Fredriksvallsgatan 7, sammanträdesrum R412

Transkript

1 Kallelse Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) Box Halmstad direkt@halmstad.se Plats: Fredriksvallsgatan 7, sammanträdesrum R412 Sammanträdesdatum: Tid: 8:3 Ordförande: Jenny Axelsson Sekreterare: Nicci Nilsson Kallade: Jenny Axelsson (C), Ordförande Michael Svensson (S), Vice ordförande Amanda Purontaka (M) Fatma Hergül (S) Daniel Gharavi (M) Stefan Pålsson (S) Håkan Björklund (C) Anne Bergman (S) Andreas Bergman (M) Staffan Nordlund (SD) Hans Leghammar (MP) Jannike Karlsson (S) Alexander Staver (L) Ardian Mazreku (M) Anders Lövgren (V) Cathrine Sjölin (C) Matilda Rosander (S) Håkan Ramsén (L) Conny Jönsson (S) Elisabeth Wetoft Petersson (KD)

2 Föredragningslista Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) Ärenden Tid 1. UAN 8561 Val av justerare 2. UAN 856 Godkännande av dagordning 3. UAN 217/29 Ekonomisk rapport jan-maj 4. UAN 217/147 Revision - Granskning av registerkontroll inför anställning 5. UAN 217/149 Revision - Granskning av utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens styrning, uppföljning och kontroll 6. UAN 217/182 Utredning av vuxenutbildningen 7. UAN 217/123 Remiss - Motion om öppna nämndsammanträden i Halmstads kommun 8:4 8:5 9: 9:1 9:3 PAUS 8. UAN 216/285 Gymnasieorganisation 217/ UAN 217/22 Gymnasieorganisation 218/ UAN 217/23 Anpassning av lokaler för daglig verksamhet 11. UAN 213/232 Förbättringar av lokalsituationen för Kattegattgymnasiet 1: 1:1 1:2 1:3

3 Föredragningslista Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) Ärenden 12. UAN 217/26 Yrkeshögskoleutbildning "Automationsingenjör mekatronik" 13. UAN 217/27 Yrkeshögskoleutbildning "Elingenjör med allmän behörighet" 14. UAN 217/6 Övriga frågor 15. UAN 217/1 Delegationsbeslut 16. UAN 215/399 Kontaktpolitisk verksamhet UAN 217/7 Information Tid 1:4 1:5 11: 11:1 11:2 11:4 Anmälningsärenden 1. Protokoll HUKSAM Aktivitet Sommarlunch

4 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/29 Ärende UAN 217/29 Beslutsinstans: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ärendets ursprung: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ekonomisk rapport jan-maj med prognos för 217 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner redovisningen av den ekonomiska rapporten. Sammanfattning av ärendet Ekonomirapport har upprättats för perioden januari till och med maj 217 med tillhörande prognos för helåret 217. Prognos 217: Anslag 13 Arbetsmarknadsåtgärder: 12 4, kkr. varav Förvaltningsövergripande: varav Arbetsmarknadsenheten: 7, kkr. varav Daglig Verksamhet: - 3 5, kkr. varav Ekonomiskt Bistånd: varav Etableringen 8 9, kkr. Anslag 131 Ekonomiskt Bistånd: Anslag 651 Gymnasieskola: varav Kattegattgymnasiet: varav Sannarpsgymnasiet: varav Sturegattgymnasiet: Anslag 661 Vuxenutbildningen: - 3, kkr. 16 2, kkr. 4 9, kkr. 6 2, kkr. 3 9, kkr. 1 5, kkr. Ekonomirapport för januari till och med maj med prognos för 217 redovisas till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

5 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/29 Beskrivning av ärendet Varje nämnd ska varje månad, från och med mars, med undantag av juni och juli, lämna en ekonomisk rapport till kommunstyrelsen. Nämnderna ska dessutom vid tre tillfällen under året per den 3 april (delårsrapport) respektive den 31 augusti (delårsbokslut) samt i samband med årsbokslut göra rapportering till kommunfullmäktige. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av tjänstemän inom förvaltningens ekonomiavdelning. Andra grupper --- Fackliga organisationer Information i HUKSAM Beslutsunderlag 1. Verksamhet 13 Arbetsmarknadsåtgärder: Drift- och investeringsredovisning - Förvaltningsövergripande - Arbetsmarknadsenheten - Daglig verksamhet - Etableringen - Ekonomiskt bistånd (ej utbetalningar till klient) 2. Verksamhet 131 Ekonomiskt Bistånd: Drift- och investeringsredovisning 3. Verksamhet 651 Gymnasieskola: Drift- och investeringsredovisning - Kattegattgymnasiet - Sannarpsgymnasiet - Sturegymnasiet 4. Verksamhet 661 Vuxenutbildningen: Drift- och investeringsredovisning Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

6 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/29 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Handläggare, Henric Andersson, Ekonomichef Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(3)

7 Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 13 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning Utfall periodresultat Periodresultatet för anslag 13 Arbetsmarknadsåtgärder visar på en nettokostnad på 28 % (riktvärde för perioden 41,6%). Förklaringen till resultatet är främst ökade intäkter från Migrationsverket samt lägre kostnader inom främst posten Övriga kostnader. Lönekostnaderna har ökat jämfört med perioden 216, främst för Arbetsmarknadsenheten och Daglig verksamhet. Arbetsmarknadsenhetens ökning förklaras av fler nya åtgärder och projekt och för Daglig Verksamhets del är det större organisation. Jämförelsen med perioden 216 för Daglig Verksamhets del kompliceras av att ersättningen till Nytida bokfördes som en övrig kostnad 216 men efter återtagandet av verksamhet och personal i kommunal regi (september 216) så bokförs detta främst som en lönekostnad. Prognos budgetavvikelse Anslag 13 prognostiserar med en budgetavvikelse på 12,4 mkr. för 217. Arbetsmarknadsenheten prognostiserar en positiv avvikelse gentemot kommunfullmäktiges fastställda ram med 7, mkr. Största anledningen till avvikelsen (5 mkr.) är att arbetet med de sociala fonderna inte kommit igång. Bedömningen, i nuläget, är att pengarna inte kommer att omsättas i verksamhet fullt ut under 217. Budgetavvikelse för Daglig verksamhet beräknas till ett underskott på 3,5 mkr. Anledningen till underskottet är att från september månad 216 ingår all daglig verksamhet i kommunal regi. Den tidigare leverantören utförde verksamheten till ett lägre pris än vad kommunen kan göra i dagsläget. För DV:s del innebär detta också en tappad momsintäkt på (1 mkr) jämfört med 216. Intäkterna från Migrationsverket är högre än budgeterat vilket beror på antalet nyanlända i december månad var mycket högre än beräknat, vilket gett en högre intäkt under 1:a kvartalet än budgeterat. Det ger en prognosförändring i dagsläget på 8,9 mkr för helåret.

8 Prognos budgetavvikelse Verksamheten prognostiserar med en avvikelse på 12,4 mkr. fördelade enligt: - Etableringen: Intäkterna från Migrationsverket högre än budgeterat. (+ 8,9 mkr.) - Arbetsmarknadsenheten: Prova - på - platser inte fullt tillsatta. (+ 2, mkr.) - Arbetsmarknadsenheten: Prognostiserat överskott Sociala Investeringsfonder. (+ 5, mkr.) - Daglig verksamhet: Lönekostnader (- 3,5 mkr.) Prognos förändring mot föregående prognos Inga förändringar för anslag 13 jämfört med föregående prognos. Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Periodens investeringar uppgår till 179 kkr. Investeringsutfallet motsvarande period föregående år uppgick till 61 kkr. Prognos budgetavvikelse Vissa investeringar kan inte göras innan 218, främst pga. ombyggnader av lokaler. Det är den främsta förklaringen till att vi prognostiserar ett överskott på investeringsanslaget för anslag 13. Prognos förändring mot föregående prognos Ingen prognosförändring.

9 Driftredovisning Förvaltningsgemensamt Utfall periodresultat Resultatet för Förvaltningsgemensamma kostnader är 34 % (1,2mkr) lägre än samma period föregående år. Det beror främst på att IT-kostnaderna för perioden är lägre än föregående år. Prognos budgetavvikelse Ingen prognostiserad avvikelse Prognos förändring mot föregående prognos - Investeringsredovisning Förvaltningsgemensamma investeringsmedel ligger i vht.651 och redovisas där. Driftredovisning - Arbetsmarknadsåtgärder Utfall periodresultat Arbetsmarknadsenhetens resultat för de fem första månaderna 217 är 19,6 mkr. Jämfört med föregående års resultat är detta en ökning med 1 mkr. (5,5 %). Till skillnad från föregående år har enheten som ett led av nya åtgärder och projekt dels högre bidragsintäkter och lönekostnader dels en ökad skillnad mellan bidragsintäkterna och lönekostnaderna vilket genererar en högre nettokostnad. Faktorer som påverkat det ökade periodresultatet mellan åren är: Staten förändrar de arbetsmarknadspolitiska anställningarna och anställningsstöden ständigt. För oss som arbetsgivare påverkar detta vår andel bidrag, lönekostnader och således även nettokostnaden. Lönekostnaderna för de arbetsmarknadspolitiska anställningarna och anställningsstöden har (exklusive särskilt riktade ungdomssatsningar) ökat med 3 % mellan åren.

10 Som ett resultat av att staten har fördelat ut 15 mkr. till landets kommuner för en sommarjobbssatsning, kommer fler ungdomar erbjudas sommarjobb 217. Nyetablerade invånare i kommunen har fått möjlighet till instegsjobb. De nya extratjänsterna ger fler individer möjlighet att få erfarenhet inom delar av den offentliga sektorn (vi betalar ut lönekostnaden men blir kompenserade med en högre bidragsandel). Studiestartsstöd kommer att ge de som varit arbetslösa mer än 6 månader och är över 25 år möjlighet att få ett alternativt bidrag i stället för CSN. Det är en heterogen målgrupp vi arbetar med. Vilka individer som har behov av att bli självförsörjande för stunden påverkar enhetens intäkter och kostnader. Ungdomsarbetslösheten i kommunen har fortsatt att minska parallellt med att de utrikesfödda utan arbete ökar. Statens arbetsmarknadspolitiska anställningar och anställningsstöd är likt ett smörgåsbord där de olika rätterna är anpassade utifrån de olika arbetssökandena. Var rätt har en kostnad utifrån vad individen har för behov av stöttning och hur mycket den kan bidra med på arbetsplatsen. En förändrad efterfrågan mellan åren påverkar enhetens nettokostnad. Svenska Migrationscentret, som gett personer med en funktionsvariation arbete, gick i mars 217 i konkurs. Den del av budgeten (1,2 mkr) som inte utbetalas i form av bidrag till leverantören 217 kommer i den mån det går att utbetalas i form av direkt lön till individer inom målgruppen. Tolkförmedlingens uppdrag har i mars 217 (jämfört med mars 216) minskat med ca 15 %. En orsak till minskningen av uppdrag är att Laholms kommun gjort en upphandling av tolktjänster och inte längre är kund hos Halmstad kommuns tolkförmedling. Då tolkarnas arvoden höjts har enheten får justera sina priser med 7 % (vilket påverkar försäljningsintäkter och utbetalning av arvoden). Projekten Dramalogen och Made by Halmstad avslutades i juli 216 vilket inneburit en minskning av övriga kostnader mellan åren. EU-projektet Moving On gick in i planeringsfasen i maj 216 och övergick i genomförande i september 216. Detta har inneburit en ökad andel bidragsintäkter och ökade lönekostnader för projektpersonal. Enheten fick under en övergångsperiod 216 stå för lokalhyreskostnader på flera adresser. Prognos budgetavvikelse Arbetsmarknadsenheten prognostiserar en positiv avvikelse gentemot kommunfullmäktiges ram med 7, mkr. Största anledningen till avvikelsen (5 mkr.) är att arbetet med de sociala fonderna inte kommit igång. Bedömningen, i nuläget, är att de budgeterade medlen på 15 mkr i sin helhet inte kommer att omsättas i verksamhet under 217.

11 Driftredovisning Daglig Verksamhet Utfall periodresultat Periodutfallet för Daglig Verksamhet (DV) fem första månader är cirka 1 % (3 mkr.)högre än motsvarande period föregående år. Fler deltagare och större organisation är den främsta anledningen till denna växande verksamhet. Lönekostnaderna är 41 % (7,3 mkr) högre vilket beror på ny ledningsorganisation inom DV och övertagandet av personal i samband med verksamhetsövertagandet. Detta ska ställas mot de övriga kostnaderna som är 49 % (4,4mkr) lägre jämfört med samma period föregående år och som då innehöll kostnader för den privata delen av verksamheten. Prognos budgetavvikelse Budgetavvikelse för DV beräknas till 3,5 mkr. Anledningen till underskottet är att från september månad 216 ingår all daglig verksamhet i kommunal regi. Den tidigare leverantören utförde verksamheten till ett lägre pris än vad kommunen kan göra i dagsläget. För DV:s del innebär detta också en tappad momsintäkt på (1 mkr) jämfört med 216. Kombinationen av ovanstående samt att en organisationsförändring genomfördes från den 1 januari 217 och ett ökat antal deltagare, se diagram nedan, gör att personalkostnaderna för DV ökar. Daglig verksamhet har ökat med 19 deltagare mellan maj 215 och maj 216 och med 15 deltagare mellan maj 216 och maj 217. Mellan april 217 och maj 217 har man tre deltagare avslutat sin dagliga verksamhet. Bokslutet för 216 visade ett underskott på 1,6 mkr. varav 1, mkr. ska sparas in under 217. Åtgärder för detta diskuteras inom DV. Prognos förändring mot föregående prognos Ingen prognosförändring mot föregående prognos. Daglig verksamhet har fått ett tillskott på 5tkr från tillgänglighetsmiljonen för att utveckla ett samarbete mellan daglig verksamhet, barn-och ungdomsförvaltningen och kulturförvaltningen. Detta kommer inte att påverka den prognosticerade budgetavvikelsen.

12 Driftredovisning Ekonomiskt bistånd Utfall periodresultat Verksamhet 13 Ekonomiskt bistånd består av de delar som inte är bidrag till enskilda. Verksamhetens totala resultat är 4 % högre (297 kkr.) jämfört med motsvarande period föregående år. Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år minskat med 49 kkr. Den största förklaringen till detta är att försäljningen av personaltjänster till Samordningsförbundet under 216 (upphörde senare delen av 216) och att faktureringen av förvaltararvoden är lägre 217. Lönekostnaderna är 3 % (234 kkr.) lägre 217 mot föregående period 216. Sedan föregående rapport har vi ändrat redovisningssätt när det gäller utlåningen av tre socialsekreterare till Etableringen. Istället för att sälja personaltjänsten så tar Etableringen lönekostnaden direkt. Bemanningen är nu högre än motvarande period 216 då vakanta tjänster som socialsekreterare nu är tillsatta. Lokalkostnaderna är 15 % (136 kkr.) högre 217. Lokalerna och städkostnaderna är dyrare på Fredriksvallsgatan än föregående adress. Övriga kostnader är 9 % lägre (25 kkr.) 217 än motsvarande period 216. Prognos budgetavvikelse Ingen avvikelse förutom inom kostnadsslagen, se nedan kkr Intäkter Lägre intäkter pga ändrat redovisningssätt sedan föregående rapport för tre socialsekreterare som är utlånade till Etableringen. From 217 tar Etableringen lönekostnaderna för dessa direkt istället för att köpa personaltjänsten från Ekonomiskt bistånd kkr Lönekostnader Lägre lönekostnader pga ändrat redovisningssätt sedan föregående rapport för tre socialsekreterare som är utlånade till Etableringen. From 217 tar Etableringen lönekostnaderna för dessa direkt istället för att köpa personaltjänsten från Ekonomiskt bistånd.

13 Driftredovisning Etableringen Utfall periodresultat Verksamhetens totala resultat för perioden är 13,2 mkr högre jämfört med motsvarande period föregående år. Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år ökat med netto 4,4 mkr. Dels beroende på ökade intäkter från Migrationsverket för nästan en fördubblering av antalet nyanlända under perioden, samt hyresintäkter för 2:a handskontrakt av uthyrning till nyanlända med kommunplacering i Halmstad kommun. Ändrad redovisningsprincip enligt stadskontoret för språkintroduktionen och SFI har istället minskat intäkten under 217, vilket nu redovisas direkt på 651 Gymnasiet respektive 661 Vuxenutbildningen. Föregående år redovisades intäkten från Migrationsverket först på etableringen, för att sedan minskas med motsvarande kostnad på etableringen. Samt överförda medel att användas till Mobila Teamet enligt beslut KS. Grafen nedan visar bruttointäkterna från Migrationsverket jan-maj 217 jmf Utfall , mkr Utfall ,1 mkr Bruttointäkterna har ökat med 63 % (1,1 mkr) under perioden. Mottagna i kommunen som vi erhållit mottagningsbidrag för under perioden har ökat från 243 personer (2 822 kkr) till 455 personer (5 835 kkr), vilket är en ökning med 212 personer (87 %) personer personer MOT bidrag Intäkter från Migrationsverket UAF - BUF jan-maj 217 jmf 216.

14 BUF UAF Totala intäkten från Migrationsverket under perioden är 34,4 mkr. Andel av den totala intäkten har UAF 76 % (26,1 mkr) och BUF 24 % (8,3 mkr)för 217. Motsvarande för intäkten 216 på 22,6 mkr. har UAF 71 % (16, mkr) och BUF 29 % (6,6 mkr). Lönekostnaderna ligger på samma utfall 217 som motsvarande period 216. Lokalkostnaderna har jämfört med föregående år ökat med 1 32 kkr. Anledningen till detta är hyror som UAF betalar för Plönninge, Knebildstorp, Hvitfeltsgatan och Stugcentralen. Det är rum/lägenheter som vi hyr, för att i andra hand hyra ut dessa enligt lagen för bosättning genom anvisning till kommunen. Halmstad kommun ska under 217 ta emot 169 personer. Cirka 6 kkr hänför sig till hyreskostnader till HFAB för tomhyror för lägenheter som UAF hyr fram till dess, att nyanlända med kommunplacering i Halmstad flyttar in och tar över kontraktet med HFAB. Dessa hyreskostnader kommer UAF att söka ersättning för från Migrationsverket. De interna lokalkostnaderna på Fredriksvallsgatan har blivit lägre i jämförelse med föregående år. Övriga kostnader är 1,1 mkr lägre 217 än motsvarande period 216. Förklaring till detta är ändrad redovisningsprincip enligt stadskontoret. Kostnaden för språkintroduktionen och SFI bokförs istället direkt på 651 Gymnasiet respektive 661 Vuxenutbildningen som intäkt direkt från migrationsverket. Föregående år bokades detta som kostnad på etableringen. Prognos budgetavvikelse (tabell) Budgetavvikelsen på totalt 8,9 mkr beror på att intäkterna från Migrationsverket är högre än budgeterat vilket beror på antalet nyanlända i december månad blev mycket högre än beräknat, vilket gett en högre intäkt under 1:a kvartalet än beräknat. Antalet nyanlända till Halmstad beräknas hamna på 3-4 % fler än budgeterat. Detta ger en prognosförändring för helåret med 8,3 mkr. Överförda medel att användas till Mobila Teamet enligt beslut i KS ger 2,4 mkr. Ersättning till AME för instegsjobb för nyanlända personer inom etableringsuppdraget ger en prognosförändring på 1,8 mkr i ökade kostnader. Prognos förändring mot föregående prognos (tabell) Ingen förändring mot föregående rapport.

15 Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning Utfall periodresultat Verksamhet 131 består av Ekonomiskt bistånd (bidragsdelen) samt löneposter (motsvarande 1,2 mkr.). Verksamhetens totala resultat är 2 % högre (527 kkr.) jämfört med motsvarande period föregående år. Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år ökat med 474 kkr. Återkrav på försörjningsstöd (klienter och Försäkringskassan) har minskat med 34 kkr. Bidraget för initiala kostnader för EBO (eget boende) har ökat med 378 kkr. och ABO (anläggningsboende) har ökat med 347 kkr. mot föregående år. Övriga bidrag från Migrationsverket är 217 kkr. lägre 217. Lönekostnaderna är 2 % högre (8 kkr.) mot föregående års period. Övriga kostnader är 4 % högre (993 kkr.) 217 än motsvarande period 216. Utbetalningen av försörjningsstöd är 6 % (1,5 mkr.) högre än samma period 216.

16 Prognos budgetavvikelse Prognosen för utbetalningarna av försörjningsstöd förväntas ligga på samma nivå som 216. Då ramen för vht 131 är 3 mkr. lägre än föregående år så läggs prognosen på ett underskott på motsvarande belopp. Det höga utfallet av utbetalningar i mars (6 mkr.) har i april gått ner till en mer normal nivå (5 mkr.) men har återigen ökat i maj. Prognos förändring mot föregående prognos Ingen avvikelse mot föregående rapport. Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Verksamheten har inga investeringsmedel.

17 Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 651 Gymnasiet Driftredovisning Utfall periodresultat Förändringen av verksamhetens intäkter jämfört med motsvarande period 216 beror på att de interkommunala intäkterna är högre än föregående år. Förklaringen är att antalet elever från andra kommuner som verksamheten fakturerar har ökat samtidigt som priset är högre än föregående år (priset baseras på framräknad elevpeng). Verksamhetens kostnader för elever i fristående verksamheter och hos andra huvudmän (i andra kommuner) är lägre än föregående års motsvarande period. Kostnaden förväntas däremot nå samma nivå som 216. Även lönekostnaderna har ökat jämfört med januari till och med maj 216, ökningen är 9 %. Förutom genomförd lönerevision beror ökningen på antagningscentret som startade i augusti 216 men genererar lönekostnader från årets start 217. Med anledning av ökat elevtal är språkintroduktionens organisation för nyanlända större än föregående år och genererar ökade lönekostnader jämfört mot 216. Kapitalkostnaderna är lägre än 216. Prognos budgetavvikelse Verksamheten prognosticerar ett överskott på 16,2 mkr för 217. En stor del av överskottet går att härleda till förstärkningen på 2, mkr. som erhållits i ramen för 217. Förklaringen hänförs till osäkerheten som uppstått för den kommunala gymnasieskolan som inte vet hur ramen för 218 kommer att vara och om den innehåller en fortsatt förstärkning enligt planeringsdirektiven. En större organisation för läsåret som startar till hösten genererar kostnader åtta månader 218. En större organisation samtidigt som förstärkningen försvinner skulle omgående leda till att gymnasieskolan tvingas tillbaka till de anpassningar som avslutats inför 217. För att planera och genomföra sitt uppdrag på ett sätt som är bra för både elever och personal önskar gymnasieskolan en långsiktighet med små avvikelser i ramarna mellan åren. Språkintroduktionen prognosticerar ett överskott även 217. Förutom en förstärkt ram för 217 (enligt stycket ovan), även på grund av att verksamheten fortfarande erhåller stora intäkter från Migrationsverket för asylsökande elever. Intäkterna från Migrationsverket är för närvarande högre än vad som behövs av verksamheten. Detta kommer däremot att ändras inom de närmsta åren. Ersättningen kommer så småningom, när eleverna får sitt uppehållstillstånd, övergå till schablon-/put-ersättning som är betydligt lägre än asylersättningen. Eleven skall då finansieras via ram och schablon/put. För verksamhetsområde 651 kommer det bli viktigt att elever som får uppehållstillstånd snabb kommer in i volymförändringarna och genererar ram. För elever som får uppehållstillstånd upphör asylersättningen omgående från Migrationsverket. Samtidigt kommer elever som sedan tidigare har uppehållstillstånd och redan genererat en schablonersättning i två år att öka (ersättningen varar i 48 månader). Detta innebär helt andra ekonomiska förutsättningar. Om intäkterna från Migrationsverket minskar finns en stor risk att språkintroduktionens elevpeng äter/tar ram-medel från de övriga programmens elevpengar och

18 att elevpengen för språkintroduktionen måste minska. Mindre intäkter = mindre medel att dela ut i resursfördelningsmodellen, trots att kostnaderna finns kvar. Verksamhetens intäkter förväntas generera en avvikelse mot budget med motsvarande 1,2 mkr. Prognosavvikelsen beror på att uppdragsutbildningens bussförarutbildning inte startar som planerat samt att verksamheten resultatbalanserar projektmedel från 216. För verksamhetens kostnader förväntas ett överskott på 17,4 mkr. Största posten förklaras av ett överskott på den kommunala gymnasieskolans övriga kostnader på 13,6 mkr. (se inledande text till rubriken Prognos ). Inklusive planerade förändringar i verksamhetens organisation under året förväntas lönekostnaderna genera ett överskott. Detta förklaras främst av antagningscentrets försenade start under 216. Verksamheten önskar att projektet fortsätter in i 218 med motsvarande tid som det försenades 216. För kapitalkostnaderna förväntas ett överskott på grund av uteblivna avskrivningar för de investeringsmedel om 6, mkr. som avsatts för inventarier till renovering/nybyggnation av Kattegattgymnasiet. Verksamheten vill däremot signalera att överskottet kan komma att minska. Genomförd elevavstämning och elevvalet inför årskurs 1 (start höstterminen 217) visar på ett lägre elevtal än prognosticerat. Elevvalet är fortfarande preliminärt och ändras under omvalsperioden. Prognos förändring mot föregående prognos Igen förändring mot föregående prognos. Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Genomförda investeringar för perioden uppgår till 941 kkr. Detta är 665 kkr. mer än motsvarande period föregående år. Prognos budgetavvikelse Verksamheten prognosticerar en avvikelse på 8 kkr. Överskottet beror på att förvaltningskansliet inte förväntas förbruka samtliga medel för 217. Prognos förändring mot föregående prognos Ingen förändring mot föregående prognos.

