Väg 535, delen Åstebo-Bårhult

Transkript

1 VÄGPLAN Väg 535, delen Åstebo-Bårhult PM Faunapassager Projektnummer:

2 Väg 535, delen Åstebo-Bårhult PM-faunapassager, Beställare: Projektledare: Miljöspecialister: Trafikverket Göteborg Kruthusgatan GÖTEBORG Marie Lindh/Carina Jonasson Rolf Hansson, Mats Lindqvist Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Elisabeth Setterstig Ola Sjöstedt, Mattis Jansson, Kurt Lundberg Uppdragsnr: Omslagsfoto: Viltstängsel och älg på östra sidan väg 535 mellan Öjersjö och Bårhult, (foto: Ola Sjöstedt) 2

3 Innehåll 1 INLEDNING UPPDRAGET SYFTE OCH PROBLEMSTÄLLNING GRÖNSTRUKTUR OCH BARRIÄRER ANALYS PRINCIPER FAUNAPASSAGE PÅ STRÄCKAN ÅSTEBO-ÖJERSJÖ FAUNAPASSAGE PÅ STRÄCKAN ÖJERSJÖ-BÅRHULT ÖVRIGA PASSAGER STUDERADE FÖRSLAG FAUNAPASSAGE PÅ STRÄCKAN ÅSTEBO-ÖJERSJÖ FAUNAPASSAGE PÅ STRÄCKAN ÖJERSJÖ-BÅRHULT ÖVRIGA ÅTGÄRDER FORTSATT ARBETE SLUTSATSER REKOMMENDATION REFERENSER BILAGOR: BROSKISSER 3

4 1 Inledning 1.1 Uppdraget Inför framtagande av miljökonsekvensbeskrivning till vägplan för väg 535, delen Bårhult-Åstebo, skall en utredning av lokalisering, utformning samt ytterligare behov av passager för fauna och friluftsliv utföras. Som grund för utredningen ligger den studie av grönstruktur, fauna och barriäreffekter för tvärförbindelsen mellan E20 och riksväg 40 som Vägverket upprättade Syfte och problemställning Bakgrund Innan det blir aktuellt att upprätta vägplan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för den aktuella vägsträckan tas en samrådshandling fram för val mellan alternativa väglinjer. Faunapassageutredningen har utförts delvis parallellt med och delvis som en del av denna samrådsprocess. Arbetet har bedrivits i flera steg, en första rapport lämnades under hösten 2014 med en redovisning av bakgrund och analys. I nu aktuell rapportversion presenteras studerade och föreslagna åtgärder för att minska vägens barriäreffekter, med en rekommendation till val av lokalisering och utformning. Analysskede Det ekologiska och friluftslivsmässiga behovet av större faunapassager på den aktuella vägsträckan har utretts i Vägverkets studie från Därför har ingen förnyad analys av detta gjorts. Vägverket har i utredningen också pekat ut de ungefärliga lägena längs sträckan för två större faunapassager. Syftet med den nuvarande faunapassageutredningen är framför allt att bedöma passagernas typ och utformning, samt behovet av ytterligare passager för fauna och friluftsliv. I viss mån ingår i utredningen också att bedöma det närmare läget i terrängen för passagerna. För vissa av de bedömda passagetyperna, exempelvis landskapsbro, är läget i området mer eller mindre givet. Utredningen har fokus på ekologiska samband samt friluftsliv. Kostnader bedöms endast schablonmässigt, för att identifiera storleksordningen på skillnader mellan alternativen. En fördjupad naturinventering för vägsträckan utfördes av Norconsult Det finns också dokumentation om området som hör till Natura 2000-området Maderna- Haketjärn. Utifrån denna kunskap och utifrån Vägverkets utförda grönstrukturstudie har några målarter valts ut. Målarterna definieras här som vissa arter eller artgrupper som man med faunapassagerna särskilt vill gynna. Förutom att det är arter som finns i trakten och där vägar kan utgöra problematiska barriärer för arterna, har de också valts så att flera olika typer av djur med olika storlek, beteende och ekologi blir representerade. I ett fall är arten rödlistad och särskilt skyddsvärd för trakten (alkonblåvinge). Samtidigt kan denna ses som en representant för hela gruppen fjärilar och i viss mån andra insekter, på liknande sätt som t ex älgen blir representant för större hjortdjur. Fladdermöss har använts som målartgrupp för faunapassagen i norr i Åstebo då här förekommer miljöer på båda sidor om vägen som bedöms vara värdefulla för denna djurgrupp. 4

