Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2013-06-17"

Transkript

1 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

2 Programförkortningar Förkortning BF BP EC EN ES FP HP HR IB IP MP NV-KG NV-SN OP SP-KG SP-SN SP-SR TE BF BF lär BA BA lär EE EK ES FT HA HA lär HT HT lär HU HV IB IN NA-KG NA-SN RL RL lär SA-SN SA-SR TE VF VO VO lär IV/IM IV/IM-ASPB IVIK SÄRFA SÄRIVES SÄRTM SÄRHOS SÄRIVSI SÄRIVEA SÄRES SÄRHR Förklaring Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet International Baccalaureate Industriprogrammet Medieprogrammet Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet, Kattegatt Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture Teknikprogrammet Barn- och fritidsprogarmmet Barn- och fritidsprogarmmet, lärling Bygg- och anläggningsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet, lärling El- och energiprogrammet Ekonomiprogrammet Estiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet, lärling Hotell- och turismprogrammet Hotell- och turismprogrammet, lärling Humanistiska programmet Hantverksprogrammet International Baccalaureate Industritekniska programmet Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp Restaurang- och livsmedelsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet, lärling Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture Teknikprogrammet Vvs- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet, lärling Individuella programmet/ Introduktionsprogram Individuella programmet/ Introduktionsprogram - Aspbergerklass Individuella programmet introduktionskurs Särskolans Fastighet- och anläggningsprogram Särskolans individuella program estetisk profil Särskolans Trä- och metalltekniska program Särskolans Omvårdnad och handelsprogram Särskolans individuella program sinnesutvecklande profil Särskolans individuella program autismprofil Särskolans Estetiska program Särskolans Hotell och restaurangprogram

3 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (2) Box Halmstad Besöksadress: Axel Olsons gata 4B Tfn: E-post: Plats: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens Kansli, sal Visionen Axel Olsons gata 4B Sammanträdesdatum Tid: kl Ordförande: Sekreterare: Dag Hultefors Ermin Škorić

4 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (2) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 Finansiell rapport UAN 2012/0325 Ingen föredragning KS 2012/0191: Revisionsrapport - Ersättning till friskolor, uppföljning 5 UAN 2012/ Gymnasieorganisation läsåret 2013/ UAN 2013/ Gymnasieorganisation läsåret 2014/ UAN 2012/ DV-tvätten 8 UAN 2013/ Elevbarometer för de kommunala gymnasieskolorna UAN 2013/ Yttrande med anledning av revision av utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsberättelse UAN 2013/0102 Ingen föredragning UANs vidaredelegationer 11 UAN 2013/ VP-uppföljning Delegationsbeslut Kontaktpolitisk verksamhet Information Övriga frågor Anmälningsärenden 1. HUKSAM-protokoll

5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 130 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning jan - maj Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Verksamhet 130 består av Arbetsmarknadsenheten, Daglig verksamhet, Ekonomiskt bistånd och Flyktingetablering. Periodens nettokostnad är 6 % högre jämfört med motsvarande period föregående år vilket främst beror på högre lokal- och personalkostnader. Ny resursfördelningsmodell inom Daglig verksamhet innebär högre kostnader och interna intäkter. Arbetsmarknadsenhetens resultat för perioden uppgår till kkr., 35 % högre än motsvarande period föregående år. Differensen beror på ökade lokalkostnader och på att de arbetsmarknadspolitiskaanställningarna och anställningsstöden förändras (bidraget per individ minskar). Enheten har fler deltagare med högre lönekostnader vilket får en direkt effekt på kostnaderna medan intäkterna, utbetalning av bidrag som betalas ut först en till två månader efter rekvirering, minskar. För perioden har enheten innestående prestationer för ca kkr.. Daglig verksamhet, resultatet har försämrats med 7 % (1 747 kkr.) jämfört med föregående år. Fler resurskrävande deltagare som kräver extraordinära insatser har fått alternativa placeringar i andra kommuner, en kostnad som endast delvis är budgeterad och kommer påverka verksamhetens utfall negativt, samt högre personaltäthet. Den del av ekonomiskt bistånd som belastar verksamhet 130, d.v.s. kostnader utöver bidrag till enskilda, har för perioden ett resultat som är 0,5 % högre än motsvarande period föregående år. Den marginella förändringen beror på högre lönekostnader. Verksamheterna för etablering av flyktingar har jämfört med motsvarande period föregående år ett bättre resultat. Flyktingintroduktionen upphörde 2012 medan etableringen och samhällsorienteringen startade upp sina verksamheter. Detta innebar ett år med minskade intäkter och kostnader och det är därför svårt att göra en jämförelse mellan åren. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Lönekostnaderna för perioden har ökat med 14 % jämfört med föregående års motsvarande period. Detta beror på ökat antal deltagare som erhållit en arbetsmarknadsanställning, ett ökat behov av personalresurser inom daglig verksamhet samt fler sökande av ekonomiskt bistånd. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Arbetsmarknadsenheten prognostiserar en positiv ramavvikelse motsvarande kkr. 1

6 En summering av dessa 300 kkr, finns i Excelfilen under verksamhet 130. Daglig verksamhet, har infört en ny fördelningsmodell som innebär att verksamheten får en deltagarpeng beroende på nivåbedömning och närvarotid. Med tanke på att verksamheten inte har anpassat sig efter den nya modellen så prognostiseras en ramavvikelse samt överta vissa delar av de lokalytor som arbetsförmedlingen efterlämnar och det innebär en ramavvikelse på totalt -890 kkr. Ekonomiskt bistånd prognostiserar på grund av lägre personalkostnader än budgeterat, fakturering av två tjänster till Samordningsförbundet och interimsförda medel en positiv ramavvikelse. Högre kostnader för personalsociala kostnader (rekryteringar och handledning av personal) minskar den positiva avvikelsen. Totalt beräknar verksamheten en positiv avvikelse på kkr mot den fastställda ramen. Verksamheten för etablering av flyktingar prognostiserar ingen avvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Resursfördelning av bidragen för etablering av flyktingar är under uppbyggnad och övriga kostnader blir 500 kkr. lägre. Avvikelsen reduceras då en lägre andel av intäkterna från Migrationsverket beräknas betalas ut samt att personalkostnaderna beräknas bli högre. Verksamheten beräknar i dagsläget att interimsföra cirka kkr. till Interimsposterna avser bidrag för deltagare vars insatser kommer fortgå efter årsskiftet. Utbetalningarna från migrationsverket är oregelbundna vilket beror på när individerna etablerar sig i Halmstads kommun. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Arbetsmarknadsenheten beräknar att åtgärder kopplade till högre bidragsandel kommer minska vilket innebär att deltagarna i stället kommer erbjudas anställningsstöd som genererar högre lönekostnader. På grund av ungdomar som inte fullföljer sin Prova på plats, sjukfrånvaro och interimsförda medel prognostiseras åtgärden trots ett positivt inflöde av ungdomar att kosta kkr. mindre än budgeterat. Som ett led av fler tolkuppdrag beräknas tolkarvodena att öka med 400 kkr. Orkidén övertar sju enheter inom daglig verksamhet i september och det är 14 av 27 anställda som övergår till den nya leverantören. En översyn ska göras om det blir en övertalighet eller inte, dock kommer det innebära en merkostnad då semesterskulden ska regleras för dem som följer med den nya leverantören. Den eventuella övertaligheten är beräknad att kosta ca -32 kkr. per person och månad. Ekonomiskt bistånd ska tillsätta en ny enhetschef. Tjänsten är budgeterad för hela året men beräknas i dagsläget kunna påbörja sin anställning som tidigast 1 augusti. Som ett led av försenade tillsättningar av tjänster, att personal bytt tjänster, att personal är helt eller delvis föräldralediga eller sjukskrivna prognostiseras lönekostnaderna att bli kkr lägre än vad som är budgeterat. Tillsättning av personal försvåras på grund av platsbrist, en lokalöversyn pågår. 2

7 Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Verksamhet 130 prognostiseras att 2013 få en positiv ramavvikelse på kkr.. enligt ovan. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Verksamheten är med anledning av utmaning inom Daglig verksamhet återhållsam med investeringar och har därför enbart genomfört investeringar för 39 kkr.. Detta motsvarar 23 % av investeringsbeloppet under motsvarande period föregående år. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten planerar att hålla sig inom kommunfullmäktiges fastställda ram avseende investeringar. En viss osäkerhet finns dock på grund av en oplanerad renovering av byggåtervinningen, Arbetsmarknadsenheten (-900 kkr.) samt eventuella lokalanpassningar som kan behöva genomföras inom daglig verksamhet. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Det finns inga förändringar att kommentera. 3

8 Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning jan - maj Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Nettokostnaden för perioden är 0,5 % högre jämfört med motsvarande period föregående år. Såväl den totala kostnaden för bidragen till enskilda som antalet hushåll har ökat med 1 % jämfört med motsvarande period föregående år. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram betalades det i genomsnitt ut kr till 772 st hushåll per månad medan genomsnittet 2013 har varit 782 hushåll som mottagit kr i månaden. Detta beräknas resultera i kkr. mer i utbetalningar. Projektet nollplacerade har bidragit till en ökning av återbetalade bistånd kkr.. Förutom ökat ekonomiskt bistånd beräknar verksamheten att få 420 kkr. mindre i bidrag från Migrationsverket för äldre, sjuka och funktionshindrade personer samt få betala 270 kkr. mer i avgift till Samordningsförbundet. De negativa avvikelserna reduceras något bland annat på grund av lägre kostnader för tolkar och förebyggande arbete. Verksamheten prognostiserar en negativ avvikelse på kkr. 2013, biståndet är reglerat i lag vilket medför ringa möjligheter att påverka utfallet för att nå ekonomisk balans. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Verksamheten prognostiserar inga större ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Verksamheten har inga investeringsmedel. 4

9 Verksamhet 651 Gymnasieskolan Driftsredovisning jan - maj Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. I verksamhet 651 ingår förutom gymnasieskolorna även HR, Ekonomi och Vägledningscentrum. Föregående års periodresultat uppgick till ca 158,2 Mkr och årets är 144,0 Mkr. Mellanskillnaden beror på periodiseringsskillnader mellan åren samt en minskning av elevtal vilket medfört en mindre organisation på enheterna. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Årets utfall av lönekostnader har minskat med 255 kkr. jämfört med föregående år. I årets utfall ingår även löner med 532 kkr. (uppdrag för Halmstad Kompetens). Föregående års utfall för dessa var 184 kkr. lägre. Även löner för elevbaserat teknikstöd ingår i utfallet med 638 kkr. (föregående år med 193 kkr.) dessa finansieras med bidrag. Löner för projektet Teknikstöd och uppdragslöner är ej budgeterade i ramen för vht Gymnasiet utan täcks genom intäkter. I utfallet ingår projektkostnader vilket gör att minskningen ser lägre ut än i verkligheten. Att inte minskningen är större ändå beror således på projektkostnader samt att kostnadsanpassningarna ännu inte gett fullt genomslag samt att löneavtal för undervisande lärare 2012 gav 4,2% (utfall i november 2012) och för 2013 från april gav också 4,2%. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Gymnasieskolan prognostiserar att uppvisa ett nollresultat. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Gymnasieutbildningarna har lägre antal elever och därmed färre grupper och färre lärare vilket medför lägre löneutbetalningar (2,4 Mkr). Med hjälp av kostnadsanpassnings - processen har personalstyrkan kunnat minskas. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. 5

10 Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringar uppgår till 533 kkr. Vid motsvarande period föregående år hade inventarier för 552 kkr. införskaffats. Investeringarna ligger i linje med upplagd investeringsplan för Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten förväntas för helåret uppvisa ett överskott med 6,575 Mkr. Detta beror på att investeringsanslaget till Nissaskolan i nuläget inte får användas 575 kkr. (flytten är inte tidssatt) och 6,0 Mkr avseende ombyggnad av Kattegattgymnasiet. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ram avvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. 6

11 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 651 Gymnasieskolan, Kattegattgymnasiet Driftsredovisning jan - maj Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Föregående års periodresultat uppgick till ca 46,7 Mkr och årets är 41,5 Mkr. Mellanskillnaden (5,1 Mkr) beror bl a på att elevhälsan och skolmåltider numera ligger centralt under Halmstad Utbildning. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Årets utfall av lönekostnader har ökat med 951 kkr. jämfört med föregående år. Ökningen beror på att uppdragsutbildning för Halmstad Kompetenscentrum medfört kostnader på 532 kkr.. vilket vid uppdragets slut generar motsvarande intäkt, (föregående års utfall för dessa var 184 kkr.. lägre). 2012/2013 års lönepåslag har också varit större än tidigare. Löneavtal för undervisande lärare 2012 gav 4,2% (utfall i november 2012) och för 2013 från april gav 4,2%. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Gymnasieskolan prognostiserar att uppvisa ett nollresultat. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Personalkostnaderna för 2013 prognosticeras till 72,2 Mkr, föregående års helårsutfall var 72,9 Mkr. Skillnaden är 671 kkr... HR-funktionen arbetar fortlöpande med anpassningsprocessen för lärarpersonal och kan ännu inte redovisa effekterna av detta för respektive gymnasieskola. Att beaktas bör också löneavtalet för undervisande lärare som 2012 gav 4,2% (utfall i november 2012) och för 2013 från och med april gav 4,2% samt uppdragsutbildningen. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. 7

12 Verksamhet 651 Gymnasieskolan Sannarpsgymnasiet Driftsredovisning jan - maj Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Föregående års resultat uppgick till 35,4 Mkr och årets är 32,4 Mkr. Mellanskillnaden beror på organisationsförändringar inom Halmstad Utbildning och Gymnasieskolan. Skolhälsovård och skolmåltider ligger centralt och gymnasieskolan har gjort förändring i lednings - organisationen (gymnasiechef) samt ett lägre elevantal. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Periodens utfall av lönekostnader har minskat med 962 kkr. jämfört med föregående år. Minskningen beror främst på skolhälsovården och minskning av ledningsorganisationen. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Sannarpsgymnasiet prognostiserar att uppvisa ett nollresultat. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Årets personalkostnader prognostiseras till 2,5Mkr lägre än 2012 års utfall. Inför nuvarande läsår 2012/2013 gjordes kostnadsanpassningar i tjänstgöringsunderlag i samarbete med HR-funktionen med anledning av minskat elevunderlag. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringar uppgår till 183kkr... Vid motsvarande period föregående år hade inventarier för 132 kkr.. införskaffats. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. 8

13 Ingen avvikelse gentemot ram. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ram avvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. Verksamhet 651 Gymnasieskolan Sturegymnasiet Driftsredovisning jan - maj Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Föregående års resultat uppgick till 35,7 Mkr och årets är 29,0 Mkr. Mellanskillnaden beror på organisationsförändringar mellan Halmstad Utbildning och Gymnasieskolan. Skolhälsovård och skolmåltider ligger centralt och att gymnasieskolan har gjort förändring i lednings organisationen där gymnasiechefens tjänst har halverats och minskning av en rektorstjänst. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Årets utfall av lönekostnader har minskat med 3,1Mkr jämfört med föregående år. Minskningen beror på organisationsförändring inom skolhälsovården, 765kkr.., minskning i ledningsorganisationen (gymnasiechef och rektor) 300kkr. Restrerande, ca 2 Mkr, härrör till lägre undervisningskostnader med anledning av elevminskning. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Sturegymnasiet beräknar uppvisa ett negativt resultat på 1,5 Mkr baserat på större elevminskning än prognos samt resultatbalansering från 2012 och avsättning för projekt till Halmstad Utbildning. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Prognosen för personalkostnader 2013 är 53,5 Mkr mot utfall 57,2 Mkr Minskningen på 3,7 Mkr gjordes inför nuvarande läsår 2012/2013 i tjänstgöringsunderlag i samarbete med HR-funktionen med anledning av minskat elevunderlag. Även en förändring i ledningsorganisationen genomfördes. 9

14 Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 661 Vuxenutbildning Driftredovisning jan-maj Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodens resultat uppgår till kkr. att jämföra med kkr. motsvarande period föregående år. Resultatet är sämre än föregående år och beror främst på att lokalhyrorna inte har fördelats korrekt mellan vuxenutbildningen och gymnasieskolorna. En omfördelning kommer att ske mellan de olika enheterna. En annan förklaring är högre statsbidrag för yrkeshögskolan som bedrevs i fulla klasser våren Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Personalkostnaden uppgår under perioden till kkr., vilket är en minskning med kkr. (10 %) jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen i förhållande till föregående år beror på att delar av verksamheten utlokaliserats. Kostnaden härleds till att vi köper verksamhet från idag två leverantörer (Lernia och Movant). Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin budget under innestående år. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Vuxenutbildningen bedömer att hamna inom budgeterad lönekostnad. Löneprognosen är lägre än föregående års utfall, vilket beror på neddragningar som har gjorts på grund av verksamhetsminskning. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring sedan föregående rapport. 10

15 Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Vuxenutbildningen har gjort investeringar för ett värde på 22 kkr. jämfört med 26 kkr. föregående år. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin tilldelade investeringsram under Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring sedan föregående rapport. 11

16 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen (kkr) Helårs-utfall 2012 Utfall Utfall Budget 2013 Prognos 2013 Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen (kkr) Helårs-utfall 2012 Utfall Utfall Budget 2013 Prognos 2013 Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Avvikelser Arbetsmarknadsenheten: Ökade intäkter pga bla ökade antal bidrag, tolkuppdrag, personalkostnader fakturerade Samordningsförbundet och elkostnader fakturerade Samhällsbyggnadskontoret. Högre personalkostnader pga fler anställningsåtgärder och tolkarvoden Högre lokalhyra Haldahuset Elarbete Haldahuset Reparation pga asbest Byggåtervinningen Bildstationen Övriga kostnader Avvikelser Daglig verksamhet: Resursfördelning Daglig verksamhet Personalkostnader Daglig verksamhet Lokalkostnader Övriga kostnader Avvikelser Ekonomiskt bistånd: Personalkostnader Ekonomiskt bistånd Personalkostnader fakturerade Samordningsförbundet Interimsförda medel Personalsociala kostnader Avvikelser Flyktingetableringen: Ersättningar flyktingetableringen Anställd för projektet KomPost Resursfördelning Övriga kostnader Att interimsföra Budgetavvikelse Budgetavvikelse 1300 Budgetavvikelsen bör vara lika med avvikelsen som redovisas under periodens resultat/nettokotsnad. 12

17 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2012 Utfall Utfall Budget 2013 Prognos 2013 Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2012 Utfall Utfall Budget 2013 Prognos 2013 Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Återredovisade medel Budgetavvikelse Bidrag för äldra, sjuka och funktionshindrade Ekonomiskt bistånd Samordningsförbundet -270 Minskade kostnader 940 Budgetavvikelse

18 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2012 Utfall Utfall Budget 2013 Prognos 2013 Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2012 Utfall Utfall Budget 2013 Prognos 2013 Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Investeringar: Investeringsmedel för utrustning till Kattegattgymnasiet efter renoveringen kommer inte att användas Investeringsmedel för Nissaskolan (framflyttad) Budgetavvikelse Budgetavvikelse Budgetavvikelsen bör vara lika med avvikelsen som redovisas under periodens resultat/nettokotsnad. 14

19 Ekonomiuppföljning - Halmstads kommun UAN - Sturegymnasiet Helårsutfall Utfall Utfall Budget 2013 Prognos 2013 Budget-avvikelse 2013 Verksamhetens intäkter Därav Interna intäkter Därav Bidrag Därav Övriga intäkter Lönekostnader Därav Lön Undervisande personal exkl PO Därav Servicefunktion exkl PO Därav Övriga lönekostnader Lokalkostnader Därav Hyror Därav Fastighetsservice Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav intärnränta Övriga kostnader Därav Konsultkostnader Därav Inköp av Läromedel Därav IT-kostnader Därav Måltider Därav Elever resor Därav bidrag till enskilda Därav Övrigt Elevavstämning 15 februari Budgetjustering (underskott och projekt) Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Helårsutfall Utfall Utfall Budget 2013 Prognos 2013 Budget-avvikelse 2013 Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto URVAL= FÖRETAG/FÖRV.:UN OBJEKT: VHT:

20 Ekonomiuppföljning - Halmstads kommun UAN - Kattegattgymnasiet Helårsutfall Utfall Utfall Budget 2013 Prognos 2013 Budget-avvikelse 2013 Verksamhetens intäkter Därav Interna intäkter Därav Realisationsvinster Därav Bidrag Därav övriga intäker Lönekostnader Därav Lön Undervisande personal exkl PO Därav Servicefunktion exkl PO Därav Övriga lönekostnader Lokalkostnader Därav Hyror Därav Fastighetsservice Kapitalkostnader Avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav Köp av verksamhet FRI & AHM Därav Konsultkostnader Därav Inköp av Läromedel Därav IT-kostnader Därav Måltider Därav Elever resor Därav bidrag till enskilda Därav Övrigt Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad amount amount amount budget Helårsutfall Utfall Utfall Budget 2013 Prognos 2013 Budget-avvikelse 2013 Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto URVAL= FÖRETAG/FÖRV.:UN OBJEKT: VHT:

21 Ekonomiuppföljning - Halmstads kommun UAN - Sannarp Helårsutfall Utfall Utfall Budget 2013 Prognos 2013 Budgetavvikelse 2013 Verksamhetens intäkter Därav Interna intäkter Därav Bidrag Därav Övriga intäkter Lönekostnader Därav Lön Undervisande personal exkl PO Därav Servicefunktion exkl PO Därav Övriga lönekostnader Lokalkostnader Därav Hyror Därav Fastighetsservice Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav intärnränta Övriga kostnader Därav Köp av verksamhet FRI & AHM Därav Konsultkostnader Därav Inköp av Läromedel Därav IT-kostnader Därav Måltider Därav Elever resor Därav bidrag till enskilda Därav Övrigt Elevavstämning 15 februari Ev justering i elevjustering särskolan Budgetjustering (underskott och projekt) Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Helårsutfall Utfall Utfall Budget 2013 Prognos 2013 Budgetavvikelse 2013 Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto URVAL= FÖRETAG/FÖRV.:UN OBJEKT: VHT:

22 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen (kkr) Helårsutfall 2012 Utfall Utfall Budget 2013 Prognos 2013 Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen (kkr) Helårsutfall 2012 Utfall Utfall Budget 2013 Prognos 2013 Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Lägre nettokostnad då kommunen inte bedriver vårdadministration i uppdrag av yrkeshögskolan Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse 0 18

23 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2012/0325 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN UAFs förvaltningskansli Henric Andersson E-post: Telefon: KS 2012/0191: Revisionsrapport - Ersättning till friskolor, uppföljning Förslag till beslut Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att yttra sig enligt förslaget i bilaga 1 (daterad ). Sammanfattning Revisionen har på uppdrag av revisorerna i Halmstads kommun granskat ersättningen till fristående skolor. Revisorerna önskar ta del av de åtgärder respektive nämnd avser att vidta med anledning av granskningsresultatet. Granskningen är en uppföljning av tidigare granskningar och revisionsfrågan lyder enligt följande: är beräkningen av ersättningen anpassad till vad skollagen anger? Frågan besvaras genom följande kontrollfrågor: Följer nämndens beräkning av ersättning till fristående skolor skollagens modell? Hur beräknas ersättningen för interkommunal ersättning? Vilka erfarenheter har man gjort av den nya ersättningsmodellen? Skollagen anger att bidragen till fristående verksamheter ska bestå av ett grundbelopp och et tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet ska lämnas till elever med omfattande behov av särskilt stöd. Enligt revisionen är Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningens beräkningar av ersättningar till fristående verksamheter anpassade till vad skollagen anger. Nämnden bör överväga hur konsekvenserna av förändringar ska uppmärksammas när en större del av verksamheterna bedrivs av fristående verksamheter. 19 1

24 Ärendet Uppdrag Ärendet har uppkommit utifrån den revisionsrapport angående Utbildnings och arbetsmarknadsnämndens beräkningar av ersättningar till fristående verksamheter. Revisionsfrågan är ställd enligt följande: är beräkningen av ersättningen anpassad till vad skollagen anger. Bakgrund Revisorerna granskade 2008 kommunens ersättning till fristående skolor inom dåvarande Utbildningsnämnden. Förutsättningarna sedan detta har ändrats och bidraget till fristående skolor består idag av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna verksamheter. Tilläggsbeloppet ska lämnas för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Analys, förslag och motivering Beräkningarna för ersättning till fristående gymnasieskolor utgår från nämndens budgetram för gymnasieskolan. Ersättningen anges som kronor per elev, per år och per program. Nämndens ram för gymnasieskolan Tillkommer: Interkommunal ersättning Avgår: Gymnasiesärskolan Introduktion för invandrare Förvaltningsövergripande kostnader Kostnader för elevers resor Inackorderingstillägg Kvar att fördela till programmen ,0 kkr ,3 kkr ,4 kkr 6 565,1 kkr ,4 kkr ,0 kkr 1 200,0 kkr ,5 kkr I steg två beräknas ersättningen, ett programpris, per elev och år. I steg tre beräknas den totala ersättningen till fristående skolor med ett tillägg för OH kostnader och moms. De fristående aktörerna önskar mer utförlig information om de principer som ligger till grund för beräkningar och information om ersättningsnivån i god tid inför nästkommande budgetår. UAN följer de riktlinjer som finns inom området och även de datum för utlämnande av information som ska hållas. 20 2

25 Enligt revisionens bedömning är Utbildnings och arbetsmarknadsnämndens beräkningar av ersättningar till fristående verksamheter anpassade till vad skollagen anger. Konsekvenser --- Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har handlagts på UAFs förvaltningskansli. Andra grupper --- Fackliga organisationer HUKSAM delges information i ärendet. Lista över bilagor Bilaga 1 Yttrande (daterat ) Bilaga 2 Revisionsrapport Ersättning till friskolor, Halmstads kommun För Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Henric Andersson Ekonomichef 3 21

26 Bilaga 1 1(1) Yttrande Diarienummer: UAN 2012/0325 Version:1,0 Beslutsorgan: UAN UAFs förvaltningskansli Henric Andersson E-post: Telefon: KS 2012/0191: Revisionsrapport - Ersättning till friskolor, uppföljning Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden kommer att beakta revisionens berättelse i det fortsatta utvecklingsarbetet vad gäller fördelning av medel till gymnasieskolor i Halmstads kommun. För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Dag Hultefors Ordförande Annika Vannerberg Förvaltningschef 1 22

27 Bilaga 2 23

28 Bilaga 2 Ersättning till Friskolor Halmstads kommun Januari 2012 Bo Thörn Viktor Prytz 24

29 Bilaga 2 Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett i uppdrag till PwC att granska ersättningen till fristående förskolor och skolor. Granskning är en uppföljning av tidigare granskning med revisionsfrågan: är beräkningen av ersättningen anpassad till vad skollagen anger? Enligt vår bedömning är Barn- och ungdomsnämndens samt Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens beräkningar av ersättningar till fristående verksamheter anpassade till vad skollagen anger. Barn- och ungdomsnämndens tillfälliga satsningar, utöver beräkningen av ersättningen av barn- och elevpeng, leder till en högre ersättning per elev till fristående verksamheter än till kommunens egna. Sådana extra och tillfälliga resurser kan till exempel hanteras utanför modellen och bygga på antal barn eller elever som fördelningsnyckel. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fördelar alla gemensamma resurser inom elevpengen, även ersättning för elever med behov av särskilt stöd. Nämnden är dock inte skyldig enligt skollagen att betala ut tilläggsbeloppet inkluderat i grundbeloppet. Barn- och ungdomsnämnden samt Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bör överväga hur konsekvenser av förändringar ska uppmärksammas när verksamheterna också bedrivs av fristående enheter. 25

30 Bilaga 2 Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 1 Genomförande 1 Skollagen 1 Barn- och ungdomsförvaltningen 3 Beräkningsmodell 3 Erfarenheter 4 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 6 Beräkningsmodell 6 Erfarenheter 7 Synpunkter från fristående verksamheter 8 Revisionell bedömning 8 26

31 Bilaga 2 Inledning Bakgrund Revisorerna i Halmstads kommun har gett i uppdrag till PwC att granska ersättningen till fristående förskolor och skolor. Revisorerna granskade 2008 kommunens ersättning till enskilda förskolor och fristående skolor inom Barn- och ungdomsnämnden samt fristående skolor inom Utbildningsnämnden. I granskningen ingick ersättningen till nämndernas egna skolor samt för gymnasieskolor också interkommunal ersättning. Förutsättningarna för ersättningarna har ändrats sedan staten införde en modell i skollagen för hur kommunens bidrag till enskilda förskolor och fristående skolor ska beräknas. Bidragen består idag av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Grundbeloppen ska bestämmas efter samma grunder som kommuner fördelar resurser till den egna verksamheten. Denna granskning är en uppföljning av tidigare granskning med revisionsfrågan: är beräkningen av ersättningen anpassad till vad skollagen anger? Revisionsfrågan besvaras genom följande kontrollfrågor: Följer nämndernas beräkning av ersättningen till enskilda förskolor och fristående skolor skollagens modell Hur beräknas ersättningen för interkommunal ersättning Vilka erfarenheter har man gjort av den nya ersättningsmodellen Genomförande Granskningen omfattar Barn- och ungdomsnämnden samt Utbildning och arbetsmarknadsnämnden. Vi har del av nämndernas beräkningsmodeller och intervjuat ekonomer/controller på respektive förvaltning. Vi har intervjuat tre personer som representerar de fristående verksamheterna förskola, grundskola, fritidshem samt gymnasieskola. Skollagen Enligt skollagen ska bidragen till fristående verksamheter bestå av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna verksamheter av 9

32 Bilaga 2 Grundbeloppen skiljer sig delvis åt mellan förskola och fritidshem respektive förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Enligt skollagen ska grundbeloppet avse ersättning för följande: Förskola och fritidshem omsorg och pedagogisk verksamhet pedagogiskt material och utrustning måltider administration mervärdesskatt lokalkostnader Förskoleklass, grund- och gymnasieskola undervisning lärverktyg elevhälsa måltider administration mervärdesskatt lokalkostnader Tilläggsbelopp ska lämnas för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Kommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för ett barn i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. När det gäller interkommunal ersättning för gymnasieutbildningar gäller att ersättningen ska motsvara anordnarens självkostnad. Den kommun som anordnar utbildningen och elevens hemkommun kan komma överens om annan ersättning. Ersättningen ska högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Om den kommun som anordnar utbildningen har lägre kostnad, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden. När det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda varianter inom de nationella programmen, ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk. En komplettering av skollagen anger att kommunen kan ersätta nyetablerade verksamheter med mer än den genomsnittliga lokalkostnaden av 9

33 Bilaga 2 Barn- och ungdomsförvaltningen Antal barn och elever i kommunal regi respektive i fristående verksamheter var 2010 följande: Kommunal Fristående Förskola 1-5 år Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Skola Nämndens totala ram för förskola och grundskola uppgick år 2010 till miljoner kronor. Av dessa ersatte nämnden fristående förskolor och familjedaghem med miljoner samt grundskolor och fritidshem med miljoner kronor. Beräkningsmodell Grundbelopp Kommunfullmäktige beslutar om en ram för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Ramen utgör grunden för beräkning av ersättningen. Innan en barn- eller elevpeng beräknas tas budgetbeloppen för nämnden, central administration, kärnhuset och kulturskolan bort. Ersättningsbeloppet är en barn- och elevpeng som beräknas per barn eller elev per år. Följande belopp avser budgetåret Verksamhet Kronor per år Förskola 1-3 år upp till 15 timmar per vecka mer än 15 timmar per vecka Förskola 4-5 år upp till 15 timmar per vecka mer än 15 timmar per vecka Fritidshem 6-12 år Förskoleklass Grundskola år Grundskola år I nämndens beräkningsmodell ingår följande poster: Post i modellen Kärnresurs Avser Grundresurs 29 3 av 9