19 Driftredovisning - Kattegatt Utfall periodresultat Förändringen av Kattegattgymnasiets intäkter jämfört med motsvarande period 216 beror främst på att både vårterminens statsbidrag för det fjärde tekniska året på teknikprogrammet och att intäkterna från branschen till den lokala yrkeskommittén på skolan är lägre 217. För verksamhetens kostnader går den största skillnaden att finna i skolans löner som är högre än 216. Förändringen består av genomförd lönerevision och uppstartad språkintroduktion på Kattegattgymnasiet. Nytt för i år är att IT-kostnaderna (hyra av datorer, konsulting och ITtekniker på plats) betalas av skolan som erhållit budgetmedel för kostnaderna. 216 låg kostnaderna inom det förvaltningsgemensamma på kansliet. Kostnaderna för undervisningsmaterial är högre än 216. Prognos budgetavvikelse Kattegattgymnasiet prognosticerar ett överskott på 4,9 mkr för 217. En stor del av överskottet går att härleda till den högre elevpeng som genererats på grund av förstärkningen på 2 mkr. i ramen 217. Då verksamheten inte vet ramen för 218 kommer organisationen inte att utökas i någon större omfattning under året. Språkintroduktionen prognosticerar ett överskott även 217. Asylmedlen från Migrationsverket fortsätter att generera en högre elevpeng för språkintroduktionens elever. När gymnasieskolans asylsökande elever beviljas uppehållstillstånd kommer ersättningen att övergå till den lägre schablon-/put-ersättningen. När allt fler elever kommer beviljas uppehållstillstånd kommer elevpengen troligtvis att bli lägre, trots att kostnaderna för eleverna är kvar på samma nivå. Kattegattgymnasiets intäkter förväntas bli 1,4 mkr. lägre än budgeterat på grund av att uppdragsutbildningens bussförarutbildning inte startat. Utbildningen genomförs på Kattegattgymnasiet på uppdrag av Vuxenutbildningen. För skolans kostnader förväntas ett överskott på 6,3 mkr. Posten övriga kostnader prognosticerar ett överskott på 5,6 mkr (se inledande text till rubriken Prognos). Inklusive planerade förändringar i verksamhetens organisation under året förväntas lönekostnaderna genera ett överskott på 7 kkr. Kattegattgymnasiets överskott kan däremot minska under året. Verksamheten flaggar för att elevintaget för hösten blir lägre än prognosticerat, om detta inträffar innebär det en minskad ram för verksamheten 217. Prognos förändring mot föregående prognos Ingen förändring mot föregående rapport. Investeringsredovisning Genomförda investeringar uppgår till 77 kkr. Det är 542 kkr. högre än motsvarande period föregående år. Kattegattgymnasiet prognosticerar inte någon budgetavvikelse för årets investeringar.

20 Driftredovisning - Sannarp Utfall periodresultat Sannarpsgymnasiets kostnader är högre jämfört med motsvarande period 216. Största skillnaden förklaras av verksamhetens löner som, utöver genomförd lönerevision, har ökat på grund av antagningscentret och ekonomiprogrammet som startade hösten 216 och som genererar lönekostnader från start 217. Nytt för i år är att IT-kostnaderna (hyra av datorer, konsulting och IT-tekniker på plats) betalas av skolan som erhållit budgetmedel för kostnaderna. 216 låg kostnaderna inom det förvaltningsgemensamma på kansliet. Kostnaderna för undervisningsmaterial är lägre än 216. Prognos budgetavvikelse Sannarpsgymnasiet prognosticerar ett överskott på 6,2 mkr för 217. En stor del av överskottet går att härleda till den högre elevpeng som genererats på grund av förstärkningen på 2 mkr. i ramen 217. Då verksamheten inte vet ramen för 218 kommer organisationen inte att utökas i någon större omfattning under året. Språkintroduktionen prognosticerar ett överskott även 217. Asylmedlen från Migrationsverket fortsätter att generera en högre elevpeng för språkintroduktionens elever. När gymnasieskolans asylsökande elever beviljas uppehållstillstånd kommer ersättningen att övergå till den lägre schablon-/put-ersättningen. När allt fler elever kommer beviljas uppehållstillstånd kommer elevpengen troligtvis att bli lägre, trots att kostnaderna för eleverna är kvar på samma nivå. För skolans kostnader förväntas ett överskott på 6,2 mkr. Posten övriga kostnader prognosticerar ett överskott på 3,9 mkr (se inledande text till rubriken Prognos). Inklusive planerade förändringar i verksamhetens organisation under året förväntas lönekostnaderna genera ett överskott på 2,3 mkr. Detta förklaras främst av antagningscentrets försenade start under 216. Förseningen innebar att antagningscentret inte förbrukade tilldelade medel som därmed resultatbalanserades till 217. Sannarpsgymnasiet önskar att projektet fortsätter in i 218 med motsvarande tid som det försenades 216. Sannarpsgymnasiets överskott kan däremot minska under året. Verksamheten flaggar för att elevintaget för hösten blir lägre än prognosticerat, om detta inträffar innebär det en minskad ram för verksamheten 217. Prognos förändring mot föregående prognos Ingen förändring att rapportera mot föregående rapport. Investeringsredovisning Sannarpsgymnasiet har hitintills genomfört investeringar för 234 kkr. Det är 177 kkr. högre än motsvarande period föregående år. Skolan prognosticerar inte någon budgetavvikelse för årets investeringar.

21 Driftredovisning - Sture Utfall periodresultat Intäkterna är lägre än motsvarande period föregående år. Förändringen beror främst på att utbetalningen av bidraget till lärlingsutbildningarna från skolverket sker senare än 216. Sturegymnasiets kostnader är högre jämfört med motsvarande period 216. Största skillnaden förklaras av verksamhetens löner som huvudsakligen har ökats på grund av genomförd lönerevision. Nytt för i år är att IT-kostnaderna (hyra av datorer, konsulting och IT-tekniker på plats) betalas av skolan som erhållit budgetmedel för kostnaderna. 216 låg kostnaderna inom det förvaltningsgemensamma på kansliet Prognos budgetavvikelse Sturegymnasiet prognosticerar ett överskott på 3,9 mkr för 217. En stor del av överskottet går att härleda till den högre elevpeng som genererats på grund av förstärkningen på 2 mkr. i ramen 217. Då verksamheten inte vet ramen för 218 kommer organisationen inte att utökas i någon större omfattning under året. Språkintroduktionen prognosticerar ett överskott även 217. Asylmedlen från Migrationsverket fortsätter att generera en högre elevpeng för språkintroduktionens elever. När gymnasieskolans asylsökande elever beviljas uppehållstillstånd kommer ersättningen att övergå till den lägre schablon-/put-ersättningen. När allt fler elever kommer beviljas uppehållstillstånd kommer elevpengen troligtvis att bli lägre, trots att kostnaderna för eleverna är kvar på samma nivå. För skolans kostnader förväntas ett överskott på 3,9 mkr. Posten övriga kostnader prognosticerar ett överskott på 3,5 mkr (se inledande text till rubriken Prognos). Inklusive planerade förändringar i verksamhetens organisation under året förväntas lönekostnaderna genera ett överskott på 4 kkr. Sturegymnasiets överskott kan däremot minska under året. Verksamheten flaggar för att elevintaget för hösten blir lägre än prognosticerat, om detta inträffar innebär det en minskad ram för verksamheten 217. Prognos förändring mot föregående prognos Ingen förändring att rapportera mot föregående rapport. Investeringsredovisning Sturegymnasiet har inte genomfört några investeringar för året ännu, föregående år uppgick investeringarna till 54 kkr. för motsvarande period. Skolan prognosticerar inte någon budgetavvikelse för årets investeringar.

22 Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 661 Vuxenutbildningen Driftredovisning Utfall periodresultat I vht 661 ingår kommunvux (grundläggande vuxenutbildning, vård-och omsorgsutbildning, särskild utbildning för vuxna, gymnasial vuxenutbildning, yrkeshögskola och utbildning i svenska för invandrare) och Halmstad kompetenscentrum. Verksamhetens totala resultat har förbättrats med 33 % (7,4 mkr.) jämfört med motsvarande period föregående år. Den största förklaringen till detta är ökade intäkter från Migrationsverket, lägre lönekostnader och att statsbidragen för yrkesinriktad vuxenutbildning dels är högre 217 och att from 217 så betalar skolverket ut bidraget för första halvåret istället för kvartalsvis under 216. Inköpen av utbildning är också lägre än motvarande period i fjol. Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år ökat med 29 % (5,7 mkr.). Bidraget från Migrationsverket (schablonbidrag/etableringsbidrag) för SFI (Svenska för invandrare) studerande har ökat pga fler elever under 217 får ersättning (ankomna 215, 216 och 217). Skillnaden för schablonbidraget/etableringsbidraget mellan perioden för 216 och 217 är 1,9 mkr. Statsbidragen för yrkesinriktad vuxenutbildning är 3,5 mkr. högre 217. Detta förklaras med att vi har beviljats högre belopp och att from 217 så betalar skolverket ut bidraget för första halvåret istället för kvartalsvis under 216. De interna intäkterna för elevpeng till kommunvux har ökat med 538 kkr. mot föregående år. Ökningen mot samma period 216 beror på att from 217 så betalas elevpeng ut till vård-och omsorgsutbildning (Gyrk ), totalt 1,3 mkr. och att Grundläggande vuxenutbildning (Gruv) också har ökat med 539 kkr jämfört med föregående år ( ). Däremot har intäkterna för Svenska för invandrare (SFI) minskat med 1,1 mkr. och Gymnasial vuxenutbildning (Gyt) minskat med 221 kkr. mot samma period föregående år. From hösten 216 bedriver kommunvux utbildning av samhällsorientering i egen regi. Under januari till maj har det fakturerats för 1,4 mkr. Faktureringen av elever från andra kommuner som läser i Halmstad är 1,5 mkr. lägre 217 än motsvarande period 216. From 217 vidarefakturerar vi andra kommuner som köper utbildning via oss från externa anordnare och bokför detta mot ett balanskonto. Det innebär att vidarefaktureringen inte kommer med i driften och minskar därmed intäkterna i jämförelse med 216 men också att kostnaderna minskar med motsvarande belopp.

23 Lönekostnaderna är 1 % (2, mkr.) lägre än motsvarande period 216. Detta förklaras av att organisationens arbete med färre vikarier och bättre anpassad storlek på antal lärare och administration per elev under hösten 216 har gett resultat. En annan anledning är att antalet rektorer på kommunvux har minskat från tre till två. Lokalkostnaderna är på samma nivå som föregående år. De övriga kostnaderna är 5 % (357 kkr.) högre än motsvarande period föregående år. Jämfört med 216 så ökar utbetalningen av elevpengen till kommunvux med 538 kkr., se tabell nedan. From 217 så betalas elevpeng ut till vård-och omsorgsutbildning (Gyrk ), totalt 1,3 mkr. Elevpengen för Svenska för invandrare (SFI) har minskat med 1,1 mkr. och Gymnasial vuxenutbildning (Gyt) minskat med 221 kkr. medan Grundläggande vuxenutbildning (Gruv) ökat med 539 kkr. 6 Elevpeng kommunvux SFI Gruv Gyt Gyrk Fördelning per utbildning och år Jämfört med samma period 216 så ökar inköpen av utbildning externt med 148 kkr, se tabell nedan. Inköpen av utbildning för Svenska för invandrare (SFI) har ökat med 59 kkr. och inköpen av Grundläggande vuxenutbildning (Gruv) har ökat med 69 kkr. medan inköpen av Gymnasial vuxenutbildning (Gyt) är 136 kkr. lägre 217. Inköpen av yrkesinriktade utbildningar (Gyrk) är 915 kkr. lägre 217 och detta beror på att vi exkluderar andra kommuners inköp via oss i driften 217 (se förklaring under intäkter) och minskar intäkterna med samma belopp.

24 6 Elevpeng externt SFI Gruv Gyt Gyrk Fördelning per utbildning och år Övriga inköp av utbildning från andra kommuner (Halmstad elever som läser i andra kommuner) är 564 kkr. lägre 217 medan inköpen av utbildning i samhällsorientering är 813 kkr. högre 217. Övriga kostnader (resor, konsultkostnader, försäkringar, tele/datakostnader etc.) är 578 kkr. lägre 217 än motsvarande period 216. Prognos budgetavvikelse Verksamheten prognostiserar ett överskott på 1 5 kkr. 1 5 kkr. Övriga kostnader Inköpen av utbildning (kommunvux och externt) är hittills i år lägre än budgeterat. Söktrycket till yrkesutbildningar är lägre än förväntat. Prognos förändring mot föregående prognos Ingen avvikelse mot föregående rapport. Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Periodens investeringar uppgår till kkr. Investeringsutfallet motsvarande period föregående år uppgick till -44 kkr. Prognos budgetavvikelse - Prognos förändring mot föregående prognos -

25

26 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens intäkter: Etableringen: Intäkterna från Migrationsverket högre än budgeterat Intäktsökning av överförda medel att användas till Mobila Teamet enligt beslut i KS. Lönekostnader: Arbetsmarknadsenheten: Ökade åtgärder, Prova - på - platser ej fullt tillsatta, minskade tolkuppdrag 2 2 Daglig verksamhet: Utökad ledningsorganisation samt utökade personalkostnader i verksamhetsövertagandet Lokalkostnader: Ökade lokalkostnader på Daglig verksamhet pga. ombyggnationer samt inom AME. Kapitalkostnader: Övriga kostnader: Arbetsmarknadsenheten: Prognostiserat överskott Sociala Investeringsfonder och SV.Migrationverk i konkurs. 6 6 ETAB:Ersättning till AME för instegsjobb för nyanlända personer inom etableringsuppdraget Summa avvikelse driftredovisning

27 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Förvaltningsövergripande Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall 2175 Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Förvaltningsövergripande Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall 2163 Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Förvaltningsövergripande Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Summa avvikelse driftredovisning

28 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; AME Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; AME Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; AME Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens intäkter: Minskad försäljning av tolkuppdrag Minskade bidrag pga få tillsatta Prova På Platser -5-5 Bidragsintäkter, särskilda projektmedel för utökat antal sommarjobb 1 1 Minskade bidragsintäkter för övriga åtgärder (beror bl.a på att avtal med AF gällande extratjänsterna gått igenom Schablonersättning från Migrationsverket som ska balansera kostnaden för instegsjobb Balanserade medel från föregående år Lönekostnader: Höjda tolkarvoden Minskade lönekostnader pga få tillsatta Prova På Platser 2 2 Lönekostnader, särskilda projektmedel för utökat antal sommarjobb -1-1 Ökade lönekostnader för övriga åtgärder (beror bl.a på att avtal med AF gällande extratjänsterna gått igenom) Vakanta tjänster Lokalkostnader: Ökade lokalkostnader -2-2 Kapitalkostnader: Övriga Kostnader: Överskott sociala fonder 5 5 Svenska Migrationscentrets konkurs 1 1 Minskad kostnad för tolkuppdrag i form av kostnadsersättningar Föreningsbidrag 3 3 Övriga ökade kostnader för anställningsåtgärder i form av förbrukningsinventarier mm

29 Summa avvikelse driftredovisning 7 7 Arbetsmarknadsenhetens förändrade resultat 217 jämfört med motsvarande period 216 beror på: De nya åtgärderna som staten införde 216 fick full effekt (bidrog till ökade bidragsintäkter och lönekostnader) först senare delen av året. Staten har fördelat ca 1 mkr till Halmstad för ett utökat antal sommarjobb 217. Extratjänsterna blev fördröjda varav 1/4 startat sina anställningar. Det svenska migrationscentret har gått i konkurs Tolkförmedlingens uppdrag har minskat samtidigt som tolkarvodena ökat Det nya EU-projektet Moving On startade under hösten 216 vilket bidragit till både högre bidragsintäkter och kostnader. Arbetsmarknadsenhetens utfall 217 beräknas att påverkas av: Att arbetet med de sociala fonderna inte kommit igång enligt plan. Att tillsättningen av Prova På Platserna inte skett enligt plan. Minskade bidragsintäkter på grund av förändrad efterfrågan av anställningar och stöd. Anpassning av verksamheten för att den ska matcha behovet på arbetsmarknaden. Minskat behov av tolktjänster.

30 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Daglig verksamhet Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Daglig verksamhet Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Daglig verksamhet Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Intäkter Lönekostnader -3-3 Utökad ledningsorganisation samt utökade personalkostnader i verksamhetsövertagande Lokalkostnader 3 tkr i högre hyreskostnader än budgeterat samt ombyggnad av Svetsaregatan, Kadriljen och Gläntan Kapitalkostnader Övriga kostnader Lägre inköp under årets tre första månader än budgeterat Summa avvikelse driftredovisning

31 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Ekonomiskt bistånd Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Ekonomiskt bistånd Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Ekonomiskt bistånd Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Intäkter Ändrat redovisningssätt för tre socialsekreterare som är utlånade till Etableringen. From 217 tar Etableringen lönekostnaden för dessa direkt istället för att köpa personaltjänsten från Ekonomiskt bistånd. Lönekostnader Ändrat redovisningssätt för tre socialsekreterare som är utlånade till Etableringen. From 217 tar Etableringen lönekostnaden för dessa direkt istället för att köpa personaltjänsten från Ekonomiskt bistånd. Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring

32 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Etableringen Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Etableringen Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Etableringen Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens intäkter: Intäkterna från Migrationsverket är högre än budgeterat, vilket beror att antalet nyanlända i december månad var mycket högre än beräknat, vilket gett en högre intäkt än beräknat i 1:a kv. Ger prognosförändring för helåret. Antalet nyanlända till Halmstad beräknas hamna på 3-4 % fler än budgeterat, därav ny prognosförändring Intäktsökning av överförda medel att användas till Mobila Teamet enligt beslut KS Lönekostnader: Lokalkostnader: Kapitalkostnader: Övriga kostnader: Ersättning till AME för instegsjobb för nyanlända personer inom etableringsuppdraget Med anledning av kommande förändringar av regelverket för en del av statens ersättningssystem till kommunen för nyanlända flyktingar kommer det att uppstå en osäkerhet om framtida kommuninterna fördelningar av schablonintäkten och prognosförändringar med anledning av detta. Summa avvikelse driftredovisning Kommentar driftredovisning Utfall-periodresultat Verksamhetens intäkter: Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år ökat med netto kkr. Dels beroende på ökade intäkter från Migrationsverket p.g.a. en dubblering av antalet nyanlända under perioden, samt hyresintäkter för 2:a handskontrakt för uthyrning till nyanlända med kommunplacering i Halmstad kommun. Intäktsökning av överförda medel att användas under 217 till Mobila Teamet enligt beslut KS Ändrad redovisningsprincip enligt stadskontoret för språkintroduktionen och SFI har istället minskat intäkten under 217, vilket nu bokförs direkt på 651 Gymnasiet respektive 661 Vuxenutbildningen. Föregående år bokfördes intäkten från Migrationsverket först på etableringen, för att sedan minskas med motsvarande kostnad på etableringen. Lönekostnader: Lönekostnaderna är 11 kkr. lägre 217 än motsvarande period 216. Lokalkostnader: Lokalkostnaderna har ökat med 1 32 kkr. jämfört med föregående år. Anledningen till detta är hyror för Plönninge, Knebildstorp, Hvitfeltsgatan och Stugcentralen som UAF betalar. Det är rum / lägenheter som vi hyr, för att i andra hand hyra ut dessa enligt lagen för bosättning genom anvisning till kommunen. Halmstad kommun ska under 217 ta emot 169 personer. Cirka 6 kkr hänför sig till hyreskostnader till HFAB för tomhyror för lägenheter som UAF hyr fram till dess, att nyanlända med kommunplacering i Halmstad flyttar in och tar över kontraktet med HFAB. Dessa hyreskostnader kommer UAF att söka ersättning för från Migrationsverket. De interna lokalkostnaderna på Fredriksvallsgatan har blivit lägre i jämförelse med föregående år. Övriga kostnader: Övriga kostnader är 1 17 kkr lägre 217 än motsvarande period 216. Förklaring till detta är ändrad redovisningsprincip enligt stadskontoret. Kostnaden för språkintroduktionen och SFI bokförs istället direkt på 651 Gymnasiet respektive 661 Vuxenutbildningen som en direkt intäkt från migrationsverket. Föregående år bokades detta som kostnad på etableringen.