5 För mer utförliga bakgrundsbeskrivningar beträffande grönstruktur i ett landskapsekologiskt perspektiv, friluftsliv, viltolycksstatistik m m hänvisas till Vägverkets utredning från Förslagsskede Med utgångspunkt från den analys som gjordes har de större faunapassagernas läge och utformning studerats närmare för att kunna inarbetas i förslaget till vägplan. Även övriga passager har studerats vidare, men i flera fall kommer de att detaljutformas i den slutliga projekteringen inför kommande utbyggnad. Föreslagen lokalisering och möjlig utformning presenteras och konsekvensbedöms avseende fauna, rekreation/friluftsliv, påverkan på framtida markanvändning och schablonbedömda kostnader. Som underlag för beslut om utformning redovisas också en bedömning av vilken kvalitet för älg och rådjur faunapassagerna kan uppnå inom ramen för möjliga utformningsalternativ. Effektiviteten har bedömts med hjälp av en effektivitetsmodell som presenteras i forskningsrapporten:. Analys av infrastrukturens permeabilitet för klövdjur - en metodrapport. CBM skriftserie nr 88. Seiler A., M. Olsson och M. Lindqvist, 2015, inom det av Trafikverket finansierade Triekol-projektet. Modellen uttrycker effektivitet som hur mycket en passage kan förväntas användas i förhållande till obruten terräng i samma område. Detta effektivitetsmått bygger på aktuell forskning och är ett mindre trubbigt mått än förhållandet mellan bredd och längd som också används. En viktig skillnad är att effektivitetsmåttet tar hänsyn till att marginalnyttan av en bredare passage minskar med ökande passagebredd. Effektivitetsmåttet har i detta PM beräknats som en funktion av passagens bredd, B, och längd, L, enligt följande formel: E=A+(k*(roten ur B))/L Där konstanterna är: A: -0,19 för älg och 0,10 för rådjur k: 5,4 för älg och 4,1 för rådjur Modellen baseras på observationer av hur befintliga passager används. Eftersom underlaget av breda ekodukter är begränsat är bedömningarna mer osäkra för dessa. 5

6 2 Grönstruktur och barriärer I detta kapitel görs en översiktlig beskrivning av grönstrukturer och barriärer. Beskrivningens huvuddelar är hämtade från Vägverkets utredning om grönstruktur (Vägverket 2010), vars främsta syfte var att identifiera vilka viktiga grönstrukturer som behöver bevaras och att ge övergripande förslag på hur faunapassager kan planeras för att bibehålla de ekologiska sambanden i landskapet i samband med planeringen av ny väg 535. Enligt utredningen är det tydligt att den så kallade Delsjö-Kåsjö- Härskogenkilen utgör en viktig spridningszon för djurlivet runt och inom Göteborg (figur 2.1). Den sträcker sig i öst-västlig riktning in mot centrala Göteborg och binder därmed ihop isolerade habitat i stadens innerområden med mer sammanhängande naturmiljöer. Figur 2.1. Gröna kilar i Göteborgs närområde, vilka representerar biologiska värden såväl som värden för friluftsliv (modifierat efter Länsstyrelsen Västra Götaland, 2003; Figuren är hämtad från Vägverket, 2010). Delsjö-Kåsjö-Härskogenkilen är det område som kommer att påverkas vid det aktuella vägprojektet. Väg 535 utgör redan idag en barriär och den planerade utbyggnaden av vägen riskerar att öka den spridningsbegränsande effekt vägen har på områdets djurliv. Resultatet riskerar att på sikt bli en utarmad fauna i skogsområdet väster om vägen på grund av att området är för litet och för isolerat för att medge möjligheter för många arter att överleva på sikt. I dagsläget finns det ett antal potentiella passagemöjligheter för fauna, belägna längs sträckan mellan Öjersjö och Partille (figur 2.2). Söder om Öjersjö finns ingen befintlig faunapassage. En utbyggnad av vägen här utan faunapassage skulle försvåra spridningsmöjligheterna mellan Bråta-skogen och Maderna-Haketjärn, två områden med betydande naturvärden som utgör en viktig länk in mot Göteborg. 6

