HÄRJEDALEN SIDOR TIPS OCH LÄSNING GAMLA SKIDOR FÅR NYTT LIV SKICROSSFENOMENEN VICTOR OCH VIKTOR HÄRJEDALINGARNA I TRETTIOÅRIGA KRIGET.

Transkript

1 Viter/Vår 2016 HÄRJEDALEN SIDOR TIPS OCH LÄSNING GAMLA SKIDOR FÅR NYTT LIV SKICROSSFENOMENEN VICTOR OCH VIKTOR Frå svegs ik HOCKEY till FÄRJESTADS BK HÄRJEDALINGARNA I TRETTIOÅRIGA KRIGET

2 Sid. 12 Sid. 48 Sid. 20 Iehåll Först er vier...12 Nära röttera...20 Ismail valde Hede...24 Raka puckar för Kari...30 Återviig på högsta ivå...36 På spåret ige...42 Frå Ägge mot Prag...48 Receptet: Moraviska sparvar...56 Vitereveemag...58 Eskimåliv på Skalet...60 Viterfisket i Härjedale...62 Aosguide...66 Viterkryptot Karta och kotaktifo turistbyråer...82 Sid. 24 Sid. 30

3 Efter e med härjedalsmått mätt ovaligt låg höst ka vi glädja oss åt säsoges första sö, samtidigt som Zlata Ibrahimovic med sia två mål mot Damark säkrar det sveska fotbollsladslagets deltagade i EM De 10 jui ileds de måadslåga tävlige ia dess har vi e låg, härlig härjedalsviter att se fram mot. Visst har ugara som växer upp i Härjedale fatastiska möjligheter att utöva vitersporter av alla slag. Me det är ädå märkligt att ett ladskap med så få ivåare ka få fram så måga atleter i toppklass. Ige har väl glömt OS i Sotji, då fem härjedaligar återväde med medaljer rut halse, ågra till och med av guld. Och det lär ite staa vid det u ställs siktet i stället i mot ästa olympiska viterspel, i Pyeogchag Två ugdomar som vi hoppas få se där, får du träffa i årets vitermagazi skicrossåkara Victor och Viktor, som båda reda tillhör världselite i si sport. MAGAZINET HÄRJEDALEN ges ut av Yma & Olsso Mediaproduktio Fjällväge 10, Sveg Tel Redaktör och asvarig utgivare: Bosse Yma bosse@ymaolssomedia.se Grafisk form och layout: Yvoe Olsso yvoe@ymaolssomedia.se Omslagsfoto: Joachim Lagercratz Tryck: Forssa Prit, Filad Upplaga: ex. MAGAZINET HÄRJEDALEN SOMMAR/HÖST 2016 KOMMER UT I APRIL. ANNONSER BÖR BOKAS SENAST VECKA 11. ANNONSBOKNING TEL Och vem vet kaske äve Härjedales hockeystjära Kari Åström hier kämpa sig till e eftertraktad biljett till Sydkorea, äve om det just u hadlar om att föra Färjestad till damhockeys högsta divisio. Oddse att få spela där är väl trots allt lägre i Karlstad ä i Sveg, me huvudorsake till hees flytt är möjlighete att få studera ekoomi samtidigt med hockey. Säkert ett klokt beslut, äve om måga gära velat se vår stjära spela för Sveg ett tag till. Det är 370 år seda Härjedale med ågra pedrag blev sveskt i och med frede i Brömsebro. Ladskapet beordrades omedelbart att bidra med soldater till Trettioåriga kriget. Fyrtio uga mä skeppades till kotiete i krigets slutskede bara ågra få överlevde så läge att de fick uppleva fredsslutet De kom för set till Prag och de pludrig som bildade slutskedet i kriget för sveskaras del. Me förmodlige fick de vara med om att lasta stöldgodset frå e av Europas allra mest föräma samligar, som ä idag utgör stomme i de kul turskatt som Sverige förfogar över. I det här umret får du också träffa Ismail Kizilkaya som valt att bosätta sig och driva företag i Hede ite för att orte iebär bäst chaser att tjäa pegar, me för att has bar ska få växa upp i e miljö ha lovordar. Det borde stämma till eftertake för fler vi behöver måga kreativa mäiskor för att skapa ett Härjedale som står starkt i framtide. Med det öskar vi dig måga härliga dagar i vårt viterladskap! 4 Magaziet Härjedale

4 Mer tid för pegara. [Sabbaste väge till Stockholm] Priser frå 595 SEK Bokig, aktuell tidtabell och biljettpriser: callceter besök oss ute på flygplatse eller rig TIDTABELL fr.o.m SVEG - ARLANDA Ak Må-Fre Tors Sö Arlada ARLANDA - SVEG Ak Må-Fre Tors Sö Sveg Med reservatio för ädrigar Nya utställigar Fjällräve mot alla odds Igemar Lid om fjällräves kamp för över levad. 19 december - 30 april Naturfilmare Igemar Lid, med låg erfarehet frå SR och SVT, berättar i e utställig i museets café om hur de hotade fjällräve kuat över leva mot alla odds. I fotografiets tid - resor i Sápmi Bilder av omadlärare Rolf Ärström 19 december - 30 april E bildskatt frå ordligaste Sverige frå 1940-talet väcker frågor om samisk idetitet idag. Med mia ögo sett - fotografiska aturtolkigar Mats Ricklud, aturfotograf 19 december - 30 april Mats Rickluds bilder förmedlar sköhet, upptäckarglädje och vördad iför ature. Historia och kultur för stora och små! Ett museum för hela familje, med vackra, roliga och iteraktiva utställigar! Här möter du samer, fjällböder och bruksarbetare i hårt arbete, me också i sträva efter sköhet och fest i ett barväligt museum som vuit flera priser. Vid Härjedales Fjällmuseum pågår städigt ya och aktuella program, utställigar och koserter. Vi arbetar gära med olika typer av berättelser och frågor som ger ya perspektiv på fjällvärlde. Välkoma! Koppla av i brasas ske med e kopp kaffe och ågot gott i vårt charmiga café. Varm soppa med bröd serveras också. Välkoma! Bares hemliga gåg tar dem geom små folkets värld upp till säterstuga, e färd 100 år tillbaka i tide. Iformatio och bokig: ifo@fjallmuseet.se Rörosväge Fuäsdale

5 2016 Varmt välkomme till e y späade säsog i Lofsdale. Vi har fia erbjudade för besök över dage eller hela veckor. Läs mer och boka på vår webbsida eller rig Mer fritid är du hyr hos oss På vår hemsida harjegardar.se ka du registrera dig och själv aktivt söka blad våra lediga lägeheter. Klart du ska bo i Härjedale! Toppe Express är 6-stolslifte som tar vid där Låge Express slutar och tar dig äda upp på Hovärkes topp 1125 meter över havet. 25 edfarter 9 liftar varav 2 modera 6-stolsliftar 492 fallhöjdsmeter 3 parker Skicrossbaa 70 km lägdspår Du är aturligtvis välkomme att riga eller besöka oss också Fjällväge 5, Sveg 1125 lägeheter och 73 lokaler i kommue Närproducerat Hög kvalitet Alspåsrökta produkter Sveskt öt- & griskött Nyhet! ÄNGE BACON Alspåsrökt och uta stabiliserigsmedel (fosfater). Klar att äta direkt frå förpackige! Vi på Äge Chark brukar säga: Det fis iga gevägar till kvalitetsprodukter. Gammeldags Ägekorv Varmkorv Magaziet Härjedale 9