33 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Prognosen för utbetalningarna av försörjningsstöd är lika stora 217 som föregående år men ramen 217 är 3 mkr lägre. Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring

34 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Intäker varav utebliven bussförarutbildning. Beslut fattat efter budgetering -1 4 kkr. varav intäkt för projektmedel 216 som resultatbalanserats av stadskontoret 2 kkr. Lönekostnader varav prognosticerade lönekostnader enligt nuvarande organisation med planerade förändringar 987 kkr. varav prognosticerade överskott för antagningscenter kkr. Lokalkostnader Kapitalkostnader 6 6 varav lägre investeringar genomförda än beräknat utifrån tilldelade ram 216 (KGs 6, mkr) 6 kkr. Övriga kostnader varav förhögt budgeterade förvaltningsgemensamma kostnader 8 kkr. varav överskott på de kommunala gymnasieskolorna 12 8 kkr. Summa avvikelse driftredovisning

35 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Kattegatt Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Kattegatt Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Kattegatt Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Intäkter varav utebliven bussförarutbildning. Beslut fattat efter budgetering -1 4 kkr. Lönekostnader 7 7 varav prognosticerade lönekostnader enligt nuvarande organisation med planerade förändringar 7 kkr. Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader varav överskott på Kattegattgymnasiet för övriga kostnader 5 6 kkr. Summa avvikelse driftredovisning

36 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sannarp Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sannarp Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sannarp Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Intäkter Lönekostnader varav prognosticerade lönekostnader enligt nuvarande organisation med planerade förändringar 1 kkr. varav prognosticerade överskott för antagningscenter 2 2 kkr. Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader varav överskott på Sannarpsgymnasiet för övriga kostnader kkr. Summa avvikelse driftredovisning

37 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sture Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sture Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sture Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Intäkter Lönekostnader 4 4 varav prognosticerade lönekostnader enligt nuvarande organisation med planerade förändringar 4 kkr. Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader varav överskott på Sturegymnasiet för övriga kostnader 3 5 kkr. Summa avvikelse driftredovisning

38 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 216 Utfall Utfall Budget 217 Prognos 217 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring övriga kostnader Inköpen av utbildning (kommunvux och externt) är hittills i år lägre än budgeterat Söktrycket till yrkesutbildningar är lägre än förväntat. Summa avvikelse driftredovisning

39 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/147 Ärende UAN 217/147 Beslutsinstans: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ärendets ursprung: Kommunrevisionen Revision - Granskning av registerkontroll inför anställning Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inte arbeta med registerkontroll vid anställningar. Sammanfattning av ärendet Pwc har av de förtroendevalda revisionerna i Halmstads kommun fått i uppdrag att granska registerkontroll inför anställning avseende verksamheterna barn- och ungdomsnämndens, socialnämndens samt utbildnings- och arbetsnämndens ansvarsområde. Granskningen syftade till att svara på revisionsfrågan: - Säkerställer utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en ändamålsenlig registerkontroll inom gymnasieskola och gymnaisesärskolan? För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden går inte revisionsfrågan att bedöma i nuvarande situation. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden arbetar inte med registerkontroll vid anställningar då gymnasieskola och gymnasiesärskola omfattas av den frivilliga registerkontrollen. I granskningen påtalas att nämnden bör ta ett aktivt beslut i frågan. Beskrivning av ärendet Bakgrund Ärendet startade med att Pwc fått i uppdrag av de förtroendevalda revisionerna i Halmstads kommun, att granska registerkontroll inför anställning avseende verksamheterna barn- och ungdomsnämndens, socialnämndens samt utbildnings- och arbetsnämndens ansvarsområde. Granskningen syftade till att svara på revisionsfrågan: - Säkerställer utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en ändamålsenlig registerkontroll inom gymnasieskola och gymnaisesärskolan? För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden går inte revisionsfrågan att bedöma i nuvarande situation. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

40 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/147 arbetar inte med registerkontroll vid anställningar då gymnasieskola och gymnasiesärskola omfattas av den frivilliga registerkontrollen. I granskningen påtalas att nämnden bör ta ett aktivt beslut i frågan. Bestämmelserna i skollagen om registerkontroll av personal kompletteras med lag av registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Lagen bygger på ett EU-direktiv och innebär att registerutdrag kan begäras i fler verksamheter än som sägs i skollagen. Lagstiftningen om registerkontroll syftar till att stärka barns och ungas skydd mot sexualbrott och andra grova brott. Reglerna bygger på en sammanvägning av två viktiga skyddsintressen intresset av att minska riskerna för övergrepp mot barn samt skyddet för den personliga integriteten. Med barn avses personer under 18 år. Registerutdraget är bara en del av bedömningsunderlaget för om en person är lämplig för arbetet. Lagstiftningen innebär inte något förbud mot att låta någon arbeta i verksamheten som har lämnat in ett registerutdrag med anteckning om brott. Registerutdrag ska visas upp inför anställning i gymnasieskola och gymnasiesärskola om arbetsgivaren kräver det. Personal i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan omfattas av den frivilliga registerkontrollen, om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn. Kontrollen av ett frivilligt registerutdrag får inte dokumenteras på något annat sätt än genom en anteckning om att utdraget har visats upp. Om arbetsgivaren, enligt den frivilliga registerkontrollen, väljer att inte begära att få se ett utdrag finns det inget förbud att anställa, anlita eller ta emot personer i verksamheten. Beslut i frågan fattades av tidigare utbildningsförvaltning, baserat på en utredning, att registerutdrag vid anställning endast ska ske i de fall där lagen kräver det. Revisionsrapporten konstaterar att registerkontroll vid anställning är ett frivilligt moment för nämnden och att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden inte arbetar med registerkontroll. I rapporten rekommenderas nämnden att fatta beslut i frågan. Analys och förslag Nämnden beslut formaliserar ett ställningstagande om att inte begära registerutdrag då lagstiftningen bygger på frivillighet. Det ger inte praktiska skillnader mot hur lagstiftningen hanteras idag. De mest framträdande lagrummen är: Registerkontroll av personal 2 kap skollagen. Registerkontroll av personal som ska arbeta med barn: Lagen (213:852). om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

41 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/147 För övriga lagrum se bilaga Skolverkets juridiska vägledning om registerkontroll av personal. Ärendets beredning Ärendet har diskuterats i verksamhetsledningsgruppen med gymnasiechefer och verksamhetschefer som lett fram till förslag till beslut. På Huksams sammanträde i juni kommer ärendet upp under dialog. Ärendets beslutsgång Ärendet ska beslutas av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Information om beslutet Kommunrevisionen ska delges beslutet. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Handläggare, Anna Doverskär, avdelningschef HR Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(3)

42 Revisionsrapport Granskning av registerkontroll inför anställning Viktor Prytz Cert. kommunal revisor Martin Hassel Halmstads kommun Mars 217

43 Granskning av registerkontroll inför anställning Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och Revisionsfrågor Revisionskriterier Kontrollmål Metod Barn- och ungdomsnämnden Dokumenterade rutiner för registerkontroll Rutinerna är kända och implementerade Registerkontroll genomförs och dokumenteras Revisionell bedömning Socialnämnden Dokumenterade rutiner för registerkontroll Rutinerna är kända och implementerade Registerkontroll genomförs och dokumenteras Revisionell bedömning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utförande av registerkontroll Revisionell bedömning Mars av 14 Halmstads kommun PwC

44 Granskning av registerkontroll inför anställning Sammanfattning PwC har av de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun fått i uppdrag att granska registerkontroll inför anställning avseende verksamheterna för barn- och ungdomsnämndens, socialnämndens samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde. Inom ramen för granskningen har stickprov, dokumentstudier samt 14 intervjuer genomförts. Granskningen syftade till att svara på revisionsfrågorna: Säkerställer barn- och ungdomsnämnden en ändamålsenlig registerkontroll inom sina verksamhetsområden? Säkerställer utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en ändamålsenlig registerkontroll inom gymnasieskola och gymnasiesärskolaskolan? Säkerställer socialnämnden en ändamålsenlig registerkontroll inom sina verksamheter? Vi bedömer att barn- och ungdomsnämnden i allt väsentligt säkerställer att registerkontroll genomförs på ett ändamålsenligt sätt. Vi bedömer att socialnämnden inte helt säkerställer att registerkontroll genomförs på ett ändamålsenligt sätt. Rutiner avviker mot gällande lagkrav för hur registerutdrag ska dokumenteras samt aktualiteten av belastningsregistret vid anställning. Vidare motsvarade 12 av de 18 genomförda stickproven inte uppsatta kriterier. Uppsatta kriterier motsvarar förvaltningens egna rutiner samt lagkrav. Verksamheterna har anställt utan att registerkontroll har genomförts innan anställning i 9 av 18 fall. Däremot har registerkontroll därefter genomförts, eller kommer att genomföras enligt berörda chefer, för samtliga medarbetare som avvikit vid stickprovsundersökningen. För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden anser vi att revisionsfrågan inte går att bedöma i nuvarande situation. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden arbetar inte med registerkontroll vid anställningar. Samtidigt är detta ett frivilligt moment för nämnden. Vi anser att även om det råder en frivillighet för nämndens verksamheter att begära ut registerutdrag vid anställning bör nämnden ta ett aktivt beslut i frågan. Den tidigare utredningen skedde inom ramen för kommunens samlade utbildningsnämnd. Rekommendationer Vi rekommenderar barn- och utbildningsnämnden: att komplettera rutiner med instruktioner för kontroll av registerutdrag vid återanställning av personal att förvissa sig om att andra nämnder som har anställda inom barn- och ungdomsnämndens verksamheter känner till kravet på och genomför registerkontroll. Vi rekommenderar socialnämnden: att tydliggöra vilka lagkrav som gäller för vilka verksamheter/funktioner att uppdatera rutiner så att de följer lagkrav samt är enhetliga Mars av 14 Halmstads kommun PwC

45 Granskning av registerkontroll inför anställning Vi rekommenderar utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden: att införandet om registerkontroll lyfts till diskussion och att ett formellt beslut fattas om hur nämnden ställer sig till detta. Detta mot bakgrund av att rätten att begära registerutdrag för utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter tillkom år 213, och att nämnden därefter inte tagit beslut huruvida de ska använda den rätten. Mars av 14 Halmstads kommun PwC

46 Granskning av registerkontroll inför anställning 1. Inledning 1.1. Bakgrund Arbetsgivare är sedan ett antal år enligt lag skyldiga att vid anställning eller praktik inom skola och förskola kontrollera vederbörandes belastningsregister för vissa allvarliga brott, såsom sexual- eller grova våldsbrott. Detta regleras i skollagen. 211 infördes en motsvarande lag om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder enligt LSS. Registerkontroll syftar till att skydda barn mot att utsättas för övergrepp, kränkningar eller annat skadligt inflytande. En fungerande registerkontroll är en viktig del av arbetsgivaransvaret inte bara för en kvalitetssäkrad rekryteringsprocess, utan också för att säkerställa en trygg miljö för barn. Utifrån en riskbedömning i Halmstad kommun är det angeläget att granska kommunens hantering av registerkontroll. Detta då eventuella brister kan leda till att barn utsätts för onödiga risker som också kan komma att skada allmänhetens förtroende för den kommunala verksamheten Syfte och Revisionsfrågor Syftet är att granska om berörda nämnder har en registerkontroll som uppfyller lagkraven. Säkerställer barn- och ungdomsnämnden en ändamålsenlig registerkontroll inom sina verksamhetsområden? Säkerställer socialnämnden en ändamålsenlig registerkontroll inom sina verksamheter? Säkerställer utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en ändamålsenlig registerkontroll inom gymnasieskola och gymnasiesärskolaskolan? 1.3. Revisionskriterier Skollagen (21:8), Lag (21:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder, Lag (213:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn samt Lag (27:171) om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn Kontrollmål Det finns dokumenterade rutiner för registerkontroll Rutinerna är kända och implementerade Registerkontroll genomförs och dokumenteras 1.5. Metod På barn- och ungdomsförvaltningen har intervjuer genomförts med HR-chef, tre rektorer för grundskolan, tre förskolechefer samt enhetschef vid Resurscentrum Kärnhuset. Totalt åtta intervjupersoner. Mars av 14 Halmstads kommun PwC

47 Granskning av registerkontroll inför anställning På socialförvaltningen har intervjuer genomförts med personaladministrativ chef, enhetschef, utredare och planeringssekreterare för olika verksamheter. Totalt fem intervjupersoner. På utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen intervju genomförts med HR-chef. Stickprovskontroll har genomförts för ett urval av nyanställda under året stickprov har genomförts på socialförvaltningen respektive 2 på barn- och ungdomsförvaltningen. Urval har gjorts för att få representation av olika anställningsformer och verksamheter. Dokumentstudier har genomförts av respektive förvaltnings rutiner och checklistor för registerkontroll. Samtliga intervjuade har beretts möjlighet att sakgranska rapporten. Mars av 14 Halmstads kommun PwC

48 Granskning av registerkontroll inför anställning 2. Barn- och ungdomsnämnden 2.1. Dokumenterade rutiner för registerkontroll Iakttagelser I information till nyanställda står att medarbetare inom barn- och ungdomsförvaltningen ska skicka ett registerutdrag ur belastningsregistret till berörd chef innan påbörjad anställning. Informationen riktar sig till chefer och medarbetare inom förvaltningen. På förvaltningens intranät finns en checklista för chef inför beslut om anställning, där krav på registerutdrag finns med: Ett belastningsregisterutdrag utan anmärkning ska lämnas in. Utdraget skickas till respektive skolområdes hr-assistent för arkivering i personalakten. I ett internt nyhetsbrev från förvaltningschefen i oktober 216 beskrivs en skärpt rutin avseende registerutdrag vid anställning. Enligt den skärpta rutinen ska HR-assistenterna från och med 1 oktober 216 leverera PM vid anställning och anställningsavtal först efter att registerutdrag inkommit till berörd HR-assistent. Enligt intervju med HR-chef var grunden med skärpningen att HR-assistenter påtalat dröjsmål från anställning till dess att registerutdrag inkommit till HR-avdelningen samt att rektor/förskolechef ibland brustit i att skicka in registerutdrag för arkivering i personalakt. Sedan år 217 finnas en teknisk lösning för HR-assistenterna att registrera att registerutdrag är mottaget i it-stödsystemet Heroma. Resurscentrum Kärnhuset Verksamheten Resurscentrum Kärnhuset, för elever med behov av särskilt stöd, använder inte förvaltningens centrala HR-avdelning vid anställning utan har en egen HR-assistent. Enligt intervju med enhetschef vid Kärnhuset använder de sig av samma rutin. Först efter att HR-assistent har sett kopia av registerutdrag färdigställs PM och anställningsavtal. Bemanningsenheten Vikarier och timanställda anställs via bemanningsenheten som har egna rutiner för registerkontroll. Det finns en rutin för hantering och bevakning av registerutdrag. Rutinen beskriver att registerutdrag från polisen utan anmärkning måste visas upp före anställning. För vikarier som inte arbetat de senaste 12 månaderna måste nytt utdrag skickas in för att anställning ska vara aktuellt. 12 månaders-regeln överensstämmer med lagkrav. Det finns ytterligare en rutin på bemanningsenheten vilken berör hur personalen ska ta emot utdrag ur belastningsregistret. Här beskrivs bland annat att personalen ska kontrollera att det är rätt register, kontrollera berörd individ genom id-handling samt att kopia ska tas och original på registret ska återlämnas Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet det finns dokumenterade rutiner för registerkontroll är uppfyllt. Mars av 14 Halmstads kommun PwC

49 Granskning av registerkontroll inför anställning Vi konstaterar att det finns personalkategorier inom nämndens verksamheter, såsom skolvaktmästare och kökspersonal, som omfattas av den obligatoriska registerkontrollen. De anställs av andra förvaltningar. Barn- och ungdomsnämnden bör förvissa sig om att andra nämnder som har anställda inom barn- och ungdomsnämndens verksamheter känner till kravet på och genomför registerkontroll Rutinerna är kända och implementerade Iakttagelser I intervju med rektorer för grundskola och förskolechefer framkommer att kravet på att begära in och skicka registerutdrag till HR-assistenter före anställning är känt. De intervjuade anser att HR-avdelningen blivit tydligare med kravet under det senaste året. Exempelvis beskriver de intervjuade att PM och anställningsavtal inte delges dem innan HRassistenterna sett utdraget. Vidare beskrivs att berörd chef ansvarar för att skicka en kopia av belastningsregistret med den interna posten till HR-avdelningen. De intervjuade anser att rutinen är känd men var samtidigt inte fullt medvetna om att det är en skriftlig rutin. Enligt de intervjuade ska belastningsregistret vara tomt för att anställning ska vara aktuellt Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet rutinerna är kända och implementerade är uppfyllt. Vi grundar vår bedömning på att rutin för hur genomförandet av registerkontroll ska ske är känt. Vi konstaterar samtidigt att detta är en skriftlig rutin som finns tillgänglig på intranätet, vilket fullt ut inte är känt i verksamheten Registerkontroll genomförs och dokumenteras Iakttagelser Genom stickprovsundersökning granskades den faktiska efterlevnaden av registerkontroll. 2 personalakter hos medarbetare anställda under år 216 valdes slumpmässigt ut. Medarbetare från förskola, skola, bemanningsenheten och Kärnhuset ingick i stickprovet. Det ingick även olika personalgrupper. Tre delar kontrollerades: 1) Finns belastningsregistret dokumenterat i personalakt enligt förvaltningens rutin? 2) Är registret utan anmärkningar? 3) Var registret aktuellt vid anställningstillfället, det vill säga max 12 månader gammalt? Uppsatta kriterier motsvarar förvaltningens egna rutiner samt lagkrav. Stickprovet visade att 3 av 2 personalakter inte motsvarade ovan nämnda kriterier: Ett gick inte att hitta i arkivet eller it-stödsystemen hos förvaltningen. Två av personalakterna hade inte aktuella belastningsregister. Båda individerna har varit anställda tidigare. I och med en period över 12 månader utan anställning i verksamheten skulle nytt registerutdrag ha begärts. o I ett av fallen har rektor enligt uppgift sett ett aktuellt registerutdrag inför nyanställning. Det finns däremot inte dokumenterat. o I det andra fallet finns ett registerutdrag dokumenterat som var aktuellt vid första anställningen. Mars av 14 Halmstads kommun PwC

50 Granskning av registerkontroll inför anställning Tre av de 2 medarbetarna som ingick i stickprovet hade anställts efter skärpt rutin vilken börjat gälla från och med 1 oktober 216. De tre personalakterna motsvarade uppsatta kriterier. Stickprovet utgick från en personallista med nyanställda år 216 inom berörda verksamheter. Listan innehöll 177 medarbetare Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet registerkontroll genomförs och dokumenteras är delvis uppfyllt. Vi grundar vår bedömning på att 3 av de 2 genomförda stickproven inte motsvarade uppsatta kriterier Revisionell bedömning Granskningen syftade till att besvara revisionsfrågan: Säkerställer barn- och ungdomsnämnden en ändamålsenlig registerkontroll inom sina verksamhetsområden? Vi bedömer att barn- och ungdomsnämnden i allt väsentligt säkerställer en ändamålsenlig registerkontroll. Vi grundar vår bedömning på att även om 3 av de 2 genomförda stickproven inte motsvarade uppsatta kriterier, är det endast i ett fall registerutdrag helt saknar spårbarhet. I ett av de övriga fallen har rektor enligt uppgift sett ett aktuellt registerutdrag inför nyanställning, det finns däremot inte dokumenterat. I det andra fallet finns ett registerutdrag dokumenterat som var aktuellt vid första anställningen men ej vid nyanställning. Rekommendationer Utifrån de avvikelser mot uppsatta kriterier stickprovet visade på rekommenderar vi barnoch ungdomsnämnden: att komplettera rutiner med instruktioner för kontroll av registerutdrag vid återanställning av personal Mars av 14 Halmstads kommun PwC

51 Granskning av registerkontroll inför anställning 3. Socialnämnden 3.1. Dokumenterade rutiner för registerkontroll Iakttagelser Registerkontroll avseende socialnämndens verksamheter styrs av två lagar. Enligt lag (21:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder ska dokumentation av registerutdrag ske genom att original eller kopia sparas. Detsamma gäller enligt lag (27:171) om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn. Central rutin avviker från lagkravet, vilket beskrivs nedan. Vidare får registerutdraget vid anställningstillfället vara högst 12 månader gammalt enligt lag (21:479). Enligt lag 27:171 får det vara högst 6 månader gammalt. Beskrivna rutiner nedan beaktar inte kravet på 6-månaders aktualitet. Enligt intervju med personaladministrativ chef ska all personal som har indirekt eller direkt kontakt med personer under 18 år lämna belastningsregister vid anställning. En central rutin framtagen av HR-avdelningen beskriver vad som gäller avseende registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Dokumentet beskriver vilka lagar som reglerar registerkontroll samt vilka ruiner som gäller för verksamheten. Rutinerna som beskrivs är: Det är enbart den som erbjuds anställning som är skyldig att lämna ut ett registerutdrag och det är den arbetssökande själv som ska begära registerutdrag från polisens belastningsregister Således bör ett erbjudande om anställning lämnas med förbehåll för vad som kan framkomma efter registerkontroll Den som inte lämnat registerkontroll får inte anställas Registerutdraget får vara högst ett år gammalt Arbetsgivaren får inte dokumentera registerutdraget på något annat sätt än genom en anteckning om att utdraget uppvisats Oavsett anställningsform (tillsvidare eller tidsbegränsad) så skall ett registerutdrag lämnas vid den första anställningen. Detta gäller även korttidsanställda. Vidare är ett utdrag ur lag (21:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder inklippt i kvalitetshandboken på förvaltningens intranät. I lagtexten står att registerutdraget eller en kopia av det bör bevaras under minst två år. Detta är motsägande till central rutin, där det står att registerutdrag endast får dokumenteras genom en tjänsteanteckning. Att registerutdraget eller en kopia av det bör bevaras i minst två år gäller också enligt lag (27:171). I förarbetet (prop. 26/7:37) till lagen förtydligas också att Utredaren föreslår att ett registerutdrag på begäran skall återlämnas i original till ingivaren och påtalar vikten av att registerutdraget eller kopia av det bevaras. Det är respektive avdelningschef som ansvarar för att registerkontroll genomförs samt att dokumentation av detta sker. HR-avdelningen har inget uppdrag att kontrollera om det Mars av 14 Halmstads kommun PwC

52 Granskning av registerkontroll inför anställning genomförs. HR-administrationen omfattar två anställda som ska servar ca 5 chefer i en förvaltning på ca 9 anställda. Sedan år 217 finnas en teknisk lösning för cheferna att registrera att registerutdrag är mottaget i it-stödsystemet Heroma Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet det finns dokumenterade rutiner för registerkontroll är delvis uppfyllt. Vi konstaterar att dokumenterade rutiner finns men att de inte är ändamålsenliga. Avvikelser mot gällande lagkrav finns för hur registerutdrag ska dokumenteras samt aktualiteten av belastningsregistret vid anställning Rutinerna är kända och implementerade Iakttagelser I intervjuer med enhetschef, utredare och planeringssekreterare framkommer att central rutin är känd av samtliga intervjuade. Enligt uppgift är rutinen i kvalitetshandboken avdelningsspecifik för boende och korttid, där den också är känd. Under intervjuerna påtalades avvikelserna mellan rutinerna. Genomförandet i praktiken tenderar att fungera olika på olika avdelningar. Intervjuad tjänsteman vid avdelning för ensamkommande barn beskriver att chefer efterfrågar och kontrollerar register. Vidare har de ingen övrig rutin för exempelvis dokumentation. Representanter vid avdelningen för boende och korttid beskriver att de genomför registerkontroll och sparar registret i en pärm. Planeringssekreterare vid avdelningen för stöd och service beskriver att de genomför kontroller och gör notering genom tjänsteanteckning. Vidare beskrivs att det utförs registerkontroll vid anställning på stöd och service oavsett om personen ska jobba med barn eller inte. Ingen av de intervjuade känner till möjligheten att göra tjänsteanteckning via it-stödsystemet Heroma. Enligt intervju med HR-chef noteras inte alltid en tjänsteanteckning om att registerutdrag är kontrollerat. Det hävdas att även om dokumentationen avviker från rutin genomförs registerkontrollen. I intervjuerna med representanter från de olika avdelningarna framkommer att de ibland har ett behov att anställa med kort varsel. Inte minst på sommaren. De intervjuade anser att registerkontroll då kan vara problematiskt eftersom polisens handläggningstid för registerutdrag kan vara över 14 dagar. Representanterna från avdelningarna är medvetna om ansvaret att begära utdrag från brottsregistret. Vidare anser de att rutiner och lagstiftningen varierar mellan olika verksamheter och att de i vissa sammanhang inte är helt klargjort vad som gäller för just deras verksamhet Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet rutinerna är kända och implementerade är delvis uppfyllt. Vi grundar vår bedömning på att intervjuade tjänstemän känner till aktuella rutiner men att implementeringen skiljer sig åt mellan avdelningarna. Dessutom sker avvikelser från upprättad rutin och/eller lagkrav avseende hur registerutdrag dokumenterats. Mars av 14 Halmstads kommun PwC