34 Bilaga 2 Centrala kostnader Administration Momskompensation Förstärkningsresurs Livsmedelslagen och hälsoskydd Kapitaltjänstkostnader IT-kostnader Försäkringskostnader Fortbildning, utvärdering IUP Utvecklingspedagoger Lokalkostnader Avgår intäkter från avgifter inom barnomsorg. Pålägg om 3 procent Pålägg om 6 procent Kärnresurser motsvarar cirka 80 procent av den totala ersättningen. Den allra största delen är grundresursen. Proportionen mellan grundresurs och förstärkningsresurs är ungefärligen 90 respektive 10 procent. Förstärkningsresursen beräknas med hjälp av socioekonomiska faktorer. Kommunens kärnresurs motsvarar skollagens ersättningar för undervisning, lärverktyg, elevvård och måltider. Underlaget för att beräkna grundresursen är den lägsta tänkbara personaltätheten. I grundresursen ingår också kostnaderna för mat, läromedel, lokala kostnader för IT, fortbildning, personalrepresentant och ledningsresurs. Lokalkostnader utgörs av faktiska kostnader och ligger centralt i nämndens budget. Administration och momskompensation är schabloner, övriga poster beräknas utifrån faktiska kostnader och faktisk ram. Ersättningen till de egna verksamheterna, kronor per barn och elev, är densamma som till fristående förskolor och skolor. Tilläggsbelopp Fristående skolor har rätt att ta del av de resurser som nämnden har inom Kärnhuset. Budgeten för Kärnhuset är borttagen från fördelningen av barn- och elevpeng. Kärnhuset kan besluta om varaktigt stöd till enskilda elever som finns inom kommunens eller i privat regi. Stödet motsvarar 0.75 tjänst per elev. Erfarenheterna är att fristående enheter ofta vänder sig till Kärnhuset. Erfarenheter För budgetåret 2012 har nämnden minskat förstärkningsresursen, vilket medför att ersättningen till egna samt till fristående verksamheter minskar. När nämnder investerar i nya byggnader ökar kostnaderna, vilket också driver upp ersättningen till fristående verksamheter. Om utbyggnaden av till exempel försko av 9

35 Bilaga 2 lan sker genom att fristående aktörer svarar för utbyggnaden kommer inte kommunens kostnader att öka lika mycket. I planeringsdirektiven för anges, under rubriken Valfrihet i förskola och skola, att mångfalden inom förskolan är otillräcklig och att Femklövern ser det därför som angeläget att antalet enskilda förskolor ökar under planperioden. Kommunfullmäktige har beslutat om att en extra tilldelning till Barn- och ungdomsnämnden för att stimulera undervisningen i svenska, matematik och naturvetenskap. Tilldelningen uppgår till 12.5 miljoner kronor under tre år. I beräkningsmodellen medför det att de extra medlen fördelas till de egna enheterna och till fristående enheter. Tilldelningen av extra medel till fristående enheter följer också modellen och medför en extra tilldelning för administration. De egna verksamheterna blir inte kompenserade med en uppräkning för administration. Enligt de intervjuade finns viss osäkerhet hur reglerna om skolskjuts ska tolkas när det gäller elever som går i fristående skolor. I skollagen anges att elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts och att denna rätt inte gäller elever som väjer att gå i en annan skolenhet. Men kommunen ska, i de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter, även ordna skolskjuts för elever som går i fristående skolor. Föräldrar får ansöka om att få skolskjuts beviljad av kommunen och prövningarna görs individuellt. Förvaltningen informerar samtliga fristående förskolor och skolor om ersättningssystemet och om ersättningsbeloppen av 9

36 Bilaga 2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Av antal elever, folkbokförda i Halmstad, går drygt 70 procent i kommunens egna skolor och drygt 20 procent i en fristående skola. År Kommunala skolor Fristående skolor Andra huvudmän Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Nämndens kostnader för kommunens skolor beräknas för 2012 uppgå till kronor, för fristående skolor och för andra huvudmän kronor. Beräkningsmodell Grundbelopp Beräkningarna av ersättningen till fristående gymnasieskolor utgår från nämndens budgetram för gymnasieskolan. Ersättningen anges som kronor per elev och år per program och sker i tre steg. I det första steget beräknas den summa som ska ingå i ersättningen. Följande sammanställning visar hur denna summa beräknats. Beräkning av belopp att fördela Kronor i budget 2012 Nämndens ram för Gymnasieskolan Tillkommer: interkommunal ersättning Avgår: Gymnasiesärskolan Introduktion för invandrare Förvaltningsövergripande kostnader Kostnader för elevers resor Inackorderingstillägg Kvar: Att fördela till programmen av 9

37 Bilaga 2 Utöver nämndens ram från fullmäktige ökar beloppet med den interkommunala ersättning som nämnden erhåller för elever från andra kommuner som går i Halmstads kommuns gymnasieskola. Kostnader som inte tillhör gymnasieskolan samt gemensamma kostnader minskar det belopp som ska fördelas. I det andra steget beräknas ersättningen, ett programpris per elev och år. Ersättningen sker genom en fördelning på respektive program av det totala beloppet ovan. Följande delar ingår i beräkningen av fördelningen: Utfallet per program för åren 2008, 2009 och 2010 samt ersättningen enligt riksprislistan. Ett genomsnitt av dessa kostnader beräknas. En anpassning till riksprislistan, vilket motsvarar en justering nedåt i kostnader med 1,5 procent för flertalet program. En justering görs med hänsyn till antalet elever per program. Uppgifter om antalet elever hämtas från prognosen för vårterminen och höstterminen under budgetåret. Det programpris som beräknas varierar från kronor per elev inom samhällsvetarprogrammet till exempelvis fordonsprogrammet och industriprogrammet där ersättningen uppgår till respektive kronor. Detta programpris per elev och år avser ersättningen till kommunens egna skolor. I det tredje steget beräknas den totala ersättningen till fristående skolor med ett tillägg för OH-kostnader och moms. OH-kostnaderna avser de förvaltningsövergripande kostnaderna som tidigare togs bort i första steget. I jämförelse med skollagens uppställning av vad som ska ingå i ersättningen motsvarar de två första stegen kostnader för undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider och lokalkostnader. I det tredje steget ingår ersättning för administration och mervärdesskatt. Administrationen är en fördelning av gemensamma faktiska kostnader som avser gymnasieskolan. Momskompensationen uppgår till 6 procent. Interkommunal ersättning avser programpris per elev och år i den egna verksamheten. Tilläggsbelopp En tilläggsresurs är inkluderad grundresursen och utgör en särskild ersättning för elever i behov av särskilt stöd. Erfarenheter Nämndens ambition är att på sikt nå en ersättningsnivå som är i nivå med riksprislistan eller under denna nivå. Den justering som sker i beräkningsmodellen är en mindre anpassning denna inriktning av 9

38 Bilaga 2 Nämnden får uppgifter om sin ram före sommaren respektive år. Justeringar görs sedan under hösten när det finns uppgifter om lokalkostnader och storleken på löneuppräkningarna. Några förfrågningar eller begäran om tilläggsbelopp enligt skollagen har inte förekommit. Synpunkter från fristående verksamheter De vi intervjuat vet vilka de kan kontakta inom förvaltningarna och uppger att de får bra information från kommunen. De vill dock ha en mer utförlig information om de principer som ligger till grund för beräkningarna och information om ersättningsnivån i god tid före nästkommande budgetår. De skolledare i fristående verksamheter som ingår i en större koncern är inte alltid involverade i beräkningen av ersättningarna. Detta sköts centralt inom koncernen. De årliga informationsträffar som Barn- och ungdomsförvaltningen ordnar anges vara värdefulla. De efterfrågar en mer ingående och framåtsyftande dialog. Dels vill de intervjuade har en tidigare information om förändringar dels vill de lämna synpunkter på samma sätt som de kommunala enheterna ska lämna konsekvensbeskrivningar vid besparingar. Motivet är att besparingar också påverkar de fristående verksamheterna. De intervjuade anger att ersättningsnivån är rimlig men svår att överblicka för dem som får sin ersättning via koncernen. Revisionell bedömning Revisionsfrågan för denna uppföljande granskning är: är beräkningen av ersättningen till fristående verksamheter anpassad till vad skollagen anger? Enligt vår bedömning är Barn- och ungdomsnämndens samt Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens beräkningar av ersättningar till fristående verksamheter anpassad till vad skollagen anger. Barn- och ungdomsnämndens tillfälliga satsningar, utöver beräkningen av ersättningen av barn- och elevpeng, räknas upp med schabloner för administration. Förfarandet leder till en högre ersättning per elev till fristående verksamheter än till kommunens egna. Beräkningen hanterar därför inte ersättningen likvärdigt. Sådana extra och tillfälliga resurser kan till exempel hanteras utanför modellen och bygga på antal barn eller elever som fördelningsnyckel av 9

39 Bilaga 2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fördelar alla gemensamma resurser inom elevpengen, även ersättning för elever med särskilda behov av särskilt stöd. Nämnden är dock inte skyldig enligt skollagen att betala ut tilläggsbeloppet inkluderat i grundbeloppet. Nämnderna bör överväga hur konsekvenser av förändringar ska uppmärksammas när en större del av verksamheterna bedrivs av fristående enheter av 9

40 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2012/0272 Version:1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: Telefon: Gymnasieorganisation läsåret 2013/2014 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att öka antalet platser på Bygg- och anläggningsprogrammet, Estetiska programmet, Fordon- och transportprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet på Sannarpgymnasiet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet, Vård- och omsorgprogrammet samt för lärlingsutbildningarna inom yrkesprogrammen. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att minska antalet platser på Naturvetenskapsprogrammet på Kattegattgymnasiet. 3. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar om slutlig gymnasieorganisation enligt bilaga 1, Slutlig gymnasieorganisation läsåret 2013/2014(daterad ) Sammanfattning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens mål är att elever som söker till Halmstad Gymnasieskola och som är behöriga i så stor utsträckning som möjligt bereds plats utifrån sina förstahandsval på något av de nationella programmen som Halmstad Gymnasieskola erbjuder. Obehöriga elever erbjuds plats på Introduktionsprogrammet. Program som ökar antalet platser: Bygg- och anläggningsprogrammet(54), Estetiska programmet(122), Fordons- och transportprogrammet(42), Naturvetenskapsprogrammet, Sannarpsgymnasiet(64), Samhällsvetenskapsprogrammet(160), Vård- och omsorgsprogrammet(60) och Lärlingsutbildningarna inom yrkesprogrammen(26) Program som minskar antalet platser: Naturvetenskapsprogrammet, Kattegattgymnasiet(96) 1 36

41 Lärlingsutbildningar har tidigare haft en organisation inom respektive program men från och med slutlig gymnasieorganisation 2013/2014 redovisas dessa separat. Obehöriga elever erbjuds plats på Introduktionsprogrammet. Ärendet Uppdrag Kommunen är, enligt Skollagen, skyldig att erbjuda utbildning på nationella program för samtliga elever i kommunen som lämnar grundskolan med godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt behörighetsgivande ämnen. Kommunen ska erbjuda ett allsidigt urval av nationella program, anpassa antalet platser på program och inriktningar med hänsyn till elevernas önskemål. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens mål är att elever som söker till Halmstad Gymnasieskola och som är behöriga i så stor utsträckning som möjligt bereds plats utifrån sina förstahandsval på något av de nationella programmen som Halmstad Gymnasieskola erbjuder. Obehöriga elever erbjuds plats på Introduktionsprogrammet. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade den 25 juni 2012 om preliminär gymnasieorganisation, vilken reviderades den 22 april 2013, med fördelning av program och inriktningar på respektive gymnasieenhet för läsåret 2013/2014. Analys, förslag och motivering Omvalsperioden är avslutad och en analys är därefter gjord. Nedanstående förslag på slutlig organisation baseras på: Antalet behöriga förstahandssökande Övriga behöriga sökande som ej kommer in på högre val(framförallt elever som i första hand valt riksrekryterande utbildningar eller utbildningar där eleverna tas emot i mån av plats och det bedöms att de ej kommer att tas in) Obehöriga med mindre än 20 p kvar till behörighet Lärlingsutbildningarna antalet möjliga platser på företag. Organisationen förväntas möta eventuella omval i samband med skolstart i augusti. Överintag där det är organisatoriskt möjligt. Hänsyn till ekonomiska förutsättningarna som finns för att bedriva klass- och gruppundervisning. De elever som inte kan beredas plats utifrån sitt förstahandsval kommer att tas in på lägre val. 37 2

42 Program Behöriga förstahandssökande Prognos, möjligt att anta Preliminär organisation BF BA EK EE ES Bild ES Dans ES Est ES Musik ES Teater FT HA HA Lärling HT HT Lärling IN IB NA KG NA SN RL RL Lärling SA TE VF VO VO Lärling Slutlig organisation Bygg- och anläggningsprogrammet prognostiseras att få fler elever än preliminär organisation och föreslår därför en ökning till 54 platser. Estetiska programmets prognostiseras att få fler elever än preliminär organisation och föreslår därför en ökning till 122 platser. Fordons- och transportprogrammet prognostiseras att få fler elever än preliminär organisation och föreslår därför en ökning till 42 platser. Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt har 100 platser i preliminär organisation och föreslås en minskning till 96 platser. Samhällsvetenskapsprogrammet prognostiseras att få fler elever än preliminär organisation och föreslår därför en ökning till 160 platser. Vård- och omsorgsprogrammet prognostiseras att få fler elever än preliminär organisation och föreslår därför en ökning till 60 platser. Naturvetenskapsprogrammet på Sannarpsgymnasiet samt Teknikprogrammet behöver öka antalet platser till 64 på respektive program för att möta elever med lägre val. 3 38

43 Lärlingsutbildningar har tidigare haft en organisation inom respektive program men från och med slutlig gymnasieorganisation 2013/2014 redovisas dessa separat. Obehöriga elever erbjuds plats på Introduktionsprogrammet på Sturegymnasiet(Klara Preparanditbildning/Individuellt alternativ), Kattegattgymnasiet(Programinriktat individuellt val/yrkesintroduktion) eller Sannarpsgymnasiet(Språkintroduktionen). På Kattegattgymnasiet startas en grupp för Programinriktat individuellt val/yrkesintroduktion inom Introduktionsprogrammet mot Bygg- och anläggningsprogrammet. Eleverna ska där kunna läsa gymnasiala och grundskolekurser parallellt för en kontinuerlig antagning till programmet alternativ övergå till nationellt program efter årskurs 1. Gruppens omfattning blir elever. Konsekvenser Gymnasieorganisationen anpassas efter antalet sökande per program. Samtliga program planerar för ett överintag där det är organisatoriskt möjligt. Ärendets beredning Inom kommunen Statistiken över förstahandsvalen är hämtade från gymnasieantagningen i Falkenberg och avser efter omvalsperioden. Elevernas slutbetyg beräknas vara kända den 14 juni och slutlig intagning sker den 1 juli utifrån den av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fastställda organisationen. Föreslagna organisationsförändringar är gjorda i dialog med ansvariga gymnasiechefer och rektorer. Andra grupper - Fackliga organisationer MBL 11 HUKSAM Lista över bilagor 1. Slutlig gymnasieorganisation läsåret 2013/2014(daterad ) För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 4 39

44 Bilaga Halmstad Gymnasieskola, program och inriktningar läsåret 2013/14, slutlig organisation 17/ Program Inriktning Platser Skola Per inr Tot Inr gar Barn- och fritids Pedagogiskt arbete 2 8 Sture programmet 2 gymnasiet Bygg- och anläggnings Anläggningsfordon Kattegatt programmet Husbyggnad gymnasiet Mark och anläggning Måleri 8 Plåtslageri 8 Ekonomi Ekonomi 60 Kattegatt programmet Juridik gymnasiet El- och energi Elteknik 32 Kattegatt programmet gymnasiet Estetiska Bild och formgivning Sture programmet Dans 22 gymnasiet Estetik och media 34 Musik 34 Teater 16 Fordons- och transport Godshantering 42 Kattegatt programmet Lastbil och mobila maskiner gymnasiet Personbil Transport Handels- och administrations Handel och service Sture programmet 1 Lärling 6 gymnasiet Hotell- och Hotell och konferens Sture programmet 1 Turism och resor gymnasiet Lärling 2 Industritekniska Driftsäkerhet och underhållsteknik 15 Kattegatt programmet Processteknik gymnasiet Produkt och maskinteknik Svetsteknik International 30 Sannarps Baccalaureate gymnasiet Naturvetenskaps Naturvetenskap 96 Kattegatt programmet Naturvetenskap och samhälle gymnasiet Naturvetenskap 64 Sannarps Naturvetenskap Profil Europa gymnasiet Naturvetenskap och samhälle Restaurang- och livsmedels Kök och servering Sture programmet 1 Bageri och konditori 2 gymnasiet Lärling 5 Samhällsvetenskaps Beteendevetenskap 160 Sannarps programmet Samhällsvetenskap gymnasiet Samhällsvetenskap Profil Europa Teknik Design och produktutveckling 64 Kattegatt programmet Informations- och medieteknik gymnasiet Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Vvs- och fastighets Kyl- och värmepumpsteknik 16 Kattegatt programmet Vvs gymnasiet Vård- och omsorgs 60 Sannarps programmet 1 gymnasiet Lärling 5 Sture 931 gymnasiet 1 Lärlingsutbildning erbjuds 2 Utbildningen sker enbart i lärlingsform 1 40

45 1(5) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2013/0209 Version:1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: Telefon: Gymnasieorganisation läsåret 2014/2015 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar om preliminär gymnasieorganisation för läsåret 2014/2015 enligt bilaga 1, Preliminär gymnasieorganisation läsåret 2014/2015(daterad ) Sammanfattning Utbildningsnämndens mål är att elever som söker till Halmstad Gymnasieskola och som är behöriga i så stor utsträckning som möjligt skall beredas plats efter önskemål på något av de nationella programmen som Halmstad Gymnasieskola erbjuder. Obehöriga elever erbjuds plats på Klaragymnasiet. Antalet 16-åringar folkbokförda i Halmstads Kommun som förväntas söka till gymnasieskolan hösten 2014 är 913 vilket kan jämföras med siffran 924 för innevarande år. Gymnasieorganisationen för Halmstad Gymnasieskola läsåret 2013/2014 föreslås bli 934 platser. Halmstad Gymnasieskola föreslås inför läsåret 2013/2014 erbjuda 15 nationella program samt International Baccalaureate. Hantverksprogrammet, Humanistiska programmet och Naturbruksprogrammet erbjuds inom samverkansavtal med Region Halland samt vid fristående skolor. Förändring från föregående år: Barn- och fritidsprogrammet erbjuds på Sannarpsgymnasiet som skolförlagd utbildning. Humanistiska programmet erbjuds inte inom Halmstad Gymnasieskola. Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning Medier, information och kommunikation erbjuds på Sturegymnasiet 41 1

46 Ärendet Bakgrund Kommunen är, enligt Skollagen, skyldig att erbjuda utbildning på nationella program för samtliga elever i kommunen som lämnar grundskolan och som är behöriga att söka till gymnasiet. Kommunen ska erbjuda ett allsidigt urval av nationella program, anpassa antalet platser på program och inriktningar med hänsyn till elevernas önskemål. Utbildningsnämndens mål är att elever som söker till Halmstad Gymnasieskola och som är behöriga i så stor utsträckning som möjligt skall beredas plats efter önskemål på något av de nationella programmen som Halmstad Gymnasieskola erbjuder. Obehöriga elever erbjuds plats inom Introduktionsprogrammet. Analys, förslag och motivering Dimensionering och antalet 16-åringar Antalet 16-åringar folkbokförda i Halmstads Kommun som förväntas söka till gymnasieskolan hösten 2014 är 913 vilket kan jämföras med siffran 924 för innevarande år. Organisationen behöver dessutom kunna ta emot ytterligare ca 15 % för sökande från andra kommuner. Andra huvudmän tar årligen emot ca 25% av de i Halmstad folkbokförda 16-åringarna. Sedan Gy 11 reformen infördes har tre antagningsomgångar skett. Ett antal program har visat sig vara mindre attraktiva för gymnasieeleverna i Halmstad. Exempelvis Barnoch fritidsprogrammet, Humansistiska programmet, Industriprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet på Sturegymnasiet har haft ett varierande och i vissa fall ett litet antal sökande. Det har också utkristalliserat sig inom vilka branscher och program som lärlingsutbildningen fungerar. Det handlar om olika branschers möjlighet att under en lång tid och med ett stort ansvar ta emot lärlingar inom de olika programmen. Sannarpsgymnasiet har satsat på nationell idrottsutbildning(niu) och vid kommande omcertifieringsperiod förväntas Riksidrottsförbundet(RF) och Svenska Fotbollsförbundet(SvFF) föreslå ökade krav på gymnasieskolor som bedriver NIU utbildningar. Kraven handlar bl.a. om samarbetsföreningar, anläggningar, kompetenser, antal nationella program m.m. Sannarpsgymnasiet uppfyller idag i stort samtliga förväntade krav förutom antalet nationella program på skolan. Det program som kan vara aktuellt att erbjuda är Barn- och fritidsprogrammet som tidigare erbjudits på Sannarpsgymnasiet men som de två senaste läsåren endast bedrivits i lärlingsform på Sturegymnasiet. På Sturegymnasiet har Samhällsvetenskapsprogrammet erbjudits med inriktning Medier, information och kommunikation med få sökande till läsåret 2013/14 varför denna inte startar till hösten Programmet breddar Sturegymnasiets 2 42

47 programutbud och inriktningens karaktär passar in på Sturegymnasiets profil och bör därför erbjudas där. Det Humansistiska programmet som har två inriktningar, Kultur samt Språk har de tre senaste året haft 4 7 förstahandssökande och inför 2013 erbjuds inte programmet. Programmets karaktär är snarlik det Samhällsvetenskapsprogrammet och kurser från inriktningarna och programfördjupningarna kan erbjudas inom individuellt val, främst på Sannarpsgymnasiet. Det humanistiska programmet bör inte erbjudas inom Halmstad kommun. Den preliminära gymnasieorganisationen för Halmstad Gymnasieskola läsåret 2014/2015 föreslås bli 934 platser. Halmstad Gymnasieskola föreslås inför läsåret 2014/2015 erbjuda 15 nationella program samt International Baccalaureate. Hantverksprogrammet, Humansistiska programmet och Naturbruksprogrammet erbjuds inom samverkansavtal med Region Halland. Programmen finns dessutom i olika omfattning vid de fristående gymnasieskolorna. De inriktningar som föreslås erbjudas på de nationella programmen inom Halmstad Gymnasieskola är följande: Program Inriktningar Organisation Barn- och fritidsprogrammet Fritid och hälsa 36 Pedagogiskt arbete Socialt arbete Bygg- och anläggningsprogrammet Anläggningsfordon 80 Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri Ekonomiprogrammet Ekonomi 60 Juridik El- och energiprogrammet Elteknik 32 Estetiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Bild 105 Dans Estetik och media Musik Teater Godshantering 32 Lastbil och mobila maskiner Personbil Transporter Handel och service 36 Hotell och konferens Turism och resor Driftsäkerhet och underhållsteknik

48 Processteknik Produkt och maskinteknik Svetsteknik International Baccalaureate 30 Naturvetenskapsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle Kök och servering Bageri och konditori Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap 150 Medier, information och kommunikationsteknik Samhällsvetenskap Teknikprogrammet Design och produktutveckling 60 Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Vvs- och fastighetsprogrammet Kyl- och värmepumpsteknik 16 Vvs Vård- och omsorgsprogrammet Inga nationella inriktningar Barn- och fritidsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Hotell- och turismprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet erbjuds även som lärlingsutbildning. Inriktning Bageri och konditori på Restaurang- och livsmedelsprogrammet erbjuds endast i lärlingsform. El- och energiprogrammet erbjuder endast en inriktning, Elteknik. Innehållet i de båda övriga, Automation och Dator och kommunikationsteknik, erbjuds som kurser inom programfördjupning och individuellt val. På programmets programråd har branschföreträdare ställt sig bakom denna förändring. Förändringenen innebär att alla elever som läser programmet får grundläggande elbehörighet vilket tidigare inte varit fallet. Samhällsvetenskapsprogrammet på Sturegymnasiet är det enda programmet på Sturegymnasiet som har moderna språk som obligatoriskt. Detta gör att det på skolan blir ett begränsat erbjudande av antalet olika språk och högre kurser inom respektive språk. Ett utökat samarbete med övriga skolor blir nödvändigt. Konsekvenser Gymnasieorganisation kan komma att behöva revideras efter gymnasieval och inför slutlig gymnasieorganisation juni Personal som enbart undervisar på de program/inriktningar som inte längre erbjuds kan komma att beröras i kommande organisationsanpassningar. 44 4

49 Ärendets beredning Inom kommunen Dialog har skett med berörda rektorer och gymnasiechefer. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet samverkas i HUKSAM Lista över bilagor 2. Preliminär gymnasieorganisation läsåret 2014/2015(daterad ) För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 5 45

50 Bilaga Halmstad Gymnasieskola, program och inriktningar läsåret 2014/15, preliminär organisation 17/ Program Inriktning Platser Skola Per inr Tot Inr gar Barn- och fritids Fritid och hälsa Sannarps programmet 1 Pedagogiskt arbete gymnasiet Socialt arbete Pedagogiskt arbete, lärling 6 Sture gymansiet Bygg- och anläggnings Anläggningsfordon Kattegatt programmet Husbyggnad gymnasiet Mark och anläggning Måleri 8 Plåtslageri 8 Ekonomi Ekonomi 60 Kattegatt programmet Juridik gymnasiet El- och energi Elteknik 32 Kattegatt programmet gymnasiet Estetiska Bild och formgivning Sture programmet Dans 15 gymnasiet Estetik och media 30 Musik 30 Teater 15 Fordons- och transport Godshantering 32 Kattegatt programmet Lastbil och mobila maskiner gymnasiet Personbil Transport Handels- och administrations Handel och service Sture programmet 1 Lärling 6 gymnasiet Hotell- och Hotell och konferens Sture programmet 1 Turism och resor gymnasiet Lärling 2 Industritekniska Driftsäkerhet och underhållsteknik 15 Kattegatt programmet Processteknik gymnasiet Produkt och maskinteknik Svetsteknik International 30 Sannarps Baccalaureate gymnasiet Naturvetenskaps Naturvetenskap 90 Kattegatt programmet Naturvetenskap och samhälle gymnasiet Naturvetenskap 60 Sannarps Naturvetenskap Profil Europa gymnasiet Naturvetenskap och samhälle Restaurang- och livsmedels Kök och servering Sture programmet 1 Bageri och konditori 2, lärling 5 gymnasiet Samhällsvetenskaps Beteendevetenskap Sannarps programmet Samhällsvetenskap gymnasiet Samhällsvetenskap Profil Europa Medier, information och kommunikation 30 Sture gymnasiet Teknik Design och produktutveckling 60 Kattegatt programmet Informations- och medieteknik gymnasiet Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Vvs- och fastighets Kyl- och värmepumpsteknik 16 Kattegatt programmet Vvs gymnasiet Vård- och omsorgs 60 Sannarps programmet 1 gymnasiet Lärling 5 Sture 934 gymnasiet 1 Lärlingsutbildning erbjuds 2 Utbildningen sker enbart i lärlingsform 1 46

51 1(5) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2012/0440 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Kompetens Andreas Lökholm E-post: Telefon: DV-tvätten Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ger Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i uppdrag att: 1. Återkomma med en analys av resultatet av den planerade tillsynen som Miljö och hälsoskydd gör av verksamheten under juni månad Utifrån detta skall en konsekvensanalys av fortsatt egen drift av verksamheten göras utifrån gällande detaljplan, nya regler för kemikaliehantering samt nyinvesteringsbehovet i maskinparken 2. Utreda möjligheterna att fortsätta med verksamheten i en annan driftsform såsom ett arbetsintegrerat socialt företag eller personalkooperativ. 3. Återrapportera resultatet av beslutspunkterna 1-2 på Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens novembersammanträde Sammanfattning På Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens augustisammanträde 2012 beslutades om vilka enheter inom daglig verksamhet som skulle läggas ut på en extern utförare. I samband med beslutet lyftes Tvätten som ett separat ärende som skulle beredas ytterigare. I januari 2013 fattade Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ett inriktningsbeslut om avveckling av Tvätten. Inriktningsbeslutet om avveckling togs mot bakgrund av att det vid tidpunkten fanns tydliga signaler på att en ny tvättverksamhet var på väg att etablera sig i kommunen och att denna skulle ha möjlighet att ta emot deltagare från daglig verksamhet. Under våren har det visat sig att denna etablering inte kommer att bli av. Möjligheterna att placera ut deltagarna i andra tvättverksamheter bedöms som begränsad. 47 1

52 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens huvudsakliga inriktning med sitt beslut har varit att bereda deltagarna annan sysselsättning inom daglig verksamhet. Tvätten är på många sätt en verksamhet som ligger väldigt nära arbetsmarknaden. Idag arbetar verksamheten med många mindre kunder och behöver aktivt verka för att hitta nya uppdrag. Periodvis har det varit svårt att bereda full sysselsättning för deltagarna eftersom det funnits för lite tvättgods. I nämndens beslut från januari 2013 fanns bland annat frågorna om maskinparkens status och behov av nyinvestering i en värmepanna med som argument för inriktningsbeslutet av en avveckling. Dessa frågor kvarstår fortfarande och skall verksamheten bedrivas vidare i en annan driftsform behöver dessa investeringsfrågorna att hanteras. Frågan om en alternativ driftsform för verksamheten skulle öka möjligheten för såväl deltagare som för personal att utforma verksamheten och kunna ta in fler uppdrag från t ex privatpersoner än idag. Arbetsintegrerade sociala företag är en driftsform som på alla plan som under en tid uppmärksammas som en möjlighet för personer som annars har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden att närma sig denna. Kommunen har här en möjlighet att avknoppa en verksamhet och visa på hur ett arbetsintegrerat socialt företag i praktiken skulle kunna drivas. I förlängningen torde detta väcka intresse inom näringslivet både i termer av att starta nya företag med ovan nämnd profil men också att uppmärksamma de aktuella målgrupperna och deras roll på arbetsmarknaden i redan befintliga företag. I det fall Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden tar beslut om en ny driftsform för Tvätten kan kommunen visa och jämföra verksamhet som bedrivs men annan utförare, i egen regi och som ett personalkooperativ med social profil. Ärendet Uppdrag På Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens augustisammanträde 2012 beslutades om vilka enheter inom daglig verksamhet som skulle läggas ut på en extern utförare. I samband med beslutet lyftes Tvätten som ett separat ärende som skulle beredas ytterigare. I januari 2012 fattade Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ett inriktningsbeslut om avveckling av Tvätten. Inriktningsbeslutet om avveckling togs mot bakgrund av att det vid tidpunkten fanns tydliga signaler på att en ny tvättverksamhet var på väg att etablera sig i kommunen och att denna skulle ha möjlighet att ta emot deltagare från daglig verksamhet. Under våren har det visat sig att denna etablering inte kommer att bli av. Möjligheterna att placera ut deltagarna i andra tvättverksamheter bedöms som begränsad. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens huvudsakliga inriktning med sitt beslut från januari 2013 har varit att bereda deltagarna annan sysselsättning inom daglig verksamhet. 48 2

