Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Ytterharnäs skola och fritidshem

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ytterharnäs skola och fritidshem

2 Innehåll Del 1 Vision... 2 Personal... 2 Ansvar... 2 Uppföljning och utvärdering... 3 Delaktighet... 3 Förankring... 4 Främjande arbete... 4 Upptäcka kränkande behandling... 7 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till:... 8 Utredande och åtgärdande arbete... 8 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever... 8 Dokumentation... 9 Del 2 Förebyggande arbete... 9 Kartläggning... 9 Resultatet av kartläggningen... 9 Utvärdering av årets främjande och förebyggande åtgärder Förebyggande arbete under

3 Del 1 Vision På Ytterharnäs skola ska alla elever känna sig trygga, bli sedda och lyssnade på. Alla former av diskriminering och kränkande behandling ska motverkas vilket är all personals ansvar. Vi vill tillsammans med föräldrarna fostra eleverna till demokratiska samhällsmedborgare. Vi ska ha respekt och förståelse för varandras olikheter och respektera alla elevers lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Våra värdegrundsord: ansvar, respekt, solidaritet och inflytande ska därför genomsyra all vår verksamhet. De verksamheter som omfattas av planen är förskoleklass, skola, fritidshem och fritidsklubb. Skolans rektor är ytterst ansvarig för arbetet med likabehandlingsplanen. Alla som arbetar och studerar på Ytterharnäs skola har ett gemensamt ansvar att göra vad man kan för att öka tryggheten och trivseln i skolan. Planen gäller från Personal Skolledning: Rektor Magnus Wallinder , magnus.wallinder@gavle.se Bitr. rektor Tanja Hellgren , tanja.hellgren@gavle.se Elevråd/Trygghetsteamet: Låtta Nilzon (lärare) latta.nilzon@gavle.se Ann Wistedt (fritidspedagog) ann.vistedt@gavle.se Bitr. rektor Tanja Hellgren , tanja.hellgren@gavle.se Ansvar Skolledaren är ytterst ansvarig för arbetet med likabehandlingsplanen. Alla som arbetar och studerar på Ytterharnäs skola har ett gemensamt ansvar att göra vad man kan för att öka tryggheten och trivseln i skolan. Det är rektors ansvar att: likabehandlingsplanen utvärderas, uppdateras och förankras varje år likabehandlingsplanen tas upp till diskussion på vårterminens första arbetsplatsträff all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av kränkande behandling är förbjudna på skolan 2

4 skolans personal gör ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och att motverka alla former av kränkande behandling om skolan får kännedom om att kränkande behandling förekommer, ska skolan se till att utredning görs och att åtgärder vidtas för att stoppa detta skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar upptäckt kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits kontakta andra myndigheter om det behövs Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att: bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt följa skolans likabehandlingsplan ta upp Likabehandlingsplanen till diskussion på vårterminens föräldramöte, så att föräldrarna får diskutera innehållet ta upp innehållet i Likabehandlingsplanen med eleverna i början av varje termin ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling anmäla till huvudman vid kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband starta en utredning. Detta enligt den nya Skollagen 6 kap 9 dokumentera upptäckt kränkande behandling och vidta åtgärder för att stoppa detta följa upp fall av kränkande behandling Det är elevers ansvar att: bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt. Det är bra om du som elev berättar för någon vuxen på skolan om du upptäcker kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering Uppföljning och utvärdering Årets plan ska utvärderas senast av skolledning, lärare förskoleklass år 6, pedagogerna på fritids, föräldraråd samt elever. Ansvariga för att årets plan utvärderas är biträdande rektor och arbetslagsledare. Delaktighet Eleverna får en genomgång av de främjande och förebyggande åtgärderna varje termin och har då möjlighet att ge synpunkter på dessa. Även rutiner för kränkningsärenden gås igenom 3