53 Granskning av registerkontroll inför anställning 3.3. Registerkontroll genomförs och dokumenteras Iakttagelser Genom stickprovsundersökning granskades den faktiska efterlevnaden av registerkontroll. 18 personalakter hos medarbetare som anställts under år 216 valdes slumpmässigt ut. Medarbetare i verksamheterna från avdelningarna för stöd och service, boende och korttid samt ensamkommande barn och ungdomar ingick i stickprovet. Tre delar kontrollerades: 1) Finns belastningsregistret dokumenterat 2) Är registret utan anmärkningar 3) Var registret aktuellt vid anställningstillfället, det vill säga max 12 eller 6 månader gammalt beroende på verksamhet. Uppsatta kriterier motsvarar förvaltningens egna rutiner samt lagkrav. Stickprovet visade att 12 av 18 kontroller av registerutdrag vid anställning inte har genomfört helt enligt lagkrav: För fyra av stickproven finns inte registerutdraget dokumenterat: o I det första fallet beskrivs att registerkontroll ej har genomförts då detta inte görs för socialsekreterare, vilket nu ska åtgärdas enligt berörd chef. o I det andra fallet har ett registerutdrag inte kunnat identifieras av förvaltningen, ansvarig chef har begärt in ett nytt. o I det tredje fallet avslutade medarbetaren tjänsten efter endast ett pass och registerkontroll har ej genomförts enligt ansvarig chef. Medarbetaren var dock anställd enligt personallista från HR. o I det fjärde fallet har registerutdraget endast dokumenterats genom tjänsteanteckning enligt rutin, vilket inte är tillräckligt enligt lagkrav. För sju av stickproven har registerutdraget lämnats in efter anställning. Det handlar om cirka en vecka efter anställningsdatumet. Enligt lagkrav får verksamheterna inte anställa någon om inte registerkontroll genomförts. För det sista avvikande stickprovet har fel registerutdrag inlämnats, vilket åtgärdats cirka åtta månader senare. Stickprovet utgick från en personallista med nyanställda år 216 inom berörda verksamheter. Listan innehöll 57 medarbetare Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet registerkontroll genomförs och dokumenteras är ej uppfyllt. Vi grundar vår bedömning på att 12 av de 18 genomförda stickproven inte motsvarade uppsatta kriterier. Verksamheterna har anställt utan att registerkontroll har genomförts innan anställning i 9 av 18 fall. Däremot har registerkontroll därefter genomförts, eller kommer att genomföras enligt berörda chefer, för samtliga medarbetare som avvikit vid stickprovsundersökningen. I ett fall har medarbetaren avslutat sin anställning. Mars av 14 Halmstads kommun PwC

54 Granskning av registerkontroll inför anställning 3.4. Revisionell bedömning Granskningen syftade till att besvara revisionsfrågan: Säkerställer socialnämnden en ändamålsenlig registerkontroll inom sina verksamhetsområden? Vi bedömer att socialnämnden inte helt säkerställer en ändamålsenlig registerkontroll. Vi grundar vår bedömning på att uppsatta rutiner inte helt motsvarar lagkrav. Avvikelser mot gällande lagkrav finns för hur registerutdrag ska dokumenteras samt aktualiteten av belastningsregistret vid anställning. Vi anser att implementeringen av rutinerna skiljer sig åt mellan avdelningarna. Dessutom sker avvikelser från upprättad rutin och/eller lagkrav avseende hur registerutdrag dokumenteras. Vidare motsvarade 12 av de 18 genomförda stickproven inte uppsatta kriterier. Uppsatta kriterier motsvarar förvaltningens egna rutiner samt lagkrav. Verksamheterna har anställt utan att registerkontroll har genomförts innan anställning i 9 av 18 fall. Enligt lagkrav får verksamheterna inte anställa någon om inte registerkontroll genomförts innan anställning. Däremot har registerkontroll därefter genomförts, eller kommer att genomföras enligt berörda chefer, för samtliga medarbetare som avvikit vid stickprovsundersökningen. I ett fall har medarbetaren avslutat sin anställning. Rekommendationer Utifrån avvikelser mot uppsatta kriterier stickprovet visade på samt brister i rutiner rekommenderar vi socialnämnden: att tydliggöra vilka lagkrav som gäller för vilka verksamheter/funktioner att uppdatera rutiner så att de följer lagkrav samt är enhetliga Mars av 14 Halmstads kommun PwC

55 Granskning av registerkontroll inför anställning 4. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 4.1. Utförande av registerkontroll Iakttagelser Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter utför inte registerkontroll vid anställning av personal som ska arbeta med barn (personer under 18 år). Enligt lag (213:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn har verksamheter, såsom gymnasieskolan, sedan år 213 rätt att begära utdrag ur belastningsregistret före anställning. Det finns inget lagkrav på att registerutdrag ska begäras vilket det gör för exempelvis grundskolan. Enligt intervju med HR-chef har en utredning genomförts över vilka verksamheter som ska begära registerutdrag vid anställning. Utredningen ska ha genomförts av den tidigare utbildningsförvaltningen när lagkravet om registerkontroll enligt skollagen kom år 21. Slutsatsen av utredningen ska ha varit att registerutdrag vid anställning endast skulle ske i de fall där lagen kräver det. Förvaltningen har inte kunnat spåra utredningen och granskningen har därmed inte tagit del av den Revisionell bedömning Granskningen syftade till att besvara revisionsfrågan: Säkerställer utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en ändamålsenlig registerkontroll inom gymnasieskola och gymnasiesärskolaskolan? Vi anser att revisionsfrågan inte går att bedöma i nuvarande situation. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden arbetar inte med registerkontroll vid anställningar. Samtidigt är detta ett frivilligt moment för nämnden. Vi anser att även om det råder en frivillighet för nämndens verksamheter att begära ut registerutdrag vid anställning bör nämnden ta ett aktivt beslut i frågan. Den tidigare utredningen skedde inom ramen för kommunens samlade utbildningsnämnd. Rekommendation Mot bakgrund av att rätten att begära registerutdrag för utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter tillkom år 213, och att nämnden därefter inte tagit beslut huruvida de ska använda den rätten, anser vi att frågan bör lyftas och att ett formellt beslut fattas av nämnden. Mars av 14 Halmstads kommun PwC

56 Granskning av registerkontroll inför anställning Carl-Magnus Stenehav Uppdragsledare Viktor Prytz Projektledare Mars av 14 Halmstads kommun PwC

57 Juridisk vägledning Reviderad september 215 Mer om Registerkontroll av personal Lagstiftningen om registerkontroll syftar till att stärka barns och ungas skydd mot sexualbrott och andra grova brott Skollagens bestämmelser kompletteras av bestämmelser i en lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn I vissa verksamheter finns krav på att den som ska arbeta måste lämna ett utdrag ur polisens belastningsregister innan han eller hon anställs I andra verksamheter finns krav på att den som ska arbeta måste visa upp ett utdrag ur belastningsregistret endast om den som erbjuder anställningen begär det Det är den som ska visa registerutdraget som ska begära ut utdraget från Polismyndigheten Registerkontrollen ett skydd för barn och unga Bestämmelserna i skollagen om registerkontroll av personal har kompletterats med en lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Lagen bygger på ett EU-direktiv och innebär bland annat att registerutdrag kan begäras i fler verksamheter än som sägs i skollagen. Lagstiftningen om registerkontroll syftar till att stärka barns och ungas skydd mot sexualbrott och andra grova brott. Reglerna bygger på en sammanvägning av två viktiga skyddsintressen å ena sidan intresset av att minska riskerna för övergrepp mot barn och å andra sidan skyddet för den personliga integriteten. Med barn avses personer under 18 år. Det är viktigt att komma ihåg att registerutdraget bara är en del av bedömningsunderlaget för om en person är lämplig för arbetet. Även om en person saknar anteckningar om brott ska man vara lika noggrann i den övriga kontrollen av personens lämplighet för arbetet, till exempel när det gäller referenser. Visserligen innebär lagstiftningen inte något förbud mot att låta någon arbeta i verksamheten som har lämnat in ett registerutdrag med anteckning om brott, men man måste vara mycket försiktig och noggrann med övrig kontroll innan ett sådant beslut fattas. Barnens trygghet och säkerhet måste

58 alltid komma i första hand. Skyldigheten att lämna registerutdrag Registerutdrag måste visas upp inför anställning i förskola, grundskola och motsvarande skolformer samt fritidshem och annan pedagogisk verksamhet För att få en anställning inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan samt annan pedagogisk verksamhet, krävs att personen visar ett utdrag ur belastningsregistret. Den som inte visat ett registerutdrag får inte anställas i verksamheten (nedan kallad obligatorisk registerkontroll). Med anställning jämställs uppdragstagare eller anställda hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten, lärarstudenter och vissa vuxenstuderande samt deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program. Registerutdrag ska visas upp inför anställning i gymnasieskola och gymnasiesärskola om arbetsgivaren kräver det Den som erbjuds en anställning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan ska, om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn, på begäran av den som erbjuder anställningen visa upp ett utdrag ur belastningsregistret (nedan kallad frivillig registerkontroll). Med anställning jämställs uppdragstagare eller anställda hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten eller praktiktjänstgöring (se nedan). Registerutdrag ska visas upp inför praktiktjänstgöring om arbetsgivaren kräver det Med praktiktjänstgöring avses verksamhetsförlagd utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola, praktik inom ramen för en utbildning, och arbetspraktik som anordnas av arbetsförmedlingen. Om praktiktjänstgöringen kan anses innehålla direkta och regelbundna kontakter med barn får avgöras i det enskilda fallet av arbetsgivaren eller uppdragsgivaren. Den som utför praktik inom ramen för en utbildning på grundskole- eller gymnasienivå utför ofta praktiken under kortare perioder i närvaro av ordinarie personal på ett sådant sätt att kontakten med barnen inte alltid kan anses som direkt och regelbunden. Som praktik räknas både arbetsplatsförlagt lärande (apl) och annan praktik som ingår i introduktionsprogrammen. Informationen i registerutdragen 2

59 Utdragen i de olika registerkontrollerna visar om en person blivit dömd för vissa allvarliga brott, i regel under de senaste tio åren. Utdraget begränsas till uppgifter om sexualbrott och barnpornografibrott samt mord, dråp, grov misshandel, människorov och grovt rån. Detta är brott som innebär mycket allvarliga kränkningar av andra människor. Ett utdrag får vara upp till ett år gammalt. Det framgår av registerutdragen om personen förekommer i registret eller inte. Utdraget ska visas upp i slutet av processen Det är endast den person som valts ut för att anställas, anlitas eller för att tas emot i verksamheten som ska visa registerutdrag. Det är alltså inte meningen att registerutdraget ska begäras tidigare i processen, exempelvis i samband med ansökan eller när man kallar ett urval sökande till intervju. På samma sätt är det först när det är klart vem som tilldelats arbete i verksamheten, exempelvis av ett bemanningsföretag, som registerutdrag ska begäras. Ett erbjudande av tjänst eller praktik, kan alltså lämpligen innefatta ett förbehåll för vad registerutdraget kan komma att visa. Ett sådant förbehåll kan också vara lämpligt när man tar emot en person som tilldelats arbete i verksamheten. Arbetsgivaren har vidare inget lagstöd för att begära att personer som anställts, anlitats eller tagits emot i verksamheten vid senare tillfälle ska visa ytterligare registerutdrag. Vid planeringen av tillsättningar av anställningar måste arbetsgivaren ta hänsyn till den tid det tar att begära in ett registerutdrag. Registerkontrollen gäller emellertid även vid tillsättningar av hastigt uppkomna vakanser. Vid sådana situationer kan dock tiden det tar att begära in registerutdrag medföra problem. Rekommendationen i förarbetena är att organisationen har beredskap för detta exempelvis genom att tillfälligt flytta personal inom verksamheten, en annan möjlighet som föreslås är att använda personer som tidigare varit anställda av arbetsgivaren under det senaste året och därför inte behöver visa något nytt registerutdrag. Personer som ska visa registerutdrag Den obligatoriska registerkontrollen Den obligatoriska registerkontrollen avser alla typer av yrkeskategorier inom de verksamheter som anges ovan. I den kontrollen görs alltså ingen skillnad på om man har direkt kontakt med barn eller tillhör andra personalkategorier som till exempel administrativ personal, skolvaktmästare eller kökspersonal. Kontrollen ger däremot inte stöd för att begära in ett utdrag redan när någon anmäler sig till en vikariepool. Den frivilliga registerkontrollen Personal i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan omfattas av den frivilliga 3

60 registerkontrollen, om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn. Den frivilliga registerkontrollen omfattar även föräldrar som erbjuds anställning eller uppdrag i en grupp som det egna barnet ingår i. Den frivilliga registerkontrollen är aktuell endast om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn. Med direkt och regelbunden kontakt med barn avses följande: Med begreppet "direkt och regelbunden kontakt med barn" avses sådana arbeten som inbegriper återkommande och nära kontakter med barn. Det är fråga om arbeten där arbetsuppgifterna i väsentlig grad består i att huvudsakligen utan vårdnadshavarens eller någon annan vuxens närvaro, fostra, undervisa, sköta eller annars ta hand om barn eller på annat sätt arbeta i personlig kontakt med barn. Kravet på regelbundenhet innebär återkommande direktkontakt med barn och bedöms med hänsyn till den aktuella verksamheten. Relevanta omständigheter att ta med i bedömningen av vad som utgör direkt och regelbunden kontakt med barn är även vilken typ av kontakter det rör sig om, vilken intensitet kontakterna har samt om de alltid utförs i närvaro av vårdnadshavare eller annan vuxen. Det är ytterst upp till den enskilde arbetsgivaren att bedöma om en persons arbetsuppgifter kan anses innefatta direkta och regelbundna kontakter med barn. Arbete på i huvudsak samma villkor som en anställd Den obligatoriska registerkontrollen ska som nämnts även göras på personer som erbjuds eller tilldelas arbete på i huvudsak samma villkor som en anställd i de verksamheter som täcks av registerkontrollen. Detta om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning inom annan kommunal verksamhet. I den här kategorin ingår: personer som är anställda hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten om att sköta stödfunktioner som till exempel städning, fastighetsskötsel eller skolskjuts på entreprenad, liksom anställda på bemanningsföretag, enskilda uppdragstagare och kommunanställda som tillhör en annan nämndförvaltning än den som ansvarar för kommunens verksamhet vad gäller förskola, skola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, men som på grund av kommunens organisation tilldelas arbetsuppgifter inom dessa verksamheter. Det kan till exempel gälla personal från fritidsförvaltningen eller fastighetsförvaltningen. 4

61 Andra som tas emot i verksamheten och som omfattas av den obligatoriska registerkontrollen En obligatorisk registerkontroll ska även göras på personer som under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen, enligt högskolelagen, eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbildningen, eller genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom de verksamheter som täcks av registerkontrollen. Personer som inte omfattas av den obligatoriska registerkontrollen Som framgår av ovan så ska de flesta som arbetar och verkar inom förskola, skola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet visa registerutdrag. Det finns emellertid några undantag. Kraven på registerkontroll gäller inte den som redan arbetar inom de verksamheter som omfattas av lagstiftningen, eller som haft anställning, uppdrag, praktik eller liknande i skolväsendet och inom ett år erbjuds en förnyad möjlighet att arbeta i samma verksamhet. Av förarbetena framgår att ytterligare personer som är undantagna är föräldrar som deltar i verksamheter där deras egna barn vistas, exempelvis vid föräldrakooperativ, barns och elevers personliga assistenter samt vuxna familjemedlemmar till dagbarnvårdare. Det är, enligt regeringen, praktiskt svårgenomförbart att genomföra registerkontroll av färdtjänstschaufförer och bussförare i linjetrafik. Dessa omfattas därför inte av registerkontrollen. Kravet på obligatorisk registerkontroll gäller inte heller för personal i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan eller för praktikanter från grundskola och gymnasieskola. Som ovan angetts så täcks annan pedagogisk verksamhet av registerkontroll. Regeringen anger emellertid i förarbetena till bestämmelserna att vad det gäller annan pedagogisk verksamhet kan antas att det i det stora flertalet verksamheter inte kommer att arbeta någon annan personal än den eller de som själva driver verksamheten eller som är företrädare för den juridiska person som är huvudman. Dessa omfattas inte av lagen om registerkontroll. Detta innebär dock inte att dessa personer är undantagna från lämplighetsprövning. Ett villkor för rätt till bidrag för sådan verksamhet är nämligen att huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för motsvarande offentlig verksamhet. I detta ligger ett krav på personlig lämplighet hos den som förestår verksamheten. 5

62 Dokumentationen av registerutdrag Registerutdragen har utformats för att vara svåra att förfalska. Originalen känns lättast igen på det kraftiga, gulaktiga arkivpappret, vattenstämplat med Polismyndighetens vapen. Om en person som lämnat ett obligatoriskt registerutdrag begär det, måste registerutdraget återlämnas i original. Samtidigt måste det kunna styrkas i efterhand att lagen följts och att utdraget verkligen visats upp när någon anställts, anlitats eller tagits emot i de verksamheter som täcks av registerkontroll. Detta görs till exempel genom att ta en kopia på utdraget eller genom en tjänsteanteckning som sparas. Kontrollen av ett frivilligt registerutdrag får inte dokumenteras på något annat sätt än genom en anteckning om att utdraget har visats upp. Arbetsgivaren ska kontrollera registerutdraget Arbetsgivaren är skyldig att genomföra den obligatoriska registerkontrollen av den som erbjuds anställning. Detsamma gäller den som beslutar om att anlita eller ta emot någon i verksamheter som täcks av registerkontroll. Om arbetsgivaren och uppdragsgivaren, enligt den frivilliga registerkontrollen, väljer att inte begära att få se ett utdrag finns det inget förbud att anställa, anlita eller ta emot personer i verksamheten. Vad händer om lagen inte följs? När det gäller kommuner och landsting kan ett beslut att anställa eller ta emot någon i verksamheten som inte visat upp ett obligatoriskt registerutdrag upphävas om beslutet överklagas enligt 1 kap. kommunallagen. Skolinspektionen har möjlighet att inom ramen för sin tillsyn kritisera såväl offentliga som enskilda huvudmän om lagstiftningen rörande registerkontroll inte följs. Ansökan om registerutdrag Det är den enskilde själv som ska hämta in registerutdraget Endast den person som registerutdraget avser har rätt att begära ut ett sådant utdrag från Polismyndigheten. Normalt tar det cirka två veckor att få det beställda utdraget. Utdraget skickas till den person som utdraget gäller. Det finns inga krav på att den som ska visa registerutdraget ska lämna detta obrutet. Den person som registerutdraget gäller har alltså möjlighet att själv ta del av uppgifterna i utdraget innan detta lämnas till den som gör 6

63 registerkontrollen. Så här ansöker man om registerutdrag Det är Polismyndigheten som lämnar ut utdrag ur belastningsregistret. Det finns olika typer av utdrag. Ett särskilt registerutdrag, ett så kallat skolutdrag, gäller för anställningar inom förskola, skola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Ansökan ska fyllas i och skrivas under av den som registerutdraget gäller. Blankett ska då användas. Ett annat utdrag är avsett för den som ombetts lämna in ett utdrag ur belastningsregistret enligt bestämmelser i lagen (213:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Blankett ska då användas. Om en medborgare i ett annat EU-land ansöker om ett utdrag inhämtar Polismyndigheten uppgifter från det land där personen är medborgare. Två blanketter ska då användas, och Om den sökande inte har svenskt person- eller samordningsnummer ska blanketterna och användas. Blanketter för att ansöka om registerutdrag kan du hämta på närmaste polisstation eller på: Sök via Service, Blanketter, Registerutdrag Sök via skola och registerkontroll Blanketterna ska skickas till: Polismyndigheten Box Kiruna Tel Fax Man kan även skicka en inskannad begäran via e-post: e-post: registerutdrag@polisen.se Det är inte möjligt att beställa utdrag direkt per telefon. Aktuella bestämmelser och förarbeten Det här materialet grundar sig på bestämmelser i skollagen (21:8) och lagen (213:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn samt på förarbetena Stärkt skydd för barn mot sexuella övergrepp (prop. 212/13:194), Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 29/1:165), Utvidgad registerkontroll inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg (prop. 27/8:28) och Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg (prop. 1999/2:123). Registerkontroll av personal: 2 kap skollagen Registerkontroll av personer som ska arbeta med barn: Lagen (213:852) 7

64 om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn Enskildas rätt att begära uppgifter om sig själv ur belastningsregistret: 9 lagen (1998:62) om belastningsregister Vilka brott registerutdragen omfattar: 22 tredje och sjätte styckena förordningen (1999:1134) om belastningsregister Polismyndighetens inhämtande av uppgifter om medborgare i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen: 22 c förordningen (1999:1134) om belastningsregister Läs mer på 8

65 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/149 Ärende UAN 217/149 Beslutsinstans: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ärendets ursprung: Kommunrevisionen Revision - Granskning av utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens styrning, uppföljning och kontroll Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrandet enligt bilaga 1, daterat , som sitt eget och sända det som sitt svar till revisorerna. Sammanfattning av ärendet PwC har granskat Utbildnings och arbetsmarknadsnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Utöver dokumentsgranskning har även intervjuer skett med förvaltningschef, ekonomichef samt två verksamhetsutvecklare. Revisonen ha lämnat sin rapport till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och förväntar sig nämndens svar på rapporten senast den 7 juli Nämnden delar i stort revisionens bedömning och kommer att arbeta med att komma tillrätta med kritikpunkterna som framkommer i rapporten. Beskrivning av ärendet Bakgrund PwC har granskat Utbildnings och arbetsmarknadsnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Utöver dokumentsgranskning har även intervjuer skett med förvaltningschef, ekonomichef samt två verksamhetsutvecklare. Revisonen ha lämnat sin rapport till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och förväntar sig nämndens svar på rapporten senast den 7 juli. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(4)

66 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/149 Analys och förslag Revisionens kritik presenteras nedan med förvaltningens förslag på åtgärder under respektive kritikpunkt: Revisionen bedömer att kontrollmålet, att det sker en ändamålsenlig uppföljning och rapportering av måluppfyllelse till nämnden, delvis är uppfyllt. Revisionen konstaterar att för en majoritet av mätetalen finns det målvärden och utfall samt att målbedömningen tar hänsyn till dess resultat. Det konstateras även att 7 av 18 mål i verksamhetsplanen bedöms vara uppfyllda och att detta inte är tillräckligt. Revisionen bedömer att kontrollmålet Nämnden tar beslut om åtgärder vid bristande måluppfyllelse är delvis uppfyllt. Det anses att utbildnings och arbetsmarknadsnämnden endast i viss utsträckning har redovisat åtgärder för de 11 mål där det finns bristande måluppfyllelse. De anser också att det inte finns någon tydlig uttalade åtgärder som ska genomföras år 217 eller framåt. Svar: Nämnden är medveten om detta och har i verksamhetsplanen för 217 behållit en större andel av målen. På detta sätt fortsätter nämnden arbeta med målen för att nå en högre måluppfyllelse framöver. Inom nämnden har ett arbete påbörjats för att öka samverkan mellan förvaltningens olika verksamhetsgrenar. Genom en förbättrad samverkan kan en större måluppfyllelse nås inom flera av de uttalade målen. Det har även påbörjats ett arbete med syfte att granska kvalitén i vardagsarbetet för nämndens alla verksamhetsområden på ett likvärdigt sätt. I detta arbete ingår att förse nämnden med underlag som visar kvalitén i verksamheten samt ta fram förslag till beslut för att komma tillrätta med kvalitetsbrister. Arbetet leds av förvaltningens uppföljningsenhet. Inför verksamhetsberättelsen 218 tar förvaltningen till sig kritiken och kommer att tydligare redovisa vidtagna åtgärder för att höja måluppfyllelsen. Revisionen konstaterar också att det saknas ekonomisk redovisning i dokumentet. Svar: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltingen har ambitionen att arbeta på ett effektivt sätt, och på detta sätt värna om de skattepengar som finansierar verksamheten. Eftersom ett särskilt ekonomiskt bokslut tas fram och presenteras för nämnden så tar det inte med i verksamhetsberättelsen. Detta för att undvika dubbelarbete. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(4)