53 Bakgrund Furulundstvätten eller DV-tvätten har funnits i kommunal regi sedan runt år 2000 och har sedan dess varit en del av den dagliga verksamheten i kommunen. I dagsläget ger tvätten sysselsättning åt 14 deltagare och 3,5 personal samt en föreståndare på halvtid. Kundunderlaget består av ett 25-tal uppdragsgivare däribland kommunala förvaltningar såsom Teknik och fritidsförvaltningen och Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. År 2011 såldes tvätt tjänster för ca kronor. Försäljningsnivån 2012 beräknas öka till kronor. Generellt har verksamhetens kostnader för personal och förbrukning minskat under 2012 samtidigt som större mängder tvättgods hanterats med högre intäkter. Ett stort och viktigt undantag finns.och det är posten reparationskostnader som ökat från kronor 2011 till kronor 2012 främst på maskinsidan. År 2009 var Furulundstvätten uppe som ett ärende i den dåvarande Arbetslivsnämnden. Det ursprungliga uppdraget då var en försäljning av hela verksamheten inklusive maskiner och inventarier till en extern intressent. Efter att saken utretts grundligt i samverkan med upphandlingschef, kommunjurist samt tjänstemän på fastighetskontoret och byggnadskontoret lades tre förslag fram för den dåvarande Arbetslivsnämnden. Alternativ 1 förordade en extern förhyrning av tvätten, alternativ 2 att fortsätta driva tvätten i kommunal regi och alternativ 3 att förbereda en avveckling av tvättverksamheten om de investeringsmedel som behövdes för att driva verksamheten vidare inte anslogs. I maj 2009 beslutade Arbetslivsnämnden att Tvätten skulle drivas vidare i kommunal regi men utan att nya investeringsmedel tillfördes för att göra en nödvändig upprustning av lokaler och maskiner. Det totala investeringsbehovet uppskattades i februari 2009 till 3,3 miljoner kronor. Beloppet innehåller betydande osäkerhetsfaktorer där bedömningen var att ett högre belopp är mer sannolikt än ett lägre. I ett beräkningsunderlag talas det om 4 miljoner. Sedan 2009 har enstaka maskiner bytts ut. Sommaren 2010 sattes en ny ventilationsanläggning in i huset och en upprustning av ytskikten är gjord i delar av fastigheten. Dessutom har en ny uteplats iordningsställts. År 2012 kvarstår ett antal väsentliga investeringsbehov i verksamheten. Enligt den inventering som gjordes 2009 bedöms bäst före datum på ett antal viktiga inventarier såsom tvättmaskiner och torktumlare som nära förestående. Till detta skall läggas att det saknas reservdelar till den ångpanna som idag sköter uppvärmningen och driften samt av ett antal maskiner i verksamheten. Kostnaden för uppvärmningen med eldningsolja uppgår idag till ca kronor årligen och ingår inte i hyran av fastigheten. Kostnaden för en ny eldriven ångpanna inklusive alla installationer uppskattades år 2009 till ca två miljoner kronor. Efter samtal med konsulter inom tvätterinäringen visar det sig också att EU avser utfärda nya miljöförordningar inom tvättområdet vilket kan komma att generera ytterligare ombyggnadskostnader för förvaring av kemikalier bland annat. Sommaren 2012 tappade Furulundstvätten ett viktigt underleverantörsuppdrag till en större tvätterinäring sedan verksamheten inte kunde leva upp till den nya miljöcertifiering som huvudleverantören avsåg att ansluta sig till. 49 3

54 Tvätteriverksamheten är en bra sysselsättning för deltagare inom Daglig verksamhet och ett arbete pågår för att undersöka förutsättningarna att skapa så kallade företagsgrupper ute på bland annat andra tvättföretag. Analys, förslag och motivering I ärendet med Furulundstvätten kvarstår förvaltningens grunduppdrag att säkra sysselsättningen för deltagarna som finns i verksamheten idag. Det bedöms som möjligt att kunna få ut alla deltagare på Tvätten i andra verksamheter inom Daglig verksamhet i både företagsgrupper och traditionell verksamhet. Eftersom den planerade nybyggnationen av tvätteriverksamhet inte blir av bedöms förutsättningarna för sysselsättning inom tvättbranschen som små. Samtidigt ligger i verksamhetens intresse ha få sina deltagare så nära arbetsmarknaden som möjligt där verksamheten inom Tvätten är en bra sysselsättning ur detta perspektiv. I det fall en fortsättning i verksamheten övervägs, eventuellt med en ny driftsform, behöver frågor kring kemikalier, detaljplan och investeringsbehov i verksamheten att utredas noggrant. Ytterligare en viktig fråga är under vilka villkor den alternativa driftsformen kan bedrivas under. I övervägandena finns också möjligheten att fortsätta planera för en avveckling av Tvättens verksamhet där en slutdatum för verksamheten bör sättas för att göra övergången för deltagare, personal och kunder så bra som möjligt. Konsekvenser Beroende på ställningstagande behöver Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden antingen ta ställning till en fortsatt verksamhet, eventuellt i en ny driftsform, med tillhörande investeringar eller en avveckling av den samma. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts inom Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i samverkan med Stadskontoret och Fastighetsförvaltningen. Andra grupper FUB har informerats genom ärendets gång. Fackliga organisationer HUKSAM och KOMPSAM är informerade i ärendet 50 4

55 Lista över bilagor --- För Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Annika Vannerberg Förvaltningschef Andreas Lökholm Sektorschef 5 51

56 1(6) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2013/0212 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: Telefon: Elevbarometer för de kommunala gymnasieskolorna 2013 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar, utifrån rapportens innehåll, att följande åtgärder ska genomföras: a) Under kommande år påbörjas ett gemensamt utvecklingsarbete med alla lärare rörande Bedömning för lärande/formativ bedömning. Insatserna ska ta sin utgångspunkt i en nulägesanalys och anpassas utifrån varje arbetslags förutsättningar och nuläge. b) Skolornas arbete med likabehandlingsplanerna ses över med målet att de ska vara aktiva dokument för att motverka kränkande behandling. Särskilt fokus läggs på att minska andelen elever som upplever sig kränkta av personal. c) Satsningen på att öka andelen elever som går en UF-utbildning fortsätter. Skolorna ska ta del av insatser från Made by Halmstad för att öka andelen elever som uppmuntras att ta kontakt med omvärlden för att lära sig mer. d) Skolornas arbete med inflytande ska stärkas. Särskilt fokus ska läggas på att eleverna får utvärdera sina kurser. e) En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. 52 1

57 Sammanfattning Enligt skollagens 4 kapitel Kvalitet och inflytande ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. En del i detta arbete är den årligt återkommande Elevbarometern som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. Årets rapport visar på att eleverna trivs i skolan och med sina lärare. 5,0 procent (96 st) av de svarande eleverna har dock svarat att de blivit kränkta under det senaste året. När det gäller undervisningens kvalité finns många goda resultat. Enkäten visar dock att många lärare kan bli bättre på Bedömning för lärande (BFL), även kallad formativ bedömning. Dessutom upplever eleverna att de inte uppmuntras att ta kontakt med omvärlden i sitt lärande. En dryg femtedel av eleverna har också angett att de är rädda att svara fel på lektionerna. Det finns även en utvecklingspotental gällande elevinflytande. De föreslagna åtgärderna till nämnden tar sin utgångspunkt i detta. Utöver de övergripande åtgärder som föreslås till nämnden så kommer varje rektor tillsammans med sin personal ta fram förslag på åtgärder utifrån resultaten för de program som han/hon ansvarar för. Dessa resultat redovisas inte i rapporten, men har tagits fram särskilt till varje rektor. Rektorernas förslag på åtgärder kommer sammanställas och delges nämnden under höstterminen. Ärendet Uppdrag Enligt skollagens 4 kapitel Kvalitet och inflytande ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå och på skolnivå. Bakgrund För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. Modellen är fastställd i ledningsgruppen för Halmstad Utbildning och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har tidigare i omgångar informerats om modellens upplägg. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. Denna rapport har tidigare kallats den Elevsociala rapporten, men då detta namn uppfattas som missvisande med tanke på rapportens omfattande innehåll, så har den döpts om till Elevbarometern istället. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, nationella prov med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad 53 2

58 måluppfyllse. Den rapport som nu ligger för nämnden är Elevbarometern för den kommunala gymnasieskolan Elevbarometern baseras på en enkät som riktar sig till alla elever på nationella program och introduktionsprogram. Under de tre veckor i slutet på februari och början på mars som datainsamlingen pågick så har 1929 elever svarat på enkäten. Av dessa är det 703 elever på Kattegattgymnasiet, 672 elever på Sannarpsgymnasiet och 554 elever på Sturegymnasiet. Det ger en svarsfrekvens på ca 70 procent. Kattegattgymnasiet ligger på en svarfrekvens på ca 60 procent. Detta bör tas hänsyn till gällande deras siffror. På varje program finns dock några som har svarat på enkäten. En del har fallit bort då eleverna befunnit sig på APL. Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Under kommande år kommer mer tid läggas på att öka svarfrekvensen för att öka reliabiliteten i undersökningen. Den uppmärksamme läsaren kommer upptäcka att vid en summering av siffrorna i vissa diagram så blir de inte exakt 100,0 procent. Anledningen till detta är att det sker en automatisk avrundning i Excel som ibland slår lite fel (handlar oftast om att resultatet kan bli 99,9 eller 100,1 ibland) när siffrorna sedan summeras. Analys, förslag och motivering Glädjande nog så trivs 73,4 procent av de svarande eleverna i de kommunala gymnasieskolorna. Endast 3,9 procent har angett att de inte trivs alls. 96,0 procent trivs helt eller delvis med sina lärare, vilket är ett mycket gott resultat. 19,2 procent av eleverna känner dock oro och ängslan på grund av sina studier, och för tjejerna är samma siffra 24,9 procent. Ny forskning visar att ett visst mått av oro och ängslan är positivt för studieresultaten (Rosander, The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance 2012). I de fall där det blir för mycket oro så leder det dock till negativ stress, vilket inte är bra för hälsan. 5,0 procent (96 st) av de svarande eleverna har angett att de har varit utsatta för någon form av kränkande behandling under det senaste året. Detta är ca 2 procentenheter mindre än resultatet som uppkom i LUPP-enkäten under höstterminen Den viktigaste förklaring till det bättre resultatet är troligen att LUPP endast vände sig mot tvåorna, medan elevbarometerns vänder sig till alla elever. Elever som går årskurs två verkar därmed vara mer kränkta än elever i år ett och två. En siffra som oroar är att 34,4 procent (33 st) av de elever som angett att de blivit kränkta har blivit det av personal. Kattegattgymnasiet sticker ut där 51,6 procent av de svarande eleverna (16 st) angivit att de blivit utsatta av personal på skolan. Detta är mycket allvarligt och något som måste förändras. Likabehandlingsplanen är det verktyg som staten har angett som primär bekämpning av kränkande behandling. Planen ska uppdateras varje år på alla skolor i landet. Enkätresultaten visar att likabehandlingsplanen är olika känd på respektive skola. På Kattegattgymnasiet känner en betydligt mindre andel elever till likabehandlingsplanen än på de två andra skolorna. Samtidigt har Kattgattgymnasiet inte en större andel elever som angett att de blivit utsatta för en kränkning under det senaste året. Detta tyder på ett aktivt förebyggande arbete, även om en stor andel av eleverna inte just känner till 54 3

59 likabehandlingsplanen i sig. Det viktiga i sammanhanget är givetvis att likabehandlingsplanen blir ett aktivt verktyg för att förebygga kränkande behandling. I den del som handlar om utbildningens och undervisningens kvalité har vissa delar stuckit ut. I en formativ undervisning ger lärare hela tiden sina elever information om hur eleven ligger till i kursen, i förhållande till målen. Nästa steg är sedan att berätta för eleven om vad denna behöver göra för att komma vidare i sitt lärande, vad den behöver göra för att nå nästa kunskapsmål och nå ett högre betyg. Forskningen är entydlig i att denna form av formativ feedback leder till ökad måluppfyllelse (se t.ex. Hatties Visible Learning 2009 eller Håkanssons och Sundbergs Utmärkt undervisning 2012). I resultaten kring frågorna som handlar om eleverna upplever att deras lärare informerar dem löpande om hur de ligger till i kurserna, om lärarna talar om vad eleven ska göra för att lära sig mer eller om lärarna uppmuntrar dem att lära sig mera så kan vi se att det finns en utvecklingspotential. Även om många lärare har ett formativt arbetssätt visar siffrorna att det kan bli ännu bättre. Ett annat område som enkäten försökt att fånga är om undervisningen är entreprenöriell. Kortfattat betyder entreprenöriell undervisning att vi främjar egenskaper hos eleverna som problemlösningsförmåga, kreativitet, samarbetsförmåga, initiativkraft med mera. Förmågor som efterfrågas av arbetlivet. Vi kan även här se vissa områden där det finns förbättringspotential. Det område som sticker ut mest är att elever sällan uppmuntras att ta kontakt med omvärlden för att lära sig mer. Här har en tredjedel av eleverna svarat att de inte alls blir uppmuntrade till detta av sina lärare. Insatser som nu pågår som en större satsning på UF-företagande och arbetet som görs via Made by Halmstad kan förhoppningsvis få denna siffra att öka framöver. En annan del som sticker ut är att 20,7procent av eleverna har angett att de är rädda att svara fel på lektionerna. Endast 53,5 procent av eleverna anger att de inte alls är rädda för att svara fel på lektionerna. Att få lov att misslyckas är en viktig del i lärprocessen. I princip alla exempel på lyckad innovation i samhället har föregåtts av ett antal misslyckaden. Vi behöver därför arbeta för en klassrumssituation där alla elever känner att de kan svara fel, både framför sin lärare och sina klasskamrater. Enligt skollagen har alla elever rätt till det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen, om en utredning kommer fram till att de behöver ett sådant stöd. 15,8 procent av de elever som idag inte får något stöd utanför ordinarie undervisning har angett att de skulle behöva det för att nå ett godkänt betyg i alla ämnen. Av de svarande så motsvarar det 211 elever. Eftersom svarsfrekvensen endast varit ca 70 procent så är troligtvis detta antal något större. Störst andel som svarat detta finns på Sannarpsgymnasiet och på Sturegymnasiet. Skolledningarna på dessa skolor har påbörjat att se över stödverksamheten, vilket förhoppningsvis kan leda till bättre siffror under kommande år. Vi kan konstatera att det finns en stor spridning på tillgången av IKT-verktyg på de olika programmen och skolorna. Det pågår för tillfället en stor översyn av Halmstad Utbildnings IKT-budget. Förhoppningen är att kunna lösgöra medel för att kunna se till att en större andel av elever och lärare får ett IKT-verktyg som kan användas i undervisningen. En stor del av kostnaderna är fasta kostnader som betalas in till kommungemensamma kostnader. Även dessa kostnader synas nu genomgående. Resultatet av detta arbete är dock ännu inte klart. 55 4

60 När det gäller inflytande och ansvar så kan vi se att 28,4 procent av eleverna upplever att de inte fått information om vilka rättigheter till inflytande de har som elev alls. 25,6 procent upplever att deras lärare inte planerar kurserna tillsammans med eleverna. 22,2 procent av eleverna anser att deras lärare inte låter dem utvärdera kurserna. Endast 24,7 procent av eleverna upplever mentorsträffarna/klassamlingarna som meningsfulla. Det finns med andra ord utvecklingspotential när det gäller elevinflytande och elevdemokrati på skolorna. Elevbarometern är den första i sitt slag och kommer framöver att bli årligt återkommande. Det ger en möjlighet att följa resultatens utveckling över tid. Enkäten som ligger till grund för Elevbarometern är dock omfattande och resultaten skiljer sig mellan de olika programmen beroende på vilken frågeställning vi tittar på. Därför är det viktigt att huvudsakliga arbetet med åtgärder sker utifrån de utvecklingsbehov som rektor och personal på respektive program identifierar, utifrån sina unika resultat. Rektorerna behöver prioritera bland de olika frågor som varit med i enkäten och välja att fokusera sitt utvecklingsarbete på det som är mest angeläget. Forskning visar att utvecklingsarbete behöver fokusera på ett mindre antal frågor om det ska vara framgångsrikt. Dessa prioriteringa kan komma att ändras när utveckling sker över åren. Rektorernas och personalens förslag på åtgärder skickas in och sammanställs av kvalitetsutvecklaren och dessa kommer sedan redovisas för nämnden under höstterminen. Utifrån det som framkommit i rapporten föreslås nämnden prioritera vissa övergripande åtgärder som kommer beröra hela Halmstad Utbildning. Åtgärderna som nämnden fastställer följs upp vid nästkommande årsrapport. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås, utifrån det som framkommit i rapporten, att besluta om följande åtgärder: Under kommande år påbörjas ett gemensamt utvecklingsarbete med alla lärare rörande Bedömning för lärande/formativ bedömning. Insatserna ska ta sin utgångspunkt i en nulägesanalys och anpassas utifrån varje arbetslags förutsättningar och nuläge. Skolornas arbete med likabehandlingsplanerna ses över, med målet att de ska vara aktiva dokument för att motverka kränkande behandling. Särskilt fokus läggs på att minska andelen elever som upplever sig kränkta av personal. Satsningen på att öka andelen elever som går en UF-utbildning fortsätter. Skolorna ska ta del av insatser från Made by Halmstad för att öka andelen elever som uppmuntras att ta kontakt med omvärlden för att lära sig mer. Skolornas arbete med inflytande ska stärkas. Särskilt fokus ska läggas på att eleverna får utvärdera sina kurser. En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. 5 56

61 Konsekvenser Elevbarometern ger Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en möjlighet att följa utvecklingen inom enkätens områden över åren. Eftersom alla siffror även tas fram på programnivå får rektorerna ett verktyg på en nivå som blir användbart för dem i deras egna systematiska kvalitetsarbete. Vissa rektorer kommer också följa upp en del av resultaten med fördjupningsfrågor till ett urval av elever, vilket ger ytterligare underlag för att utvecklingsinsatserna hamnar rätt. Resultaten av enkäten varierar mellan de olika programmen. Genom att endast ha ett fåtal övergripande beslut om åtgärder möjliggör nämnden för rektorerna att fokusera på de frågor som är mest angelägna för just dem. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har hanterats av kvalitetsutvecklaren, medan respektive skola har varit ansvariga för genomförandet av enkäterna. Till sin hjälp av analys av resultaten har kvalitetsutvecklaren använt sig av kvalitetsgruppen som består av två rektorer och en administrativ koordinator (med lärarbakgrund). Under maj månad har kvalitetsutvecklaren också haft träffar med samtliga gymnasierektorer för en genomgång av resultaten för de program som de ansvarar för. I dessa samtal har gemensamma analyser gjorts som också varit ett stöd i arbetet med rapporten. Andra grupper --- Fackliga organisationer Ärendet har beretts i sedvanlig ordning i HUKSAM. Lista över bilagor 1. Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2013 För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Ann-Sofie Hammargren Skolchef 57 6

62 Bilaga 1 Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2013 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 58

63 Bilaga 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Kommentar till statistiken i rapporten... 5 Elevernas trivsel och mående... 6 Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Undervisningens och utbildningen kvalité Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen IKT i undervisningen Inflytande och ansvar Sammanfattning Förslag på övergripande åtgärder

64 Bilaga 1 Systematiskt kvalitetsarbete Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvar för de tre kommunala gymnasieskolorna, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet (där även Klaragymnasiet ingår). Tillsammans utgör dessa skolor Halmstad Utbildning. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska ske både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapital 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, nationella prov med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. Detta är Elevbarometern för I rapporten presenteras uppgifter från den enkät som eleverna genomförde under vecka 7, 9 och 10 (vecka 8 var sportlov). Enkäten riktade sig till alla elever som går ett nationellt program och introduktionsprogram i samtliga årskurser. I rapporten ges en övergripande bild av det totala resultatet. Uppgifter finns även uppdelade per kön och per skola. Alla uppgifter finns dessutom på programnivå, men dessa kommenteras endast i denna rapport om de sticker ut i någon särskild mening. Kvalitetsutvecklaren har tagit fram rapporten. Som stöd till de övergripande analyserna och förslaget på gemensamma åtgärder finns en kvalitetsgrupp bestående av två rektorer och en administrativ koordinator. Nämndens beslutade åtgärder följs upp i samband med framtagandet av nästa års rapport. Kvalitetutvecklaren har under maj träffat varje rektor och tillsammans görs en analys kring de program som rektorn ansvarar för. Inför dessa möten tas uppgifter för just den aktuella rektorsenheten fram. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen. Rektor får i uppdrag att under höstterminen, tillsammans med sin personal, planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten och det som framkommit i de siffror som plockats fram för 3 60

65 Bilaga 1 rektorsenheten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor. I nedanstående modell illustreras årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet för Halmstad Utbildning. Verksamhetsplan Workshop rektorer om fokusområden för kommande år Åtgärder planeras på skolnivå Verksamhets berättelse Januari Elevbarometer (Trivsel, utbildning, ansvar, inflytande m.m.) Tertialrapport Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Tertialrapport Resultatrapport (Betyg, nationella prov) Augusti Åtgärder planeras på skolnivå 4 61

66 Bilaga 1 Kommentar till statistiken i rapporten Under de tre veckor i slutet på februari och början på mars som datainsamlingen pågick så har 1929 elever svarat på enkäten. Av dessa är det 703 elever på Kattegattgymnasiet, 672 elever på Sannarpsgymnasiet och 554 elever på Sturegymnasiet. Det ger en svarsfrekvens på ca 70 procent. Kattegattgymnasiet ligger på en svarfrekvens på ca 60 procent. Detta bör tas hänsyn till gällande deras siffror. På varje program finns dock några som har svarat på enkäten. En del har fallit bort då eleverna befunnit sig på APL. Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Under kommande år kommer mer tid läggas på att öka svarfrekvensen för att öka reliabiliteten i undersökningen. Rapporten gäller endast de nationella programmen och introduktionsprogrammen. Av de svarande på enkäten har 52,3 procent varit tjejer och 47,7 procent killar. Könsfördelningen mellan skolorna presenteras i diagrammet nedan ,8% Kön per skola, i procent 64,0% 66,1% ,2% 36,0% 33,9% Tjej Kille 1 Kattegattgymnasiet Sannarpsgymnasiet Sturegymnasiet Frågorna har varit ställda i from av påståenden. På flera av frågorna har eleverna kunnat svara på en skala mellan 1-6, där 1 motsvarat att eleven inte alls instämmer och 6 att eleven instämmer helt och hållet. För att göra statistiken mer översiktlig har den omarbetats och presenteras i rapporten som en skala mellan 1-3. Detta har tagits fram genom att resultaten för 1 och 2 i orginalenkäten summerats och blivit inte, 3 och 4 har blivit delvis och 5 och 6 har blivit. I rapporten presenteras det totala resultatet i form av cirkeldiagram, medan skolornas resultat och könsuppdelad statistik presenteras i stapeldiagram. Den uppmärksamme läsaren kommer upptäcka att vid en summering av siffrorna i vissa diagram så blir de inte exakt 100,0 procent. Anledningen till detta är att det sker en automatisk avrundning i Excel som ibland slår lite fel (handlar oftast om att resultatet kan bli 99,9 eller 100,1 ibland) när siffrorna sedan summeras. 5 62

67 Bilaga 1 Elevernas trivsel och mående Jag trivs i skolan Totalt resultat 3,9% 22,7% 73,4% inte delvis Totalt sett har 73,4 procent av eleverna svarat att de trivs i skolan. Om kategorierna delvis och slås ihop så är det ca 96 procent av eleverna som trivs i de kommunala gymnasieskolorna. Det får på det hela taget ses som ett gott resultat. 3,9 procent trivs dock inte alls i skolan. Det innebär att vi har 76 personer som inte trivs i den miljö där de ska spendera en mycket stor del av sin tid. Kanske något mer med tanke på att alla elever inte svarat på enkäten. Resultat per kön I diagrammet till höger kan vi se att tjejerna trivs något bättre i skolan än vad killarna gör. 77,0 procent jämfört med 69,5 procent. Det kan finnas ett samband med att det finns relativt få tjejer på Kattegattgymnasiet. Som vi ser i diagrammet nedan så trivs Kattegattgymnasiets elever något sämre än de på de övriga skolorna. Det kan ha att göra med att Kattegattgymnasiet i dagsläget har slitna lokaler. Resultaten stämmer överens med annan forskning som påvisat att tjejer överlag trivs bättre i skolan ,0% 69,5% 26,4% 19,3% 3,8% 4,1% inte till viss del Tjej Kille Resultat per skola 77,9% 67,1% 75,8% 27,7% 18,9% 20,8% inte 5,1% 3,1% 3,4% till viss del Dock visar samma forskning att den tydligaste skillnaden i trivsel i inte går mellan könen, utan följer i stället föräldrarnas utbildningsnivå, där elever från studievana hem överlag trivs bättre i skolan (SOU 2009:64, Flickor och pojkar i skolan - hur jämställt är det?). 6 63

68 Bilaga 1 Jag trivs med mina klasskamrater Totalt resultat 4,1% 19,5% inte delvis Överlag trivs eleverna väl med sina klasskamrater. 76,4 procent instämmer med påståendet, och endast 4,1 procent instämmer inte alls. De 4,1 procenten utgör 79 av de svarande eleverna. 76,4% Killarna trivs något bättre med sina klasskamrater än tjejerna. Skillnaden mellan dem som angett att de instämmer utgör 5,3 procentenheter. Samtidigt är det endast 1,0 procentenhets skillnad mellan könen när det gäller att de som angett att de inte instämmer Resultat per kön 73,9% 79,2% inte till viss del 21,5% 17,3% 4,6% 3,6% Tjej Kille Resultat per skola 78,1% 76,5% 74,2% 18,2% 20,1% 20,4% 3,7% 3,4% 5,4% inte till viss del Vid en jämförelse mellan skolorna så kan vi se att eleverna på Kattegattgymnasiet trivs bäst med sina klasskamrater, 78,1 procent, medan andelen som inte trivs med dem är störst på Sturegymnasiet, 5,4 procent. 7 64

69 Bilaga 1 Jag trivs med andra elever på skolan 63,2% Totalt resultat 4,6% 32,3% inte delvis Vi kan se att eleverna i något mindre utsträckning trivs med de andra eleverna på skolan än sina egna klasskamrater. Här är andelen som angett att de instämmer 63,2 procent. Andelen som instämmer delvis har ökat till 32,3 procent. 4,6 procent, eller 88 elever, har angett att de inte trivs med de andra eleverna på skolan. Det finns inga större skillnader på hur tjejer och killar trivs med de andra eleverna på skolan. 7 6 Resultat per kön 62,3% 64,2% 5 inte ,7% 31,8% 5,1% 4,0% till viss del Tjej Kille Resultat per skola 62,9% 63,6% 63,0% 32,3% 32,6% 31,8% 4,8% 3,7% 5,2% inte till viss del Mellan skolorna finns inte heller några stora skillnader mellan hur eleverna trivs med andra elever på skolan. 8 65

70 Bilaga 1 Jag trivs med mina lärare 63,0% Totalt resultat 4,0% 32,9% inte delvis När det gäller hur eleverna trivs med sina lärare så har 63,0 procent angett att de trivs bra. 32,9 procent har angett att de delvis trivs med sina lärare, vilket tillsammans utgör 96,0 procent av eleverna. 4,0 procent, av de svarande eleverna, eller 78 stycken, har angett att de inte trivs med sina lärare. Läsaren bör ha i åtanke att detta är en totalbedömning av elevens samtliga lärare, varför resultatet får anses som bra. Vi kan se att tjejerna trivs bättre med sina lärare än killarna. Fler tjejer har angett att de instämmer och färre att de inte instämmer än killarna Resultat per kön 65,8% 59,9% 34,9% inte 31,2% till viss del 1 3,0% Tjej 5,2% Kille Resultat per skola 61,0% 65,6% 62,5% 34,1% 32,5% 31,9% inte 4,8% 1,9% 5,6% till viss del Nöjdast är eleverna med sina lärare på Sannarpsgymnasiet. Där har 65,6 procent angett att de instämmer med att de trivs med sina lärare och endast 1,9 procent att de inte instämmer med detta. Sturegymnasiet har istället 5,6 procent som angett att de inte trivs med sina lärare. 9 66

71 Bilaga 1 Jag trivs på raster och håltimmar Totalt resultat 5,9% 24,6% inte 94,1 procent av eleverna har angett att de instämmer eller instämmer delvis med påstående att de trivs på raster och håltimmar. 69,5 procent av eleverna instämmer. 5,9 procent eller 113 trivs inte. delvis 69,5% Tjejerna trivs något bättre på raster och håltimmar, vilket kan ha att göra med att tjejerna överlag trivs bättre i skolan Resultat per kön 70,5% 68,4% inte 25,3% 23,9% till viss del 4,2% 7,7% Tjej Kille Resultat per skola 65,4% 70,6% 73,3% 25,5% 25,5% 22,6% 9,1% 3,9% 4,2% inte till viss del Vi kan se att Sturegymnasiets elever trivs bäst på raster och håltimmar. Kattegattgymnasiet sticker ut som den skola där eleverna trivs sämst på raster och håltimmar. Detta har troligtvis att göra med Kattegattgymnasiet har de mest slitna lokalerna bland de tre skolorna

72 Bilaga 1 Jag upplever ofta oro och ängslan på grund av något hemma 11,0% 6,7% Totalt resultat inte delvis 82,3 procent av elever är inte oroliga eller ängsliga på grund av något hemma. 6,7 procent, eller 129 av de svarade eleverna är dock ofta oroliga för något hemma. 11,0 procent, eller 213 elever till anger att de delvis håller med att de ofta oroliga och ängsliga för något hemma. Detta är givetvis något som i varierande mån även påverkar måendet och resultaten i skolan. 82,3% I diagrammet till höger kan vi se att tjejerna upplever en större oro och ängslan för något hemma än killarna. Sammanlagt är det 22,1 procent av tjejerna som instämmer eller delvis instämmer, jämfört med 12,9 procent av killarna Resultat per kön 87,1% 77,9% 13,9% 8,2% 7,9% 5,0% inte till viss del Tjej Kille Resultat per skola 87,6% 80,5% 77,6% 7,8% 4,6% 12,9% 6,5% 12,8% 9,6% inte till viss del Vi kan se att eleverna på Kattegattgymnasiet är de som är minst oroliga. På Sturegymnasiet upplever eleverna mest oro över något i hemmet

73 Bilaga 1 Jag upplever ofta oro och ängslan på grund av mina studier Totalt resultat 19,2% 44,3% inte delvis Endast 44,3 procent av eleverna anger att de inte ofta känner oro och ängslan för sina studier. 19,2 procent känner ofta ängslan för studierna och det utgör 371 av de svarande eleverna. Dessutom uppger 36,5 procent av de delvis känner oro för sina studier. 36,5% Tjejer oroar sig över sina studier i betydligt större utsträckning än killar. Vi kan se att 53,7 procent av killarna 6 har svarat att de inte Resultat per kön 53,7% instämmer i att de ofta känner 5 oro och ängslan på grund av 39,5% sina studier, medan samma 35,6% 33,2% siffra för tjejerna endast är inte 35,6 procent. En skillnad på 3 18,1 procentenheter. Det är 24,9% till viss del dessutom 11,9 procentenheter mer tjejer än 13,0% killar som svarat att de ofta 1 känner sig oroade över sina studier. En ny avhandling av Pia Rosander visade på ett överraskande resultat som Tjej Kille kan kopplas till detta. Nämligen att ett visst mått av oro och ängslan leder till bättre betyg för eleverna. Vi vet sedan tidigare att tjejer har högre betyg än killar. Här kan alltså finnas en koppling mellan att tjejerna känner en större oro för sina studier och deras bättre betyg. En förklaring till detta samband skulle kunna vara att ett visst mått av oro kan ha det positiva med sig att eleven lägger ner med tid på sina studier. För mycket oro och ängslan påverkar dock resultaten negativt (Rosander, The importance of personalitym IQ and learning approaches Predicting academic preformance, 2012) Resultat per skola 49,5% 45,7% 35,3% 37,6% 41,2% 32,3% 21,1% 22,0% 15,2% inte till viss del På Kattegattgymnasiet oroar sig eleverna minst för sina studier. På Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet finns mer oro och ängslan över studierna. Detta speglar troligtvis den könsfördelning som finns på skolorna där Kattegatt har en majoritet av killar och Sannarp och Sture av tjejer

74 Bilaga 1 Jag upplever ofta oro och ängslan på grund av skolmiljön 15,0% Totalt resultat 5,2% inte delvis 79,7% 79,7 procent av eleverna upplever inte någon oro och ängslan på grund av skolmiljön. 5,2 procent gör dock detta, vilket motsvarar 101 av de svarande eleverna. Till skillnad från oron över studierna finns en relativt liten skillnad mellan könen när det gäller oro över skolmiljön ,9% 80,7% 16,2% 13,8% 5,0% 5,5% Tjej Resultat per kön Kille inte till viss del Resultat per skola 78,8% 81,0% 79,4% 15,5% 14,1% 15,5% 5,7% 4,9% 5,1% inte till viss del Även mellan skolorna så finns det lite skillnad mellan svaren. Detta skulle kunna peka på att även om Kattegattgymnasiets mer slitna lokaler kan påverka elevernas trivsel negativit, så upplever de ingen direkt oro över lokalerna. Vilket är positivt

