med mål att öka andelen elever som får sin yrkesexamen. En annan viktig anledning till att just VO valdes ut var att om projektet är lyckat så når det fler elever, då VO är ett förhållandevis stort yrkesprogram. Pilotprojektet började under våren 2015 med en kartläggning och nulägesanalys av situationen på VO. Detta gjordes genom intervjuer med elever och personal samt observationer av arbetslagsträffar och lektioner. I rapporten identifierades fyra utvecklingsområden som ska arbetas vidare med under läsåret 2015/2016. Dessa var: 1. Skapa en hållbar struktur för utvecklingsarbete inom VO 2. Arbeta för att vända frånvaro till närvaro 3. Fördjupa arbetet med extra anpassningar (inklusive insikt i kunskap om olika diagnoser) 4. Utveckla dokumentationen och elevgenomgångar av elever i behov av stöd, samt fungerande rutiner för åtgärdsprogram Om projektet slår väl ut ska det även överföras på fler yrkesprogram. Utvecklingsarbetet med matematik fortsätter under kommande år. Resultaten ska förbättras genom ett utvecklingsarbete som bygger på ändrade undervisningsmetoder i klassrummet. Alla matematiklärare ska ingå i denna satsning. Särskilt fokus läggs på resultaten i Matematik 1a och 1b. Under läsåret 2014/2015 valde förvaltningen att fortsätta med matematiklyftet, trots att det inte längre utgick något statsbidrag för det. Under läsåret läste därför alla gymnasielärare i matematik modulen Bedömning för lärande i matematik. Tempot under läsåret 2013/2014 upplevdes som forcerat, vilket gjorde att lärarna inte alltid hann pröva metoderna i klassrummet på ett bra sätt. På grund av detta minskades takten till en träff i månaden istället för varannan vecka under 2014/2015. Det gjorde dessutom att takten är densamma som den satsning som görs för Bedömning för lärande för alla lärare. Under läsåret 2015/2016 kommer de lärare som undervisar på yrkesprogram läsa matematiklyftsmodulen Yrkesmatematik. Detta görs tillsammans med ett antal yrkeslärare, för att öka möjligheten att öka infärgningen av yrkesprogrammets karaktär i matematiken, för att göra den mer relevant för eleverna. Eftersom den största problematiken i matematiken finns just för yrkesprogrammen känns detta som en angelägen och bra satsning. Vi kan se att nämndes beslut att fokusera på matematik har gett genomslag i resultaten. Andelen elever som får ett F i matematik 1a och 1b direkt efter genomgången kurs minskar. Av de eleverna som tog sin examen 2015 var det 5,73 procent som hade ett F i Ma 1a, 1b eller 1c. 7

69 Det påbörjade utvecklingsarbetet med alla lärare rörande Bedömning för lärande/formativ bedömning, med syfte att skapa en skola på vetenskaplig grund samt att nå högre måluppfyllelse och en mer likvärdig bedömning i samtliga ämnen och kurser fortsätter under kommande år. Bedömning för lärande (BFL) är ett sätt att åstadkomma individualisering. Enligt forskning leder också BFL till att alla elever når bättre resultat. Som mest verkningsfullt är det dock för elever som kommer från hem utan studievana och elever som av olika anledningar har svårare att ta till sig undervisningen i skolan. Lärandet får en högre kvalité om eleverna inte bara vet vad de ska lära sig, utan även har strategier för hur de ska lära. BFL bygger på att läraren tydliggör målen för undervisningen för eleverna och synliggör var eleven befinner sig i förhållande till målet. Läraren använder informationen från en kontinuerlig bedömningsprocess för att anpassa sin undervisning för att möta elevens inlärningsbehov och ytterligare tydliggöra vad eleven behöver göra för att närma sig målet. Eleverna aktiveras även som lärresurser för varandra och som ägare av sitt eget lärande. Läsåret 2014/2015 påbörjades arbetet där alla lärare deltar, eller kommer att delta i samtalsgrupper kring BFL. Grupperna består av ca 8-12 lärare och träffarna leds av samtalsledare. Grupperna träffas ungefär en gång i månaden. Samtalsledarna består av 9 förstelärare som tillsattes under hösten Dessa, samt en annan lärare, gick under våren 2014 tillsammans en utbildning i BFL och samtalsledarteknik. Efter detta har två nya förstelärare också blivit samtalsledare. Samtalsledarna träffas kontinuerligt under varje termin för ett utbyte sinsemellan och för att diskutera det material som används vid träffarna. På BFL-träffarna ges lärarna en kunskap om vad Bedömning för lärande är, samt ett antal tekniker där de kan välja att pröva någon i sin undervisning inför nästa träff. På nästa träff gås resultaten och lärarnas nya erfarenheter igenom och feedback ges av kollegorna. Nya uppgifter bestäms till nästa gång, och så rullar det vidare. Just nu är de flesta grupperna inne i ett skede där de börjar observera varandras tekniker på lektioner, för att kunna få mer kollegial feedback på sin undervisning. Utöver träffarna tillsammans med samtalsledarna ges lärarna också möjlighet att träffas för att diskutera BFL, utan samtalsledarnas medverkan mellan träffarna. Detta betyder att grupperna ges möjlighet att träffas för att diskutera denna pedagogik ungefär varannan vecka. Inledande reaktioner från lärarna har varit överlag positiva. Under höstterminen 2015 kommer en första utvärdering av lärarnas upplevelser göras via en enkät. Modellen bygger på en teknik utvecklad av forskaren Dylan William, och baseras på de erfarenheter som Borås kommun har haft i sin satsning, som nu pågått i sex år. (Borås visar också goda resultat, både på högskoleförberedande program och på yrkesprogram). Anpassningar görs givetvis för att passa Halmstad. Eftersom varje grupp är unik så anpassar samtalsledarna nivån efter var lärarna i just den specifika samtalsgruppen befinner sig. Denna satsning bör pågå under minst fyra år, med viss modifiering av upplägget över tid. En utvärdering av Rutin för arbete med elever i behov av stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram ska genomföras i slutet av läsåret. Resultatet av utvärderingen ska redovisas för nämnden. En utvärdering av rutinen genomförandes den 8 maj Då deltog representanter från alla gymnasieskolorna. Det som framkom vid mötet var att skolorna var nöjda med rutinerna som helhet, men att man önskade vissa revideringar av blanketterna. Förenklingar av blanketterna genomfördes i flera fall. Dessutom tillkom en gemensam blankett för utredningar inför åtgärdsprogram, då det fanns ett önskemål om det. Rutinen i sig uppdaterades med förtydligande kring extra anpassningar, då Skolverket kommit ut med några förtydliganden. I andra sammanhang har det dock framkommit att det varierar hur pass känd rutinen är i verksamheten och därmed i vilken utsträckning den följs. Vid analysen bakom skillnaderna i resultaten för yrkesprogrammen så framkom att flera elever som inte fick sin gymnasieexamen och som borde haft ett upprättat åtgärdsprogram inte hade det. Det finns därför anledning att fortsätta att jobba med att göra rutinen till en naturlig del av den dagliga verksamheten. I samband med att en ny lärplattform upphandlas finns också krav på att den ska möjliggöra en digitalisering av hanteringen av åtgärdsprogram. 8

70 För att ge grundskolans elever en mer realistisk bild av vad de olika gymnasieprogrammen innebär ska en utveckling ske av arbetet med att erbjuda grundskoleelever att skugga en elev eller klass på gymnasieskolan. Utveckling ska sikta mot att fler elever inom grundskolan använder sig av möjligheten till skuggning. Andelen elever som skuggar elever och klasser på gymnasieskolan har ökat jämfört med tidigare år. Alla gymnasieskolorna är positiva till skuggningen, men det finns också en känsla av att arbetet skulle kunna struktureras upp bättre tillsammans med grundskolan. Ett problem idag är att flera elever som anmält sig till skuggning inte dyker upp. En sammanställning av de åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. Sammanställningen är genomförd i form av en rapport och redovisades som ett informationsärende på Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens sammanträde den 22 juni. 9

71 Övergripande analys och förslag på åtgärder utifrån årets resultatrapport I årets resultatrapport finns för andra gången resultat för avgångselever som läst inom ramen för GY11. Det innebär att jämförbarheten tillbaka i tiden är svår inom flera områden och ofta bara begränsas till jämförelser med Nämnden hade som mål att 90 procent (utifrån Skolverket sätt att räkna) av eleverna skulle ta gymnasieexamen och resultatet blev ca 87 procent (gäller läsåret 2013/2014). I föregående års resultatrapport så kunde vi se att en stor förklaring till det resultatet låg hos yrkesprogrammen. Skillnaderna mellan hur många som fick en examen på yrkesprogrammen var stora. I årets resultatrapport kan vi se att resultaten på yrkesprogrammen har förbättrats, och skillnaderna mellan yrkesprogrammen har också minskat betydligt. Särskilt Handels- och administrationsprogrammet (HA), Barn- och fritidsprogrammet (BF), Hotell- och turismprogrammet (HT) och Industritekniska programmet (IN) har markant ökat andelen elever med gymnasieexamen. På HA med över 30 procentenheter. Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) och Vård- och omsorgsprogrammet (VO) är de program som ligger på eller under 65 procent av eleverna som nått sin examen, vilket var det riktvärde som nämnden satte för särskilda insatser i verksamhetsplanen för Ett särskilt pilotprojekt är igångsatt för Vård- och omsorgsprogrammet, och siffrorna i årets resultatrapport, samt siffrorna för hur det ser ut hos eleverna i åk 2, talar för att det projektet ska få fortsatt prioritet. Om vi studerar programmens resultat och elevstruktur så framkommer att vi överlag kan se att ungdomars socioekonomiska bakgrund fortfarande spelar stor roll för resultaten. Som ett exempel så resulterar välutbildade föräldrar i att utbildning ses som naturligt och en självklarhet i hemmet. Dessa föräldrar kan även stödja elever bättre när de behöver hjälp med sitt skolarbete. Detta gynnar dessa elever avsevärt. Forskning visar att skolan kan kompensera för skillnader i socioekonomisk bakgrund, men att detta samtidigt är allt annat än lätt. Forskning av Dylan Wiliam, som är professor och arbetar med att utveckla effektiv och evidensbaserad formativ bedömning, visar också att en undervisning som präglas av en formativ bedömning gynnar alla elever, men särskilt elever från studieovana hem. Därmed blir Bedömning för lärande/formativ bedömning också en satsning på att bli bättre på skolans kompensatoriska uppdrag. Det är viktigt att hålla kvar i den satsning på BFL som är påbörjad, för att den ska få ett ordentligt genomslag i verksamheten. Nämnden har sedan den första resultatrapporten för läsåret 2011/2012 kom valt att fokusera på utveckling av matematikutveckling. Detta då det var 23 procent av eleverna som hade ett F i antingen matematik 1a, 1b eller 1c. Bland avgångseleverna 2015 var det 5,73 procent av eleverna som hade ett F i nämnda kurser. Vi kan också se en utveckling där färre elever får ett F efter att kursen är avslutad i åk 1. Det innebär att det är färre som får F till att börja med, och att mindre resurser behöver läggas på att eleverna ska läsa upp sina underkända betyg. Problemet är fortfarande störst bland yrkeseleverna och under detta läsår (2015/2016) läser alla matematiklärare som undervisar på yrkesprogrammen en särskild modul inom matematiklyftet som kallas yrkesmatematik. Tillsammans med yrkeslärare försöker matematiklärarna där arbeta med att göra matematiken mer kopplad till yrkesämnena och på så sätt mer motiverande att lära sig för eleverna. Eftersom Bedömning för lärande (BFL), är ett viktigt förhållningssätt för all undervisning kan det bli så att lärarna under läsåret 2016/2017 fasas in i den övergripande BFL-satsningen istället. Vi kan se att det finns en koppling mellan andelen elever som får gymnasieexamen och frånvaron på programmet. Program med hög frånvaro har överlag en större andel elever som inte får sin gymnasieexamen. Det är i sig inte något som förvånar. Det är svårt för en elev som är borta mycket att dels ta till sig all kunskap som ges på lektionerna, men också att visa upp för läraren vad hen kan, som underlag för bedömningen. Förhållandet har dock stärkts i jämförelse med föregående år. Varje skola arbetar på olika sätt med frånvaro, men hur intensivt arbetet ser ut varierar mellan såväl skolor somprogram. Delvis kan detta vara bra då frånvaroproblematiken är olika stor på olika program, men resultaten talar för att skolorna behöver jobba mer ingående med denna fråga. Det finns andra kommuner som har jobbat med att vända frånvaro till närvaro med goda resultat, exempelvis Vänersborg. Utifrån de resultat som har framkommit i rapporten så föreslås nämnden att besluta om vissa övergripande åtgärder som är gemensamma för hela Halmstad Utbildning. Utöver de åtgärder som nämnden beslutar om tar varje rektor tillsammans med sin personal fram förslag på åtgärder utifrån de resultat som är aktuella för just deras program. Det är här det viktigaste arbetet sker då resultaten i 10

72 många fall skiljer sig mycket mellan programmen. Alla åtgärder samlas in av förvaltningen och åtgärderna sammanställs och redovisas till nämnden. I samband med genomgången av nästkommande års resultatrapport så följs rektorernas beslutade åtgärder upp i ett samtal mellan rektor och kvalitetsutvecklare. Av de åtgärder som beslutades föregående år så finns det anledning att hålla kvar vid några under ett antal år framöver för att en tydlig positiv utveckling ska hinna ske ute på skolorna. Gällande matematiken kan vi se en positiv utveckling, men fortfarande är andelen elever med underkänt allt för stor. Satsningen på Bedömning för lärande kommer behöva pågå ett antal år framöver för att ge det önskade resultatet med högre måluppfyllelse i alla ämnen. Utifrån detta föreslås nämnden att besluta om följande åtgärder: Ett fortsatt arbete behöver ske för att höja resultaten på yrkesprogrammen. Det påbörjade pilotprojektet på Vård- och omsorgsprogrammet fortsätter under kommande läsår. Om projektet är framgångsrikt kan arbetssättet komma att användas på fler program. Det påbörjade utvecklingsarbetet med alla lärare rörande Bedömning för lärande/formativ bedömning, med syfte att skapa en skola på vetenskaplig grund samt att nå högre måluppfyllelse i samtliga ämnen och kurser fortsätter under kommande år. Utvecklingsarbetet med matematik fortsätter under kommande år. Resultaten ska förbättras genom ett utvecklingsarbete som bygger på ändrade undervisningsmetoder i klassrummet. Särskilt fokus läggs på resultaten i Matematik 1a och 1b. På sikt fasas den särskilda satsningen där matematiklärare särskilt pekas ut, för att istället ingå i den generella satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning. Skolorna ska se över sitt arbete med att vända frånvaro till närvaro. Rutiner ska finnas på varje skola där det framgår tydligt vad som ska ske om en elev har återkommande frånvaro. I detta arbete ska skolorna även titta på den anmälda frånvaron. En sammanställning av de åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. 11

73 Betygspoäng, gymnasieexamen och behörighet läsåret 2014/2015 Tabellerna visar antal elever som berörs, andel elever som fick gymnasieexamen, poänggenomsnitt och andelen av eleverna som har en grundläggande behörighet till högskolan. Gymnasieexamen Halmstad Utbildning Läsår 2014/2015 Kön Antal elever Andel elever med gy.ex % Poängsnitt Behörig % Pojke ,17 14,08 68,45 Flicka ,00 15,43 93,82 Total ,08 14,76 81,21 Statistiken visar de sammanlagda siffrorna för de tre kommunala gymnasieskolorna. Vi kan se att 84,08 procent fick sin gymnasieexamen. Vi kan även se att det finns en skillnad mellan könen då 85,0 procent av tjejerna fick en gymnasieexamen, medan 83,17 procent av killarna fick det. Det finns en stor skillnad mellan killar och tjejer när det gäller andelen elever som får en grundläggande behörighet till högskolan. Detta förklaras troligen av att en större andel tjejer går på högskoleförberedande program, medan en större andel killar går på yrkesprogram, där det inte ingår en automatisk behörighet till högskolan. Läsår 2013/2014 Kön Antal elever Andel elever med gy.ex % Poängsnitt Behörig % Pojke ,55 14,11 70,77 Flicka ,15 15,26 94,16 Total ,22 14,66 81,92 Om vi jämför med resultaten från läsåret 2013/2014 så kan vi se att andelen som fick sin gymnasieexamen har ökat med 1,82 procentenheter mellan åren. Poängsnittet har gått upp med 0,10 poäng. Däremot har andelen elever som får en grundläggande behörighet till gymnasieskolan minskat något. Yrkesexamen Skola Programkod Antal elever Andel med yrkes.ex % Poängsnitt Behörig % Kattegattgymnasiet BA 60 83,33 13,49 20,00 EE 30 83,33 13,09 24,00 FT 31 77,42 13,31 4,17 IN 6 83,33 14,91 20,00 VF 9 77,78 12,76 14,29 Total ,62 13,38 17,12 Sannarpsgymnasiet BF 12 83,33 13,02 70,00 VO 40 65,00 13,60 80,77 Total 52 69,23 13,43 77,78 Sturegymnasiet BF 6 16,67 16,82 100,00 HA 32 75,00 13,93 87,50 HT 24 79,17 14,14 31,58 RL 21 61,90 14,65 15,38 VO 2 0, Total 85 67,06% 14,22 52,63 Total ,73% 13,62 37,75 I tabellen ovan kan vi se andel elever med yrkesexamen fördelat per skola och program. Totalt sett ser vi att 74,73 procent av eleverna som gick på yrkesprogrammen fick en yrkesexamen. Det är en ökning från föregående år med 4,18 procentenheter. För att få en yrkesexamen krävs godkänt betyg i en eller 12

74 flera kurser i svenska, eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och gymnasiearbetet. Av programmets 2500 poäng krävs det också att minst 2250 poäng är godkända. Vissa programspecifika karaktärsämneskurser kan också krävas. Vi kan se att det skiljer sig åt mellan programmen om eleverna fått en högskolebehörighet eller inte. Vi ser att av de som fått en yrkesexamen så är det 17,12 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet som även läst in en högskolebehörighet, medan det är 77,78 procent på Sannarpsgymnasiet och 52,63 procent på Sturegymnasiet. Det är till viss del naturligt efter programmens karaktär. Man kan till exempel tänka sig att flera av de som läser på Vård- och omsorgsprogrammet (VO) vill gå vidare och läsa till exempelvis sjuksköterska, medan elever på Fordons- och transportprogrammet (FT) räknar med att börja arbeta direkt. Det beror också på om skolan valt att erbjuda högskoleförberedande examen inom ramen för programmet eller om eleven måste välja till kurser inom ramen för individuellt val, eller läsa utökat program. Skola Programkod Andel med yrkes.ex % 2013/2014 Andel med yrkes.ex % 2014/2015 Utveckling Kattegattgymnasiet BA 91,18 83,33-8,85 EE 72,73 83,33 +10,60 FT 71,43 77,42 +5,99 IN 62,50 83,33 +20,83 VF 85,71 77,78-7,93 Total 80,86 81,62 +0,76 Sannarpsgymnasiet BF 58,97 83,33 +24,36 VO 59,57 65,00 +5,47 Total 59,30 69,23 +9,93 Sturegymnasiet BF (LÄ) 0,00 16,67 +16,67 HA 44,44 75,00 +30,56 HT 56,25 79,17 +22,82 RL 73,81 61,90-11,91 VO (LÄ) - 0, Total 61,54 67,06 +5,52 Total 70,55 74,73 +4,18 I tabellen ovan kan vi se skillnaderna i resultat gällande yrkesprogrammen, mellan läsåret 2013/2014 och läsåret 2014/2015. Läsåret 2013/2014 fanns det en kraftig variation mellan programmen gällande andelen elever som fick sin yrkesexamen. Denna skillnad har minskat något 2014/2015. Det förekommer dock fortfarande skillnader mellan programmen. Vissa program har gjort stora framsteg. Exempelvis har Industritekniska programmet (IN), Barn- och fritidsprogrammet (BF), Handels- och administrationsprogrammet (HT) och Hotell- och turismprogrammet (HT) samtliga ökat med över 20 procentenheter. IN och BF har förvisso ganska små elevtal, och där kan en enskild elev göra stor skillnad. Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) och Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) har båda gått tillbaka i resultat. BA stod dock ut läsåret 2013/2014 med mycket goda resultat, även i förhållande till riket. 13

75 Högskoleförberedande examen Högskoleförberedande examen Programkod Antal elever Andel med högskoleförb.ex % Poängsnitt Behörig % Kattegattgymnasiet EK 54 88,89 14,62 100,00 NA 95 97,89 16,78 100,00 TE 55 81,82 14,26 100,00 Total ,18 15,61 100,00 Sannarpsgymnasiet HU 7 85,71 15,98 100,00 NA 49 81,63 15,76 100,00 SA ,86 14,27 100,00 Total ,22 14,69 100,00 Sturegymnasiet ES ,79 15,61 100,00 SA 31 77,42 15,20 100,00 Total ,67 15,52 100,00 Total ,71 15,26 100,00 I tabellen ovan ser vi andelen elever som fick en högskoleförberedande examen. Vi ser att totalt sett var det 87,71 procent av eleverna som fick sin examen, vilket är en liten nedgång på 0,5 procentenheter jämfört med läsåret 2013/2014. Poängsnittet har istället ökat från 14, /2014 till 15, /2015. Det innebär att andelen elever som når de mer kvalitativa betygsstegen har ökat. För att få en högskoleförberedande examen krävs det att eleven har minst 2250 av 2500 gymnasiepoäng, ett godkänt gymnasiearbete samt godkänt i Svenska/Svenska för andraspråk 1-3, Engelska 5 och 6 och Matematik 1. Tidigare räknades högskolebehörigheten ut genom att kontrollera om de elever som fått ett slutbetyg också hade uppnått högskolebehörighet. Nu räknas detta istället ut genom att kontrollera de som fått en högskoleförberedande examen. Eftersom kraven för att få en högskoleförberedande examen är samma som en grundläggande högskolebehörighet blir siffran för de högskoleförberedande programmen alltid 100 procent. I tabellen nedan ser vi en jämförelse mellan andelen elever som fick en högskoleförberedande examen 2013/2014 med 2014/2015. Högskoleförberedande program Programkod Andel med högskoleförb.ex % 2013/2014 Andel med högskoleförb.ex % 2014/2015 Utveckling Kattegattgymnasiet EK 93,24 88,89-4,35 NA 98,06 97,89-0,17 TE 86,90 81,82-5,08 Total 93,10 91,18-1,92 Sannarpsgymnasiet HU 100,00 85,71-14,29 NA 90,00 81,63-8,37 SA 84,57 87,86 +3,29 Total 86,24 86,22-0,02 Sturegymnasiet ES 82,81 86,79 +3,98 SA 82,76 77,42-5,34 Total 82,80 84,67 +1,87 Total 88,21 87,71-0,50 Vi kan se att det skett förändringar på samtliga program i någon mån. Störst procentuell skillnad finns på Humanistiska programmet, men då det bara är 7 elever som går där så rör det sig om en elev som inte fått sin examen. Nedgångar på relativt många av programmen vägs delvis upp av bättre resultat på Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) på Sannarpsgymnasiet och Estetiska programmet (ES) som har många elever. 14

76 Jämförelse med andra kommuner i gruppen större städer läsår 2013/2014 Nedan görs en jämförelse med gruppen större städer, gällande andelen elever som fick sin gymnasieexamen läsåret 2013/2014. Statistik för läsåret 2014/2015 finns ännu inte att tillgå. Tabellen visar andelen elever som fick gymnasieexamen totalt, hur många på de högskoleförberedande programmen som fick sin examen och hur många på yrkesprogrammen som fick sin examen. Andel elever med gymnasieexamen 2014 i % Huvudmän Gymnasieexamen Huvudmän Högskoleför. Huvudmän Yrkes Umeå 98,0 Umeå 99,6 Umeå 95,3 Falun 96,1 Karlskrona 98,3 Örnsköldsvik 95,2 Karlskrona 96,1 Falun 98,2 Falun 93,4 Örnsköldsvik 94,7 Hässleholm 97,3 Karlskrona 92,9 Hässleholm 93,2 Varberg 96,2 Gävle 91,4 Borås 92,6 Lund 94,7 Borås 91,2 Varberg 92,3 Örnsköldsvik 94,4 Växjö 90,9 Luleå 91,9 Växjö 94,3 Luleå 90,0 Lund 91,9 Örebro 94,2 Jönköping 88,1 Uppsala 91,5 Uppsala 94,0 Hässleholm 87,9 Gävle 91,4 Skellefteå 94,0 Nyköping 86,9 Örebro 91,2 Borås 93,7 Uddevalla 86,9 Växjö 90,9 Eskilstuna 93,4 Varberg 86,4 Skellefteå 90,7 Trollhättan 93,3 Skellefteå 86,1 Eskilstuna 90,1 Gävle 93,2 Eskilstuna 85,8 Jönköping 89,9 Luleå 92,8 Östersund 85,8 Trollhättan 89,9 Halmstad 92,5 Örebro 85,6 Nyköping 89,8 Linköping 92,1 Skövde 85,5 Uddevalla 89,7 Norrköping 92,1 Trollhättan 85,4 Kristianstad 89,1 Uddevalla 91,9 Kristianstad 85,4 Östersund 88,2 Nyköping 91,8 Uppsala 83,5 Kalmar 88,1 Kristianstad 91,2 Kalmar 83,5 Linköping 88,0 Jönköping 90,9 Helsingborg 79,9 Skövde 87,8 Kalmar 90,9 Linköping 78,6 Halmstad 86,7 Östersund 90,8 Södertälje 78,6 Västerås 85,7 Skövde 90,1 Lund 77,6 Karlstad 85,1 Västerås 89,6 Västerås 77,1 Norrköping 84,8 Karlstad 89,2 Sundsvall 77,0 Södertälje 84,2 Sundsvall 87,9 Halmstad 76,7 Sundsvall 84,1 Södertälje 87,7 Karlstad 75,5 Helsingborg 84,0 Helsingborg 87,0 Norrköping 75,3 I tabellen kan vi se att Halmstad ligger på 25 plats av de 31 kommunerna när det gäller andelen elever som fick sin gymnasieexamen läsåret 2014/2015, med 86,7 procent. På de högskoleförberedande programmen fick 92,5 procent sin examen, vilket motsvarar plats 17. På yrkesprogrammen fick 76,7 procent av eleverna sin examen, vilket motsvarar plats 29 i jämförelse med gruppen större städer. Dessa siffror är givetvis inte upplyftande, och det finns ett behov av förbättra resultaten, framförallt på yrkesprogrammen. Den uppmärksamme läsaren kommer konstatera att dessa siffror inte motsvarar de siffror för 2013/2014 som vi tidigare redovisat. Anledningen är att Skolverket räknar ut sin statistik på ett något annorlunda sätt. I vår egen statistik räknar vi med alla elever som inte nått en gymnasiebehörighet. Skolverket redovisar endast de elever som har fått ett betyg i 2500 poäng. Det innebär att elever som har fått ett streck (där det alltså inte funnits underlag för att ens sätta ett F, vanligen p.g.a. stor frånvaro), eller elever som av någon anledning fått sitt program reducerat (en kurs har av någon anledning plockats bort) inte räknas med i statistiken. I teorin skulle alltså kommuner som vill få bättre siffror i Skolverkets 15

77 statistik kunna välja att reducera programmet för alla elever som de tror inte kommer att få en gymnasieexamen. Det skulle kunna leda till 100-procentig måluppfyllelse i Skolverkets siffor. Nu är detta ett teoretiskt resonemang och inte en anklagelse riktat mot de andra kommunerna i gruppen större städer. Däremot är det säkerligen så att det finns en storvariation mellan kommunerna gällande hur ofta en elev får ett reducerat program. Vilket i sig påverkar Skolverkets statistik. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har framfört att detta sätt att räkna kan ge en skev verklighetsbild till Skolverket. Tabellen nedan visar istället den genomsnittliga betygspoängen hos de elever som fick sitt avgångsbetyg (vilket innebär antingen ett examensbevis eller studiebevis) läsåret 2013/2014. Genomsnittlig betygspoäng hos de elever som fick avgångsbetyg Huvudmän 2014 Lund 14,7 Hässleholm 14,6 Luleå 14,5 Falun 14,3 Skellefteå 14,2 Umeå 14,2 Örnsköldsvik 14,2 Linköping 14,2 Varberg 14,2 Uppsala 14,2 Karlskrona 14,1 Uddevalla 14,1 Skövde 14,0 Halmstad 14,0 Kristianstad 14,0 Gävle 14,0 Jönköping 13,9 Örebro 13,9 Borås 13,9 Växjö 13,8 Eskilstuna 13,8 Karlstad 13,8 Västerås 13,6 Norrköping 13,4 Helsingborg 13,3 Nyköping 13,2 Sundsvall 13,2 Södertälje 13,1 Kalmar Finns ej Trollhättan Finns ej Östersund Finns ej Halmstad har här 14,0 poäng, vilket blir en delad 13 plats. Det indikerar att de elever som faktisk fick ett avgångsbetyg, genom Skolverkets sätt att räkna genom att bara ta med de elever som fick betyg i 2500 poäng, låg på en genomsnittlig nivå, jämfört med de andra kommunerna. 16