6 Vill du arbeta i e iteratioell miljö, me samtidigt ha fatastisk atur och friluftsliv utaför di dörr? Kotakta oss så får du veta mer om hur det ka bli verklighet för dig. Vi arbetar med support för ledade varumärke och söker dig som är dask-, fisk-, orsk- eller svesktalade. SYKES Swede AB HR-avd: seevg-applicatios@sykes.com 25-meters bassäg med 5 baor Klättervägg och vattefall Vatterutschkaa Barlekområde Bubbelpool Bastu Gym Solarium Cafeteria Massage Badet ligger mitt i Svegs cetrum med e fatastisk utsikt mot vackra Ljusa. Närhete till campig, hotell, grillplats och gröområde är oslagbar! Det fis äve möjlighet att boka kofereslokal, gym, bad och gymastiksal, och allt fis på samma plats! Ett ÄVENTYR att upptäcka! E KONFERENS att mias! Luta er tillbaks och överlåt till oss att fixa det lilla extra som ger eergi tillbaka i vardage. Aktiviteter Simskola Vattegympa Luchgympa Pesioärsgympa Cadle light swim Morgosim Arombastu Har du frågor, rig oss på Varmt välkoma! Tips! BOKA BARNKALAS HOS OSS! KÖP ETT ÅRSKORT Då sitter i fritt i massagestole och i ka ta med era bar 3-6 år uta extra kostad. Presetproblem? Uppvakta med ett presetkort! E mötesplats för alla åldrar och alla behov Gudstjäster i kyrka eller i Guds atur Körer och koserter Hem- och sjukbesök Samtal eskilt eller i grupp Kofirmad- och ugdomsarbete Utflykter och läger Upplev vår ya häftiga igloo! Njut av god mat, dryck och gemytlig uderhållig. Till igloo åker i hudspa, skoter eller med häst och släde. Boka hos oss! Du hittar mer iformatio i Tidige Härjedale/TH, på aslagstavlora, vår hemsida sveskakyrka.se/svegsbygde samt på tel , församligsexpeditioe. Vi fis till för Dig! Tel , Magaziet Härjedale Magaziet Härjedale 11

7 Först er vier Fler och fler har upptäckt att skicross till hör det mest späade ma ka uppleva i sport väg som åskådare. För oss i Härjedale blir det saerlige ite sämre av att vi har två skicrossåkare i de absoluta världstoppe Victor Öhlig Norberg frå Bruksvallara och Viktor Adersso frå Vemdale. Lita på att de två kommer att kriga sig igeom världscupes tolv deltävligar i viter, efter all träig och miutiösa förberedelser uder sommarhalvåret som gått. Text: Bosse Yma Foto: Joachim Lagercratz 12 Magaziet Härjedale Magaziet Härjedale 13

8 Det har blivit ett väldigt uppskattat komplemet. Det är fredag förmiddag i slutet av mars. Parkerige mella restaurag Hovärke och Aktivitetshuset i Lofsdale är fylld till bristigsgräse med bilar. Åskådare frå stora delar av södra Norrlad har vall fär dat till härjedalsby för att se tävligara i ski cross Europa cupcirkuse har kommit för att göra upp i säsoges fial. Det är bara ett problem sö har fullstädigt vräkt er uder atte och de specialbyggda skicrossbaa som det tagit arragörera veckor att bygga, ligger dold uder ett 30 cm tjockt sötäcke. Me Lofsdales Fjällaläggigar sätter i alla resurser ma ka uppbriga i form av mäiskor och maskier och lyckas hitta baa uder sö. Och alla tillresta etusiaster får juta av perfekta tävligar i dagara två, för äve Sveska Mäster skape i skicross ska avgöras dea marshelg. Lofsdale var e av de första sveska skidortera som byggde e permaet skicrossbaa. E av a led ig ara var att skidaläggige fick e y sportchef i Joy Larsso. När jag gick skidskyttegymasiet var jag klasskamrat med blivade förbudskaptee i skicross, Tommy Elias so Witer. Det var ha som fick mig itresserad av spor te jag tävlade ett atal säsoger på skidlärarivå i Sveska Cupe. Så är jag flyttade till Lofsdale, tog jag med mig sporte hit, och vi byggde upp e permaet baa här. Det blev sabbt e succé det visade sig att det var måga som ville prova på de här ya gree av skid sport. Seda dess har itresset för skicross vuxit laviartat både blad valiga sveska skidåkare och på global ivå. Och TV-tittara har fått e y tävligsgre att juta av betydligt mera späade ä traditioella slalomtävligar. Ja, det är verklige e publik sport, bekräftar Joy. Fylld av actio. Bara det att ma ser i stude vem som leder det blir ju betydligt roligare ä att bara se ågo åka mot klocka. Lofsdales permaetbaa är relativt ekel, me ädå väldigt kul att åka, försäkrar Joy. Här har måga familjefejder avgjorts, säger ha. Eller kamper mella kompisar. Och folk har verklige kul, äve om det ite är på så hög ivå. För bara ett par år seda gick Sveska Skidförbudet i för att öka itresset för sportgree. Ett led i detta var att ma tog fram e skicrossapp för mobiltelefoer. Baa i Lofsdale blev GPS-uppmärkt, och seda kude var och e utmaa sig själv eller sia bekata. Med hjälp av appe fick ma fram alla data om sitt åk total tid, maxfart, G-krafter och mycket aat. Nu kude ama törera verklige börja tävla mot varadra direkt efter avslutat åk var det bara att lägga ut sia data på Facebook och iväta folkets jubel. Det har blivit ett väldigt uppskattat komplemet till de valiga skidåkige för måga, säger Joy. Det adderar verklige ågot speciellt till skidåkige. I Härjedale igår umera skicross som e gre i baroch ugdomstävlige Härjecupe ett samarbete mella de alpia klubbara i området. På så sätt är det väldigt måga ugdomar som får testa, säger Joy. Och då borde det bli bredd på äve de här sporte, och det tror jag att det kommer att bli väldigt sart. För de är väldigt kul! Joy Larsso, sportchef för Lofsdales Fjällaläggigar. De här helge, är det är SM och Europacup, så är det givetvis ite permaetbaa som aväds, uta Lofsdales fjällaläggigar har byggt upp e särskild baa, apassad just för de svårighetsgrad som gäller de här tävligsdagara. Jag är stolt över att vi i lilla Lofsdale ka klara att arra gera så pass stora tävligar som de här, säger Joy. Och det tror jag gäller alla oss som jobbar här. När SM var avklarat stod det klart att Viktor Adersso frå Vemdales IF blivit guldmedaljör och svesk mästare Viktor Öhlig Norberg fick vara åskådare de här gåge ha hade tävligsförbud efter e vurpa med tillhörade hjärskakig i tävlige föregåede helg. Me ha såg revaschlyste ut reda vid prisutdelige, så sista stride lär kappast vara utkämpad mella Härjedales två gigater iom spor te. De kommer att få mötas måga gåger de här viter, me u på allra högsta ivå, i Världscupe! Det vill vi ite missa, eller hur? Skicross är e ug gre av skidsporte. De utvecklades i USA uder 1990-talet av freestyleåkare, som ville jaga lite extra adreali. Sporte är lätt att förstå ett heat har fyra åkare och först er vier. Me väge mot mål är fylld av hopp, velodromkurvor och terrägvågor och motstådare ite mist, i de tråga baa. Ett eda litet misstag, så blir ma omkörd, eller får glida ed lägs backe på ågo kroppsdel som sakar carvigskidor. Allt detta i farter upp mot 100 kilometer i timme ite lika sabbt som störtlopp, där maxfartera ligger krig 150 km i timme, me i de gree slipper ma å adra sida att kuffas med kokurreter i piste. De första Världscupe geomfördes På de tide hade Sverige åtta aktiva åkare, me iget lads lag det bildades först 2006 då Iteratioella Olym piska Kommitté beslutade att skicross skulle tas i som officiell gre vid OS i Vacouver Seda dess har sporte vuxit betydligt i Sverige och idag fis tävligsserier för alla åldrar. 14 Magaziet Härjedale Magaziet Härjedale 15