75 Bilaga 1 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av relationerna till mina kompisar 4,4% 12,1% Totalt resultat 83,6% inte delvis 4,4 procent, eller 84 av eleverna känner ofta oro över relationerna till sina kompisar. En oro som naturligtvis kan komma att påverka resultaten i skolan. 83,6 procent känner dock inte någon sådan oro. Tjejerna oroar sig något mer kring relationerna till sina kompisar än killarna. 10,2 procentenheter färre tjejer än killar upplever ingen oro över detta. Däremot skiljer antalet som instämmer i att de ofta känner oro endast med 0,9 procentenheter ,7% 88,9% 16,6% 4,8% 7,2% 3,9% Tjej Resultat per kön Kille inte till viss del ,8% Resultat per skola 81,1% 82,5% 10,1% 14,1% 12,1% 3,1% 4,8% 5,4% inte till viss del Mellan skolorna så kan vi se att eleverna på Kattegattgymnasiet känner minst oro. Detta kan troligen åter förklaras med könsfördelningen på de olika skolorna

76 Bilaga 1 Jag känner oro och ängslan på grund av något annat 14,0% 9,2% Totalt resultat inte En större andel av eleverna har angett att de ofta känner oro för något annat än de ovan namngeda alternativen. 9,2 procent eller 175 elever har angett att de ofta känner oro av någonting annat. 14,0 procent håller delvis med i påståendet. delvis 76,8% Återigen upplever tjejer mer oro än killar. 11,9 procent av tjejerna är ofta oroliga på grund av något annat, jämfört med 6,3 procent av killarna ,1% 80,6% 15,0% 13,0% 11,9% 6,3% Tjej Resultat per kön Kille inte till viss del Resultat per skola 80,5% 76,0% 72,8% 13,7% 12,9% 15,5% inte 6,6% 8,5% 13,5% till viss del Mellan skolorna finns vissa skillnader gällande de som ofta känner oro för annat än något hemma, sina studier eller relationen till sina kompisar. Sturegymnasiet är den skola där flest elever, 13,5 procent, anger att de ofta känner oro på grund av något annat. På Kattegattgymnasiet är eleverna minst oroliga

77 Bilaga 1 Jag upplever att jag oftast sover bra på nätterna Totalt resultat 13,7% inte I diagrammet till vänster kan vi se att endast 52,3 procent av eleverna upplever att de oftast sover bra på nätterna. 13,7 procent, eller 264 av de svarande eleverna instämmer inte alls i att de oftast får en bra nattsömn. 52,3% 34,0% delvis En större andel killar än tjejer anser att de sover bra på nätterna. Skillnaden är dock inte särskilt stor. 6 5 Resultat per kön 54,4% 50,4% inte 34,8% 33,1% ,8% 12,5% till viss del Tjej Kille Resultat per skola 55,0% 51,0% 50,4% 32,0% 37,4% 32,5% 12,9% 11,6% 17,1% inte till viss del Grovt generaliserat verkar Kattegattgymnasiet eleverna sova bäst, medan Sturegymnasiets eleverna sover sämst. Skillnaden är dock inte större än ca 5 procentenheter

78 Bilaga 1 Jag upplever att jag oftast är utvilad när jag vaknar 25,9% 44,6% Totalt resultat 29,5% inte delvis Endast 25,9 procent eller 499 av eleverna upplever att de oftast är utvilade när de vaknar. Det innebär att ca 74 procent av eleverna upplever att de inte alls eller delvis inte är utvilade när de går till skolan. Dock är frågan ställd på ett sätt som kan ge en något skev bild av verkligenheten. De flesta människor är trötta när de blir väckta av till exempel en väckarklocka, vilket är resultatet av att vara mitt inne i djupsömn. Under kommande år kommer frågan omformuleras till om de känner sig pigga under dagen istället. Det finns inga stora skillnader mellan könen när det gäller upplevelsen av att vara utvilad när de vaknar på morgonen. 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Resultat per kön 44,1% 45,2% 30,5% 28,4% 25,4% 26,4% inte till viss del Tjej Kille 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Resultat per skola 44,4% 45,1% 44,4% 28,7% 26,9% 28,3% 26,6% 31,9% 23,6% inte till viss del Inte heller mellan skolorna finns det några större skillnader i resultatet. Något större andel av Sturegymnasiets elever upplever att de inte är utvilade när de vaknar. 31,9 procent, jämfört med till exempel 28,3 på Sannarpsgymnasiet

79 Bilaga 1 Jag upplever att jag oftast är bra och hälsosamt Totalt resultat 11,2% 51,9 procent av eleverna upplever att de oftast äter bra och hälsosamt. 11,2 procent av eleverna anser inte att deras kost är bra. 51,9% 36,9% inte delvis Det finns inga större skillnader mellan tjejers och killars syn på sina kostvanor. Killarna uppfattar att de äter en något bättre kost än tjejerna. Det kan finnas anledning att ta resultatet med en nypa salt, då det finns genusforskning som pekar på att tjejer överlag är mer kritiska till sig själva än killar är Resultat per kön 50,7% 53,2% 37,9% 35,7% inte till viss del 11,4% 11,1% Tjej Kille Resultat per skola 56,7% 53,1% 44,6% 40,6% 36,0% 34,7% 14,8% 11,0% 8,6% inte till viss del I resultaten mellan skolorna finns det dock större skillnader. Eleverna på Sannarpsgymnasiet upplever i större grad än de andra skolorna att de äter bra och hälsosamt. Möjligen kan en koppling till Sannarps idrottsutbildningar finnas. Mest markant skillnad kan vi se på Sturegymnasiet där endast 44,6 procent av eleverna anser att de ofta äter bra och hälsosamt

80 Bilaga 1 Jag upplever att jag rör på mig regelbundet Totalt resultat 11,8% 58,9 procent av eleverna upplever att de rör på sig regelbundet. Endast 11,8 procent anser att de inte gör det. 58,9% 29,3% inte delvis Det finns inga nämnvärda skillnader mellan de båda könens rörelse och motionsvanor som kan utläsas i enkätsvaren Resultat per kön 58,5% 59,4% ,4% 29,2% 12,1% 11,4% inte till viss del Tjej Kille Resultat per skola 60,2% 63,2% 52,2% 28,4% 28,7% 31,0% 11,4% 16,8% 8,0% inte till viss del Mellan skolorna framkommer här samma resultat som gällande kostvanorna. Sannarpsgymnasiet elever rör sig i större utsträckning regelbundet. Sturegymnasiet sticker ut som den skola med flest elever som inte har för vana att röra på sig regelbundet. Dessa utgör 16,8 procent där, i jämförelse med 8,0 procent på Sannarpsgymnasiet

81 Bilaga 1 Jag upplever att jag oftast har en meningsfull fritid 62,4% Totalt resultat 10,5% 27,1% inte delvis 62,4 procent av eleverna upplever att de oftast har en meningsfull fritid. 10,5 procent anser inte så vara fallet. 27,1 procent har angett att de delvis instämmer med påståendet. Det kan tolkas som att de ibland har en meningsfull fritid och ibland en mindre meningsfull sådan. Resultat per kön 66,8 procent av killarna upplever att de oftast har en meningsfull fritid. 58,3 procent av tjejerna anser samma sak. En förklaring skulle kunna vara att tjejer överlag lägger ner mer tid på sitt skolarbete, och därmed har mindre fritid än killar ,3% 29,8% 11,9% 66,8% 24,2% 9,0% inte till viss del Tjej Kille Resultat per skola 64,0% 61,2% 61,7% 25,6% 27,8% 28,2% 10,4% 11,0% 10,1% inte till viss del När det gäller denna fråga finns det inga nämnvärda skillnader mellan skolorna

82 Bilaga 1 Jag upplever att jag har personer att vänd mig till när jag behöver någon 81,0% Totalt resultat 5,1% 13,8% inte delvis Den stora majoriteten av eleverna har någon att vända sig till när de behöver någon. 81,0 procent instämmer i detta påstående. 5,1 procent anser dock att de inte har det, vilket i faktiska tal utgör 99 elever. Att ha någon att tala med när livet är tufft, är givetvis väldigt viktigt. Det kan också vara en viktig komponent för att livet inte ska känns så tufft. Om denna grundläggande trygghet saknas kan det även komma att påverka skolgången negativit. Resultat per kön Vi kan inte se några större skillnader mellan könen kring detta arbete ,4% 80,6% inte 6 till viss del 13,4% 14,3% 5,2% 5,1% Tjej Kille Resultat skolnivå 81,7% 78,1% 13,8% 15,8% 11,6% 4,6% 6,1% 4,7% 83,8% inte till viss del Inte heller mellan skolorna finns det några stora skillnader i resultatet. Det finns något fler elever på Sannarpsgymnasiet som upplever att de inte har någon att vända sig till när de har det svårt. En förklaring till detta skulle möjligen kunna vara att språkintroduktionen är förlagd där. Flera av de eleverna som går på språkintroduktionen är ensamkommande flyktingbarn där verkligenheten och tryggheten ofta på ett brutalt sätt har ryckts bort under fötterna för 21 78

83 Bilaga 1 dem. Jag har använt narkotika/droger någon gång under det senaste året Totalt resultat 92,0% 8,0% Ja Nej I digrammet till vänster framgår att 8,0 procent av eleverna angett att de använt någon form av narkotika/droger under det senaste året. Det motsvarar 155 personer av de som svarat på enkäten. Det är en problematik som skolorna fortsätter att brottas med. Det kan även finnas ett mörkertal kring denna fråga. Det är inte säkert att alla som använt sig av narkotika känt sig trygga i att svara det, trots att enkäten är anonym. En annan fråga som kan påverka är givetvis elevens tolkning av narkotika/droger. Någon kan tolka in alkohol eller rökning i detta, även om det inte är vad som åsyftats i frågan. En större andel av killarna är tjejerna anger att de använt sig av narkotika/droger under det senaste året. 10,5 procent av killarna och 5,8 procent av tjejerna ,8% Resultat per kön 94,2% 89,5% 10,5% Ja Nej Tjej Kille Resultat per skola 9 94,5% 91,3% 1 5,5% 8,7% Ja Nej Kattegattgymnasiet är den skola där flest har angett att de använt droger under det senaste året, 10,0 procent. Medan samma siffra för Sannarpsgymnasiet, som ligger bäst till, är 5,5 procent. Det går inte se någon större skillnad mellan högskoleförberedande och yrkesprogram. På t.ex. Teknikprogrammet har 11,4 procent av eleverna angett att de använt droger, 6,2 procent på Samhällsvetenskapsprogrammet medan samma siffra är 9,7 på Bygg och anläggningsprogrammet, 5,2 på Vård- och omsorgsprogrammet

84 Bilaga 1 Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Jag känner till skolans likabehandlingsplan 39,1% Totalt resultat 60,9% Ja Nej Det är totalt sett 60,9 procent av eleverna som angett att de känner till skolans likabehandlingsplan. Det ska nämnas att det allra viktigaste inte är att eleverna är väl insatta i planen, utan snarare att skolan har ett aktivt arbete för att förebygga kränkande behandling. Av diagrammet till höger kan vi se att likabehandlingsplanen är mer känd bland tjejer än killar. En förklaring till detta kan möjligen hittas i diagrammet nedan som visar resultaten per skola Resultat per kön 64,5% 56,9% 43,1% 35,5% Ja Nej 1 Tjej Kille Resultat per skola 69,8% 68,4% 53,6% 46,4% 30,2% 31,6% Ja Nej Vi kan se att på Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet är likabehandlingsplanen känd bland 69,8 respektive 68,4 procent av eleverna. På Kattgattgymnasiet är det dock endast 46,4 procent som angett att de känner till likabehandlingsplanen. Eftersom en majoritet av eleverna på Kattegattgymnasiet är killar kan det förklara den skillnad mellan könen som framkom i diagrammet ovan

85 Bilaga 1 Jag har varit utsatt för någon form av kränkande behandling under det senaste året Totalt resultat 5,0% Ja Nej Totalt sett har 95,0 procent av eleverna svarat att de inte blivit utsatta för någon kränkande behandling under det senaste året. 5,0 procent av eleverna har angett att de har blivit kränkta. Det motsvarar 96 elever bland de som svarat på enkäten. Detta kan jämföras med de 7,0 procent som var resultatet i LUPP-enkäten som genomfördes bland åk 2 under hösten ,0% Det finns i princip ingen skillnad mellan de båda könen gällande kränkande behandling. I den mån det förekommer så verkar det vara jämt fördelat mellan tjejer och killar Resultat per kön 94,9% 95,1% Ja Nej 5,1% 4,9% Tjej Kille Resultat per skola 95,6% 95,1% 94,2% 4,4% 4,9% 5,8% Ja Nej Det skiljer sig inte heller något nämnvärt mellan de olika skolorna. Kränkningar verkar finnas på ungefär lika stor nivå på respektive skola. Sturegymnasiet är den skola där flest angett att de blivit utsatta för en kränkning, 5,8 procent (32 st), och Kattegattgymnasiet där minst angett detta, 4,4 procent (31 st). En reflektion kan göras att trots att eleverna på Kattegatt känner till likabehandlingsplanen i betydligt sämre utstäckning än på de andra skolorna så är det ändå den skola som verkar ha minst problem med kränkningar

86 Bilaga 1 Jag har blivit utsatt för en kränkning med anledning av Diagrammen nedan illusterar svaren från de 5,0 procent av eleverna som har angett att de råkat ut för en kränkande behandling under det senaste året Resultat resultat 13,7% 10,5% 12,6% 12,6% 16,8% 14,7% 73,7% 1,1% Av de diskrimineringsformer som finns med i diskrimineringslagen så är religion eller annan trosuppfattning den vanligaste formen av diskriminering, med 20,0 procent (19 st) bland de som angett att de blivit kränkta under det senaste året. Därefter kommer enticitet med 16,8 procent (16 st). Den absolut vanligaste formen är dock någon form av kränkning, som inte knyts till någon av diskrimineringsgrunderna. Resultat per kön ,0% 15,6% 17,8% 17,8% 22,2% 17,8% 13,3% 12,0% 12,0% 8,0% 8,0% 8,0% 88,0% 57,8% Tjej Kille I diagrammet ovan så kan vi se att det förekommer vissa skillnader mellan könen när det gäller kränkning. Notera att tjejerna som angett att de varit utsatta för en kräkning är 50 st och killar 45 st. Ett fåtal individer kan därmed få ett stort genomslag i procent. Killarna upplever sig mer kränkta utifrån de olika diskrimineringsgrunderna i alla fall med undantag för religion eller annan trosuppfattning. Tjejerna har istället i betydligt större grad angett att de blivit utsatta av någon annan form av kränkning

87 Bilaga 1 Resultaten skiljer sig något åt mellan de olika skolorna. Detta kan delvis bero på den könsfördelning som finns på respektive skola Resultat Kattegattgymnaseit 19,4% 19,4% 22,6% 12,9% 12,9% 16,1% 9,7% 64,5% Vi kan se att kön är en vanligare anledning till kränkning på Kattegattgymnasiet. Om en jämförelse görs med diagrammet med resultat per kön så ser vi att det är killar som upplever sig mest diskriminerade på grund av kön. Utöver det sticker etnicitet och ursprung ut på Kattegattgymnasiet i förhållande till de andra skolorna. Sannarpsgymnasiet ligger ganska nära snittet i kommunen. Religion eller annan trosuppfattning är den vanligaste formen av kränkning, utöver alternativet annan kränkning vilket är absolut vanligast med 78,1 procent (25 st) Resultat Sannarpsgymnasiet 21,9% 9,4% 9,4% 12,5% 15,6% 9,4% 9,4% 78,1% Resultat Sturegymnasiet 18,8% 18,8% 18,8% 12,5% 9,4% 12,5% 12,5% 78,1% På Sturegymnasiet sticker Funktionshinder/handikapp ut i förhållande till de övriga skolorna. 6 elever har svarat att de varit utsatta på grund av det. Även ålder är en vanligare anledning till kränkning är på de andra skolorna

88 Bilaga 1 När jag har blivit kränkt har jag blivit utsatt av På grund av ett fel vid genomförandet av enkäten så har eleverna endast haft möjlighet att klicka i ett av de två svaren. Meningen var att de skulle kunna välja båda två. Elever som varit utsatta av både elever och personal har därmed tvingats att välja mellan dessa två alternativ. 65,6% Totalt resultat 34,4% Personal på skolan Annan elev 65,6 procent (63 st) av de elever som svarat att de varit utsatta för någon form av kränkning under det senaste året har angett att de blivit utsatta av en annan elev. 34,4 procent (33 st) menar dock att de blivit utsatta av personal. Även med hänsyn till att personers tolkningar av kränkning kan vara väldigt olika så är det en anmärkningsvärd hög andel som angett att de varit utsatta av personal. Killar anser till en större del att de varit utsatt av personal än tjejer. 42,2 procent (19 st) av killarna har angett att de blivit kränkta av personal, medan 27,5 procent av tjejerna (14 st) har svarat samma sak Resultat per kön 72,5% 57,8% 42,2% Personal på skolan 27,5% Annan elev Tjej Kille ,6% 48,4% Resultat per skola 69,7% 78,1% 30,3% 21,9% Personal på skolan Annan elev Det finns stora skillnader mellan skolorna. På Kattegattgymnasiet uppger mer än hälften, 51,6 procent (16 st) att de blivit kränkta av personal på skolan. De kan delvis förklara könsskillnaderna i föregående diagram. På Sturegymnasiet är samma siffra 21,9 procent (7 st), där har kränkningarna istället skett av andra elever. På Sannarpsgymnasiet har 30,3 procent (10 st) angett att de blivit kränkta av personal och 69,7 procent (23 st) att de blivit kränkta av andra elever

89 Bilaga 1 Plats för kränkning Totalt resultat ,5% 24,0% 37,5% 34,4% 17,7% 36,5% 19,8% Den vanligaste platsen för kränkning är i klassrummet. 63,5 procent (61 st) av de elever som svarat att de varit utsatt för en kräkning har svarat att de blivit utsatta där. Därefter följer på skolgården och sedan via sms/internet. Annat ställe på skolan är också vanligt. Resultat per kön ,8% 66,7% 53,3% 5 37,8% 42,2% 37,3% 35,6% ,8% 23,5% 27,5% 9,8% 26,7% 15,7% 24,4% Tjej Kille Det finns skillnader i resultaten mellan könen. Killar har i större grad angett fler platser där de blivit utsatta än tjejer. Matsalen, skolgården, annat ställe på skolan och till och från skolan är ställen där killar blir utsatta i betydligt större utsträckning än tjejer, enligt enkätsvaren

90 Bilaga 1 8 Resultat per skola ,7% 60,6% 62,5% i klassrummet ,9% 39,4% 32,3% 33,3% 29,0% 29,0% 25,8% 25,8% 27,3% 21,2% 18,2% 46,9% 40,6% 34,4% 28,1% 18,8% i matsalen på skolgården annat ställe på skolan till och från skolan via SMS/Internet annat ställe 1 9,1% 9,4% Kattegattgymnasiet Sannarpsgymnasiet Sturegymnasiet Skillnader i resultat mellan skolorna är inte lika markant. På Sturegymnasiet blir elever till större del utsatta på skolgården, vilket troligen kan förklaras att skolan är förlagd i olika byggnader och har ett campusområde som är mer svåröverskådligt än de andra skolorna. Kräkning via sms/internet verkar vara vanligare för eleverna på Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet i förhållande till Sannarpsgymnasiet. Kräkningar till och från skolan lika så

91 Bilaga 1 Undervisningens och utbildningen kvalité I denna del har vi försökt att ställa frågor som ska peka på undervisningens kvalité. Frågorna försöker bland annat fånga upp om undervisningen är formativ och entreprenöriell. Mina lärare informerar mig löpande om hur jag ligger till i kursen Frågan är ställd för att fånga upp 30,1% Totalt resultat 48,9% 21,0% inte delvis vissa delar kring ett formativt lärande. I en formativ undervisning ger lärare hela tiden sina elever information om hur eleven ligger till i kursen, i förhållande till målen. Detta med syfte att eleven ska kunna veta vad den behöver göra för att nå längre i sin kunskapsinhämtning. Vi kan se att 30,1 procent av eleverna instämmer i påståendet, medan 21,0 procent av eleverna inte instämmer alls i detta. Majoriteten av eleverna har svarat instämmer delvis, vilket kan tolkas som att de har lärare som gör detta till en varierande grad. Forskning visar att formativ bedömning, även kallat bedömning för lärande (BFL), är ett sätt att nå högre måluppfyllelse för eleverna (Hattie, Visible Learning 2009, Håkanssons och Sundbergs Utmärkt undervisning 2012). I diagrammet till höger kan vi se att det inte är några större skillnader mellan killars och tjejers uppfattning av lärarnas information om hur de ligger till i kurserna Resultat per kön 51,8% 45,7% 28,5% 31,8% inte 19,7% 22,5% till viss del Tjej Kille Resultat per skola 51,5% 50,2% 45,4% 26,0% 28,6% 32,0% 29,6% 20,2% 16,5% inte till viss del Däremot kan vi se en viss skillnad mellan de olika enheterna. Sannarpsgymnasiet har minst andel elever som angett att de inte tycker att de får information om hur de ligger till i kurserna, endast 16,5 procent. På Kattegattgymnasiet har 9,5 procentenheter fler svarat samma sak. Sannarpsgymnasiet har också störst andel elever som anser att de får kontinuerlig information om hur de ligger till i kurserna med 32,0 procent

92 Bilaga 1 Mina lärare talar om vad jag behöver göra för att lära mig mer 30,8% Totalt resultat 23,5% inte delvis 45,7% Även denna fråga försöker att fånga en del i den formativa bedömningen/bfl. Forskning visar att för att elever ska lära sig mer så räcker det inte att de får information om hur de ligger till i förhållande till målen. När de väl vet detta behöver de också får information om vad de behöver göra för att nå nästa del i sin kunskapsinhämtning, eller för att nå nästa betygssteg. 30,8 procent av eleverna anser att deras lärare talar om vad de behöver göra för att lära sig mer. 23,5 procent anger dock att deras lärare inte gör det. 45,7 procent av elever upplever att deras lärare delvis gör detta. Detta kan tolkas som att lärarna gör detta i viss utsträckning, eller att vissa lärare gör det och vissa inte gör det. Här kan vi se en viss skillnad mellan könen. Killarna anser till en större del än tjejerna att de får information om vad de behöver göra för att lära sig mer. Möjligen kan detta ha att göra med att tjejer i större grad oroar sig över sina studier, och kanske därmed upplever ett större behov av feedback från lärarna kring vad de behöver göra för att lära sig mer och nå ett högre betyg. 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Resultat per kön 46,8% 44,4% 34,9% 26,1% 27,1% 20,7% Tjej Kille inte till viss del Resultat per skola 45,8% 46,3% 44,8% 29,4% 31,8% 31,2% 24,8% 21,9% 24,0% inte till viss del Mellan skolorna finns det relativt små skillnader gällande denna fråga. Vi kan se att detta kan bli bättre på alla enheterna

93 Bilaga 1 Mina lärare använder olika undervisningsmetoder inom en och samma kurs 39,3% Totalt resultat 12,9% inte delvis 47,8% Elever lär sig på flera olika sätt. För att kunna möte elevers olika lärostilar behöver lärare undervisa med flera olika metoder inom samma kurs. Resultaten tyder på att eleverna upplever att majoriteten av deras lärare också har en varierad undervisningsform. 39,3 procent instämmer och 47,8 procent instämmer delvis. Bara 12,9 procent instämmer inte alls. Skillnaderna mellan könen är i denna fråga näst intill obefintlig. 6 Resultat per kön ,0% 47,6% 39,2% 39,5% 12,8% 12,9% inte till viss del Tjej Kille Resultat per skola 50,2% 47,8% 44,8% 39,9% 42,2% 36,6% 13,2% 12,4% 13,0% inte till viss del Det finns en lite större skillnad mellan skolorna. Störst är andelen elever som anser att deras lärare använder sig av flera olika undervisningsmetoder under samma kurs på Sturegymnasiet med 42,2 procent. Därefter kommer Sannarpsgymnasiet och sedan Kattegattgymnasiet. Andelen som anser att lärarna inte har varierande undervisningsmetoder är dock ungefär lika stor på respektive enhet

94 Bilaga 1 Jag upplever att undervinsingen är anpassad efter vad jag kan 34,0% Totalt resultat 17,9% inte delvis 48,2% En annan viktig komponent i det formativa bedömningen är att ständigt stämma av vart eleven befinner sig i lärandet och anpassa undervinsingen efter det. 34,0 procent av eleverna upplever att lärarna anpassar undervinsingen efter vad de kan. 48,2 procent anser att det delvis är så, medan 17,9 procent inte tycker att det är så alls. I diagrammet till höger kan vi se att killar överlag instämmer mer med att undervisingen är anpassade efter vad de kan, än tjejer gör. 36,3 procent av killarna har svarat att de instämmer, medan 31,8 procent av tjejerna svarat samma sak. Däremot är det en något större andel killar som angett att de inte instämmer också, med 19,0 procent jämfört med flickornas 16, Resultat per kön 51,3% 44,7% 36,3% 31,8% inte till viss del 16,9% 19,0% Tjej Kille Resultat per skola 45,0% 49,4% 50,7% 34,9% 34,7% 31,9% 20,2% 15,9% 17,3% inte till viss del Det finns inga större skillnader mellan de olika skolorna. På Kattegattgymnasiet är det något större andel av eleverna som anser att undervisningen inte utgår från vad de kan, med 20,2 procent, vilket kan jämföras med Sannarpsgymnasiet siffra på 15,9 procent

95 Bilaga 1 Mina lärare uppmuntrar mig att lära mig mera 41,1% Totalt resultat 15,6% 43,3% inte delvis Uppmuntran och förväntningar har stor påverkan på elevers studieresultat. Vi kan se att 41,1 procent av eleverna svarat att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. 43,3 procent instämmer delvis medan 15,6 procent angett att lärarna inte uppmuntrar dem att lära sig mer. Den sista kategorin borde vara mindre då lärandet trots allt är lärarens kärnuppdrag. En möjlig förklaring kan vara att det finns ett stort fokus på att få alla elever att få ett godkänt betyg. Vissa elever som strävar efter att nå längre kanske kan känna att de inte får den uppmärksamhet och uppmuntran de skulle vilja från sina lärare. Vi kan se att det finns en skillnad mellan könen. Killar anger i större grad än tjejer att de instämmer med att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. 44,7 procent av killarna jämfört med 37,8 procent av tjejerna. Trots detta har tjejer generellt sett bättre betyg än killarna. Möjligen så lägger lärare ner mer tid på att uppmuntra killar, då det finns fler av dem som riskerar att inte nå målen Resultat per kön 46,5% 37,8% 44,7% 39,7% inte 15,7% 15,5% till viss del Tjej Kille 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Resultat per skola 44,0% 40,4% 42,4% 43,0% 43,5% 39,7% 15,6% 14,6% 16,8% inte till viss del Mellan skolorna finns det ingen större spridning. Störst andel av de som instämmer med påståendet hittar vi på Sannarpsgymnasiet. Hela området får ses som ett utvecklingsområde för alla skolorna. Önskan är givetvis att de gröna staplarna ska bli markant högre

96 Bilaga 1 Mina lärare uppmuntrar mig att samarbeta med andra elever för att lära mig mer 35,8% Totalt resultat 19,3% 44,9% inte delvis I enkäten har vi försökt att ställa frågor kring de entreprenöriella kompetenser som eleverna enligt styrdokumenten ska tillskansa sig. Samarbete mellan elever, kontakter med omvärlden, kreativitet, problemlösning, att misslyckanden ses som en naturlig del i lärprocessen är saker som vi försökt komma åt med följande frågor. 35,8 procent av eleverna har svarat att deras lärare uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer. 19,3 procent har dock angett att lärarna inte uppmuntrar detta samarbete, vilket är en rätt hög siffra. När vi tittar på den könsuppdelade statistiken så kan vi se att killar överlag i något större grad anser att lärarna uppmuntrar eleverna till samarbete för att lära sig mer. Samtidigt är det även en något större andel killar än tjejer som anser att så inte är fallet Resultat per kön 46,9% 42,7% 34,3% 37,4% inte 18,8% till viss del Tjej Kille 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Resultat per skola 47,6% 47,1% 40,5% 38,3% 33,8% 35,0% 21,2% 18,6% 17,9% inte till viss del Vi kan se att störst andel av eleverna som upplever att deras lärare uppmuntrar till sammarbete finns på Kattegattgymnasiet. Därefter kommer Sturegymnasiet och sedan Sannarpsgymnasiet. Samtidigt har Kattegattgymnasiet också störst andel av sina elever som anser att deras lärare inte uppmuntrar att det sker ett samarbete. Det finns här en skillnad mellan de olika programmen, vilket är en förklaring till detta blandade resultat

97 Bilaga 1 Mina lärare uppmuntrar mig att använda kontakter med omvärlden i undervisningen Totalt resultat 22,6% 33,2% inte delvis 44,2% Endast 22,6 procent av eleverna instämmer i att deras lärare uppmuntrar dem att använda kontakter med omvärlden i undervisningen. En tredjedel, 33,2 procent, anger att de inte alls instämmer med påståendet. Här finns en klar förbättringspotential för förvaltningen som helhet. I materialet som finns på programnivå så ser vi att dessa siffror är något bättre på yrkesprogrammen/yrkesförberedande programmen än på de högskoleförberedande/studieförberedande. Detta kan vara naturligt med tanke på att det där är obligatoriskt med arbetsplatsförlagt lärande (APL) på yrkesprogrammen. Det finns inga markanta skillnader mellan tjejers och killars syn på denna fråga. Något större andel killar än tjejer instämmer i påståendet, 24,0 procent jämfört med 21,2 procent. 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Resultat per kön 45,3% 43,0% 33,4% 33,0% 21,2% 24,0% inte till viss del Tjej Kille 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Resultat per skola 41,8% 47,2% 43,7% 34,6% 31,7% 33,4% 23,6% 21,1% 22,9% inte till viss del Det finns inte heller några större skillnader mellan de olika skolorna

98 Bilaga 1 Mina lärare uppmuntrar mig att komma med flera olika lösningar på ett problem under lektionerna 30,1% Totalt resultat 22,2% inte delvis 47,7% 30,1 procent av eleverna instämmer med att deras lärare uppmuntrar dem att komma med flera olika lösningar på ett problem under lektionerna. 22,2 procent instämmer inte i detta. 47,7 procent av eleverna instämmer delvis, vilket troligen pekar på att de har vissa lärare som gör det och vissa som inte gör det. I vissa fall kan det vara naturligt att det inte finns mer än ett svar på en fråga. Och ibland kan det ju givetvis vara så att det bara finns en lösning på detta svar. Men ofta går det troligtvis att hitta flera vägar till rätt svar. Om vi ska få elever som är problemlösare, vilket arbetslivet efterfrågar, är det viktigt att de får träna på detta under sin gymnasietid. I diagrammet till höger kan vi se att 31,6 procent av killarna instämmer i påståendet, medan det är 28,7 av tjejerna. Det finns inga större skillnader mellan könen när det gäller frågan att komma med flera olika lösningar på problem med andra ord ,2% Resultat per kön 46,0% 31,6% 28,7% 22,1% 22,4% inte till viss del Tjej Kille Resultat per skola 49,4% 46,1% 47,7% 32,1% 28,7% 29,1% 21,8% 21,9% 23,3% inte till viss del Inte heller mellan skolorna kan vi se några markanta skillnader. På Kattegattgymnasiet har störst andel elever angett att deras lärare uppmuntrar dem att komma med flera olika lösningar på ett problem. 32,1 procent, sedan följer Sturegymnasiet med 29,1 procent och Sannarpsgymnasiet med 28,7 procent