5 och Trygghetsteamet presenterar sig och tydliggöra vad som gäller om en elev utsätts för kränkningar. Elevrådet genomför en trygghetsvandring. Alla elever svarar på Gävlemodellens trygghetsenkät i april och i oktober. Föräldrarådet tar del av Likabehandlingsplanen och har möjlighet att lämna synpunkter. Under föräldramöten får vårdnadshavarna ta del av delar av planen. Planen som helhet kan läsas på skolan hemsida, Förankring Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling ska vara ett levande dokument och den ska vara väl känd hos personal, föräldrar och elever. All personal får ta del av Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling på första arbetsplatsträffen varje termin. Ansvariga är biträdande rektor och personalutbildare. Eleverna får ta del av Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling på ett klassråd vid varje terminsstart. Ansvarig är klassläraren. Vårdnadshavare får ta del av Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling på vårterminens föräldramöte. Ansvarig är klassläraren. Elevrådet och föräldrarådet (i dagsläget har vi inget föräldraråd) får ta del av Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling på vårterminens första möte. Ansvarig är biträdande rektor och pedagogrepresentanter. Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling finns även att läsa i sin helhet på vår hemsida, Främjande arbete Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och ska vara en naturlig del i det vardagliga arbetet. Det främjande arbetet syftar till att förstärka respekten för allas lika värde. Vi kommer även fortsättningsvis att arbeta efter Gävlemodellen som är ett projekt med syfte att förena den forskning som finns idag med de krav som ställs på oss i skollagen och diskrimineringslagen. All personal på skolan ska bli förtrogna med trygghetsarbetet. Utbildning sker på varje arbetsplatsträff/arbetslagsträff enligt vårt värdegrundshjul. 4

6 Mål: Att alla elever ska känna sig trygga på skolan och både inomhus- och utomhusmiljön ska vara fria från alla former av kränkningar. Åtgärd: Vi arbetar för att eleverna blir mer delaktiga i planeringen av vår verksamhet. Vi arbetar aktivt för att få eleverna att respektera varandra och oss vuxna med regler och konsekvenser. Vi arbetar med gruppstärkande övningar. Vi har gemensamma friluftsdagar och temadagar. Första skolveckan arbetar hela skolan med, gemensamt planerade, gruppstärkande övningar. Första skolveckan är all personal ute på rasterna enligt rastschema och anordnar aktiviteter. Vi uppmärksammar elevers språkbruk, muntligt såväl som skriftligt Vi upprättar regler om hur vi är mot varandra i klassrummet. Dessa regler tas kontinuerligt upp i vardagen. Vi har kännedom om skolans övergripande ordnings- och säkerhetsregler Elevrådet trygghetsvandrar minst en gång om året. Trygghet och trivsel är en stående punkt på våra klassråd och elevråd Vi fortsätter att utbilda oss i personalen med hjälp av Trygghetspärmen. Trygghetsteamet och personalutbildare går kontinuerligt på nätverksträffar med BIG. Vi arbetar med relationsfrämjande aktiviteter för eleverna enligt vår plan. Eleverna ska få chans att diskutera aktuella händelser som kan kopplas till värdegrunden. När: Kontinuerligt Ansvariga: Klassläraren, biträdande rektor, personalutbildare Uppföljning: Sker kontinuerligt på klassråd och elevråd. Mål: Vi ska främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet och/eller religion eller annan trosuppfattning. Då vi på vår skola har få elever med annan etnisk tillhörighet och religion vill vi lägga tyngdpunkt på dessa diskrimineringsgrunder och därmed öka elevernas respekt för andra kulturer och religioner eller trosuppfattningar. Åtgärd: Vi uppmärksammar elevers språkbruk, muntligt såväl som skriftligt. 5