78 Betyg i gymnasiegemensamma ämnen och gymnasiearbetet Nedan presenteras betygen för de gymnasiegemensamma ämnena. För alla ämnen presenteras betygen för eleverna som tog studenten i juni I kurserna Svenska 1, Engelska 5, Matematik 1a, 1b och 1c finns även elevernas betyg för dem som läsåret 2014/2015 gick årskurs 1. Dessa presenteras endast på programnivå då det på vissa program numera är så att dessa kurser läses på tre eller fyra terminer, och därmed inte är satta ännu. Att göra en total sammanställning skulle därmed bli missvisande. Särskilt om en jämförelse ska göras med föregående år. Eftersom matematiken har varit ett tydligt förbättringsområde sedan den första resultatrapporten togs fram, kommer utvecklingen där att granskas mer noggrant. Återigen är det viktigt att notera att siffrorna är ögonblicksbilder. Nya betyg registreras kontinuerligt, med andra ord kan ett gammalt F ha blivit ett E. Därmed varierar siffrorna något beroende på vilken dag som de är hämtade ut systemet. Betygsstatistiken är hämtad den 10 september. Matematik Nedan presenteras resultaten för avgångseleverna från 2015 uppdelat per kurs och kön. Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F Total Kurs Kön % % % % % % Antal Matematik 1a Flicka - 2,25% 8,99% 14,61% 57,30% 16,85% 89 Pojke 1,15% 0,57% 9,20% 18,97% 60,34% 9,77% 174 Total 0,76% 1,14% 9,13% 17,49% 59,32% 12,17% 263 Matematik 1b Flicka 0,93% 7,41% 19,44% 19,44% 48,15% 4,63% 216 Pojke - 7,38% 9,02% 31,15% 50,00% 2,46% 122 Total 0,59% 7,40% 15,68% 23,67% 48,82% 3,85% 338 Matematik 1c Flicka 23,16% 17,89% 40,00% 6,32% 11,58% 1,05% 95 Pojke 19,63% 21,50% 24,30% 23,36% 11,21% Total 21,29% 19,80% 31,68% 15,35% 11,39% 0,50% 202 Total 5,85% 8,47% 17,56% 19,55% 42,84% 5,73% 803 Nedan presenteras resultaten för avgångseleverna från 2015 uppdelat per program. Betyg avgångseleverna 2015 Betyg A B C D E F Total Kurs Programkod % % % % % % Antal Matematik 1a BA - - 8,47% 13,56% 64,41% 13,56% 59 BF 12,50% 6,25% - 6,25% 68,75% 6,25% 16 EE - 3,33% 26,67% 30,00% 40,00% - 30 FT - - 3,45% 6,90% 75,86% 13,79% 29 HA - - 6,25% 21,88% 53,13% 18,75% 32 HT ,64% 13,64% 68,18% 4,55% 22 IN ,67% - 66,67% 16,67% 6 RL - 4,76% 9,52% 33,33% 33,33% 19,05% 21 VF ,11% 55,56% 33,33% - 9 VO - - 2,56% 10,26% 69,23% 17,95% 39 Total 0,76% 1,14% 9,13% 17,49% 59,32% 12,17% 263 Matematik 1b EK 3,70% 7,41% 29,63% 14,81% 42,59% 1,85% 54 ES - 6,60% 9,43% 29,25% 46,23% 8,49% 106 HU ,14% - 42,86% - 7 SA - 8,38% 13,77% 23,95% 52,10% 1,80% 167 Total 0,59% 7,40% 15,68% 23,67% 48,82% 3,85% 334 Matematik 1c NA 26,76% 19,72% 34,51% 10,56% 8,45% SA ,33% 66,67% - 3 TE 9,09% 21,82% 27,27% 27,27% 14,55% - 55 Total 21,29% 19,80% 31,68% 15,35% 11,39% 0,50%

79 Vid den första resultatrapporten som togs fram för läsåret 2011/2012 var det sammanlagda resultatet i Matematik 1a, 1 b och 1c att 22,86 procent av eleverna hade ett underkänt betyg, ett F. Detta föranledde att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade att fokusera på att utveckla matematiken. Vid resultatrapporten för 2012/2013 var det 13,59 procent av eleverna i åk 1 som fick ett F i matematik. Med andra ord hade det redan skett en förbättring gällande resultaten i åk 1 med ca 10 procentenheter mellan åren. Nedan görs en jämförelse med de betyg i matematik som eleverna fick i årskurs 1 och de betygen som de hade när de gick ur gymnasieskolan Åk 1 lå 2012/2013 Vid utgång åk Betyg F F F F Upphämtade elever Kurs Antal % Antal % Antal % Matematik 1a 80 31,50% 32 12,17% 48 60,00% Matematik 1b 17 6,07% 13 3,85% 4 26,53% Matematik 1c 7 3,03% 1 0,50% 6 85,71% Total ,59% 46 5,73% 58 55,77% Som vi kan se ovan har skolorna arbetat aktivt för att de elever som fick ett F när de läste matematik i åk 1 skulle få ett godkänt betyg innan de gick ur gymnasiet. Av de elever som läste Matematik 1a, vilket motsvarar alla elever på yrkesprogrammen, var det 31,5 procent som fick ett F i årskurs 1. När dessa elever nu gick ur gymnasiet var det 12,17 procent som hade kvar sitt F. För eleverna som läser Matematik 1b hade siffrorna gått från 6,07 procent till 3,85 procent. Totalt sett för alla elever i åk 1 fick 13,59 procent ett underkänt betyg läsåret 2012/2013. När denna årskull gick ut gymnasiet i juni 2014 hade 5,73 procent kvar sitt F. Resterande elever har med stöd från skolorna kunna läsa upp sitt betyg och därmed få möjlighet att få ut sin gymnasieexamen. Nedan presenteras resultaten för de elever i åk 1 som fått sitt betyg i Matematik 1a, 1b och 1c under läsåret 2014/2015. Då vissa program numera lagt om undervisningen så att delar av eller alla elever läser kursen på tre eller fyra terminer istället, är resultaten inte helt jämförbara med tidigare år. Betyg Ma åk 1 lå 2014/2015 Betyg A B C D E F Total Kurs Programkod % % % % % % Antal Matematik 1a BA 3,77% - 7,55% 32,08% 52,83% 3,77% 53 BF ,11% 33,33% 55,56% - 9 EE 11,11% 7,41% 22,22% 25,93% 33,33% - 27 FT 3,33% 6,67% 13,33% 13,33% 63,33% - 30 HA* ,22% 33,33% 44,44% - 9 HT* - 21,43% 14,29% 21,43% 42,86% - 14 IN ,00% 20,00% 60,00% - 10 RL - 4,00% 12,00% 20,00% 40,00% 24,00% 25 VF - 11,11% 22,22% 11,11% 55,56% - 9 VO - - 5,56% 19,44% 55,56% 19,44% 36 Total 2,70% 4,05% 12,61% 23,42% 50,45% 6,76% 222 Matematik 1b EK 2,67% 12,00% 12,00% 24,00% 48,00% 1,33% 75 ES* 3,51% 19,30% 22,81% 17,54% 35,09% 1,75% 57 SA 4,19% 11,38% 9,58% 34,13% 33,53% 7,19% 167 Total 3,68% 13,04% 12,71% 28,43% 37,46% 4,68% 299 Matematik 1c NA 27,27% 25,32% 22,73% 14,29% 10,39% SA ,00% 50,00% - 2 TE 4,26% 17,02% 40,43% 31,91% 6,38% - 47 Total 21,67% 23,15% 26,60% 18,72% 9,85% * På Handels- och administrationsprogrammet (HA), Hotell- och turismprogrammet (HT) och Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) erbjuds eleverna att läsa matematiken på fyra terminer. På Estetiska programmet (ES) erbjuds vissa elever Matematik 1b på tre terminer. Vissa elever väljer att göra det, medan andra läser i reguljär fart. Dessa elevers betyg finns med andra ord inte med i 18

80 statistiken. Det innebär att siffrorna för HA, HT, RL och ES inte ska jämföras med de andra programmen. Det är troligt att dessa elever som valt att läsa den på längre sikt, är elever som upplever att de har svårare för matematik, och att några av dem kommer få betyget F. Nedan presenteras en jämförelse över hur resultaten i matematik för eleverna i åk 1 utvecklats de fyra senaste läsåren. Jämförelse Betyg Matematik 1a, b & c åk 1 läsår 2011/2012 & 2012/2013 Betyg F lå 2011/2012 F lå 2012/2013 F lå 2013/2014 F lå 2014/2015 Kurs Program % % % % Matematik 1a BA 43,04% 24,24% 26,19% 3,77% BF 64,00% Finns ej detta lå Finns ej detta lå 0,00% EE 7,69% 15,15% 10,00% 0,00% FT 33,33% 48,28% 0,00% 0,00% HA 66,67% 38,46% 41,67% 0,00% HT 26,67% 39,13% 6,67% 0,00% IN 22,22% 28,57% 0,00% 0,00% RL 21,43% 43,48% 26,09% 24,00% VF 13,33% 11,11% 0,00% 0,00% VO 52,00% 34,21% 33,33% 19,44% Total 36,88% 31,50% 20,18% 6,76% Matematik 1b EK 1,69% 1,85% 0,00% 1,33% ES 29,29% 3,08% 3,64% 1,75% SA 25,74% 9,21% 18,56% 7,19% Total 22,77% 6,07% 12,00% 4,68% Matematik 1c NA 4,96% 0,68% 1,36% 0,00% TE 4,94% 1,72% 0,00% 0,00% Total 4,74% 3,03% 1,42% 0,00% Vid jämförelsen är det då viktigt att notera att resultaten för Handels- och administrationsprogrammet (HA), Hotell- och turismprogrammet (HT) och Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) inte är för alla eleverna och därmed egentligen inte kan jämföras med tidigare år. Det påverkar också resultaten för helheten av kurserna. I vissa fall är betygen inte satta för alla elever (men så har även varit fallet tidigare år). Det är totalt 17 elever som inte fått sina betyg ännu. Det är troligt att några av dessa elever kan få ett F. Även med hänsyn tagen till detta måste det sägas att det skett en anmärkningsvärd förbättring av andelen elever som får ett F i någon av matematikkurserna i åk 1. Nämndens fokus på att höja resultaten inom matematik har gett önskad effekt. Engelska Här presenteras slutbetygen inom Engelska 5 för avgångseleverna Engelska 5 läses av alla de nationella programmen och ett godkänt betyg är ett krav för att få en gymnasieexamen. Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F Total Kurs Kön % % % % % % Antal Engelska 5 Flicka 14,07% 21,36% 32,41% 16,58% 14,57% 1,01% 398 Pojke 10,12% 14,81% 28,15% 24,94% 20,25% 1,73% 405 Total 12,08% 18,06% 30,26% 20,80% 17,43% 1,37% 803 Vi kan se att det totalt det totalt sett var 1,37 procent av eleverna som fick ett F i Engelska 5. Detta kan jämföras med att 12,08 procent fick ett A i samma kurs. Förra året kunde vi se att andelen tjejer som fick F var större än killar i Engelska 5 bland avgångseleverna. Detta resultat är bland årets avgångselever det omvända. Andelen elever med F har minskat från 2,94 procent till 1,37 procent bland avgångseleverna 2014 och

81 I tabellen nedan visas avgångselevernas resultat i Engelska 5 per program. Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F Total Kurs Programkod % % % % % % Antal Engelska 5 BA 1,64% 1,64% 13,11% 32,79% 45,90% 4,92% 61 BF ,65% 41,18% 29,41% 11,76% 17 EE 10,00% 16,67% 36,67% 13,33% 23,33% - 30 EK 18,52% 11,11% 48,15% 14,81% 7,41% - 54 ES 11,32% 14,15% 42,45% 20,75% 11,32% FT - 3,23% 9,68% 25,81% 51,61% 9,68% 31 HA 3,23% 29,03% 38,71% 19,35% 9,68% - 31 HT - 12,50% 25,00% 25,00% 33,33% 4,17% 24 HU 14,29% 14,29% 42,86% 28,57% IN - 16,67% 16,67% 50,00% 16,67% - 6 NA 33,10% 33,10% 23,94% 5,63% 4,23% RL - 14,29% 38,10% 23,81% 19,05% 4,76% 21 SA 8,24% 19,41% 34,71% 24,12% 13,53% TE 10,91% 29,09% 21,82% 27,27% 10,91% - 55 VF ,56% 22,22% 22,22% - 9 VO 5,13% 10,26% 17,95% 25,64% 38,46% 2,56% 39 Total 12,08% 18,06% 30,26% 20,80% 17,43% 1,37% 803 Vi kan se att resultaten skiljer sig åt en del mellan programmen. Störst andel F finns inom Barn- och fritidsprogrammet (BF). Där efter är det Fordons- och transportprogrammet (FT) som har störst andel underkända elever. Störst andel elever med ett A finns på Naturvetenskapsprogrammet, där det är 33,10 procent som fått det högsta betyget. I tabellen nedan redovisas betygen i Engelska 5 för de elever som gick i årskurs 1 läsåret 2014/2015. Betyg Eng 5 åk 1 läsår 2014/2015 A B C D E F Total Programkod % % % % % % Antal BA 1,64% 1,64% 24,59% 37,70% 34,43% - 61 BF - 25,00% 6,25% 25,00% 43,75% - 16 EE 19,23% 11,54% 26,92% 23,08% 11,54% 7,69% 26 EK 18,06% 15,28% 40,28% 20,83% 5,56% - 72 ES ,00% FT 3,70% 14,81% 33,33% 22,22% 25,93% - 27 HA - 16,67% 11,11% 16,67% 50,00% 5,56% 18 HT 16,00% 16,00% 24,00% 36,00% - 8,00% 25 IN 25,00% - 12,50% 37,50% 25,00% - 8 NA 47,71% 15,03% 27,45% 6,54% 2,61% 0,65% 153 RL - 11,11% 41,67% 22,22% 22,22% 2,78% 36 SA 10,37% 20,00% 33,33% 17,04% 18,52% 0,74% 135 TE 15,22% 43,48% 32,61% 8,70% VF 10,00% 30,00% 40,00% 10,00% 10,00% - 10 VO 2,63% 18,42% 18,42% 42,11% 10,53% 7,89% 38 Total 18,15% 16,96% 29,61% 19,49% 14,14% 1,64% 672 Föregående år hade 4,76 procent av eleverna i årskurs 1, ett F i Engelska 5. I år har detta resultat förbättrats till 1,64 procent. Störst andel underkända finns på Hotell- och turismprogrammet med 8,00 procent. Därefter kommer Vård- och omsorgsprogrammet (VO) och El- och energiprogrammet (EE) och). Andelen elever som fått A på Naturvetenskapliga programmet (NA) har ökat med 21,5 procentenheter mellan läsåret 2013/2014 och 2014/

82 Svenska I tabellerna nedan visas betygen för Svenska 1 för avgångseleverna Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F Total Kurs Kön % % % % % % Antal Svenska 1 Flicka 17,97% 20,57% 27,60% 20,05% 13,02% 0,78% 384 Pojke 6,08% 7,85% 21,27% 32,15% 30,63% 2,03% 395 Total 11,94% 14,12% 24,39% 26,19% 21,95% 1,41% 779 Vi kan se att 1,41 procent av eleverna hade ett F. Bland tjejerna var det bara 0,78 procent som hade ett F. Bland killarna var det istället 2,03 procent. Skillnaden är också mycket stor om man ser till de högre betygsstegen. 38,54 procent av tjejerna har fått ett A eller B, medan samma siffra för killarna är 13,93 procent. Nedan ser vi resultatet fördelat per program. Betyg avgångseleverna 2015 Betyg A B C D E F Total Kurs Programkod % % % % % % Antal Svenska 1 BA - 3,33% 13,33% 36,67% 41,67% 5,00% 60 BF - 13,33% 20,00% 26,67% 40,00% - 15 EE - 3,45% 27,59% 20,69% 48,28% - 29 EK 9,62% 15,38% 30,77% 26,92% 17,31% - 52 ES 11,54% 20,19% 27,88% 27,88% 12,50% FT - - 3,33% 46,67% 43,33% 6,67% 30 HA - 13,33% 30,00% 23,33% 33,33% - 30 HT - 4,17% 25,00% 25,00% 41,67% 4,17% 24 HU 16,67% 33,33% 50,00% IN ,00% 40,00% 20,00% 20,00% 5 NA 47,10% 26,09% 18,12% 7,25% 1,45% RL - 9,52% - 42,86% 42,86% 4,76% 21 SA 3,61% 15,66% 33,73% 28,92% 18,07% TE 7,41% 9,26% 33,33% 33,33% 16,67% - 54 VF ,11% 33,33% 55,56% - 9 VO ,67% 33,33% 41,67% 8,33% 36 Total 11,94% 14,12% 24,39% 26,19% 21,95% 1,41% 779 Vi kan se att störst andel av elever med F finns på Industritekniska programmet (IN) med 20 procent (dock rör det sig endast om en elev). Där efter kommer Vård- och omsorgsprogrammet (VO) med 8,33 procent. Störst andel elever med A har återigen Naturvetenskapsprogrammet (NA) med 47,10 procent. De anmärkningsvärt höga resultaten har föranlett en diskussion kring betyg och bedömning och har lett till att samrättning av nationella prov har påbörjats på Kattegattgymnasiet. 21

83 Nedan presenteras resultaten i Svenska 1 för årskurs 1 läsåret 2014/2015 för de program som läser kursen på två terminer. Estetiska programmet får sina betyg i årskurs 2. Betyg Sv1 åk 1 läsår 2014/2015 A B C D E F - Total Programkod % % % % % % % Antal BA - 3,64% 18,18% 36,36% 41,82% BF ,00% 20,00% 53,33% 6,67% - 15 EE ,17% 13,04% 30,43% 4,35% - 23 EK 12,50% 20,83% 27,78% 20,83% 16,67% 1,39% - 72 ES ,00% FT - 13,79% 34,48% 17,24% 31,03% - 3,45% 29 HA - 11,76% 17,65% 35,29% 23,53% 11,76% - 17 HT 8,70% 13,04% 21,74% 21,74% 26,09% 8,70% - 23 IN - 12,50% 37,50% 25,00% 25,00% NA 38,62% 24,83% 26,90% 8,28% 0,69% 0,69% RL - 8,82% 23,53% 29,41% 38,24% SA 7,94% 19,05% 30,16% 23,81% 19,05% TE 2,17% 23,91% 36,96% 28,26% 8,70% VF - 18,18% 45,45% 18,18% 18,18% VO ,77% 25,64% 33,33% 10,26% - 39 Total 12,11% 15,99% 28,73% 21,12% 20,03% 1,86% 0,16% 644 1,86 procent av eleverna har fått ett F och 0,16 procent ett streck i Svenska 1. Läsåret 203/2014 var det 2,83 procent som fick ett F. Störst andel underkända finns på Handels- och administrationsprogrammet procent med 11,76 procent F, därefter kommer Vård- och omsorgsprogrammet (VO) med 10,26 procent. Vi kan också se att Naturvetenskapsprogrammet (NA) fortfarande är det program där störst andel elever får ett A i Svenska 1, 28,62 procent. Detta är dock betydligt lägre än de synnerligen höga siffrorna från 2011/2012. Den sambedömning som genomförts på de nationella proven på Kattegattgymnasiet har troligen lett till en mer likvärdig betygsbedömning. Svenska som andraspråk Elever med ett annat modersmål får läsa svenska som andraspråk istället för svenska om de önskar det. Eftersom det är få elever som läser detta ämne presenteras det endast på övergripande nivå. Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E Total Kurs Kön % % % % % Antal Svenska som andraspråk 1 Flicka 12,50% 18,75% 50,00% 12,50% 6,25% 16 Pojke ,00% 30,00% 50,00% 10 Total 7,69% 11,54% 38,46% 19,23% 23,08% 26 Vi kan se att inga av eleverna fick ett F, medan 7,69 procent fick ett A. 22

84 Historia I de gymnasiegemensamma ämnena ingår även Historia. De kurser som ingår i alla program är antingen Historia 1a1 eller Historia 1b. Historia 1b läses av Humanistiska programmet, Ekonomiprogrammet, Estetiska programmet, Pre International Baccalaureate Diploma Program, Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Resterande program läser Historia 1a1. I tabellen nedan kan vi se betygen för avgångsklasserna i båda kurserna för hela Halmstad Utbildning. Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F - Total Kurs Kön % % % % % % % Antal Historia 1a1 Flicka 1,01% 9,09% 21,21% 26,26% 32,32% 10,10% - 99 Pojke 1,80% 3,15% 12,61% 23,42% 53,60% 5,41% Total 1,56% 4,98% 15,26% 24,30% 47,04% 6,85% Historia 1b Flicka 14,29% 21,59% 26,91% 18,94% 16,61% 1,33% 0,33% 301 Pojke 10,00% 16,67% 21,67% 20,56% 30,00% 1,11% Total 12,68% 19,75% 24,95% 19,54% 21,62% 1,25% 0,21% 481 Total 8,23% 13,84% 21,07% 21,45% 31,80% 3,49% 0,12% 802 Vi kan se att 3,61 procent av eleverna har fått ett underkänt betyg i Historia. Föregående år var samma siffra 5,85 procent. Fler flickor än pojkar får ett F i Historia 1a1, 10,10 procent jämfört med 5,41 procent. Samma trend kunde vi se föregående år. Resultaten i Historia 1b har förbättrats från 4,17 procent av eleverna som hade F till 1,25 procent av eleverna. I tabellen nedan ser vi resultatet per program. Betyg avgångseleverna 2015 Betyg A B C D E F - Total Kurs Programkod % % % % % % % Antal Historia 1a1 BA - 3,33% 11,67% 18,33% 63,33% 3,33% - 60 BF 5,88% 11,76% 11,76% 11,76% 58,82% EE ,00% 16,67% 73,33% FT - - 3,33% 13,33% 66,67% 16,67% - 30 HA - 9,38% 15,63% 50,00% 15,63% 9,38% - 32 HT - 9,09% 13,64% 31,82% 45,45% IN ,00% 33,33% 16,67% - 6 RL - 14,29% 14,29% 28,57% 28,57% 14,29% - 21 TE 7,41% 3,70% 25,93% 35,19% 27,78% VF ,11% - 88,89% VO - 5,00% 25,00% 12,50% 37,50% 20,00% - 40 Total 1,56% 4,98% 15,26% 24,30% 47,04% 6,85% Historia 1b EK 5,56% 29,63% 27,78% 20,37% 12,96% 3,70% - 54 ES 10,38% 8,49% 25,47% 26,42% 28,30% 0,94% HU ,43% 28,57% NA 25,35% 33,10% 17,61% 7,75% 14,08% 1,41% 0,70% 142 SA 6,47% 13,53% 28,24% 24,71% 26,47% 0,59% Total 12,68% 19,75% 24,95% 19,54% 21,62% 1,25% 0,21% 479 Föregående år hade Handels- och administrationsprogrammet (HA) störst andel F med 33,33 procent. I år ligger de istället på 9,38 procent. Störst andel elever med F finns i år istället på Vård- och omsorgsprogrammet med 20,00 procent. Därefter kommer El- och energiprogrammet (EE) och Industekniska programmet (IN), både med 16,67 procent. 23

85 Samhällskunskap Alla elever läser antingen Samhällskunskap 1a1 eller Samhällskunskap 1b. Samhällskunskap 1b läses av alla högskoleförberedande program. Yrkesprogrammen läser Historia 1a1. Nedan presenteras resultaten i dessa två kurser för avgångseleverna Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F - Total Kurs Kön % % % % % % % Antal Samhällskunskap 1a1 Flicka - 8,99% 16,85% 23,60% 48,31% 2,25% - 89 Pojke 1,13% 3,39% 9,60% 33,90% 45,20% 4,52% 2,26% 177 Total 0,75% 5,26% 12,03% 30,45% 46,24% 3,76% 1,50% 266 Samhällskunskap 1b Flicka 20,65% 19,68% 28,06% 17,10% 13,55% 0,97% Pojke 11,95% 9,29% 26,99% 23,89% 26,11% 1,77% Total 16,98% 15,30% 27,61% 19,96% 18,84% 1,31% Total 11,60% 11,97% 22,44% 23,44% 27,93% 2,12% 0,50% 802 I Samhällskunskap 1a1 var det ,78 procent av tjejerna som hade fått ett F. Detta år är denna siffra nere i 2,25 procent. Av killarna var det 5,85 procent som hade ett F eller ett streck 2014 och 2015 var det 6,78 procent. Totalt sett är det 2,12 procent av eleverna som fått ett F och 0,50 procent av eleverna som fått ett streck. Det är en förbättring jämfört med Vi kan också se att det vanligaste betyget i Samhällskunskap 1a1 är ett E, 46,24 procent av eleverna har fått det. I Samhällskunskap 1b är däremot det vanligaste betyget ett C. Fördelningen mellan programmen ser vi i tabellen nedan. Betyg avgångseleverna 2015 Betyg A B C D E F - Total Kurs Programkod % % % % % % % Antal Samhällskunskap 1a1 BA - 5,17% 15,52% 32,76% 44,83% - 1,72% 58 BF 11,76% 5,88% 17,65% 41,18% 23,53% EE - - 6,67% 43,33% 50,00% FT - - 3,23% 22,58% 58,06% 6,45% 9,68% 31 HA - 9,38% 12,50% 31,25% 43,75% 3,13% - 32 HT - 4,55% 18,18% 22,73% 50,00% 4,55% - 22 IN ,00% 33,33% 16,67% - 6 RL - 14,29% 4,76% 42,86% 19,05% 19,05% - 21 VF ,11% - 88,89% VO - 7,50% 17,50% 20,00% 52,50% 2,50% - 40 Total 0,75% 5,26% 12,03% 30,45% 46,24% 3,76% 1,50% 266 Samhällskunskap 1b EK 20,37% 16,67% 31,48% 22,22% 9,26% ES 10,48% 20,00% 26,67% 18,10% 20,00% 4,76% HU - 28,57% 42,86% - 14,29% 14,29% - 7 NA 39,44% 21,13% 28,17% 9,15% 2,11% SA 5,88% 10,00% 27,65% 28,24% 27,65% 0,59% TE 5,56% 3,70% 22,22% 27,78% 40,74% Total 16,98% 15,30% 27,61% 19,96% 18,84% 1,31% Naturvetenskapsprogrammet (NA) och Ekonomiprogrammet (EK) är de program där det finns störst andel elever som har fått ett A i kursen Samhällskunskap 1b. I Samhällskunskap 1a1 är det endast två elever som har fått ett A och de finns på Barn- och fritidsprogrammet (BF). Störst andel elever med betyget F i Samhällskunskap 1b hittar vi på Humanistiska programmet, men de 14,29 procenten motsvarar endast en elev. I Samhällskunskap 1a1 finns störst andel F hos Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL). 24

86 Naturkunskap Naturkunskap 1a1 läses av alla yrkesprogram och Naturkunskap 1b läses av alla de högskoleförberedande programmen förutom Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet som inte läser Naturkunskap som ämne. Nedan presenteras resultaten för de båda kurserna för avgångsklasserna Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F Total Kurs Kön % % % % % % Antal Naturkunskap 1a1 Flicka 3,41% 6,82% 17,05% 17,05% 42,05% 13,64% 88 Pojke 2,79% 9,50% 19,55% 22,91% 37,99% 7,26% 179 Total 3,00% 8,61% 18,73% 20,97% 39,33% 9,36% 267 Naturkunskap 1b Flicka 12,56% 19,53% 27,44% 15,81% 21,86% 2,79% 215 Pojke 5,79% 12,40% 32,23% 20,66% 23,97% 4,96% 121 Total 10,12% 16,96% 29,17% 17,56% 22,62% 3,57% 336 Total 6,97% 13,27% 24,54% 19,07% 30,02% 6,14% var det 15,17 procent bland eleverna som läst Naturkunskap 1a1 som hade fått ett F är denna siffra nere på 9,36 procent. Det är ett bra framsteg, samtidigt som andelen måste bli ännu lägre. I Naturkunskap 1b var samma siffra ,79 procent, 2014 är den nere i 3,57 procent. Tjejerna har bättre resultat än killarna på Naturkunskap 1b, men sämre resultat än killarna inom Naturkunskap 1a1. Nedan kan vi se hur resultaten sprider sig över de olika programmen. Betyg avgångseleverna 2015 Betyg A B C D E F Total Kurs Programkod % % % % % % Antal Naturkunskap 1a1 BA 5,00% 15,00% 21,67% 21,67% 33,33% 3,33% 60 BF 11,76% - 5,88% 11,76% 52,94% 17,65% 17 EE - 26,67% 53,33% 20,00% FT ,13% 9,68% 67,74% 6,45% 31 HA - - 9,68% 22,58% 48,39% 19,35% 31 HT - 4,17% 4,17% 16,67% 66,67% 8,33% 24 IN - 16,67% 16,67% 33,33% 16,67% 16,67% 6 RL - - 9,52% 14,29% 52,38% 23,81% 21 VF 11,11% ,78% 11,11% - 9 VO 5,26% 10,53% 21,05% 23,68% 28,95% 10,53% 38 Total 3,00% 8,61% 18,73% 20,97% 39,33% 9,36% 267 Naturkunskap 1b EK 7,41% 42,59% 42,59% 3,70% 3,70% - 54 ES 10,38% 9,43% 25,47% 15,09% 31,13% 8,49% 106 HU - 28,57% 14,29% 28,57% 28,57% - 7 SA 11,24% 13,02% 27,81% 23,08% 23,08% 1,78% 169 Total 10,12% 16,96% 29,17% 17,56% 22,62% 3,57% 336 Total 6,97% 13,27% 24,54% 19,07% 30,02% 6,14% hade 50,0 procent av eleverna Handels- och administrationsprogrammet (HA) fått ett F i Naturkunskap 1a var samma siffra för dem 19,35 procent. Störst andel F i den kursen finns för 2015 på Restaurang- och livsmedelsprogrammet med 23,81 procent, följda av HA. Inom Naturkunskap 1b så är det Estetiska programmet (ES) som har flest elever med ett F med 8,49 procent. Inom naturvetenskap är E det vanligaste betyget inom båda kurserna. 25