99 Bilaga 1 Jag får möjlighet att vara kreativ och komma med egna idéer på lektionerna 36,4% Totalt resultat 18,8% inte En något större andel av eleverna upplever att de får vara kreativa och komma med egna idéer på lektionerna. 36,4 procent instämmer i detta och 44,8 procent instämmer delvis. 18,8 procent instämmer dock inte alls. delvis 44,8% Det finns inga större skillnader mellan könen kring denna fråga. Något större andel killar instämmer i påståendet än tjejer, men det rör sig om en skillnad på 2,4 procentenheter. 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Resultar per kön 46,1% 43,3% 35,3% 37,7% inte 18,6% 19,0% till viss del Tjej Kille 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Resultat per skola 43,5% 47,3% 43,3% 42,8% 36,1% 31,5% 20,3% 21,1% 13,9% inte till viss del Gällande möjligheten att vara kreativ och komma med egna idéer på lektionerna så kan vi se variationer mellan skolorna. På Sturegymnasiet har 42,8 procent av eleverna svarat att de får vara det, på Kattegattgymnasiet har 36,1 procent av eleverna svarat detsamma och på Sannarpsgymnasiet 31,5 procent. Möjligen kan en förklaring ligga i Sturegymnasiet programstruktur, då mer än hälften av eleverna på skolan går på det Estetiska programmet. Ett program som är nära förknippat med kreativitet

100 Bilaga 1 Jag är rädd för att svara fel på lektionerna 20,7% 25,8% Totalt resultat 53,5% inte delvis En viktig del i lärprocessen är att göra misstag och sedan lära sig av det. För att utveckla nya innovativa sätt och saker behöver det också finnas en kultur där det är OK att misslyckas. 20,7 procent av eleverna har dock svarat att de är rädda för att svara fel på lektionerna. Slår vi ihop de som svarat att de delvis är rädda att svara fel på lektionerna så får vi 46,5 procent. Detta får ses som ett utvecklingsområde för förvaltningen som helhet. Vi kan se att en större andel av tjejerna än killarna är rädda för att svara fel på Resultat per kön lektionerna. En möjlig förklaring är att tjejer, generellt sett, i större grad än killar 7 jagar höga betyg och att de är rädda att 60,5% om de svarar fel så kommer det att 6 påverka betygen negativt. Flera lärare 5 47,1% vittnar om att eleverna vill svara rätt och försöker säga det som de upplever att inte läraren vill höra i jakten på goda betyg. 27,9% Om det är på detta vis pekar det på en 3 25,0% 23,5% till viss del annan viktig fråga, vilken kunskapssyn 16,1% som vi själva och eleverna har. Är gymnasieskolan till för ett långsiktigt 1 lärande, eller är fokus mer kortsiktigt på betyg där kunskaperna inte sitter kvar så Tjej Kille långt efter kursen är genomförd? Mer fokus på ett långsiktigt lärande där en naturlig del är att begå misstag och lära av det leder troligen till högre betyg. Därför är det även viktigt att ha ingående diskussioner om syftet med utbildningen med eleverna Resultat per skola 55,9% 55,4% 49,4% 28,9% 24,0% 24,2% 20,1% 21,7% 20,4% inte till viss del Det finns inga större skillnader mellan skolorna. På Sannarpsgymnasiet är det dock något fler elever som svarat att de helt eller delvis är rädda att svara fel på lektionerna. Här är summan 50,6 procent. Överlag är det färre elever som är rädda att svara fel på lektionerna på yrkesprogrammen än på de högskoleförberedande programmen

101 Bilaga 1 Jag förstår hur jag kan använda det jag lär mig i skolan utanför skolan 41,4% Totalt resultat 15,6% inte delvis 43,0% En viktig faktor till att känna motivation för sitt skolarbete är att förstå relevansen av det eleven lär sig. 41,4 procent av eleverna instämmer i påståendet att de förstår vad de kan använda det de lär sig i skolan i ett sammanhang utanför skolan. 15,6 procent av eleverna förstår inte hur de ska använda det som de lär sig i skolan. Det finns risk att skolan kan kännas rätt meningslös för dessa elever. Att 84,4 procent instämmer eller delvis instämmer är dock ett gott resultat. Något större andel killar än tjejer förstår inte hur de ska använda de kunskaper de får i skolan utanför skolan. Det rör sig dock endast om en skillnad på 2,8 procentenheter. 5 Resultat per kön 45,7% 42,9% 40,1% 40,1% 3 inte 1 14,2% 17,0% till viss del Tjej Kille 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Resultat per skola 45,8% 45,2% 41,5% 41,2% 41,7% 37,7% 16,5% 13,5% 16,8% inte till viss del Störst andel elever förstår hur de ska använda det de lär sig i skolan utanför skolan på Sannarpsgymnasiet med 45,2 procent. Där efter följer Sturegymnasiet med 41,5 procent och sedan Kattegattgymnasiet med 37,7 procent

102 Bilaga 1 Jag märker att mina lärare samarbetar kring min utbildning 32,0% Totalt resultat 22,5% inte delvis 45,5% 32,0 procent av eleverna anser att deras lärare samarbetar kring deras utbildning och 45,5 procent att de delvis gör det. 22,5 procent, över en femtedel, anser att lärarna inte gör det. Visst samarbete kan naturligtvis förekomma mellan lärarna utan att eleverna ser detta. Lärares samarbete kring utbildningen kan vara viktig för att se till att eleverna har en dräglig arbetssituation. Forskning visar även att samarbete och kollegialt lärande mellan lärare är en viktig faktor för att främja elevernas måluppfyllelse. Det finns inga större skillnader mellan könen gällande om eleverna upplever att deras lärare samarbetar kring deras utbildning. 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 44,3% 32,8% 22,8% 22,1% Tjej Resultat per kön 46,8% Kille 31,1% inte till viss del 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Resultat per skola 46,4% 47,6% 41,9% 35,4% 3 31,3% 23,6% 21,1% 22,7% inte till viss del Sturegymnasiet är den skola där flest elever instämmer i att deras lärare samarbetar. Där instämmer 35,4 procent av eleverna i påståendet, medan samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 31,3 procent och Kattegattgymnasiet är 30,0 procent. Eleverna som inte alls håller med är dock ungefär samma mellan de olika skolorna

103 Bilaga 1 Mina lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter 38,2% Totalt resultat 21,8% inte delvis 40,1% 38,2 procent av eleverna instämmer i att deras lärare samornar prov och inlämningsuppgifter och 40,1 procent instämmer delvis. 21,8 procent anser dock att de inte gör det. Att ha flera inlämningsuppgifter och prov samtidigt kan givetvis leda till stress och en mycket pressad arbetssituation för eleverna. Det kan också leda till att eleverna tvingas prioritera vilka kurser som de ska lägga mest energi på. Killar upplever i något större grad än tjejer att deras lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter. Skillnaden rör sig om ca 4 procentenheter. Generellt sett har möjligen tjejer något högre krav på sig själva att prestera bra i alla kurser, och upplever det som mer stressande när de får flera uppgifter och prov samtidigt. Det kan vara så att de då är mindre benägna att prioritera mellan kurserna och då upplever det som ett större problem när lärare inte samordnar sig. 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 23,1% 40,7% 39,4% 40,3% 36,2% Tjej Resultat per kön 20,3% Kille inte till viss del 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Resultat per skola 40,8% 40,3% 39,4% 38,4% 36,9% 38,8% 20,8% 22,8% 21,8% inte till viss del Det finns små skillnader mellan de olika skolorna. På Sturegymnasiet är det störst andel elever som upplever att deras lärare samordnar prov och arbetsuppgifter, med 39,4 procent. Därefter kommer Kattegattgymnasiet med 38,4 procent och Sannarpsgymnasiet med 36,9 procent

104 Bilaga 1 Arbetsbördan är rimlig och jämn över tid 24,6% Totalt resultat 27,8% inte delvis 47,6% En fjärdedel av eleverna instämmer i att arbetsbördan är rimlig och jämn över tid, 24,6 procent. 27,8 procent av eleverna instämmer inte i detta påstående. Över en fjärdedel av gymnasieleverna upplever därmed själva att det har en tuff arbetssituation. 47,6 procent av eleverna upplever att de delvis har en rimlig arbetsbörda och att den är jämn över tid. En allt för pressad arbetsbörda kan leda till negativ stress för eleverna, vilket kan påverka kunskapsresultaten negativit. Dessutom kan för mycket stress givetvis ha negativa hälsoaspekter på ungdomar, precis som på vuxna. En större andel killar än tjejer upplever att arbetsbördan är rimlig och jämn. 27,5 procent av killarna, jämfört med 22,0 procent av tjejerna. 29,1 procent av tjejerna håller inte med, jämfört med 26,4 procent av killarna. Eftersom vi vet att tjejer överlag har något högre ambitioner med sina studier är denna skillnad inte särskilt märklig. Önskvärt vore givetvis att alla elever upplevde arbetsbörden som relativit rimlig och jämn Resultat per kön 48,9% 46,1% 29,1% inte 26,4% 27,5% 22,0% till viss del Tjej Kille Resultat per skola 47,5% 47,2% 48,2% 31,1% 26,9% 25,6% 24,9% 26,9% 21,7% inte till viss del En viss skillnad finns mellan skolorna. Sannarpsgymnasiet sticker ut där en större andel av eleverna, 31,1 procent, anser att arbetsbördan inte är rimlig. Eleverna på Sturegymnasiet är de som till störst andel anser att deras arbetssituation är OK

105 Bilaga 1 Jag upplever att mina lärare sätter rättvisa betyg på mina kunskaper 44,8% Totalt resultat 14,4% 40,8% inte delvis Att sätta betyg är något som är svårt och ett i slutändan subjektiv arbete. Det viktiga är givetvis att eleven bedöms efter kunskapsmålen, och inte efter personliga egenskaper. Läraren har här total suveränitet. Rektor kan endast ändra ett betyg om det är uppenbart felaktigt. Med tanke på komplexiteten i betygssättningen och att eleven är väldigt utlämnad till respektive lärare är det positivt att 44,8 procent av eleverna instämmer i att de upplever att lärare sätter rättvisabetyg på deras kunskaper. 40,8 procent håller delvis med och bara 14,4 procent håller inte alls med. Tjejer upplever i större grad än killarna att deras lärare sätter rättvisa betyg. En förklaring kan givetvis vara att de i större grad än killarna får högre betyg i många kurser. Det är kanske lättare att var nöjd med lärarens betygssättning med ett högt betyg, än ett lägre. Det kan också vara så att tjejer är mer villiga att jobba hårt för sina betyg än killar, och därmed upplever betygssättningen som mer rättvis när den väl sker. Skillnaden är dock inte mer än några procentenheter ,0% 46,1% 41,9% Tjej Resultat per kön 16,9% 43,4% 39,6% Kille inte till viss del 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Resultat per skola 46,4% 42,9% 42,9% 45,3% 42,2% 37,7% 15,9% 14,3% 12,5% inte till viss del Kattegattgymnasiet har både störst andel elever som håller med och störst andel som inte håller med om att deras lärare sätter rättvisa betyg på deras kunskaper. Skillnaderna mellan skolorna är dock relativt liten

106 Bilaga 1 Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen Jag har fått det stöd jag behöver för att få ett godkänt betyg i alla ämnen 59,0% Totalt resultat 12,1% inte 28,8% delvis 59,0 procent av eleverna upplever att de har fått det stöd de behöver för att få ett godkänt betyg i alla ämnen. 28,8 procent håller delvis med, medan 12,1 procent anser att de inte alls fått det stöd de behöver. Målet är givetvis att öka andelen elever som anser att de fått det stöd som de behöver. Detta är angeläget för att nå en högre måluppfyllese och få fler elever att klara gymnasieskolan. Det finns inga större skillnader mellan könen gällande denna frågeställning. Något större andel tjejer anser sig inte ha fått det stöd de behöver för att få ett godkänt betyg jämfört med killarna ,4% 58,7% 59,4% 27,9% 29,9% Tjej Resultat per kön 10,7% Kille inte till viss del Resultat per skola 61,3% 58,8% 56,5% 27,7% 28,7% 30,3% 11,0% 12,5% 13,2% inte till viss del På Kattegattgymnasiet anser störst andel elever att de fått den hjälp de behöver för att få ett godkänt betyg i alla ämnen, 61,3 procent. Därefter kommer Sannarpsgymnasiet på 58,8 procent och sedan Sturegymnasiet på 56,5 procent. Stödorganisationerna på såväl Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet är under omorganisation, vilket förhoppningsvis kan leda till ökade siffror för dessa skolor kommande år

107 Bilaga 1 Jag har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få ett godkänt betyg i alla ämnen 69,2% Totalt resultat 30,8% Ja Nej 30,8 procent av de elever som svarat på enkäten har angett att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få ett godkänt betyg i alla ämnen. Det är troligt att en del elever här även tolkat in stöd som den ordinarie läraren har gett dem utanför lektionstid. Detta då det på flera program är fler elever som svarat att de får stöd utanför ordinarie undervisning än de som får stöd i form av t.ex. specialpedagog. Detta är positivt då stöd i möjligaste mån bör ske så nära den ordinarie undervisningen som möjligt. Det finns ingen större skillnad mellan tjejer och killar gällande andelen som får stöd. En liten större andel killar får stöd, 31,9 procent i förhållande till tjejernas 29,8 procent Resultat per kön 70,2% 68,1% ,8% 31,9% Ja Nej 1 Tjej Kille Resultat per skola 72,7% 69,5% 64,4% 35,6% 30,5% 27,3% Kattegattgymnasiet Sannarpsgymnasiet Sturegymnasiet Ja Nej På Sturegymnasiet har störst andel av eleverna fått stöd utanför den ordinarie undervinsingen för att få ett godkänt betyg i alla ämnen med 35,6 procent. Därefter följer Sannarpsgymnasiet med 30,5 procent och sedan Kattegattgymnasiet. En reservation här är att Kattegattgymnasiet var den skola med lägst svarfrekvens. Möjligen skulle det kunna påverka resultatet något, men då handlar det om någon enskild procentenhet

108 Bilaga 1 Jag skulle behöva stöd utanför ordinarie undervisning för att nå ett godkänt betyg i alla ämnen Totalt resultat 15,8% Ja Nej Av de elever som svarat att de idag inte får stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få ett godkänt betyg i alla ämnen har 15,8 procent svarat att de skulle behöva det. Det motsvarar 211 av de svarande eleverna. 84,2% En högre andel av tjejerna anser att de skulle behöva stöd än killarna, 18,6 procent jämfört med 12,6 procent. En intressant frågeställning blir då, får killare tillgång till mer stöd än tjejer? Och varför är det i så fall på det sättet? Resultat per kön 81,4% 87,4% 18,6% 12,6% Tjej Kille Ja Nej Resultat per skola 89,6% 79,7% 82,4% 10,4% 20,3% 17,6% Ja Nej Det finns skillnader mellan skolorna när det gäller andelen elever som anser sig ha behov av stöd, men inte får det idag. På Sannarpsgymnasiet är det 1 av 5 elever, 20,3 procent. På Sturegymnasiet är det 17,6 procent och på Kattegattgymnasiet är det 10,4 procent. Här finns med andra ord stöd för den omorganisering av stödet som sker på Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. En modell som mer efterliknar den som finns på Kattegattgymnasiet där merparten av stödet sker i klassrummet

109 Bilaga 1 Jag har fått vara med och påverka hur och var stödet ska ges 27,3% Totalt resultat Av de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få ett godkänt betyg i alla ämnen så har 72,7 procent också svarat att de har fått vara med och påverka stödets utformning. Ja Nej 72,7% Något större andel tjejer än killar anser att det har fått vara med och påverka stödets utformning, 74,3 procent av tjejerna, jämfört med 71,1 procent av killarna Resultat per kön 74,3% 71,1% 28,9% 25,7% Ja Nej 1 Tjej Kille Resultat per skola 70,8% 76,1% 71,1% 29,2% 23,9% 28,9% Ja Nej Det finns en viss skillnad mellan skolorna gällande elevernas påverkan på stödet. På Sannarpsgymnasiet upplever störst andel av eleverna att de fått vara med att påverka stödet, 76,1 procent. Något som bör tas med i översynen av stödet där. På Sturegymnasiet är siffran 71,1 procent och på Kattegattgymnasiet 70,8 procent

110 Bilaga 1 Jag har fått stöd av Totalt resultat 69,6% 27,5% 28,7% Ordinarie lärare Specialpedagog Annan Bland de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få ett godkänt betyg i alla ämnen är den vanligaste formen av stöd av den egna läraren, 69,6 procent har angett det. 27,5 procent har angett att de fått stöd av specialpedagog och 28,7 procent att de fått stöd av någon annan. Vi kan se vissa skillnader mellan könen. En större andel killar än tjejer har angett att de fått stöd av den ordinarie läraren. 72,2 procent jämfört med 67,0 procent. En större andel av tjejerna har istället angivit att de fått stöd av specialpedagog och av någon annan ,0% 72,2% 30,3% 26,5% 28,5% 27,1% Tjej Resultat per kön Kille Ordinarie lärare Specialpedagog Annan Resultat per skola 67,6% 70,6% 70,4% 25,5% 29,8% 28,4% 28,6% 32,8% 23,9% Ordinarie lärare Specialpedagog Annan Skillnaderna är inte stora mellan skolorna. Andelen som angett att de fått stöd av specialpedagog på Kattegattgymnasiet är något lägre än på de andra två skolorna. Detta kan ha att göra med att specialpedagogerna där ger sitt stöd till en eller flera elever i klassrummet, och då blir mer som en extra lärare. Det är inte säkert att eleverna ser detta som ett stöd i klassrummet. Å andra sidan är skillnaden bara ca 3 procentenheter

111 Bilaga 1 När jag har fått mitt stöd har det varit 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 39,9% Tillsammans med min klass 16,4% Ensam tillsammans med specialpedagog Totalt resultat 21,9% 35,6% 16,9% Ensam I särskild grupp Annat De flesta av eleverna har fått sitt stöd tillsammans med sin klass, 39,9 procent. I särskilt grupp är det näst vanligaste med 35,6 procent. Ensam är också en vanlig form med 21,9 procent. Ensam tillsammans med specialpedagog är endast 16,4 procent. 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Resultat per kön 45,1% 38,3% 34,9% 32,9% 21,4% 22,4% 19,3% 17,8% 14,9% 14,3% Tjej Kille Tillsammans med min klass Ensam tillsammans med specialpedagog Ensam I särskild grupp Annat Vi kan se vissa skillnader mellan könen. En större del av killarna har angett att de har fått sitt stöd tillsammans med sin klass. 45,1 procent jämfört med tjejernas 34,9 procent. Möjligen kan detta att ha att göra med stödets utformning på Kattegattgymnasiet, där det också finns flest killar. Fler tjejer än killar har fått stöd i särskild grupp, 38,3 respektive 32,9 procent

112 Bilaga 1 Resultat per skola 5 47,1% 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 34,9% 18,0% 15,3% 13,8% 39,6% 31,7% 24,3% 16,8% 14,4% 40,5% 33,2% 25,8% 16,8% Tillsammans med min klass Ensam tillsammans med specialpedagog Ensam I särskild grupp 1 Annat 5,0% Kattegattgymnasiet Sannarpsgymnasiet Sturegymnasiet Mellan skolorna finns även där en skillnad. På Kattegattgymnasiet är det vanligast att eleverna får sitt stöd tillsammans med sin klass. Där är det 47,1 procent av eleverna som angett detta, medan samma siffra på Sturegymnasiet endast är 33,2 procent. På Sturegymnasiet är istället 40,5 procent som har fått sitt stöd i särskild grupp. Samma siffra för Kattegattgymnasiet är 34,9 procent. Särskild grupp kan tolkas olika av elever. En del kan se de olika former av Matematikstugor, Fysikstugor osv dit eleverna går om de upplever att de behöver extra hjälp som en särskild grupp. Andra kan tolka det som när de sitter med ett antal elever i en mindre grupp tillsammans med specialpedagog. På Sannarpsgymnasiet sker den vanligaste formen av stöd i klassrummet och där efter i särskild grupp. Att få stödet ensam är vanligare på Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet än på Kattegattgymnasiet

113 Bilaga 1 Jag vill helst få mitt stöd 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Totalt resultat 39,2% 33,0% 27,8% i klassen själv i särskild grupp Av de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få ett godkänt betyg i alla ämnen önskar 33,0 procent att få det i klassen, 39,2 procent vill få det själv och 27,8 procent vill få det i särskild grupp. Vi kan se att det finns skillnader mellan könen gällande denna fråga. 38,4 procent av killarna vill ha stödet i klassen, medan endast 27,7 procent av tjejerna vill det. Tjejerna vill helst ha stödet själva eller i särskild grupp. 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Resultat per kön 38,4% 38,4% 32,3% 27,7% 23,1% Tjej Kille i klassen själv i särskild grupp 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Resultat per skola 47,3% 40,1% 37,6% 32,3% 27,6% 29,3% 29,9% 32,5% 23,4% i klassen själv i särskild grupp Det finns även skillnader mellan skolorna. På Kattegattgymnasiet vill störst andel elever ha stödet i klassrummet, på Sannarpsgymnasiet och på Sturegymnasiet vill störst andel ha det själv. Där är siffrorna 47,3 procent respektive 37,6 procent. Samma alternativ på Kattegattgymnasiet är 32,3 procent. På Sturegymnasiet vill 32,5 procent har det i särskild grupp. Detta motsvarar relativt väl hur stödet ser ut på skolorna idag. En analys av situationen skulle därmed kunna vara att eleverna svarar det som de är vana med på sin skola

114 Bilaga 1 Jag upplever att stödundervisningen hjälper mig att bättre nå målen Totalt resultat 15,0% Ja Nej Av de som har fått stöd så anser 85,0 procent att det har hjälpt dem att bättre nå målen. 15,0 procent anser dock att stödet inte har hjälpt. Det motsvarar 89 av de svarande eleverna. 85,0% Vi kan se att killarna i något högre grad än tjejerna upplever att stödet hjälpt dem att bättre nå målen. 86,4 procent jämfört med 83,7 procent Resultat per kön 83,7% 86,4% 6 16,3% 13,6% Ja Nej Tjej Kille Resultat per skola 85,9% 88,3% 80,7% 14,1% 11,7% 19,3% Ja Nej Av de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få ett godkänt betyg i alla ämnen så anser 88,3 procent av eleverna på Sannarpsgymnasiet att stödet hjälpt dem att bättre nå målet. På Kattegattgymnasiet är siffran 88,3 procent och på Sturegymnasiet 80,7 procent. Mest anmärkningsvärt är att en femtedel av de elever som fått stöd på Sturegymnasiet anser att det inte hjälpt dem att bättre nå målen. Det är också här som störst andel av eleverna angett att de fått någon form av särskilt stöd. Även detta resultat motiverar den ändring av stödet som skolledningen har initierat där

115 Bilaga 1 Mina lärare har förståelse för mina svårigheter 22,7% Totalt resultat 77,3% Ja Nej Av de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få ett godkänt betyg i alla ämnen så anser 77,3 procent att deras lärare har förståelse för deras svårigheter. 22,7 procent anser dock att deras lärare inte har den förståelsen. Det innebär i praktiken att 135 av de svarande eleverna upplever att deras lärare inte har förståelse för deras problematik. Detta är en allt för stor andel. Samtidigt är det så att elever av olika anledningar inte alltid berättar för alla sina lärare om sin problematik. Då är det naturligtvis svårt för läraren att visa förståelse för den. Det finns ingen nämnvärd skillnad mellan könen gällande denna fråga Reslutat per kön 76,7% 77,9% 6 23,3% 22,1% Ja Nej Tjej Kille Resultat per skola 77,1% 76,6% 78,2% 22,9% 23,4% 21,8% Ja Nej Även mellan skolorna finns det små skillnader gällande om lärarna har förståelse för elevernas svårigheter

116 Bilaga 1 IKT i undervisningen Mina lärare använder sig av IKT i undervisningen 41,5% Totalt resultat 22,5% inte delvis När denna fråga är ställd så har det dels funnits en förklarande text om vad IKT är, plus att det har funnits med exempel inom parantes för att förtydliga vad som menas i respektive fråga. 41,5 procent av eleverna instämmer i att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen. 36,0 procent instämmer delvis, och 22,5 procent instämmer inte. I dagsläget ser tillgången på IKT väldigt olika ut mellan årskurser och program. 36,0% En större andel av tjejerna än killarna upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen. Möjligen kan detta förklaras av att program där det går mer tjejer har fått tillgång till mer IKT-verktyg. En annan möjlig förklaring är att killar skulle kunna ha högre krav på vad de anser vara att använda sig av IKT i undervisningen än tjejer ,9% 37,1% 18,9% Resultat per kön 26,4% 38,9% 34,7% inte till viss del Tjej Kille Resultat per skola 49,8% 43,4% 40,5% 35,6% 32,0% 32,7% 24,6% 26,8% 14,6% inte till viss del Störst andel elever har angett att de instämmer i att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen på Sturegymnasiet, 49,8 procent. På Kattegattgymnasiet har 43,4 procent av eleverna angett samma alternativ och på Sannarpsgymnasiet 32,7 procent. På Sannarpsgymnasiet finns också flest elever som anser att påståendet inte stämmer, 26,8 procent

117 Bilaga 1 Jag upplever att mina lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen 31,4% Totalt resultat 25,1% inte delvis 43,5% Om IKT ska bli ett aktivt pedagogiskt verktyg behöver lärarna känna att de behärskar åtminstone grunderna för hur de t.ex. kan använda en dator eller surfplatta i undervisningen. 31,4 procent av eleverna upplever att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen. En fjärdedel anser att deras lärare inte känner sig säkra i detta. Detta är elevens subjektiva bedömning av sina lärare, vilket läsaren bör ha i åtanke. Detta behöver kompletteras med lärarnas egen bedömning för att ge en mer komplett bild. Siffrorna pekar på att parallellt med införandet av med IKTverktyg i skolan så måste det ske en utbildning av personalen. Tjejerna har något högre tankar om sina lärares IKT-förmåga än killarna. 33,2 procent av tjejerna anser att deras lärare känner sig säkra på användandet av IKT i undervisningen, medan samma siffra är 29,3 för killarna. Skillnaderna är större när vi tittar på dem som svarat att de inte upplever att lärarna känner sig säkra. Detta har 29,6 procent av killarna svarat och 21,0 procent av tjejerna. Killar verkar ha högre krav på sina lärare gällande IKT i undervisningen än tjejerna Resultat kön 45,7% 41,0% 33,2% 29,6% 29,3% 21,0% Tjej Kille inte till viss del Resultat per skola 48,4% 42,1% 36,6% 32,4% 27,6% 25,7% 25,9% 21,3% inte till viss del Det finns även en del skillnader mellan skolorna. Sturegymansiet är den skola där eleverna verkar ha högst förtroende för sina lärares IKTkunskaper. Därefter följer Kattegatt och sedan Sannarpsgymnasiet. En förklaring till detta kan vara att Mediaprogrammet har varit förlagt till Sturegymansiet, och där har IKT används mer än på andra program. Det kan i sin tur ha spridit sig till andra program på skolan

118 Bilaga 1 Mina lärare är lyhörda för idéer och förslag från oss elever gällande IKT Vid denna fråga har det lagts till att det till exempel kan handla om förslag om nya hemsidor och appar i enkäten. 32,7% Totalt resultat 26,7% inte delvis Ofta har eleverna själva god vana med IKT och det kan vara värt att lyssna på dem när det gäller hur man kan använda IKT som ett verktyg i undervisningen. Det är också en fråga om inflytande enligt läroplanen. 32,7 procent av eleverna har svarat att deras lärare är lyhörda för idéer och förslag från dem gällande IKT. Ungefär 26,7 procent anser inte det. Detta kan givetvis vara mycket kopplat till de tidigare frågorna om lärarna använder IKT i undervisningen och om de upplever att lärarna känner sig säkra på det. 40,6% Återigen är killarna något mer kritiska än tjejerna. Skillnaden denna gång är dock inte så stor. 31,5 av killarna instämmer i att deras lärare är lyhörda gällande förslag om IKT i undervisningen och 33,7 procent av tjejerna. 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 24,1% 42,2% Tjej Resultat per kön 33,7% 29,5% 39,0% Kille 31,5% inte till viss del 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Resultat per skola 43,6% 39,5% 38,4% 36,1% 32,4% 28,0% 30,1% 26,3% 25,5% inte till viss del Även mellan skolorna kan vi se ett liknande mönster som tidigare. Mest lyhörda upplevs lärarna på Sturegymnasiet, sedan kommer Kattegattgymnasiet och slutligen Sannarpsgymnasiet. Detta kan troligtvis kopplas samman med att det är så det ser ut på den första frågan, gällande om lärarna använder sig av IKT i undervisningen. Om de inte gör det så är de troligen också mindre lyhörda om förslag gällande det. Och tvärt om

119 Bilaga 1 Jag använder ett digitalt verktyg i undervisningen Vid denna fråga har exemplen dator, surfplatta och smartphone tagits med inom parantes i frågan. 42,4% Totalt resultat 57,6% Ja Nej 57,6 procent av eleverna har angett att de använder sig av ett digitalt verktyg i undervisningen. Frågan är givetvis beroende av hur man tolkar begreppet undervisningen. De flesta elever använder säkerligen en dator hemma för att skriva arbeten och så vidare. Vissa elever har möjligen tolkat in detta, medan andra inte har det. Kommande år kan finnas anledning att förtydliga att frågan åsyftar undervisningssituationen på skolan. Med tanke på att digitala verktyg används i nästan alla arbeten och att kunskapen att hantera dem är mer eller mindre nödvändig för att klara sig i dagen samhälle behöver den siffran öka. 61,5 procent av tjejerna har svarat att de använder ett digitalt verktyg i undervisningen, medan 53,4 procent av killarna svarat samma sak. Troligtvis går det fler tjejer på de program där det i dagsläget har delats ut datorer eller surfplattor via skolan. Detta stärks om vi tittar på resultaten i diagrammet nedan Resultat per kön 61,5% 53,4% 46,6% 38,5% Ja Nej 1 Tjej Kille Resultat per skola 65,3% 57,4% 51,8% 48,2% 42,6% 34,7% Ja Nej Mellan skolorna skiljer sig siffrorna åt. Sturegymnasiet är fortfarande den skola där störst andel elever anger att de använder sig av ett digitalt verktyg. Men när det gäller de andra skolorna är det nu Sannarpsgymnasiet som har näst störst andel elever som svarat ja, med 57,4 procent och Kattegattgymnasiet som ligger lägst med 51,8 procent. Så medan eleverna på Kattegatt i större grad än eleverna på Sannarp tycker att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen, så anger fler på Sannarp att de själva använder ett digitalt verktyg än på Kattegatt

120 Bilaga 1 Jag använder mig av följande digitala verktyg i undervisningen Totalt resultat ,0% 53,6% Dator från skolan 28,5% Egen dator Surfplatta från skolan 9,1% 1,9% Egen surfplatta Smartphone Annat Av de elever som svarat att de använder sig av ett digitalt verktyg i undervisningen så kan vi se att det vanligaste är en dator från skolan, 62,0 procent har svarat det. Där efter kommer Smartphone, med 53,6 procent. Det tillhandahåller inte skolan, så det är elevernas egna. Siffran är egentligen något högre då de som kryssat i Annat ofta har angett att det är iphone som de använder. Där efter kommer egen dator med 28,5 procent. Det är möjligit att vissa elever har tolkat undervisningen på ett sådant sätt att man även räknar in arbetsuppgifter som sker hemma efter skoltid. 20 procent av eleverna har fått en surfplatta från skolan. En stor del av dessa kan säkerligen härledas till projektet Teknikstöd i skolan, där elever med kognitiva svårigheter har fått en ipad som stöd i sin skolsituation. 9,1 procent har angett att de använder sig av en egen surfplatta ,5% 62,1% Resultat per kön 55,9% 51,5% 3 1 Dator från skolan 33,5% 21,9% 19,2% 20,9% Egen dator Surfplatta från skolan 8,9% 9,2% Egen surfplatta Smartphone 1,6% 2,3% Annat Tjej Kille Vi kan se att det inte är några större skillnader mellan könen i vilken typ av digitalt verktyg de använder. Största skillnaden finns i att fler tjejer har svarat att de använder en egen dator, 33,5 procent av tjejerna i jämförelse med 21,9 procent av killarna