7 Vi uppmärksammar olika etniska grupper och kulturer, t.ex. genom att diskutera normer, fördomar och föreställningar kring dessa samt läsa och samtala om litteratur från andra kulturer. Vi är medlemmar i Global Friends, ett arbete för solidaritet för barn i världen som fråntas sina rättigheter. Eleverna studerar den tidning som ges ut och diskutera barns förhållanden ute i världen. De röstar fram The Global Friends Award Jordens barns pris (åk 4-6). Vi arbetar med olika religioner och trosuppfattningar, t.ex. genom att uppmärksamma andra religioners helgdagar. När: Under hela läsåret Ansvariga: Klasslärarna och utvecklingsgruppen Uppföljning: Kommer att ske med eleverna efter genomfört arbete. Pedagogerna utvärderar kontinuerligt Mål: Att motverka traditionella mönster, respektera elevernas olikheter samt vidga deras möjligheter oavsett kön. Åtgärd: Vi uppmärksammar elevers språkbruk, muntligt såväl som skriftligt. Eleverna stöds och uppmuntras till otraditionella val/lekar, både under raster och på fritids. Genusglasögonen tas på vid inköp av böcker och annat material samt i faddergruppsindelning. Fortlöpande reflektion över hur vi bemöter flickor resp. pojkar på skola och fritids. Vi fördelar uppmärksamheten jämnt mellan könen och tänker på syftet med flickornas placeringar i klassrummen. När: Under läsåret Ansvariga: Klasslärarna och utvecklingsgruppen Uppföljning: Pedagogerna utvärderar kontinuerligt. Mål: Att alla på skolan, elever och personal ska respektera varandras olikheter och förutsättningar. Åtgärd: Vi uppmärksammar elevers språkbruk, muntligt såväl som skriftligt. 6

8 Vi samtalar med eleverna om att vi är olika och har olika förutsättningar och på så sätt skapar vi ett tillåtande klimat i grupperna. Vi tänker på undervisningsmetoder, miljö, material och andra audiovisuella hjälpmedel som kan underlätta för elever med olika funktionsnedsättningar. Vi använder oss av material som finns på Medioteket: Orka serie om barn som har funktionsnedsättningar + Vara vänner på UR skola: När: Under läsåret Ansvariga: Klasslärarna Uppföljning: Sker kontinuerligt med eleverna samt i våra enkäter. Mål: Att eleverna ska få kännedom om andra sexuella läggningar än det heterosexuella samt könsöverskridande identiteter eller uttryck Åtgärd: Vi uppmärksammar elevers språkbruk, muntligt såväl som skriftligt. Vi tittar på filmer (åk 6) och läser böcker som utgår från andra sexuella läggningar än den heterosexuella. Vi försöker ta hit föreläsare från RFSL och RFSU för åk 6 Vi pratar om olika familjebildningar. Vi tar upp dagsaktuella händelser, t ex Pride. När: Under läsåret Ansvariga: Klasslärarna/ämnesläraren Uppföljning: Sker kontinuerligt med eleverna. Upptäcka kränkande behandling Schemalagd personal ute varje rast. Klasslärarna har klassråd, inför elevråd eller vid behov, med trivselfrågor/värdegrundsfrågor på dagordningen. Elevråd en gång i månaden med trivselfrågor/värdegrundsfrågor på dagordningen. På APT kommer vi att ta upp elevråden som en punkt. En föräldraenkät för förskoleklass, åk 2 och 5 görs under vårterminen varje läsår eleverna 5 gör även en elevenkät i april, sammanställd av kommunen. Gävlemodellens trygghetsenkät genomförs i alla klasser två gånger per år. Vi har fokusgrupper med elever för att utvärdera tryggheten på specifika platser på skolan. 7

9 Utvecklingssamtal två gånger per läsår. Samtal med elever enskilt eller i grupp. Trygghetsteamets arbete. Personalen uppmuntrar elever och vårdnadshavare att snarast ta kontakt med personalen om misstankar finns om diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till: Biträdande rektor: Klasslärare: Fritidspersonal: Utredande och åtgärdande arbete Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Om kränkande behandling eller trakasserier mellan elever ändå uppdagas sker följande: Var och en som arbetar inom grundskola eller grundsärskola som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ska omedelbart anmäla detta till huvudman. Biträdande rektor får då automatiskt kännedom om ärendet och en utredning ska skyndsamt starta. Den vuxne som gjort anmälan är då ansvarig för utredningen, men kan få stöd av trygghetsteamet. Ärendet dokumenteras. Enskilda samtal, både med den som utsatts för kränkningen och den/de som påstås ha utfört kränkningen. Dokumentation sker. Föräldrar informeras om möjligt samma dag. Åtgärder som sätts in för att förhindra fortsatta kränkningar. Dokumentation sker. Arbetslaget informeras och stöttar i arbetet med att förhindra fortsatta kränkningar. Uppföljningar sker med både den/de som blivit utsatta och den/de utfört kränkningen vid minst tre tillfällen innan ärendet kan avslutas. Om kränkningarna upprepas har trygghetsteamet allvarssamtal med de inblandade eleverna. Dessa samtal följs upp minst tre gånger för att se att kränkningarna har upphört. 8