67 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/149 Vidare bedömer revisionen att kontrollmålet Nämndens internkontrollarbete sker enligt policy och väsentliga risker beaktas som delvis uppfyllt. Bedömningen grundas på att uppföljningen av internkontrollplan 216 inte är fullständig. Det är flera moment som det inte med säkerhet går att uttala sig om de är genomförda eller inte. Vidare är det för vissa moment oklart på vilket sätt avvikelserna har identifierats och om det verkligen är styrkt att det inte finns några avvikelser. Svar: Nämnden delar revisionens bedömning. Ansvaret för arbetet med interkontrollplanen har flyttats från ekonomienheten till uppföljningsenheten. Särskilda åtgärder kommer att vidtas för att säkerställa att alla delar av interkontrollplanen följs upp av de verksamheter som ansvarar för de olika momenten. Konsekvenser av förslaget Med de åtgärder som föreslås kommer de brister som revisionen påpekar att korrigeras framöver. Ärendets beredning Kvalitetsutvecklare Klas Almer har berett frågan i samverkan med kvalitetsutvecklare Marina Zivojinovic och ekonomichef Henric Andersson. Ärendets beslutsgång Yttrandet till revisorerna beslutas av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Beslutsunderlag 1. Yttrande - Granskning av utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens styrning, uppföljning och kontroll Information om beslutet Sänd till revisionen. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(4)

68 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/149 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Jörgen Krantz, enhetschef Handläggare, Klas Almer, kvalitetsutvecklare Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 4(4)

69 Yttrande Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/149 Revision - Granskning av utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens styrning, uppföljning och kontroll PwC har granskat Utbildnings och arbetsmarknadsnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Utöver dokumentsgranskning har även intervjuer skett med förvaltningschef, ekonomichef samt två verksamhetsutvecklare. Revisionens kritik presenteras nedan med nämndens åtgärder under respektive kritikpunkt: Revisionen bedömer att kontrollmålet, att det sker en ändamålsenlig uppföljning och rapportering av måluppfyllelse till nämnden, delvis är uppfyllt. Revisionen konstaterar att för en majoritet av mätetalen finns det målvärden och utfall samt att målbedömningen tar hänsyn till dess resultat. Det konstateras även att 7 av 18 mål i verksamhetsplanen bedöms vara uppfyllda och att detta inte är tillräckligt. Revisionen bedömer att kontrollmålet Nämnden tar beslut om åtgärder vid bristande måluppfyllelse är delvis uppfyllt. Det anses att utbildnings och arbetsmarknadsnämnden endast i viss utsträckning har redovisat åtgärder för de 11 mål där det finns bristande måluppfyllelse. De anser också att det inte finns någon tydlig uttalade åtgärder som ska genomföras år 217 eller framåt. Svar: Nämnden är medveten om detta och har i verksamhetsplanen för 217 behållit en större andel av målen. På detta sätt fortsätter nämnden arbeta med målen för att nå en högre måluppfyllelse framöver. Inom nämnden har ett arbete påbörjats för att öka samverkan mellan nämndens olika verksamhetsgrenar. Genom en förbättrad samverkan kan en större måluppfyllelse nås inom flera av de uttalade målen. Det har även påbörjats ett arbete med syfte att granska kvalitén i vardagsarbetet för nämndens alla verksamhetsområden på ett likvärdigt sätt. I detta arbete ingår att förvaltningen förser nämnden med underlag som visar kvalitén i verksamheten samt ta fram förslag till beslut för att komma tillrätta med kvalitetsbrister. Arbetet leds av förvaltningens uppföljningsenhet. Inför verksamhetsberättelsen 218 tar nämnden till sig kritiken och kommer att tydligare redovisa vidtagna åtgärder för att höja måluppfyllelsen. Revisionen konstaterar också att det saknas ekonomisk redovisning i dokumentet. Svar: Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

70 Yttrande Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/149 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har ambitionen att arbeta på ett effektivt sätt, och på detta sätt värna om de skattepengar som finansierar verksamheten. Eftersom ett särskilt ekonomiskt bokslut tas fram och presenteras för nämnden så tas det inte med i verksamhetsberättelsen. Detta för att undvika dubbelarbete. Vidare bedömer revisionen att kontrollmålet Nämndens internkontrollarbete sker enligt policy och väsentliga risker beaktas som delvis uppfyllt. Bedömningen grundas på att uppföljningen av internkontrollplan 216 inte är fullständig. Det är flera moment som det inte med säkerhet går att uttala sig om de är genomförda eller inte. Vidare är det för vissa moment oklart på vilket sätt avvikelserna har identifierats och om det verkligen är styrkt att det inte finns några avvikelser. Svar: Nämnden delar revisionens bedömning. Ansvaret för arbetet med interkontrollplanen har flyttats från förvaltningens ekonomienhet till uppföljningsenheten. Särskilda åtgärder kommer att vidtas för att säkerställa att alla delar av interkontrollplanen följs upp av de verksamheter som ansvarar för de olika momenten. Jenny Axelsson, (C) ordförande Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/182 Ärende UAN 217/182 Beslutsinstans: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ärendets ursprung: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utredning av vuxenutbildningen Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att Halmstads kommuns vuxenutbildning ska bedrivas i form av en hybridorganisation, i vilken skall ingå former för utförande i egen regi, upphandling enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) samt auktorisation. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att ge utbildningsoch arbetsmarknadsförvaltningen i uppdrag att på sammanträdet i augusti 217 presentera ett detaljerat förslag avseende fördelning av utbildningsriktningar för respektive driftsform. 3. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att beställarorganisationens uppdrag ska tydliggöras genom en strategisk placering i utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens organisation. 4. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att ge utbildningsoch arbetsmarknadsförvaltningen i uppdrag att på sammanträdet i augusti 217 presentera ett organisationsförslag gällande beställarorganisationens placering i förvaltningen. 5. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att hanteringen av Yrkeshögskolan kopplas till beställarorganisationen. Sammanfattning av ärendet Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gav vid sitt möte förvaltningen i uppdrag att under 217 göra en samlad översyn av hela vuxenutbildningen i Halmstads kommun och att senast i november presentera förslag till utveckling och utbud kopplat till arbetsmarknadens Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(7)

88 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/182 behov samt organisering av utbildning i egen respektive extern regi. Utifrån befintlig regional behovsanalys samt politikens direktiv rörande valfrihet för den vuxenstuderande (UAN 24, ) samt (UAN 119, ) ska en utredning därför genomföras som visar möjliga modeller för organisering av Halmstads kommuns samlade vuxenutbildning, d.v.s struktur för beställar- och utförarorganisation. I bilagd rapport Utredning av Halmstads kommuns vuxenutbildning 1762 beskrivs en samlad bild av vuxenutbildningen samt förslag till åtgärder i syfte att kvalitetssäkra verksamheten och öka måluppfyllelsen. Beskrivning av ärendet Bakgrund Vuxenutbildningens strategiskt viktiga roll, att rusta människor genom utbildning för att på så sätt medverka till inkludering på arbetsmarknaden samt att vara ett verktyg för kompetensförsörjning och utbildning av efterfrågad arbetskraft, har på senaste tiden poängteras kraftfullt både på nationell och på regional nivå. Regeringen fokuserar vuxenutbildningen genom det så kallade nya Kunskapslyftet som bland annat innebär nästan 7 nya utbildningsplatser till 219. Viktiga mål för Regeringen är bland annat att alla ska ha en fullföljd gymnasieutbildning och att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU år 22. Vuxenutbildningen har således en mycket viktig funktion att fylla. För att Vuxenutbildningen på bästa sätt skall kunna arbeta mot uppställda mål krävs en flexibel, smidig organisation som präglas av omvärldsbevakning, samordning och samplanering. Vuxenutbildningen i Halmstads kommun fungerar inte optimalt idag och det föreligger ett stort behov av tydliggörande vad gäller mandat och ansvar samt en väl kommunicerad rollfördelning avseende beställar- och utförarorganisationen. Beställarorganisationens roll i egenskap av huvudman för den samlade vuxenutbildningen behöver förtydligas och därigenom även det ansvar och de åtaganden som detta medför. Det är också viktigt att kommunicera en neutral funktion i relation till alla utförare av vuxenutbildningen samt i relation till externa samverkansparter. Mot bakgrund av vuxenutbildningens strategiskt viktiga roll avseende individers etablering på arbetsmarknaden, Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(7)

89 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/182 kompetensförsörjning åt arbetsgivare samt samverkan med externa parter utifrån ett tillväxtperspektiv bör beställarorganisationen ges en tydlig placering med mandat i förvaltningens organisation som helhet. Genom detta kan ett kompetensnav skapas där man på ett effektivt sätt går från ord till handling. Nuvarande avtalsperiod med externa leverantörer löper ut Mot bakgrund av målgruppens beskaffenhet å ena sidan och efterfrågad kompetens från arbetsgivare å andra sidan är det viktigt att skapa en organisation som på bästa sätt kan verka utifrån båda förutsättningarna. Med det avses att både kunna ge förstärkt stöd till de individer som behöver detta samtidigt som man kan arbeta med snabba omställningar för att möta arbetskraftsbehov. Av den anledningen är en hybridorganisation att föredra. Med hybridorganisation avses en mix av verksamhet utförd i egen regi kombinerat med upphandlad verksamhet och auktorisation, där de verksamheter som bedöms ha störst behov av stabilitet och mycket stöd till de studerande bedrivs i egen regi och de inriktningar som kräver snabba omställningar och hög flexibilitet auktoriseras. Upphandlad verksamhet enligt LOU skulle exempelvis kunna vikas för delar av verksamheten där man vill möjliggöra kundval men samtidigt begränsa antal leverantörer. Analys och förslag Utgångspunkter 1. Vuxenutbildningens innehåll, kvalité och organisering har stort fokus idag, både på regional och på nationell nivå. Regeringens strategiska satsning som kallas för det nya Kunskapslyftet poängterar vuxenutbildningens viktiga roll för att motverka utanförskap och inkludera individer i arbetslivet samt medverka till att möta kompetensbehov på arbetsmarknaden. Regeringen har även tillsatt en utredning som skall undersöka behovet av förändringar i regleringen av den kommunala vuxenutbildningen. 2. Skolinspektionen har förelagt Halmstads kommun om vite på 8 kr gällande vuxenutbildningen mot bakgrund av att de Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(7)

90 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/182 förbättringsområden som identifierades vid en inspektion 216 inte har blivit åtgärdade. 3. Viktiga samverkansparter inom offentlig sektor och näringslivet efterlyser samordning och en samverkansplattform där möten leder till operativt genomförande i vilket man får ut nytta till kund/målgruppen. 4. Behoven hos målgruppen i Halmstad är identifierade och väldokumenterade. Många individer har komplex problematik och för att kunna möta deras behov krävs ett välplanerat och strukturerat samarbete med andra viktiga aktörer. Samordning, samverkan och tydlig rollfördelning är viktigt för att nå framgång i arbetet med individerna. Det är också viktigt att ha tillgänglighetsperspektivet i åtanke fysisk, psykisk och kommunikativ tillgänglighet. Enligt skollagen skall kommunerna aktivt verka för att nå personer som har rätt till grundläggande utbildning och motivera dem att delta i utbildning. Det finns således flera utmaningar: hur nå individerna; hur skapa individuell planering för dem; hur stötta dem under hela utbildningsperioden samt hur får vi ut effekten av utbildningen d v s hur matcha dem mot arbetsmarknaden? 5. Prognosticerad befolkningsökning. Detta kommer att påverka förutsättningarna för att bedriva vuxenutbildningen oavsett driftsform. Problemformulering Vuxenutbildningen fungerar inte optimalt idag. Några av de främsta orsakerna till detta är: Otydlighet i rollfördelningen mellan beställar- och utförarorganisationen I vissa fall bristande kunskap om de åtaganden som ett huvudmannaskap för en vuxenutbildning innebär Avsaknad av samverkansplattform och samordning med externa aktörer Bristfälligt kvalitetsarbete Otydliga strategier gällande hur man skall möta målgruppens behov samt hur man ska arbeta med snabba omställningar för att möta efterfrågat kompetensbehov på arbetsmarknaden Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 4(7)

91 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/182 Ovan sammanfaller med att nuvarande avtal med de externa utförarna löper ut om drygt ett år. En planerings- och upphandlingsprocess är tidskrävande. Sammantaget ger detta vid hand att det råder ett gynnsamt läge att göra en nystart för att tydliggöra och stärka professionaliseringen av vuxenutbildningens organisation inför den nya avtalsperioden. Beställarenhetens placering i förvaltningens organisation är också av stor vikt utifrån ett strategiskt perspektiv samt för att kommunicera dess neutrala och samordnande funktion i relation till alla utförare och samverkansparter. Sammanfattning av förslag till strategier för högre måluppfyllelse: 1. Tydliggöra beställar- och utförarorganisationens uppdrag, mandat samt organisatorisk tillhörighet i förvaltningen. 2. Koppla hantering av Yrkeshögskoleutbildningar till beställarorganisationen. 3. Forma en utförarorganisation som en hybridverksamhet bestående av både en trygg bas och flexibilitet 4. Förstärka stödet till befintliga och potentiella studerande Konsekvenser av förslaget För att Vuxenutbildningen på bästa sätt skall kunna arbeta mot uppställda mål krävs en flexibel, smidig organisation som präglas av omvärldsbevakning, samordning och samplanering. Genom ett tydliggörande vad gäller mandat och ansvar samt en väl kommunicerad rollfördelning avseende beställar- och utförarorganisationen skapas en god grund för ett kompetensnav. Därigenom kommuniceras även dess neutrala funktion i relation till alla utförare av vuxenutbildning samt i relation till externa samverkansparter. En tydlig placering av beställarfunktionen på en strategisk nivå i utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens organisation möjliggör korta, snabba beslutsvägar och att effektivt gå från ord till handling. Den säkrar även vuxenutbildningens strategiskt viktiga roll avseende individers etablering på arbetsmarknaden, kompetensförsörjning åt arbetsgivare samt samverkan med externa parter utifrån ett tillväxtperspektiv. Vuxenutbildningens målgrupp är heterogen med olika behov. En del studerande behöver mycket hjälp medan andra klarar av distansstudier på egen hand. En annan viktig målgrupp för vuxenutbildningen är arbetsgivare med arbetskraftsbehov och behov av snabba omställningar. För att på bästa sätt möta båda dessa målgruppers behov och verka för en effektiv matchning Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 5(7)

92 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/182 på arbetsmarknaden är en hybridorganisation att föredra. Med hybridorganisation avses en mix av verksamhet utförd i egen regi kombinerat med upphandlad verksamhet och auktorisation, där de verksamheter som bedöms ha störst behov av stabilitet och mycket stöd till de studerande bedrivs i egen regi och de inriktningar som kräver snabba omställningar och hög flexibilitet auktoriseras. Upphandlad verksamhet enligt LOU skulle exempelvis kunna vikas för delar av verksamheten där man vill möjliggöra kundval men samtidigt begränsa antal leverantörer. På detta sätt möjliggörs en hög grad av individanpassning med individens behov och förutsättningar i fokus. Ovan förslag gynnar således både de studerande, arbetsgivare, samverkansparter och förvaltningens interna organisation. Ett tydliggörande och en professionalisering av beställarorganisationen samt en strategisk placering med samordnande funktion kommer att underlätta för alla berörda medarbetare att planera, genomföra och utveckla sina respektive uppdrag, vilket kommer förvaltningens målgrupper tillgodo. Effekten av ovan förslag bedöms således bli en win-win situation för alla berörda parter. Den kommer att leda till en ökad kvalité i vuxenutbildningen samt högre måluppfyllelse avseende fastställda mål och mätetal. Visionen är att vuxenutbildningen i Halmstads kommun ska vara en aktiv och attraktiv part för studerande och samverkansparter, vilket stödjer Halmstads kommuns vision om Kunskapsstaden. Ärendets beredning Kvalitetsutvecklare Marina Zivojinovic har varit ansvarig för att genomföra utredningen och framställa en rapport. Utredningen har skett i samarbete med Anette Johansson, utbildningssamordnare, Kompetenscentrum UAF; Björn Kalla, utvecklingsstrateg, Stadskontoret samt Pia Svensson, f d enhetschef Vux Laholm. Kunskaps- och informationsinhämtning har skett på lokal, regional och nationell nivå, genom dokumentstudier och/eller samtal med olika företrädare. En förteckning över samtal som har genomförts under studiens gång finns bilagd i rapporten (se referenslista, bilaga 3, sid 31). Ärendets beslutsgång Information till förvaltningsledningen samt Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 6(7)

93 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/182 Information i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens dialogpresidium samt Information i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden , samt Information enligt MBL 19 i HUKSAM Riktningsbeslut i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslutsunderlag 1. Rapport: Utredning av Halmstads kommuns vuxenutbildning 1762 Information om beslutet Beslutet kommer att delges alla verksamhetschefer på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren-Sjöholm, förvaltningschef Jörgen Krantz, enhetschef Handläggare, Marina Zivojinovic, kvalitetsutvecklare Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 7(7)

94 Utredning av Halmstads kommuns vuxenutbildning 1762 Utredningen är genomförd av Marina Zivojinovic, kvalitetsutvecklare, UAF i samarbete med: Anette Johansson, utbildningssamordnare, Kompetenscentrum UAF Björn Kalla, utvecklingsstrateg, Stadskontoret Pia Svensson, f d enhetschef Vux Laholm 1

95 Innehåll Sammanfattning.3 Inledning..4 Bakgrund..4 Uppdrag.4 Vad är vuxenutbildning 4 Lägesrapport vuxenutbildningen Halmstads kommun.5 Erfarenhet från förra upphandlingen.7 Beskrivning av olika utförare/modeller.7 Likheter och skillnader mellan olika modeller..9 Ekonomi.1 Exempel från andra kommuner.1 Omvärld: nya förordningar, förändringar som är på gång m m..12 Budskap från Regeringen, SKL och Skolverket.15 Uppföljning 16 Samverkan.17 Målgruppsanalys 19 Att organisera för kommande utmaningar..2 Vision..22 Bilagor Bilagor 1. Lägesrapport vux Halmstad 2. Omvärldsbevakning 3. Referenslista 2

96 Sammanfattning Vuxenutbildningens strategiskt viktiga roll att rusta människor genom utbildning för att på så sätt medverka till inkludering på arbetsmarknaden samt att vara ett verktyg för kompetensförsörjning och utbildning av efterfrågad arbetskraft har på senaste tiden poängteras kraftfullt både på nationell och på regional nivå. Regeringen fokuserar vuxenutbildningen genom det så kallade nya Kunskapslyftet som bland annat innebär nästan 7 nya utbildningsplatser till 219. Viktiga mål för Regeringen är bland annat att alla ska ha en fullföljd gymnasieutbildning och att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU år 22. Vuxenutbildningen har således en mycket viktig funktion att fylla. För att Vuxenutbildningen på bästa sätt skall kunna arbeta mot uppställda mål krävs en flexibel, smidig organisation som präglas av omvärldsbevakning, samordning och samplanering. Vuxenutbildningen i Halmstads kommun fungerar inte optimalt idag och det föreligger ett stort behov av tydliggörande vad gäller mandat och ansvar samt en väl kommunicerad rollfördelning avseende beställar- och utförarorganisationen. Beställarorganisationens roll i egenskap av huvudman för den samlade vuxenutbildningen behöver förtydligas och därigenom även det ansvar och de åtaganden som detta medför. Det är också viktigt att kommunicera en neutral funktion i relation till alla utförare av vuxenutbildningen samt i relation till externa samverkansparter. Mot bakgrund av vuxenutbildningens strategiskt viktiga roll avseende individers etablering på arbetsmarknaden, kompetensförsörjning åt arbetsgivare samt samverkan med externa parter utifrån ett tillväxtperspektiv bör beställarorganisationen ges en tydlig placering med mandat i förvaltningens organisation som helhet. Genom detta kan ett kompetensnav skapas där man på ett effektivt sätt går från ord till handling. Nuvarande avtalsperiod med externa leverantörer löper ut Mot bakgrund av målgruppens beskaffenhet å ena sidan och efterfrågad kompetens från arbetsgivare å andra sidan är det viktigt att skapa en organisation som på bästa sätt kan verka utifrån båda förutsättningarna. Med det avses att både kunna ge förstärkt stöd till de individer som behöver detta samtidigt som man kan arbeta med snabba omställningar för att möta arbetskraftsbehov. Av den anledningen är en hybridorganisation att föredra. Med hybridorganisation avses en mix av verksamhet utförd i egen regi kombinerat med upphandlad verksamhet och auktorisation, där de verksamheter som bedöms ha störst behov av stabilitet och mycket stöd till de studerande bedrivs i egen regi och de inriktningar som kräver snabba omställningar och hög flexibilitet (exempelvis yrkesutbildningar) auktoriseras. Upphandlad verksamhet enligt LOU skulle exempelvis kunna vikas för delar av verksamheten där man vill möjliggöra kundval men samtidigt begränsa antal leverantörer. Sammanfattning av förslag till strategier för högre måluppfyllelse: 1. Tydliggöra beställar- och utförarorganisationens uppdrag, mandat samt organisatorisk tillhörighet i förvaltningen 2. Koppla hantering av Yrkeshögskoleutbildningar till beställarorganisationen 3. Forma en utförarorganisation som en hybridverksamhet bestående av både en trygg bas och flexibilitet 4. Förstärka stödet till befintliga och potentiella studerande 3