87 Religionskunskap Religionskunskap 1 läses på alla gymnasieprogram. I tabellen nedan presenteras betygen i kursen för avgångseleverna Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F - Total Kurs Kön % % % % % % % Antal Religionskunskap 1 Flicka 16,88% 18,64% 27,46% 17,13% 15,87% 4,03% Pojke 6,68% 7,92% 19,55% 19,80% 38,86% 6,44% 0,74% 404 Total 11,74% 13,23% 23,47% 18,48% 27,47% 5,24% 0,37% 801 Totalt är det 5,24 procent av eleverna som fått ett F och 0,37 procent som fått ett streck. 11,74 procent av eleverna har fått ett A. Det vanligaste betyget är ett E, vilket 27,47 procent av eleverna fått. Det är färre tjejer än killar som har ett underkänt betyg. Resultatet är mycket likartat det från 2014 då 5,01 procent hade fått ett F och 11,17 procent ett A. I tabellen nedan kan vi se hur det totala resultatet fördelar sig per program. Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F - Total Kurs Programkod % % % % % % % Antal Religionskunskap 1 BA - - 9,84% 9,84% 65,57% 14,75% - 61 BF 5,88% 5,88% 5,88% 17,65% 52,94% 11,76% - 17 EE ,00% 40,00% 40,00% EK 14,81% 11,11% 25,93% 16,67% 27,78% 3,70% - 54 ES 5,71% 17,14% 33,33% 15,24% 26,67% 1,90% FT - - 3,23% 6,45% 74,19% 9,68% 6,45% 31 HA ,26% 19,35% 48,39% HT - 4,17% 12,50% 41,67% 37,50% 4,17% - 24 HU - 28,57% 28,57% 28,57% - 14,29% - 7 IN ,00% 33,33% 16,67% - 6 NA 39,44% 22,54% 21,83% 9,86% 5,63% 0,70% RL - 10,00% 25,00% 25,00% 25,00% 15,00% - 20 SA 5,29% 19,41% 28,82% 23,53% 19,41% 2,94% 0,59% 170 TE 20,00% 18,18% 23,64% 21,82% 12,73% 3,64% - 55 VF 11,11% - 11,11% 22,22% 55,56% VO 5,13% 2,56% 28,21% 15,38% 23,08% 25,64% - 39 Total 11,74% 13,23% 23,47% 18,48% 27,47% 5,24% 0,37% 801 Vi kan se att Vård- och omsorgsprogrammet (VO) är det program där störst andel elever fått antingen ett F eller ett streck, 25,64 procent. Där efter följer Industritekniska programmet (IN) där 16,67 procent av eleverna fått ett F. På relativt få program har eleverna fått ett A i betyg, med undantag för Naturvetenskapsprogrammet (NA) där 39,44 procent av eleverna fått det högsta betyget. 26

88 Idrott- och hälsa Idrott och hälsa 1 läses av alla gymnasieprogram. I tabellen på nedan presenteras betygen i kursen för avgångseleverna Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F - Total Kurs Kön % % % % % % % Antal Idrott och hälsa 1 Flicka 23,50% 20,00% 27,00% 15,25% 11,00% 3,00% 0,25% 400 Pojke 24,57% 28,29% 20,84% 7,94% 13,40% 4,96% Total 24,03% 24,16% 23,91% 11,58% 12,20% 3,99% 0,12% 803 Totalt är det 4,11 procent av eleverna som fått ett F eller ett streck var det 5,14 procent. 24,03 procent har fått ett A, vilket är en ökning med 6,32 procentenheter jämfört med Nedan presenteras resultaten uppdelat per program. Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F - Total Kurs Programkod % % % % % % % Antal Idrott och hälsa 1 BA 16,67% 25,00% 31,67% 8,33% 13,33% 5,00% - 60 BF 11,76% 11,76% 23,53% 11,76% 35,29% 5,88% - 17 EE 13,33% 33,33% 16,67% 13,33% 23,33% EK 18,52% 62,96% 16,67% 1,85% ES 30,19% 20,75% 29,25% 7,55% 10,38% 1,89% FT - - 6,67% 13,33% 56,67% 23,33% - 30 HA ,00% 37,50% 21,88% 15,63% - 32 HT - 16,67% 25,00% 16,67% 29,17% 12,50% - 24 HU - 14,29% - 14,29% 57,14% 14,29% - 7 IN - 66,67% ,67% 16,67% - 6 NA 52,82% 21,13% 19,01% 4,23% 2,82% RL 4,76% 19,05% 28,57% 19,05% 19,05% 9,52% - 21 SA 14,12% 31,76% 30,59% 14,12% 8,24% 1,18% TE 58,18% 14,55% 16,36% 1,82% 7,27% 1,82% - 55 VF 11,11% - 22,22% 44,44% 11,11% 11,11% - 9 VO 5,00% 15,00% 30,00% 32,50% 7,50% 7,50% 2,50% 40 Total 24,03% 24,16% 23,91% 11,58% 12,20% 3,99% 0,12% 803 Vi kan se att resultaten skiljer sig åt mellan programmen. När det gäller andel elever med ett F så finns störst andel på Fordons- och transportprogrammet (FT) med 23,33 procent. Därefter kommer Industritekniska programmet (IN), med 16,67 procent av eleverna. Föregående år var denna siffra dock 50,0 procent. Störst andel elever med ett A finns på Teknikprogrammet (TE) med 58,18 procent (vilket ökat från 31,33 procent 2015) och Naturvetenskapsprogrammet (NA) med 52,82 (vilket är en ökning från 36,42 procent föregående år). 27

89 Gymnasiearbetet Alla elever genomför ett gymnasiearbete som är knutet till det specifika programmet. Gymnasiearbetet ska knyta ihop elevens studier på programmet och visa att hen är förberedd för yrkesliv eller högskolestudier. Det gör att arbetets upplägg skiljer sig åt mellan yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen. Gymnasiearbetet bedöms antingen vara godkänt eller inte godkänt, med andra ord kan eleven endast få ett E eller ett F. Tabellen nedan visar sifforna för avgångseleverna Betyg avgångsklasserna 2015 E F - Total Kön % % % Antal Flicka 96,99% 2,26% 0,75% 399 Pojke 95,51% 3,24% 1,25% 401 Total 96,25% 2,75% 1,00% 800 Under 2014 hade 3,95 procent av eleverna ett F eller streck i gymnasiearbetet. I år är det 3,75 procent. Fördelningen mellan de olika programmen visas i tabellen nedan. Betyg avgångsklasserna 2015 E F - Total Kurs % % % Antal Gymnasiearbete BA 94,92% 1,69% 3,39% 59 Gymnasiearbete BF 100,00% Gymnasiearbete EE 100,00% Gymnasiearbete EK 98,11% 1,89% - 53 Gymnasiearbete ES 99,06% 0,94% Gymnasiearbete FT 100,00% Gymnasiearbete HA 100,00% Gymnasiearbete HT 91,30% 8,70% - 23 Gymnasiearbete HU 85,71% 14,29% - 7 Gymnasiearbete IN 100,00% Gymnasiearbete NA 99,30% - 0,70% 142 Gymnasiearbete RL 80,95% 4,76% 14,29% 21 Gymnasiearbete SA 95,88% 4,12% Gymnasiearbete TE 92,73% 7,27% - 55 Gymnasiearbete VF 88,89% - 11,11% 9 Gymnasiearbete VO 87,50% 10,00% 2,50% 40 Total 96,25% 2,75% 1,00% 800 Även om den totala skillnaden mellan åren inte är så stor så finns det större skillnader på enskilda program. På RL klarade alla elever 2014 sitt gymnasiearbete var det istället det program som har störst andel med F eller ett streck, 19,05 procent var det 27,08 procent bland eleverna på Vårdoch omsorgsprogrammet (VO) som hade ett F eller streck, 2015 var det 12,50 procent. Handels- och administrationsprogrammet har gått från 23,53 procent med ett F 2014 till inga alls De stora skillnaderna som vi kunde se i andelen elever som klarade sitt gymnasiearbete mellan högskoleförberedande program och yrkesprogrammen är inte lika påtagliga i år. 28

90 Genomströmning och studieavbrott Genomströmning I Planeringsdirektiv med budget för Halmstads kommun har kommunfullmäktige beslutat att Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets 15 bästa kommuner bland gruppen större städer. I och med införandet av GY 11 så ändrades sättet att räkna ut andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen på fyra år. Det gör att det inte finns någon statistik för detta att hämta från Skolverket under Först 2016 kommer denna siffra finnas tillgänglig igen. Däremot finns statistiken för andelen elever som går igenom utbildningen på tre år, vilket presenteras nedan. Det nya sättet att räkna innebär att de elever tas med som får ett avgångsbetyg i form av examensbevis eller studiebevis på 2500 poäng. Eftersom utbildningen på ett nationellt program är tre år kan denna siffra egentligen säga mer om kvalitén på utbildningen, än den på fyra år. Nedan presenteras en jämförelse av resultaten inom gruppen större städer. Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av Huvudmän nybörjarelever hos offentlig huvudman i skolkommunen, exklusive IM 2014 Hässleholm 81 Karlskrona 79 Falun 78 Jönköping 78 Kalmar 77 Lund 77 Skövde 77 Halmstad 77 Kristianstad 76 Skellefteå 76 Umeå 76 Örebro 76 Luleå 75 Örnsköldsvik 75 Linköping 75 Trollhättan 75 Nyköping 74 Uddevalla 74 Växjö 74 Borås 74 Östersund 73 Eskilstuna 73 Gävle 73 Varberg 73 Karlstad 72 Västerås 72 Uppsala 71 Norrköping 67 Helsingborg 64 Sundsvall 64 Södertälje 59 Riket totalt 71 Vi kan se att Halmstad ligger på delad femteplats i gruppen större städer. Med 77 procent ligger man också väl över riksgenomsnittet som är 71 procent. Eftersom måttet är nytt kan vi inte göra adekvata jämförelser tillbaka i tiden. 29

91 Avbrott Vanligtvis presenteras i detta kapitel avbrottsstatistik. I år kan dessvärre inte siffror för föregående läsår presenteras. Anledningen är att arbetet med Resultatrapporten är förskjutet, från att ha skett primärt i augusti till att i år vara i september/oktober. När statistiken efterfrågades den 21 september hade skolorna redan hunnit radera denna data i systemet. Hänsyn till detta kommer givetvis att tas nästa år i arbetet med resultatrapporten. I föregående års resultatrapport konstaterades det att 99 elever av någon anledning valt att avbryta sina studier på ett nationellt program eller IB. 49 av dessa gick i åk 1, 31 i åk 2 och 19 i åk 3. Av dessa var den vanligaste anledningen att de bytt till en annan skola. 34 st hade gjort det. 42 av eleverna avslutade sina studier utan att gå vidare till arbete eller andra studier, eller blev utskrivna på grund av för stor frånvaro. Dessa elever riskerar att få svårt att etablera sig på arbetsmarknaden framöver och det vore givetvis önskvärt att dessa elever gick klart sin utbildning. Många av dessa elever har dock mycket tuffa förhållanden i livet som helhet, vilket kan vara svårt för skolan att kompensera för. De erbjuds insatser inom ramen för ungdomskraft. De 42 eleverna utgjorde ca 1,6 procent av alla elever inom de nationella programmen på gymnasieskolan. När studieavbrotten ibland beskrivs som en mycket omfattande problematik så bör man ha dessa siffror i beaktande. Det finns inget som indikerar att avbrotten markant ökat under läsåret 2014/2015, men det är givetvis olyckligt att inte kunna plocka fram de aktuella siffrorna för att ha det svart på vitt. Enkät för de som avbryter sina studier Från och med läsåret 2013/2014 ska elever som avbryter sina studier tillsammans med en studie- och yrkesvägledare fylla i en enkät där eleven anger bakgrunden till avbrottet, och om det finns något som skolan kunde gjort annorlunda för att eleven skulle stannat. Enkäten har tagits fram av de administrativa koordinatorerna ute på skolorna. Under 2014/2015 var det sammanlagt 31 elever som fyllt i enkäten. Det är en nedgång från tidigare läsår då det var killar och 19 tjejer har svarat på enkäten. 4 har fyllt i enkäten från Kattegattgymnasiet, 12 på Sannarpsgymnasiet och 15 på Sturegymnasiet. Den stora nedgången står Kattegattgymnasiet för. Att det inte är alla som gjort ett avbrott är inte förvånande. Bland annat är det inte konstigt att elever som blivit utskrivna för att de inte kommit till skolan på en månad, och därmed blivit utskrivna på grund av gymnasieförordningen, inte svarar på enkäten. Dock är borde de vara betydligt fler svarande och en påminnelse har gått ut till studie- och yrkesvägledarna om att enkäten ska fyllas i. I enkäten har eleverna fått svara på om de avbryter sina studier på grund av att utbildningen inte var vad de förväntade sig, att de vill gå en annan utbildning eller annat. Eleverna har kunnat välja ett eller flera av dessa alternativ. 3 elever har svarat att utbildningen inte var vad de förväntade sig. 13 elever svarade att de vill gå en annan utbildning och 16 elever har svarat annat. För varje svar har de kunna kommentera och utveckla svaret vidare i fritext. Bland de elever som svarat att utbildningen inte var vad de förväntade sig så har elever svarat att de trodde att utbildningen skulle innehålla mer karaktärsämnen, att yrket inte verkade passa hen och att utbildningen skulle innehålla mer fritt arbete (estetiska programmet i detta fall). Bland de elever som svarat att de vill gå en annan utbildning så svarar de flesta att det program som de valt inte intresserar dem. En del hänvisar också till att programmet var för svårt och att de vill gå något annat program som de upplever som lättare. Två elever nämner att de inte trivs. De elever som angett annat som anledning har angivit olika anledningar. Fler anger att de är skoltrötta och vill ta ett avbrott i studierna. Några anger sjukdom som gör att de inte kan fortsätta studera. Någon elev beskriver att hen har ett stort ansvar för familjelivet och inte lyckas att kombinera det med studier. Någon att de ska jobba istället och någon att de inte trivs i sin klass. Någon elev upplever att klassen är för stor. Eleverna har även kunnat svara på vad de tänker om den närmsta framtiden. Alla har svarat på frågan och det absolut vanligaste svaret är att de planerar att gå färdigt sin gymnasieutbildning, men på ett annat program eller skola, eller att de ska läsa upp sin examen inom vuxenutbildningen. Några nämner att de kommer att börja på ungdomskraft. Slutligen har eleverna kunna kommentera vad de tycker att skolan skulle kunna tänka på gällande utbildningen. Det absolut vanligaste svaret är att de inte tycker att skolan kunde gjort något annorlunda. 30

92 27 av de 31 har svarat detta. Två har uttalat att skolan behöver bli bättre på att utgå från varje elev olika behov. I enkäten så återkommer det att den vanligaste anledningen till att avbryta sina studier är att eleverna av någon anledning vill byta utbildning. Den vanligaste anledningen är att utbildningen inte visade sig motsvara deras intressen. Detta kan bero på en delvis bristfällig studie- och yrkesvägledningen på grundskolan, men även på programmets egen marknadsföring. Även det faktum att många elever väljer utbildning mer efter vart deras kompisar ska gå, än sitt eget intresse kan spela in. Det kan också finnas tydliga önskemål hemifrån om vilket program eleven ska välja, även om elevens intresse eller fallenhet för programmet inte är så stort. Ett problem är givetvis att de elever som inte alls kommer till skolan, utan endast uteblir inte svarar på enkäten. Kring dessa elever finns dock troligen en större problematik och avbrottet beror nog sällan endast på skolans agerande. Detta faktum ändrar dock inte skolornas ansvar att arbeta med dessa elever och göra det som kan göras för att de ska komma till skolan. 31

93 Frånvaro En vanlig teori är att omfattande frånvaro hos en elev troligtvis påverkar hens betyg. Resonemanget är rimligt då det är svårt för en elev som är borta mycket att dels ta till sig all kunskap som ges på lektionerna, men också att visa upp för läraren att vad hen kan, som underlag för bedömningen. Frånvaron inom de kommunala gymnasieskolorna rapporteras i ett program som kallas Skola24. Generellt är frånvaron minst i åk 1, ökar något i åk 2 och är som störst i åk 3. Siffrorna nedan redovisar den totala frånvaron för alla årskurserna på programmen. Såväl anmäld som icke anmäld frånvaro redovisas i tabellen nedan. Frånvaro Program Ej anmäld % Anmäld % Totalt % Kattegattgymnasiet BA 2,2 11,3 13,5 EE 1,0 8,6 9,6 EK 1,1 10,0 11,2 FT 2,5 5,5 8,0 IN 2,8 7,0 9,9 NA 0,6 7,8 8,4 TE 0,7 8,8 9,5 VF 3,3 12,1 15,4 Total 1,9 8,9 10,7 Sannarpsgymnasiet BF 4,1 9,9 14,0 IB 2,0 9,6 11,6 NA 1,2 6,9 8,1 SA 1,9 9,7 11,6 VO 3,6 12,1 15,7 Total 2,5 9,6 12,1 Sturegymnasiet ES 1,7 10,4 12,1 HA 2,9 11,2 14,1 HT 1,3 9,5 10,8 RL 2,7 9,0 11,8 SA 0,7 7,6 8,30 LÄ 2,3 11,0 13,3 Total 2,0 9,9 12,0 Total 2,1 9,4 11,5 Vi kan se att totalt sett har det registrerats en frånvaro bland eleverna på 11,5 procent, vilket är en procentenhet mindre än föregående år. Av denna är 2,1 procent oanmäld frånvaro och 9,4 procent anmäld frånvaro. Frånvaron bör ses som en helhet, och har ett program omfattande anmäld frånvaro behöver även detta granskas närmare. Jämfört med tidigare år har frånvaron minskat rejält på Industritekniska programmet (IN) där den totalt låg på 17,6 procent under läsåret 2013/2014 medan den var nere på 9,9 läsåret 2014/2015. En ganska stor nedgång har också skett på Lärlingsutbildningen (LÄ), från 18,7 procent till 13,3 procent. Störts frånvaro fanns under läsåret 2014/2015 på Vård- och omsorgsprogrammet (VO), med 15,7 procent, följt av VVS- och fastighetsprogrammet (VF) med 15,4 procent. Om vi gör en jämförelse mellan frånvaron på programmet under läsåret 2014/2015 med andel elever som fick sin gymnasieexamen kan vi se om det finns något samband mellan dessa två variabler. Läsaren bör dock ha i åtanke att det är den samlade frånvaron för alla årskurser och att examen givetvis endast berör årskurs 3. Det innebär att jämförelsen inte är helt perfekt. Jämförelsen presenteras i ett diagram på nästa sida. 32

94 100,00 JÄMFÖRELSE FRÅNVARO OCH ANDEL ELEVER MED GYMNASIEEXAMEN BA EE EK FT IN NA Kg TE VF BF NA Sn SA Sn VO ES HA HT RL Sa Sr ANDEL MED GYMNASIEEXAMEN I PROCENT 95,00 90,00 85,00 80,00 75,00 70,00 65,00 60,00 55,00 50, FRÅNVARO I PROCENT I diagrammet ovan så utgör x-axeln elevernas frånvaro i procent 2014/2015 och y-axeln andel elever med gymnasieexamen bland avgångsklasserna Under diagramrubriken anges vilket program som utgör vilken symbol i diagrammet. Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) utgörs till exempel av en blå kvadrat. Om det fanns en perfekt korrelation mellan frånvaro och andel elever som får sin gymnasieexamen så skulle de som har en hög närvaro också ha en hög andel elever med gymnasieexamen. De skulle med andra ord befinna sig högt upp i diagrammet och även ganska långt åt vänster. Program med hög frånvaro skulle istället befinna sig ganska långt ned åt höger i diagrammet. Om det inte fanns något samband alls skulle symbolerna i diagrammet vara utspridda överallt. Vi kan se att det finns ett samband. Fler program som har en lägre frånvaro har också fler elever med gymnasieexamen. Exempel på detta är Naturvetenskapsprogrammet på Kattegatt (NA Kg) och Sannarp (NA Sn). Flera program med hög frånvaro har också ha en lägre andel elever med gymnasieexamen. Tydligast exempel på detta är Vård- och omsorgsprogrammet (VO). En del program har dock relativt hög frånvaro och har ändå relativt höga resultat. Exempel på detta är Barn- och fritidsprogrammet (BF) och Bygg- och anläggningsprogrammet (BA). Det förekommer arbeten med att minska frånvaron, men rutinerna variera mellan såväl skolor som program. 33

95 Andel elever med mer än 10 procent F och andel elever med åtgärdsprogram I tabellerna nedan visas information gällande elever som har mer än 10 procent F i studiebevis och som gått på ett Nationellt program. Därefter görs en jämförelse med andelen upprättade åtgärdsprogram på programmet. Elever med mer än 10 procent F Halmstad Utbildning Kön >10% IG läsår 2011/2012 >10% IG läsår 2012/2013 >10% F läsår 2013/2014 >10% F läsår 2014/2015 Flicka 13,3 14,2 10,3 8,3 Pojke 15,7 17,7 14,6 13,4 Total 14,6 16,0 12,9 10,8 Totalt har 10,8 procent av eleverna mer än 10 procent F i sitt studiebevis. Vi kan se att det har skett en förbättring de två senaste läsåren, från att det var 16,0 procent läsåret 2012/2013. En anledning till förbättringen kan vara att det finns krav på minst av poäng (med andra ord 90 procent av programmets totala poäng) för att få en gymnasieexamen. Det borde i sig innebära att fler elever faktiskt får ett godkänt betyg, nu än vad de fick tidigare. Det är intressant med tanke på att vi tidigare låg bra till i jämförelser med gruppen större städer, när det gällde andelen elever som fick en grundläggande behörighet till gymnasieskolan (innan gymnasieexamen infördes), och att vi nu ligger sämre till gällande andelen elever som får en gymnasieexamen med samma kommuner. Det indikerar att det inte skett någon allmän försämring av andelen kurser som eleverna minst fått ett godkänt betyg i sedan införandet av GY11. Elever med mer än 10 procent F per skola Skola Kön >10% IG läsår 2011/2012 >10% IG % läsår 2012/2013 >10% F läsår 2013/2014 >10% F läsår 2014/2015 Kattegattgymnasiet Flicka 7,7 6,5 0,9 4,7 Pojke 13,9 12,9 11,0 11,1 Total 12,5 11,1 8,3 9,1 Sannarpsgymnasiet Flicka 12,5 14,9 15,3 10,6 Pojke 14,2 23,4 21,7 13,9 Total 13,1 18,1 17,8 11,9 Sturegymnasiet Flicka 17,1 18,0 11,3 8,6 Pojke 25,7 25,6 18,1 20,3 Total 19,7 20,5 12,6 12,2 Mellan skolorna är det Kattegattgymnasiet som har minst andel elever med mer än 10 procent F och Sturegymnasiet som har störst andel. Jämfört med föregående år har Sannarpsgymnasiet störst positiv utveckling, från 17,8 procent till 11,9 procent. Kattegattgymnasiet har ökat sin andel något från 8,3 procent till 9,1 procent. Ökningen har här framförallt skett bland tjejerna. På Sturegymnasiet har det skett en liten minskning från 12,6 procent till 12,2 procent. Det är tjejerna som står för minskningen, medan killar med mer än 10 procent F i studiebeviset istället har ökat något på Sturegymnasiet. 34

96 Nationella program Program Antal elever >10% F >10% F % BA ,3 BF ,4 EE ,0 EK ,3 ES ,5 FT ,1 HA ,4 HT ,5 HU ,3 IN ,7 NA ,6 RL ,8 SA ,6 TE ,4 VF ,1 VO ,5 Total ,8 Läsåret 2013/2014 var Handels- och administrationsprogrammet (HA) det program där störst andel elever hade fått mer än 10 procent F i sitt slutbetyg, med 44,4 procent av eleverna. I år är det nere på 9,4 procent, vilket också en förklaring till att programmet hade så mycket större andel av eleverna som fick gymnasieexamen under I år finns störst andel elever som hade mer än 10 procent F i sitt studiebevis Barn- och fritidsprogrammet (BF) med 29,4 procent och Vård- och omsorgsprogrammet (VO) med 27,5 procent. Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) är det yrkesprogram som har minst andel elever som fått mer än 10 procent F i sitt studiebevis, 3,3 procent. Åtgärdsprogram per årskurs och skola För läsåret 2014/2015 gäller nya regler kring åtgärdsprogram. Reglerna innebär i korthet att en lärare som på något sätt befarar att en elev inte kommer att nå kunskapskraven skyndsamt ska ge eleverna stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Först när det kan konstateras att det inte hjälper ska en utredning genomföras om eleven behöver särskilt stöd och ett åtgärdsprogram. Tanken bakom den nya lagstiftningen är att minska arbetsbördan av dokumentation för skolverksamheten. I tabellerna nedan presenteras andelen elever som fått ett åtgärdsprogram upprättat under läsåret 2014/2015 som gick på ett nationellt program eller på International Baccalaureate Diploma Program. Skola Andel elever % som fått ett upprättat åtgärdsprogram i åk 1 Andel elever % som fått ett upprättat åtgärdsprogram i åk 2 Andel elever % som fått ett upprättat åtgärdsprogram i åk 3 Total Kattegattgymnasiet 2,1 2,1 1,4 1,9 Sannarpsgymnasiet 2,3 1,7 2,7 2,2 Sturegymnasiet 5,8 2,5 1,8 3,4 Total nationella program och IB 3,1 2,0 1,9 2,4 Flest åtgärdsprogram upprättas i åk 1 och de blir färre i årskurs 2 och 3, vilket troligen beror på att en del åtgärdsprogram som upprättats i årskurs 1 följer med eleven i de andra årskurserna. Vi kan se att totalt sett fick 2,4 procent av eleverna ett åtgärdsprogram upprättat under läsåret 2014/2015. Detta ska jämföras med 10,8 procent läsåret 2012/22013 och 5,4 procent under läsåret 2013/2014. Andelen upprättade åtgärdsprogram har alltså gått ner med 77,8 procent på två läsår, vilket indikerar att den nya lagstiftningen har fått önskad effekt. 35

97 Det är emellertid fortfarande så att lagstiftningen säger att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. En utredning kan givetvis komma fram till att det inte behöver upprättas ett åtgärdsprogram. Om man ser i förhållande till resultaten, där 10,8 procent av eleverna trots allt har F i mer än 10 procent av sina totala gymnasiepoäng så indikerar det att kanske något fler elever borde ha ett åtgärdsprogram upprättat. Nedan ser vi en uppdelning mellan de olika programmen. Program Andel elever % som fått upprättat ett åtgärdsprogram åk 1 Andel elever % som fått upprättat ett åtgärdsprogram åk 2 Andel elever % som fått upprättat ett åtgärdsprogram åk 3 Total BA 0,0 2,1 1,6 1,2 BF 21,4 Finns ingen klass 0,0 11,5 EE 3,3 0,0 0,0 1,1 EK 0,0 1,9 1,9 1,1 ES 4,9 2,9 1,0 2,9 FT 2,8 6,1 2,9 3,9 HA 0,0 7,1 0,0 2,6 HT 4,0 0,0 0,0 1,3 IB 0,0 0,0 0,0 0,0 IN 0,0 14,3 0,0 4,0 LÄ 8,3 0,0 7,1 6,3 NA 4,4 1,4 0,7 2,6 RL 9,1 0,0 0,0 3,6 SA 2,5 3,1 3,4 3,0 TE 0,0 0,0 1,8 0,6 VF 0,0 0,0 0,0 0,0 VO 2,4 0,0 7,9 3,0 Om en jämförelse görs med andelen upprättade åtgärdsprogram och andelen elever som fick sin examen så kan vissa frågetecken vara aktuella. Exempelvis var det endast ca 61 procent av eleverna som fick en examen på Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) och samtidigt fick endast 3,6 procent av eleverna på hela programmet ett åtgärdsprogram upprättat, och inga i åk 3. Samma sak gäller Vård- och omsorgsprogrammet (VO), där ca 65 procent fick sin gymnasieexamen. Där fick förvisso 7,9 procent av eleverna i åk 3 åtgärdsprogram, men det är troligt att fler elever på programmet som helhet bör ha åtgärdsprogram. Både ur aspekten att lagen ska följas, men framförallt för att åtgärder som sätts in för eleven kan följas upp och revideras på ett strukturerat och systematiskt sätt. Många åtgärder sätts in på skolorna som inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Och allra viktigast är att eleven får ett stöd som hjälper eleven att lyckas. Men om vi tittar på andelen elever som får sin gymnasieexamen, och i synnerhet yrkesexamen, kan vi konstatera att det är viktigt att vi fortsätter att utveckla stödverksamheten på skolorna. 36