10 Om kränkningarna ändå fortsätter kallar biträdande rektor elever, vårdnadshavare och klasslärare till ett möte. Disciplinära åtgärder kan då vidtas enligt skollagen. Dokumentation Det är av yttersta vikt att alla ärenden, samtal och möten dokumenteras. Om ett ärende uppstår ska en kopia på händelsen lämnas till trygghetsteamet. När ärendet är avslutat lämnas övrig dokumentation in. Den arkiveras. Del 2 Förebyggande arbete Kartläggning Det förebyggande arbetet bygger på kartläggningar som har gjorts under året. Målet med kartläggningarna är att få kunskap om förekomsten av alla former av kränkande behandling för att kunna utforma relevanta åtgärder. På klassråd berättar eleverna om platser de upplever som otrygga, både inomhus och utomhus. Elevråd samt biträdande rektor gör sedan en trygghetsvandring. Platserna dokumenteras genom foto. Elever och föräldrar i fskl, åk 2 och åk 5 får svara på kommunens enkät. Samtliga elever F-6 svarar på Gävlemodellens digitala enkät. Det är viktigt att enkäten förbereds noga med eleverna och även att den följs upp. Trygghetsteamet har utarbetat frågor som ska gås igenom i klasserna. För närvarande, läsåret , har vi inget fungerande föräldraråd som kan delta i frågor rörande trygghet. Vi har bestämda fokusområden utifrån trygghetsperspektiv. Det är omklädningsrum, matsal, bibliotek, skolgården och kapprummet. Eleverna delas in i grupper med en elev från varje åk. Personal samtalar med dessa grupper. Resultatet redovisas sedan på arbetslagsmöten och i klasserna. Resultatet av kartläggningen Vid samtal med fokusgrupp Matsalen under höstterminen 2016 säger eleverna i åk 3 4 och 5-6 att det kan vara hög ljudnivå ibland. Många är dåliga på att hänga upp sina kläder i kapprummet. I de lägre årskurserna fungerar det bra. 9

11 Gävlemodellens enkät som genomfördes i oktober visade att eleverna känner sig trygga på skolan och trivs bra. Skolgården är den plats som eleverna uppger där det sker flest kränkningar. Enkäten visar att det fortfarande förekommer dåligt språkbruk bland eleverna. Åk 5-6 tycker att en del vuxna bör bli bättre på att säga ifrån till de elever som gör dumma saker mot andra, både på raster och på lektionerna. Vi har arbetat mycket med hur man är mot varandra på nätet och detta avspeglas även i enkäten, åk 5-6 uppger att ingen blivit kränkt av någon annan på Internet. Utvärdering av årets främjande och förebyggande åtgärder Vi måste se till att planen blir mer levande och att vi gör det som bestämts. Vid frånvaro av ordinarie personal märks att attitydproblem hos eleverna stegras. De bemöter inte varandra och alla vuxna med respekt. Eleverna som deltar i elevrådet måste få stöd att bli mer aktiva. Klassrumsreglerna tas kontinuerligt upp i vardagen. Elevernas språkbruk är fortfarande något vi måste arbeta med trots att det har blivit bättre. Vi behöver även se till att alla vuxna tar sitt ansvar och säger till elever som stör eller beter sig dumt mot andra elever både på raster och i klassrum. Vi har genomfört aktiviteter, enligt årshjulet, i faddergrupper. De gemensamma aktiviteterna Fskl-6 har fallit väl ut. Faddergrupperna fungerar bra och vi använder dessa så mycket vi kan. När det gäller elevinflytande har vi blivit bättre på att låta eleverna bli mer delaktiga i planering av olika aktiviteter men vi måste bli bättre på att dokumentera detta. På fritids har vi haft fritidsråd där vi har pratat om hur det är på fritids och vilka aktiviteter barnen vill ha på sin fritidstid. Därefter har vi planerat fritidsverksamheten och försöker då tillgodose barnens önskemål. Barnen får även hålla i och styra upp olika aktiviteter både inne och ute. Utifrån ålder och elevernas intressen har dagsaktuella händelser diskuterats i klasserna. Vi är fortfarande med i Global Friends, de äldsta eleverna har läst tillsammans (i grupper med frågeställningar) i tidningarna, diskuterat och samtalat. De kommer att rösta under VT-18. Vi genomför kontinuerligt sociogram på fritids, för att förtydliga barnens kompisrelationer och se att inget barn blir utanför. Sociogrammen görs två gånger varje termin för att följa upp och se hur kompisrelationerna förändras. Vi genomför även trivselenkäter för att förtydliga hur barnen trivs på fritids. 10