7 Figur 2.2. Befintliga potentiella faunapassager. I dagsläget finns det inte någon form av passage söder om Öjersjö. Passagerna utmed väg 535 utgörs av tunnlar/portar med främsta syfte att utgöra passager för människor. För faunan kan de i princip fungera för arter som räv och grävling, men inte för t ex älg. Figur hämtad från Vägverket (2010). Slutsatserna från Vägverkets utredning pekar på att trafiken på väg 535 kommer att öka, oavsett om vägen byggs ut eller ej. Således kommer barriäreffekten även att öka, vilket förstärker behovet av faunapassage oberoende av vägens utbyggnad. Utredningen föreslår att planeringen av vägar och annan fysisk exploatering inom det aktuella området arbetar med hänsyn till ett antal målsättningar och åtgärder. Ekologiska nätverk bör bibehållas för att bevara en god sammanhållning inom ekosystem och möjliggöra faunaspridning. Det bästa sättet att behålla konnektiviteten och motverka barriäreffekterna är att anlägga större faunapassager i form av ekodukter som riktar sig till ett brett spektra av arter kompetterat med mindre strukturer som t ex trummor och vägportar, som framförallt är riktade mot mindre djur. Dessa faunapassager, oavsett vilken form de har, måste skyddas mot annan exploatering. Det omfattar även exploatering av närmiljön som indirekt kan sänka kvaliteten på en faunapassage. I Vägverkets utredning ges förslag på ungefärligt läge för två större faunapassager utmed väg 535; mellan Öjersjö och Fläskebo (1), samt i Åsteboområdet (2) (figur 2.3). Båda lokaliseringarna är beroende av att man tar hänsyn till dem i respektive kommuns fysiska planering. Okänsliga, framtida exploateringar i närheten av passagerna skulle kunna riskera att passagernas funktion förloras. 7

8 Figur 2.3. Förslag till ungefärligt läge av större faunapassager utmed väg 535, här markerade som gröna pilar, nr 1 och 2. Figur hämtad från Vägverket (2010). De två passagerna skulle komplettera varandra, i och med att de delvis täcker olika behov. Det norra passageförslaget i Åstebo (2) skulle förutom att fungera som passagemöjlighet för fauna, även vara till stor nytta för friluftslivet. Passagen knyter samman två stora områden av riksintresse för friluftslivet genom vilka såväl Bohusleden som Vildmarksleden går. I det södra läget (1) är friluftslivet inte lika intensivt, men det finns behov av en kombinerad större faunapassage och passage för friluftslivet även här. 8

9 3 Analys 3.1 Principer De ungefärliga lägena för två större faunapassager längs den aktuella vägsträckan har föreslagits av Vägverket i utredningen från Typ av passage och närmare läge för dessa studerades då inte närmare. Analysen i detta kapitel fokuserar i första hand på typ av passage, och i viss utsträckning på det närmare läget. Därutöver görs även en analys av behovet av ytterligare, mindre passager för djurliv och friluftsliv på sträckan. Följande definitioner har använts: Ekodukt Faunabro Landskapsbro Faunaport Minst 30 m bred bro med natur över vägen. Den naturliga vegetationen i det omkringliggande landskapet fortsätter på bron över vägen. Förhållandet mellan bredd och längd bör vara minst 0,8 (bredd/längd). Minst m bred bro över vägen. Bron ska fungera för hjortdjur inklusive älg, och anpassas så långt det är möjligt för andra djurgrupper. Vägbro över naturen. Passage för faunan under vägen i en port/tunnel. Definitionen för ekodukt är hämtad från Trafikverket (2011). Någon motsvarande definition med måttangivelser för faunabro saknas i underlaget. Minst meters bredd har valts här, vilket t ex kan relateras till Vägverket & Banverket (2005) där rekommenderad minsta bredd för viltportar anges till meter. Likaså anges att en bro anpassad för klövvilt bör vara minst 7 meter utöver vägbredden, vilket ger cirka 13 meter som minimum. I kapitel 4 utvecklas resonemanget ytterligare beträffande ekoduktens/faunabrons bredd i förhållande till dess längd. 3.2 Faunapassage på sträckan Åstebo-Öjersjö Huvudsyfte med passagen Huvudsyftet med passagen i Åstebo är att skapa ett ekologiskt samband (ekologisk konnektivitet) mellan Delsjö-Kåsjöområdet i väster och Härskogsområdet i öster. Det är också viktigt att passagen kan fungera för det rörliga friluftslivet så att de två riksintresseområdena för friluftslivet på ömse sidor vägen knyts samman. Utformning och lokalisering I Åstebo har tre möjliga lösningar för faunapassager analyserats. Alternativen med ekodukt och faunabro har samma läge i terrängen (se figur 3.1). Alternativet med faunaport är beläget vid platsen för den befintliga gång- och cykelporten något längre norrut än de förstnämnda alternativen. Den nya faunaundergången förutsätts bli minst 15 meter bred och med en fri höjd på minst 5 meter. Den befintliga porten används idag förutom för gång- och cykeltrafik (GC-trafik) även för hästar. Behovet av denna passage kommer alltjämt att finnas efter utbyggnaden av väg 535. I alternativet med faunaport kommer passagen därför att behöva kombineras med GC-trafik och hästar. Porten behöver av denna anledning vara upplyst, åtminstone i de delar som kommer att användas av människor. 9