98 Andel elever som påbörjat högskoleutbildning Tabellen nedan visar hur stor andel av eleverna som gått över till högskola 3 år efter avslutad gymnasieutbildning. Notera dock att siffrorna gäller för eleverna som är folkbokförda i kommunen. Det betyder att det även inkluderar elever som går på fristående skolor. Det innebär också att elever som går på Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet men kommer från andra kommuner som till exempel Hylte och Laholm inte tas med i sammanställningen. Övergång till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildning i Huvudmän gymnasiet, andel (%) av elever folkbokförda i kommunen Lund Uppsala Linköping Västerås Helsingborg Sundsvall Trollhättan Karlskrona Umeå Gävle Karlstad Kristianstad Södertälje Växjö Örebro Eskilstuna Hässleholm Luleå Jönköping Örnsköldsvik Borås Falun Halmstad Kalmar Norrköping Skövde Varberg Nyköping Skellefteå Östersund Uddevalla Riket totalt Som vi kan se i tabellen så ligger Halmstad på 23 plats. Det är samma plats som föregående år. Trots det kan vi se en nedgång i andelen som går vidare till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildning från gymnasiet, från 39 procent till 37 procent. Sedan 2005 har det skett en minskning med 11 procentenheter. De tre översta städerna är alla universitetsstäder. Med i storlek jämförbara kommuner så är det i Halmstad relativt få elever som går vidare till högskolestudier. En förklaring kan vara att det finns färre arbetstillfällen för akademiker i Halmstad med omnejd, än det gör i många andra kommuner av Halmstads storlek. Det beror bland annat på att det i Halland finns få stora företag, med behov av kvalificerad administrativ personal, forskningsavdelningar med mera. Halland har också en relativt liten offentlig sektor, i jämförelse med många andra län och regioner. 37

99 1(8) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2015/0397 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Jörgen Krantz E-post: Telefon: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens begäran om fastighetsinvestering Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att begära fastighetsinvesteringar för aktuell period för Daglig verksamhet, Fordonsutbildningen, bageri och konditoriutbildning vid Sturegymnasiet, idrottsverksamheten vid Sannarpsgymnasiet samt anpassning av ventilationssystemet på Sannarpsgymnasiet enligt bifogat verksamhets- och funktionsprogram, bilaga 1-5. Sammanfattning För att samhällsbyggnadskontoret ska kunna bedöma investeringsnivåer/behov och möjliggöra drift- och kostnadskonsekvenser behöver kontoret era planer i form av verksamhets- och funktionsprogram senast Daglig verksamhet Daglig verksamhet har idag ca 325 deltagare. Detta sker som företagsgrupper eller som verksamheter utifrån deltagarnas behov. Merparten av de verksamheter som bedrivs gör detta i lokaler där lokalerna övertagits efter annan verksamhet. Det gjordes verksamhetsanpassningar inför inflyttning och uppstart i lokalerna vilket i flera fall är för mer än 20 år sedan. Därefter har det endast varit mindre verksamhetanpassningar av dessa lokaler. Några av verksamheterna inom Daglig verksamhet är idag i lokaler som är anpassadeför relativt få deltagare och i vissa fall för fem personer eller färre. Detta leder till ett lågt resursutnyttjande då det vid exempelvis sjukdom/ledighet kan krävas omflyttning av deltagare och personal. 1

100 Vid en samordning av ett antal verksamheter till en geografisk plats kommer det att ske effektiviseringar då det underlättar resursfördelningen utifrån deltagarnas behov och beläggning inom respektive verksamhet. En geografisk plats innebär nödvändigtvis inte att nedan nämnda verksamheter ska slås samman till en enhet utan snarare till någon/några enheter i nära anslutning till varandra. Berörda verksamheter Bofinksvägen, Bofinksvägen 2 På Bofinksvägen sker arbetet individuellt med varje deltagare och användning av tydliggörande pedagogik. Alla deltagare har ett personligt schema som ser olika ut beroende på deltagarens behov, förutsättningar och intressen. Tillsammans skapas en behaglig miljö som bidrar till utveckling, trygghet, arbetsglädje och gemenskap. Arbetet sker både enskilt och i grupp. Till denna verksamhet finns två moduler i anslutning till Lantbruket i Åled samt ett annex på Österängsgatan 5. Modulerna och annexet ingår i verksamhetsförändringen. Gläntan, Bäckagårdsvägen 19 På Gläntan erbjuds varierande arbetsuppgifter som legoarbeten, kontorsarbeten och trädgårdsarbete. Tillsammans strävar man efter att skapa en miljö som bidrar till utveckling, trygghet, arbetsglädje och gemenskap. Klockarevägen, Klockarevägen 29 Klockarevägen är en liten daglig verksamhet med plats för fyra deltagare. Här arbetar man med tydliggörande pedagogik och ett individuellt anpassat schema som skapar självständighet och trygghet. Aktiviteterna varierar utifrån önskemål och kan vara dataspel, musik, målning eller fysiska aktiviteter som cykling, studsmatta och promenader. Pilefelt, Pilefeltsgatan 54 På Pilefeltsgruppen strävar man efter att ha ett brett utbud av aktiviteter. Här erbjuds olika former av arbetsuppgifter såsom legoarbete, kontorsarbete och trädgårdsarbete. Här utförs även cykelreparationer och mindre servicearbeten. Ett annat inslag hos är friskvård/ idrott. Här finns även ett samarbete med hemvårdsförvaltningen där man hjälper äldre med enklare sysslor i deras hem. Tvätten, Karl Ivarssons gata 32 A Tvätten vänder sig åt olika företag, exempelvis hotell, restauranger och idrottsföreningar. I arbetsuppgifterna ingår bl.a. strykning, mangling samt leveranser av tvätt. Syftet är ge meningsfull sysselsättning till deltagarna och därigenom skapa trivsel och glädje på arbetsplatsen. Här strävar vi efter att vår arbetsplats så mycket som möjligt ska likna den öppna marknaden. Humlan, Österängsgatan 5 Humlan är en verksamhet med hantverksbaserad sysselsättning i keramik och måleri. Här skapar man tillsammans - drejar, skulpterar, gjuter och målar. Alstren säljs sedan i vår affär. Utbudet är brett och kunderna många och den sociala kontakten blir en naturlig del av den dagliga verksamheten. Till denna verksamhet är det kopplad en serviceverkstad vilken ingår i verksamhetsförändringarna. 2

101 Fordonsutbildningen I samband med Kattegattgymnasiets ombyggnad och renovering framkom behov för Fordons- och transportprogrammet och Bygg- och anläggningsprogrammet att de övningsytor som man idag förfogar över behövde utökas från nuvarande ca m 2 till det dubbla för att kunna möta framtida behov av övningsytor. Då skolan efter renovering förväntas vara en utbildningsplats i ytterligare minst 50 år fanns det skäl att se över om nuvarande placering var den mest lämpliga för en fordonsutbildning. För att kunna vara ett regionalt utbildningscentra inom anläggningsfordon, fordons- och transportutbildningar krävs en relativt lättillgänglig utbildningsplats. Samhällsbyggnadskontoret utreder i nuläget tre möjliga lägen med avsikt att finna bästa läge för utbildningen. Bageri och konditori Sturegymnasiet Restaurang- och livsmedelsprogrammets inriktning Bageri och konditori erbjuds endast som lärlingsutbildning. För att kunna möta fler elever krävs en verksamhetsanpassning av nuvarande lokaler på restaurangutbildningen på Sturegymnasiet. En skolförlagd utbildning inom Bageri och konditori skulle också kunna fungera som utbildningsplats för vuxna i form av eftergymnasial vuxenutbildning. Gym och testanläggning Sannarp För att förbättra för gymnastikföreningar och tillgång till bra lokaler för dessa i de östra delarna av kommunen planeras en om och tillbyggnad av idrottshallarna på Sannarpsgymnasiet på begäran av Teknik- och fritidsnämnden. För att kunna utveckla den idrottsliga profilen på Sannarp och bättre möta de behov som finns för att bedriva en modernare utbildning inom området finns det ett behov av ett gym och testanläggning. En sådan anläggning kopplad till idrotten ska ha ett fokus på förebyggande hälsoperspektiv inom idrotten samt rehab. Ett gym och testanläggning kan inrymmas i de lokaler som planeras i om- och tillbyggnaden som Teknik- och fritidsnämnden begär investeringsmedel för. Anpassning av ventilationssystemet på Sannarpgymnasiet Vid Arbetsmiljöverkets inspektion(2015/013783) på Sannarpsgymnasiet den 15 april 2015 ställde Arbetsmiljöverket bl.a. kravet Ni ska ha uppgifter om antalet personer, som ur ventilationssynpunkt, kan vistas i olika rum/salar på skolan. De handlingar som fastighetskontoret lämnat till Sannarpsgymnasiet inför återkoppling till Arbetsmiljöverket visar att ventilationen på skolan inte uppfyller det behov som finns avseende ventilation och luftkvalitet. För att kunna använda lokalerna fullt ut på skolan krävs en anpassning av ventilationssystemet för 32 personer per klassrum. Ärendet Uppdrag För att samhällsbyggnadskontoret ska kunna bedöma investeringsnivåer/behov och möjliggöra drift- och kostnadskonsekvenser i perioden behöver kontoret utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens planer i form av verksamhets- och funktionsprogram senast

102 Bakgrund För att samhällsbyggnadskontoret ska kunna bedöma investeringsnivåer/behov och möjliggöra drift- och kostnadskonsekvenser behöver kontoret era planer i form av verksamhets- och funktionsprogram senast Ange dessutom eventuella förändringar vad gäller tider eller verksamhets- och funktionsprogram i investeringar upptagna i planeringsdirektiv (anslag 299 Samhällsbyggnadskontoret alt anslag 209 Fastighetskontoret). Det skall även anges på vilket sätt investeringsäskandena/förändringarna bidrar till måluppfyllelse samt konsekvens av om förslaget inte genomförs. Analys, förslag och motivering Daglig verksamhet Daglig verksamhet har idag ca 325 deltagare. Detta sker som företagsgrupper i egen regi och som olika verksamheter i egen regi alternaivt hos extern aktör på uppdrag av Halmstads kommun. Företagsgrupperna finns både hos privata företag och kommunala verksamheter. Även de verksamheter som drivs av extern aktör gör detta i lokaler som ägs/hyrs, förvaltas och sköts av kommunen då det endast är driften av själva verksamheten som är upphandlad. Merparten av de verksamheter som bedrivs i egen regi alternativt av extern aktör gör detta i lokaler där lokalerna övertagits efter annan verksamhet. Det gjordes verksamhetsanpassningar inför inflyttning och uppstart i lokalerna vilket i flera fall är för mer än 20 år sedan. Därefter har det endast varit mindre verksamhetanpassningar av dessa lokaler. Tidens tand har gjort att ur arbetsmiljösynpunkt är flera av lokalerna i dagsläget mindre lämpliga för att bedriva denna typ av verksamhet i. Detta bör inom perioden åtgärdas för att uppnå en bättre arbetsmiljö för deltagare och personal. Några av verksamheterna inom Daglig verksamhet är idag i lokaler som är anpassadeför relativt få deltagare och i vissa fall för fem personer eller färre. Detta leder till ett lågt resursutnyttjande då det vid exempelvis sjukdom/ledighet kan krävas omflyttning av deltagare och personal. Vid en samordning av ett antal verksamheter till en geografisk plats kommer det att ske effektiviseringar då det underlättar resursfördelningen utifrån deltagarnas behov och beläggning inom respektive verksamhet. En geografisk plats innebär nödvändigtvis inte att nedan nämnda verksamheter ska slås samman till en enhet utan snarare till någon/några enheter i nära anslutning till varandra. Berörda verksamheter Bofinksvägen, Bofinksvägen 2 På Bofinksvägen sker arbetet individuellt med varje deltagare och användning av tydliggörande pedagogik. Alla deltagare har ett personligt schema som ser olika ut beroende på deltagarens behov, förutsättningar och intressen. Tillsammans skapas en behaglig miljö som bidrar till utveckling, trygghet, arbetsglädje och gemenskap. Arbetet 4

103 sker både enskilt och i grupp. Verksamheten är anpassad för 17 deltagare med 14 personal. Årshyra: kr. Till denna verksamhet finns två moduler i anslutning till Lantbruket i Åled samt ett annex på Österängsgatan 5. Dessa moduler ingår i verksamhetsförändringen. Gläntan, Bäckagårdsvägen 19 På Gläntan erbjuds varierande arbetsuppgifter som legoarbeten, kontorsarbeten och trädgårdsarbete. Tillsammans strävar man efter att skapa en miljö som bidrar till utveckling, trygghet, arbetsglädje och gemenskap. Verksamheten är anpassad för 5 deltagare med 2 personal. Årshyra: kr Klockarevägen, Klockarevägen 29 Klockarevägen är en liten daglig verksamhet med plats för fyra deltagare. Här arbetar man med tydliggörande pedagogik och ett individuellt anpassat schema som skapar självständighet och trygghet. Aktiviteterna varierar utifrån önskemål och kan vara dataspel, musik, målning eller fysiska aktiviteter som cykling, studsmatta och promenader. Verksamheten är anpassad för 4 deltagare med 2 personal. Årshyra: kr Pilefelt, Pilefeltsgatan 54 På Pilefeltsgruppen strävar man efter att ha ett brett utbud av aktiviteter. Här erbjuds olika former av arbetsuppgifter såsom legoarbete, kontorsarbete och trädgårdsarbete. Här utförs även cykelreparationer och mindre servicearbeten. Ett annat inslag hos är friskvård/ idrott. Här finns även ett samarbete med hemvårdsförvaltningen där man hjälper äldre med enklare sysslor i deras hem. Verksamheten är anpassad för 15 deltagare med 3 personal. Årshyra: kr Tvätten, Karl Ivarssons gata 32 A Tvätten vänder sig åt olika företag, exempelvis hotell, restauranger och idrottsföreningar. I arbetsuppgifterna ingår bl.a. strykning, mangling samt leveranser av tvätt. Syftet är ge meningsfull sysselsättning till deltagarna och därigenom skapa trivsel och glädje på arbetsplatsen. Här strävar vi efter att vår arbetsplats så mycket som möjligt ska likna den öppna marknaden. Verksamheten är anpassad för 12 deltagare med 3 personal. Årshyra: kr Humlan, Österängsgatan 5 Humlan är en verksamhet med hantverksbaserad sysselsättning i keramik och måleri. Här skapar man tillsammans - drejar, skulpterar, gjuter och målar. Alstren säljs sedan i vår affär. Utbudet är brett och kunderna många och den sociala kontakten blir en naturlig del av den dagliga verksamheten. Till denna verksamhet är det kopplad en serviceverkstad vilken ingår i verksamhetsförändringarna. Verksamheten är anpassad för 12 deltagare med 3 personal. Årshyra: kr De olika verksamhets- och funktionsprogrammen för daglig verksamhet kan samlas ihop till ett mindre antal verksamhets- och funktionsprogrammen och som i ett senare skede behöver revideras. Fordonsutbildningen I samband med Kattegattgymnasiets ombyggnad och renovering framkom behov för Fordons- och transportprogrammet och Bygg- och anläggningsprogrammet att de 5

104 övningsytor som man idag förfogar över behövde utökas från nuvarande ca m 2 till det dubbla för att kunna möta framtida behov av övningsytor. Då skolan efter renovering förväntas vara en utbildningsplats i ytterligare minst 50 år fanns det skäl att se över om nuvarande placering var den mest lämpliga för en fordonsutbildning. Då det tidigt i utredningen kring Kattegatt framkom att så inte var fallet har alternativa lösningar utretts. En sådan var utredningen kring Plönninge, se UAN 2013/0195 men denna tänkta samverkan med Region Halland var inte möjlig. Detta resulterade i att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden , UAN 2013/0195, Beslutade att föreslå kommunstyrelsen att söka efter läge att placera utbildningslokaler och körgård för berörda utbildningar. För att kunna vara ett regionalt utbildningscentra inom anläggningsfordon, fordons- och transportutbildningar krävs en relativt lättillgänglig utbildningsplats. Samverkan med Försvarsmakten pågår men vilken plats som blir mest lämplig utreds just nu av Samhällsbyggnadskontoret vilken bör vara färdig före årsskiftet 2015/2016. Utredning tittar på tre möjliga lägen och inför avgörandet av vilken krävs ett verksamhets- och funktionsprogram för aktuella utbildningar. I bifogat verksamhets- och funktionsprogram finns de funktioner som behövs för gymnasieutbildning. Kattegattgymnasiet genomför uppdragsutbildningar främst som lastbil- och bussförarutbildningar. Dessa varierar över tid och prognostiseras att öka vilket gör att en revidering av verksamhets- och funktionsprogrammet kan revideras. Beroende på lokalisering av utbildningen ges olika möjlighet till samverkan med andra aktörer vilket kan påverka omfattning av lokalytan. Bageri och konditori Sturegymnasiet Restaurang- och livsmedelsprogrammets inriktning Bageri och konditori erbjuds endast som lärlingsutbildning. Antalet sökande ökar till utbildningen och vid senaste antagningen kunde inte alla elever beredas plats. En lärlingsplats motsvarar i APL-tid tre APL-platser för en skolförlagd utbildning. För att kunna möta fler elever krävs en verksamhetsanpassning av nuvarande lokaler på restaurangutbildningen på Sturegymnasiet. En skolförlagd utbildning inom Bageri och konditori skulle också kunna fungera som utbildningsplats för vuxna i form av eftergymnasial vuxenutbildning. Gym och testanläggning Sannarpgymnasiet Idrottshallarna på Sannarpsgymnasiet används flitigt på icke skoltid och då främst för olika gymnastikföreningar i kommunen. På tider som ligger utanför skoltid svarar Teknik- och fritidsförvaltningen för uthyrning. För att förbättra för gymnastikföreningar och tillgång till bra lokaler för dessa i de östra delarna av kommunen planeras en om och tillbyggnad av idrottshallarna på Sannarpsgymnasiet på begäran av Teknik- och fritidsnämnden. Den tongivande profilen på Sannarpsgymnasiet är idrott som är kopplad till de olika utbildningarna. Detta sker i form av nationell idrottsutbildning(niu) och idrottsprofiler. För att kunna utveckla den idrottsliga profilen på skolan och bättre möta de behov som finns för att bedriva en modernare utbildning inom området finns det ett behov av ett gym och testanläggning. En sådan anläggning kopplad till idrotten ska ha ett fokus på förebyggande hälsoperspektiv inom idrotten samt rehab. Idag är det ca en tredjedel av eleverna på Sannarpsgymnasiet som studera och har kopplat en idrottsprofil eller NIU till sin utbildning. Ett gym och testanläggning kan inrymmas i de lokaler som planeras i om- och tillbyggnaden som Teknik- och fritidsnämnden begär investeringsmedel för vilket också 6

105 innebär en utökning av lilla idrottshallen till en normalstor idrottshall. En utökning gynnar både de idrottsföreningar som hyr av teknik- och fritidsförvaltningen och Sannarps gymnasiet. Anpassning av ventilationssystemet på Sannarpgymnasiet Vid Arbetsmiljöverkets inspektion(2015/013783) på Sannarpsgymnasiet den 15 april 2015 ställde Arbetsmiljöverket bl.a. kravet Ni ska ha uppgifter om antalet personer, som ur ventilationssynpunkt, kan vistas i olika rum/salar på skolan. De handlingar som fastighetskontoret lämnat till Sannarpsgymnasiet inför återkoppling till Arbetsmiljöverket visar att ventilationen på skolan inte uppfyller det behov som finns avseende ventilation och luftkvalitet. Klassrummen är storleksmässigt avsedda för undervisning om ca 30 elever men endast 1 av 32 klassrum har en ventilation som motsvarar behovet. För att kunna använda lokalerna fullt ut på skolan krävs en anpassning av ventilationssystemet för 32 personer per klassrum enligt bilaga 5. Konsekvenser Investering för Daglig verksamhet leder till bättre arbetsmiljö för deltagare och personal. Det leder också till, ur ett driftsperspektiv, en mer effektiv verksamhet och därmed högre måluppfyllelse. Investering för fordonsutbildningen leder till att fordonsutbildningen kan flytta från sina nuvarande lokaler vilka då kan verksamhetsanpassas för andra program på Kattegattgymnasiet. Investering för Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Sturegymnasiet leder till ett större utbud för gymnasieeleverna i Halmstad. Investering i idrottshallen på Sannarpsgymnasiet leder till en modernare utbildningsmiljö för NIU, idrottsprofilerna och undervisning i idrott och hälsa. Investering i ventilationssystemet leder till bättre arbetsmiljö för elever och personal och möjliggör att skolans lokaler kan nyttjas fullt ut. Ärendets beredning Inom kommunen Verksamhetsutvecklare inom förvaltningen har i samråd med verksamhetschefer, enhetschefer, gymnasiechefer, rektorer och kvalitetsinspektör berett underlaget. Andra grupper --- Fackliga organisationer Information i HUKSAM

106 Lista över bilagor 1. Verksamhets- och funktionsprogram Daglig verksamhet, daterad Verksamhets- och funktionsprogram Fordonsutbildning, daterad Verksamhets- och funktionsprogram Bageri och konditoriutbildning på Sturegymnasiet, daterad Verksamhets- och funktionsprogram Anpassning och utökning av funktioner i idrottshall Sannarpsgymnasiet, daterad Verksamhets- och funktionsprogram Anpassning av ventilationssystemet Sannarpsgymnasiet, daterad För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 8

107 Bilaga 1: Verksamhets- och funktionsprogram Daglig verksamhet, daterad Gläntan Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal personer Beskrivning Arbetsrum 1 1 st Ändamålsenlig arbetsplats med plats för skrivbord, dator, arbetsstol, bokhyllor. Arbetslokal 1 4 För legoarbeten Arbetslokal 1 2 Arbete med datorer samt fysisk träning Kök 1 6 För uppvärmning av mat för deltagare och personal Matsal/matplats 1 6 För deltagare och personal Samlingsrum 1 4 Soffa, bord, tv Post, kopiering, fax 1 Plats för postfack, kopiator/skrivare samt fax, arbetsbänk, miljöstation. Övrigt Hygienrum 1 RWC TM TS Omklädningsrum 1 4 För deltagare Dusch, TM, TS Förråd Uteförråd Övriga personalutrymmen För förekommande materiel och utrustning För förekommande materiel och utrustning WC/RWC i en omfattning som anpassas efter verksamhetens behov Tvätten Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal personer Beskrivning Arbetsrum 2 1 Ändamålsenlig arbetsplats med plats för skrivbord, dator, arbetsstol, bokhyllor. Tvätteri 1 Ett 20-tal arbetsstationer, TM, TT, mangel, strykning Övrigt Industriell verksamhet, kan ersättas av annan aktivitet Kemikalieförråd 1 Förvaring och matningsstation till TM Kemikalier för verksamheten, väl ventilerat, kan ersättas av annan aktivitet Sorteringshall 1 Mottagning och vägning av tvätt kan ersättas av annan aktivitet Kök 1 För uppvärmning av mat för deltagare

108 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Matsal/matplats 1 16 För deltagare och personal Vilrum 1 8 Soffa, bord, tv och dator Omklädningsrum 2 8 Ett för vardera H/D, WC och dusch Omklädningsrum 1 4 Personal Post, kopiering, fax 1 Plats för postfack, kopiator/skrivare samt fax, arbetsbänk, miljöstation. Förråd Övriga personalutrymmen För förekommande materiel och utrustning WC/RWC i en omfattning som anpassas efter verksamhetens behov Humlan Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal personer Beskrivning Arbetsrum 1 1 Ändamålsenlig arbetsplats med plats för skrivbord, dator, arbetsstol, bokhyllor. Arbetslokal 1 10 Ett 10-tal arbetsstationer, bearbetning av lera, gjutning, bränning Övrigt Brännugn för lera, ventilation och utsug Lerverkstad 1 1 Lerkran, arbetsbänk, diskbänk Leravskiljare i avlopp Lerförråd 1 Hyllor I anslutning till ovan Butik 1 2 Försäljning av tillverkade alster, försäljningsdisk förvaring Vilrum 1 10 Rum för avslappning med bord, stolar, soffa, tv och dator Kök 1 För uppvärmning av mat för deltagare Matsal/matplats 1 16 För deltagare och personal Omklädningsrum 2 6 Ett för vardera H/D, WC och dusch Omklädningsrum 1 4 Personal Post, kopiering, fax 1 Plats för postfack, kopiator/skrivare samt fax, arbetsbänk, miljöstation. Förråd Övriga personalutrymmen För förekommande materiel och utrustning WC/RWC i en omfattning som anpassas efter verksamhetens behov Serviceverkstad Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal Beskrivning Övrigt Sidan 2 av 5

109 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN personer Arbetsrum 1 1 Ändamålsenlig arbetsplats med plats för skrivbord, dator, arbetsstol, bokhyllor. Verkstad 1 1 Utrustad verkstad, svets, svarv arbetsbänkar m.m. Omklädningsrum 1 1 Personal Post, kopiering, fax 1 Plats för postfack, kopiator/skrivare samt fax, arbetsbänk, miljöstation. Förråd Garage 1 För servicebil Övriga personalutrymmen För förekommande materiel och utrustning WC/RWC i en omfattning som anpassas efter verksamhetens behov Servar samtliga verksamheter inom DV Bofinksvägen 2 Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal personer Beskrivning Arbetsrum 1 2 Ändamålsenlig arbetsplats med plats för skrivbord, dator, arbetsstol, bokhyllor. Aktivitetsrum 6 1 Bord, stol och soffa Aktivitetsrum 1 1 Bord, stol och soffa, tv och dator samt mjukare möbler, saccosäck Aktivitetsrum 1 2 Bord, stol och soffa samt arbetsstation med datorer Aktivitetsrum 1 8 Bordtennis, mjuka möbler Övrigt Aktivitetsrum 7 1 Bord, stol och soffa Separat WC Aktivitetsrum 2 1 Bord, stol och soffa Separat WC, säkrat rum Sinnesrum 1 1 Vila, avkoppling Vattensäng Snickarrum 1 1 Arbetsbänk och arbetsplats för enklare träbearbetning Arbetsrum 2 1 Bord, stol och förvaring Legoarbeten Tv rum 1 1 Soffa och tv Massagerum 1 Massagesäng Tvättstuga 1 2 TM, TT/TS samt bänk Kök 2 För uppvärmning av mat för deltagare Används som undervisningskök Matsal/matplats 1 10 För deltagare, används även som allrum Personalrum 1 12 Bord och stolar Sidan 3 av 5

110 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Post, kopiering, fax 1 Plats för postfack, kopiator/skrivare samt fax, arbetsbänk, miljöstation. Omklädningsrum 1 14 För personal Förråd Uteförråd Övriga personalutrymmen För förekommande materiel och utrustning För förekommande materiel och utrustning WC/RWC i en omfattning som anpassas efter verksamhetens behov Annexet Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal personer Beskrivning Arbetsrum 1 1 Ändamålsenlig arbetsplats med plats för skrivbord, dator, arbetsstol, bokhyllor. Aktivitetsrum 2 1 Bord, stol och dator Kök 1 För uppvärmning av mat för deltagare Matsal/matplats 1 2 För deltagare och personal Förråd Övriga personalutrymmen För förekommande materiel och utrustning WC/RWC i en omfattning som anpassas efter verksamhetens behov Övrigt Modulen Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal personer Beskrivning Arbetsrum 1 2 Ändamålsenlig arbetsplats med plats för skrivbord, dator, arbetsstol, bokhyllor. Aktivitetsrum 2 1 Bord, stol och dator Kök 1 För uppvärmning av mat för deltagare Matsal/matplats 1 2 För deltagare och personal Förråd Övriga personalutrymmen För förekommande materiel och utrustning WC/RWC i en omfattning som anpassas efter verksamhetens behov Övrigt Pilefelt 54 Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal Beskrivning Övrigt Sidan 4 av 5