9 Skicross är ju verklige e sport där allt ka häda var också det år då Victor Öhlig Norberg, eller VÖN som ha kallas, slutade skidgymasiet i Järpe. Ha hade vuxit upp i Bruksvallara föräldrara drev ett av Härjedales fjällhotell, och Victor stod på skidor i e eller aa form uder hela si uppväxt lägd, friåk ig eller alpit. Trots att mia föräldrar hade massor att göra på hotellet, tog de sig alltid tid att skjutsa mig rut för träig eller tävlig. Jag är lyckligt lottad på det viset vi var ute i ature så mycket vi kude, hela familje. Victor blev uta tveka e skicklig skidåkare, me ha tyckte ädå ite att det gick så bra som ha öskat på skidgymasiet. Me vädpukte kom är Victor blev värvad till ett ski crossläger av förbudskaptee Tommy Eliasso Witer själv aktiv skicrossåkare. Och Tommy hade tyd lige äsa för att hitta begåvigar. Jag käde direkt att det här var ågotig som passade mig, säger Victor. Det gick bra frå första stud. Skicross var e skö bladig av allt det jag gillade med skidåkig. Dittills hade ha klarat sig lågt med skidora uta ågo speciell fysisk träig, me uder Tommys vigar fick ha sabbt klart för sig att ha måste asträga sig om ha ville å toppe. Ite mist uder sommare, då grude läggs för viters prestatioer. Då bestämde jag mig för att satsa allt, säger ha. Och träige gav väldigt bra effekt. I de här veva skapades också de legedariska Lada i Östersud. E gammal skateboardhall i läs huvudstade byggdes om till träigsaläggig med start gridar och aa utrustig kude ma äga sig åt tekikträig äve uder högsommare. Starte är ju ett momet som ofta är avgörade för utgåge av ett heat. Med de ya träigsitesitete blev Victor sart redo för ladslaget och världscupe. Första viter sam lade ha erfareheter, me säsoge 2012/13 började åkige lossa på allvar. Första pallplatse, första seger och är säsoge var över kude ha ståta med e tredjeplats i hela cupe e fatastisk prestatio i e sport som kräver så mycket av både fysisk och psykisk styrka. Vid OS i Sotji var VÖN i sitt livs form. Det viktiga självförtroedet var på topp och sportjouralistera hade utsett hoom till ett av Sveriges största guldmedaljhopp. I kvartsfiale tog ha ekelt ledige och åkte som e gud hela väge. Nästa. För alldeles före mållije, i ladige efter målhoppet, skar ea skida sett och Victor hade gjort sitt i tävlige. Det är små margialer och det fis ige plats för mista misstag. Me jag var väldigt besvike efter OS. Victor beslöt sig för att satsa allt på Världscupe i stället, och ha fick si revasch efter e mist sagt dramatisk sista tävlig. Skicross är ju verklige e sport där allt ka häda, säger Victor. I kvartsfiale tappade jag skida, helt oför klarligt och hamade i lössö. Jag blev så oerhört besvike. Me mi ede kokurret om totale, Adreas Matt, åkte också ut i kvarte, så trots krasche stod jag som totalsegrare i Världscupe! Det var e helt sjuk dag frå avgrudsdjup besvikelse till högsta lycka på 10 miuter! Förra viter visade ha återige att ha täker behålla si plats i de yppersta elite has adraplats i totala Världscupe talar sitt tydliga språk. Och ha var e hårsmå frå att ta VM-guld i fiale i österrikiska Kreischberg. Ett litet misstag i sista kurva gjorde att ha fick öja sig med brosmedalje. Iför de här viter är ha återige väl förberedd uder sommarhalvåret har ha följt sitt 20-sidiga träigs schema. Två eller tre träigspass blir det per dag ha har sprugit, cyklat, simmat och fysträat i gymet. Det fis ite tid för ågotig aat, kostaterar ha. Ite om ma vill vara e så bra atlet som möjligt. Världscupe ileds i Österrike i december och för seda Victor jorde rut. Ma ser väl i och för sig mest e backe och ett hotell, säger ha. Me visst är det kul att få delta i cirkuse och åka rut med det här gäget. Vad jag ska jobba med i framtide är igetig jag täker på idag jag passar bara på och juter av livet som det är just u! 16 Magaziet Härjedale Magaziet Härjedale 17

10 Här gäller det att miimera tide i lufte. När Viktor Adersso frå Vemdale lade beslag på si brosmedalj i världscuptävlige i tyska Tegersee i mars 2015, käde ha sig oerhört öjd. Att få stå på palle i e tävlig där de allra bästa deltog, var kvittot på att äve ha tillhör de absoluta elite i skicross. Med det kude ha också tillåta sig att sätta upp sitt ya mål uta att skämmas att ta medalj i OS i Korea Är ma begåvad med föräldrar som båda är skidlärare, så blir det ju lätt så att ma hamar i pistera, förr eller seare. I Viktors fall blev det förr i familjealbumet fis bevis för att ha åker skidor på e söhög i Norge bara io måader gammal. Seda har det helt ekelt flutit på. Vemdales pister har ha ött flitigt uder hela uppväxte. Så sart ha hade ålder ie började ha åka fartgreara, störtlopp och Super G, och på alpia skidgymasiet i Sollefteå fick ha utveckla si skidåkig ä mer provade ha skicross för första gåge, och liksom VÖN upptäckte ha att det var e sport som pas sade hoom perfekt. Det gick bra frå börja och det var hur kul som helst, säger ha. Skicross är så komplext starte, åkige, svägara och hoppe, och alla baor har sia utmaigar. Det är mäktigt att få kämpa direkt med kokurretera och ite mot e klocka! Det ka vara tight, me vi som åker är sjysta mot varadra det fis ige som vill skada si motstådare. Viktor har alltid gillat att hoppa med skidor, och gära lågt och högt. Me i skicrosse fick jag lära om här gäller det att miimera tide i lufte, så det har varit ågot jag fått jobba mycket med. Det gäller förstås alla momet vill ma bli bättre så fordras det mycket jobb, både i backara och på gymet. Det räcker ite att vara stark i bee för att hålla sig kocetrerad måste ma vara allsidigt träad och ha bra koditio. Reda 2013 fick Viktor åka världscupe ha var åtta som bäst på tävlig, me blev utsedd till årets rookie i cirkuse. E fotskada ställde till problem året efter, me 2015 var ha tillbaka med besked. Våres äst sista tävlig blev has hittills största succé. I viter gäller det att visa kokurretera vad ha förmår och äve publike förstås blir det iga Europacuptävligar i Härjedale, me Världs cup cirkuse drar i i Idre i mitte av februari. I övrigt får vi öja oss med att hoppa och skrika framför TV. Och hoppas på att vi får se Victor och Viktor, våra här jedalska storstjäror, marschera i i Pyeogchag med de sveska truppe, de dag fackla ska tädas för 2018 års olympiska viterspel. l 18 Magaziet Härjedale Magaziet Härjedale 19