10 I alternativen med ekodukt och faunabro har det förutsatts att dessa kommer att inrymma ett vandringsstråk för människor, men att detta inte blir upplyst. Befintlig port i Åstebo som används för gång- och cykeltrafik och hästar. Figur 3.1 Möjliga lägen för ekodukt, faunabro respektive faunaport i Åstebo. 10

11 Tabell 3.1 Analys av alternativen ekodukt, faunabro och faunaundergång i norr i Åstebo. Miljöfaktor Ekodukt Faunabro Faunaport Ekologisk funktion Målart/målartgrupp Älg Mindre däggdjur (räv, grävling etc) Fladdermöss Groddjur Alkonblåvinge Samlad effekt för faunan Friluftsliv Förutsättningar för utveckling av rörligt friluftsliv Förutsättningar för samutnyttjande med fauna Dåliga förutsättningar Medelgoda förutsättningar Goda förutsättningar Analys Analysen av bedömda alternativ presenteras i matrisen i tabell 3.1. Behovet av en upplyst GC-väg innebär att faunaporten har sämre förutsättningar att fungera som faunapassage jämfört med övriga alternativ. Såväl doften av människor som belysningen kan avskräcka djur från att vilja använda passagen. Större hjortdjur kan lära sig att använda portar om de är tillräckligt stora, men generellt sett föredrar de passager över vägar. Risken för att lösningen med en port som delvis är upplyst för GC-trafik kommer att fungera otillfredsställande som passage för älg och andra hjortdjur bedöms i det här fallet som stor. Beträffande fladdermöss kan nämnas att det finns studier som visar att dessa kan använda vägportar, men de ska då inte vara belysta (Vägverket & Banverket 2005). Alternativet med ekodukt har störst förutsättningar att fungera för alla djurgrupper eftersom man här binder samman hela ekosystemet och även låter själva ekodukten bli en naturmiljö med habitat som liknar omgivningens. Den har också störst förutsättningar att på ett bra sätt kunna samutnyttjas med det rörliga friluftslivet då den erbjuder gott om plats att lägga vandringsstråk för människor på passagen så att det inte stör djuren. Även en faunabro erbjuder passagemöjligheter för olika djurgrupper, men på grund av den mindre bredden på övergången ökar risken att den inte kommer att fungera helt tillfredsställande för alla arter. 11