111 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN personer Arbetsrum 1 2 Ändamålsenlig arbetsplats med plats för skrivbord, dator, arbetsstol, bokhyllor. Arbetslokal 1 10 Ett 10-tal arbetsstationer, legoarbete Verkstadsliknande Cykelverkstad 1 2 Utrustad för cykelverkstad arbetsbänk, upphängningsanordning för cyklar Vilrum 1 10 Rum för avslappning med bord, stolar, soffa, tv och dator Kök 1 För uppvärmning av mat för deltagare Matsal/matplats 1 16 För deltagare och personal Omklädningsrum 2 6 Ett för vardera H/D, WC och dusch Omklädningsrum 1 2 Personal Post, kopiering, fax 1 Plats för postfack, kopiator/skrivare samt fax, arbetsbänk, miljöstation. Förråd Garage 1 Transportbil Övriga personalutrymmen För förekommande materiel och utrustning WC/RWC i en omfattning som anpassas efter verksamhetens behov Klockarevägen Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal personer Beskrivning Arbetsrum 1 1 Ändamålsenlig arbetsplats med plats för skrivbord, dator, arbetsstol, bokhyllor. Övrigt Aktivitetsrum 3 1 Bord, stol och dator, tv Anpassat för respektive deltagare Aktivitetsrum 1 1 Soffa, tv, musikanläggning TV rum 1 4 Soffa, bord, tv Allrum 1 2 Bord, stol, soffa Kök 1 För uppvärmning av mat för deltagare Matsal/matplats 1 6 För deltagare och personal Tvättstuga 1 TM, TT, TS samt bänk RWC 2 Dusch H/D Förråd Övriga personalutrymmen För förekommande materiel och utrustning WC/RWC i en omfattning som anpassas efter verksamhetens behov Sidan 5 av 5

112 Bilaga 2: Verksamhets- och funktionsprogram Fordonsutbildning, daterad Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal personer Beskrivning Övrigt Fordon och transport FT transport/godshantering + BA anläggningsfordon Övningsområde lastbil 1 Körslingor för lastbil Övningsområde gräv 1 Övningsområde för grävmaskin m 2 Övningsområde truck 1 Verkstad 1 Övningsområde för godshantering med truck Maskinverkstad för service och reperation Hårdgjord yta Gemensam med FT lastbil och mobila maskiner 8 eltruckar + laddstation, tillsluten Truckhall 1 = "terminalliknande" I anslutning till övningsområde truck Lastbrygga 1 Övningsramp I anslutning till truckhall Spolplatta 1 Carport/uppställningsplats vid körgård 1 Rengöring av bil, släp, truck och anläggningsmaskiner 20 fordon (12-13 lastbil, 7-8 entreprenadmaskiner) "Grovspol" i anslutning till övningsområde med oljeavskiljare I anslutning till övningsområde Förråd vid körgård, varm/kall 1 Avvägningsinstrument(varm), koner, lampor, brandsläckare, olja m m I anslutning till övningsområde Tomtavgränsning 1 Staket runt övningsområde Min höjd 2,5 m Grupprum 2 8 I anslutning till övningsområde Lastbil och mobila maskiner Spolhall 1 Fullängd lastbil och släp Verkstadshall 3 Kapacitet att lyfta lastbil, ihop med nedan Kapacitet att lyfta lastbil, ihop Servicehall 1 med ovan Övningshall 1 Lastbil i "delar" Travers, utrustas motsvarande verkstad Travers 1

113 Bilaga 2: Verksamhets- och funktionsprogram Fordonsutbildning, daterad Ellab/AC rum 1 Hydraulik/pneumatiklab 1 Kallförråd till övningsmaterial 1 Teorisal 1 32 Teorisal 2 16 Grupprum 2 8 Personalarbetsplats 1 12 Konferensrum 1 12 Tillgång till Dusch/omklädning 2 Elever, dam/herr Dusch/omklädning 1 Personal, dam/herr Miljöstation 1 Personbil Verkstadshall 3 Med billyft Övningshall 1 Person i "delar" Ellab/AC rum 2 Vardera 16 elevgrupp Hydraulik/pneumatiklab 1 16 elevgrupp Gemensam med FT lastbil och mobila maskiner Samutnyttjas med FT lastbil och mobila maskiner Samutnyttjas med FT lastbil och mobila maskiner Gemensam med FT lastbil och mobila maskiner Kallförråd till övningsmaterial 1 Övningsmotorer, övningsstationer Teorisal 1 32 Samutnyttjas med övriga Teorisal 2 16 Samutnyttjas med övriga Grupprum 1 8 Samutnyttjas med övriga Samtliga arbetsplatser placeras i anslutning till varandra Personalarbetsplats 1 6 Konferensrum 1 16 Samutnyttjas med övriga Dusch/omklädning 1 40 Elever, dam/herr Samutnyttjas med övriga Dusch/omklädning 1 6 Personal Samutnyttjas med övriga Miljöstation 1 Samutnyttjas med övriga Parkeringsplatser Kundparkering Gemensamt Matsal Mottagningskök Cafeteria 1 2

114 Bilaga 3: Verksamhets- och funktionsprogram Bageri och konditoriutbildning, daterad Funktioner Antal Fyllnadsgrad Bageri och konditorilokal Antal personer Beskrivning 1 Lokalen behöver innehålla: Bakbord, trä Bakbord, sten Degblandare Teddy blandare 2 st Kavlingsmaskin Stenugn Jässkåp/rum Kyl/frys Bullrivare Rotorugn Övrigt Ombyggnad av befintligt metodkök

115 Bilaga 4: Verksamhets- och funktionsprogram Gym och testanläggning Sannarpsgymnasiet, daterad Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal personer Beskrivning Övrigt Gym 1 Med plats för gymutrustning Ca 80 m 2 Testanläggning 1 Med plats för mätinstrument för fysisk styrka, kortare löptester, massagebänk m.m Lilla salen 1 Utökning till normalstorlek Ca 70 m 2

116 1. Bilaga 5: Verksamhets- och funktionsprogram Anpassning av ventilationssystemet Sannarpsgymnasiet, daterad Funktioner, sal/rumsnummer Antal Fyllnadsgrad Antal personer Beskrivning Övrigt 014 Ventilation för 95 personer Miniaula 102 Ventilation för 32 personer Klassrum 104 Ventilation för 32 personer Klassrum 107 Ventilation för 10 personer Grupprum 108 Ventilation för 32 personer Klassrum 109 Ventilation för 32 personer Klassrum 112 Ventilation för 32 personer Klassrum 113 Ventilation för 32 personer Klassrum 202 Ventilation för 32 personer Klassrum 219 Ventilation för 32 personer Klassrum 220 Ventilation för 32 personer Klassrum 222 Ventilation för 32 personer Klassrum 226 Ventilation för 32 personer Klassrum 227 Ventilation för 32 personer Klassrum 234 Ventilation för 32 personer Klassrum 302 Ventilation för 32 personer Klassrum 317 Ventilation för 32 personer Klassrum 322 Ventilation för 32 personer Klassrum 323 Ventilation för 20 personer Klassrum 331 Ventilation för 20 personer Klassrum 334 Ventilation för 32 personer Klassrum 342 Ventilation för 32 personer Klassrum 402 Ventilation för 32 personer Klassrum 419 Ventilation för 32 personer Klassrum 420 Ventilation för 16 personer Klassrum 421 Ventilation för 24 personer Klassrum 422 Ventilation för 16 personer Klassrum 521 Ventilation för 20 personer Konferensrum 602 Ventilation för 32 personer Klassrum

117 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN 606 Ventilation för 40 personer Klassrum 608 Ventilation för 32 personer Klassrum 610 Ventilation för 32 personer Klassrum 613 Ventilation för 32 personer Klassrum 615 Ventilation för 32 personer Klassrum 627 Ventilation för 32 personer Miniaula 702 Ventilation för 16 personer Grupprum 716 Ventilation för 32 personer Klassrum 717 Ventilation för 32 personer Klassrum 719 Ventilation för 32 personer Klassrum 721 Ventilation för 32 personer Klassrum 723 Ventilation för 32 personer Klassrum 730 Ventilation för 32 personer Klassrum 731 Ventilation för 32 personer Klassrum 733 Ventilation för 32 personer Klassrum Sidan 2 av 2

118 1(5) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2015/0165 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: Telefon: Svar till Kommunstyrelsen, Plönninge naturbruksgymnasium - lokalisering (KS 2014/0491) Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande i enlighet med bilaga 1. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade (KS 224) att ge utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att ta ställning till tre bilagor (bilaga 3-5) samtidigt som kommunstyrelsens ledningsutskott gav i uppdrag åt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden att förtydliga behovet av utbildningsplatser för spår 1. (bilaga 2) Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen föreslår i yttrandet att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bedömer att det inte finns några skäl till att ompröva de beslut och det yttrande som tidigare inlämnats. Nämnden föreslås därför stödja de beslut som innefattas i bilagan Samverkan med Region Halland (bilaga 5), samt yttrandet i bilagan Region Halland, Samlokalisering av naturbruksgymnasierna inbjudan till inspel (Region Halland RS ) (bilaga 4). Nämnden föreslås även stödja den bedömning som förvaltningen tidigare gjort avseende bilagan Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens svar kring Plönninge (bilaga 3). Nämnden förslås slutligen besvara uppdraget om att förtydliga behovet av utbildningsplatser för Spår 1, med att utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens behov 1

119 av gymnasieplatser för Spår 1 är tillgodosett, och inget ytterligare behov av utbildningsplatser för Spår 1 föreligger. Förvaltningens analys Bilaga 5 - Samverkan med Region Halland Under 2012 och 2013 gjordes en utredning kring samverkan med Plönningegymnasiet om möjlighet att förlägga delar av Kattegattgymnasiets utbildningsutbud på Plönninge. Slutsatsen blev att Halmstads kommuns ekonomiska risktagande med att flytta utbildningar till Plönninge blev alltför stort. Bilaga 4 - Region Halland, Samlokalisering av naturbruksgymnasierna inbjudan till inspel (Region Halland RS ) Region Halland startade sin utredning kring att lokalisera naturbruksutbildningarna, Munkagård och Plönninge, till en geografisk plats. Inför Regionsstyrelsens beslut gavs Halmstads kommun möjlighet att komma med inspel kring val av plats. Utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden svarade att om valet blev Plönninge fanns möjliga samverkansområden inom exempelvis gymnasiesärskola, daglig verksamhet, introduktionsprogram/nationella program, uppdragsutbildningar, vuxenutbildning samt verksamheter inom arbetsmarknadsenheten. Region Halland beslutade dock att lokalisera sina utbildningar till Munkagård och det fanns således inte längre någon utbildning på Plönningegymnasiet att samverka med. Bilaga 3 - Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens svar kring Plönninge Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har tidigare svarat på vilka möjligheter förvaltningen ser att bedriva gymnasieverksamhet på Plönninge. Den bedömningen som gjorts, och som består, är att utbildningar som placeras på Plönninge inte kommer att locka elever i den omfattning som behövs för att få en bärkraftig enhet. Förtydliga behovet av utbildningsplatser för Spår 1 Elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) har i vissa fall ett sådant behov av anpassad utbildning att detta inte alltid går att tillgodose inom de ordinarie gymnasieutbildningarna. Det finns idag ett antal anpassade utbildningar som tar emot dessa elever och som elever från Halmstad söker till, exempelvis Sturegymnasiets Spår 1 (5-7 elever per år), Munkagårdsgymnasiets Spår 1 (2-3 elever per år) och den fristående gymnasieskolan Karolinaskolan i Höör (1 elev vart annat år). Utbildningsoch arbetsmarknadsnämndens mål är att fler elever med NPF ska kunna inkluderas och få gymnasieutbildning med individuell anpassning, vid de nationella programmen på Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens behov av gymnasieplatser för Spår 1 är därmed tillgodosett och inget ytterligare behov av utbildningsplatser för Spår 1 föreligger. Ärendet Uppdrag Kommunstyrelsen beslutade (KS 224) att ge utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att ta ställning till tre bilagor (bilaga 3-5) samtidigt som kommunstyrelsens ledningsutskottgav i uppdrag åt utbildnings- och 2

120 arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden att förtydliga behovet av utbildningsplatser för Spår 1. (bilaga 2) Bakgrund Samverkan med Plönningegymnasiet har pågått under många år och då främst genom utbildningar kring anläggningsfordon där Kattegattgymnasiet genomförde utbildningar åt Plönningegymnasiet. Under främst 2013 genomfördes en utredning om en eventuell utökning av samarbetet inom fordonsutbildningar (UAN 2013/0195). Analys, förslag och motivering Bilaga 5 - Samverkan med Region Halland Under 2012 och 2013 gjordes en utredning kring samverkan med Plönningegymnasiet om möjlighet att förlägga delar av Kattegattgymnasiets utbildningsutbud på Plönninge. Utredningen tog sin utgångspunkt i fem övergripande frågor: Huvudmannaskap för utbildningarna Tillfartsvägar till och från skolan Bussförbindelser till och från skolan Investeringsbehov på skolan Risktagande/åtagande för respektive huvudman. Med anledning av det sjunkande elevunderlaget på Plönninge och för få elever som sökte till utbildningarna 2014 konstaterades att Halmstads kommuns ekonomiska risktagande med att flytta utbildningar till Plönninge skulle bli alltför stort. Bilaga 4 - Region Halland, Samlokalisering av naturbruksgymnasierna inbjudan till inspel (Region Halland RS ) Region Halland startade sin utredning kring att lokalisera naturbruksutbildningarna, Munkagård och Plönninge, till en geografisk plats. Inför Regionsstyrelsens beslut gavs Halmstads kommun möjlighet att komma med inspel kring val av plats. Utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden svarade att om valet blev Plönninge fanns möjliga samverkansområden inom exempelvis gymnasiesärskola, daglig verksamhet, introduktionsprogram/nationella program, uppdragsutbildningar, vuxenutbildning samt verksamheter inom arbetsmarknadsenheten. Region Halland beslutade dock att lokalisera sina utbildningar till Munkagård och det fanns således inte längre fanns någon utbildning på Plönningegymnasiet att samverka med. Bilaga 3 - Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens svar kring Plönninge Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har tidigare svarat på vilka möjligheter förvaltningen ser att bedriva gymnasieverksamhet på Plönninge och den tidigare bedömningen som gjorts, och som består, är att utbildningar som placeras på Plönninge inte kommer att locka elever i den omfattning som behövs för att över tid för att få en bärkraftig enhet. Förtydliga behovet av utbildningsplatser för Spår 1 Elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) har i vissa fall ett sådant behov av anpassad utbildning att detta inte alltid går att tillgodose inom de ordinarie gymnasieutbildningarna. Det finns idag ett antal anpassade utbildningar som tar emot dessa elever och som elever från Halmstad söker till, exempelvis Sturegymnasiets Spår 1 (5-7 elever per år), Munkagårdsgymnasiets Spår 1 (2-3 elever per år) och den fristående gymnasieskolan Karolinaskolan i Höör (1 elev vart annat år). Utbildnings- 3

121 och arbetsmarknadsnämndens mål är att fler elever med NPF ska kunna inkluderas och få gymnasieutbildning, med individuell anpassning, vid de nationella programmen på Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens behov av gymnasieplatser för Spår 1 är därmed tillgodosett och inget ytterligare behov av utbildningsplatser för Spår 1 föreligger. Underlag till ställningstagandet. Både Skolverket och Skolinspektionen har under den senaste femårsperioden granskat utbildningen för elever med diagnosen Aspergers syndrom. Skolverkets studie visar att skolor i många fall klarar av att, genom flexibla anpassningar av undervisningen, låta elever med Aspergers syndrom vara kvar i sina vanliga klasser. I andra fall behövs särskilda lösningar. Inkluderingen kan dock begränsas till att vara rumslig, medan den sociala och didaktiska inkluderingen saknas. Som så ofta är fallet, leder segregerande lösningar sällan till att eleverna återvänder till sina vanliga klasser(ur Skolverkets Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning, sid 93 ) Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen föreslår i yttrandet att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bedömer att det inte finns några skäl till att ompröva de beslut och det yttrande som tidigare gjorts. Utifrån detta föreslås nämnden stödja de beslut som innefattas i bilagan Samverkan med Region Halland (bilaga 5), samt yttrandet i bilagan Region Halland, Samlokalisering av naturbruksgymnasierna inbjudan till inspel (Region Halland RS ) (bilaga 4). För bilagan Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens svar kring Plönninge (bilaga 3), föreslås nämnden stödja den bedömning som förvaltningen tidigare gjort. Vidare föreslås nämnden besvara uppdraget om att förtydliga behovet av utbildningsplatser för Spår 1, med att utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens behov av gymnasieplatser för spår 1 är tillgodosett och därför finns inget ytterligare behov av utbildningsplatser för Spår 1. Konsekvenser Utifrån analysen finns det inga skäl att ompröva tidigare beslut och bedömningar som är beskrivna i frågeställningarna. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet beretts av verksamhetsutvecklare inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Samråd har skett med kommunjurist Mats Wallmark. Andra grupper --- 4

122 Fackliga organisationer HUKSAM Lista över bilagor 1. Yttrande gällande Plönninge naturbruksgymnasium - lokalisering (KS 2014/0491) (daterad ) 2. Protokollsutdrag KS 224 Plönninge naturbruksgymnasium lokalisering (KS 2014/0491) 3. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens svar kring Plönninge (daterad ) 4. Yttrande: Region Halland, Samlokalisering av naturbruksgymnasierna inbjudan till inspel (Region Halland RS ) (daterad ) 5. Tjänsteskrivelse: Samverkan med Region Halland (daterad ) För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 5

123 1(1) Bilaga 1 Tjänsteyttrande Diarienummer: UAN 2015/0165 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: Telefon: Yttrande gällande Plönninge naturbruksgymnasium lokalisering (KS 2014/0491) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ställningstagande till bilagorna Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bedömer att det inte finns några skäl till att ompröva de beslut och det yttrande som tidigare gjorts. Utifrån detta stödjer nämnden de beslut som innefattas i bilagan Samverkan med Region Halland, samt yttrandet i bilagan Region Halland, Samlokalisering av naturbruksgymnasierna inbjudan till inspel (Region Halland RS ). För bilagan Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens svar kring Plönninge, där förvaltningen getts uppdraget från kommunstyrelsen att tillsammans med fastighetskontoret och Region Halland utreda möjligheterna för gymnasieverksamhet på Plönninge, gör nämnden samma bedömning som utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Förtydligande av behovet av utbildningsplatser för Spår 1 Elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) har i vissa fall ett sådant behov av anpassad utbildning att detta inte alltid går att tillgodose inom de ordinarie gymnasieutbildningarna. Det finns idag ett antal anpassade utbildningar som tar emot dessa elever och som elever från Halmstad söker till, exempelvis Sturegymnasiets Spår 1 (5-7 elever per år), Munkagårdsgymnasiets Spår 1 (2-3 elever per år) och den fristående gymnasieskolan Karolinaskolan i Höör (1 elev vart annat år). Utbildningsoch arbetsmarknadsnämndens mål är att fler elever med NPF ska kunna inkluderas och få gymnasieutbildning med individuell anpassning, vid de nationella programmen på Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens behov av gymnasieplatser för Spår 1 är därmed tillgodosett och inget ytterligare behov av utbildningsplatser för Spår 1 föreligger. 1

124 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KS 224 KS 2014/0491 Plönninge naturbruksgymnasium - lokalisering Beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att ge teknik och fritidsnämnden i uppdrag att presentera en kartläggning av det kommunala behovet av ridanläggningar i Halmstad. 2. Kommunstyrelsen beslutar att ge fastighetsnämnden i uppdrag att i samverkan med socialförvaltningen hyra in lokaler för ett boende för Ensamkommande flyktingbarn på Plönninge. 3. Kommunstyrelsen beslutar att ge fastighetsnämnden i uppdrag att i samverkan med hemvårdsförvaltningen hyra in lokaler för en hemtjänstgrupp på Plönninge. 4. Kommunstyrelsen beslutar att ge utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att ta ställning till bilaga 1, 2 och 3 samt att kommunstyrelsens ledningsutskott ger i uppdrag till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden att förtydliga behovet av utbildningsplatser för spår Kommunstyrelsen beslutar att ge samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att förhandla med Region Halland om ett köp av markarealen som finns på Plönninge. 6. Kommunstyrelsen beslutar att beslutsats 2 och 3 gäller under förutsättning att berörd nämnd har täckning för de hyreskostnader som förhyrningarna innebär. 7. Kommunstyrelsen beslutar att uppdragen ska vara slutförda senast Ärendet Region Halland har i ett brev daterat ställt frågan till samtliga kommuner i Halland om det finns intresse av att på något sätt jobba vidare med de anläggningar som finns på Plönninge. Ett ärende med 8 beslutspunkter var uppe för beslut på kommunstyrelsen Beslutet blev att en återrapportering av de beslutade punkterna ska ske till kommunstyrelsens ledningsutskott den 2:e juni. Utredningsarbetet kring alla beslutspunkter är inte färdigt. Under analysen i denna tjänsteskrivelse redovisas statusen för varje enskild beslutspunkt. Region Halland har varit tydliga med att de bara skriver 1-åriga hyresavtal med intressenter då de har för avsikt att sälja Plönningegymnasiet.

125 För att samhällsbyggnadskontoret ska kunna lämna en rekommendation kring om Halmstad kommun ska vara intresserade av att köpa anläggningen eller inte, behövs ytterligare tid för att titta vidare på de frågeställningar som återstår. Ärendets beredning Kommunstyrelsens ledningsutskott , 119. Teknik och fritidsförvaltningen: Förvaltningschef, Avdelningschef Fastighetskontoret: Drift och förvaltarchef, Områdeschef Socialförvaltningen: Planeringsansvarig Barn och ungdomsförvaltningen: Planeringsansvarig Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen: Verksamhetsutvecklare Hemvårdsförvaltningen: Planerare Samhällsbyggnadskontoret: Markstrateg, Mark och exploateringschef Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att ge teknik och fritidsnämnden i uppdrag att presentera en kartläggning av det kommunala behovet av ridanläggningar i Halmstad. 2. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att ge fastighetsnämnden i uppdrag att i samverkan med socialförvaltningen hyra in lokaler för ett boende för Ensamkommande flyktingbarn på Plönninge. 3. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att ge fastighetsnämnden i uppdrag att i samverkan med hemvårdsförvaltningen hyra in lokaler för en hemtjänstgrupp på Plönninge. 4. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att ge utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att ta ställning till bilaga 1, 2 och Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att ge samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att förhandla med Region Halland om ett köp av markarealen som finns på Plönninge. 6. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att beslutsats 2 och 3 gäller under förutsättning att berörd nämnd har täckning för de hyreskostnader som förhyrningarna innebär. Yrkanden Ordföranden (M) yrkar bifall till föreliggande förslag med tillägget att uppdragen ska vara slutförda senast Tor Ingels (SD) yrkar avslag på beslutspunkt 2 och i övrigt bifall till föreliggande förslag. Rose-Marie Edlund (S) yrkar avslag på beslutspunkt 3. Rose-Marie Edlund (S) yrkar avslag på beslutspunkt 4. Beslutsgång Ordföranden (M) ställer proposition på beslutspunkt 1 och finner att kommunstyrelsen ställer sig bakom utskottets förslag. Ordföranden (M) ställer proposition på bifall till respektive avslag på beslutspunkt 2 och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med utskottets förslag.

126 Votering begärs. Följande voteringsproposition godkänns; Ja-röst för utskottets förslag och Nej-röst för Tor Ingels (SD) förslag. Efter avslutad omröstning antecknas att 14 ledamöter röstar ja och att 1 ledamot röstar nej. Följande ledamöter röstar ja; Henrik Oretorp (C), Tania Bengtsson (V), Rose-Marie Edlund (S), Bertil Andersson (S), Suzanne Åkerlund (FP), Ann-Charlotte Mankell (M), Tony Stané (S), Tove Bergman (MP), Kristina Johansson (S), Lars Püss (M), Jenny Axelsson (C), Sofia Levin (S), Anna-Lena Cumtell (KD) och ordföranden (M). Följande ledamot röstar nej, Tor Ingels (SD). Kommunstyrelsen beslutar således i enlighet med utskottets förslag. Ordföranden (M) ställer proposition på bifall till respektive avslag på beslutspunkt 3 och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med utskottets förslag. Votering begärs. Följande voteringsproposition godkänns; Ja-röst för utskottets förslag och Nej-röst för Rose- Marie Edlunds (S) förslag. Efter avslutad omröstning antecknas att 9 ledamöter röstar ja och att 6 ledamöter röstar nej. Följande ledamöter röstar ja; Henrik Oretorp (C), Suzanne Åkerlund (FP), Ann-Charlotte Mankell (M), Tove Bergman (MP), Lars Püss (M), Jenny Axelsson (C), Tor Ingels (SD), Anna-Lena Cumtell (KD) och ordföranden (M). Följande ledamot röstar nej, Tania Bengtsson (V), Rose-Marie Edlund (S), Bertil Andersson (S), Tony Stané (S), Kristina Johansson (S) och Sofia Levin (S). Kommunstyrelsen beslutar således i enlighet med utskottets förslag. Ordföranden (M) ställer proposition på bifall till respektive avslag på beslutspunkt 4 och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med utskottets förslag. Ordföranden (M) ställer proposition på beslutspunkt 5 och finner att kommunstyrelsen ställer sig bakom utskottets förslag. Ordföranden (M) ställer proposition på beslutspunkt 6 och finner att kommunstyrelsen ställer sig bakom utskottets förslag. Kommunstyrelsen ställer sig bakom ordförandens (M) förslag att uppdragen ska vara slutförda senast Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med utskottets förslag med ordförandens (M) tillägg. Reservation Tor Ingels (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande.

127 Vid protokollet Mikael Petersson Justerat Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Bertil Andersson

128 Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningens svar kring Plönninge Kommunstyrelsen har beslutat att ge fastighetskontoret i uppdrag att tillsammans med utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen och Region Halland utreda möjligheterna för gymnasieverksamhet på Plönninge. Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen lämnar följande svar på frågan. I samband med Kattegattgymnasiets planerade renovering gjordes under senhösten 2012 fram till mars 2014 en utredning kring att förlägga gymnasieprogram på Plönninge i samverkan med Region Halland. Då handlade det om att förlägga delar av fordons- och transportutbildningarna som idag bedrivs på Kattegattgymnasiet på Plönningegymnasiet. Delar av denna utredning ligger som grund för utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningens ställningstagande. Plönningegymnasiet är en skola belägen ca 17 km norr om Halmstad där det bedrivits utbildningar inom främst jord- och skogsbruk sedan mitten på 1940-talet. Skolan är placerad i en lugn lantlig miljö vilket gör skolan till en attraktiv utbildningsplats. Undervisningslokalerna är uppdelade på ett flertal byggnader med m emellan och matsal som är placerad separat. Skolan har varit anpassad för utbildningar inom tidigare nämnda utbildningsområden och har haft plats för ca 300 elever och till skolan finns kopplat ca 200 internatplatser. På grund av vikande elevintresse för utbildningarna samlokaliserar Region Halland fr.o.m. hösten 2016 sina utbildningar till Munkagårdsgymnasiet och det bedrivs därefter ingen gymnasieutbildning på Plönningegymnasiet. Som utbildningsplats skulle Plönningegymnasiet kunna fungera som skola för någon eller några av de nationella gymnasieutbildningar som idag bedrivs på Kattegatt-, Sannarps- och Sturegymnasiet. Beroende på vilket eller vilka program som diskuteras för en placering på skolan kommer skolan att behöva verksamhetsanpassas i olika omfattning med därtill följande investeringar. Det finns ett antal faktorer som påverkar ett ställningstagande för eller emot att placera gymnasieutbildningar på Plönninge. En fjärde gymnasieenhet innebär volymminskning inom övriga enheter vilket leder till ökade overheadkostnader Liten utbildningsvolym på Plönningegymnasiet leder till en utbildning som är känslig för förändringar Avsaknad av bussförbindelser till och från skolan leder till svårigheter för ungdomar att dagligen ta sig fram och åter till skola Halmstads kommun får ökade hyreskostnad för skollokaler Det uppstår kostnader i samband med omfördelning av utbildningar Kostnader för huvudmannen i samband med internatverksamhet Utbildningar placerade på Plönninge får svårare att samverka med utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens övriga gymnasieskolor Bedömningen som görs är att oavsett program som placeras på Plönninge kommer dessa inte att locka elever i den omfattning som behövs för att över tid nå ett break even vilket då leder till att utbildningar som placeras på Plönninge kommer att få avvecklas.