97 Inledning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gav vid sitt möte förvaltningen i uppdrag att under 217 göra en samlad översyn av hela Vuxenutbildningen i Halmstads kommun (SFI, GRUV, Gymnasial vuxenutbildning, Yrkesvux, Lärvux, Yrkeshögskola) och att senast i november presentera förslag till utveckling och utbud kopplat till arbetsmarknadens behov samt organisering av utbildning i egen respektive extern regi. Utifrån befintlig regional behovsanalys samt politikens beslut rörande valfrihet för den vuxenstuderande (UAN 24, samt UAN 119, ), ska en utredning därför genomföras som visar möjliga modeller för organisering av Halmstads kommuns samlade vuxenutbildning, d.v.s. struktur för beställar- och utförarorganisation. Bakgrund Sedan 211 har vuxenutbildningen i Halmstads kommun varit uppdelad i en organisation som innebär en beställarenhet, Halmstad Kompetenscentrum (HKC), samt en utförarorganisation som för närvarande består av den kommunala enheten för vuxenutbildning samt av fyra externa utbildningsanordnare. Nuvarande organisation är ett resultat av en s.k. utmaning som inkom till kommunen 21 (Dnr UN 21/11) De externa utbildningsanordnarna har utsetts enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) via ett upphandlingsförfarande. Eftersom avtalen gällande nuvarande upphandling löper ut är det lämpligt att göra en översyn av den samlade vuxenutbildningen i Halmstads kommun ur ett framtidsperspektiv. Uppdrag En utredning som utgår ifrån gällande lagstiftning ska genomföras rörande Halmstads kommuns samlade vuxenutbildning. Utredningen ska vara bred och baseras på kommunens, arbetsmarknadens och den studerandes behov av mångfald och flexibilitet i såväl utbildningsformer som utbildningsutbud. Utredningen ska presentera alternativa modeller för genomförandet av vuxenutbildning, dess för- och nackdelar samt konsekvenser för kommun, individ och avnämare. Utredningen ska även visa på ekonomiska konsekvenser eller antaganden för respektive modell. I utredningsarbetet ska erfarenheter från andra kommuners organisering beaktas, liksom de lagförändringar och prejudikat som finns inom området. Utredningen ska även belysa betydelsen av regionala nätverk och samverkansavtal, samt därvid även inkludera underlag avseende utveckling och struktur för olika former av yrkeshögskolor. Vad är vuxenutbildning Styrdokument Det finns bestämmelser som reglerar förutsättningarna och reglerna för kommunal vuxenutbildning; Skollagen (SFS 21:8), Förordning (SFS 211:118) om vuxenutbildning, Förordning (SKOLFS 212:11) om läroplan för vuxenutbildningen; Kursplaner för kommunal vuxenutbildningen på 4

98 grundläggande nivå (SKOLFS 212:18 samt ändringsföreskrift SKOLSF 216:67), Ämnesplaner för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt kursplaner i svenska för invandrare (SKOLSF 29:2, reviderad genom 216:42). Skollagen är överordnad alla styrdokument. Enligt skollagen ska kommuner tillhandahålla kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, gymnasial nivå och som svenska för invandrare. Anordnare kan vara antingen kommunen själv eller en enskild anordnare på uppdrag av kommunen, men det är kommunen som har det formella ansvaret. Kommunen har ett ansvar att se till att de som har rätt till utbildning på grundläggande nivå får möjlighet att delta. Kommunen ska aktivt verka för att nå dessa personer och motivera dem att delta i utbildning. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt följa upp och utveckla verksamheten och analysera resultaten i förhållande till de nationella målen. Målet för kommunal vuxenutbildning är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Kort tillbakablick Vuxenutbildningen, nationellt, regionalt och lokalt har de senaste tjugo åren varit i ständig förändring och utveckling. En statlig satsning, Kunskapslyftet, pågick och riktade sig till arbetslösa vuxna som saknade treårig gymnasieutbildning. Den finansierades av staten och innebar bland annat att kommunerna, utöver sin egenregi, kunde upphandla utbildningsinsatser som motsvarade målgruppernas behov. Satsningen blev en stor framgång och resulterade i en ny syn på vuxnas lärande och kompetensutveckling för vuxna som ett livslångt lärande. Den kom att resultera i ny organisering inom delar av den kommunala verksamheten runt om i Sverige. Under åren med Kunskapslyftet började även kommunernas arbetsmarknadsenheter att arbeta mer aktivt med individer som erhöll försörjningsstöd, och som på grund av kort utbildning hade svårt att komma in på arbetsmarknaden. Samarbetet mellan kommunerna i Halland samordnades under Kunskapslyftet av Region Halland och skulle få stor betydelse för det framtida förändrings- och utvecklingsarbetet. I denna samverkan involverades även kommunernas näringslivschefer och Högskolan i Halmstad med syfte att samordna behovet av utbildnings- och kompetensfrågor. Syftet med detta var också att i framtiden kunna erbjuda utbildningsinsatser för personer som var i arbete. I samband med Kunskapslyftets slutfas kunde kommunerna söka statlig ersättning för sitt fortsatta arbete med byggandet av en infrastruktur för vuxnas lärande. Detta sammanföll med Region Hallands Tillväxtprogram där ett av målen var att starta Lärcentrum i samtliga kommuner i Halland. Resultatet blev att samtliga kommuner i Halland förutom Halmstad har startat någon form av lärcentra. En effekt av detta är dessa kommuner i ett tidigt skede byggde upp strukturerad samverkan med viktiga samarbetsparter och att man byggde upp ett regionalt samarbete med Högskolan i Halmstad. I detta avseende har Halmstad hamnat på efterkälken. Lägesrapport vuxenutbildningen Halmstads kommun Vuxenutbildningen i Halmstads kommun är sedan 211 organiserad i en beställar- och utförarorganisation. Beställarorganisationen (Halmstad Kompetenscentrum) består av följande delar: uppföljningsfunktion, antagningskansli, centralt vägledningscentrum, central elevregistrering, ekonomiuppföljning samt specialpedagogisk resurs. 5

99 Nedan beskrivs de skolformer som finns samt vilka som är utförare för respektive utbildning. Skolformer Studiesätt Utförare Lärvux Närstudier, Lärling Kommun SFI Närstudier, flex, kväll Kommun, Eductus Grundskoleutbildning Närstudier, flex Kommun, Eductus Gymnasieutbildning Närstudier, flex, distans Kommun, Eductus, Hermods (distans) Yrkesutbildning (GY) Närstudier, flex, lärling Kommun, Movant, Astar Yrkeshögskolan (YH) Närstudier Kommun Den senaste upphandlingen avsåg tre områden: 1. SFI, GRUV, GYT studieformer när/flex/kväll en leverantör efterfrågades 2. GYRK när/flex flera leverantörer efterfrågades i syfte att täcka bristyrken 3. 3 GYT distans en leverantör efterfrågades Närstudier innebär klassrums-/gruppundervisning. Antal inskrivna (unika) elever 216 gy gr omv yrk SFI Interna Externa Av ovan framgår att 51 % av utbildningarna genomfördes i egen regi och 49 % av externa aktörer. Om man ej räknar med sfi är relationen 4 % egen regi och 6 % externa aktörer. Målgrupper Studieovana Studievana Yrkesverksamma Studerande med annat modersmål än svenska För en utförligare lägesbeskrivning, se bilaga 1. Vux Halland I Halland samarbetar alla kommunerna och Region Halland för att erbjuda ett så brett utbud av vuxenutbildning som möjligt. Det befintliga samverkansavtalet är under revidering. Yrkeshögskolan KY (kvalificerad yrkesutbildning) startade 1998 och bedrivs sedan dess i kommunal regi. Denna skolform övergick år 21 till YH (Yrkeshögskola). I Halmstad finns för närvarande två inriktningar på utbildningar: automationsingenjör mekatronik och elingenjör med allmän behörighet. Antagning till båda utbildningarna sker i augusti. Man planerar samverkan med vuxenutbildningen i Lidköpings kommun genom att genomföra interaktiva lektioner från Halmstad till elevgrupper i Lidköping. 6

100 Bakgrunden är att det föreligger ett mycket stort anställningsbehov av både automationsingenjörer och elingenjörer i denna region och att det för närvarande inte finns motsvarande utbildningar där. Det finns en ledningsgrupp för YH i Halmstad, i vilken representanter från näringslivet ingår. I denna grupp har man diskuterat att bredda inriktningarna för att på så sätt kunna utbilda till fler branscher som har efterfrågat arbetskraft. Projektledaren för YH arbetar med ansökningar, planering och genomförande av YH-utbildningar. Han efterlyser en samarbetsplattform på strukturell nivå i förvaltningen där man kan samla och hantera uppdrag inom detta område såsom framställning av ansökningar samt samplanering av ytterligare yrkesinriktningar med andra relevanta aktörer. Genom denna samordning skulle man även kunna utveckla samarbetet med gymnasieskolans yrkesinriktade program för att på detta sätt bredda både utbud och elevunderlag. 213 beviljades Halmstad en ny YH-utbildning (produktionsingenjör i mekanik), men den genomfördes aldrig på grund av för få sökande. Man har haft problem med för få sökande till befintliga utbildningar och för att komma tillrätta med detta finns ett behov av ett utökat samarbete och samordning i denna fråga internt inom UAF likaväl som samplanering av vägledande och förberedande insatser för målgrupperna tillsammans med Arbetsförmedlingen. Erfarenhet från förra upphandlingen Upphandlingschefen för Halmstads kommun berättar att man diskuterade auktorisationssystem vid förra upphandlingen av vuxenutbildningen som genomfördes enligt LOU men att man då valde att inte gå vidare med denna form. Lagstiftningen kring auktorisation var vid det tillfället inte tydlig, men en dom från EU-domstolen (mål C-41/14, Falk Pharma) har sedan dess förtydligat dess innebörd. Avgörandet i domen innebär att upphandlande myndigheter kan upphandla varor och tjänster i form av auktorisationssystem utan att tillämpa LOU. Upphandlingschefen menar att den viktigaste lärdomen från förra upphandlingen var att det inte är driftsformen i sig som definierar en välfungerande och professionell organisation utan att det är mycket viktigt med tydlig organisationsstruktur, rollfördelning och mandat. Upphandlingschefen påpekar även vikten av att man vid hybridorganisationer formulerar tydliga avgränsningar för att genom detta förmedla och säkerställa beställarfunktionens opartiskhet. Vidare skall kvalitetsnivån vara tydliggjord och väl kommunicerad samt att transparens skall råda för att undvika luddiga tolkningar. Beskrivning av olika utförare/modeller 1. Egen regi 2. Upphandling enligt LOU 3. Tjänstekoncession 4. Auktorisation 1. Drift av all verksamhet i egen regi 7

101 All verksamhet bedrivs av den egna organisationen, ingen konkurrensutsättning. Detta medför att de utbildningar som inte kan erbjudas i egen regi måste upphandlas. Detta kan i viss mån ske via direktupphandling men det är mycket viktigt att i dessa sammanhang komma ihåg att gränsen för denna typ av upphandling är låg vilket innebär att man hänvisas till upphandling enligt LOU med alla dess för- och nackdelar (läs vidare under LOU). 2. Upphandling enligt LOU LOU är en traditionell form för upphandling där kvalitet och pris bedöms. Den ställer stora krav på utvärdering av anbuden. En risk är att anbudslämnare pressar priset så lågt att den kvalitet man uppger sig erbjuda är svår att uppnå. Vid en LOU-upphandling har man möjlighet att reglera antal anordnare. I detta sammanhang har även begreppet entreprenad diskuterats. Upphandlingsformen är densamma, dvs LOU styr förfarandet. 3. Tjänstekoncession En tjänstekoncession går ut på att upphandlaren anger ett antal kriterier för den tjänst man avser köpa och också anger till vilket pris. Anbudslämnare har sedan att ta ställning till om man kan utföra den begärda tjänsten till angivet pris. Fördelen med tjänstekoncession är att upphandlaren kan sätta prisnivån och endast behöver ta ställning till om satta kvalitetskrav kommer att uppfyllas. Vid en tjänstekoncession kan antalet utförare bli många. Frågan har tagits upp av ett flertal kommuner gällande om det går att begränsa antalet som antas vid en tjänstekoncession men är ännu inte klarlagd. 4. Auktorisation En auktorisation är en sorts certifiering eller kompetensklassificering som kan ges till utövare av tjänster. Auktorisation är en form av tjänstekoncession med den skillnaden att vid auktorisation kan leverantörer löpande ansluta sig till ett auktorisationssystem för att utföra aktuell tjänst. Auktorisation kan ges av myndigheter eller branschorganisationer. Dessa har också en övervakande roll och följer upp att leverantörerna lever upp till de krav som ställs. Att införa ett system med auktorisation innebär ett behov av att administrera inkommande ansökningar löpande, inte enbart vid upphandlingstillfället samt att utöva tillsyn över ett obegränsat antal aktörer. All vuxenutbildning genomförs i egen regi: för- och nackdelar Fördelar Lättare att ha kontroll över ekonomin Man vet vilken kompetens och vilka resurser som finns och kan planera verksamheten utifrån detta Minskad administrativ kostnad tack vare att man inte behöver genomföra upphandlingar Man riskerar inte överprövningar och slipper därigenom hantera denna juridiska process Lättare att arbeta med prognoser över elevantal då man har en exklusiv rätt till alla studerande inom vuxenutbildningen Nackdelar 8

102 Inga valmöjligheter för de studerande och risk för ett begränsat kursutbud Risk för att man inte kan möta arbetskraftsbehov i näringslivet och utbilda individer inom efterfrågade områden där man själv inte har kompetens att utbilda dvs man kan ej matcha efterfrågan Svårt att arbeta med snabba omställningar, eftersom man i regel har tillsvidareanställd personal med specifik inriktning Det är betydligt svårare att arbeta med samfinansieringskombinationer med andra aktörer då medlen är bundna till drift av den egna verksamheten Likheter och skillnader mellan olika modeller Likheter och skillnader mellan tjänstekoncession och auktorisation Tjänstekoncession att bedriva vuxenutbildning och godkännande att bedriva vuxenutbildning genom auktorisation liknar varandra på följande punkter: Utbildningsanordnaren måste uppfylla samtliga av huvudmannens ställda krav Anordnaren står för den affärsmässiga risken för uppdraget Anordnaren har möjlighet att påverka på vilket sätt uppdraget ska utföras Anordnarens resultat påverkas av den egna prestationen, om verksamheten håller hög kvalitet kommer sannolikt antalet studerande i verksamheten att öka Samma regler gäller oavsett om anordnaren är ett privat företag eller om det är i kommunens egen regi Till skillnad från tjänstekoncession har auktorisation inte fasta upphandlingsperioder, vilket ger möjlighet att kontinuerligt justera och/eller ändra de villkor som reglerar samarbetet mellan kommunen och utbildningsanordnaren. Därmed kan kommunen ständigt arbeta med att utveckla och förbättra de tjänster som styrs av auktorisationen. Kvalitativa effekter Om utföraren inte levererar hög kvalité väljer studerande att gå till en annan aktör, vilket kan innebära konsekvenser för både de studerande och huvudmannen. Administrationen ökar för huvudmannen samtidigt som det för den studerande innebär ett merarbete att finna en annan utförare som erbjuder samma kurs. Det föreligger även risk för problem med CSN-utbetalningarna vid byte. Andra nackdelar som kan finnas med auktorisationssystem är svårighet för huvudmannen att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete samt att antal leverantörer inte kan begränsas, vilket kan medföra att elevunderlaget blir för lågt. Konsekvenser för leverantör Auktorisation innebär större osäkerhet för leverantören. Vid avtal (LOU) har man ett garanterat uppdrag, vilket innebär en större trygghet. Detta kan i sin tur innebära att leverantören kan öka kvalitén, att det blir lättare att anställa lärare och att man kan skapa kontinuitet. Jämförelse mellan LOU och auktorisationssystem 9

103 En fördel med auktorisationssystemet är möjligheterna till långsiktiga relationer med leverantörerna, då förfarandet inte sätter någon fyraårsgräns på avtalsrelationer till skillnad från ramavtal enligt LOU. Det kan vara ett incitament för leverantörer att fortsätta leverera god kvalitet i högre grad under hela samarbetet. Utifrån elevers, leverantörers samt kommuners perspektiv är det av värde att kunna få långsiktiga avtal på plats som skapar en kontinuitet. Risk för överprövning vid upphandlingstillfället minimeras i och med auktorisation. En annan fördel med systemet är att ingen upphandling behöver göras. Upphandling är förenat med kostnader vilka minskar med ett auktorisationssystem. Ett auktorisationssystem innebär även fördelen att det hela tiden är möjligt för nya leverantörer att ansluta sig till systemet. Upphandling å andra sida kan ha den fördelen att man har större kontroll, en fast avtalstid samt att det i vissa fall kan upplevas som tryggare av leverantörerna då det föreligger ett avtal som reglerar uppdraget. Om en leverantör inte fullföljer uppdrag enligt avtal finns tydliga sanktioner definierade i avtalet vilket inte är lika tydligt när det gäller auktorisation. Motivering till val av auktorisationsmodellen från kommuner som har valt denna modell: 1. Kundvalet (fler valmöjligheter för invånaren, man väljer på samma villkor) 2. Auktorisation enklare, man slipper upphandling (som är en kostsam och tidskrävande process) och man slipper överprövningar 3. Smidigare administration vid själva auktorisationen 4. Auktorisation möjliggör snabba omställningar och att man kan skapa snabba insatser som näringslivet efterfrågar, man kan auktorisera utifrån efterfrågan Man bedömer att modellen har positiva konsekvenser för medborgarna då den ger valfrihet för de studerande att kunna välja olika utbildningsanordnare och pedagogiska metoder samt att man genom konkurrens mellan utbildningsanordnare stimulerar till mångfald och kvalitet. Fördelen med auktorisationsmodellen är också att kommunerna och utbildningsföretagen kan arbeta utifrån ett långsiktigt perspektiv, då det inte finns fastställda avtalsperioder. De kommuner som fortsätter att upphandla enligt LOU anför som starkaste skäl för detta att de vill begränsa antal leverantörer. Andra fördelar som lyfts fram med upphandlingsprocesser är samarbete med andra kommuner, både vad gäller upphandlingsunderlag, utvärdering, erfarenhetsutbyte och även samverkansavtal som innebär köp via varandras upphandlingar. Ekonomi En väsentlig fråga är om det skall råda samma ersättning externt som inhouse. Det är mycket viktigt med transparens i kostnaderna och att en jämförelse sker mellan egen regi och externt utförd verksamhet. Ingen av de kommuner som föreliggande utredning har inhämtat erfarenhet ifrån har anfört ekonomiska konsekvenser som det primära skälet till val av en modell framför en annan. En försiktig tolkning kan vara att de olika utförarmodellerna inte inbegriper några dramatiska skillnader i ekonomin. En fördjupad analys av ekonomin och nuvarande fördelningsmodell i Halmstads kommun bör ske i samband med att ett mer detaljerat förslag tas fram avseende den utförarmodell som man väljer att arbeta vidare med. 1

104 Exempel från andra kommuner En kontakt med Skolverket ger vid hand att det inte finns någon samlad bild av hur vuxenutbildningen bedrivs i alla Sveriges kommuner. Kommunerna bedriver olika former av hybridverksamheter, d v s anordnar delar av utbildningen i egen regi kombinerat med utförande av externa aktörer. Auktorisationsmodellen är på frammarsch samtidigt som det finns exempel på kommuner som har arbetat enligt denna modell men som väljer att återgå till traditionell upphandling enligt LOU. De val som görs beträffande driftsform/modell bottnar i lokala förutsättningar avseende elevunderlag, näringslivsstruktur, organisation, upparbetade samarbetsnätverk etc. Det finns inget facit. Exempel från andra kommuner Nacka kommun arbetar sedan 25 utifrån en auktorisationsmodell som reglerar ersättningsnivåer och riktlinjer för hur ansvar och arbetsuppgifter ska fördelas mellan kommun och anordnare. Kommunen har ett program för utvärdering och tillsyn för att övervaka att anordnarna lever upp till ställda auktorisationsvillkor. Ansökan om auktorisation görs kontinuerligt under året av både enskilda och kommunala huvudmän. För att bli godkänd som utbildningsanordnare ska generella och specifika auktorisationsvillkor uppfyllas. Värmdö kommun samarbetar med Nacka och de tillämpar gemensamma auktorisationsvillkor. Syftet med samarbetet är att skapa bästa förutsättningar för kommunens medborgare; skapa ett enhetligt regelverk och ansökningsförfarande för utbildningsanordnare samt en samordnad uppföljning och kontroll av utbildningsanordnare. Vux Norrort är kommunsamverkan mellan Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker, Sollentuna, Solna och Upplands Väsby. Dessa kommuner har tidigare genomfört två upphandlingar tillsammans som båda blev föremål för överprövningar. Därför valde man auktorisationsmodellen. Vux Norrort använder ett gemensamt auktorisationssystem, vilket förenklar ansökningsförfarande och handläggning. Helsingborgs kommun arbetar med en hybridmodell bestående av en blandning av verksamhet i egen regi, upphandlad verksamhet enligt LOU samt auktorisation. Man har arbetat med auktorisation sedan 211. Växjö kommun inför auktorisationsmodellen från 1 juli 217. Göteborg och Malmö bedriver upphandling genom LOU eftersom man vill kunna begränsa antal aktörer då man anser att en fördelning av eleverna på allt för många aktörer försämrar kvaliteten. Man tillämpar principen undervisning i kommunal egenregi som kompletteras av upphandlad utbildning. När det gäller Hallandskommunerna har alla drift i egenregi kombinerat med upphandlade leverantörer enligt LOU. Rektorn för vuxenutbildningen i Varberg berättar att inga diskussioner om alternativ förekom i Varberg vid upphandlingsprocessen som påbörjades sommaren 215. Den blev väldigt långdragen på grund av överprövningar och en dom om att processen skulle göras om. Man menar att det inte är omöjligt att man i dagsläget hade övervägt en auktorisationsmodell. Kungsbacka däremot har arbetat med auktorisation men valt att gå tillbaka till upphandling enligt LOU. Motiveringen till detta är att man anser att man vid en auktorisation inte kan vara lika tydlig 11

105 med hur granskning och uppföljning ska genomföras, vilket kan påverka nivån på kvalitén. Detta i sin tur kan medföra att de studerande väljer att byta utförare ofta, vilket leder till ökad administration för huvudmannen. Dessutom anser man att man har för litet elevunderlag för att kunna arbeta utifrån en bra auktorisationsmodell. Även Laholms kommun har medvetet valt upphandling enligt LOU istället för auktorisation eftersom man anser att man har för liten volym för ett auktorisationssystem och att man befarar att för få leverantörer skulle etablera sig. Betygsrätt och myndighetsansvar I samband med införandet av auktorisation har en del kommuner (exempelvis Stockholms stad) delegerat betygsrätten och det myndighetsansvar som följer av betygsrätten till leverantörerna. Det betyder att en hel del av arbetsuppgifterna har flyttats från kommunen till leverantörerna. Det innebär myndighetsutövning såsom rapportering till SCB och CSN; rektors ansvar för det pedagogiska arbetet samt att läroplansmålen följs. Uppföljning och tillsyn av detta sker av Skolinspektionen. Det som då åligger kommunens rektor är att bland annat att utfärda slutbetyg/examen; att besluta om kursupplägg; se till att skollagen följs samt utreda eventuella klagomål. Kommunens huvuduppgift är att följa upp så att leverantörerna uppfyller de krav som ställs för att vara auktoriserad leverantör av vuxenutbildning. Skolinspektionen godkänner leverantörernas ansökan om att få betygsrätt och detta är ett krav för att bli auktoriserad leverantör i systemet. Omvärld: nya förordningar, förändringar som är på gång m m Nedan följer en sammanfattning av omvärldsfaktorer som på olika sätt bedöms ställa krav på hög omställningsförmåga, samordning och kontinuerlig ändamålsanpassning av verksamheten. För utförligare beskrivning av respektive tema, se bilaga 2. Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux Ändring av skollagen (21:8) och förordningen (211:118) om vuxenutbildning. Ikraftträdande 1 januari 217. Ändringarna innebär att en utökad rätt att delta i kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå införs. Syftet är att en individ ska ha möjlighet att uppnå behörighet till högskoleutbildning och yrkeshögskolan. Nya kursplaner Ny kursplan i svenska som andraspråk och nationella delkurser i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. (SKOLFS 216:67) Ikraftträdande 1 januari 217. Kursplanen för sfi är under revidering och den nya versionen träder i kraft 1 januari 218. En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap Ändring av Lagen (29:128) om yrkeshögskolan. Ikraftträdande 1 januari 217. Ändringarna innebär att det införs krav på att en utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan ska ha den kompetens och de förutsättningar som krävs för att anordna utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser. Kommuner ska samarbeta om regionalt yrkesvux Ny förordning om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning (Prop. 216/17:1). Ikraftträdande 1 januari 217. Ett nytt statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning (regionalt 12