11 Nära röttera När Elisabeth Kråik bestämde sig för att flytta till Vemdale, var det för att komma ärmare sitt ursprug. Äve om ho växte upp i Stock holm, hade ho alltid kät sig mera hemma i de samiska kulture. Och här hade ho släktigar som arbetade med reskötsel. För ett par år seda tog ho steget fullt ut och öppade e samisk butik i garaget, för att sälja sitt eget hatverk, me också adras. Jag lever mi dröm, säger ho. Ätlige får jag syssla med det jag helst av allt vill! Text: Bosse Yma Foto: Joachim Lagercratz Det fis gott om ögogodis i de lilla butike på Öster låggata. Här fis hatverk och iredigsdetal jer av alla slag och material textil, ski, glas, keramik, te och silver. Me här är allt tillverkat eller desigat av samer. E hel del har jag tillverkat själv, berättar Elisabeth. Me jag hier ite sy i de takt jag säljer så då har jag valt att ta i saker till försäljig äve frå adra slöjdade samer. Elisabeths mamma kom frå e reskötarfamilj, me gifte sig med e ma som ite var same. Så Elisabeth väx te upp i Stockholm, lågt frå fjäll och rear. Me jag har alltid kät mig mera hemma i de samiska kulture. Alla samer ka och vill ite bli reskötare. Me jag tycker att alla samer bör ha rätte att käa e samisk tillhörighet! Så småigom hamade Elisabeth på Gräddö utaför Norr tälje. Liksom si mor gifte ho sig med e ma som ite var av samisk börd me ho släppte ite kotakte med sitt ursprug. Jag har ju alltid älskat att sitta hemma och sy, berättar ho. Me så e dag bestämde jag mig för att söka i till slöjdlije vid sameras folkhögskola i Jokkmokk. Där gick jag i två år för att lära mig grudera det kädes som att komma hem! Elisabeth fick lära sig respekt för de gamla samiska tra ditioera vad gäller färg och form. Me skola blev också ett avstamp för att skapa ett eget formspråk, e ege sigatur. Slöjdadet är ju e väg bakåt till mitt ursprug, säger ho. Me det är också väge framåt, för att bevara och utveckla de samiska kulture i vår tid! Ho har provat att arbeta i måga material, me med tide har det allt mer kommit att hadla om textil och ski gära i kombiatio. Elisabeth garvar själv sia rehudar, och desigar och syr mössor, skor och vatar, me också iredigstextilier som kuddar och gardier. Det är ju ite möjligt att få betalt för alla arbetstimmar, kostaterar ho. Me jag käer e oerhört stor till freds ställelse med det jag gör, och det är mist lika viktigt. Det är ett stort privilegium att få göra det ma helst vill, att få leva si dröm. 20 Magaziet Härjedale Magaziet Härjedale 21

12 Står ma för ågo tig bra så hittar og folk hit. Drömme om att driva e samisk butik har ho burit läge, me det kädes ite riktigt rätt att öppa de i Norrtälje. Så är hees so Simo ädå skulle byta skola, bestämde sig Elisabeths familj för att flytta orrut. - Simo var duktig i alpi skidåkig, så ha hade iget emot att komma ärmare fjällvärlde. Och vi valde Vemdale ite mist för att jag har kusier här. Några år seare var det dags för Elisabeth att öppa si butik. Garaget var ombyggt för att ge varora e smakfull omgivig och resultatet av flera års slöjdade låg expoerat på hyllora. Det kädes ädå som ett stort steg att ta, att våga stå för det samiska äve utåt. Me det var och är viktigt att vi erkäer oss själva och de slöjd vi gör. Att vi visar alla som besöker Vemdale, att det fis samer i området. För att kudera äve ska få se hur rear ser ut på ära håll, brukar Elisabeth hålla ågra av kusieras kalvar i häg bakom huset om viter på våre får de asluta till hjorde ige är de drar till fjälls. Trots att hees lilla butik ligger e bit bort frå huvud stråket, har de blivit välbesökt. Jag tycker att det har gått bra, säger Elisabeth. Omsättige ökar hela tide. Jag tror ite att det spelar så väldigt stor roll var butike ligger står ma för ågotig bra så hittar og folk hit ädå. Elisabeth får vara ambassadör för de samiska kulture är ho står i si butik. Ma får frågor om allt mella himmel och jord, säger ho. Kudera är oerhört itresserade och vetgiriga. Me det är också e väldigt rolig del av verksamhete. l 22 Magaziet Härjedale Magaziet Härjedale 23

13 Det har gått 25 år seda Ismail Kizilkaya kom och två bar. Efter ett kvartssekel som svesk är Ismail valde Hede som flyktig frå Turkiet till Sverige för att söka politisk asyl. Oförståede sveska mydigheter ville skicka tillbaka hoom till sitt hemlad, ha ägare eller del ägare till flera restaurager, ha är ordförade i Hede IK och suppleat i Hede Företagargrupp. Och ha sätter värde på vareda me efter e låg kamp fick ha till slut staa. dag ha får leva i ordig och frihet i sitt ya Text: Bosse Yma Foto: Joachim Lagercratz Idag bor ha i Hede tillsammas med si hustru hemlad. Magaziet Härjedale 25