129 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har inte behov av en fjärde gymnasieskola på Plönninge. Bilaga 1: Samverkan med region Halland Dnr UAN 2013/0195 Bilaga 2: Region Halland, Samlokalisering av naturbruksgymnasierna - inbjudan till inspel(region Halland RS ), Dnr UAN 2013/0195 Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef Jörgen Krantz Verksamhetsutvecklare

130 1(3) Yttrande Diarienummer: UAN 2013/0195 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: Telefon: Region Halland, Samlokalisering av naturbruksgymnasierna - inbjudan till inspel(region Halland RS ) Utbildning- och arbetsmarkandsnämnden gör följande bedömning utifrån de tre frågeställningarna. 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden anser att det finns ett behov i framtiden kring utbildningar, både gymnasiala och eftergymnasiala, inom de gröna näringarna. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gör bedömningen att det är inriktningarna Lantbruk, Skog samt Trädgård inom Naturbruksprogrammet som är mest väsentliga att erbjuda i framtiden 3. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ser exempelvis gymnasiesärskola, daglig verksamhet, introduktionsprogram/ nationella gymnasieprogram, uppdragsutbildningar, vuxenutbildning samt verksamheter inom arbetsmarknadsenheten(ame) som möjliga samarbetsområden. Även andra förvaltningar i Halmstads kommun kan vara aktuella, exempelvis barn- och ungdomsförvaltningen(naturskola?) och socialförvaltningen(särskilt boende?). Bakgrund Samlokalisering av naturbruksgymnasierna inbjudan till inspel Den 26 mars fick Skolförvaltningen, Region Halland, följande uppdrag av regionstyrelsen: Regionstyrelsen beslutar att skolförvaltningen tar fram ett beslutsunderlag med konsekvensbeskrivning som innebär att verksamheterna på de två naturbruksskolorna, Munkagårdsgymnasiet och Plönningegymnasiet, lokaliseras till en geografisk plats. Beslutsunderlaget ska redovisas till Regionstyrelsen den 30 april. 1

131 Bakgrunden är att de förutsättningar som nu råder för drift av två naturbruksskolor är små. Ålderskullarna har minskat de senaste sju åren och vänder sammantaget först om något år. Vidare påverkar förändringar i gymnasiereformen 2011, friskolors etablering m.m. Verksamheten har gått med ekonomiska underskott de senaste åren och utmaningarna är allt för ansträngande att vända detta inom de närmaste åren. Alternativa lösningar att använda de geografiska platser Plönninge och Munkagård till annan verksamhet har inte fallit ut i lösningar som skulle kunnat påverka beslutet om att ta fram ett beslutsunderlag om en samlokalisering. Arbetet med att ta fram ett beslutsunderlag till den 30 april pågår. Inbjudan till inspel I syfte att bredda beslutsunderlaget inbjuds kommunerna i Halland och övriga intressenter till att göra inspel till utredningen. Inspelen ska då göras i syfte att stärka beslutsunderlaget om samlokalisering till en geografisk plats. Undertecknad tillhanda till den 15 april. I syfte att få ett hanterbart materail för bearbetning önskas bland annat inspel under följande rubriker: Kommuner - Hur ser ni på framtidens behov av utbildningar inom de gröna näringarna - Vilka inriktningar är mest väsentliga att erbjuda även i framtiden - Framtida samarbetsområden i syfte att meranvända skolornas geografiska läge och kapacitet Intressenter - På vilket sätt påverkar framtidens behov av utbildningar, inom de gröna näringarna, val av samlokaliseringsplats - Vilka inriktningar är mest väsentliga att erbjuda även i framtiden - På vilket sätt kan ni i er organisation bidra till att öka medvetenhet och attraktion för utbildningarna Era inspel kommer att vara en del av beslutsunderlag och redovisningen till regionstyrelsen den 30 april. Analys Arbetsmarknadsprognos Arbetsmarknaden i Hallands län och dess kommuner, hämtat från Halmstads kompetenscentrum Näringsstrukturen i länets kommuner, länet som helhet och i riket. En grov indelning visar att industri, byggnadsverksamhet, jordbruk, skogsbruk och fiske samt offentlig verksamhet svarar för en relativt sett högre andel av sysselsättningen i länet jämfört med riket. Den privata tjänstesektorn utgör däremot en mindre del av den totala sysselsättningen i länet jämfört med riket. Variationerna inom länet är större än variationen mellan Hallands län och riket. Hylte utmärker sig som en industritung kommun. År 2011 arbetade 42 procent av de förvärvsarbetande i kommunen i denna sektor. Kungsbacka utmärker sig som en kommun med en relativt stor tjänstesektor. I Laholm är å andra sidan jordbruket, men även industrin, framträdande näringsgrenar med sju respektive 22 procent av de förvärvsarbetande. Halmstad och Kungsbacka är de kommuner i länet med störst andel förvärvsarbetande inom den offentliga tjänstesektorn. Tidigare utredning I samband med Kattegattgymnasiets renovering gjordes en utredning om möjlighet att förlägga delar av Fordons- och transportprogrammet och Bygg- och anläggningsprogrammet på Plönninge. I utredningen lyftes frågan om huvudmannaskap 2

132 och vid alternativet att Halmstad skulle bli huvudman för Plönningegymnasiet angavs utvecklingsmöjligheterna fram. Utvecklingsmöjligheter, utredningen Skulle Halmstad kommun överta huvudmannaskapet för Plönninge finns möjligheten att införliva gymnasieverksamheten i ett större sammanhang. Det finns också möjligheter för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att använda Plönningegymnasiet för andra verksamheter. Dessa skulle exempelvis kunna vara gymnasiesärskola, daglig verksamhet, introduktionsprogram/ nationella gymnasieprogram, uppdragsutbildningar, vuxenutbildning samt verksamheter inom arbetsmarknadsenheten(ame). En samverkan med andra förvaltningar i Halmstads kommun vore möjlig med exempelvis barn- och ungdomsförvaltningen(naturskola?) och socialförvaltningen(särskilt boende?) Förslag Framtida behov Det är av vikt att det inom gymnasie- och vuxenutbildning erbjuds utbildningar inom de gröna näringarna. Kommunen ska erbjuda alla ungdomar ett brett utbud av gymnasieutbildningar och det finns även finns ett framtida behov av arbetskraft inom den gröna näringen. Merparten av arbetstillfällen inom gröna sektorn finns utanför tätorten Halmstad vilket gör att detta område bidrar till att hela kommunen kan utvecklas. Mest väsentliga inriktningar Utifrån arbetsmarknadens behov görs bedömningen att det är inriktningarna Lantbruk, Skog samt Trädgård inom Naturbruksprogrammet som är mest väsentliga att erbjuda i framtiden. När det gäller inriktningen Djur görs inte samma bedömning. Samarbetsområde utifrån skolornas läge och kapacitet Vid val av Plönningegymnasiet ses gymnasiesärskola, daglig verksamhet, introduktionsprogram/ nationella gymnasieprogram, uppdragsutbildningar, vuxenutbildning samt verksamheter inom arbetsmarknadsenheten(ame) som samarbetsområden inom nämndens ansvarsområde. En samverkan med andra förvaltningar i Halmstads kommun vore möjlig med exempelvis barn- och ungdomsförvaltningen(naturskola?) och socialförvaltningen(särskilt boende?) För utbildnings- och arbetsmarkandsnämnden Dag Hultefors Ordförande Annika Vannerberg Förvaltningschef 3

133 1(12) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2013/0195 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: Telefon: Samverkan med Region Halland Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna redovisningen av ärendet. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inte fortsätta planeringen med flytt av aktuella utbildningar från Kattegattgymnasiet till Plönningegymnasiet. 3. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att uppdra åt utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen att tillsammans med övriga kommuner inom Region Halland fortsätta arbetet med regionala utvecklingsfrågor kring utbildningar inom Region Halland. 4. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att uppdra åt utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen att ta fram ett nytt lokalprogram som underlag för utbildningslokaler och körgård för berörda utbildningar. 5. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att söka efter läge att placera utbildningslokaler och körgård för berörda utbildningar. Sammanfattning Sedan hösten 2012 har ett förarbete pågått mellan tjänstemän från utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen och Region Hallands skolförvaltning kring en utökad samverkan mellan de båda organisationerna. 1

134 I samband med Kattegattgymnasiets renovering angav verksamhetsansvariga för Fordons- och transportprogrammet och Bygg- och anläggningsprogrammet att de övningsytor som man idag förfogar över behövde utökas från nuvarande ca m 2 till det dubbla för att kunna möta framtida behov av övningsytor. Då skolan efter renovering förväntas vara en utbildningsplats i ytterligare minst 50 år började tjänstemän inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen att titta på alternativ förläggning av aktuella utbildningar. I det fortsatta arbetet med att planera för en ökad samverkan och där de aktuella utbildningarna från Kattegattgymnasiet skulle flyttas över till Plönningegymnasiet har det utkristallerat sig ett antal frågor som är av sådan art att de måste förklaras, förtydligas och besvaras innan ett eventuellt samgående kan komma till stånd. De övergripande frågorna är: Huvudmannaskap för utbildningarna, tillfartsväg till och från skolan, bussförbindelser till och från skolan, investeringsbehov på skolan och risktagande/åtagande för respektive huvudman Huvudmannaskap, tre(3) alternativ Slutsats alternativ 1: Ett delat huvudmannaskap där elever i olika sammanhang samläser är möjligt men inte önskvärt då det uppkommer ett flertal praktiska utmaningar som tar kraft från verksamheterna. Slutsats alternativ 2: Det är fullt möjligt för Halmstads kommun att ur ett huvudmannaperspektiv överlåta aktuella utbildningar till Region Halland. Slutsats alternativ 3: Det är fullt möjligt för Halmstads kommun att ur ett huvudmannaperspektiv överta utbildningarna på Plönningegymnasiet. Tillfartsväg Slutsats Det går att förbättra tillfartsvägen till Plönningegymnasiet vilket skulle leda till en förbättrad säkerhet på tillfartsvägen. Bussförbindelser Slutsats För att möjliggöra förbättrade pendlingsmöjligheter inom rimliga ekonomiska ramar måste Plönningegymnasiet i viss mån anpassa sin schemaläggning. För att kunna öka utbildningarnas attraktivitet är detta ett måste för att säkerställa att elever och studerande även i framtiden vill utbilda sig på Plönningegymnasiet. Investeringsbehov Uppskattad investering för Region Halland för verksamhetsanpassning är ca11 Mkr. Aktuella utbildningar att överföra till Plönningegymnasiet Bygg- och anläggningsprogrammet, inriktning Anläggningsfordon, årskurs 2 och 3 Fordons- och transportprogrammet, inriktningarna Godsmottagning, Lastbil och mobila maskiner samt Transport, årskurs 2 och 3 Uppdragsutbildningar för vuxna, lastbilsförare och bussförare I planeringsunderlaget inför ett eventuellt utbildningscentra på Plönningegymnasiet finns även de elever som idag läser motsvarande utbildningar i Falkenberg och Varberg med. 2

135 Utvecklingsmöjligheter Skulle Halmstad kommun överta huvudmannaskapet för Plönninge finns möjligheten att införliva gymnasieverksamheten i ett större sammanhang. Det finns också möjligheter för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att använda Plönningegymnasiet för andra verksamheter. Dessa skulle exempelvis kunna vara gymnasiesärskola, daglig verksamhet, introduktionsprogram/ nationella gymnasieprogram, uppdragsutbildningar, vuxenutbildning samt verksamheter inom arbetsmarknadsenheten(ame). En samverkan med andra förvaltningar i Halmstads kommun vore möjlig med exempelvis barn- och ungdomsförvaltningen(naturskola?) och socialförvaltningen(särskilt boende?) Elevernas val inför 2014 är nu presenterade och en tidig analys av antalet sökande till Plönninge är gjord. Denna visar att intresset för gymnasieutbildningarna på Plönningegymnasiet är mindre än tidigare prognoser. Det minskade intresset för utbildningarna på Plönningegymnasiet är i sig en riskfaktor för Halmstads kommun. Samtliga utbildningar som planeras att starta hösten 2014 ligger idag( ) på söksiffror som utifrån utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens bedömning ger utbildningsgrupper under ett ekonomiskt break even. Slutlig analys Med givna förutsättningar blir risktagandet för Halmstad kommun alltför stort. För att påbörja ett arbete kring ett regionalt utbildningscentrum kan delar av förslaget genomföras under förutsättning att Region Halland fortsättningsvis bli huvudman. En förutsättning för detta är att samtliga berörda kommuner ställer sig bakom en vision kring ett regionalt utbildningscentra på Plönningegymnasiet. Detta bygger på en lojalitet från de berörda kommunerna i Halland om en regional utveckling av utbildningar såväl gymnasiala som vuxenutbildningar inom beskrivna områden i Halland, och att motsvarande utbildningar inte genomförs i respektive kommun. Det innebär också att berörda kommuner är beredda att fullt ut ersätta Region Halland för de utbildningskostnader som uppstår för att driva utbildningar under ett så kallat break even. Ärendet Uppdrag Sedan hösten 2012 har ett förarbete pågått mellan tjänstemän från utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen och Region Hallands skolförvaltning kring en utökad samverkan mellan de båda organisationerna. Bakgrund I samband med Kattegattgymnasiets renovering angav verksamhetsansvariga för Fordons- och transportprogrammet och Bygg- och anläggningsprogrammet att de övningsytor som man idag förfogar över behövde utökas från nuvarande ca m 2 till det dubbla för att kunna möta framtida behov av övningsytor. En utökning av övningsområdet skulle kunna påverka Natura 2000-området Aleskolgen, Riksintresse Naturvård, Riksintresse-Kustområde samt närliggande bebyggelse. Området skulle behöva inhägnas med ett tre meter högt bullerplank eller motsvarande för att klara gällande miljö- och bullerkrav. Då skolan efter renovering förväntas vara en 3

136 utbildningsplats i ytterligare minst 50 år började tjänstemän inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen att titta på alternativ förläggning av aktuella utbildningar. Redan idag sker ett samarbete med Plönningegymnasiet kring utbildningar inom främst anläggningsfordon och ett projekt startades för att i ett första skede se om det fanns förutsättningar att förlägga aktuella utbildningar på Plönningegymnasiet. Detta rapporterades till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i maj 2013, UAN Dnr 2013/0195. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkände då projektbeskrivningen och uppdrog åt utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen att fortsätta samverkan med Region Halland enligt projektbeskrivningen samt att ärendet skulle föreläggas utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden när ärendet var avslutat. Nuvarande tidsplan anger att det inom respektive organisation tas beslut under mars månad 2014 kring en gemensam utbildningsplats/skola för angivna utbildningar på Plönningegymnasiet. Ett beslut som innebär en sammanslagning enligt förslaget kan komma till stånd tidigast 1 januari En utökad samverkan kan dock påbörjas tidigare och är inte beroende av ett politiskt beslut. Ett beslut om huvudmannaskap för dessa utbildningar bör fattas inom Halmstads kommun och Region Halland inför ett nytt kalenderår. Skälen till detta är flera men att få ett långsiktigt beslut om mest lämpliga utförare för utbildningen är huvudargumentet. Andra skäl är bland annat av ekonomisk karaktär. Respektive huvudman ska inför varje nytt kalenderår fatta beslut om bidragsbelopp för de utbildningar som genomförs av respektive huvudman. Analys, förslag och motivering I det fortsatta arbetet med att planera för en ökad samverkan och där de aktuella utbildningarna från Kattegattgymnasiet skulle flyttas över till Plönningegymnasiet har det utkristallerat sig ett antal frågor som är av sådan art att de måste förklaras, förtydligas och besvaras innan ett eventuellt samgående kan komma till stånd. De övergripande frågorna är: Huvudmannaskap för utbildningarna Tillfartsväg till och från skolan Bussförbindelser till och från skolan Investeringsbehov på skolan Risktagande/åtagande för respektive huvudman Huvudmannaskap Huvudmannaskapsfrågan finns redovisad i bilaga 1. Där redovisas tre alternativ, alternativ 1 med ett delat huvudmannaskap, alternativ 2 med Region Halland som huvudman och alternativ 3 med Halmstads kommun som huvudman. I huvudmannaskapsfrågan är det också viktigt att beakta gällande lagstiftning, Skollagen, bilaga 2. Slutsatserna är: Slutsats alternativ 1: Ett delat huvudmannaskap där elever i olika sammanhang samläser är möjligt men inte önskvärt då det uppkommer ett flertal praktiska utmaningar som tar kraft från verksamheterna. Slutsats alternativ 2: 4

137 Det är fullt möjligt för Halmstads kommun att ur ett huvudmannaperspektiv överlåta aktuella utbildningar till Region Halland. Slutsats alternativ 3: Det är fullt möjligt för Halmstads kommun att ur ett huvudmannaperspektiv överta utbildningarna på Plönningegymnasiet. Tillfartsväg till och från skolan I samband med arbetet med att flytta berörda utbildningar från Kattegattgymnasiet till Plönningegymnasiet har det framkommit farhågor kring tillfartsvägen från Harplinge samhälle till Plönningegymnasiet, väg 615. Ansvariga för transportutbildningen anser att passagen förbi Harplinge kyrka kan vara en fara då elever tidigt i sin utbildning övningskör med tunga fordon. Trafikverket har lämnat en skrivelse, se bilaga 3, med analys och förslag på åtgärder. Region Halland har också sett över möjligheterna till en ny tillfartsväg till Plönningegymnasiet som skulle anslutas norrifrån över mark som idag ägs av Region Halland. Kostnad för detta alternativ belastar i så fall Region Halland med motsvarande ca 2 Mkr. Slutsats Det går att förbättra tillfartsvägen till Plönningegymnasiet vilket skulle leda till en förbättrad säkerhet på tillfartsvägen. Bussförbindelser I den utredning, se bilaga 4, som Hallandstrafiken gjort framgår det att det är möjligt att förbättra daglig pendling med buss till och från Halmstad och Falkenberg, för elever, studerande och personal. Hallandstrafiken presenterar tre olika alternativ som alla har olika ekonomiska och logistiska konsekvenser. Slutsats För att möjliggöra förbättrade pendlingsmöjligheter inom rimliga ekonomiska ramar måste Plönningegymnasiet i viss mån anpassa sin schemaläggning. För att kunna öka utbildningarnas attraktivitet är detta ett måste för att säkerställa att elever och studerande även i framtiden vill utbilda sig på Plönningegymnasiet. Investeringsbehov på skolan I projektbeskrivningen som rapporterades till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i maj 2013, UAN Dnr 2013/0195 angavs en uppskattad investering för verksamhetsanpassning motsvarande 10 Mkr. Denna summa är nu reviderad till ca 11 Mkr. Elevtalsutveckling Antalet 16 åringar som söker till gymnasieskolan p.g.a. minskade elevkullar har minskat sedan Elevtalskurvan vänder uppåt igen fr.o.m En kort beskrivning av antalet elever16 18 åringar som studerar vid gymnasieskolorna är att 2013 års elevtal 5

138 motsvarar 2019 års. Det höga elevantal som fanns i gymnasieskolorna 2010 återses inte före åringar i Halmstads kommun åringar I Halmstad antalet folkbokförda 16-åringar respektive år Aktuella utbildningar att överföra till Plönningegymnasiet Bygg- och anläggningsprogrammet, inriktning Anläggningsfordon, årskurs 2 och 3 Fordons- och transportprogrammet, inriktningarna Godsmottagning, Lastbil och mobila maskiner samt Transport, årskurs 2 och 3 Uppdragsutbildningar för vuxna, lastbilsförare och bussförare I planeringsunderlaget inför ett eventuellt utbildningscentra på Plönningegymnasiet finns även de elever som idag läser motsvarande utbildningar i Falkenberg och Varberg med. Omfattning av antalet elever/studerande utifrån planeringsunderlaget beskrivs i bilaga Transport Anläggningsmaskinförare 0 Lastbilsmekaniker Antalet elever per inriktning i årskurs 1, 15 sep respektive år De utbildningar som beskrivs i tjänsteskrivelsen har i förhållande till elevtalsutveckling haft en positiv utveckling. 6

139 Nuvarande utbildningar på Plönningegymnasiet(Utdrag från Region Hallands tjänsteskrivelse) Häst Hund Skog Spår 1 IM Antalet elever per inriktning i årskurs 1, 15 september respektive år Med gymnasiereformen 2011 upphörde riksintaget vilket har lett till en kraftig minskning av antalet elever som läser inriktning Djur, Häst. Introduktionsprogram kom med reformen Året innan startade inriktning Djur, Hund på Plönninge. Spår 1 är en anpassad gymnasieutbildning för ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det har varit en stor efterfrågan på utbildningen som bedöms ha möjligheter att växa i omfattning. Konsekvenser Utvecklingsmöjligheter Skulle Halmstad kommun överta huvudmannaskapet för Plönninge finns möjligheten att införliva gymnasieverksamheten i ett större sammanhang. Det finns också möjligheter för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att använda Plönningegymnasiet för andra verksamheter. Dessa skulle exempelvis kunna vara gymnasiesärskola, daglig verksamhet, introduktionsprogram/ nationella gymnasieprogram, uppdragsutbildningar, vuxenutbildning samt verksamheter inom arbetsmarknadsenheten(ame). En samverkan med andra förvaltningar i Halmstads kommun vore möjlig med exempelvis barn- och ungdomsförvaltningen(naturskola?) och socialförvaltningen(särskilt boende?) Risktagande för Halmstads kommun Under 2013 har Region Halland påbörjat en verksamhetsanpassning av verksamheten på naturbruksgymnasierna Munkagård och Plönninge för att möta ett mindre antal elever. Denna anpassning är planerad att fortsätta under 2014 och 2015 och vid ett övertagande av huvudmannaskapet övertar Halmstads kommun ansvaret för denna anpassning avseende Plönningegymnasiet. Inför 2014 var den planerade anpassningen på de båda skolorna ,5 Mkr och för ,0 Mkr med en tyngdpunkt på Plönningegymnasiet. Elevernas val inför 2014 är nu presenterade och en tidig analys av antalet sökande till Plönninge är gjord. Denna visar att intresset för gymnasieutbildningarna på Plönningegymnasiet är mindre än tidigare prognoser vilket indikerar att en större anpassning för verksamheten på Plönningegymnasiet blir nödvändig med ytterligare ca 2,2 Mkr för Det minskade intresset för utbildningarna på Plönningegymnasiet är i sig en riskfaktor för Halmstads kommun. Samtliga utbildningar som planeras att starta hösten

140 ligger idag( ) på söksiffror som utifrån utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens bedömning ger utbildningsgrupper under ett ekonomiskt break even. Ett möjligt scenario är att i samband med ett övertagande av Plönningegymnasiet tvingas Halmstad kommun p.g.a. av lågt elevtal lägga ner delar av eller samtliga naturbruksutbildningarna på Plönningegymnasiet. Detta skulle då leda till att den kostnadseffektivisering som förväntas vid en sammanslagning uteblir. Detta skulle i sin tur leda till att Halmstads kommun har ökat sina utbildningskostnader istället för att minska dessa. En anpassning av antalet anställda påverkar hela organisationen inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen då personal vid en verksamhetsövergång tar inarbetad anställningstid med sig till ny arbetsgivare. En anpassningsprocess som berör personal tar månader att genomföra fullt ut vilket gör att Halmstads kommun under denna tid kommer att stå med dubbla lönekostnader för personal som blir berörda av en anpassning. Berörd blir både personal som tidigare haft Region Halland som arbetsgivare samt anställda av Halmstads kommun. Skulle populariteten för de inriktningarna som genomförs på Plönningegymnasiet minska kan det på sikt även påverka de delar av programmen som genomförs på Kattegattgymnasiet då hela programmets popularitet kan påverkas, vilket skulle kunna leda till ett ifrågasättande om utbildningarna ska erbjudas eller ej Ekonomisk konsekvens. Följande parametrar är identifierade: Volymminskning inom Kattegattgymnasiet, overheadkostnader fördelas på färre elever Liten utbildningsvolym på Plönningegymnasiet, känslig för förändring Personalkostnader vid verksamhetsanpassning, lönekostnader för övertalig personal under ett anpassningsskede Transportkostnader, ökade transporter inom transportutbildningarna Ökade kommunikationskostnader, ökad turtäthet för Hallandstrafiken Fler resekort för elever som dagspendlar Fler elever som behöver internat, inackorderingskostnad Ökad hyreskostnad för Halmstads kommun Kostnader i samband med omfördelning av utbildningar Internatverksamhet Inventariekostnader Ovanstående parametrar är inte volymsatta Slutlig analys Med givna förutsättningar blir risktagandet för Halmstad kommun alltför stort vilket gör att alternativ 3 i huvudmannaskapsfrågan blir svårhanterligt. För att kunna gå vidare med att överföra utbildningar utifrån tidigare förslag måste Region Halland visa att de utbildningar som idag bedrivs på Plönningegymnasiet har en ekonomisk bärighet över tid, innan frågan igen kan bli aktuell för Halmstads kommun. För att påbörja ett arbete kring ett regionalt utbildningscentrum kan delar av förslaget genomföras under förutsättning att Region Halland fortsättningsvis bli huvudman, alternativ 2 i huvudmannaskapsfrågan, för verksamheten på Plönningegymnasiet. 8

141 Delar av nämnda utbildningar kan överföras till Plönningegymnasiet vilka redovisas nedan: Inriktning Anläggningsmaskinförare från Bygg- och anläggningsprogrammet, årskurs 2 och 3, vilket utgör elever per årskurs. Delar av Bygg- och anläggningsprogrammet, årskurs 1, där eleverna gör en så kallad rundgång(prova på flera yrken inom programmet, snickare, målare, plåtslagare, murare, markanläggare m.fl.) ett antal dagar som anläggningsmaskinförare, omfattning 4 grupper á 3 dagar och 1 grupp á 20 dagar. Detta förslag innebär att inga investeringar i fasta lokaler behöver göras. Det blir dock aktuellt att Region Halland övertar inventarier och maskiner som är knutna till verksamheten och som behövs för att bedriva utbildningen från Halmstads kommun. En förutsättning för detta är att samtliga berörda kommuner ställer sig bakom en vision kring ett regionalt utbildningscentra på Plönningegymnasiet. Detta bygger på en lojalitet från de berörda kommunerna i Halland om en regional utveckling av utbildningar såväl gymnasiala som vuxenutbildningar inom beskrivna områden i Halland, och att motsvarande utbildningar inte genomförs i respektive kommun. Det innebär också att berörda kommuner är beredda att fullt ut ersätta Region Halland för de utbildningskostnader som uppstår för att driva utbildningar under ett så kallat break even. Risktagande för Region Halland(Utdrag från Region Hallands tjänsteskrivelse) Risktagande/åtagande för respektive huvudman Utvecklingsmöjligheter Region Halland kan med ett större antal elever på Plönningegymnasiet fördela de fasta kostnaderna och på så sätt klara en kostnadseffektivare drift av skolan. Det får i sin tur positiva effekter på inriktningspriserna. Ett större antal elever ger också möjligheter till rationellare schemalösningar och gruppindelningar och att kunna tillgodose elevers olika val. Program med övervägande killar skulle också ge en jämnare könsfördelning på skolan som idag har en majoritet flickor. Vuxenutbildning på skolan ger stora utvecklingsmöjligheter. Skolans resurser kan användas mer optimalt och ger också skolan ingångar till att utveckla vuxenutbildningen inom de gröna näringarna. Ett ökat antal äldre elever på skolan bedöms ha en positiv inverkan. Sett ur ett kommunperspektiv skulle man kunna införliva gymnasieverksamheten i ett större sammanhang. Dessa skulle exempelvis kunna vara gymnasiesärskola, daglig verksamhet, introduktionsprogram/nationella gymnasieutbildningar, uppdragsutbildningar, vuxenutbildningar samt verksamheter inom arbetsmarknadsområdet. Risktagande/konsekvenser för Region Halland Utifrån Visionstanken om ett regionalt utbildningscentra Region Halland som huvudman Tillskott av utbildningar på Plönningegymnasiet ger Region Halland förutsättningar till rationell och kostnadseffektiv verksamhet. Det förutsätter att kommunerna är beredda 9

142 att släppa de utbildningarna till en samordnad utförare, Region Halland, som åtminstone i ett övergångsskede skulle kunna vara huvudman. I annat fall finns inte förutsättningarna för en regionalt utbildningscentra. Att kunna vara en kostnadseffektiv huvudman, i såväl ett kort som ett långt perspektiv, bygger på att eleverna söker sig till utbildningarna. Bedömningen om elevernas sökmönster beroende på var aktuell utbildning finns hänger samman med många faktorer såsom avståndet till skolan, pendlingsmöjligheter, traditioner, utbildningskvalitet m.m. Den geografiska placering har betydelse då man kan se mönster i att eleverna som utbildar sig på en regional utbildningsplats till merparten kommer från den kommunen där skolan ligger placerad. Ur ett utbildningsperspektiv krävs det att investeringar görs på Plönninge utifrån en vision om samordnad regional utbildning transport/logiskt. Investeringen görs inom ramen för Region Hallands disponibla medel och får bäras av kommunerna genom den interkommunala ersättningen. Dock behöver Region Halland beakta den risk som finns i att investera för kommunernas räkning då investeringen skrivs av på lång sikt. Halmstad kommun som huvudman Vad innebär det för Region Halland om Halmstads kommun tar över huvudmannaskapet för Plönninge med nuvarande innehåll? Region Halland står i detta läge som huvudman för ett naturbruksgymnasium. Det ges mindre bra förutsättningar till rationell och kostnadseffektiv verksamhet då infrastrukturen på Munkagårdsskolan är anpassad för större utbildningsvolymer. Ett alternativ kan vara att flytta vissa inriktningar från Plönninge till Munkagård för att även ge RH en rimlig utbildningsvolym. Detta påverkar då omgående Halmstads kommuns möjligheter till rationell och kostnadseffektiv verksamhet på Plönninge. Kommunerna inom samverkansavtalet har då att beakta och överenskomma om de olika verksamheternas förutsättningar. T.ex. inga inriktningar flyttas från Plönninge till Munkagård innebär samtidigt att kommunerna är beredda att betala för en bibehållen hög utbildningskostnad på Munkagård men får en mer kostnadseffektiv utbildning från Halmstads kommun för de elever som väljer att gå på Plönninge. I beaktande av ovanstående behöver också huvudmannaskapet för Munkagård diskuteras. Ett alternativ som tidigare diskuterats är om Varbergs kommun övertar huvudmannaskapet för skolan. På samma sätt som Halmstads kommun kan då Munkagårds potential utnyttjas för Varbergs kommun. En omfördelning av program/ inriktningar behöver inte göras då volymen på de båda skolorna idag är likvärdig. En eventuell diskussion om konkurrens om elever mellan de olika naturbruksskolorna undviks genom att utbudet samordnas och differentieras i styrgruppen för gymnasiesamverkan. Detta kan i sin tur vara en inledning till mer samordnad regionaliserad utbildning under olika kommuneras ansvar. Utifrån var och en tänker på sitt ingen samordning Region Halland som huvudman Vad innebär det för Region Halland om det inte blir en samverkan kring ett regionalt utbildningscentra? Ett fortsatt minskat intresse för naturbruksprogrammet kan leda till en samlokalisering av naturbruksutbildningarna. Den halländske eleven kan fortfarande få sitt val av inriktning inom Naturbruksprogrammet men kanske inte välja utbildningsort. Fortsatt ska naturbruksskolorna arbeta med möjligheten att erbjuda vuxenutbildning inom ramen för sin verksamhet. Denna verksamhet bygger dock på en viss volym vuxna i utbildning samt att finansiering tillkommer från de som efterfrågar denna kompetensutveckling. 10