106 yrkesvux) införs, med villkoret att minst tre kommuner samverkar vid planering och genomförande av utbildningen. Regionalt yrkesvux måste (enligt uppdrag U216:A) i högre grad än dagens yrkesinriktade vuxenutbildning på gymnasial nivå kunna möta arbetsmarknadens behov. I ett regionalt yrkesvux förväntas yrkeslärare och handledare gemensamt skapa mer långsiktiga samarbetsformer vilket bidrar till att stärka utbildningarnas roll i arbetet med kompetensförsörjning. Utbildningssatsning för anställda inom äldreomsorgen eller hälso- och sjukvården Ändring av förordningen (215:54) om statsbidrag för utbildning som kombineras med traineejobb. Ikraftträdande 27 januari 217. Ett nytt statsbidrag införs som får lämnas till en kommun för utbildning som motsvarar komvux på gymnasial nivå. Utbildningen ska rikta sig till personer som har en tidsbegränsad anställning inom äldreomsorgen eller hälso- och sjukvården. Utbildningen ska också syfta till att ge deltagarna kompetens för en tillsvidareanställning inom äldreomsorgen eller hälsooch sjukvården. Ändrade regler om slutbetyg och undervisningstid inom vuxenutbildningen Ändring av förordningen (211:118) om vuxenutbildning och högskoleförordningen (1993:1). Ikraftträdande 1 januari 217. Ändringarna innebär bland annat att riktvärdet på 525 timmars undervisningstid inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) tas bort. Kommittédirektiv: Utredning om kommunal vuxenutbildning Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström presenterade den 2 februari direktiv till den utredning som ska undersöka behovet av förändringar i regleringen av den kommunala vuxenutbildningen. Behovet av förändringar i regleringen av vuxenutbildningen gäller huvudsakligen Kommunal vuxenutbildning (Komvux) och särskild utbildning för vuxna (särvux). Den särskilda utredaren ska bland annat: analysera och ta ställning till om det i vissa fall bör kunna göras undantag från skollagens (21:8) bestämmelser om att de som fått minst utbildning ska prioriteras när det gäller antagning till Komvux på gymnasial nivå och i så fall föreslå möjligheter till undantag. analysera och ta ställning till om en förenklad betygsskala skulle förbättra genomströmningen inom delar av Komvux och särvux och i så fall föreslå en sådan betygsskala. undersöka om bestämmelserna om högskoleförberedande examen inom Komvux bör förenklas och i så fall lämna ett sådant förslag. analysera om särvux bör upphöra som egen skolform och om det bedöms lämpligt, föreslå hur särvux kan bli en del av Komvux. utreda om det ska vara ett villkor för överlämnande av uppgifter inom Komvux och särvux på entreprenad till en enskild utbildningsanordnare, att anordnaren har betygsrätt för motsvarande utbildning. i förekommande fall lämna författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti

107 En försöksverksamhet med branschskolor En remiss är överlämnad till lagrådet den 16 februari 217. Den innehåller förslag till ny lag om försöksverksamhet med branschskolor. Försöksverksamheten avser överlämnande på entreprenad av viss del av undervisningen på ett yrkesprogram inom gymnasieskolan eller viss undervisning inom kommunal vuxenutbildning till en branschskola. Utredningen föreslår även att statliga myndigheter ska kunna godkännas som branschskola. Den nya lagen om försöksverksamhet med branschskolor föreslås träda i kraft den 1 augusti 217 och tillämpas första gången på utbildning efter den 1 juli 218. Lagen ska upphör att gälla vid utgången av juni månad 223. En nationell strategi för validering Delbetänkande av Valideringsdelegationen (SOU 217:18). Europeiska unionens råd har i en rekommendation beslutat att medlemsstaterna senast 218 bör ha inrättat ett system som ger tillgång till validering av icke-formellt och informellt lärande. Sverige har ställt sig bakom rekommendationen, varför valideringsdelegationen tillsattes av regeringen i syfte att följa, stödja och driva på en samordnad utveckling av validering inom utbildning och arbetsliv. Delegationen har bland annat presenterat inriktningar för vad som behöver göras i arbetslivet (branschvalidering), den kommunala vuxenutbildningen, yrkeshögskolan, högskolan samt när det gäller reglerade yrken. För en ökad tillgång, kvalitet och likvärdighet anser valideringsdelegationen att fortsatta insatser behöver göras för att utveckla metodstöd och tydligare och mer enhetliga kriterier för validering inom vuxenutbildningen. Detta är särskilt angeläget för vård- och omsorgsområdet där huvuddelen av valideringen inom Komvux sker idag. En kommunallag för framtiden (SOU215:24) Utredningen har lämnat förslag till ny kommunallag att gälla från 1 januari 218. I den föreslås bland annat att verksamhet i egen regi ska följas upp på samma sätt som verksamhet som utförs av privata utförare. Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 217 Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att förbättra matchningen och bidra till att minska rekryteringsproblemen. Andelen som går till arbete eller studier ska öka i grupper som gått en arbetsmarknadsutbildning, haft en etableringsplan, deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin eller andra program. Arbetsförmedlingen ska verka för att fler personer med funktionsnedsättningar får arbete eller påbörjar studier. Ambitionen är att arbetssökande som saknar gymnasieutbildning i högre utsträckning ska börja reguljära studier. Uppföljning genomförd av Myndigheten för yrkeshögskolan Myndigheten för yrkeshögskolans årliga uppföljning av de studerandes sysselsättning visar i februari 217 att yrkeshögskolan fortsätter leverera goda resultat. Yrkeshögskolan spelar en viktig roll för kompetensförsörjningen och för företagens konkurrenskraft. Utbildningar som utformas utifrån arbetsmarknadens behov tillsammans med kompetenta utbildningsanordnare leder till jobb. 14

108 Rekryterande studiestartsstöd från 1 juli 217 Från den 1 juli 217 införs en ny form av förstärkt studiestöd för personer som behöver höja sin kompetens med vuxenstudier för att få fäste på arbetsmarknaden. Syftet med studiestartsstödet är att öka rekryteringen till studier bland personer i åldern år med kort tidigare utbildning som behöver inleda sina studier på en grundläggande eller gymnasial nivå. För att stödet ska bli effektivt och nå dem med störst utbildningsbehov ska studiestartsstödet kunna användas inom ramen för kommunernas uppdrag att verka för att vuxna deltar i utbildning. Det nya stödet föreslås träda i kraft den 2 juli 217. Budskap från Regeringen, SKL och Skolverket Kommande fokus enligt Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (Ref konferens Arbetsmarknads- och näringslivsdagarna mars 217) Ministern poängterade vikten av att sträva efter en jämlik skola. Klyftorna ökar inom skolans område och uppnådd kunskapsnivå har allt starkare koppling till vilken skola eleverna går i. Gymnasieskolan skall välkomna alla elever och ca 85-9 % blir behöriga till ett nationellt program. En del unga hinner emellertid inte bli behöriga till nationellt program. Det råder en särskilt dyster statistik när det gäller eleverna i introduktionsprogrammen, där även avhoppen bland eleverna är ganska stora. Detta är en stor utmaning som gör att vuxenutbildningen kommer att behövas i ännu större utsträckning framöver. Det är också den utbildningsform som många nyanlända kommer att ha glädje av enligt ministerns bedömning. Vidare poängterade ministern att om Kunskapslyftets syfte och mål skall bli verklighet krävs hårt och dedikerat arbete hos medarbetarna i Sveriges kommuner. Det krävs en ansträngning i vardagen, inte genom att skriva fler handlingsplaner utan genom att kavla upp ärmarna och ta hand om människa efter människa. Vikten av en kvalificerad och kvantitativt stark yrkesvägledning betonades också. Budskap från Sveriges kommuner och Landsting, SKL Behovet av välfärdstjänster ökar de närmaste åren. SKL vill att staten matchar utbildningssystem och arbetsmarknadspolitik för att bättre kunna möta välfärdens rekryteringsbehov. Den digitala utvecklingen leder till att nya kravprofiler efterfrågas, inte minst inom välfärdsjobben. Förutsättningarna på arbetsmarknaden ändras snabbt och det ställer stora krav på att vi kan utbilda rätt kompetens de närmaste åren. SKL identifierar i rapporten Utbilda för framtidens välfärd sex huvudspår där staten har möjlighet att göra skillnad. Ett av dessa spår är förslaget om att samordna bättre mellan utbildning och arbetsmarknadspolitik och att öka dialogen mellan staten och arbetsmarknadens parter. SKL framför även önskemål om omfördelning av resurser till vuxenutbildningen samt översyn av hur utbildningsträngseln skulle kunna minskas. 15

109 Vidare föreslår SKL en ny utbildningsorganisation för att tusentals unga nyanlända med kortvarig skolgång ska komma in i arbetslivet. Utbildningen ska innehålla olika yrkesprogram som matchar regional efterfrågan på arbetskraft samt vara en del av de insatser som Arbetsförmedlingen erbjuder alla nyanlända. SKL ser behovet av en ny utbildningsorganisation eftersom de lösningar som krävs inte kan göras inom dagens gymnasieskola eller vuxenutbildning. Information från Skolverket Det finns ingen som har en samlad bild avseende vuxenutbildningen i Sveriges alla kommuner. Skolverket har samlat in utvärderingar avseende yrkesvux. Man har konstaterat att det finns för dåliga administrativa rutiner för uppföljning och att svarsfrekvensen är för låg. Man saknar exempelvis uppgifter om hur länge en individ gick på yrkesvux, om individen kunde validera sin kompetens m m. Det finns i dagsläget inget sätt att mäta effektiviteten. Man har även konstaterat att utländsk kompetens inte tas tillvara i önskvärd utsträckning. Skolverket har också uppmärksammat att det är mest kvinnor som läser på vuxenutbildningen, när det gäller lärlingsutbildning är det 56 % kvinnor och 44 % män och när det gäller övriga vux är det 65 % kvinnor och 35 % män. Vidare berättar Skolverket att den nya förordningen om regionalt yrkesvux har rört om ganska mycket, både vad gäller formen för denna samt kravet att kunna validera. Enligt Skolverket ser man inte effekterna fullt ut av den ännu. All regional yrkesutbildning ska planeras i samverkan mellan berörd region och Arbetsförmedlingen. Enligt Skolverket finns ingen realistisk möjlighet att varje enskild kommun ska kunna ha ett brett utbud av valmöjligheter, det är av största vikt att man använder varandras resurser och kompetenser. Uppföljning Kritik från Skolinspektionen Skolinspektionen har förelagt Halmstads kommun om vite på 8 kr gällande vuxenutbildningen. Inspektionerna genomfördes under våren 216. Vitesföreläggandet handlar om att det inte finns personal tillgänglig på skolan för att ge eleverna stöd kring studie- och yrkesvägledning. Vidare anses att verksamheten inte är tillräckligt bra på att analysera och besluta om nödvändiga åtgärder för att utveckla verksamheten. Skolinspektionen menar också att det inte bedrivs tillräckligt målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever och att kommunen inte fördelar resurserna på bästa sätt för att säkerställa elevernas rätt till likvärdig utbildning utifrån elevernas olika förutsättningar. Förvaltningen har tagit till sig av denna kritik och åtgärdsarbetet har påbörjats. Enligt förvaltningschefen kommer studie- och yrkesvägledning att finnas på plats på skolorna och det finns flera förslag på hur man skall säkerställa att vägledning ges till alla elever på ett systematiskt sätt. Utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet har redan påbörjats av skolledning och förstelärare och man kommer att kunna använda delar av den modell som används för gymnasieskolan. 16

110 Samverkan Några av de i särklass viktigaste samverkansparterna för vuxenutbildningen är Arbetsförmedlingen, Region Halland, Halmstad Näringslivs AB (HNAB) samt Teknik- och kompetenscentrum (TEK). Poängteras bör även behovet av utveckling av det interna förvaltningsövergripande samarbetet, dvs Halmstads kommun som arbetsgivare och det kompetensförsörjningsbehov som finns inom den offentliga sektorn. Arbetsförmedlingen (AF) Arbetsförmedlingen är en av de viktigaste samarbetsparterna. Denna myndighet framställer kvalificerade kartläggningar av efterfrågad arbetskraft, har stort väletablerat nätverk med arbetsgivare i olika branscher samt anordnar arbetsmarknadsutbildningar som utgör ett viktigt komplement till den reguljära utbildningen. En stor andel av vuxenutbildningens potentiella målgrupp finns registrerade som arbetssökande på AF. Direktiv på nationell nivå till AF avseende Vägledningslyftet 218 förtydligar ett antal vägledande principer, där en av dem är ett effektivt utnyttjande av reguljär utbildning. Man förtydligar att arbetsmarknadsutbildning är ett komplement och inte en konkurrent till reguljär utbildning. Vikten av att tänka samhällsekonomiskt effektivt istället för stuprör poängteras och man betonar samverkan och samplanering samt vägledningens stora betydelse. Samtal med chefer på Arbetsförmedlingen ger vid hand att det finns en utvecklings- och förbättringspotential avseende samarbetet med vuxenutbildningen i Halmstad samt även gällande samarbetet med kommunerna i södra Halland. Man efterlyser en kommunal plattform där samplanering och samordning av utbildningar kan ske för att undvika konkurrens och inköp av likadana utbildningar. Genom detta vill Arbetsförmedlingen främja en effektiv samordning som kommer de gemensamma målgrupper tillgodo. Målet är gemensam planering och att skapa utbildningspaket tillsammans. Varför detta inte sker idag beror enligt Arbetsförmedlingens bedömning på att det saknas en samordnande funktion avseende vuxenutbildningen samt organisatorisk tydlighet avseende beställar- och utförarrollerna. Arbetsförmedlingen efterlyser ett forum där det finns en tydligt utsedd funktion där man både kan arbeta med strategisk samplanering samt även skapa operativa insatser. Vidare framfördes åsikten att gymnasieskolans yrkesutbildningar är mycket bra och att de även borde kunna användas för vuxenstuderande. Teknik- och kompetenscentrum (TEK), Halmstads Näringslivs AB (HNAB) och Region Halland Samtal har förts med företrädare för ovan nämnda organisationer. De har olika uppdrag men en gemensam faktor är att samtliga på olika sätt har kontakt med näringslivet och verkar för att främja tillväxt och kompetensförsörjning. TEK och HNAB har löpande kontakter med näringslivet och en uppdaterad kunskap om vad företag efterfrågar avseende utbildningar för anställd personal likaväl som kommande rekryteringsbehov. Man är positiv till samarbete med vuxenutbildningen men konstaterar att det idag inte finns någon struktur och systematik för detta ändamål. Generellt framförs ett behov av att lyfta fram på vilket sätt man kan vara en tillgång för varandra och komplettera varandra, hur man kan tydliggöra våra olika roller samt hur man kan skapa en 17

111 samordning och planering där man går från ord till handling. Man betonar vikten av att få ut en effekt till kunden/målgruppen. Relation till nuvarande aktörer/leverantörer Samtal med företrädare för de externa utförarna av vuxenutbildningen i Halmstads kommun visar att de är relativt nöjda med samarbetet med beställarorganisationen. Man tycker att man får bra service exempelvis vid antagning av de studerande samt vid samtal om pedagogiskt stöd och vägledning. En av leverantörerna framförde åsikten att man på senare tid har upplevt avsaknad av beslutsfattande. Man har diskuterat många idéer men det har inte fattats några beslut och därigenom inte heller lett till operativt genomförande. En annan av leverantörerna framförde åsikten att man har saknat strukturerade avstämningsmöten med beställarorganisationen och tydligare uppföljning. Man efterlyste också korta, snabba beslutsvägar. Det är emellertid viktigt att ha i åtanke att leverantörerna har olika uppdrag och att deras närvaro lokalt varierar (en del verkar på lokalt plan medan andra erbjuder distansundervisning) samt att frekvensen av kontakt med beställarorganisationen därigenom kan variera. Även det faktum att avtalsperioden närmar sig sitt slut skulle kunna påverka upplevelsen av beroendeställning i relation till beställarorganisationen och därmed också den uppfattning som delges. Samtal med företrädare för den kommunalt utförda vuxenutbildningen, d v s verksamheten i egen regi, vittnar om den otydlighet som råder mellan beställar- och utförarorganisationen. Beställarorganisationen är relativt ny men har sedan start präglats av flera chefsbyten samt en otydlighet avseende mandat och strategisk funktion vilket har lett till att den aldrig har kommit igång på riktigt i bemärkelsen att skapa en stabil och organisatoriskt tydlig grund för en kompetensplattform. Denna plattform skulle fungera som ett flexibelt nav vad gäller utförande av efterfrågade utbildningar och matchning mot arbetsmarknaden för att därigenom verka för en tillväxt på lokal och regional nivå. Dagens otydlighet i hur den kommunala utföraren hanteras i relation till de externa utförarna lämnar utrymme för personliga tolkningar om hur arbetet skall utföras och av vem. Man ser därför mycket positivt på föreliggande utredning i förhoppningen om ett tydliggörande avseende rollfördelning samt en nystart av en flexibel beställarorganisation med tydlig ledning, uttalat mandat och en samordnande funktion. När det gäller driftsform har merparten av de externa leverantörerna erfarenhet av att bedriva verksamhet både genom avtal upphandlade enligt LOU och auktorisationsmodellen genom sina uppdrag i andra kommuner i Sverige. En av leverantörerna är tveksam till auktorisationsmodell i Halmstad p g a elevunderlagets storlek, övriga är positiva till modellen. De som är positiva motiverar detta med att man är orolig för att förlora ett uppdrag vid en upphandling enligt LOU på grund av att andra aktörer pressar priset. Genom en auktorisationsmodell menar man att man kan arbeta mer långsiktigt och hålla en bra kvalité utan att behöva oroa sig för att förlora uppdraget när en avtalsperiod närmar sig sitt slut. 18

112 Målgruppsanalys De grupper som kommer att ha störst behov av vuxenutbildningens insatser framöver bedöms enligt prognoser på nationell och lokal nivå vara nyanlända; individer med funktionsvariationer samt unga och vuxna utan fullföljd gymnasieutbildning. Som exempel kan nämnas statistik som visar att ca 3 % av de nyanlända i Halmstads kommun har högst grundskoleutbildning. Samtal med handläggare och vägledare på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen som möter arbetslösa unga och vuxna (där flertalet saknar gymnasieutbildning) vittnar om att ett stadigt ökande antal individer har olika former av funktionsvariationer och behöver fördjupat stöd för att kunna klara av studier. Stödet handlar bland annat om personal med specialistkompetens; teknikstöd; anpassning av studietakt och studieupplägg; regelbunden uppföljning m m. Risken för avhopp är stor om inte resurser sätts in under studietiden. För att kunna planera sin vardag och ekonomi behöver de sökande även i god tid kunna se kursutbud, kursstarter och schemapositioner. Ett årskalendarium behöver utformas där samtliga inblandade är insatta i vad som gäller avseende exempelvis när ett kursutbud ska vara klart; prövningstillfällen; framtagande av informationsmaterial m m. Gemensamma möten mellan utbildningsanordnare, vägledning, handläggare och antagning bör också ingå i detta kalendarium. Dagens modell som innebär upphandling av utbildningar på relativt kort tid har varit problematisk på så sätt att överklaganden har bidragit till förseningar och osäkerhet gällande utbud och utbildningsanordnare. Bedömningen från medarbetarna är ändå att det sammantaget finns fördelar med att kunna erbjuda de studerande valmöjlighet mellan olika aktörer, studieformer och schemapositioner. Ekonomin är en mycket viktig förutsättning för vuxenstuderande. Både den enskilde individen likaväl som samhället tjänar på att de studerande blir klara med sina studier så fort som möjligt. Att som idag erbjuda distansstudier och enbart ett fåtal flexkurser över sommaren gör det svårt för de studerande som önskar en kontinuerlig studiegång. Det innebär att den studerande måste söka distansstudier för att inte få ett oönskat uppehåll i sina studier. Vissa klarar av det medan andra har svårt att klara av självstudier via nätet. Det är viktigt att det finns tillgång till lärarledda studier och i mindre grupper. Flertalet studerande har behov av struktur och klarar inte av de friare studieformerna såsom flex och distans samtidigt som de heller inte klarar av att koncentrera sig i större grupper. Det är därför önskvärt att kursutbudet inom vuxenutbildningen breddas så att inte de studerande tvingas in i studieformer de egentligen inte klarar av. I detta sammanhang är det även viktigt att knyta an till Skollagen. Målsättningen avseende kommunal vuxenutbildning är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. För att kunna forma en organisation som är flexibel och kan möta dessa behov är det således av största vikt att förstå gruppens komplexitet och dess heterogena sammansättning. 19

113 Att organisera för kommande utmaningar Utgångspunkter 1. Vuxenutbildningens innehåll, kvalité och organisering har stort fokus idag, både på regional och på nationell nivå. Regeringens strategiska satsning som kallas för det nya Kunskapslyftet poängterar vuxenutbildningens viktiga roll för att motverka utanförskap och inkludera individer i arbetslivet samt medverka till att möta kompetensbehov på arbetsmarknaden. Regeringen har även tillsatt en utredning som skall undersöka behovet av förändringar i regleringen av den kommunala vuxenutbildningen. 2. Skolinspektionen har förelagt Halmstads kommun om vite på 8 kr gällande vuxenutbildningen mot bakgrund av att de förbättringsområden som identifierades vid en inspektion 216 inte har blivit åtgärdade. 3. Viktiga samverkansparter inom offentlig sektor och näringslivet efterlyser samordning och en samverkansplattform där möten leder till operativt genomförande i vilket man får ut nytta till kund/målgruppen. 4. Behoven hos målgruppen i Halmstad är identifierade och väldokumenterade. Många individer har komplex problematik och för att kunna möta deras behov krävs ett välplanerat och strukturerat samarbete med andra viktiga aktörer. Samordning, samverkan och tydlig rollfördelning är viktigt för att nå framgång i arbetet med individerna. Det är också viktigt att ha tillgänglighetsperspektivet i åtanke fysisk, psykisk och kommunikativ tillgänglighet. Enligt skollagen skall kommunerna aktivt verka för att nå personer som har rätt till grundläggande utbildning och motivera dem att delta i utbildning. Det finns således flera utmaningar: hur nå individerna; hur skapa individuell planering för dem; hur stötta dem under hela utbildningsperioden samt hur får vi ut effekten av utbildningen d v s hur matcha dem mot arbetsmarknaden? 5. Prognosticerad befolkningsökning. Detta kommer att påverka förutsättningarna för att bedriva vuxenutbildningen oavsett driftsform. Problemformulering Vuxenutbildningen fungerar inte optimalt idag. Några av de främsta orsakerna till detta är: Otydlighet i rollfördelningen mellan beställar- och utförarorganisationen I vissa fall bristande kunskap om de åtaganden som ett huvudmannaskap för en vuxenutbildning innebär Avsaknad av samverkansplattform och samordning med externa aktörer Bristfälligt kvalitetsarbete Otydliga strategier gällande hur man skall möta målgruppens behov samt hur man ska arbeta med snabba omställningar för att möta efterfrågat kompetensbehov på arbetsmarknaden 2