12 3.3 Faunapassage på sträckan Öjersjö-Bårhult Huvudsyfte med passagen Huvudsyftet med faunapassagen är att skapa ett ekologiskt samband (ekologisk konnektivitet) mellan Bråtaområdet i väster och Maderna-Haketjärn och dess förlängning mot Härskogen i öster. Passagen bör kunna samlokaliseras med en enkel passage för det rörliga friluftslivet. Utformning och lokalisering För passagen finns i princip tre tänkbara alternativ: passage över vägen i form av en ekodukt eller faunabro i läget för en bergskärning strax söder om Gamla Prästvägen (se figur 3.2), eller en passage under vägen om vägen byggs som en landskapsbro över ett våtmarksstråk strax norr om Gamla Prästvägen. I analysen har förutsatts att faunabron kan göras minst 15 meter bred. Vidare har förutsatts att den fria höjden under landskapsbron kan bli minst 5 meter, även på de torrare markavsnitt som lämpar sig för passage av större hjortdjur. Skulle man i ett senare skede gå vidare med alternativet landskapsbro behöver dessa förutsättningar studeras mer ingående. Figur 3.2 Möjliga lägen för ekodukt, faunabro respektive landskapsbro för faunapassagen på sträckan mellan Öjersjö och Bårhult. 12

13 Tabell 3.2 Analys av alternativen faunabro och landskapsbro för faunapassagen i söder. Miljöfaktor Ekodukt Faunabro Landskapsbro (faunapassage under vägen) Ekologisk funktion Målart/målartgrupp Älg Mindre däggdjur (räv, grävling etc) Groddjur* Alkonblåvinge Samlad effekt för faunan Friluftsliv Förutsättningar för utveckling av rörligt friluftsliv Förutsättningar för samutnyttjande med fauna Dåliga förutsättningar Medelgoda förutsättningar Goda förutsättningar * Den röda markeringen för faunabro liksom den gula för ekodukt kan i praktiken bli grön om faunabron/ekodukten kombineras med en grodpassage i våtmarksstråket vid Djupedalen Analys Analysen av bedömda alternativ presenteras i matrisen i tabell 3.2. Det är tydligt att alternativen med landskapsbro respektive ekodukt skulle vara bra alternativ från ekologisk synpunkt då hela ekosystemet här binds samman genom att hela naturtyper kan bevaras intakta under vägen. Samtidigt bör det också nämnas att den samlade effekten för faunan med en faunabro kan förbättras om den kombineras med andra, mindre faunapassager. I bästa fall kan man då uppnå ett resultat ifråga om ekologisk konnektivitet som börjar närma sig ekoduktens och landskapsbrons (se vidare avsnitt 3.4 Övriga passager ). Anledningen till att faunabron har bedömts ha dåliga förutsättningar för groddjur i det här fallet beror mer på brons läge relativt högt i terrängen snarare än på själva utformningen i sig. Om faunabron kan kombineras med en groddjurspassage i läget för den föreslagna landskapsbron kan den ekologiska funktionen för groddjur i alternativet bli lika bra som i alternativet med landskapsbro. 13

14 3.4 Övriga passager Idag finns tre tunnlar/portar under väg 535 som används av människor (se punkt 22, 23 och 24 i figur 2.2). Dessa har också en potentiell funktion som faunapassager. Det har inte gjorts någon specifik undersökning på hur de används av olika djurgrupper. Sannolikt har de en mindre funktion för Delsjö-Kåsjö-Härskogenkilens ekosystem, men t ex djur som räv och grävling skulle kunna använda dem. Idag saknas dock finmaskigt nät på viltstängslet som hindrar djuren från att ta sig ut på vägen. Befintlig tunnelpassage för friluftslivet under väg 535 på delsträckan Åstebo-Öjersjö. Dessa tre passager under vägen har förutsatts finnas kvar med ungefär samma läge även efter en utbyggnad av väg 535. Porten längst i norr i Åstebo fungerar idag för GC-trafik och hästar. Denna funktion förutsätts finnas kvar även efter vägutbyggnaden. Efter utbyggnaden förutsätts porten bli upplyst. Det gäller även i alternativet med en kombinerad GC-tunnel och faunaport (se vidare avsnitt 3.1). Två större faunapassager i form av ekodukt, landskapsbro eller faunabro på den aktuella vägsträckan bedöms uppfylla behoven av passager för större hjortdjur inklusive älg. Faunapassagerna kommer att kunna fungera även för andra djurgrupper. Särskilt vid lösning med faunabro kan det dock i vissa fall finnas behov av kompletterande passager för mindre djur. För delsträckan Åstebo-Öjersjö kommer det, utöver trummor för vattendrag, totalt att finnas tre eller fyra passager som faunan kommer att kunna använda (beroende på om GC-porten i Åstebo kombineras med faunaport eller ej). Det förutsätts då att viltstängslet kompletteras med finmaskigt nät så att djur som räv och grävling m fl leds till passagerna. Även de mindre tunnlarna som i första hand betjänar friluftslivet kommer då att kunna fungera för dessa djur. Ytterligare torrtrummor för mindre djur 14