143 Halmstad kommun som huvudman Om utbildningsvolymen (antalet elever) inte blir tillräckligt stort är Halmstads kommun inte intresserade av ett fortsatt utvecklingsarbete. Ett större antal elever på Naturbruksprogrammet på Plönninge kan ändra förutsättningarna för Halmstad kommun men bygger då på att Region Halland visar på denna positiva utveckling Slutlig analys Regionala utbildningscentra med olika smala, nischade men kostnadsintensiva utbildningar kan med fördel samlas på några platser i länet. Förutsättningarna för varje kommun att driva alla gymnasieprogrammen med de olika inriktningarna är små. Bland annat därför finns sedan tidigare vissa utbildningar som är regionala till exempel naturbruksprogrammen. Förändrad styrning genom bland annat gymnasiereformen 2011 ger anledning att reflektera över hur har detta påverkat sökandemönster/utbud av program/antagningar m.m. Även andra program än naturbruksprogrammen skulle kunna göras regionala för att kunna erbjuda hög kvalitet till rimliga utbildningskostnader. Detta bygger då på en gemensam vision från kommunerna i samverkansområdet. Oavsett vem som genomför utbildningen eller var den genomförs är den viktigaste utgångspunkten att säkra en utbildning med hög kvalitet till rätt pris så att näringslivet får den efterfrågade grundutbildade arbetskraften. Detta är en regional tillväxtfråga. Arbetet tillsammans med Halmstads kommun hade en ansats i att skapa förutsättningar för ett regionalutbildningscentra för delar av Bygg- och anläggningsprogrammet, delar av Fordons- och transportprogrammet byggt på en bas av de regionala utbildningsprogram som idag finns inom Naturbruksprogrammet på Plönninge. Utbildningscentrat skulle vara en del av en geografisk plats som skulle kunna inrymma andra verksamheter såsom vuxenutbildning med mera. Ärendets beredning Inom kommunen Tjänstemän vid utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har tagit fram underlag till tjänsteskrivelsen. Andra grupper Tjänstemän från Region Halland har deltagit i framtagandet av underlag till tjänsteskrivelsen. Fackliga organisationer Information i HUKSAM

144 Lista över bilagor 1. Huvudmannaskap(daterad ) 2. Gällande lagstiftning, utdrag(daterad ) 3. Trafikverkets utlåtande(daterad ) 4. Hallandstrafikens utlåtande(daterad ) 5. Elevunderlag(daterad ) För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 12

145 1(5) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2014/0273 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad kompetens Bodil Ljungberg E-post: Telefon: Habiliteringsersättning inom daglig verksamhet Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att habiliteringsersättningen till deltagare på daglig verksamhet ska vara samma oavsett om de har insatsen daglig verksamhet enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att ersättningen för habiliteringsersättningen för deltagare på daglig verksamhet ska höjas från 39 kr/heldag och 28 kr/halvdag, till 60 kr/heldag och 40 kr/halvdag med brytpunkten vid fyra timmar istället som nu vid tre timmar. Sammanfattning Ärendet initieras på grund av inkomna skrivelser från FUB Halmstad/Hylte (bilaga 3), Hallands God mans- och förvaltarförening (bilaga 2) och Handikapprådet (bilaga 1). Utifrån frågeställningen i ovan inkomna skrivelser initierades ärendet om att se över det nuvarande systemet för habiliteringsersättning inom daglig verksamhet. Samtidigt har frågan om berättigande till habiliteringsersättning utifrån beslut i olika lagrum lyfts från verksamheten. Ärendet innefattar därför en ändring av systemet för och nivån på habiliteringsersättningen inom daglig verksamhet. Avsikten med förändringen är att motivera deltagarna att vara längre tid per dag på daglig verksamhet och därmed motverka isolering och att individens utveckling hämmas, samt att det är mer rättvist att samtliga deltagare har samma habiliteringsersättning. Ärendet har beretts genom en genomlysning av beslut enligt SoL och LSS om daglig verksamhet. Ekonomienheten har tagit fram förslag på en höjning av habiliteringsersättningen utifrån budget. Förvaltningens förslag till beslut är: 1

146 - Att samtliga deltagare inom daglig verksamhet ska ha samma habiliteringsersättning oavsett lagrum - Att höja habiliteringsersättningen inom budget. Ärendet Uppdrag inkom en skrivelse gällande habiliteringsersättningen inom daglig verksamhet från FUB Halmstad/Hylte. I skrivelsen ställer FUB frågan om nivån på habiliteringsersättningen inom daglig verksamhet, vilken man beskriver inte står i proportion till utläggen för personer inom daglig verksamhet och därmed inte täcker arbetstagarens omkostnader. Därför vill man att Halmstads kommun ska se över habiliteringsersättningen för de personer som inryms inom verksamheten. (bilaga 3) inkom en skrivelse från Hallands godmans- och förvaltarförening, gällande skrivelsen från FUB. I skrivelsen uttrycker styrelsen för Hallands godmans- och förvaltarförening att man instämmer helt i FUBs uppfattning och stödjer deras framförda förslag. (bilaga 2) mottog utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en skrivelse från det kommunala handikapprådet, gällande skrivelsen från FUB. Skrivelsen från FUB behandlades av kommunala handikapprådet KHR 21. Kommunala handikappråder ställer sig bakom tankarna i skrivelsen då summan legat på samma nivå i flera år och föreslår att frågan om höjning av ersättningen till arbetstagare inom daglig verksamhet prövas av berörda nämnden. Skrivelsen översändes därför till socialnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. (bilaga 1) Utifrån frågeställningen i ovan inkomna skrivelser har ett ärende om att se över det nuvarande systemet för habiliteringsersättning inom daglig verksamhet initierats. Samtidigt har frågan om berättigande till habiliteringsersättning utifrån beslut i olika lagrum lyfts från verksamheten. Ärendet innefattar därför en ändring av systemet för och nivån på habiliteringsersättningen inom daglig verksamhet. Förvaltningens förslag till beslut är: - Att samtliga deltagare inom daglig verksamhet ska ha samma habiliteringsersättning oavsett lagrum - Att höja habiliteringsersättningen inom ram. Bakgrund Av förarbetena till LSS framgår det att den som deltar i daglig verksamhet bör få ersättning. Syftet med ersättning är att stimulera den enskilde att delta i verksamheten. Förutom den symboliska likheten med lön finns det ytterligare skäl som talar för att betala ut ersättning. Personer i daglig verksamhet har som regel kostnader för sitt deltagande, t.ex. för arbetsresor och lunch. Det har också framkommit i kartläggningar att habiliteringsersättningen upplevs som betydelsefull och viktig för självkänslan hos den enskilde. Just nu finns det i kommunen 233 deltagare placerade inom företagsgrupper, traditionell daglig verksamhet och Slussen. Prognosen visar att under 2015 kommer 21 nya deltagare att få beslut om daglig verksamhet. Idag finns det sex (6) deltagare med SoL 2

147 beslut. En av dem har habiliteringsersättning vilken motsvarar dagens habiliteringsersättning för deltagarna med LSS beslut. I kommunen finns idag 188 deltagare med heldags- habiliteringsersättning och 8 personer med halvdags habiliteringsersättning utom de individuellt placerade och de deltagare som väntar på en placering via slussen. Nytida har 80 deltagare med heldag habiliteringsersättning och 9 personer med halvdags habiliteringsersättning. Totalt finns det inom daglig verksamhet 268 deltagare med heldag habiliteringsersättning och 17 personer med halvdag habiliteringsersättning. Det finns 17 personer som idag inte är verkställda eller finns på Slussen i väntan på annan placering som inte tar del av någon habiliteringsersättning. Habiliteringsersättningen motsvarar 39 kr/heldag och 28kr/halvdag vilket togs fram i riktlinjer för daglig verksamhet Omräknat i timpenning är det 6,50kr/timme för heldag och 9,33kr/timme för halvdag. Som heldag räknas när en deltagare är mer än tre (3) timmar/dag i verksamheten. Faktiska matkostnaden för lunch är 48kr. Deltagare betalar 36kr/lunch och kommunen subventionerar med 12 kr. Det lagrum som framför allt används vid biståndsbedömningar är 4 kap 1 SoL. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har i år budgeterat kr för habiliteringsbidraget. Enligt socialtjänstlagen ska den som har ett beslut enligt SoL ha skälig levnadsnivå, och den som har ett beslut enligt LSS ha goda levnadsvillkor. Utförandet kan alltså skilja beroende på lagrum. Om man inte har rätt till daglig verksamhet enligt LSS kan en deltagare ansöka om meningsfull sysselsättning enligt SoL istället, vilket stimulerar en skälig levnadsnivå till skillnad mot LSS där de deltagarna får goda levnadsvillkor. På senare tid har man märkt en ökning av deltagare med SoL beslut. Både anhöriga och chefer har påtalat att det brister när det gäller rutiner gällande habiliteringsersättningen. Det finns klara riktlinjer om hur mycket det ska betalas ut i habiliteringsersättning till var och en deltagare med LSS beslut, men det saknas riktlinjer för de personer som har SoL beslut. Analys, förslag och motivering Under hösten 2014 genomfördes en konsekvensanalys av habiliteringsersättningen för personer inom daglig verksamhet med SoL och LSS beslut. Det framgår inte någonstans i lag och författning vilka deltagare som ska erhålla habiliteringsersättning. Det ger kommunen utrymme att tolka som att alla deltagare oavsett vilket lagrum de berörs av kan få habiliteringsersättning. Enligt Lagen om stöd och service (LSS) framkommer det, På begäran om stöd eller service från någon som kan antas tillhöra personkretsen enligt LSS ska om den sökande inte har gett uttryck för något annat prövas enligt LSS om det gäller en insats som regleras i den lagen. Det bör därför inte bli någon stor ökning av deltagare som får beslut enligt SoL. Den nuvarande modellen för habiliteringsersättning är inte optimal, då det går ut olika ersättning till deltagare inom samma dagliga verksamhet med olika arbetstid. Därför vill 3

148 man ta fram en modell för en rättvisare habiliteringsersättning. Det skulle motivera deltagarna till att vara längre tid per dag på daglig verksamhet. Deltagare som har beslut enligt olika lagrum, kan uppleva en orättvisa då de gör likvärdiga sysselsättningar inom daglig verksamhet men får olika ersättning. Motivationen att vistas på daglig verksamhet kan också minska, och därmed även möjligheten att bryta isolering och utvecklas som individ. Den nya modellen innefattar att habiliteringsersättningen till deltagare på daglig verksamhet ska vara samma oavsett om de har insatsen daglig verksamhet enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Samt att ersättningen för habiliteringsersättningen för deltagare på daglig verksamhet ska höjas från 39 kr/heldag och 28 kr/halvdag, till 60 kr/heldag och 40 kr/halvdag med brytpunkten vid fyra timmar istället som nu vid tre timmar. Genom en ny modell vill man få en mer rättvis fördelning av habiliteringsersättningen, vilket på sikt ska medföra att deltagarna väljer att stanna fler timmar på daglig verksamhet. Konsekvenser Ekonomienheten har tagit fram förslag på en höjning av habiliteringsersättningen utifrån budget. Mars månad har 22 arbetsdagar och det är fördelat på 320 halvdagar (28kr) och heldagar (39kr), för alla deltagarna, vilket tillsammans blir kkr. Om ersättningen höjs till 40 kr för halvdagar och 60 kr för heldagar och brytpunkten höjs till 4 timmar (vilket de flesta inom 3KVH har som brytpunkt) blir summan ca kr per månad och ett helåsrutfall skulle bli ca kr. Jämfört med nuvarande budget är höjningen ca kr högre. Med denna höjning höjs deltagarens bidragsintäkt från dagens 858 kr per månad till kr per månad (vid 22 arbetsdagar i månaden och 6 timmar per dag) vilket är en höjning med 462kr/mån. En effekt kan bli att de som idag är i sysselsättning 3 timmar går upp till 4 timmar och därmed höjs sysselsättningen för deltagarna inom Daglig verksamhet. Man måste också tänka på att om vi höjer ersättningen, har kvar lunchkostnaden på 36 kr, som bestämdes vid samma tidpunkt som habiliteringsersättningen och deltagarna är kvar mer än 3 timmar på den dagliga verksamheten, är det rimligt att fler väljer att äta från kommunal avtalsleverantör, och då höjs kommunens kostnad för maten. Kommunen subventionerar matkostnaden med 10 kr per portion. En ny upphandling av matleveranser har inletts och kommer troligen att vara klar tidigast sommaren 2016 eller senast vid årsskiftet 2016/2017. Enligt detta förslag måste man utöka budgeten för habiliteringsersättningen med kronor. Ärendets beredning Inom kommunen Tjänsteman inom Halmstad kompetens. 4

149 Andra grupper --- Fackliga organisationer HUKSAM Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Skrivelse från Handikapprådet ( ) 2. Skrivelse från Hallands Godmans- och förvaltarförening ( ) 3. Inkommen skrivelse från FUB Halmstad/Hylte ( ) För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef Bodil Ljungberg Chef Halmstad kompetens 5

150

151

152

153

154

155 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2015/0392 Version:1.0 Beslutsorgan: KF Halmstad kompetens Bodil Ljungberg E-post: Telefon: Svar på motion gällande anhörigcentra i Halmstad Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ställer sig positiv till en utredning om möjligheterna för att starta ett anhörigcentra i kommunen utifrån intentionerna i motionen samt utifrån lagens mening enligt socialtjänstlagen 5 kap 10 där det framgår att socialnämnden är ansvarig för anhörigstöd. Sammanfattning En motion har inkommit till kommunfullmäktige från Rose-Marie Henriksson (S), Tord Johansson (S), Ulla Winblad (S). I motionen föreslås det att kommunfullmäktige ska besluta om det finns möjlighet att starta upp ett anhörigcenter i Halmstad. I förslaget poängteras även att anhöriga ska vara med och utforma det nya anhörigcentret. Man vill även öka effektiviteten genom att man jobbar över förvaltningsgränserna. Ärendet har beretts av tjänsteman på Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås ställa sig positiva till införandet av ett anhörigcentrum i kommunen. Ärendet 1

156 Uppdrag Kommunstyrelsen har remitterat motionen Motion om Anhörigcentra i Halmstad till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden för besvarande senast Bakgrund En motion har inkommit till kommunfullmäktige från Rose-Marie Henriksson (S), Tord Johansson (S), Ulla Winblad (S). I motionen föreslås det att kommunfullmäktige ska besluta om det finns möjlighet att starta upp ett anhörigcenter i Halmstad. Syftet med anhörigcenter är att de anhöriga ska kunna vända sig för information, professionell rådgivning och utbildning om sina närståendes diagnoser. I förslaget poängteras även att anhöriga ska vara med och utforma det nya anhörigcentret. Man vill även öka effektiviteten genom att man jobbar över förvaltningsgränserna. Analys, förslag och motivering Enligt motionen framkommer det att i Riksrevisionens senaste granskning fanns kritik på hur anhörigstödet har utvecklats i kommunerna. För att kunna utveckla ett effektivt anhörigstöd i Halmstad kommun krävs ekonomiska förutsättningar. I dag finns ett antal anhörigcentra i Halmstad, med inriktning mot äldre. Ett anhörigcentrum som riktar sig mot samtliga målgrupper oavsett ålder och funktionshinder, skulle ge en bredd i stödet till anhöriga och närstående samt stärker förvaltningarnas samarbetsmöjligheter. Enligt Socialtjänstlagen 5 kap 10 står det att Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Detta innebär att ansvaret för ett anhörigcentrum bör ligga under Hemvårdsnämnden och Socialnämnden som båda arbetar med Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Då utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för utförarverksamheten inom Daglig verksamhet, ligger inte ansvaret för ett anhörigcentrum inom ramarna för nämndens ansvarsområde. Utifrån detta föreslås utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ställa sig positiv till en utredning av möjligheterna för att starta ett anhörigcentra i kommunen. Konsekvenser - Ärendets beredning 2

157 Inom kommunen Ärendet har beretts av tjänsteman inom Halmstad kompetens. Andra grupper - Fackliga organisationer HUKSAM Lista över bilagor 1. Protokollsutdrag - KS Remittering av motion angående Anhörigcentra i Halmstad (KS 2015/0568) 2. Motion angående Anhörigcentra i Halmstad För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Ann-Sofie Hammargren Förvaltningschef 3

158 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KS 295 KS 2015/0568 Remittering av motion angående Anhörigcentra i Halmstad Beslut Kommunstyrelsen beslutar att remittera motionen till hemvårdsnämnden, socialnämnden, barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden för svar senast Ärendet En motion har inkommit till kommunfullmäktige från Rose-Marie Henriksson (S), Tord Johansson (S), Ulla Winblad (S). I motionen föreslås det att kommunfullmäktige ska besluta om det finns möjlighet att starta upp ett anhörigcenter i Halmstad. Syftet med anhörigcenter är att de anhöriga ska kunna vända sig för information, professionell rådgivning och utbildning om sina närståendes diagnoser. I förslaget poängteras även att anhöriga ska vara med och utforma det nya anhörigcentret. Man vill även öka effektiviteten genom att man jobbar över förvaltningsgränserna. Ärendets beredning Stadskontoret, ledningsstöd, har handlagt ärendet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att remittera motionen till hemvårdsnämnden och socialnämnden för svar senast Yttrande Tove Bergman (MP) yrkar att motionen även remitteras till barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med föreliggande förslag med tillägg av Tove Bergmans (MP) förslag.

159 Vid protokollet Kerstin Petersson Justerat Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Henrik Oretorp och Anders Rosén

160 Motion angående Anhörigcentra i Halmstad 20) Unr Ks i o i s / o u y Vid Riksrevisionens senaste granskning fanns kritik på hur anhörigstödet har utvecklats i kommunerna. För att kunna utveckla ett effektivt anhörigstöd i Halmstad kommun krävs förutsättningar för en bra miljö både för personal och anhöriga/närstående. Det är viktigt att förvaltningarna skapar ett gränsöverskridande samarbete gällande anhörigstöd, där inte ålder, diagnos är ett hinder. Anhörigcentra skall ligga på en central plats dit man som anhörig vet att man kan vända sig för information och få kontakt med professionella. Anhörigstödet ska kunna samarbeta över förvaltningsgränserna för att öka effektiviteten. I anhörigcentra skall finnas lokaler som kan användas för utbildning för anhöriga om deras närståendes diagnoser, deras egna möjligheter, rättigheter som skaparen trygghetsfaktor. Medarbetarna ska ha likvärdig utbildning, kompetens för att möta människor i svåra livssituationer. Medarbetarna ska ge stöd på individuell nivå, Anhöriga som vårdar, hjälper stödjer sin närstående är en stor resurs som kommunen måste vara rädd om och som enligt lag har rätt till stöd. Vi tycker att kommunen måste ta ett helhetsgrepp i fråga angående anhörigstödet, ett nytänkande behövs för att de anhöriga/närstående skall orka med sitt arbete. Vi vill också att de anhöriga/närstående aktivt får vara med och forma ett anhörigcentra som är värt namnet i kommunen. Vi föreslår Kommunfullmäktige Att kommunen utreder ett anhörigcentra enligt intentionerna i motionen snarast. Att anhörigföreningen och anhöriga/närstående är med i processen hela vägen Vice ordförande i hemvårdsnämnden Kommunfullmäktigeledamot (S) Vice ordförande i socialnämnden Kommunfullmäktigeledamot (S) Gruppmotion från Socialdemokraterna i Halmstad Ulla Winblad Gruppledare

161 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2015/0390 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN UAF Kansli Anna Doverskär E-post: Telefon: Revision: Granskning av kommunens arbete med kompetensförsörjning Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att ta del av revisionsrapporten, och att inte vidta några åtgärder då granskningsresultaten visar att nämndens arbete med kompetensförsörjning/rekrytering i allt väsentligt bedöms som ändamålsenligt. Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett PwC i uppdrag att granska om Kommunsstyrelsens, Barn- och ungdomsnämndens samt Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbete med kompetensförsörjning/rekrytering är ändamålsenligt. I granskningen bedöms Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbete med kompetensförsörjning/rekrytering i allt väsentligt som ändamålsenligt. Ärendet har beretts av tjänsteman inom HR-avdelningen vid utbilnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås besluta att nämnden har tagit del av revisionsrapporten och beslutar att inte vidta några åtgärder, då granskningsresultaten visar att nämndens arbete med kompetensförsörjning/rekrytering i allt väsentligt bedöms som ändamålsenligt. 1

162 Ärendet Uppdrag Revisorerna i Halmstads kommun har gett PwC i uppdrag att granska om Kommunsstyrelsens, Barn- och ungdomsnämndens samt Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbete med kompetensförsörjning/rekrytering är ändamålsenligt. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska återkomma till revisorerna med de åtgärder man avser vidta med anledning av granskningsresultatet. Bakgrund Analys, förslag och motivering I granskningen bedöms Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbete med kompetensförsörjning/rekrytering i allt väsentligt som ändamålsenligt. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås besluta att nämnden har tagit del av revisionsrapporten och beslutar att inte vidta några åtgärder, då granskningsresultaten visar att nämndens arbete med kompetensförsörjning/rekrytering i allt väsentligt bedöms som ändamålsenligt. Konsekvenser --- Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av tjänsteman inom HR-avdelningen vid utbilnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Andra grupper --- Fackliga organisationer HUKSAM Ärendet faller inte inom ramen för MBL. 2

163 Lista över bilagor 1. Missivskrivelse Revision: Granskning av kommunens arbete med kompetensförsörjning (daterad: ) 2. Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med kompetensförsörjning (augusti 2015) För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef Anna Doverskär HR-chef 3

164

165 Revisionsrapport Kerstin Sikander Cert. kommunal revisor Viktor Prytz augusti 2015 Granskning av kommunens arbete med kompetensförsörjning Halmstads kommun

Interkommunal ersättning (IKE) och ersättning till friskolor (FRI) 2016

Interkommunal ersättning (IKE) och ersättning till friskolor (FRI) 2016 1(4) Tjänsteskrivelse 2015-11-10 Diarienummer: UAN 2015/0385 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Ekonomi Henric Andersson E-post: henric.andersson@halmstad.se Telefon: 0727-15 90 38 Interkommunal ersättning

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2012-06-25

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2012-06-25 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2012-06-25 Programförkortningar Förkortning BF BP EC EN ES FP HP HR IB IP MP NV-KG NV-SN OP SP-KG SP-SN SP-SR TE BF BF lär BA BA lär EE EK ES FT HA HA

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2014-06-16

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2014-06-16 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2014-06-16 2013-08-12 Gymnasieprogram och inriktningar inom Halmstad kommun, läsåret 2013/14 Program Inriktningar som erbjuds Gymnasieskola Per skola

Läs mer

Antagna Reserver Lediga platser. Sökande 1:a hand. Antagna Reserver Lediga platser. Sökande 1:a hand. Sökande 1:a hand

Antagna Reserver Lediga platser. Sökande 1:a hand. Antagna Reserver Lediga platser. Sökande 1:a hand. Sökande 1:a hand Bengtsfors, Strömkullegymnasiet Estetiska programmet ES - Bild och formgivning 4 3 0 5 8 0 197,5 Estetiska programmet ES - Musik 7 7 0 1 8 0 180 Hotell- och turismprogrammet HT 10 6 0 6 12 0 187,5 Industritekniska

Läs mer

Gymnasieorganisationen 2016/2017

Gymnasieorganisationen 2016/2017 1(8) Tjänsteskrivelse 2015-08-06 Diarienummer: UAN 2015/0201 Version: 1.1 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz, Cecilia Hågemark E-post: jorgen.krantz@halmstad.se, cecilia.hagemark@halmstad.se

Läs mer

Utbud gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt principer för utbud och antagning läsåret 2017/18

Utbud gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt principer för utbud och antagning läsåret 2017/18 Uplialue UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Erik Ojala 2016-06-14 UBN-2016-2506 Utbildningsnämnden Utbud gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt principer för utbud och antagning

Läs mer

Utbud gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt principer för utbud och antagning läsåret 2016/17

Utbud gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt principer för utbud och antagning läsåret 2016/17 Plelue UTBIDNINGSFÖRVATNINGEN USKI Zot 06) kvre,kcie.. I 5 Handläggare Datum Diarienummer Nasser Ghazi 2015-05-20 UBN-2015-2227 Utbildningsnämnden Utbud gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt principer

Läs mer

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning 2015-09-15

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning 2015-09-15 Halmstad, Aspero Idrottsgymnasium Ekonomiprogrammet 28 28 260 289 Samhällsvetenskapsprogrammet 76 76 195 252 Halmstad, Drottning Blankas Gymnasieskola Estetiska programmet, Bild och formgivning 12 2 192,5

Läs mer

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN 18 nationella program 60 inriktningar 12 yrkesprogram + 6 högskoleförberedande program Programmen omfattar 2.500 poäng 1 DETTA ÄR ETT YRKES Gymnasiegemensamma ämnen, 600 p Engelska,

Läs mer

Antagning Fyrbodal Preliminär antagning 2017

Antagning Fyrbodal Preliminär antagning 2017 Bengtsfors, Strömkullegymnasiet Ekonomiprogrammet EK 18 5 1 0 13 1 15 192,50 Estetiska programmet ES - Bild och formgivning 10 4 4 0 6 4 3 147,50 Estetiska programmet ES - Musik 10 4 4 0 6 4 0 232,50 Hotell-

Läs mer

Antagning Fyrbodal Preliminär antagning 2016

Antagning Fyrbodal Preliminär antagning 2016 Bengtsfors, Strömkullegymnasiet Estetiska programmet ES - Bild och formgivning 4 2 0 6 8 212,5 Estetiska programmet ES - Musik 7 5 0 3 8 202,5 Hotell- och turismprogrammet HT 9 7 0 5 12 97,5 Industritekniska

Läs mer

GY 11 BILAGA 1 2010-05-31. Till gymnasienämnden

GY 11 BILAGA 1 2010-05-31. Till gymnasienämnden BILAGA 1 2010-05-31 Till gymnasienämnden GY 11 År 2011 närmar sig med stormsteg och trots att det finns många osäkerhetsfaktorer är det nödvändigt att fatta beslut om vilka program och inriktningar Birger

Läs mer

De 6 högskoleförberedande programmen

De 6 högskoleförberedande programmen Gymnasieval 2011 Gymnasium 2011 Gymnasiereform Osäkerhet på grund av riksdagsvalet Större skillnad mellan yrkesprogram högskoleförberedande program En yrkesexamen och en högskoleförberedande examen Ny

Läs mer

Utbildningsutbud hösten 2016

Utbildningsutbud hösten 2016 1 (17) Utbildningsutbud hösten 2016 Jämtlands län samt samverkanskommuner Samverkan finns enligt följande: - Elever skriva inom Jämtlands Gymnasieförbund (Bräcke, Krokom, Ragunda och Östersunds kommun)

Läs mer

BUN/2014:629-630. 1. fastslå bidragsbeloppen för 2015 enligt beredning.

BUN/2014:629-630. 1. fastslå bidragsbeloppen för 2015 enligt beredning. BUN 91 1/7 BUN/2014:629-630 Bidragsbelopp 2015 Beslut beslutar att 1. fastslå bidragsbeloppen för 2015 enligt beredning. Deltar ej i beslutet Håkan Bertilsson (SP), Catharina De Geer (KD), Lena Scharp

Läs mer

Inriktingar som skolorna planerar att erbjuda dig som börjar gymnasiet 2016.