14 Det kallades för midsommarfirade, me vi trodde att det var Dolda kamera. Ismail är kurd. Has förfäder var omader som tvågsförflyttades till cetrala Turkiet för ett par hudra år seda, för att de skulle turkifieras. Ismail är ygst av io sysko has föräldrar drev ett litet jordbruk i e lite by på de turkiska ladsbygde. Me är has far dog, är Ismail var bara 10 år gammal, flyttade familje till miljostade Koya för att få bättre möjligheter till försörjig. Det var oroligt i Turkiet uder has uppväxt. Ia ha hade fyllt 12 år hade ha fått uppleva två militärkupper. När det var dags för skolgåg fick ha åka till släktigar i Batma i östra Turkiet, ite så lågt frå gräse mot Syrie. Uder skoltide upplevde ha städig skott lossig. Sjuårigar ska ite behöva se och höra vape, säger ha. Eller skjuta mäiskor som ligger döda eller skada de på gatora och som får ligga kvar där de fallit, för att mäiskor ska bli rädda. Jag fick lära mig tidigt att döde ite är vacker det är ite som i romatiska filmer! Me åre gick, och Ismail återföreades så småigom med si familj i Koya. Has 18-årsdag ärmade sig, me det var e dag ha vätade på med fasa då skulle ha tvigas göra militärtjäst och delta i ladets strider och oroligheter. Och ha visste att ha skulle tvigas bruka vape mot sitt eget folk, mot kurdera, som städigt trakasserades och agreps av de turkiska regime. Ha valde att fly ladet och militärtjäste. Först sökte ha visum till Damark där has syster och svåger bodde seda 60-talet. Me efter tre avslag isåg ha att de lagliga väge var stägd och skaffade sig i stället falska dokumet hos de turkiska maffia. Med dem lyckades ha ta sig till Sverige, och 1989 skrevs Ismail Kizilkaya i som asylsökade på Carlsluds flyktigförläggig i Upplads-Väsby orr om Stockholm. Has ya liv hade börjat. Det var sommar och jui, och Ismail sög i sig av alla ya itryck. Iför helge berättade tolke att det skulle bli das på fotbollsplae bredvid förläggige och alla uga asylsökade mä syggade till sig så gott det gick. De flesta käde till gruppe ABBA och hoppades att få dasa disco med sygga, bloda, sveska tjejer. Lite uderligt bara att de skulle dasa på e fotbollspla, me det var kaske så ma gjorde i Sverige. Vi blev gaska häpa är vi möttes av fiolspelare i folk dräkter, mis Ismail. Några sygga, uga tjejer såg vi ite till, me vi fick dasa rigdas med ågra gamla tater. Det kallades för midsommarfirade, me vi trodde att det var Dolda kamera. Och tolke lyckades aldrig för klara för oss vad det var som pågick. Frå Carlslud blev Ismail slussad vidare till flyktigförläggige i Bräcke i Jämtlad, där ha skulle iväta beskedet om ha fick staa i Sverige eller ej. Tide där a väde ha till att lära sig sveska. Jag isåg att yckel till det sveska samhället var språket. Och efter sex måader behärskade jag sveska gaska bra, säger Ismail. Me av de fyra språk jag talar var sveska det i särklass svåraste att lära. Alla sje-ljud och tje-ljud, och ord som är ästa likadaa, som glas och glass. Eller uderliga uttryckssätt. Ma bjuder ågo på kaffe och får till svar: Tack det är bra! Då tror ma ju att ma ska hälla upp, me i stället betyder det mot satse! Det fis mycket som är förvirrade i det sves ka språket. Efter åtta måader i Bräcke fick Ismail besked att ha skulle utvisas, tillbaka till Turkiet där fägelse vätade, efter som ha smitit frå värplikte. Me jag hade lärt käa e familj i Bräcke som erbjöd sig att gömma mig, berättar Ismail. Det var jag givetvis glad för, me det var e obehaglig tid. Vi var ju flera i samhället som skulle utvisas och polise tog e efter e. Det blev e razzia äve där jag gömde mig, me som tur var hade jag gått ut är de kom. Meda has sveska väer hjälpte hoom att överklaga, fick ha gömma sig hos e aa familj, i trakte av Hackås i Jämtlad. Jag var så tacksam, me det slet på psyket att bara sitta hemma och väta. Jag var tvuge att göra ågot, så jag kapade och klöv ved, lastbilslass efter lastbilslass. Jag tror att familje har ved kvar fortfarade, skrattar Ismail. Me jag hade ågot att ta mig för, och det blev i alla fall ett litet tack för att jag fick bo där. Det skulle bli flera år i ovisshet och på flykt för Ismail. Allt kädes svart jag tappade all glädje i livet, säger ha. Me till slut, efter fem överklagade utvisigsbeslut, fick ha ätlige sitt uppehållstillståd. Mycket tack vare att e turkisk ambassadtjästema såg mella figrara och förlägde has pass, mot alla regler. Då lärde jag mig att det fis goda och dåliga mäiskor blad alla folk, säger Ismail. Som legal immigrat var Ismail beredd att ta vilket jobb som helst. Däremot tog ha aldrig emot ågra bidrag ha ville slippa höra att ha låg sitt ya lad till last. Efter e halvårslåg svetsutbildig hade ha tagit alla diplom, me ågot svetsjobb fick ha ite. Däremot fick ha börja städa på ett dagis, så ha kude dra i till hyra och bröd. Jag hade bestämt mig för att apassa mig till det sveska samhället. Aldrig glömma mi bakgrud, me leva på sveskt vis. Ismail tog sig till Östersud, där ha täkte att det skulle vara lättare att få arbete, me ite heller där fas ågo som ville aställa e turkisk svetsare. I stället bör jade ha läsa på Komvux och arbetade som diskare på e pizzeria. 26 Magaziet Härjedale Magaziet Härjedale 27

15 Det be höver ite vara så pretetiöst det räcker med att fiska eller plocka bär e stud tillsammas. Där lärde ha sig med tide också att baka pizza, och efter ett år öppade ha si ege pizza restau rag, i det gamla statioshuset i Bruflo. Det är väl iget fel med det, säger Ismail. Me jag tycker att det är egedomligt att det är så svårt för ivad rare att få arbete i Sverige. State utbildar ivadrare för 350 miljoer kroor om året, me de får iga jobb? Det får de i Norge eller i Eglad, me ite här! Varför? Ite es är Ismail utbildat sig vidare till iteratioell socioom, på Mittuiversitetet, var ågo itresserad av has tjäster. Så seda dess har ha ägat sig åt sia restau rager i stället. Och ha tycker att Hede är e förträfflig plats på jorde, där ha gära vill att has bar ska få växa upp. Det är i första had för mia bars skull jag har valt Härjedale och Hede, säger ha. Ett tryggt samhälle, där de hittar massor av kompisar. I storstäder som Stockholm blir det grupperigar som utesluter varadra här umgås alla, och det är så jag vill att det ska vara. Ismails äldsta bar är tre år och döpt till Oso, efter Is mails far. Fem dagar ia vi träffas har ha fått sitt ad ra, e flicka som ska heta Nali. Och Ismail vet hur ha ska förhålla sig till hee och hees liv i framtide. Jag ska ge mi dotter allt jag förmår av mi kultur. Me de dag ho är mydig ska ho själv välja hur ho vill leva som kurd eller svesk. Ho ska esam avgöra om ho vill gifta sig med e vit svesk, e svart eller e mus lim. Och jag ska stödja hee, vad ho ä väljer. E gåg, för ågra år seda, fuderade Ismail på att åter väda till Turkiet för att driva ett hotell i sitt gamla hemlad. Me det fugerade ite ha lägtade efter Sverige, med all frihet och ordig. Alla sveskar borde vara tacksamma för att de bor i ett lad där bilara staar är det är rött ljus, och där ma slipper muta bakdirektöre för att få ett lå beviljat. Dages flyktigström har fört måga mäiskor frå Syrie äve till Härjedale, och Ismail har erbjudit sig att ställa upp som volotär för att hjälpa till att förklara de sveska mysteriera för de oivigda yaläda. Det är viktigt att bybora och de yaläda får mötas, så att ma skapar tillit i stället för rädsla. Det behöver ite vara så pretetiöst det räcker med att fiska eller plocka bär e stud tillsammas. Me det betyder så väldigt mycket att få umgås lite med varadra att bara vara medmäiskor! l EFTERLYSNING Som valigt har vi stor efterfråga på fastigheter i vackra Härjedale, - både för fritid och fast boede. Hör av dig om du går i säljtakar. Vi utlovar DEN BÄSTA MARKNADS- FÖRING du ka hitta! Vi är 5 aställda som gör vårt yttersta för att ge både säljare och köpare DEN BÄSTA SERVICEN! Rig så berättar vi mer! HÄLSINGLAND OCH HÄRJEDALEN F a s t i g h e t s m ä k l a r e Lars-Göra Bergli Pär Bergli Magaziet Härjedale