15 bedöms då inte behövas på denna delsträcka. Miljöer för groddjur förekommer i olika omfattning på båda sidor vägen på delsträckan. Det skulle därför vara en fördel om en eventuell ekodukt/faunabro kan anpassas så att den även fungerar för groddjur. På delsträckan Öjersjö-Bårhult finns två tydliga våtmarksstråk som vägen korsar; ett vid Djupedal strax norr om Gamla Prästvägen och ett vid Sandbäcksmossen längre söderut. Båda har avrinning mot Haketjärn i nordost. I området vid Djupedal finns ett värdefullt lekområde för grodor strax öster om vägen (Naturcentrum AB 2009). Sannolikt rör sig groddjuren längs våtmarksstråket. Groddjursmiljöer förekommer även vid Sandbäcksmossen, men dessa har inte bedömts ha lika högt värde som lekmiljön vid Djupedal. Det finns behov av att i första hand för våtmarksstråket vid Djupedal möjliggöra för groddjur att passera vägen. Generellt gäller att där trummor anläggs för vattendrag eller våtmarksstråk bör dessa utformas så att de även medger passage för mindre däggdjur, antingen i form av en strandpassage, genom att en hylla görs inne i trumman eller genom att en separat torrtrumma läggs i anslutning till vattendraget. Under förutsättning att så sker och under förutsättning att det anläggs en större faunapassage på delsträckan Öjersjö- Bårhult bedöms det här inte finnas behov av ytterligare torrtrummor för mindre däggdjur. De föreslagna två större faunapassagerna på vägsträckan föreslås även anpassas så att de kan användas av det rörliga friluftslivet. Dessa passager tillsammans med tunnlarna och porten på delsträckan Åstebo-Öjersjö som beskrivits ovan bedöms tillgodose behoven för det rörliga friluftslivet i området. En av de redovisade passagerna under väg 535 kan troligen utgå om Vildmarksleden läggs via föreslagen faunapassage/ekodukt vid Åstebo. En samlad översikt av möjliga och studerade av faunapassager görs i figur 3.3. I denna redovisas de studerade väglinjerna. Projekteringsarbetet har under 2015 inriktats på alternativ Röd/Blå sträckning. 15