114 Ovan sammanfaller med att nuvarande avtal med de externa utförarna löper ut om drygt ett år. En planerings- och upphandlingsprocess är tidskrävande. Sammantaget ger detta vid hand att det råder ett gynnsamt läge att göra en nystart för att tydliggöra och stärka professionaliseringen av vuxenutbildningens organisation inför den nya avtalsperioden. Beställarenhetens placering i förvaltningens organisation är också av stor vikt utifrån ett strategiskt perspektiv samt för att kommunicera dess neutrala och samordnande funktion i relation till alla utförare och samverkansparter. Beställarenheten Drift och samordning av vuxenutbildning fungerar bäst om den är kopplad till en organisation, här benämnd beställarenhet, med kompetens och mandat. Enhetens uppdrag och ansvar bör vara tydligt, från ansvarig nämnd och gentemot de utförare som avtalas för att utföra uppdrag. Enheten ansvarar för att både enskilda individers och företags efterfrågan och behov tillgodoses. Detta i kombination med god samordning blir underlag för vad som bör erbjudas och vilken driftsform som passar bäst i varje enskilt fall. Uppdragen ska beskrivas tydligt, oavsett vilken driftsform som efterfrågas. Erfarenhet från andra kommuner är att nedan beskrivet innehåll/funktion för en beställarenhet utgör en stabil grund för att lyckas med sitt uppdrag: Ledarskap, organisation, mandat, kompetens Omvärldsanalys, tillväxtfrågor, lagstiftning etc Samordning kommun, region, VLC (vägledning), Arbetsförmedling, branscher, TEK etc Upphandling, auktorisation, avtalsskrivning m m Kvalitet, uppföljning, struktur Administration, ekonomi Antagningsfunktion Studieplanering Stöd till studerande Samordning av projekt och ansökningar (ex Europeiska Socialfonden, Länsstyrelsen, Regionala fonder m m) Genom denna samordnande plattform skulle även samarbetet mellan vuxenutbildningen och gymnasieskolan kunna kanaliseras och utvecklas. Det kan exempelvis handla om att genomföra gemensamma yrkesutbildningar för ungdomar och vuxna, sammanföra programråd och yrkesråd och därigenom effektivisera planeringen av dessa utbildningar m m. Utförarorganisationen Målgruppen är heterogen med olika behov. En del individer behöver mycket stöd medan andra klarar av distansstudier på egen hand. Därför är det viktigt att ha en organisation som är bred och flexibel för att kunna möta dessa olika behov. Då även arbetsgivare inom privat och offentlig sektor är en viktig målgrupp för vuxenutbildningen utifrån en matchningsaspekt och att utbilda i enlighet med efterfrågan på arbetsmarknaden är det också viktigt att ta hänsyn till de krav som finns hos arbetsgivarna avseende snabba omställningar och flexibilitet. Av den anledningen är en 21

115 hybridorganisation att föredra. Med hybridorganisation avses en mix av verksamhet utförd i egen regi kombinerat med upphandlad verksamhet och auktorisation, där de verksamheter som bedöms ha störst behov av stabilitet och mycket stöd till de studerande bedrivs i egen regi och de inriktningar som kräver snabba omställningar och hög flexibilitet (exempelvis yrkesutbildningar) auktoriseras. Upphandlad verksamhet enligt LOU skulle exempelvis kunna vikas för delar av verksamheten där man vill möjliggöra kundval men samtidigt begränsa antal leverantörer. Slutsats Den samlade bedömningen som föreliggande utredning har resulterat i är att nuvarande organisering av vuxenutbildningen i Halmstads kommun inte fungerar optimalt. Ett av de främsta skälen är avsaknad av tydliggörande avseende uppdrag, rollfördelning och mandat i beställarorganisationen relaterat till de olika utförarna men även internt inom förvaltningens organisation som helhet. Beställarorganisationen bär ett mycket stort ansvar i form av ett huvudmannaskap för vuxenutbildningen och därmed de åtaganden som följer genom detta. Det föreligger ett behov av att professionalisera denna funktion genom ett tydligt formulerat mandat och uppdrag. Strategisk ledning och inplacering i förvaltningens organisation som helhet är mycket viktigt. Syftet är att skapa en samarbetsplattform som verkar både på strategisk och operativ nivå och därigenom bidrar till måluppfyllelse ur ett nationellt perspektiv likaväl som ur ett tillväxtperspektiv på regional och lokal nivå. En ytterligare viktig aspekt är att tydligt kommunicera organisationens opartiskhet gentemot alla utförare av vuxenutbildning samt övriga samverkansparter. Mål och vision med vuxenutbildningen bör formuleras och kommuniceras tydligt både från nämnd och förvaltningsledning. Det är viktigt att betona vuxenutbildningens strategiskt viktiga roll i att medverka till tillväxt och måluppfyllelse vad gäller Regeringens mål avseende det nya Kunskapslyftet samt ambitionen att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU år 22. Utöver detta krävs även ett ställningstagande gällande storlek och sammansättning av de stödfunktioner som ska finnas inom ramen för beställarorganisationen och som ska vara tillgängliga för alla nuvarande och potentiella studerande inom vuxenutbildningen. Mot bakgrund av målgruppens beskaffenhet finns behov av förstärkning av vägledar- och studieplaneringsfunktion samt specialpedagogresurser. Det är viktigt att ha i åtanke att de studerande i de allra flesta fall tar studielån och genom detta får en ekonomisk börda. Därför är det av största värde att agera kraftfullt för att stötta de studerande att fullfölja sin utbildning för att därigenom öka sina möjligheter på arbetsmarknaden. Om de avbryter sina studier kan de annars hamna i ett ännu värre läge än innan de började studera genom att de fortfarande är arbetslösa men att de dessutom har ett lån som de måste betala av. Sammanfattning förslag 1. Tydliggöra beställar- och utförarorganisationens uppdrag, mandat samt organisatorisk tillhörighet i förvaltningen Professionalisera beställarorganisationen genom att tydliggöra ledarskap, mandat samt dess uppdrag i egenskap av huvudman. Lyfta fram dess strategiskt viktiga funktion utifrån ett 22

116 samarbets- och samordningsperspektiv i relation till viktiga samverkansparter i omvärlden (ex Region Halland, Arbetsförmedlingen, Teknik- och Kompetenscentrum, Halmstads Näringslivs AB, Högskolan i Halmstad, Halmstads kommun som arbetsgivare etc). Genom dessa åtgärder forma en samverkansplattform som skulle kunna fungera som ett nav för genomförande av tillväxtfrämjande insatser. 2. Koppla hantering av Yrkeshögskoleutbildningar till beställarorganisationen Omvärldsbevakning, strategisk samordning och samplanering bör hanteras av beställarorganisationen utifrån dess neutrala funktion relaterat till alla utbildningsaktörer varför hantering av yrkeshögskoleutbildningar bör införlivas i beställarorganisationen. Även andra typer av ansökningar om projektmedel skulle med fördel kunna kopplas hit, såsom exempelvis ansökningar från Europeiska Socialfonden, Samordningsförbundet, regionala fonder m m. Genom detta skapas möjlighet till fördelaktiga samfinansieringslösningar. 3. Forma en utförarorganisation som en hybridverksamhet bestående av både en trygg bas och flexibilitet Genom att använda sig av en mix av olika driftsformer där man exempelvis behåller den/de verksamheter som är till för målgrupper med störst behov av stöd i egen regi, upphandlar vissa delar av verksamheten enligt LOU samt auktoriserar de delar (exempelvis yrkesvux) där stor flexibilitet efterfrågas skapar man både en trygg bas och en organisation som kan arbeta med snabba omställningar. 4. Förstärka stödet till befintliga och potentiella studerande En stor del av vuxenutbildningens målgrupp har behov av olika former av specialpedagogiskt stöd samt kontinuerlig tillgång till vägledare och hjälp med studieplanering. Därför behöver dessa resurser förstärkas. De skall vara tillgängliga för alla studerande inom vuxenutbildningen oavsett utförare. Det är viktigt att sträva efter att de studerande hamnar i ett bättre utgångsläge efter att de har haft kontakt med vuxenutbildningen och att de inte påbörjar och hoppar av studier med följden att de dessutom har förvärvat studieskulder och på så sätt förvärrat sin situation. Effekt Effekten av tillskapandet av en samverkansplattform enligt ovan beskrivning förväntas bli väsentligt ökad kvalité samt högre måluppfyllelse avseende fastställda mål och mätetal. Vision Vuxenutbildningen i Halmstads kommun skall vara en aktiv och attraktiv part för studerande och samverkansparter, vilket stödjer Halmstads kommuns vision om Kunskapsstaden. 23

117 Bilaga 1 Lägesrapport Vuxenutbildningen Halmstads kommun Lägesrapport vux Halmstads kommun Vuxenutbildningen i Halmstads kommun är sedan 211 organiserade i en Beställar- och utförarorganisation. Beställarorganisationen (Halmstad Kompetenscentrum) består av följande delar: uppföljningsfunktion, antagningskansli, centralt vägledningscentrum, central elevregistrering/ekonomiuppföljning samt specialpedagogisk resurs. Nedan beskrivs de skolformer som finns samt vilka som är utförare för respektive utbildning. Skolformer Studiesätt Utförare Lärvux Närstudier, Lärling Kommun SFI När, flex, kväll Kommun, Eductus Grundskoleutbildning Närstudier, flex Kommun, Eductus Gymnasieutbildning Närstudier, flex, Distans Kommun, Eductus, Hermods (distans) Yrkesutbildning (GY) Närstudier, flex, lärling Kommun, Movant, Astar Yrkeshögskolan (YH) Närstudier Kommun Den senaste upphandlingen avsåg tre områden: 4. SFI, GRUV, GYT studieformer när/flex/kväll en leverantör efterfrågades 5. GYRK när/flex flera leverantörer efterfrågades i syfte att täcka bristyrken 6. 3 GYT distans en leverantör efterfrågades Närstudier innebär klassrums-/gruppundervisning. Elevantal 216 Antal inskrivna (unika) elever 216 gy gr omv yrk SFI Interna Externa Av ovan framgår att 51 % av utbildningarna genomfördes i egen regi och 49 % av externa aktörer. Om man ej räknar med sfi är relationen 4 % egen regi och 6 % externa aktörer. Målgrupper Studieovana Studievana Yrkesverksamma Studerande med annat modersmål än svenska Elevantal april

118 Ca 2 4 studerande Antagna elever gy Hermods Höst 216 Kommunvux Höst 216 Eductus Höst 216 Elevantal Elevantal antagna Elevantal Antal Män Kvinnor Antal Män Kvinnor Antal Män Kvinnor Ålder Ålder Ålder Under % Under % Under % % % % % % % % % % % % % Över 5 7 1% Över 5 2 1% Över 5 9 2% Antagna elever gruv Kommunvux Höst 216 Eductus Höst 216 Elevantal Elevantal Personer Män Kvinnor Personer Män Kvinnor Ålder Under % Ålder Under- 2 % % % % % % % % % Över 5 7 2% Över % Förklaring av de olika utbildningsformerna 25

119 GRUV motsvarar ungdomsskolans grundskoleutbildning och vänder sig till alla som saknar kunskaper motsvarande grundskola. Före kursstart i eng, sv/sva och matte görs en nivåtest för placering i rätt delkurs. GY gymnasial vuxenutbildning motsvarar ungdomsgymnasiet med samma kurs- och ämnesplaner. Yrkesvux/lärlingsvux Yrkesinriktad gymnasial utbildning. Regional samverkan. Inom yrkesvux ska minst 2 % av utbildningstiden vara företagsfärlagd. För lärling gäller 7 %. Vård och omsorgsutbildning bedrivs i egen regi v av utbildningen är företagsförlagd. Särvux bedrivs i egen regi. Kurserna ger kunskaper motsvarande obligatoriska särskolan (grundsärskolan) samt gymnasiesärskolans nationella program. Yrkeshögskolan bedrivs i egen regi. Eftergymnasial utbildning i nära samarbete med arbetslivet. Bilaga 2 26

120 Omvärldsbevakning Omvärld: nya förordningar, förändringar som är på gång m m Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux Ändring av skollagen (21:8) och förordningen (211:118) om vuxenutbildning. Ikraftträdande 1 januari 217. Ändringarna innebär att en utökad rätt att delta i kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå införs. Syftet är att en individ ska ha möjlighet att uppnå behörighet till högskoleutbildning. Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskifter om vilka kurser inom komvux på gymnasial nivå som en vuxen har rätt till för att uppfylla krav på särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan. Det ska vara fråga om kurser som är vanligt förekommande som förkunskapskrav för yrkeshögskoleutbildningar. Nya kursplaner Ny kursplan i svenska som andraspråk och nationella delkurser i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. (SKOLFS 216:67) Ikraftträdande 1 januari 217. Kursplanen för sfi är under revidering och den nya versionen träder i kraft 1 januari 218. En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap Ändring av Lagen (29:128) om yrkeshögskolan. Ikraftträdande 1 januari 217. Ändringarna innebär att det införs krav på att en utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan ska ha den kompetens och de förutsättningar som krävs för att anordna utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser. Utbildning inom yrkeshögskolan ska även få anordnas av andra statliga myndigheter än universitet och högskolor. Vidare innebär ändringarna att det införs en upplysning om att regeringen kan meddela föreskrifter om att en utbildning inom yrkeshögskolan får bedrivas som behörighetsgivande förutbildning på gymnasial nivå. Kommuner ska samarbeta om regionalt yrkesvux Ny förordning om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. (Prop. 216/17:1). Ikraftträdande 1 januari 217. Ett nytt statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) införs, med villkoret att minst tre kommuner samverkar vid planering och genomförande av utbildningen. Utbildningsutbudet ska planeras efter samråd med Arbetsförmedlingen och den aktör som har ett regionalt utvecklingsansvar i länet eller länen. Syftet är att utbildningarna i högre utsträckning ska motsvara de behov av kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden inom en region. För att få statsbidrag ska kommunerna erbjuda utbildningen som sammanhållna yrkesutbildningar och vid behov som enstaka kurser. Kommunerna ska själva finanisera motsvarande utbildningar i minst samma omfattning som de får statsbidrag för. Utbildningssatsning för anställda inom äldreomsorgen eller hälso- och sjukvården 27

121 Ändring av förordningen (215:54) om statsbidrag för utbildning som kombineras med traineejobb. Ikraftträdande 27 januari 217. Ett nytt statsbidrag införs som får lämnas till en kommun för utbildning som motsvarar komvux på gymnasial nivå. Utbildningen ska rikta sig till personer som har en tidsbegränsad anställning inom äldreomsorgen eller hälso- och sjukvården. Utbildningen ska också syfta till att ge deltagarna kompetens för en tillsvidareanställning inom äldreomsorgen eller hälsooch sjukvården. Ändrade regler om slutbetyg och undervisningstid inom vuxenutbildningen Ändring av förordningen (211:118) om vuxenutbildning och högskoleförordningen (1993:1). Ikraftträdande 1 januari 217. Ändringarna innebär bland annat att riktvärdet på 525 timmars undervisningstid inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) tas bort. Vidare förlängs möjligheten att utfärda slutbetyg enligt äldre bestämmelser för gymnasial vuxenutbildning. Slutbetyg från sådan utbildning får nu utfärdas senast den 1 juli 22, i stället för som tidigare senast den 1 januari 217. De äldre bestämmelserna om grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare ska fortsätta att gälla för den som senast den 1 juli 22 har fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning. Kommittédirektiv: Utredning om kommunal vuxenutbildning Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström presenterade den 2 februari direktiv till den utredning som ska undersöka behovet av förändringar i regleringen av den kommunala vuxenutbildningen. Behovet av förändringar i regleringen av vuxenutbildningen gäller huvudsakligen Kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (särvux). Den särskilda utredaren ska bland annat: analysera och ta ställning till om det i vissa fall bör kunna göras undantag från skollagens (21:8) bestämmelser om att de som fått minst utbildning ska prioriteras när det gäller antagning till komvux på gymnasial nivå och i så fall föreslå möjligheter till undantag. analysera och ta ställning till om en förenklad betygsskala skulle förbättra genomströmningen inom delar av komvux och särvux och i så fall föreslå en sådan betygsskala. undersöka om bestämmelserna om högskoleförberedande examen inom komvux bör förenklas och i så fall lämna ett sådant förslag. analysera om särvux bör upphöra som egen skolform och om det bedöms lämpligt, föreslå hur särvux kan bli en del av komvux. utreda om det ska vara ett villkor för överlämnande av uppgifter inom komvux och särvux på entreprenad till en enskild utbildningsanordnare, att anordnaren har betygsrätt för motsvarande utbildning. i förekommande fall lämna författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 218. En försöksverksamhet med branschskolor 28

122 En remiss är överlämnad till lagrådet den 16 februari 217. Den innehåller förslag till ny lag om försöksverksamhet med branschskolor. Försöksverksamheten avser överlämnande på entreprenad av viss del av undervisningen på ett yrkesprogram inom gymnasieskolan eller viss undervisning inom kommunal vuxenutbildning till en branschskola. Den undervisning som får överlämnas är undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil (yrkesämnen) och sådant gymnasiearbete som ingår i utbildningen enligt skollagen. Endast en kommun, ett landsting eller en enskild fysisk eller juridisk person som uppfyller vissa villkor ska efter ansökan till den myndighet som regeringen bestämmer kunna godkännas som branschskola. Regeringen ska bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om sådana villkor och urval. Utredningen föreslår även att statliga myndigheter ska kunna godkännas som branschskola och att lärare vid branschskolor ska undantas från skollagens (21:8) krav på lärarlegitimation för att få undervisa. Utredningen föreslår även att frågan om ersättning till branschskolor ska regleras i lagen om försöksverksamheter. Den nya lagen om försöksverksamhet med branschskolor föreslås träda i kraft den 1 augusti 217 och tillämpas första gången på utbildning efter den 1 juli 218. Lagen ska upphöra att gälla vid utgången av juni månad 223. En nationell strategi för validering Delbetänkande av Valideringsdelegationen (SOU 217:18). Europeiska unionens råd har i en rekommendation beslutat att medlemsstaterna senast 218 bör ha inrättat ett system som ger tillgång till validering av icke-formellt och informellt lärande. Sverige har ställt sig bakom rekommendationen, varför valideringsdelegationen tillsattes av regeringen i syfte att följa, stödja och driva på en samordnad utveckling av validering inom utbildning och arbetsliv. Delegationen har presenterat en strategi som är avsedd att följas av konkreta insatser under de närmaste fem åren och den vänder sig till politiker och tjänstemän i relevanta organisationer på nationell, regional och lokal nivå, utbildnings- och omställningsaktörer samt arbetsmarknadens parter och till dessa kopplade nationella branschorganisationer. Delegationen har identifierat fem övergripande områden som bör prioriteras i det fortsatta arbetet: överförbarhet mellan kvalifikationer; ansvar på nationell och regional nivå; hög kvalitet; resurser och organisation samt information och vägledning. Utöver dessa pekar strategin ut inriktningar för vad som behöver göras i arbetslivet (branschvalidering), den kommunala vuxenutbildningen, yrkeshögskolan, högskolan samt när det gäller reglerade yrken. För en ökad tillgång, kvalitet och likvärdighet behöver fortsatta insatser göras för att utveckla metodstöd och tydligare och mer enhetliga kriterier för validering inom vuxenutbildningen. Detta är särskilt angeläget för vård- och omsorgsområdet där huvuddelen av valideringen inom komvux sker idag. Delegationen lyfter också fram orienteringskursen som en bra form för att skolhuvudmännen ska få överblick över den validering som genomförs. En kommunallag för framtiden (SOU215:24) 29

123 Utredningen har lämnat förslag till ny kommunallag att gälla från 1 januari 218. I den föreslås bland annat att verksamhet i egen regi ska följas upp på samma sätt som verksamhet som utförs av privata utförare. Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 217 Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att förbättra matchningen och bidra till att minska rekryteringsproblemen. Andelen som går till arbete eller studier ska öka i grupper som gått en arbetsmarknadsutbildning, haft en etableringsplan, deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin eller andra program. Arbetsförmedlingen ska verka för att fler personer med funktionsnedsättningar får arbete eller påbörjar studier. Ambitionen är att arbetssökande som saknar gymnasieutbildning i högre utsträckning ska börja reguljära studier. Uppföljning genomförd av Myndigheten för yrkeshögskolan Myndigheten för yrkeshögskolans årliga uppföljning av de studerandes sysselsättning visar i februari 217 att yrkeshögskolan fortsätter leverera goda resultat. Andelen i arbete är den högsta siffran hittills 91 procent av de studerande hade arbete året efter examen, och överensstämmelsen mellan arbete och utbildning har ökat till 67 procent. Drygt hälften (51 procent) av de examinerade som har arbete hade genomfört någon LIA-kurs (lärande i arbete) hos sin nuvarande arbetsgivare. Svenskt Näringsliv skriver i en artikel den 1 februari 217 att utbildningsplatserna inom yrkeshögskolan skulle behöva vara dubbelt så många ansökningar blev beviljade, det innebär att nästan 75 procent av alla utbildningsansökningar fått avslag. Yrkeshögskolan spelar en viktig roll för kompetensförsörjningen och för företagens konkurrenskraft. Utbildningar som utformas utifrån arbetsmarknadens behov tillsammans med kompetenta utbildningsanordnare leder till jobb. Rekryterande studiestartsstöd från 1 juli 217 Från den 1 juli 217 införs en ny form av förstärkt studiestöd för personer som behöver höja sin kompetens med vuxenstudier för att få fäste på arbetsmarknaden. Syftet med studiestartsstödet är att öka rekryteringen till studier bland personer i åldern år med kort tidigare utbildning som behöver inleda sina studier på en grundläggande eller gymnasial nivå. Stödet föreslås vara ett bidrag på ca 92 kr per studiemånad och den som har barn kan även få tilläggsbidrag. Studiestartsstödet ska kunna ges i högst 5 veckor vid heltidsstudier, därefter kan den studerande övergå till arbetsmarknaden eller fortsätta sina studier med studiemedel. Det nya stödet föreslås träda i kraft den 2 juli 217. För att stödet ska bli effektivt och nå dem med störst utbildningsbehov ska studiestartsstödet kunna användas inom ramen för kommunernas uppdrag att verka för att vuxna deltar i utbildning. Kommunen föreslås fatta beslut om vem som har rätt till studiestartsstöd, det beslutet grundas bland annat på utbildningsbakgrund och utbildningsbehov. På det sättet kan kommunerna i vägledningssamtal med personer i målgruppen lämna information om antagning och studieekonomiska förutsättningar vilket kommer att underlätta rekryteringen till studier. Kommunerna behöver också anordna utbildningar som passar de identifierade målgrupperna. Beslut om övriga förutsättningar ska fattas av CSN som även ansvarar för att betala ut studiestartsstödet. Bilaga 3 3

124 Referenslista Kunskap till föreliggande utredning har inhämtats genom Dokumentstudier Samtal och/eller skriftlig informationsinhämtning från kommuner på nationell nivå Samtal och/eller skriftlig informationsinhämtning från kommuner på regional nivå Samtal med Skolverket Deltagande i konferens Arbetsmarknads- och näringslivsdagarna Studiebesök Helsingborgs kommun, Arbetsmarknadsförvaltningen Samtal med företrädare för lokala samarbetsparter TEK HNAB Arbetsförmedlingen Region H Samtal med företrädare för Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Samtal med verksamhetschefer Samtal med medarbetare på Kompetenscentrum och Arbetsmarknadsenheten Samtal med projektledare för Yrkeshögskolan Samtal med nuvarande utförare av vuxenutbildningen Kommunalt utförd vuxenutbildning Astar Eductus Hermods Movant Övrigt Upphandling 24 Upphandlingsmyndigheten Myndigheten för yrkeshögskolan Sveriges kommuner och Landsting 31

125 Regeringen Riksdagen 32