16 Raka puckar för Kari frå Oligdal Kari Åström frå Oligdal har i måga år varit stjära i Svegs damhockeylag. Tre gåger, både som juior och seior, har ho fått ta emot Jämtlad-Härjedales ishockey förbuds hederspris Silverpucke som distriktets bästa spelare. Till de här säsoge har ho dock valt att flytta till Karlstad för att igå i Färjestads spelartrupp. Hees målsättig är klar som kristall ho ska vara med om att föra laget till Riksserie, damhockeys högsta divisio. Och är ho lämar Karlstad ska det vara som civilekoom, så ho har e bra utbildig de dag ho slutar med ishockey. Att Kari skulle äga sig åt ågo sport var väl gaska självklart ho gillar verklige att röra på sig och att arbeta med kroppe. Ho blev iskrive i skridskoskola ästa ia ho kude gå ordetligt, och spelade äve fotboll som lite. Me det var rikbady som skulle bli hees stora fritidsitresse uder uppväxte. Det var det roligaste jag visste, berättar Kari. Me vi hade ju ige badypla, uta fick spela på hockeyrik. Det gjorde kaske ite så mycket för oss i Svegs IK, me det fukade ju ite är vi fick besök av större badyklubbar, som var vaa att spela på fullstor pla. Så klubbe bestämde sig för att lägga ed bady och satsa på ishockey i stället. Sveg har ju e mågårig och väl utvecklad hockeykultur på herrsida och är damishockey började växa, ville ma vara med på tåget. Och det blev Kari och hees rik bady lag som fick sadla om till de ya sporte. Allt kädes jätteovat i börja. Det var svårt att flytta ed hade på klubba vi slog världes badysvigar i börja. Me det gick ju bättre och bättre. Svegs ya hockeytrupp bestod av ett 15-tal tjejer i ugefär samma ålder - etusiastiska iför de ya uppgifte. Bady hade gjort dem till duktiga skridskoåkare, och det kude de dra ytta av som hockeyspelare. Reda första året segrade laget i flickserie och gick upp i divisio 2. Att seriespel iebär måga och låga resor vet varje sport utövare i södra Norrlads ilad. Me att tjejera ite gav upp är ishalle i Sveg bra ed, ka vara svårt för e utom ståede att förstå. Text: Bosse Yma Foto: Joachim Lagercratz 30 Magaziet Härjedale Magaziet Härjedale 31

17 Då fick vi åka till Svestavik för att träa, berättar Kari. 12 mil bort, ekel resa, och seda alla matcher på det. Det var ågo som räkade ut att vi hade rest mer ä mil uder de vitersäsoge visst var det kämpigt! Me trots allt detta va vi 2:a det var starkt gjort, me det fas mycket vilja i laget! Med tide hade flera storklubbar börjat lägga märke till de målfarliga och hårt arbetade lagkaptee i Svegs IK. Ho hade fuderigar på att gå hockeygymasiet i Lek sad och Sudsvall Hockey ryckte i hee och ville att ho skulle flytta till kuste. Me Kari valde ädå att staa kvar och få si gymasieutbildig i Sveg. Och att fortsätta spela för Svegs IK förstås, u är klub be dispoerade e y, fi ishall och kude spela hemmamatchera hemma ige. Sista året på gymasiet fick Kari återige erbjudade om att asluta sig till Sudsvall Wildcats, och de här gåge tackade ho ja. Sudsvall behövde förstärkig uder kvalserie de riskerade edflyttig till etta. Kari käde sig u moge att prova att spela i damhockeys högsta divisio. Det var ju ädå vad ho hade drömt om, uder alla låga resor och träigspass. Me ia ho skrev på, var IF Sudsvall tvuget att gå med på Karis förbehåll. De accepterade att låa ut mig till Sveg uder reste av säsoge, och att Svegs matcher skulle gå i första had. Det löste sig jättebra. Så Kari kude fortsätta sitt målspottade, både för Sveg och för Sudsvall ho gjorde mål reda i riksserie debute mot Bryäs. Det var e eorm käsla att få spela i högsta divi sioe det är ju trots allt lite mer på allvar på de ivå. Lite högre tempo. Det var späade och väldigt lärorikt. Och jag tycker att det gick hyfsat. 32 Magaziet Härjedale Magaziet Härjedale 33

18 Det är bladade käslor för pappa Joas, är Kari gör mål på Sveg. FOTO: MIKAEL LINDBLOM / NYA WERMLANDSTIDNINGEN Så efter förra vitersäsoge kude Kari kostatera att ho varit med om att föra Svegs IK till e fjärdeplats i grudserie av divisio 1 västra, samtidigt som ho bidrog till att hålla Sudsvall Wildcats kvar i Riksserie 14 mål gjorde ho för Sveg och 3 för Sudsvall, och därtill ett a tal målgivade passigar. Att livära sig på damhockey i Sverige är ite möjligt ågo lö får ite es spelara i Riksserie. Me oavsett det ville Kari skaffa sig e bra utbildig. Sudsvall tyckte att ho skulle plugga där och ville förstås ha hee på e fast plats i laget. Me äve Färjestad hörde av sig för att locka Kari till Karlstad klubbe hade ilett e målmedvete storsatsig på damhockey och tyckte att de här målfarliga härjedalstjeje verklige var ågo att rekrytera. Efter att ha fuderat igeom det hela var Kari beredd att tacka ja till att bli värmläig. Det stod och vägde, avslöjar ho. Det var bra förhållade i bägge klubbara Sudsvall spelade i Riksserie och Färje stad skulle satsa allt på att ta sig dit. Det som avgjorde var att det fas civilekoomprogram på Högskola i Karl stad, me ite i Sudsvall. Och att bli civilekoom är ju Karis adra mål det fis ju trots allt ett liv efter hockey också. Karis styrka som hockeyspelare är hees spelsie och sabbhet ho är lite och lätt, me står ädå stadigt på skridskora. Jag är evis också, säger Kari. Och jag gillar ite att förlora. Det jag främst måste jobba på, är att förbättra mia slagskott. Där fis det mycket att göra. Viters seriespel började reda i mitte av september. E av Färjestads första uppgifter var att möta Sveg hemma e match med kluva käslor för Kari. Ja, det var väldigt speciellt, erkäer ho. Jag var ervös ia, me det försva till första edsläpp. Seda hadlade det bara om att via. Karis pappa, Joas Åström, är lagledare för Sveg och fick se si dotter göra sitt allra första mål i Färjestads tröja. Vi skämtade om det ia säsoge jag kude väl göra mitt första mål mot Sveg så att ha fick se det, och så blev det. Färjestad va över Sveg med 7-0 och e förkrossade skottstatistik på Svegslaget kom till Karlstad med bara 9 spelare, vilket givetvis fick kosekveser. Det hjälp te ite att målvakte Sadra Bååth storspelade övermakte blev för tug i lägde. Och fler mål lär det bli för Svegstjeje med ummer 26 på de gröa tröja ho umera bär. I vissa sammahag är äm lige evishet e dygd. l 34 Magaziet Härjedale Magaziet Härjedale 35