121 Bilaga Resultat per skola 71,8% 57,6% 56,0% 56,1% 51,7% 52,8% 31,4% 32,0% 27,7% 25,7% 21,6% 8,3% 10,1% 8,6% 6,1% 1,7% 1,6% 2,5% Kattegattgymnasiet Sannarpsgymnasiet Sturegymnasiet Dator från skolan Egen dator Surfplatta från skolan Egen surfplatta Smartphone Annat Mellan skolorna så finns det en del skillnader. Sturegymnasiet sticker ut som den skola där eleverna använder sig av en dator från skolan. Däremot så ligger de lägst när det gäller de som använder en surfplatta som de fått från skolan. Här är det istället Sannarpsgymnasiet som använder sig mest av surfplattor

122 Bilaga 1 I undervisingen använder jag ofta mitt digitala verktyg till Totalt resultat ,0% 59,8% 61,4% 46,2% 35,6% 29,3% Av de som svarat att de använder sig av ett digitalt verktyg så kan vi i digrammet ovan se vad de använder verktyget till. Vanligast är informationssökning som 82,0 procent av eleverna använder verktyget till. Därefter följer Fronter (som är den lärplattform som används av skolorna i Halmstad). På Fronter kan till exempel lärarna lägga ut uppgifter, samla in uppgifter mm. Det är något anmärkningsvärt att endast 61,4 procent av eleverna som använder digitala verktyg har angett att de använder Fronter. Med tanke på att 42,4 procent av eleverna angett att de inte använder någon form av digitalt verktyg så är elevernas användning av Fronter inte särskilt stor. Verktygen används också av många till anteckningar, sociala medier (notera att fråga är ställd i undervisningssituationen. Många lärare använder sig av till exempel Facebookgrupper för kommunicering med sina elever). Resultat per kön ,6% 79,9% 60,9% 58,4% 66,9% 54,4% 45,9% 46,4% 39,4% 30,5% 28,4% 30,3% Tjej Kille

123 Bilaga 1 Vi kan inte se några större skillnader mellan könen när det gäller vad de digitala verktygen används till. Tjejer använder i större grad än killar verktygen till Fronter och till att strukturera sin vardag ,9% Resultat per skola 80,4% 81,8% 68,3% 68,3% ,7% 58,4% 55,5% 55,8% 47,3% 41,1% 40,8% 35,5% 33,8% 26,4% 50,7% 37,5% 20,4% Informationssökning Anteckningar Fronter Sociala medier Strukturerar mina vardag Ämnesanpassade program/appar 1 Kattegattgymnasiet Sannarpsgymnasiet Sturegymnasiet Vi kan se att det är vanligare att elever på Sturegymnasiet använder de digitala verktygen till anteckningar och Fronter i större utsträckning än elever på de andra två skolorna. Där används även de sociala medierna mest, 50,7 procent har svarat det, jämfört med 47,3 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet och 40,8 procent av eleverna på Sannarpsgymnasiet. Däremot använder Kattegattgymnasiet i betydligt högre grad ämnesanpassade program och appar än Sturegymnasiet. 41,1 procent jämfört med 20,4 procent. En förklaring till det kan vara den satsning på IKT-baserad matematikundervisning som da Vinci använder sig av via projektet SMIL(E)

124 Bilaga 1 Inflytande och ansvar Jag har fått information om vilka rättigheter till inflytande jag har som elev 30,2% Totalt resultat 28,4% inte delvis När frågorna har tagits fram till detta avsnitt har Läroplanen för gymnasieskolan 11 (Lgy 11) andra kapitel legat som grund. 30,2 procent, av eleverna har angett att de har fått information om vilka rättigheter till inflytande de har. Ungefär lika många, 28,4 procent har angett att de inte har fått det. 41,4 procent anger att de delvis har fått den informationen. Ur en demokratisk synpunkt är det angeläget att den andel som svarat att de inte instämmer minskar. 41,4% Det finns inga stora skillnader mellan könen när det gäller om de fått information om vilka rättigheter till inflytande de har som elever. Något större andel killar än tjejer har svarat att de inte fått någon sådan information, men det rör sig om en skillnad på 2,8 procentenheter. 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 27,1% 42,8% Tjej Resultat per kön 30,2% 29,9% 30,2% Kille inte till viss del Resultat per skola 43,3% 39,7% 41,3% 33,7% 32,3% 32,1% 26,6% 24,4% 26,5% inte till viss del Mellan skolorna är variationen störst mellan Kattegattgymnasiet och de andra två skolorna. På Kattegattgymnasiet har 26,6 procent av eleverna svarat att de instämmer i att de fått information om vilka rättigheter till inflytande de har, medan samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 32,3 och Sturegymnasiet 32,1 procent

125 Bilaga 1 Lärare och personal lyssnar och respekterar mina åsikter, även om jag inte alltid får som jag vill 48,2% Totalt resultat 11,5% inte delvis 40,3% Demokrati handlar om att varje röst är lika mycket värd som någon annan. Ibland tolkas dock demokrati som att alla alltid får som de vill, vilket snarare är anarki. Därmed frågans utformning. Nästan hälften av eleverna, 48,2 procent instämmer i att lärare och personal lyssnar och respekterar deras åsikter. 40,3 procent har svarat att de delvis gör det och endast 11,5 procent har angett att de upplever att lärare och personal inte respekterar dem och deras åsikter. Det motsvarar dock 221 av de svarande eleverna. Att eleverna upplever att de är respekterade är givetvis viktigt för deras arbetsmiljö. Lika viktigt som att lärarna känner att eleverna respekterar dem. Killar känner sig mindre respekterade än tjejer. 14,3 procent av killarna känner inte att lärare och personal lyssnar på dem och respekterar dem, medan samma siffra för tjejerna är 8,8 procent. 6 5 Resultat per kön 50,8% 45,4% 40,4% 40,3% inte 3 1 8,8% 14,3% till viss del Tjej Kille Resultat per skola 49,1% 50,7% 45,4% 40,7% 42,0% 37,9% 13,9% 8,9% 11,4% inte till viss del Mellan skolorna finns också vissa variationer. På Sturegymnasiet är det störst andel elever som instämmer i att lärarna och personal lyssnar på dem och respekterar dem. 50,7 procent. Samtidigt är det där 11,4 procent av eleverna svarat att det inte är så. Sannarpsgymnasiet har minst andel elever som inte upplever att de blir respekterade med 8,9 procent

126 Bilaga 1 Mina lärare uppmuntrar mig och mina kurskamrater att planera kurserna tillsammans med dem 30,8% Totalt resultat 25,6% inte delvis I Lgy 11 avsnitt 2.3 står det att läraren tillsammans med eleverna ska planera och utvärdera undervisningen. 30,8 procent av eleverna har svarat att deras lärare uppmuntrar dem och deras kurskamrater att planera kurserna tillsammans med dem. 43,6 procent instämmer delvis och 25,6 procent instämmer. 43,6% Det finns inga större skillnader mellan könen gällande denna fråga. Något större andel tjejer än killar upplever att lärarna uppmuntrar dem att planera kurserna tillsammans med dem, än killar. 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Resultat per kön 44,4% 42,8% 31,3% 30,3% 26,9% 24,3% inte till viss del Tjej Kille 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Resultat per skola 45,5% 43,3% 41,7% 33,6% 33,2% 28,3% 26,2% 23,1% 25,1% inte till viss del Mellan skolorna är variationen något större. Medan siffrorna är relativit lika på Sannarpsgymnasiet och Sturegymansiet så utmärker sig Kattegattgymnasiet genom att framförallt ha en mindre andel elever som instämmer i att lärarna uppmuntrar dem att planera kurseran tillsammans med dem. 26,2 procent, jämfört med till exempel Sannarpsgymnasiet 33,6 procent

127 Bilaga 1 Mina lärare låter oss elever utvärdera kurserna 32,6% Totalt resultat 45,2% 22,2% inte delvis Av de elever som svarat på enkäten har 32,6 procent svarat att deras lärare låter dem utvärdera kurserna. 45,2 procent har svarat att de delvis instämmer och 22,2 procent att de inte får utvärdera sina kurser. Om man som lärare (eller annan anställd) vill kunna utvecklas i sin profession så behöver man genomföra någon form av utvärdering på sin verksamhet. Detta så man kan ändra och förbättra sina kurser. Detta är särskilt tydligt i det fokus som staten nu lägger på ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta är ett förbättringsområde inom förvaltningen. Gällande denna fråga finns det inga nämnvärda skillnader mellan könen. 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Resultat per kön 44,9% 45,4% 33,3% 31,8% 21,7% 22,8% inte till viss del Tjej Kille 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 44,5% 27,2% 28,3% Resultat per skola 47,2% 17,3% 43,5% 35,6% 34,5% 22,0% inte till viss del Mellan skolorna finns det större skillnader. Kattegattgymnasiet är den skola där minst andel elever angett att de instämmer i att de får utvärdera sina kurser, och även störst andel sagt att de inte får det. Sannarpgymnasiet är bäst på uppföljning, vilket kan vara en av anledningarna att de också överlag ligger bra till gällande utbildningens och undervisningens kvalité

128 Bilaga 1 Jag upplever att mentorsträffarna/klassamlingarna är meningsfulla 24,7% 36,5% Totalt resultat 38,8% inte delvis Endast ca en fjärdedel instämmer i att mentorsträffarna/klassamlingarna är meningsfulla. 38,8 procent anser att de inte är det. Mentorsträffarna är forum där eleverna ska lära sig och få möjlighet att praktisera den representativa demokratin och därmed vara ett forum för inflytande för eleverna. Att nästan 40 procent av eleverna inte tycker att de är meningsfulla är allvarligt. Det kan finnas anledning att se över innehåller i mentorsträffarna för att de ska uppfattas som mer meningsfulla för eleverna. Det finns inga större skillnader mellan tjejer och killar gällande hur mentorsträffarna uppfattas. 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 38,1% 37,5% Tjej Resultat per kön 39,6% 35,4% 24,4% 25,0% Kille inte till viss del 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Resultat per skola 43,5% 37,2% 39,4% 34,3% 34,8% 35,7% 29,4% 22,2% 23,4% inte till viss del När vi tittar på de tre skolorna så verkar eleverna på Sturegymnasiet mest nöjda med mentorsträffarna. 29,4 procent har svarat att de instämmer jämfört med till exempel 22,2 procent på Kattegattgymnasiet. På Kattegattgymnasiet är det dessutom störst andel elever som anser att de inte är meningsfulla, hela 43,5 procent anser det

129 Bilaga 1 Jag upplever att utvecklingssamtalen är meningsfulla Enligt skollagen så ska eleven ges en Totalt resultat samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation, ett utvecklingssamtal. 36,5 procent av eleverna har svarat att de upplever utvecklingssamtalen som meningsfulla. 35,8 tycker de är delvis 27,7% meningsfulla, medan 27,7 procent anser 36,5% inte att de inte är meningsfulla. Vid ett utvecklingssamtal ska mentorn ha delvis inhämtat omdömen från alla elevens lärare för att kunna ge en helhetsbild över elevens skolsituation. I dagsläget finns inget bra stöd för hur denna insamling ska gå till och den sker primärt manuellt. För 35,8% att utvecklingssamtalen av eleverna ska uppfattas som mer positiva behövs ett stöd för att mentorerna enkelt ska kunna samla in alla dessa omdömen. Arbetsinsatsen bör vara rimlig i förhållande till det som varje elev får ut av den samlade dokumentationen. Eleven får trots allt besked från respektive lärare hur de ligger till i varje kurs. Killar upplever överlag utvecklingssamtalen som mer meningsfulla än vad tjejerna gör. 38,2 procent av dem har svarat att de instämmer, medan 34,9 procent av tjejerna gör det. Skillnaderna är dock inte stora Resultat per kön 38,2% 38,2% 34,9% 33,2% 26,9% 28,6% inte till viss del Tjej Kille 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Resultat per skola 40,6% 37,9% 31,7% 33,1% 35,1% 34,5% 36,6% 27,5% 22,7% inte till viss del På Sturegymnasiet anses utvecklingssamtalen som mer meningsfulla än på de andra två skolorna. Kattegatt har störst andel elever som inte upplever dem som meningsfulla. 31,7 procent, jämfört med 22,7 procent på Sturegymnasiet

130 Bilaga 1 Jag tar personligt ansvar över mina studier Totalt resultat 5,9% 21,7% inte delvis Enligt Lgy 11 är det skolans mål att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. En överväldigande majoritet av eleverna, 72,4 procent, anser själva att de tar personligt ansvar för sina studier. Endast 5,9 procent anser att de inte gör det. Eleverna upplever överlag att de tar mycket ansvar över sina studier på nästan alla program. Oavsett hur betygsresultaten ser ut. 72,4% Tjejer upplever i större utsträckning än killar att de tar ansvar för sina studier. 76,9 procent av tjejerna instämmer i påståendet, medan 67,4 procent av killarna gör det. Om en jämförelse görs med studieresultaten så bekräftar det denna bild, då tjejer generellt sett har bättre betyg än killar Resultat per kön 76,9% 67,4% inte till viss del 26,1% 17,8% 5,4% 6,5% Tjej Kille Resultat per skola 72,3% 75,1% 21,6% 20,2% 23,6% 6,1% 4,6% 7,2% 69,1% inte till viss del Det finns lite skillnader mellan skolorna gällande denna fråga. Eleverna på Sannarpsgymnasiet upplever sig som mest ansvarsfulla. Där är det 75,1 procent av eleverna som sagt de inte tycker de är ansvarsfulla, medan samma siffra på Sturegymnasiet är 69,1 procent och på Kattagattgymnasiet 72,3 procent

131 Bilaga 1 Sammanfattning Enkäten som ligger som grund för Elevbarometern ger en riklig information kring hur våra elever upplever sin skolsituation idag. Som fallet är med många enkätundersökningar så kan frågor uppkomma om varför elever svarat som de gjort. Enkätundersökningars resultat kan ibland ge mer frågor än svar. För att fördjupa sig i vissa delar av elevernas svar så kommer ett antal rektorer att prata med ett urvak av elever om hur vissa delar ska tolkas. Vilka delar det handlar om varierar mellan programmen. Vid varje fråga i rapporten så har det funnits en kortare beskrivning och analys. I denna sammanfattning så lyfts delar som sticker ut för alla de tre kommunala skolorna. Elevernas trivsel och mående Glädjande nog så trivs 73,4 procent av de svarande eleverna i de kommunala gymnasieskolorna. Endast 3,9 procent har angett att de inte trivs alls. 96,0 procent trivs helt eller delvis med sina lärare, vilket är ett mycket gott resultat. 19,2 procent av eleverna känner dock oro och ängslan på grund av sina studier, och för tjejerna är samma siffra 24,9 procent. Ny forskning visar att ett visst mått av oro och ängslan är positivt för studieresultaten (Rosander, The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance 2012). I de fall där det blir för mycket oro så leder det dock till negativ stress, vilket inte är bra för hälsan. Kränkningar och likabehandling 5,0 procent (96 st) av de svarande eleverna har angett att de har varit utsatta för någon form av kränkande behandling under det senaste året. Detta är ca 2 procentenheter mindre än resultatet som uppkom i LUPP-enkäten under höstterminen Den viktigaste förklaring till det bättre resultatet är troligen att LUPP endast vände sig mot tvåorna, medan elevbarometerns vänder sig till alla elever. Elever som går årskurs två verkar därmed vara mer kränkta än elever i år ett och två. En siffra som oroar är att 34,4 procent (33 st) av de elever som angett att de blivit kränkta har blivit det av personal. Kattegattgymnasiet sticker ut där 51,6 procent av de svarande eleverna (16 st) angivit att de blivit utsatta av personal på skolan. Detta är mycket allvarligt och något som måste förändras. Likabehandlingsplanen är det verktyg som staten har angett som primär bekämpning av kränkande behandling. Planen ska uppdateras varje år på alla skolor i landet. Enkätresultaten visar att likabehandlingsplanen är olika känd på respektive skola. På Kattegattgymnasiet känner betydligt mindre andel elever till likabehandlingsplanen än på de två andra skolorna. Samtidigt har Kattgattgymnasiet inte en större andel elever som angett att de blivit utsatta för en kränkning under det senaste året. Detta tyder på ett aktivt förebyggande arbete, även om en stor andel av eleverna inte just känner till likabehandlingsplanen i sig. Det viktiga i sammanhanget är givetvis att likabehandlingsplanen blir ett aktivt verktyg för att förebygga kränkande behandling. Utbildningens och undervisningens kvalité I den del som handlar om utbildningens och undervisningens kvalité har vissa delar stuckit ut. I en formativ undervisning ger lärare hela tiden sina elever information om hur eleven ligger till i kursen, i förhållande till målen. Nästa steg är sedan att berätta för eleven om vad denna behöver göra för att komma vidare i sitt lärande, vad den behöver göra för att nå nästa kunskapsmål och nå ett högre betyg. Forskningen är entydlig i att denna form av formativ feedback leder till ökad måluppfyllelse (se t.ex. Hatties Visible Learning 2009 eller Håkanssons och Sundbergs Utmärkt undervisning 2012). I resultaten kring frågorna som handlar om eleverna upplever att deras lärare informerar dem löpande om hur de ligger till i kurserna, om lärarna talar om vad eleven ska göra för att lära sig mer eller om lärarna uppmuntrar dem att lära sig mera så kan vi se att det finns en utvecklingspotential. Även om många lärare har ett formativt arbetssätt visar siffrorna att det kan bli ännu bättre. Ett annat område som enkäten försökt att fånga är om undervisningen är entreprenöriell. Kortfattat betyder entreprenöriell undervisning att vi främjar egenskaper hos eleverna som problemlösningsförmåga, kreativitet, samarbetsförmåga, initiativkraft med mera. Förmågor som efterfrågas från arbetlivet. Vi kan även här se vissa områden där det finns förbättringspotential. Det område som sticker ut mest är att elever sällan uppmuntras att ta kontakt med omvärlden för att lära sig mer. Här har en tredjedel av eleverna svarat att de inte alls blir uppmuntrade till detta av sina lärare. Insatser som nu pågår som en större satsning på UF-företagande och arbetet som görs via Made by Halmstad kan förhoppningsvis få denna siffra att öka framöver. En annan del som sticker ut är att 20,7procent av eleverna har angett att de är rädda att svara fel på lektionerna. Endast 53,5 procent av eleverna anger att de inte alls är rädda för att svara fel på

132 Bilaga 1 lektionerna. Att få lov att misslyckas är en viktig del i lärprocessen. I princip alla exempel på lyckad innovation i samhället har föregåtts av ett antal misslyckaden. Vi behöver därför arbeta för en klassrumssituation där alla elever känner att de kan svara fel, både framför sin lärare och sina klasskamrater. Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen Enligt skollagen har alla elever rätt till det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen, om en utredning kommer fram till att de behöver ett sådant stöd. 15,8 procent av de elever som idag inte får något stöd utanför ordinarie undervisning har angett att de skulle behöva det för att nå ett godkänt betyg i alla ämnen. Av de svarande så motsvarar det 211 elever. Eftersom svarsfrekvensen endast varit ca 70 procent så är troligtvis detta antal något större. Störst andel som svarat detta finns på Sannarpsgymnasiet och på Sturegymnasiet. Skolledningarna på dessa skolor har påbörjat att se över stödverksamheten, vilket förhoppningsvis kan leda till bättre siffror under kommande år. IKT i undervisningen Vi kan konstatera att det finns en stor spridning på tillgången av IKT-verktyg på de olika programmen och skolorna. Det pågår för tillfället en stor översyn av Halmstad Utbildnings IKT-budget. Förhoppningen är att kunna lösgöra medel för att kunna se till att en större andel av elever och lärare får ett IKT-verktyg som kan användas i undervisningen. En stor del av kostnaderna är fasta kostnader som betalas in till kommungemensamma kostnader. Även dessa kostnader synas nu genomgående. Resultatet av detta arbete är dock ännu inte klart. Inflytande och ansvar När det gäller inflytande och ansvar så kan vi se att 28,4 procent av eleverna upplever att de inte fått information om vilka rättigheter till inflytande de har som elev alls. 25,6 procent upplever att deras lärarne inte planerar kurserna tillsammans med eleverna. 22,2 procent av eleverna anser att deras lärare inte låter dem utvärdera kurserna. Endast 24,7 procent av eleverna upplever mentorsträffarna/klassamlingarna som meningsfulla. Det finns med andra ord utvecklingspotential när det gäller elevinflytande och elevdemokrati på skolorna

133 Bilaga 1 Förslag på övergripande åtgärder Elevbarometern är den första i sitt slag och kommer framöver att bli årligt återkommande. Det ger en möjlighet att följa resultatens utveckling över tid. Enkäten som ligger till grund för Elevbarometern är dock omfattande och resultaten skiljer sig mellan de olika programmen beroende på vilken frågeställning vi tittar på. Därför är det viktigt att huvudsakliga arbetet med åtgärder sker utifrån de utvecklingsbehov som rektor och personal på respektive program identifierar, utifrån sina unika resultat. Rektorerna behöver prioritera bland de olika frågorna som varit med i enkäten och välja att fokusera sitt utvecklingsarbete på det som är mest angeläget. Forskning visar att utvecklingsarbete måste fokusera på ett mindre antal frågor om det ska leda till framgång. Dessa prioriteringa kan komma att ändras när utveckling sker över åren. Rektorernas och personalens förslag på åtgärder skickas in till förvaltningen och sammanställs. Sammanställningen kommer sedan redovisas för nämnden. Utifrån det som framkommit i rapporten föreslås nämnden prioritera vissa övergripande åtgärder som kommer beröra hela Halmstad Utbildning. Åtgärderna som nämnden fastställer följs upp vid nästkommande årsrapport. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås, utifrån det som framkommit i rapporten, att besluta om följande åtgärder: Under kommande år påbörjas ett gemensamt utvecklingsarbete med alla lärare rörande Bedömning för lärande/formativ bedömning. Insatserna ska ta sin utgångspunkt i en nulägesanalys och anpassas utifrån varje arbetslags förutsättningar och nuläge. Skolornas arbete med likabehandlingsplanerna ses över, med målet att de ska vara aktiva dokument för att motverka kränkande behandling. Särskilt fokus läggs på att minska andelen elever som upplever sig kränkta av personal. Satsningen på att öka andelen elever som går en UF-utbildning fortsätter. Skolorna ska ta del av insatser från Made by Halmstad för att öka andelen elever som uppmuntras att ta kontakt med omvärlden för att lära sig mer. Skolornas arbete med inflytande ska stärkas. Särskilt fokus ska läggas på att eleverna får utvärdera sina kurser. En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden

134 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2013/0166 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN UAFs förvaltningskansli Ermin Škorić, Henric Andersson E-post: Telefon: Yttrande med anledning av revision av utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsberättelse 2012 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att yttra sig enligt förslaget i bilaga 1 (daterad ). Sammanfattning PwC har på uppdrag av revisorerna i Halmstad granskat utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsberättelse Revisorernas fokus har varit utformningen av nämndens mål, nyckeltal och målvärden, den ekonomiska redovisningen och analysen samt den interna kontrollen. Ärendet Uppdrag Se Bakgrund. Bakgrund PwC har, på uppdrag av revisorerna i Halmstad, genomfört granskning av utbildningsoch arbetsmarknadsnämndens (UAN) verksamhetsberättelse Den utökade granskningen av UANs verksamhetsberättelse är utöver den obligatoriska som sker varje år då kommunens årsredovisning granskas

135 Analys, förslag och motivering Revisorerna tar fokus på framför allt följande moment i verksamhetsberättelsen: - Nämndens verksamhetsmål - Den ekonomiska redovisningen och analysen - Intern kontroll Nämndens verksamhetsmål Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har förhållandevis få nyckeltal och målvärden och det är ett område som kommer att beaktas under årets VP-process samt utformningen av verksamhetsmål. Det gångna året har aktiviteter varit i fokus med anledning av de behov man har sett i verksamheten och den ansats man har behövt ta i en rad olika frågor. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen består av två sektorer varav den ena är Halmstad Utbildning (HU) vars kärnverksamhet, gymnasieskolan, regleras av statligt fastställda mål och riktlinjer. Det statligt reglerade systematiska kvalitetsarbetet, som har utvecklats och implementerats av HU:s kvalitetsutvecklare, är en omfattande styrmodell inom den pedagogiska verksamheten som utmynnar i två rapporter om året: 1. Resultatrapporten Det föregående läsårets resultat tas fram i betyg i olika valda ämnen, jämförelser mellan nationella prov och slutbetyg. I rapporten görs även jämförelser om hur vi ligger till i förhållande med kommungruppen större städer. 2. Elevbarometern Bygger på en enkät som går ut till alla elever. Denna ställer frågor om elevens trivsel, mående, kränkande behandling, undervisningens kvalité, IKT och inflytandefrågor. I samband med varje rapport fattar nämnden beslut om åtgärder utifrån det som framkommit i rapporten. De statliga målen ska också enligt skollagen följas upp av det systematiska kvalitetsarbetet. Flera statliga myndigheter, till exempel Skolinspektionen och Skolverket, har uppmuntrat den kommunala beslutandeprocessen att beakta de många mål som skolan styrs vid sitt arbete med att upprätta styrande mål i verksamheten. Med den modell som nu byggts kring det systematiska kvalitetsarbetet har utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden mer underlag för sin styrning av den kommunala gymnasieskolan än den någonsin haft tidigare. Den ekonomiska redovisningen och analysen Revisorerna tar i granskningen av den ekonomiska redovisningen för nämnden upp ett antal delar som bör utvecklas. Dessa är: - Kostnadsutveckling över tid och nyckeltalsjämförelse - Uppföljning av beslutade åtgärder - Prognossäkerhet - Elevtalsutvecklingen 131 2

136 Kostnadsutveckling över tid erhåller nämnden i nuläget i den finansiella rapporten genom jämförelse med motsvarande period föregående år. Dessa uppgifter kommer att kompletteras med en jämförelse längre tillbaka i tiden vid ett antal tillfällen under året. Dock försvåras dessa jämförelser av organisatoriska förändringar under åren. Ekonomiska nyckeltal för verksamheten ses över inför verksamhetsplanen Uppföljning av beslutade åtgärder, avser främst kostnadsanpassningen inom gymnasieskolan, ges varje månad då varje skolenhet (Sannarp, Sture och Kattegatt) numera redovisas till nämnden. Arbetet med att förbättra prognosarbetet i de finansiella rapporterna sker ständigt. Processen försvåras bl.a. av statliga pengar som inte följer kalenderår (ex. arbetsmarknadsenheten) och konjunkturen (ex. Ekonomiskt bistånd). Svängningar i prognoserna avsåg främst medel som skulle interimsföras vid bokslutet. Dessa medel särredovisas nu och lyfts bort från prognossiffrorna på helårsutfallet. Prognoser avseende elevtalsutvecklingen görs kontinuerligt. Träffsäkerheten i prognoserna är god och detta ligger sedan som underlag för resursfördelningsmodellen. Intern kontroll Under 2011 och 2012 har utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens interna kontroll varit bristfällig på grund av dålig samordning. Under mitten av 2012 påbörjades dock ett grundligt arbete med att se över den interna kontrollen i samband med att en ny internkontrollansvarig utsågs vid utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Arbetets fokus har varit att systematisera den interna styrningen och uppföljningen genom en ny COSO-modell där både förvaltningens sektorer och funktioner skulle delta genom att göra egna risk- och väsentlighetsanalyser. Under senhösten 2012 och våren 2013 har varje funktion och sektor varit delaktig i genomgångar, under ledning av internkontrollansvarig, kring den nya modellen och arbetet med att ta fram risk- och väsentlighetsanalyser sker under våren UAFs ledningsgrupp kommer att ta beslut om utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens risk- och väsentlighetsanalys under juni månad De gjorda risk- och väsentlighetsanalyserna (VoR-analyser) under 2013 kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet 2014 då nya VoR-analyser görs inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen (UAF). Avsikten är att systematisera den interna kontrollen och följa upp vilken effekt åtgärderna har haft på de olika områdena. Under våren 2013 genomförde Stadskontoret verksamhetscontrolling på UAF och konstaterade, efter genomförd redovisning följande ur rapporten Verksamhetscontrolling utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen (mars 2013): Förvaltningen redovisar att ett systematiskt arbete införts till 2014 års internkontrollplan. Detta säkerställer att risker kan identifieras inom förvaltningens kärn- och stödverksamheter, och att väsentligheten av dessa sedan kan bedömas ur ett förvaltningsperspektiv. Stadskontoret ser mycket positivt på denna ansats och ser fram emot att följa den vidare processen

137 Konsekvenser Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har tagit del av revisorernas berättelse och den kommer att beaktas av såväl arbetsgruppen för verksamhetsplaneringen och UAFs ledningsgrupp i samband med förvaltningens kommande planering kring verksamhetsprocessen. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har handlagts av UAFs förvaltningskansli. Andra grupper --- Fackliga organisationer HUKSAM delges information i ärendet. Lista över bilagor Bilaga 1 Yttrande med anledning av revision av utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsberättelse 2012 (daterad ). Bilaga 2 Revision: granskning av verksamhetsberättelser 2012, nämnder. För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 4 133

138 Bilaga 1 1(1) Yttrande Diarienummer: UAN 2013/0166 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN UAFs förvaltningskansli Ermin Škorić, Henric Andersson E-post: Telefon: Yttrande med anledning av revision av utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden kommer att beakta revisorernas berättelse i samband med den kommande verksamhetsplaneringsprocessen under hösten 2013 vad gäller utformning av mål, nyckeltal, målvärden mm. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har beaktat revisorernas synpunkter inom det ekonomiska området och utvecklat redovisningen till nämnden. 3. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden vill också understryka de olika utvecklingsinsatserna som har skett inom systematiskt kvalitetsarbete, intern kontroll mm som gör att verksamhetens styrning och uppföljning utvecklas i rätt riktning. För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Dag Hultefors Ordförande Annika Vannerberg Förvaltningschef 134 1

139 Bilaga

140 Bilaga

141 Bilaga

142 Bilaga

143 Bilaga

144 Bilaga

145 Bilaga

146 Bilaga

147 Bilaga

148 Bilaga

149 Bilaga

150 Bilaga

151 1(2) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2013/0102 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN UAFs förvaltningskansli Ermin Škorić E-post: Telefon: UANs vidaredelegationer Förslag till beslut 1. Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att utse utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förvaltningschef som delegat med vidaredelegationsrätt för följande ansvarsområden: a. Arkivhantering på UAFs förvaltningskansli. b. Gallring på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. c. Öppnande av anbud för UAFs förvaltningskansli. Sammanfattning Vidaredelegation är en möjlighet för nämnden att uppdra åt förvaltningschefen att i sin tur utse en annan anställd att besluta istället. Sådana beslut anmäls sedan till förvaltningschefen. Med anledning av förändringar på UAFs förvaltningskansli finns det ett behov av att ge förvaltningschefen möjlighet till vidaredelegationer på vissa arbetsuppgifter och ansvarsområden. Ärendet Uppdrag --- Bakgrund Förändringar på UAFs förvaltningskansli, vad gäller arbetsfördelning och planering, har föranlett behovet av förändringar i delegationsplanen. Analys, förslag och motivering Genom förslaget ges förvaltningschefen möjlighet att delegera ansvaret inom UAFs förvaltningskansli efter de nya förutsättningarna

152 Konsekvenser --- Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har handlagts av handläggare vid UAFs förvaltningskansli i samråd med förvaltningschefen. Andra grupper --- Fackliga organisationer HUKSAM delges information i ärendet. Lista över bilagor --- För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens Annika Vannerberg Förvaltningschef 2 148