12 Vi försöker hela tiden tänka på hur vi uppmuntrar eleverna till otraditionella val/lekar i det dagliga arbetet. Fritids har haft elevledda lekar där alla kunnat vara med oavsett kön. De uppmuntrar barnen att vara med i lekar som de normalt inte skulle välja. I skolan har vi haft mer allmänna ordalag i valsituationer. Personalen har genusglasögon på. Vi bemöter eleverna utifrån varje individs sätt att vara. Bemötandet har mer med individen att göra och inte med kön. Vi fortsätter att arbeta för att alla, både pojkar och flickor, får lika stort utrymme med ex. taltid och uppmärksamhet. Flickorna ska särskilt uppmärksammas eftersom de är så få, speciellt på mellanstadiet. Genomgående har vi påtalat andra sexuella läggningar då det passat i den dagliga undervisningen. De yngsta eleverna samtalar kontinuerligt om olika familjebildningar. Personalutbildning i trygghetsfrågor har skett främst under arbetsplatsträffar. Då har även kost-och städpersonal deltagit. Vi har ett fungerande Trygghetsteam som träffas varje vecka och har övergripande koll på kränkningsärenden som är under utredning. Vi deltar på Gävlemodellens nätverksmöten för trygghetsteam och personalutbildare. Förebyggande arbete under 2018 Likabehandlingsplanen blir mer levande och att vi gör det som bestämts. vi under arbetsenhetsmöten kontinuerligt checkar av hur det går med det främjande arbetet Vi gör en kortversion av planen för att få den mer lättillgänglig Respekten och attityden hos några elever, främst i åk 3 4, ska bli bättre. I dagsläget bemöter de inte varandra och alla vuxna med respekt. det finns tydliga regler och konsekvenser som alla vuxna följer arbeta med förståelse/empati i klasserna elever får enskilda samtal enligt Ross Green-modellen Vi behöver följa upp konsekvenser när inte regler följts. Vid första samtal bokas ett uppföljningssamtal med vårdnadshavare Elevernas språkbruk ska bli bättre. konsekvent skicka hem meddelande till vårdnadshavare med det som eleverna sagt 11

13 Flickorna får ta mer plats. tänka på placeringar i klassrummet (ej som ljuddämpare) fördela uppmärksamheten i klassrummet jämt över pojkar och flickor Vi ska arbeta med mer främjande arbete för att förstärka allas lika värde. göra det som står i Likabehandlingsplanen (ett minimum) ha schemabrytande aktiviteter en gång i månaden arbeta med normer och normkritik Arbetsron ska bli bättre. ha tydliga regler och konsekvenser som alla vuxna följer ta råd av specialpedagog Elevinflytandet ska öka. eleverna får vara med och planera vi dokumenterar elevinflytande arbete Se över de relationsfrämjande aktiviteterna i årshjulet. eleverna får vara med och komma med förslag utvärdera varje aktivitet för att se vilka som fungerat bra/mindre bra Mer aktiva elevrådsrepresentanter. representanterna får förbereda sig inför elevrådet snarast efter elevråd gå igenom protokoll med klassen 12