19 Återviig på högsta ivå Ett par skidor som har gjort sitt brukar hama i e sopcotaier eller lägst i i källarförrådet i väta på e kommade utresig. Me med lite tur hamar de i stället i Jes Olofssos häder. I has timrade lilla verkstad på gårde i Vemdale ka de ämlige få ytt liv. Jes hobby är att skapa iredigsdetaljer av skidprylar, och det är bara fatasi som sätter gräse för vad som går att skapa. Text: Bosse Yma Foto: Joachim Lagercratz 36 Magaziet Härjedale Magaziet Härjedale 37

20 Jag vill sälja e käsla och ite e vara. Om ågo hade sagt till has slöjd lära re att Jes e dag skulle driva e halv professioell verkstad, hade ha og ska kat på huvudet. Grabbe kude ju ite läsa e ritig och sågade sett så det för slog och ågot slöjdbetyg att yvas över var det aldrig tal om. Me ha bor de förstås ha isett att egagemag och vilja ka göra uderverk, och så blev det verklige i fallet Jes. Egetlige var det has syster Sara som utlöste lavie. Ho hade åkt till Vail i USA för att åka skidor och skickade hem ett kort till brorsa. Någo hade byggt e stol av ett atal utragerade ski dor kul, tyckte både Sara och Jes. Och Jes beslutade sig för att prova att tillverka å got likade. De första stole tog 15 timmar att tillverka och det gick åt 14 par skidor. Me seda dess har det bara löpt på. Det har blivit stolar och vi ställ, klädhägare och ljusstakar, soffor, ljus kro or och storsäljare hushållspappershållare alla tillverkade av gamla ski dor, stavar, pjä x or och sow boards. Som tur är har jag bra fatasi, skrattar Jes. Ha upptäckte gaska sart att det fas gott om mäiskor som ville köpa has alster. Skidördar som ville pryda sia stugor med udda saker med skid tema. Eller restaurager som ville skapa atmosfär med ågot speciellt. Och äu mera fart blev det på verksamhete, är ha visade upp sia prylar på sociala medier. Det blev dags att starta firma Local Skier står det umera på skylte på timmerhuset som är has tomteverkstad. Och det är väl ett passade am för e grabb som är praktiskt taget uppvuxe på skidor. Björ rike var has adra hem has far var sportchef och has mor hade had om skidskola. Ja, det blev mycket skidåkig, be kräftar ha. Ha började jobba på skiduthyrige i Björrike så sart ha var stor og, och där hittar ma hoom ä idag. Jag trivs fatastiskt bra på hyra, säger Jes. Jag gillar verklige att träffa alla mäiskor som besöker oss det är ett jobb jag ite vill vara uta. Tillverkige i verk stade kommer i adra had, äve om det blivit mer och mer med tide. Jes håller koll på förbrukige och vet att ha har sågat söder sitt tusede par skidor vid det här laget. Jag har ett bra kotaktät av kompisar som hjälper mig att hitta gamla skidor på loppisar och auktioer. Iblad har ha tur och ka köpa material i parti. I vitras fydade ha 250 par bambustavar av 50-talsmodell, som å go hittat på e lagerhylla. Det fis ju e och aa ekorre som samlar på sig, säger Jes. Det gäller bara att hitta dem. Det häder också iblad att ågo o käd staar till vid has verkstad och lämar över ett par skidor. Det är ju trots allt roligare att se sia gamla trotjäare bli förädlade och återaväda, ä att elda upp dem på majbrasa. 38 Magaziet Härjedale Magaziet Härjedale 39

21 Lite får ma väl offra sig för att få ha så roligt. Jes säljer det mesta av det ha till verkar på de sveska markade, me det häder att ha skickat prylar utom lads också i Schweiz, Idie och USA fis det kuder som hittat fram till de egesi ige sickare i Vemdale. Alla has pro dukter är uika det fis ige tig serietillverkat i has verkstad. Me ha uppskattar att möta sia kuder asikte mot asikte, så ha ka berätta histo rie om skidora vilket företag som tillverkat dem och vem som avät dem. Jag vill sälja e käsla och ite e vara, förklarar Jes. Ha tror att ha aldrig kommer att trötta på de kreativa dele av verksamhete. Fatasi bjuder städigt på ya utma igar. Däremot är ha ite lika förtjust i allt pappersarbete som företaget medför, med bokförig och redovisigar. Me lite får ma väl offra sig för att få ha så roligt, kostaterar ha. Efter 20 år i skidshope i Björrike ka Jes det mesta om de alpia skidas utveck lig med alla skidtyper och bid igar. Det är ite alltid ha för mår att sätta såge i sia skidor i syerhet ite de som är ågotig extra. Som bous i verk sam hete har ha byggt upp e skidsamlig av format, som skulle kua bilda e skidhistorisk ut ställig e dag. Klas siska sveska skidmärke förstås, me också rariteter som hopfällbara ski dor. Ett par Super Jet Coroa, frå de schweiziska fabrike Atte hofer som var stor på 70-talet, tillhör dyr gripara i samlige. Det var väl också de av Motör head sigerade skida med hård rock badets logotype som Head laserade som specialutgåva ett år de hade Jes fått som gåva av e säljare på skid företaget, me ha gav bort de i si tur, i julklapp till syrras kille. Då kom de i alla fall till ågo som uppskattade de till fullo, skrattar Jes. Några exemplar av Dyastar Course med vibratiosdämpare, som Jo Skolme hasade fram på i Sällskapsresa Sowroller, fis förstås också bevarade för framtide. Idéer har ha sälla sakat och Jes tycker fortfarade att ha har mycket o gjort i si verkstad. Det skulle vara roligt att göra ågot riktigt stort, e hel möbelgrupp kaske, med soffa, bord och stolar. Det skulle vara e upp levelse att få se e såda placerad i e res taurag på e skidort ågostas i framtide! l 40 Magaziet Härjedale Magaziet Härjedale 41