153 1(2) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2013/0219 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN UAFs förvaltnignskansli Ermin Škorić E-post: Telefon: VP-uppföljning Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner redovisningen enligt bilaga 1 (daterad ) och lägger den till handlingarna. Sammanfattning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden delges delårsrapporten för att kunna bedöma förvaltningens arbete med den aktuella verksamhetsplanen Den aktuella delårsrapporten omfattar perioden januari-april I ärendet ingår även den övergripande redovisningen av kommunens målprognos. Ärendet Uppdrag Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden delges information för att kunna bedöma förvaltningens arbete med den aktuella verksamhetsplanen Bakgrund Delårsrapporten sker 3 ggr per verksamhetsår och den sista rapporten utgörs av verksamhetsberättelsen. Rapporten Redovisning av kommunfullmäktiges konkretiserade mål och prioriteringar bifogas också i ärendet (se bilaga 2) för en övergripande prognosbild av kommunens målarbete

154 Analys, förslag och motivering Delårsrapporten är en beskrivning samt prognos av det nuvarande arbetet inom förvaltningens olika verksamheter. Halmstad Utbildning och Halmstad Kompetens utgör kärnverksamheterna inom förvaltningen Konsekvenser --- Ärendets beredning Inom kommunen Delårsrapporten är ett resultat av uppföljning som sker inom förvaltningens verksamhet. Redovisningen omfattar de målområden där utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har fastställt ev. mål, aktiviteter, nyckeltal och målvärden. Andra grupper --- Fackliga organisationer HUKSAM delges information i ärendet. Lista över bilagor Bilaga 1 Delårsrapport (daterad ). Bilaga 2 Redovisning av kommunfullmäktiges konkretiserade mål och prioriteringar, delårsrapport 2013 (daterad ). För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 2 150

155 Bilaga Delårsrapport Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden januari-april

156 Bilaga Viktiga händelser Under året har ett förfrågningsunderlag avseende drift av delar av Daglig verksamhet legat ute. Ett tilldelningsbeslut är fattat och har inte överklagats. Sju enheter kommer att ha en annan utförare från och med Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Delårsrapport (20) 152

157 Bilaga Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Prognos för målen anges enligt följande Status för aktiviteter anges enligt följande 2.1 Målområde: Barn och utbildning Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets femte bästa kommuner bland gruppen större städer (konkretiserat mål). Aktiviteter En arbetsgrupp med representanter från UAF och BUF samverkar kring övergångar och ett tionde skolår (9+1). Kommentar Arbetsgruppen har överenskommit en rad olika nya, respektive förbättrade rutiner för att snabbt kunna identifiera elever i behov av fortsatt stöd under gymnasiestudierna. Det handlar bl.a. om att: webbaserad ansökningsblankett till gymnasieskola kompletteras med fråga/ruta som ska kryssas i om elev haft/har åtgärdsprogram, direkt efter prel. antagning kontaktas grrektor ang. obehöriga elever och behöriga elever med stöd inför planering, Info/brev skickas från UAF:s skolor till vårdnadshavare med bl.a. begäran om medgivande att pedagogisk elevakt får föras över till mottagande gymnasieskola, samtliga elever som haft anpassad studiegång särskilt ska beaktas, extra överlämnande mellan mottagande gymnasieskola och elevhälsa vid avlämnande skola ska genomföras, fortsatt överlämnandekonferens i augusti ska ske enligt befintlig organisation. Utöver dessa rutiner ska BUF fortsätta att internt utveckla rutiner för ett s.k. tionde skolår, bl.a. när ett sådant år ska erbjudas. Det handlar inte om att förlänga åk 9 med ett år ett tionde skolår ska sättas in långt tidigare. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Delårsrapport (20) 153

158 Bilaga Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets 15 bästa kommuner bland gruppen större städer (konkretiserat mål). Nyckeltal Målvärde Utfall Andel elever som fullföljer gymnasiesutbildningen inom fyra år exkl introduktionsprogrammet. 81% Andel elever som avbryter gymnasieutbildning under det första året. Utbildningskostnader kommer årligen att sammanställas för gruppen större städer. Aktiviteter Sammanställning av avbrottsorsaker och djupintervjuer. Kommentar En arbetsgrupp har tagit fram de rutiner som skall användas vid rapportering fr o m läsåret 2013/2014. Relevanta frågor i enkätform skall tas fram. Gemensamt uppdrag för vägledning inom Halmstad kommun. Vägledningsnätverket inom VLC och BUF har träffats 4 ggr under låsåret 2012/2013 och kommer att fortsätta träffas framöver. SOU2013:13 pekar på behovet av ett utvidgat och fördjupat samarbete eller sammanslagning i en för kommunen gemensam SYV-organisation. Utveckla och genomföra nya metoder för elevers tidiga kontakt med arbetslivet. Ambassadörer från gymnasieskolan informerar elever i grundskolan om gymansieskolans program. Jämställdhetsplanen, med tillhörande mål, görs tillgänglig i skolan. I samarbete UAF, BUF, Svenskt Näringsliv, Företagarna och det lokal näringslivet är arbetet i full gång inom ramen för Made by Halmstad. Ett antal aktiviteter har genomförts. Exempel är företagsmässor, företagssafari, "Gör din Grej" - en kurs för entreprenöriella elever i samarbete med näringslivet. Fadderskapsprogrammet för ekonomielever på Kattegattgymnasiet. Företagsmentorerna till Klaragymnasiet. Mer finns att läsa på Made by Halmstad s Facebooksida. En arbets och kommunikationsplan är utarbetad för det närmaste året. Ambassadörer utbildas via skolan. Dessa ambassadörer informerar på gymnasiemässan och på skolornas egna Öppet hus. Jämställdhetsplanen finns på Intranätet och Fronter. Implementering startar under hösten med hjälp av HR-gruppen. En dag med genusperspektiv genomfördes på Kattegattsgymnasiet den 8 mars Kvinnodagen. Utveckling av samverkan med fristående gymnasieskolor avseende vägledning, byten och studieavbrott. Under läsåret 2012/2013 har VLC stadigvarande sålt 50% vägledningstjänst till fristående gymnasieskolor och 25% till Halmstad Högskola. VLC har även sålt punktinsatser till de friskolor som inte köpt delar av tjänst hela läsåret. Frågan har även diskuterats vid samverkansmöte mellan de kommunala och de fristående skolorna under ledning av UAN:s ordförande. Frågan om gemensamma rutiner vid avhopp tas upp under innevarande år. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Delårsrapport (20) 154

159 Bilaga Gymnasieskolans verksamhet ska genomsyras av ett systematiskt kvalitetsarbete. Senaste kommentaren Ett sysatematiskt kvalitetsarbete är påbörjat och arbetas med såväl centralt som ute på skolorna. Målet är långsiktigt. Nyckeltal Målvärde Utfall Resultat i Matematik 1a och 1b fördelat per program Aktiviteter Under höstterminen presenteras en rapport som redovisar kunskapsresultaten inom gymnasieskolan, med förslag på övergripande åtgärder för högre måluppfyllelse. Under vårterminen redovisas en elevsocial rapport med fokus på bl a inflytande, hälsa, entreprenöriellt lärande och IKT användning. Analys av resultat för varje enskild rektors ansvarsområde. Utifrån analys tar rektor och personal fram förslag på åtgärder. Fokus på utveckling av undervisningsmetodik i Matematik. Kommentar Rapporten kommer att påbörjas under juni månad och presenteras till hösten för UAN. Rapporten är under bearbetning och kommer att presenteras för UAN under junisammantädet. Rektorerna har lämnat in förslag på åtgärder som ska genomföras utifrån Resultatrapporten läsår 2011/2012. Dessa arbetas med ute på enheterna för tillfället. Parrallelt informeras rektorerna nu om sina resultat i den elevsociala enkäten. Uppdraget är att rapportera in åtgärder till höstterminen. Datum för deadline kommer fastslås på pedgoiskt möte den 13 juni. Med början hösten 2012 träffas matematikämnesansvariga rektorer regelbundet för att gemensamt lägga upp riktlinjer och diskutera lämpliga strategier för att på sikt uppnå högre måluppfyllelse i matematik. Bland åtgärder som vidtagits hittills finns dels gemensamma träffar för matematiklärarna i UAF där vi redovisar och diskuterar resultat och ev åtgärder. Alla matematiklärare inom UAF kommer att delta i det statligt finansierade Matematiklyftet under läsåret 2013/2014. Fokus på insatsen handlar om utvecklande av undervisningsmetoder. Beslut om att Halmstads kommun deltar kom i mars och vi har inom UAF rekvirerat medel för två handledare, à 20% tjänst. Eftersom rektor har stor betydelse för positivt resultat i satsningen kommer dessa att få kontinuerlig information, och ha kommunikation, via kvalitetsutvecklaren och processledaren på UAF. I deras uppdrag ligger också samverkan med BUF. Samarbete med NCM, nationellt centrum för matematik, har inletts. Ansökan om deltagande i Nordplus-projekt har gjorts (m a p motivation i matematik kopplat till kommande yrkesliv) Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet (konkretiserat mål). Nyckeltal Målvärde Utfall 1. Andel av utbildningstimmar som genomförs med stöd av IKT Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Delårsrapport (20) 155

160 Bilaga Nyckeltal Målvärde Utfall 2. Andel pedagoger som har PIM-utbildning (praktisk IT- och mediekompetens) Användadet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet och baseras på verkmsamhetens olika behov och förutsättningar. Senaste kommentaren Skolorna har gjort en satsning på att köpa in framförallt ipad till sina lärare och elever i årskurs ett. Aktiviteter Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens IKT-strategi ska revideras. Elever med kognitiva svårigheter ska genom projektet Teknikstöd i skolan få ökade förutsättningar för att nå målen. Kommentar Ett stort arbete pågår just nu i kommunen med hjälp av konsultbolag och representanter från de olika förvaltningarna och bolagen som syftar till att bättre få ihop verksamhetssystemen och verksamheternas behov. Antalet verksamhetssystem är också under översyn. Behovet av en ny IT-strategi för UAF är tydlig. Under mars månad genomförde Halmstad Utbildning en workshop för att synliggöra IKT behoven inom skolan. En motsvarande workshop planeras för Halmstad Kompetens i samverkan med Hemvårds- och Socialförvaltningarna senast mitten av juni. Målsättningen är att alla ledningsgrupper i förvaltninen skall vara informerade om det pågående arbetet innan sommauppehållet och att en ny färdig IKT-strategi finns framtagen i slutet av september. Projektet är i slutledningsfasen. Detta innebär att eleverna som deltar, totalt ca 180 ungdomar, nu träffar arbetsterapeuterna för uppföljningssamtal, BAS 2 Behov av anpassat stöd i skolan. I samtalet får eleverna t ex beskriva vilken hjälp de tycker att de fått via det tekniska hjälpmedel de tilldelats (framförallt ipad), vad de tyckt om workshopsen med it-pedagogen/läraren och på vilket sätt skolans övriga lärare varit behjälplig under projekttiden. Utöver de elever som deltar individuellt i projektet kan vi se ytterligare ca 120 elever som deltagit i grupp. Dessa elever återfinns inom Klaragymnasiet och Gymnasiesärskolan och har fått stöd av sina lärare och assistenter i användande av iphone (ex tidsstöd och påminnelser) och ipad (sociala berättelser och arbetsschema). En handfull av projektets individuellt deltagande elever har också varit behjälpliga vid socioekonomiska intervjuer (See AB) och vid filmning för framtida utbildningsmaterial. Under våren har ett viktigt arbete med att fortbilda personalen genomförts. Dels har vi projektgruppen deltagit med olika föredrag under Best Practice (UAF-gemensam studiedag 11 mars) dels har vi bjudit in två föreläsare med olika tema. Ett tema var Digital kompetens i undervisningen, universitetslektor i allmändidaktik Ulf Jämterud, där personalen fick enkla handfasta tips och idéer om hur en liten förändring av t ex internet i undervisningen kan påverka stort. Ett annat tema var Den lärande hjärnan, professor Torkel Klingberg, där hjärnans mognad och dess förtjänster och svårigheter belystes på olika sätt. Här fanns även förslag på Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Delårsrapport (20) 156

161 Bilaga Aktiviteter Kommentar hur man bör arbeta i skolan för att kompensera för ev kognitiva svårigheter. Projektet avslutas 30 juni. Då redovisas även lokal slutrapport till Hjälpmedelsinstitutet i Stockholm. 2.2 Målområde: Demokrati och dialog Kommuninvånarna ska vara nöjda med kommunens information (konkretiserat mål). Nyckeltal Målvärde Utfall Webbinformation, SKL 50% Andel deltagare som anger att det är lätt att hitta information på halmstad.se 74% Aktiviteter Utveckla nämndens/förvaltningens delar av halmstad.se Hemsidan ska göras mer tillgänglig för fler språkgrupper Kommentar Inom Halmstad Utbildning har Kattegattgymnasiet anställt en kommunikatör, vilket bland annat ska arbeta med att förbättra skolans hemsida. Frågan kommer att lyftas i det kommuncentrala Infonätverket då aktiviteten är önskvärd för hela eller stora delar av halmstad.se Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling (konkretiserat mål). Aktiviteter Arenor ska skapas där ungdomar får träffa politiker. Kommentar Inom ramen för utbildning- och arbetsmarknadsnämndens enhetsbesök finns det nu en stående planering för 2013 att alltid utforma programmet så att ungdomar, i möjligaste mån, deltar på olika sätt och får möjlighet att träffa politiker. Dessa arenor skapas framför allt när utbildning- och arbetsmarknadsnämnden gör enhetsbesök på Halmstad Utbildning och på de fristående gymnasieskolorna i Halmstad. Nämnden ska inbjuda till öppna möten. Under våren 2013 kommer en planering och dialog att ske om lämpliga mötestillfällen inom ramen för öppna möten som arrangeras av utbildning- och arbetsmarknadsnämnden. Kontaktpolitisk verksamhet ska bedrivas för att främja en bättre förståelse för verksamheten. Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden har beslutat att under 2013 erbjuda 10 halvdagar, enligt 10 i Bestämmelser om ersättningar till Halmstads kommuns förtroendevalda, till varje ledamot och ersättare i nämnden. Den kontaktpolitiska verksamheten återraporteras vid varje nämndssammanträde i den mån sådana har utförts. Den kontaktpolitiska verksamheten är en stående punkt på utbildning- och arbetsmarknadsnämndens dagordning och har hittills resulterat i många rapporter om verksamheterna inom gymnasieskola, kompetenscentrum/vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor, ekonomiskt bistånd, daglig Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Delårsrapport (20) 157

162 Bilaga Aktiviteter Kommentar verksamhet och vägledningscentrum. Även fristående aktörer inom gymnasieskola och vuxenutbildning har tilldelats kontaktpolitiker för att främja en god dialog och samverkan inom hela verksamheten, oavsett huvudman Alla deltagare ska känna att verksamheten/insatsen utformas efter den enskildes förutsättningar Nyckeltal Målvärde Utfall Andel deltagare som känner sig respekterade i kontakten med sin handläggare. Andel deltagare som känner sig repekterade i kontakten med sin verksamhet på daglig verksamhet Aktiviteter Klagomålshantering genom Åsikten eller uppgjorda klagomålsrutiner Årligen genomföra deltagarundersökningar inom förvaltningens samtliga verksamhetsområden, exklusive daglig verksamhet där undersökningen görs varannat år. Kommentar Det finns rutiner inom verksamheterna för klagomålshantering genom Åsikten. I våra serviceåtagande står angivet var man kan vända sig inom respektive verksamhet. Inom Halmstad Utbildning har en brukarundersökning kallade den elevsoical enkäten genomförts under vårterminen. Materialet, som tas fram på total, kön, per skola, per program är omfattande och är under bearbetning för tillfället. För Halmstad kompetens genomförs brukarundersökningar som kommer att vara klara under oktober månad. 2.3 Målområde: Näringsliv och arbetsmarknad Fler företag ska starta eller etablera sig i Halmstad (konkretiserat mål). Aktiviteter Kommentar Kartlägga bristyrken genom samarbete med arbetsförmedlingen, HNAB, privata och offentliga arbetsgivare i syfte att starta efterfrågade utbildningar. Starta och utveckla ett samarbete med Högskolan i Halmstad för att ta fram näringlivsanpassade kurser och kompetenser Unga uppmuntras att delta i ett UF-år för att tillgodogöra sig de kompetenser som innefattas av entreprenöriellt lärande Senaste kommentaren En stor ökning av antalet lärare med utbildning i UF-handlening är genomförda och planeras att genomförs vilket ökar chanserna att uppnå målet radikalt. Nyckeltal Målvärde Utfall Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Delårsrapport (20) 158

163 Bilaga Nyckeltal Målvärde Utfall Andel elever på gymnasiet som genomfört UF-år 5,8% Aktiviteter Samtliga elever på Teknik college ska genomföra ett UF-år Samtliga elever på gymnasiet, företrädesvis elever på yrkesprogrammen, ska uppmuntras att genomföra ett UF-år. Utbilda UF-handledare inom framförallt yrkesprogrammen. Kommentar Fordonstekniska programmet, som ingå i TC FT, ligger i startgroparna för att starta UF-företag. På Industritekniska programmet är entreprenörskap obligatorisk kurs och likaså på 4 av 5 inriktningar på Teknikprogrammet. UF-lärare och UF-elever från Ekonomiprogrammet har varit på Bygg- och anläggningsprogrammet för att sprida kunskap och intresse för UF. Fordonstekniska programmets årsk 2-elever har deltagit på UF-mässan tillsammans med EK och BA. På Sturegymnasiet har det tidigare funnits en kurs inom UF. En lärare har haft ansvar för denna kurs. Ett flertal lärare har nu gått introduktionsutbildning och till hösten tredubblas antalet kurser på Sturegymnasiet inom UF. På Kattegattgymnasiet har det under vårterminen 2013, 12 yrkeslärare utbildats till UF-handledare. En specifik satsning är också påbörjad på Sturegymnasiet Kommunens stöd och information till etablerade företag eller företag som vill starta och etablera sig i Halmstad ska vara god (konkretiserat mål). Aktiviteter Kartlägga och analysera näringslivets behov av yrkesutbildningar för vuxna gällande såväl nyrekrytering som redan anställd personal för att starta matchande utbildningar. Kommentar F n pågår en kartläggning av kommunspecifika behov inom alla kommunens förvaltningar. Den stora enkäten mot näringslivet kommer i aug/sept. Ett handelsnätverk kommer att starta med en första träff den 30 maj 2013 i syfte att kartlägga behovet av utbildningsinsatser inom handel. Behovet inom byggsektorn kommer att öka till hösten därför kommer utbildningsanordnaren att prioritera utbidlningar inom detta område inför nästa antagningsperiod. Yrkesförarutbildningar pågår för närvarande både inom last och buss med dubbla intagningar under året Halmstads kommun ska när det gäller kommunpolitikers och kommunala tjänstemäns attityder till företagande finnas bland de 25 bästa kommunerna år 2014 på Svenskt Näringslivs ranking (konkretiserat mål). Aktiviteter Systematiskt arbeta för att förbättra attityden om företagande bland lärare. Kommentar 19 nya gymnasielärare är utbildade i vårt koncept UF-företagande! Utgångspunkten är "learning by doing" och de får testa på ett UF-år i miniformat. Fadderföretag blir en etablerad samarbetsform under hösten. En systematiserad form för företagsbesök har tagits fram och används. Lärare bjuds in till HNAB s Guldmorgon. Yrkesinspiratörer/ företagare kommer ut till grundskolor och gymnasier. Detta systematiska arbete ligger inom ramen för Made by Halmstad och SMILE. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Delårsrapport (20) 159

164 Bilaga Unga människors möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka (konkretiserat mål). Nyckeltal Målvärde Utfall 3. Kommunala sommarjobb 1. Ungdomsarbetslöshet 18,7% Stärka individers möjligheter att skapa, utveckla eller bibehålla sin relation till arbetsmarknaden Senaste kommentaren I relation till de nyckeltal som är uppsatta inom målområdet är våt bedömning att vi har en god måluppfyllelse. Nyckeltal Målvärde Utfall Andel elever i åk 3 som tagit del av informationen från Moving Out Andel deltagare som kvarstår i arbetslöshet efter avslutade insatser genom ungdomskraft Andel personer som 6 månader efter avslutad prova-på-plats kvarstår i arbetslöshet 42% 46% Antal personer som fått prova-på-plats 54% Andel studerande som 6 månader efter avslutad utbildningsinsats inom Vuxenutbildning har gått vidare till arbete eller vidare studier. 85% Antal vuxna (25 år och äldre) deltagare som varit aktiva inom AME 452 Andel vuxna (25 år och äldre) deltagare som varit aktiva inom AME (exkl arbetsprövningar/funktionsbedömningar) och som vid avslut gått vidare till studier eller arbete Antal vuxna (25 år och äldre) som genomfört arbetsprövning inom ramen för AMEs verksamhet Antal ungdomar från gymnasiesärskolan och antal deltagare från Särvux som erhållit arbete genom metoden Supported Employment. Antal ungdomar som erhållit insats genom samverkan med Arbetsförmedlingen inom ramen för jobbgarantin för unga. Antal ungdomar inom ramen för det kommunala informationsansvaret som erbjudits insats via Arbetsmarknadsenheten. 32% % Aktiviteter Kommentar 2013 ska 100 prova-på-platser erbjudas till arbetssökande ungdomar i samverkan med arbetsförmedlingen och kommunala förvaltningar. Följa upp erbjudna prova-på-platser Alla avgångselever i gymnasieskolan ska erbjudas arbetsmarknadskunskap inom ramen för Moving Out. Omprövning av verksamheter/insatser för att kunna erbjuda en verksamhet anpassad efter deltagarens och arbetsmarknadens behov. Utveckla programråden på gymnasieskolan En kontinuerlig utveckling av programråden sker, i enlighet med det som rapporterats föregående år. Bland annat sker en fortsatt hög aktivitet inom Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Delårsrapport (20) 160

165 Bilaga Aktiviteter Årlig kartläggning av hur behovet av inriktningar inom daglig verksamhet förändras Följa upp vuxenstuderande 6 månader efter avslutad utbildningsinsats Kommentar vård och omsorgscollege på Sannarpsgymnasiet. Detta stärker programrådets roll och funktion. Daglig verksamhet startar under våren 2013 en ny verkamhet i Slussens gamla lokaler. Inriktningen är bl a för deltagare som kommer från Klaragymnasiet spår 1. Vattugatan kommer att ändra inriktning från att ha varit en förlängd kartläggning till Slussen till att bli en traditionell verksamhet. Vi har startat upp en ny förvaltningsgrupp inom hemvårdsförvaltningen på Vallås äldreboende och samtidigt lagt ner en av två förvaltningsgrupper på Galgberget. Vi har ett samarbetsprojekt BoDa tillsammans med socialförvaltningen som kommer igång i augusti personer har svarat på enkät efter avslutade studier på kommunal vuxenutbildning. Utav dessa har 29 % nått sina mål efter avslutade studier. 57 personer har svarat på enkät efter avslutade studier på Lernias vuxenutbildning och här har 31 % nått sina mål efter avslutade studier. Resultatet skall tolkas mot bakgrund av att många av de övriga som svarat på enkäten och som uppgett att de inte har nått sitt mål f f läser en eller ett par kurser. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen ska aktivt samverka med Arbetsförmedlingen för att bredda tillgången på praktikplatser även i det privata näringslivet. Ta fram meningsfulla arbetsuppgifter på kommunens förvaltningar och i arbetlivet för deltagre inom gymnasiesärskolan, särvux och daglig verksamhet. 2.4 Målområde: Omsorg och stöd Den verksamhet som kommunen har ansvar för ska hålla en hög kvalitet genom att regelbunden tillsyn och kvalitetsinspektioner genomförs (konkretiserat mål). Aktiviteter Ett verksamhetsledningssytem för tillsyn av såväl interna som externt utförda verksamheter tas fram för daglig verksamhet, i samverkan med hemvårdsförvaltningen och socialförvaltningen. Kommentar Byggandet av den nya Slussen som skall vara en beställar- och kvalitetsuppföljningsenhet pågår och kommer att starta sin verksamhet under augusti månad. En inspektör är rekryterad till verksamheten. Ett regelbundet erfarenhetsutbyte pågår med Hemvårdsförvaltningen och Socialförvaltningen kring framtagandet av verksamhetsledningssystem kopplat till digitala miljöer som intranätet men också versamhetssystemmässigt. 2.5 Målområde: Trygghet, säkerhet och folkhälsa Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska (konkretiserat mål). Nyckeltal Målvärde Utfall Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Delårsrapport (20) 161

166 Bilaga Nyckeltal Målvärde Utfall Upplevelsen av att det psykiska välbefinnandet har ökat hos de ungdomar som erhållit stöd hos kuratorn inom Ungdomskraft Andelen gymnasieelever som upplever oro/ängslan i sin studiesituation som påverkar dem negativt 100% 19,2% Aktiviteter Deltagare i Ungdomskraft ska erbjudas kontakt med kurator Tema livskompetens för elever inom gymnasieskolan Kommentar 100 % av ungdomarna med kuratorskontakt har svarat att de mår bättre eller mycket bättre efter samtalen med kurator. Genomfört med alla årskurs 1 elever på Sannarpsgymnasiet. På Sturegymnasiet kommer det att påbörjas under läsåret 13/14. Ett integrationsprogram ska tas fram för eleverna inom språkintroduktion. Ett arbete med integrationsprogram har påbörjats. Vi har utökat elevernas möjligheter till skuggning av program och praktik på arbetsplats. Detta är ett led i vårt arbete med att få eleverna att känna framtidstro. De elever som har svårt att hinna med att bli behöriga till att söka till gymnasieskolan (innan de fyller 20 år) erbjuds samtliga praktik och kommer med början hösten 2013 ha möjlighet att läsa vissa yrkeskurser på Kattegattgymnasiet i kombination med svenska, matematik och engelska på Sannarpsgymnasiet (språkintroduktionen). Andra åtgärder som fortsatt är t ex att eleverna och lärarna på språkintroduktionen deltar tillsammans med ungdomsledare i kvällsaktiviteter, där andra ungdomar också deltar. Lärarna på språkintroduktionen har kontinuerlig kontakt med personal på boende (för våra ensamkommande ungdomar). Samtliga elever på språkintroduktionen har studiehandledning på modersmål Det höga ohälsotalet hos personer som uppbär försörjningsstöd ska minska Senaste kommentaren Genom intensifierad samverkan med Samordningsförbundet, Försäkringskassan, Region Halland mfl ökar förutsättningarna för att ohälsotalet skall minska. Nyckeltal Målvärde Utfall Antal försörjningsstödstagare som blir remitterade till Samordningsförbundet 6 Antal försörjningsstödstagare som blir remitterade till AME för insats 85 Antal personer med beslutsorsak sjuk utan ersättning inom försörjningsstöd Antal personer med beslutsorsak arbetslös ej arbetssökande inom försörjningsstöd Anta sjukskrivna 0-placerade bidragstagare som har aktualiserats på Försäkringskassan Aktiviteter Kommentar Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Delårsrapport (20) 162

167 Bilaga Aktiviteter Kommentar Försörjningsstödstagare erbjuds aktivitet i samarbete med Samordningsförbundet Halland Systematiska avstämningsmöten med Försäkringskassan och vården ska genomföras. Under perioden har 22 sådana avstämningsmöten genomförts. Via nya kontaktpersoner, rehabsamordnarna på vårdenheterna, har samverkan underlättats Andel barn och unga som upplever sig mobbade ska minska (konkretiserat mål). Aktiviteter Skolornas likabehandlingsplaner ska ses över för att bli ett levande dokument i verksamheten Aktivit arbete i skolan för att skapa gemensamma mötesplatser Kommentar Det centrala arbetet med att se över likabehandlingsplanerna med en gemensam arbetsgrupp är planerat att påbörjas och genomföras under höstterminen. Förebyggande arbete i form av heldagar för samtliga elever i åk 1 kring bemötande och relationer, temadag kring nätmobbing, elevforum för framtagande av skolkod kring bl.a. bemötande, temadag under internationella kvinnodagen kring bl.a. bemötande kopplat till genus. Därutöver åtgärder via HLV-personal för att snabbt bryta negativa mönster i klassrum, samt kontinuerligt arbete utifrån likabehandlingsplanen. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Delårsrapport (20) 163

168 Bilaga Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Delårsrapport (20) 164

169 Bilaga Personalredovisning Antal tillsvidareanställda Antal kvinnor Antal män Totalt Den 30 april 2013 var antalet tillsvidareanställda på UAF 710 varav 65 % kvinnor. 17 färre anställda jämfört med föregående år samma datum. Ovanstående statistik inkluderar 57 lönebidragsanställda varav 23 har sin anställning inom UAF och 34 på andra förvaltningar i kommunen. Antal visstidsanställda Antal kvinnor Antal män Totalt färre visstidsanställda jämfört med föregående år samma datum. Största minskningen har skett på Sturegymnasiet där en anledning är minskat behov av visstidsanställningar på estetiska programmet. Även den konkurrensutsättning som dåvarande Vuxenutbildningen utsattes för under hösten 2012, med tillkomst av nya leverantörer som följd, har bidragit till en minskning av antalet visstidsanställningar i den delen av verksamheten (Kommunvux). Timavlönad personal fördelat på heltidstjänster Antal timmar Antal heltidstjänster (årsarbetare) av totala antalet årsarbetare är anställningar inom AME eftersom flertalet av AME s korta arbetsmarknadsåtgärder ersätts med timlön. På Daglig verksamhet har totalt 9 årsarbetare anlitats. DV är en verksamhet som kräver full bemanning av personal på alla enheter. Vid den ordinarie personalens sjuk- eller annan frånvaro måste vikarie tillsättas. Vikarierna ersätts med timlön. Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsvidareanställd personal) Kvinnor Män Totalt Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Delårsrapport (20) 165

170 Bilaga Inga onormala avvikelser beträffande genomsnittliga sysselsättningsgraden. Andel medarbetare utan registrerad sjukfrånvaro - frisktal (tillsvidareanställda) Andel kvinnor Andel män Totalt Frisktalet för UAF s tillsvidareanställda är 56 %. En minskning med totalt 7 % jämfört med föregående år samma datum. Minskningen av frisktalet är spridd över hela förvaltningen och fördelar sig lika mellan män och kvinnor. Årets influensaepidemi kan vara en bidragande orsak till att frisktalet har minskat. Antal sjukdagar per tillsvidareanställd Totalt 4,14 4,63 Antalet sjukdagar har ökat med 0,49 sjukdagar per tillsvidareanställd jämfört med föregående år. Ett fåtal av UAF s enheter visar på högre sjukdagar i snitt än förvaltningssnittet. Inom dessa enheter pågår eller planeras det riktade insatser för att minska sjukdagarna. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Delårsrapport (20) 166

171 Bilaga Ekonomisk redovisning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Delårsrapport (20) 167

172 Bilaga Prioriteringar Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Delårsrapport (20) 168

173 Bilaga Nyckeltal Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Delårsrapport (20) 169

174 Bilaga Kvalitetsinspektioner inom vård och omsorg En inspektör har anställts som kommer att påbörja sin tjänst i augusti för att arbeta med systematisk tillsyn och kvalitetsuppföljning av Daglig verksamhet. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Delårsrapport (20) 170

175 Bilaga 2 BYGGA o BO MILJÖ o ENERGI OMSORG o STÖD Redovisning av kommunfullmäktiges konkretiserade mål och prioriteringar Delårsrapport

176 Prognos för måluppfyllelse

177 Prognos för måluppfyllelse Målområde Nås målet? Målområde Nås målet? Barn & Utbildning Omsorg & Stöd Bygga & Bo Resor & Trafik Demokrati & Dialog Trygghet, Säkerhet & Folkhälsa Miljö & Energi Uppleva & Göra Näringsliv & Arbetsmarknad

178 MÅLUPPFÖLJNING DELÅRSRAPPORT MÅLOMRÅDE BARN OCH UTBILDNING Konkretiserade mål Målvärde Resultat Prognos Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade sociala insatser. Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov för en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet. 1. kvalitativ utvärdering 2. antal anmälningar ökning antal barn/grupp = 17,5 eller lägre. 1. ' tertial (42 helår 2012) 18 tertial Mångfalden och valfriheten avseende förskoleverksamheten ska öka antal tillkomna enskilda förskolor - ökning inga tillkomna