Inriktingar som skolorna planerar att erbjuda dig som börjar gymnasiet 2016. Aspero Idrottsgymn., Halmstad EK EKEKO Ekonomiprogrammet-Ekonomi Aspero Idrottsgymn., Halmstad SA SABET Samhällsvetenskapsprogrammet-Beteendevetenskap Aspero Idrottsgymn., Halmstad SA SASAM Samhällsvetenskapsprogrammet-Samhällsvetenskap

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet Ljusdal (2110) period 20121

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet Ljusdal (2110) period 20121 Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet Ljusdal (211) period 2121 12-9-2 1:48:39 Bygg- Och Anläggningsprogrammet 16 12 9 8. 159. Hantverksprogrammet 12 3 1 8. 8. Yrkesintroduktion, Mot Bygg-

Läs mer

Gymnasieansökan 2013

Gymnasieansökan 2013 Gymnasieansökan 2013 Yrkesprogram Yrkesprogrammen ska hålla hög kvalitet och leda till skicklighet i yrket ( anställningsbarhet ) * Högskoleförberedande program Ska vara en bra förberedelse för studier

Läs mer

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning platser antagna Lägsta Medel Halmstad, Aspero Idrottsgymnasium Ekonomiprogrammet 28 28 260 282 Samhällsvetenskapsprogrammet 56 56 217,5 258 Halmstad, Drottning Blankas Gymnasieskola Estetiska programmet,

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2012-05-28

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2012-05-28 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2012-05-28 Programförkortningar Förkortning BF BP EC EN ES FP HP HR IB IP MP NV-KG NV-SN OP SP-KG SP-SN SP-SR TE BF BF lär BA BA lär EE EK ES FT HA HA

Läs mer

VÄLKOMMEN. till Gymnasieinformationen 24 november. Frejaskolan Julia Kjäll

VÄLKOMMEN. till Gymnasieinformationen 24 november. Frejaskolan Julia Kjäll VÄLKOMMEN till Gymnasieinformationen 24 november Frejaskolan Julia Kjäll Viktigt att veta 18 nationella program (totalt 60 inriktningar) + Introduktionsprogram (5 program) + Särskilda varianter Ämnen och

Läs mer

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Rapport 2015 Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Charlott Rydén och Ulrika Pudas 2015-04-15 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Sökande bosatta

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust kommun (1421) period 20131

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust kommun (1421) period 20131 Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust kommun (1421) period 2131 13-1-28 8:18:25 Hantverksprogrammet; Finsnickeri (riksrekryterande) 12 Intresseanmälan Introduktionsprogrammen Impro Mot Hantverksprogrammet;

Läs mer

Attityder, antal och etablering

Attityder, antal och etablering www.svensktnaringsliv.se FEBRUARI 2016 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Gymnasierapporten 2016 Arkitektkopia AB, Bromma, 2016 Attityder, antal och etablering Förord Gymnasieskolan ska

Läs mer

UN Verksamhet 130 Arbetsmarknadenheten

UN Verksamhet 130 Arbetsmarknadenheten UN Verksamhet 130 Arbetsmarknadenheten Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera årets resultat samt kommentera förändringen av årets resultat jämfört med föregående års resultat.

Läs mer

Gymnasieinformation till föräldrar inför gymnasievalet. Vellinge.se

Gymnasieinformation till föräldrar inför gymnasievalet. Vellinge.se Gymnasieinformation till föräldrar inför gymnasievalet Vägledningssamtal med alla elever i åk 9 Vill du som förälder boka tid för ett samtal inför gymnasievalet? Kontakta studie- och yrkesvägledaren på

Läs mer

Inriktingar som skolorna planerar att erbjuda dig som börjar gymnasiet 2017.

Inriktingar som skolorna planerar att erbjuda dig som börjar gymnasiet 2017. Aspero Idrottsgymn., Halmstad EK EKEKO Ekonomiprogrammet-Ekonomi Aspero Idrottsgymn., Halmstad SA SABET Samhällsvetenskapsprogrammet-Beteendevetenskap Aspero Idrottsgymn., Halmstad SA SASAM Samhällsvetenskapsprogrammet-Samhällsvetenskap

Läs mer

Sökandestatistik Antagningsår 2016

Sökandestatistik Antagningsår 2016 Sökandestatistik Antagningsår 2016 för alla fristående och kommunala gymnasieskolor inom Fyrbodals antagningsområde (Bengsfors, Dals-Ed, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Strömstad, Tanum, Trollhättan,

Läs mer

GYMNASIEPROGRAM. www.sigtuna.se

GYMNASIEPROGRAM. www.sigtuna.se GYMNASIEPROGRAM www.sigtuna.se Högskoleförberedande program Ekonomiprogrammet Ekonomi Juridik Förbereder för högskolestudier inom främst ekonomi, juridik och andra samhällsvetenskapliga områden. Naturvetenskapsprogrammet

Läs mer

Inriktingar som skolorna planerar att erbjuda dig som börjar gymnasiet 2018.

Inriktingar som skolorna planerar att erbjuda dig som börjar gymnasiet 2018. Aspero Idrottsgymn., Halmstad EK EKEKO Ekonomiprogrammet-Ekonomi Aspero Idrottsgymn., Halmstad SA SABET Samhällsvetenskapsprogrammet-Beteendevetenskap Aspero Idrottsgymn., Halmstad SA SASAM Samhällsvetenskapsprogrammet-Samhällsvetenskap

Läs mer

Information inför ansökan till. Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. läsåret 2016/2017

Information inför ansökan till. Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. läsåret 2016/2017 Information inför ansökan till läsåret 2016/2017 1(5) OBS! Behåll denna information! Vem kan bli antagen? För ansökan till gymnasieutbildning med start höstterminen 2016 gäller följande enligt Skollagen

Läs mer

Inriktingar som skolorna planerar att erbjuda dig som börjar gymnasiet 2017.

Inriktingar som skolorna planerar att erbjuda dig som börjar gymnasiet 2017. Aspero Idrottsgymn., Halmstad EK EKEKO Ekonomiprogrammet-Ekonomi Aspero Idrottsgymn., Halmstad SA SABET Samhällsvetenskapsprogrammet-Beteendevetenskap Aspero Idrottsgymn., Halmstad SA SASAM Samhällsvetenskapsprogrammet-Samhällsvetenskap

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stenungsund (1415) period 20111

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stenungsund (1415) period 20111 Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stenungsund (1415) period 2111 11-7-1 11:51:25 Bygg Och Anläggningsprogrammet 2 Lärling, Husbyggnad Lärling; Måleri Lärling, Mark Och Anläggning Lärling, Plåtslagare

Läs mer

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stenungsund (1415) period 20111

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stenungsund (1415) period 20111 Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stenungsund (1415) period 2111 11-2-27 22:39:42 Bygg Och Anläggningsprogrammet Lärling, Husbyggnad Lärling; Måleri Lärling, Mark Och Anläggning 2 Lärling, Plåtslagare

Läs mer

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning 2013-09-15

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning 2013-09-15 Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning 2013-09-15 Hylte, Hylte Trainee Gymnasium Bygg- och anläggningsprogrammet, Anläggningsfordon, lärling 10 1 185 185 Barn- och fritidsprogrammet, Pedagogiskt

Läs mer

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning 2014-09-15

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning 2014-09-15 Hylte, Hylte Trainee Gymnasium Bygg- och anläggningsprogrammet, Anläggningsfordon, lärling 10 2 85 105 Bygg- och anläggningsprogrammet, Mark och anläggning lärling 10 1 85 85 Fordons- och transportprogrammet,

Läs mer

GYMNASIEFORUM 2015 ENKLASTE VÄGEN TILL GYMNASIEINFORMATION

GYMNASIEFORUM 2015 ENKLASTE VÄGEN TILL GYMNASIEINFORMATION GYMNASIEFORUM 2015 ENKLASTE VÄGEN TILL GYMNASIEINFORMATION 7 8 OKTOBER KLOCKAN 17.30 19.30 TINGVALLAHALLARNA PÅ VÅXNÄS FRI ENTRÉ Gymnasieskolorna i Karlstadsregionen inbjuder till Gymnasieforum. Kom och

Läs mer

Meritvärden vid Slutlig antagning, Gymnasieskola Malmö 2013

Meritvärden vid Slutlig antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Meritvärden vid Slutlig antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Program Namn BA Bygg- och anläggningsprogrammet Norra Sorgenfri gymnasium A 175,5 BA Bygg- och anläggningsprogrammet Peabskolan 165 193 BA Bygg-

Läs mer

Statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning

Statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning Statsbidragsenheten Information Dnr:2015:991 2016-03-01 1 (13) Statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning Ansökan vårterminen 2016: 1 mars- 4 april 2016 Ansökan höstterminen 2016: 1 oktober - 1 november

Läs mer

Gymnasieorganisation 2015/2016. Förslag till beslut

Gymnasieorganisation 2015/2016. Förslag till beslut 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-06-01 Diarienummer: UAN 2014/0275 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: jorgen.krantz@halmstad.se Telefon: 0705 13 97 60 Gymnasieorganisation

Läs mer

Inriktingar som skolorna planerar att erbjuda inför år 2 för dig som börjar gymnasiet 2016.

Inriktingar som skolorna planerar att erbjuda inför år 2 för dig som börjar gymnasiet 2016. Aspero Idrottsgymn., Halmstad EK EKEKO Ekonomiprogrammet-Ekonomi Aspero Idrottsgymn., Halmstad SA SABET Samhällsvetenskapsprogrammet-Beteendevetenskap Aspero Idrottsgymn., Halmstad SA SASAM Samhällsvetenskapsprogrammet-Samhällsvetenskap

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet Ljusdal (2110) period 20121

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet Ljusdal (2110) period 20121 Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet Ljusdal (211) period 2121 12-4-11 13:57:11 Bygg- Och Anläggningsprogrammet 16 16 11 13 174 Hantverksprogrammet 12 3 Yrkesintroduktion, Mot Bygg- Och

Läs mer

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stenungsund (1415) period 20111

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stenungsund (1415) period 20111 Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stenungsund (1415) period 2111 11-4-18 13:11:7 Bygg Och Anläggningsprogrammet Lärling, Husbyggnad Lärling; Måleri Lärling, Mark Och Anläggning 2 Lärling, Plåtslagare

Läs mer

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Gymnasieskolan 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav De 6 högskoleförberedande nationella programmen EK - Ekonomi - Juridik - Ekonomi SA - Samhällsvetenskap - Beteendevetenskap

Läs mer

Meritvärden vid Preliminär antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Alla beh/

Meritvärden vid Preliminär antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Alla beh/ Meritvärden vid Preliminär antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Alla beh/ BA Bygg- och anläggningsprogrammet Norra Sorgenfri gymnasium A 213,8 BA Bygg- och anläggningsprogrammet Peabskolan A 183,9 BA Bygg-

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust (1421) period 20151

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust (1421) period 20151 Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust (1421) period 2151 15-8-31 13:35:17 Handels- Och Administrationsprogrammet - Startar Ej Ht -15 Hantverksprogrammet, Finsnickeri - Startar Ej Ht -15 Hantverksprogrammet,

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust (1421) period 20151

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust (1421) period 20151 Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust (1421) period 2151 15-5-4 9:22:51 Handels- Och Administrationsprogrammet 1 Hantverksprogrammet, Finsnickeri 1 Hantverksprogrammet, Finsnickeri 12 1 185. 185.

Läs mer

Programutbud i Skaraborg 2016

Programutbud i Skaraborg 2016 Programutbud i Skaraborg 2016 Studievägsk od De la Gardiegymnasiet Fågelviksgymnasiet Barn- och fritidsprogrammet; år 1 BF 30 12 32 16 24 10 16 30 Barn- och fritidsprogrammet; Fritid och hälsa BFFRI 16

Läs mer

SLUTLIG ANTAGNING 2015

SLUTLIG ANTAGNING 2015 SLUTLIG ANTAGNING 2015 Antal platser Antagningspoäng Lägsta Medel Falköping: Ållebergsgymnasiet Barn- och fritidsprogrammet (BF) 30 157,5 221,4 Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) 16 172,5 199,5 Ekonomiprogrammet

Läs mer

Forandring av gymnasieskolans och gymnasiesarskolans utbud 2016/17

Forandring av gymnasieskolans och gymnasiesarskolans utbud 2016/17 bc'6, c 0/5_ Uppsala UTBIDNINGSFORVATNINGEN Handlaggare Datum Diarienummer Erik Ojala 2015-10-29 UBN-2015-2227 Utbildningsnamnden Forandring av gymnasieskolans och gymnasiesarskolans utbud 2016/17 Forslag

Läs mer

KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare

KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare Öckerö 2015-12-10 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare Beslutsorgan Tid och plats Barn- och utbildningsnämnden Onsdag 16 december 2015 kl 8.30 Lokal Fyran GR, Anders Personsgatan 8, Göteborg

Läs mer

Antagningsstatistik 2015

Antagningsstatistik 2015 Luspengymnasiet, Storuman BF 8 5 8 6 Barn- och fritidsprogrammet 112,5 185,3 1 20% EE 0 3 0 0 El- och energiprogrammet Stängdes i juni pga lärarbrist -3-100% FT 8 2 4 5 Fordons- och transportprogrammet

Läs mer

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Bengtsfors (1460) period 20111

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Bengtsfors (1460) period 20111 Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Bengtsfors (146) period 2111 11-2-23 8:31:21 Ekonomiprogrammet 16 6 Estetiska Programmet 16 3 Estetiska Programmet 8 5 Hotell Och Turismprogrammet 16 1 Humanistiska

Läs mer

Gymnasieprogram i Västerbottens län

Gymnasieprogram i Västerbottens län Gymnasieprogram i Västerbottens län Storuman Luspengymnasiet 51 77 BF 8 8 Barn- och fritidsprogrammet BFFRI Fritid och hälsa EE 4 10 El- och energiprogrammet BFPED Pedagogiskt arbete FT 4 8 Fordons- och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2010:235 Utkom från trycket den 8 april 2010 utfärdad den 25 mars 2010. Regeringen föreskriver 1 i fråga om gymnasieförordningen

Läs mer

Meritvärde per skola. Orust Gymnasieskola, Orust Kommun (1421) program, inriktning

Meritvärde per skola. Orust Gymnasieskola, Orust Kommun (1421) program, inriktning Meritvärde per skola Orust Gymnasieskola, Orust Kommun (1421) Hantverksprogrammet, Finsnickeri (riksrekryterande) 5 145 184 IMPRO mot Hantverksprogrammet, Finsnickeri (riksrekryterande) 0 0 0 summa 5 Processtekniska

Läs mer

Bilaga 2 Bilaga x Program Benämning BA Bygg och anläggningsprogrammet inr husbyggnad, Tumba Gymnasium BF Barn och fritidsprogrammet inr pedagogisk arbete, Tumba gymnasium EE El och energiprogrammet

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust kommun (1421) period 20121

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust kommun (1421) period 20121 Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust kommun (1421) period 2121 12-1-13 13:42:24 Hantverksprogrammet Finsnickeri 12 Impro Mot Hantverksprogrammet, Finsnickeri 2 2 STATGTDEXTER IST Sverige AB 1

Läs mer

Meritvärde per skola 2013. Orust Gymnasieskola, Orust Kommun (1421) program, inriktning

Meritvärde per skola 2013. Orust Gymnasieskola, Orust Kommun (1421) program, inriktning Meritvärde per skola 2013 Orust Gymnasieskola, Orust Kommun (1421) Hantverksprogrammet, Finsnickeri (riksrekryterande) 1 195,0 195,0 IMPRO mot Hantverksprogrammet, Finsnickeri (riksrekryterande) 2 122,5

Läs mer

Plats och tid Kindla sammanträdesrum i Lindesberg, kl 10.00-12.30

Plats och tid Kindla sammanträdesrum i Lindesberg, kl 10.00-12.30 Plats och tid Kindla sammanträdesrum i Lindesberg, kl 10.00-12.30 ande Övriga deltagande Utses att justera Linda Svahn (S) ordf Linda Andersson (S) Anders Persson (C) vice ordförande Pär-Ove Lindqvist

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust kommun (1421) period 20131

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust kommun (1421) period 20131 Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust kommun (1421) period 2131 13-7-1 6:31:17 Hantverksprogrammet; Finsnickeri (riksrekryterande) 1 2 2 16. 178. Intresseanmälan Introduktionsprogrammen 3 Impro

Läs mer

Antagningsstatistik 2013

Antagningsstatistik 2013 28/6 28/6 30/8 Antagningsstatistik 2013 Jenningsskolan, Robertsfors Skolan läggs ner. Elever i åk 2 och 3 får gå klart sin utbildning IMPROIN Introduktionsprogram, Programinriktat individuellt val, mot

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2013-09-02

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2013-09-02 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2013-09-02 Programförkortningar Förkortning BF BP EC EN ES FP HP HR IB IP MP NV-KG NV-SN OP SP-KG SP-SN SP-SR TE BF BF lär BA BA lär EE EK ES FT HA HA

Läs mer

NOM. t91 2. Kre,,d e. ( t-t. Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta

NOM. t91 2. Kre,,d e. ( t-t. Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta t91 2 NOM UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kre,,d e. ( t-t Handläggare Datum Diarienummer Ingrid Holström 2015-05-05 UBN-2015-0852 Utbildningsnämnden Ansökan från LOKS AB om godkännande som huvudman för en utökning

Läs mer

Prislista fö r gymnasieskölan i Stöckhölms la n 2016

Prislista fö r gymnasieskölan i Stöckhölms la n 2016 2015-12-18 Uppdaterad 2016-02-10 Prislista fö r gymnasieskölan i Stöckhölms la n 2016 Bilaga till rekommendation KSL/15/0059-5 1 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 2 Samverkansavtalet

Läs mer

VIRGINSKA SKOLAN. www.orebro.se

VIRGINSKA SKOLAN. www.orebro.se VIRGINSKA SKOLAN På Virginska skolan finns följande program Hantverksprogrammet HV Hotell- och turismprogrammet HT Restaurang- och livsmedelsprogrammet RL Vård- och omsorgsprogrammet VO För att spetsa

Läs mer

Gymnasieorganisationen 2016/2017

Gymnasieorganisationen 2016/2017 1(9) Tjänsteskrivelse 2015-06-01 Diarienummer: UAN 2015/0201 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz, Cecilia Hågemark E-post: jorgen.krantz@halmstad.se, cecilia.hagemark@halmstad.se

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2015-04-29

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2015-04-29 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2015-04-29 Gymnasieprogram och inriktningar inom Halmstad kommun, läsåret 2014/15 Program Inriktningar som erbjuds Gymnasieskola Per skola Totalt Barn-

Läs mer

Antagningsstatistik 2014

Antagningsstatistik 2014 26/6 26/6 29/8 Lägst Medel av antal platser Antagningsstatistik 2014 Norsjö gymnasium Skolan läggs ner 2014 (eleverna får gå klart sina utbildningar) BF 0 0 0 Barn- och fritidsprogrammet Stängdes 11 april

Läs mer

Antagningsstatistik 2011

Antagningsstatistik 2011 Jenningsskolan, Robertsfors HT 12 0 0 Hotell- och turismprogrammet HU 12 0 0 Humanistiska programmet IMPROHT 3 0 0 Introduktionsprogram, Programinriktat individuellt val, mot Hotell- och turismprogrammet

Läs mer

Studievägsutbudet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2014/2015

Studievägsutbudet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2014/2015 Utbildningsförvaltningen Gymnasieavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 13-423/6780 Sida 1 (10) 2013-10-11 Handläggare Britt Marie Holmström Telefon: 08-508 33 892 Till Utbildningsnämnden 2013-10-24 Studievägsutbudet

Läs mer

Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län

Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län PROMEMORIA 2010-12-01 Dnr: 2010/0092 Kansliet Björn Larsson Styrelsen Sammanträdesdatum: 2010-12-09 Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län Bakgrund KSL

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-04-20 1(24)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-04-20 1(24) Kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-04-20 1(24) Innehållsförteckning Vindkraftsetablering på fastigheterna Sparresäter 1:13 och Karlsfors 3:1... 3 Sommarlovsentreprenörer 2011... 5 Ansökan från YA Fri

Läs mer

SLUTLIG ANTAGNING HT 2013 (13-09-03)

SLUTLIG ANTAGNING HT 2013 (13-09-03) SLUTLIG ANTAGNING HT 2013 (13-09-03) Antal platser Antagningspoäng Lägsta Medel Falköping: Ållebergsgymnasiet Barn- och fritidsprogrammet (BFFRI) 25 Lediga platser 215,1 Bygg- och anläggningsprogrammet

Läs mer

Kallelse Sammanträdesdatum 2016-03-30

Kallelse Sammanträdesdatum 2016-03-30 Kallelse Sammanträdesdatum 2016-03-30 Plats Stadshuset, plan 4, Fästningsholmen Tid Onsdagen den 30 mars kl 11:00-16:45 Ledamöter Johan Holmberg (S) Ordförande Anna Vedin (M) Vice ordförande Mona Haugland

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2015-06-22

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2015-06-22 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2015-06-22 Gymnasieprogram och inriktningar inom Halmstad kommun, läsåret 2014/15 Program Inriktningar som erbjuds Gymnasieskola Per skola Totalt Barn-

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2015-11-18 113. Plats och tid Förvaltningskontoret, 2015-11-18, kl 13.30 16.00

Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2015-11-18 113. Plats och tid Förvaltningskontoret, 2015-11-18, kl 13.30 16.00 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2015-11-18 113 Plats och tid Förvaltningskontoret, 2015-11-18, kl 13.30 16.00 Beslutande Jacqueline Doohan (C), ordförande Lene Hollner (S) Britt-Marie Necke

Läs mer

Ansökan om bidrag och rätt till bidrag till fristående gymnasieskola i Malmö inför lå 13/14

Ansökan om bidrag och rätt till bidrag till fristående gymnasieskola i Malmö inför lå 13/14 Malmö stad Utbildningsförvaltningen 2012-04-12 Ansökan om bidrag och rätt till bidrag till fristående gymnasieskola i Malmö inför lå 13/14 Huvudman Skolans namn Program Elevtal Lp 1. 4ans gymnasium 4ans

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

Långsiktigt programutbud vid Tyresö gymnasium från och med läsåret 2016/17

Långsiktigt programutbud vid Tyresö gymnasium från och med läsåret 2016/17 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2015-05-12 Utvecklingsförvaltningen 1 (10) Diarienummer 2014/GAN 0064 44 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Långsiktigt programutbud vid Tyresö gymnasium från och med läsåret

Läs mer

SLUTLIG ANTAGNING HT 2014

SLUTLIG ANTAGNING HT 2014 SLUTLIG ANTAGNING HT 2014 Antal platser Antagningspoäng Lägsta Medel Falköping: Ållebergsgymnasiet Barn- och fritidsprogrammet (BFFRI) 30 Lediga platser 203,1 Bygg- och anläggningsprogrammet (BAHUS) 16

Läs mer

Utt\I 2o 2? Utbildningsnämnden. Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta

Utt\I 2o 2? Utbildningsnämnden. Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta Utt\I 2o 2? PI:r 1(04 k 1URI UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ingrid Holström 2015-05-05 UBN-2015-1446 Utbildningsnämnden Ansökan från Stiftelsen Uppsala Waldorfgymnasium om godkännande

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Antagningen Hur gick det?

Antagningen Hur gick det? 1 216- SKAPAD AV Antagningen 216 Hur gick det? Antagna i siffror 216 Hur många elever från åk 9 2142 Antal antagna Hur många från åk 1-3 + IM program Elever från kommuner utanför Skaraborg 21 83 Fyllnadsgrad

Läs mer

Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2012/2013

Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2012/2013 Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2012/2013 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Betygspoäng och behörighet läsåret 2012/2013... 6 Betyg i gymnasiegemensamma

Läs mer

Observera att det inte sker någon preliminärantagning till Introduktionsprogram.

Observera att det inte sker någon preliminärantagning till Introduktionsprogram. 206 04 0 Översikt antagningsläge 206 Observera att det inte sker någon preliminärantagning till Introduktionsprogram. Alla skolor är sorterade i bokstavsordning, de är alltså inte uppdelade per kommun

Läs mer

Beslut om ersättningsnivåer till fristående och kommunala gymnasieskolor 2015

Beslut om ersättningsnivåer till fristående och kommunala gymnasieskolor 2015 Sida 1 av 5 Beslut om ersättningsnivåer till fristående och kommunala gymnasieskolor 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har fattat beslut om ersättningsnivåer som ska gälla från och med 2015 (Dnr

Läs mer

6. PROGNOS ÖVER PROGRAMMENS

6. PROGNOS ÖVER PROGRAMMENS 6. PROGNOS ÖVER PROGRAMMENS UTVECKLING: GR Yrkesprogram, prognos 600 500 400 300 200 100 0 BF BA EL FT HA HV HT IN NB RL RX VVS VO 2017 163 326 428 245 377 214 122 133 163 163 51 82 224 2018 174 348 457

Läs mer

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Uddevalla (1485) period 20111

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Uddevalla (1485) period 20111 Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Uddevalla (1485) period 2111 11-4-15 1:34:39 Bygg- Och Anläggningsprogrammet 94 96 69 1 174 Lärling Margretegärde, Byggprogrammet 8 15 8 14 164 Barn- Och Fritidsprogrammet

Läs mer

LINKÖPINGS GYMNASIEMÄSSA KONSERT & KONGRESS

LINKÖPINGS GYMNASIEMÄSSA KONSERT & KONGRESS LINKÖPINGS GYMNASIEMÄSSA 12 NOVEMBER 2016 kl. 09.0 14.00 KONSERT & KONGRESS GYMNASIEMÄSSAN I LINKÖPING 12 NOVEMBER 2016 1 PROGRAM OCH INRIKTNINGAR PROGRAM OCH INRIKTNINGAR på gymnasieskolorna i Linköping

Läs mer

Beslut om ersättningsnivåer till fristående och kommunala gymnasieskolor 2016

Beslut om ersättningsnivåer till fristående och kommunala gymnasieskolor 2016 Sida 1 av 5 Beslut om ersättningsnivåer till fristående och kommunala gymnasieskolor 2016 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har fattat beslut om ersättningsnivåer som ska gälla från och med 2016 (Dnr

Läs mer

PROGRAMINNEHÅLL 2015/2016

PROGRAMINNEHÅLL 2015/2016 PROGRAMINNEHÅLL 2015/2016 Olika kurser och poängfördelning under hela gymnasieutbildningen (oäng motsvarar ungefär 100 timmar) Högskoleförberedande program Högskoleförberedande program Ekonomiprogrammet

Läs mer

Linköpings. gymnasiemässa. 7 november 2015 kl. 09.30 14.00 Konsert & kongress. gymnasiemässan i linköping 7 november 2015 1

Linköpings. gymnasiemässa. 7 november 2015 kl. 09.30 14.00 Konsert & kongress. gymnasiemässan i linköping 7 november 2015 1 Linköpings gymnasiemässa 7 november 2015 kl. 09.0 14.00 Konsert & kongress gymnasiemässan i linköping 7 november 2015 1 Program och inriktningar Program och inriktningar på gymnasieskolorna i Linköping

Läs mer

Utbildningar som ej startar 2016

Utbildningar som ej startar 2016 Ansökningskod BA-NPG BFFRI-MGD HT-NPG HVFLO-NPG IMPRE-JVC RL-NPG IMYRKHA-GRA SA-NPG HTTUR-FRI IMPRONB-FRI IMYRKNB-FRI NBDJU-FRI NBLAN000NA-FRI HUSPR-TFG ESEST-GRA SAMED-GRA IMPRE000HÖR-VÄ NBLAN000SK-FRI

Läs mer

Ansökan från Stiftelsen Uppsala Waldorfgymnasium om godkännande som huvudman för Naturvetenskapsprogrammet särskild

Ansökan från Stiftelsen Uppsala Waldorfgymnasium om godkännande som huvudman för Naturvetenskapsprogrammet särskild plr psa KOMMUN uh UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN iere,,,,a e \ 3. Handläggare Datum Diarienummer Ingrid Holström 2015-05-05 UBN-2015-1482 Utbildningsnämnden Ansökan från Stiftelsen Uppsala Waldorfgymnasium om

Läs mer

Välkomna till. Hösten 2013

Välkomna till. Hösten 2013 Välkomna till Hösten 2013 Här är jag Mål = Drömyrket! Hit ska jag Syv-schema Början av oktober Mitten av oktober Mitten av oktober V45, 7 november gymnasieinfo och broschyr föräldrainformation påbörjar

Läs mer

Information om ansökan till Riksgymnasiet för döva och hörselskadade, läsåret 2018/2019.

Information om ansökan till Riksgymnasiet för döva och hörselskadade, läsåret 2018/2019. Information om ansökan till Riksgymnasiet för döva och hörselskadade, läsåret 2018/2019. Riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro är en kommunal gymnasieskola. Vi har riksrekryterande gymnasieutbildning

Läs mer

Bokslut Förslag till beslut. Sammanfattning. Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2016/0002 Version:1.0 Beslutsorgan: UAN

Bokslut Förslag till beslut. Sammanfattning. Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2016/0002 Version:1.0 Beslutsorgan: UAN 1(4) Tjänsteskrivelse 2016-01-15 Diarienummer: UAN 2016/0002 Version:1.0 Beslutsorgan: UAN Enhet: Ekonomi Henric Andersson E-post: henric.andersson@halmstad.se Telefon: 0727-15 90 38 Bokslut Förslag till

Läs mer

Meritvärden vid preliminär antagning till nationella program i Malmö

Meritvärden vid preliminär antagning till nationella program i Malmö ygg- och anläggningsprogrammet ygg- och anläggningsprogrammet, PEA-skolan Malmö A 181.0 ygg- och anläggningsprogrammet, yggymnasiet Malmö A 195.0 ygg- och anläggningsprogrammet - lärling, Yrkesgymnasiet

Läs mer