22 På spåret ige Att e turistkommu som Härjedale har fugerade kommuikatioer borde vara e själv klar het. Med omkrig tre miljoer över att igar om året krävs det geomtäkta lösigar med måga olika trasportmedel ibladade bil, buss, tåg och flyg. För oss som är bofasta i Härjedale är fråga förstås också av allra största vikt uta bra kommuikatioer blir det ige tillväxt i vårt område. När Regio Jämtlad Härjedale skickade ut sitt Förslag till Regioalt Trafikförsörjigsprogram för åre blev reaktioera därför starka, såväl frå politiker som företagare och allmähet. Förslaget har sådaa brister, att det ka få förödade kosekveser om det ite korrigeras, dudrar Härjedales kommu i sitt svar på förslaget. I syerhet är det de totala avsakade av ambitioer för tågtrafik i Härjedale som får kommues företrädare att se rött det är dags att ge oss tillbaka e daglig tågtrafik året rut, lyder kravet frå regioes södra delar! Att Iladsbaa ite äms överhuvudtaget i ett av regioes viktigaste styr dokumet är både chocke rade och oac ceptabelt, säger Marti Söder gårds som had lägger kommuikatiosfrågora på Närigslivsavdelige i Härjedales kommu. Vi har u diskuterat tågproblematike med politiker, besöksärige, pesioärs- och hadikappgrupper och måga adra, och fuit att vi står eade i fråga. Regioe är skyldig att se till hela områdets behov och vi behöver perso trafik på järväg! De skulle iebära ett lyft för hela Härje da le och öka både självförtroede och framtidstro! Marti Södergårds tycker att erfarehetera frå Sötåget belyser problematike på ett förträffigt sätt. Dagtåget mella Östersud och Mora, iitierat av Destia tio Vem dale, visade sig vara ett resemöjlighet som tilltalade väldigt måga. Äve om busstrafike på samma sträcka tappat ett atal passagerare, så är det betydligt fler ä tappet som åker tåg. Totalt har kollektivtrafike med buss och tåg för dubblats på sträcka uder vitermåadera, seda tåg trafike återupptogs. Det är vår ege befolkig som tydligt visar att de vill ha tåget tillbaka! Äve Guilla Zetterström-Bäcke, kommustyrelses ord förade i Härjedales kommu, ser behovet av året rut-trafik med tåg på sträcka Östersud Mora. Det här är e oerhört viktig fråga för besöksärige. Våra gäster ska självklart kua komma till Härjedalsfjälle äve om de sakar bil. Me det är lika viktigt för oss som bor här. Pedligsmöjligheter på järväg skulle förstora vår arbetsmarkad betydligt. Vi vet att resor till och frå arbetet tederar till att bli lägre för de som arbetspedlar är det ju mycket värt att kua åka på ett bekvämt tåg där ma ka arbeta uder resa. Iom e sar framtid kommer det också att gå sabb tåg mella Mora och Stockholm. Reda idag tar det midre ä 6 timmar frå Sveg till Stockholm med Sö tåget. Med moder trafik skulle det ta midre ä 5 timmar! E såda tågförbidelse skulle få stor betydelse för ärigslivet i Härjedale. Aders Häggkvist, som sitter i kommu styrelse för Ceterpartiet, tror att det är sletria och brist på ku skap som gör att Härjedale behadlas styvmoderligt. Trafike fördelas fortfarade efter var mäiskor bor och ite efter hur de reser, säger ha. Beslutsfattara tar ige som helst häsy till att gäster åker samtidigt till Härjedale för e veckas semester och möter som just gjort samma sak! Och viterturisme i Härjedale växer för vart år i vitras utövades fler skiddagar i Härjedale ä i Åre, eligt SLAOs statistik. Fuäsfjälle, Lofsdale och Vemdale rapporterade över e miljo skiddagar! Äve sommarturisme är omfattade och kommer att öka stort i framtide. Det visar att vi självklart måste få ha ordiarie tågtrafik äve i Härjedale, året om, säger Aders Häggkvist. Det fis iga tåg i Sverige idag som går med vist, Vi som bor i Härjedale är med och stöttar tågtrafik på Får vi se modera tåg i reguljär trafik på Iladsbaa i e ära framtid? adra håll då är det rimligt att ma också ser till våra behov, så att äve vi får del av kaka. Härjedales politiker kommer ite att öja sig med att ha författat ett remissvar, äve om det var osedvaligt skarpt formulerat. Jag har hört att Regio Jämtlad Härjedale har tagit våra sypukter på största allvar, säger Guilla Zetterström-Bäcke. Me vi får ite slå oss till ro med det vi måste påverka Trafikverket, partier, regerig och de partemet. Guilla tror att vi iom e sar framtid ska kua få se exempelvis Norrtåg trafikera Iladsbaa mella Östersud och Mora och att vi på Svegs statio ska kua få se de modera blå-gula rälsbussar som fis i trafik på adra håll i Norrlads ilad. Jag käer mig hoppfull, säger ho. Me då måste vi alla hjälpas åt att jobba hårt i alla tillgägliga ätverk gör vi det fis det e chas att vi lyckas och får tågtrafike tillbaka i Härjedale! Thomas Adersso frå Fåker i Jämtlad är e per so vars röst väger tugt i fråga om persotrafik på Iladsbaa. Ha arbetar med utveckligsfrågor iom Regio Jämtlad Härjedale. Ha är tillförordad ordförade för Lästrafike och ha sitter i Norrtågs styrelse. Vad har då ha för åsikt? Är det öskvärt att återiföra reguljär persotrafik med tåg mella Mora och Östersud? Persolige tycker jag att fråga är itressat, säger ha. Jag har ju åkt tåg på Iladsbaa äda seda jag var bar och jag tycker fortfarade att det är ett mycket komfortabelt sätt att resa. Me det fis ågra praktiska problem som är svåra att lösa. Bilde är ett motage. Thomas Adersso mear att Iladsbaa fick si sträckig i e aa tid med e aa befolk igs struktur. Lägs jär väge mella Östersud och Åsara bor det fortfarade gaska måga mäiskor, meda det är täml ige folktomt lägs adra, gaska låga, sträckor. Me det är möjligt att vi borde försöka täka i ya baor, säger ha. Vi kaske bör ha både buss och tåg i fram tide, i ett bra och geomtäkt samarbete. Erfarehetera frå trafike med Sötåget är väldigt späade, tycker Thomas Adersso. De visar att det fis ett sug efter tågtrafik både blad befolkig och be sökade. Nu gjorde vi ju ett försök med helgtågtrafik för vecko pedlig för ågra år seda, med kommualt stöd. Då var itresset svalt bara ett fåtal åkte. Me det är täk bart att möjlighete markadsfördes alltför dåligt. E moder framtida persotrafik på Iladsbaa skulle också kräva tekikutvecklig både för och krig I ladsbaa. Mobiltäckig, till exempel, skulle vara ett krav frå varje resade. Som valigt hadlar allt om pegar, me Thomas Adersso tror ite att det fis särskilt mycket mer att hämta frå state, som det ser ut u. Me det kaske fis möjligheter att lösa fråga geom samarbete och ytäkade, säger ha. Jag är öppe för ya idéer. De 20 ovember 2015, samma dag tidige går i tryck, får vi fram uppgifter om bokigsläget för härjedalståge. Atalet resade med attåget mella Malmö och Röja statio i Destiatio Vemdale har ökat med 70% seda förra viter. Dagtåget mella Mora och Östersud visar e volymökig på 28%. Då ska ma ha i åtake att fjolåret var ett rekordår för tåge i Härjedale! Det verkar uppebart att mägder av både turister och ortsbor föredrar att åka kollektivt med tåg, om de bara erbjuds möjlighete! l 42 Magaziet Härjedale Magaziet Härjedale 43