179 MÅLUPPFÖLJNING DELÅRSRAPPORT MÅLOMRÅDE BARN OCH UTBILDNING Konkretiserade mål Målvärde Resultat Prognos Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets femte bästa kommuner bland gruppen större städer Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets 15 bästa kommuner bland gruppen större städer Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet elever behöriga till gymnasiet - 91,5 % år 2013 elever som fullföljer gymnasiet - 81 % år andel utbildningstimmar genomförda m stöd av IKT 2.andel pedagogoer med PIM-utbildn 86,2 % natur/tekniskt prog 90,7 % yrkesprog 87 % kommunala skolor 83 % fristående skolor redovisas i delårsbokslut/bokslut

180 MÅLUPPFÖLJNING DELÅRSRAPPORT MÅLOMRÅDE BYGGA OCH BO Konkretiserade mål Målvärde Resultat Nås målet? Kommunen ska hushålla med markresurserna genom att förtäta befintlig bebyggelse samtidigt som tillgången till goda närmiljöer säkerställs. Halmstad ska vara en lättillgänglig och attraktiv handelsstad och evenemangsort genom att centrum utvecklas. 1. planer som understödjer förtätning 2. planer m konkreta kompensationsåtgärder 1. färdigställda upprustningsprojekt 2. svensk kvalitetsmärkning - uppfylla kriterierna redovisas i bokslut 1. mäts vid utgång av kriterierna uppfylls

181 MÅLUPPFÖLJNING DELÅRSRAPPORT MÅLOMRÅDE BYGGA OCH BO Konkretiserade mål Målvärde Resultat Nås målet? Kommunens tätorter ska ha möjlighet att utvecklas och expandera genom att tätortens centrum och genom att mark planläggs för bostäder och verksamheter. Andelen bostadsrätter och bostäder med äganderätt i de östra stadsdelarna Nyhem, Linehed, Gustavsfält och Andersberg ska öka enligt handlingsprogram för bostadsförsörjning antal tillkomna bostadsrätter/bostäder m äganderätt - ökning t. år 2014 motsvarar ambition i hdlprogr redovisas i bokslut

182 MÅLUPPFÖLJNING DELÅRSRAPPORT MÅLOMRÅDE DEMOKRATI OCH DIALOG Konkretiserade mål Målvärde Resultat Nås målet? Kommuninvånarna ska vara nöjda med kommunens information. 1. Nöjd inflytande index information - minst 60 t. år webbundersökning - minst 70% % Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling. 1. Nöjd inflytande index helhet - minst 47 t. år år genomförda dialoger under 2012/ spridning deltagare samråd 3. redovisas i bokslut 4. antal samhällsföreningar - 4. redovisas i bokslut ökning

183 MÅLUPPFÖLJNING DELÅRSRAPPORT MÅLOMRÅDE MILJÖ OCH ENERGI Konkretiserade mål Målvärde Resultat Nås målet? Halmstads kommun ska uppfylla samtliga åtaganden enligt vattendirektivets åtgärdsprogram Koldioxidutsläppen från energianvändningen (per invånare) ska minska med 45 procent mellan år 1990 och Energianvändningen i kommunala bostäder och lokaler avseende uppvärmning, tappvarmvatten, fastighetsel samt hushållsel/ verksamhetsel ska minska med 10% mellan 2010 och 2020 andel uppfyllda åtaganden - ökning koldioxidutsläppen från energianvänding per inv. - minskning med 45 % energianvänding - minskning med 10 % 179 redovisas i bokslut minskning med 33% ( ) minskning med 5 % ( )

184 MÅLUPPFÖLJNING DELÅRSRAPPORT MÅLOMRÅDE MILJÖ OCH ENERGI Konkretiserade mål Målvärde Resultat Nås målet? En ökande andel av den energi som kommunen använder ska komma från förnybara källor. Minst 90 procent av de fordon som kommunen anskaffar ska drivas med förnybara bränslen, i första hand biogas. Tillgången på råvaror för biogasproduktion ska öka. andel förnybar o återvunnen energi - ökning andel nyinköpta fordon/år som drivs med förnybara bränslen - minst 90 % 1. antal kg insamlat matavfall från hushåll - ökning 2. antal kg insamlat organisakt avfall - ökning 9,3 (jan - nov 2012) 33% tertial ton (2012) 780 ton (2011)

185 MÅLUPPFÖLJNING DELÅRSRAPPORT MÅLOMRÅDE NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2014-03-31

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2014-03-31 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2014-03-31 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2014-03-31 1(3) Box 153 301 05 Halmstad Besöksadress: Axel Olsons gata

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2015-04-29

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2015-04-29 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2015-04-29 Gymnasieprogram och inriktningar inom Halmstad kommun, läsåret 2014/15 Program Inriktningar som erbjuds Gymnasieskola Per skola Totalt Barn-

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2013-11-25

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2013-11-25 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2013-11-25 2013-08-12 Gymnasieprogram och inriktningar inom Halmstad kommun, läsåret 2013/14 Program Inriktningar som erbjuds Gymnasieskola Per skola

Läs mer

NÄTUPPLAGA. Protokoll 2013-02-07. Jämtlands Gymnasieförbund! 831 82 Östersund Telefon: 063-14 02 00 (växel) info@jgy.se

NÄTUPPLAGA. Protokoll 2013-02-07. Jämtlands Gymnasieförbund! 831 82 Östersund Telefon: 063-14 02 00 (växel) info@jgy.se NÄTUPPLAGA Protokoll PROTOKOLL 2 Plats och tid Torsdag den 7 februari 2013, kl. 8.30 12.00 Jämtkrogen, Bräcke Paragrafer 1 37 Beslutande Enligt tjänstgöringslista Övriga deltagare Mikael Cederberg, förbundschef

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2015-06-22

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2015-06-22 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2015-06-22 Gymnasieprogram och inriktningar inom Halmstad kommun, läsåret 2014/15 Program Inriktningar som erbjuds Gymnasieskola Per skola Totalt Barn-

Läs mer

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Rapport 2015 Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Charlott Rydén och Ulrika Pudas 2015-04-15 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Sökande bosatta

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2012-01-30

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2012-01-30 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2012-01-30 Programförkortningar Förkortning BF BP EC EN ES FP HP HR IB IP MP NV-KG NV-SN OP SP-KG SP-SN SP-SR TE BF BF lär BA BA lär EE EK ES FT HA HA

Läs mer

Sammanställning över elever och barn inskrivna i skola och förskola. Läsåret 2012/2013

Sammanställning över elever och barn inskrivna i skola och förskola. Läsåret 2012/2013 Danielle Marklund Åström Sammanställning över elever och barn inskrivna i skola och förskola Läsåret 2012/2013 Förskolan Inskrivna barn i förskolan < 3år >3 år Totalt Samtliga enheter inkl intraprenad

Läs mer

Skolpeng/bidrag och interkommunal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2015

Skolpeng/bidrag och interkommunal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2015 Fastställd i KS 2014-12-01 Vellinge Skolpeng/bidrag och interal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2015 FÖRSKOLA egen 1-3 år 93 160 kr 100 260

Läs mer

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) Vår handläggare Birgitta Larsson / Lars-Olof Allard Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 Sammanfattning föreslår att den nya gymnasieskolan

Läs mer

Beslut om ersättningsnivåer till fristående och kommunala gymnasieskolor 2015

Beslut om ersättningsnivåer till fristående och kommunala gymnasieskolor 2015 Sida 1 av 5 Beslut om ersättningsnivåer till fristående och kommunala gymnasieskolor 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har fattat beslut om ersättningsnivåer som ska gälla från och med 2015 (Dnr

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN 2012-10- 18

VALLENTUNA KOMMUN 2012-10- 18 Sa m ma nträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-10-18 15 (24) 133 Gymnasieskolpeng, fr.o.m. januari 2013 eks 2012.442) Beslut Arbetsutskottet föreslår att: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén Gyllensten Uppdrag Svarar för Gymnasieutbildning Gymnasiesärskola Uppföljningsansvar för ungdomar Grundläggande

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Lars Björklund (s), Gudrun Henriksson (c), Bengt Sjöberg (kd)

Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Lars Björklund (s), Gudrun Henriksson (c), Bengt Sjöberg (kd) Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Plats och tid: BUN:s sammanträdesrum kl 13.00-15.40 Beslutande: Torbjörn Parling, ordf. (s) Olle Engström (s) Åsa Hååkman Felth (s) Ann-Marie Rosö (s) Pia

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (12) Plats och tid: Förvaltningsbyggnad Viktoria, Stenbocken, kl 14.20-16.40 Beslutande: Jonas Ahlström (M), ordförande Elisabet Stålarm (M) Patrik Ragnar (M) Suzanne Johansson

Läs mer

Tydligare skolpengsbeslut

Tydligare skolpengsbeslut 2012-11-22 Tydligare skolpengsbeslut PM om hur kommunernas skolpengsbeslut kan utformas för att bli mer transparenta Bakgrund Sedan de nya reglerna om bidrag på lika villkor började tillämpas år 2010 har

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (2110) period 20131

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (2110) period 20131 Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (211) period 2131 13-9-2 11:44:11 Bygg- Och Anläggningsprogrammet 16 19 12. 179. Hantverksprogrammet 12 1 1 175. 175. Programinriktat Individuellt

Läs mer

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning 2014-09-15

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning 2014-09-15 Hylte, Hylte Trainee Gymnasium Bygg- och anläggningsprogrammet, Anläggningsfordon, lärling 10 2 85 105 Bygg- och anläggningsprogrammet, Mark och anläggning lärling 10 1 85 85 Fordons- och transportprogrammet,

Läs mer

Översyn av samverkansavtal och gemensam programpeng GG 2.0

Översyn av samverkansavtal och gemensam programpeng GG 2.0 REKOMMENDATION 2014-08-12 Madeleine Sjöstrand För kännedom: Nämnd med ansvar för gymnasieskola Förvaltningschef med ansvar för gymnasieskola Dnr: KSL/13/0097-61 Kommunstyrelserna i Stockholms Län Kommunstyrelsen

Läs mer

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen har under flertalet år dragits med stora underskott inom de olika skolverksamheterna.

Läs mer

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Gymnasieantagningen Stockholms län är en verksamhet inom Kommunförbundet Stockholms län som sköter antagningen till gymnasieskolorna de kommunala

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2011-03-16 1

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2011-03-16 1 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2011-03-16 1 Plats och Tid Stadshuset, kl. 08:00-12:00 Beslutande Olof Eriksson (S), ordförande Linda Strand (S) Torbjörn Norén (S), ers f Laila Andrén (S) Tina Carlson (V),

Läs mer

samhällsbyggnadsförvaltningen

samhällsbyggnadsförvaltningen KALLELSE UTBILDNINGSNÄMNDEN TORSDAGEN DEN 18 NOV EMBER 2010 Tid och plats Kl. 19.00 i Angarnsrummet, samhällsbyggnadsförvaltningen Kallade tjänstemän Utbildningschef Roland Beijer, Ekonomiadministrativ

Läs mer

Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010

Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010 27 maj 2011 1 (10) Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010 Grundskolenämnden fastställer grund- och tilläggsbelopp. Beslutade belopp gäller för höstterminen 2010, och fastställdes 6 maj 2010, 37. Grundbeloppet

Läs mer

Utses att justera: Ann Hörnebrant-Sturesson Paragrafer: 1-16. Sekreterare. Christina Nyman Grudén. Ordförande. Sven-Ingvar Borgquist.

Utses att justera: Ann Hörnebrant-Sturesson Paragrafer: 1-16. Sekreterare. Christina Nyman Grudén. Ordförande. Sven-Ingvar Borgquist. 1 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Plats och tid: Stadshuset, förvaltningschefens arbetsrum, torsdagen den 7 januari 2010, klockan 09.00-10.30 ande: Sven-Ingvar Borgquist (M) Ann Hörnebrant-Sturesson

Läs mer

Tjänsteskrivelse Ansökan från AU Claves AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Vallentuna kommun, dnr 2013:915.

Tjänsteskrivelse Ansökan från AU Claves AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Vallentuna kommun, dnr 2013:915. BRITT-MARIE LÖVQUIST SID 1/5 ENHETSCHEF 0858785171 BRITT-MARIE.LOVQUIST@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Ansökan från AU Claves AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola

Läs mer

Sture Pettersson. Stadshuset, sektor Utbildning. Carina Törnell

Sture Pettersson. Stadshuset, sektor Utbildning. Carina Törnell Sammanträdesdatum Sida 0 Beslutande organ Plats och tid Stadshuset, Öströn, kl 13.00-16.10 Beslutande Anette Karlsson (M) ordförande Lennart Daghed (FP) 1:e vice ordförande Sture Pettersson (S) 2:e vice

Läs mer

Meritvärden vid Preliminär antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Alla beh/

Meritvärden vid Preliminär antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Alla beh/ Meritvärden vid Preliminär antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Alla beh/ BA Bygg- och anläggningsprogrammet Norra Sorgenfri gymnasium A 213,8 BA Bygg- och anläggningsprogrammet Peabskolan A 183,9 BA Bygg-

Läs mer

Meritvärden vid Slutlig antagning, Gymnasieskola Malmö 2013

Meritvärden vid Slutlig antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Meritvärden vid Slutlig antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Program Namn BA Bygg- och anläggningsprogrammet Norra Sorgenfri gymnasium A 175,5 BA Bygg- och anläggningsprogrammet Peabskolan 165 193 BA Bygg-

Läs mer

Barn och elevpeng 2015

Barn och elevpeng 2015 Skolförvaltningen Barn och elevpeng 2015 Under 2011 infördes ett nytt resursfördelningssystem, en så kallad barn- och elevpeng. Enheterna har under åren anpassat sig till den nya fördelningen och budgeterna

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2013-01-28

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2013-01-28 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2013-01-28 Programförkortningar Förkortning BF BP EC EN ES FP HP HR IB IP MP NV-KG NV-SN OP SP-KG SP-SN SP-SR TE BF BF lär BA BA lär EE EK ES FT HA HA

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2014-10-20 1(16) Plats och tid: ande: Övriga deltagande: Axel Olsons gata 4B, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens kansli, sal Visionen kl 13:15-15:30 Dag

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Revidering av riktlinjer för utbildningsråd

Revidering av riktlinjer för utbildningsråd BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-19 GN-2015/18.603 1 (3) HANDLÄGGARE Kullenberg, Indra Indra.Kullenberg@huddinge.se Gymnasienämnden Revidering av riktlinjer för utbildningsråd

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp 2014 grundskola och skolbarnsomsorg

Beslut om bidragsbelopp 2014 grundskola och skolbarnsomsorg BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIDRAGSBELOPP SKOLA 2013-10-21 GSN-2013/496.182 1 (7) HANDLÄGGARE Ståhlberg, Susanne Utförare med elev från Susanne.Stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2014

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknads nämnden

Utbildnings- och arbetsmarknads nämnden www.pwc.se Revisionsrapport Rebecca Andersson Carl-Magnus Stenson Cert. kommunal revisor Utbildnings- och arbetsmarknads nämnden Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden 2005-09-13 1(10) Plats och tid: BUN:s sammanträdesrum kl 13.00 16.15

Barn- och utbildningsnämnden 2005-09-13 1(10) Plats och tid: BUN:s sammanträdesrum kl 13.00 16.15 Barn- och utbildningsnämnden 2005-09-13 1(10) Plats och tid: BUN:s sammanträdesrum kl 13.00 16.15 Beslutande: Anders Nilsson (v) Ann-Marie Rosö (s) ersätter Åsa Hååkman Felth (s) Birgitta Bruun (m) Olle

Läs mer

KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-12-09 1 Plats och tid Förbundskontoret, klockan 13.00-13.45 Omfattning 80-89 Beslutande Ledamöter Mona Jeansson (S) ordförande Britt Dicksson (M) Marcus Johansson (C) Inger Sundbom (S) Övriga deltagande

Läs mer

Bidrag till enskild verksamhet; förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass och grundskola

Bidrag till enskild verksamhet; förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass och grundskola Datum 2015-01-14 Diarienummer Förvaltningsområde Lärande Christina Halling, vikarierande ekonom Tel: 0304-33 41 82 E-post: christina.halling@orust.se Delegeringsbeslut Bidrag till enskild verksamhet; förskola,

Läs mer

Beslutsunderlag Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens sammanträde 2013-01-21, 4, GoV 2013.0052

Beslutsunderlag Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens sammanträde 2013-01-21, 4, GoV 2013.0052 Förvaltning Anders Gabell GoV.2013.0052 2013-02-20 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Program och inriktningar på Bergagymnasiet Höstterminen 2013 Ärendebeskrivning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Stadsledningsstaben Avdelningen för Utbildning, Barn och Unga, Folkhälsa Claes Strand Telefon 031-368 02 92 E-post: claes.strand@stadshuset.goteborg.se

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2015

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2015 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-10-10 FSN-2014/431.601 1 (2) HANDLÄGGARE Schönning, Jenny 08-535 360 12 Jenny.schonning@huddinge.se Förskolenämnden Beslut om bidragsbelopp och

Läs mer

Antagningsstatistik 2011

Antagningsstatistik 2011 Jenningsskolan, Robertsfors HT 12 0 0 Hotell- och turismprogrammet HU 12 0 0 Humanistiska programmet IMPROHT 3 0 0 Introduktionsprogram, Programinriktat individuellt val, mot Hotell- och turismprogrammet

Läs mer

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Östra skolområdet Vilka bitar är viktiga inför årskurs 9? 1 Studie och yrkes vägledning, SYV Vägen

Läs mer

Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län

Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län PROMEMORIA 2010-12-01 Dnr: 2010/0092 Kansliet Björn Larsson Styrelsen Sammanträdesdatum: 2010-12-09 Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län Bakgrund KSL

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2012-04-23

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2012-04-23 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2012-04-23 Programförkortningar Förkortning BF BP EC EN ES FP HP HR IB IP MP NV-KG NV-SN OP SP-KG SP-SN SP-SR TE BF BF lär BA BA lär EE EK ES FT HA HA

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2010-12-15 1

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2010-12-15 1 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2010-12-15 1 Plats och Tid Stadshuset, kl. 09:00-12:15 Beslutande Kjell Kaså (C), ordförande Sven Callenberg (C) Ann-Louise Svensson (C), från kl. 10:00, från 129 Anders Hansson

Läs mer

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande.

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2013-11-25 Kommunförbundet Stockholms Län Projektet Gemensam Gymnasieregion Camilla Wallström PM inför länsövergripande konferens 27/11 Denna promemoria

Läs mer

Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg

Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg 1 (6) Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg barnomsorg, kostnad totalt för hemkommun Öppen förskola, kostnad totalt + öppen fritids, kostnad totalt + pedagogisk omsorg, kostnad

Läs mer

Inriktingar som skolorna planerar att erbjuda dig som börjar gymnasiet 2016.

Inriktingar som skolorna planerar att erbjuda dig som börjar gymnasiet 2016. Aspero Idrottsgymn., Halmstad EK EKEKO Ekonomiprogrammet-Ekonomi Aspero Idrottsgymn., Halmstad SA SABET Samhällsvetenskapsprogrammet-Beteendevetenskap Aspero Idrottsgymn., Halmstad SA SASAM Samhällsvetenskapsprogrammet-Samhällsvetenskap

Läs mer

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 Valet till Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Sista ansökningsdag i

Läs mer

Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län 2012

Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län 2012 BILAGA 211-6-2 Dnr: 211/67 Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län 212 Länsprislistan för de priser KSL fastställt för år 212 framgår av sidan 2 och 3. Priserna för de program, som Skolverket eller

Läs mer

Inriktingar som skolorna planerar att erbjuda inför år 2 för dig som börjar gymnasiet 2016.

Inriktingar som skolorna planerar att erbjuda inför år 2 för dig som börjar gymnasiet 2016. Aspero Idrottsgymn., Halmstad EK EKEKO Ekonomiprogrammet-Ekonomi Aspero Idrottsgymn., Halmstad SA SABET Samhällsvetenskapsprogrammet-Beteendevetenskap Aspero Idrottsgymn., Halmstad SA SASAM Samhällsvetenskapsprogrammet-Samhällsvetenskap

Läs mer

Översyn av den gemensamma gymnasieprislista Bör prislistan och index justeras?

Översyn av den gemensamma gymnasieprislista Bör prislistan och index justeras? www.pwc.se Kommunförbundet Stockholms Län Cecilia Högberg, Henrik Berggren, Joanna Hägg Översyn av den gemensamma gymnasieprislista Bör prislistan och index justeras? Kommunförbundet Stockholms Län Rådgivningsrapport

Läs mer

SLUTLIG ANTAGNING HT 2013 (13-09-03)

SLUTLIG ANTAGNING HT 2013 (13-09-03) SLUTLIG ANTAGNING HT 2013 (13-09-03) Antal platser Antagningspoäng Lägsta Medel Falköping: Ållebergsgymnasiet Barn- och fritidsprogrammet (BFFRI) 25 Lediga platser 215,1 Bygg- och anläggningsprogrammet

Läs mer

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Seija Khalifa Handläggare Gymnasieantagning seija.khalifa@sigtuna.se Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan Dessa riktlinjer anger när

Läs mer

Meritvärde per skola. Orust Gymnasieskola, Orust Kommun (1421) program, inriktning

Meritvärde per skola. Orust Gymnasieskola, Orust Kommun (1421) program, inriktning Meritvärde per skola Orust Gymnasieskola, Orust Kommun (1421) Hantverksprogrammet, Finsnickeri (riksrekryterande) 5 145 184 IMPRO mot Hantverksprogrammet, Finsnickeri (riksrekryterande) 0 0 0 summa 5 Processtekniska

Läs mer

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Riktlinjer för pedagogisk omsorg i enskild regi Familjedaghem

Riktlinjer för pedagogisk omsorg i enskild regi Familjedaghem Riktlinjer för pedagogisk omsorg i enskild regi Familjedaghem BUN 2011-08-25 96 Reviderad BUN 2013-01-24 7 RIKTLINJER FÖR PEDAGOGISK OMSORG I ENSKILD REGI I NYNÄSHAMNS KOMMUN Om riktlinjerna Riktlinjer

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning

Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning GR Utbildning 2012-06-27 Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning Informationen gäller definitivantagningen till gymnasieskolan i Göteborgsregionens kommuner, där GR gör antagning till 27

Läs mer

Tabellbilaga för bokslut 2014

Tabellbilaga för bokslut 2014 Tabellbilaga för bokslut 2014 Personal Tabell 1 Kostnader 2013* Kostnad per inskrivet barn/ elev/heltidsstuderande totalt år 2013 Hudiksvall %** Jämförbara kommuner *** %** Riket %** Förskola 120 700 (2)

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00,

Läs mer

Sture Pettersson. Stadshuset, sektor utbildning. Carina Törnell

Sture Pettersson. Stadshuset, sektor utbildning. Carina Törnell Sammanträdesdatum Sida 0 Beslutande organ Plats och tid Stadshuset, Österön, kl 10.00-11.15 Beslutande Anette Karlsson (M) ordförande Lennart Daghed (FP) 1:e vice ordförande Sture Pettersson (S) 2:e vice

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning

Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning 1 Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning Fastställd av ledningsgruppen 2012-06-01 Reviderad 2013-10-23 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS Ca 3000 elevers lärande och utveckling sker på våra

Läs mer

Åtgärder med anledning av prognostiserat underskott för gymnasieskolan

Åtgärder med anledning av prognostiserat underskott för gymnasieskolan 1(9) Tjänsteskrivelse 2015-04-08 Diarienummer: UAN 2015/0202 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Ann-Sofie Hammargren, Klas Jacobsson E-post: ann-sofie.hammargren@halmstad.se, klas.jacobsson@halmstad.se

Läs mer

2014 års priser för utbildningar inom naturbruksgymnasierna

2014 års priser för utbildningar inom naturbruksgymnasierna TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) Datum Diarienummer 2013-11-21 RS130300 Skolförvaltningen Christer Henriksson, utvecklare, 0703282958 Anders Hallberg, ekonomichef, 0730377955 Regionstyrelsen 2014 års priser för

Läs mer

Tankar och funderingar om framtiden

Tankar och funderingar om framtiden Tankar och funderingar om framtiden Drömmen om det lilla livet är stor, drömmer om ett jobb, familj och ett fint hem. Vill ha ett jobb som är utvecklande och som man trivs med och bra inkomst Planera ditt

Läs mer

Budgetprognos 2014 för Kalmarsunds gymnasieförbund prognos efter tio månader

Budgetprognos 2014 för Kalmarsunds gymnasieförbund prognos efter tio månader 1 (9) Handläggare Caroline Johansson Budgetprognos 2014 för Kalmarsunds gymnasieförbund prognos efter tio månader Efter fyra månader redovisar Kalmarsunds gymnasieförbund ett operiodiserat resultat på

Läs mer

Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatu m Kommunstyrelsen 2012-04-26

Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatu m Kommunstyrelsen 2012-04-26 1(8) Plats och tid Rinmansalen, stadshuset klockan 16.00-16.05 Beslutande Ersättare Jimmy Jansson (S), ordförande Ann-Sofie Wågström (S), tjänstgörande ersättare Mikael Edlund (S) Johan Nilsson (S) Magnus

Läs mer

Välkomna till. Hösten 2010

Välkomna till. Hösten 2010 Välkomna till Hösten 2010 Här är jag Hit ska jag Mål = Drömyrket! Hur gör jag Syv-schema 12 oktober gymnasiemässa alla nior på VBU Början av november gymnasieinfo och programväljare Mitten av november

Läs mer

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan?

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Vad kan det fjärde året på gymnasieskolans teknikprogram få för betydelsen för yrkeshögskolan? Yrkeshögskolan och Gy

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden 18 september 2012 1(10)

Barn- och utbildningsnämnden 18 september 2012 1(10) Barn- och utbildningsnämnden 18 september 2012 1(10) Plats och tid: Ferlinrummet kl 13.30-16.40 Beslutande: Torbjörn Parling, ordf. (s) Åsa Hååkman Felth (s) Ersätter Olle Engström (s) Ann-Marie Rosö (s)

Läs mer

2014-05-27. Beslutande Fredrik Axelsson (M), ordf. Jonas Fasth (FP), 1:e vice ordf. Anders Tell (S), 2:e vice ordf.

2014-05-27. Beslutande Fredrik Axelsson (M), ordf. Jonas Fasth (FP), 1:e vice ordf. Anders Tell (S), 2:e vice ordf. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Plats och tid Rådhus Skåne, rum 303/304 08:30-09:45 Beslutande Fredrik Axelsson (M), ordf. Jonas Fasth (FP), 1:e vice ordf. Anders Tell (S), 2:e vice ordf. Ida Nilsson (MP)

Läs mer

Gymnasieprogram i Västerbottens län

Gymnasieprogram i Västerbottens län Gymnasieprogram i Västerbottens län Storuman Luspengymnasiet 51 77 BF 8 8 Barn- och fritidsprogrammet BFFRI Fritid och hälsa EE 4 10 El- och energiprogrammet BFPED Pedagogiskt arbete FT 4 8 Fordons- och

Läs mer

VIRGINSKA SKOLAN. www.orebro.se

VIRGINSKA SKOLAN. www.orebro.se VIRGINSKA SKOLAN På Virginska skolan finns följande program Hantverksprogrammet HV Hotell- och turismprogrammet HT Restaurang- och livsmedelsprogrammet RL Vård- och omsorgsprogrammet VO För att spetsa

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2012-02-27

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2012-02-27 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2012-02-27 Programförkortningar Förkortning BF BP EC EN ES FP HP HR IB IP MP NV-KG NV-SN OP SP-KG SP-SN SP-SR TE BF BF lär BA BA lär EE EK ES FT HA HA

Läs mer

Matematik i Skolverket

Matematik i Skolverket SMaLs sommarkurs 2013 Matematik i Skolverket Helena Karis Margareta Oscarsson Reformer - vuxenutbildning 1 juli 2012 - Kursplaner - vuxenutbildning, grundläggande nivå - särskild utbildning för vuxna på

Läs mer

Granskning av resursfördelning till utbildningsverksamheten

Granskning av resursfördelning till utbildningsverksamheten Revisionsrapport Granskning av resursfördelning till utbildningsverksamheten Nyköpings kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Innehållsförteckning 1 Inledning och bakgrund...3 2 Revisionsfråga och metod...3

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Barn- och ungdomsnämndens handlingar 2015-05-27

Barn- och ungdomsnämndens handlingar 2015-05-27 Barn- och ungdomsnämndens handlingar 2015-05-27 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Barn- och ungdomsnämnden 2015-05-15 1(2) Box 155 301 05 Halmstad Tfn: 035 13 75 55 E-post: barn.och.ungdomsnamnden@halmstad.se

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Erik Ojala Håkan Joas. Revidering av utbudet läsåret 2015/2016 för de kommunala gymnasieskolorna

Handläggare Datum Diarienummer Erik Ojala Håkan Joas. Revidering av utbudet läsåret 2015/2016 för de kommunala gymnasieskolorna Uppsala * "KOMMUN UTBIDNINGSFÖRVATNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Erik Ojala Håkan Joas 2015-04-13 UBN-2015-1487 Utbildningsnämnden Revidering av utbudet läsåret 2015/2016 för de kommunala gymnasieskolorna

Läs mer

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden 2014-08-27 1(9)

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden 2014-08-27 1(9) SAMMANTRÄDES Barn- och utbildningsnämnden 2014-08-27 1(9) Plats och tid Lejonet, Kommunhuset Öckerö, klockan 16.30 19.10 Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ingvar Svensson (FP), ordförande Mia

Läs mer

Månadsbokslut mars 2013

Månadsbokslut mars 2013 2013-04-15 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/156-040 Kommunstyrelsen Månadsbokslut mars 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar månadsbokslut för mars 2013. Sammanfattning Årsprognosen för årets

Läs mer

Program Förstahands- Platser Antagna Meritvärde: sökande

Program Förstahands- Platser Antagna Meritvärde: sökande Meritvärden vid Slutlig antagning till nationella program i Helsingborg 3 juli 2012 Endast behöriga elever är antagna. Program Förstahands- Platser Antagna Meritvärde: sökande Bygg- och anläggningsprogrammet

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Falu Frigymnasium (2001) period 20141

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Falu Frigymnasium (2001) period 20141 Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Falu Frigymnasium (21) period 2141 14-4-11 15:22: Humanistiska Programmet 15 8 9 162.5 239. Programinriktat Individuellt Val Mot Vård- Och Omsorgsprogrammet 1 1

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust kommun (1421) period 20131

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust kommun (1421) period 20131 Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust kommun (1421) period 2131 13-7-1 6:31:17 Hantverksprogrammet; Finsnickeri (riksrekryterande) 1 2 2 16. 178. Intresseanmälan Introduktionsprogrammen 3 Impro

Läs mer

Ansökan från Sigtuna Skolstiftelse om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Sigtuna kommun (Dnr 2014:0091)

Ansökan från Sigtuna Skolstiftelse om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Sigtuna kommun (Dnr 2014:0091) KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Christer Öjdeby 2014-03-19 UAN-2014-0091 Rev. 2014-04-02 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan från Sigtuna Skolstiftelse

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust kommun (1421) period 20121

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust kommun (1421) period 20121 Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust kommun (1421) period 2121 12-1-13 13:42:24 Hantverksprogrammet Finsnickeri 12 Impro Mot Hantverksprogrammet, Finsnickeri 2 2 STATGTDEXTER IST Sverige AB 1

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden 2010-04-28 1-15 Plats och tid: Barn- och utbildningskansliets sammanträdesrum, kl 13.30-17.10 ande: Stefan Widerberg (C) ordförande Glenn Lund (M) Kjell Karlsson (M) ersättare

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida 2014-12-15 1(20)

Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida 2014-12-15 1(20) 2014-12-15 1(20) Plats och tid Kommunstyrelsesalen kl. 9.00-12.30 Beslutande Ersättare Olof Eriksson (S), ordförande Linda Strand (S), vice ordförande Ann Ottosson (M), 2:e vice ordförande Lisa Malm (MP)

Läs mer

Internationella skolor

Internationella skolor Promemoria 2014-09-02 U2014/5177/S Utbildningsdepartementet Internationella skolor 2 Förord Den 3 juli 2012 uppdrog Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) åt Ingegärd Hilborn, då rättssakkunnig vid

Läs mer