16 Figur 3.3 Översikt över möjliga lägen för passager för fauna och friluftsliv, med studerade vägsträckningar. 16

17 4 Studerade förslag 4.1 Faunapassage på sträckan Åstebo-Öjersjö Lokalisering Faunapassagen på sträckan Åstebo-Öjersjö föreslås placeras i sektion 1/650 (mittlinje bro), vilket är cirka 300 meter söder om nuvarande gång- och cykelpassage under väg 535 vid Åstebo gård. Förutsättningar för val av placering har varit att gång- och cykelpassagen ska finnas kvar och förlängas och att faunapassagen ska passera över väg 535 med möjlighet till fri sikt för djur till motsatt sida av vägen. Vid platsen för passagen har vägens profil pressats ner så att passage i höjd med markyta på båda sidor vägen, helt utan radie på bron, möjliggörs. Terrängen öster om vägen är relativt brant ner mot Åstebotjärnen, men bron landar på den största tillgängliga plana ytan uppe på höjdpartiet. Detta möjliggör för alla arter att nå faunapassagen från flera håll och minskar känslan av att flyktvägar saknas. I tidigare analysskede, se kap 3, redovisas ett mer nordligt läge av passagen, i höjd med befintlig högspänningsledning. Med hänsyn till gång- och cykelpassagen vid Åstebo är det här inte möjligt att utforma en bro med fri sikt över passagen eftersom vägen inte kan sänkas så mycket som krävs för detta. Även verksamheter i området kring faunpassagen har värderats och i förhållande till nuvarande verksamheter innebär föreslaget läge ett större avstånd till vandrarhem, ridklubb och brukshundsklubb. Vägförslaget innebär att trialklubbens byggnader behöver rivas eller flyttas. Klubbens verksamhet kan troligen störa funktionen hos passagen, även om den tidsmässigt inte bedöms sammanfalla med faunans rörelser, och bör helst flyttas till annan plats. Om det inte är möjligt krävs restriktioner för att kunna samnyttja området. På faunapassagen och i direkt anslutning till denna bör verksamhet med motorfordon inte tillåtas och för verksamhet i närområdet bör lämpliga tider och platser anvisas. Med denna placering ligger faunapassagen cirka 200 meter norr om Vildmarksledens nuvarande passage under väg 535 och en omläggning av leden föreslås, bl a för att kunna undvika en separat planskild passage för leden. Möjlig utformning I det föreslagna läget är det möjligt att utforma en bro över väg 535 med i princip valfri bredd. Brolängden, från släntkrön till släntkrön är cirka 45 meter, med en släntlutning på 1:2. Med denna längd bör en ekodukt ges en fri brobredd av minst 35 meter för att nå ett förhållande bredd och längd på 0,8. I denna bredd bedöms att en enkel gångstig för Vildmarksleden kan ingå. Faunabroar har i Sverige dimensionerats enligt samma principer som viltportar, dvs med en minsta bredd av meter. Med hänsyn till Vildmarksleden bör passagen inte ges mindre fri bredd än 15 meter i detta fall. Som underlag för beslut om utformning har alternativa bredder för passagen studerats inom spannet meter, dvs ett öppenhetsindex på 0,3 1,0. Genom anpassad utformning av vägslänter bedöms det också vara möjligt att minska den totala brolängden till knappt 40 meter för att reducera broytan. 17

18 Detaljutformning av passagen kommer att ske i enlighet med Trafikverkets rapport 2011_159 Effektiv utformning av ekodukter och faunabroar. Viktiga faktorer bedöms vara: Utrymme för friluftsliv, Vildmarksleden Avskärmning av ljus från trafiken Vegetation som knyter samman med omgivningen och tjänar som ledlinjer Ytskikt som är anpassat till omgivningen. Figur 4.1 Exempel från Nederländerna på hur viktiga principer för utformningen av en ekodukt kan genomföras praktiskt. Konsekvenser Effektivitet för älg och rådjur Effektiviteten har bedömts med hjälp av den effektivitetsmodell som presenteras i Analys av infrastrukturens permeabilitet för klövdjur. Modellen uttrycker effektivitet som hur mycket en passage kan förväntas användas i förhållande till obruten terräng i samma område, se även kap 1. Av nedanstående figur framgår att effektiviteten enligt denna modell för antagna breddmått ligger i intervallet % för älg och % för rådjur. Bron har getts en öppen utformning, med stor spännvidd, vilket är fördelaktigt för trafikanternas upplevelse och sikt längs vägen. För alternativet med anpassade slänterhar och kortare spännvidd ger samma bredd bättre effektivitet för både älg och rådjur. Som exempel har i figuren redovisats effektiviteten för älg, som ligger mellan 36% och 74%. 18

19 Norra passagen (Åstebo) Effektivtet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Älg Rådjur Älg, kort bro 0% Bredd, meter Figur 4.2 Bedömd effektivitet vid olika bredd för faunapassage i sektion 1/650, brolängd 45 meter, respektive 38 meter (kort bro). Rekreation och friluftsliv Föreslagen passage kommer att ligga i ett område som aktivt används för rekreation och friluftsliv. Den föreslås utgöra Vildmarksledens korsning med väg 535, vilket bedöms vara positivt för de som utnyttjar leden, i jämförelse med nuvarande passager under vägen. Placeringen minimerar påverkan på ridverksamhet och utnyttjande av badplats, men innebär att trialklubbens verksamhet påverkas. Dels måste deras byggnader flyttas, dels kan det bli aktuellt med restriktioner för att minska risken för störningar på djurlivet. Påverkan på framtida markanvändning Det finns idag inget i Partille kommuns översiktliga eller detaljerade markanvändningsplanering som kommer i konflikt med föreslagen faunapassage. Viktigt att uppmärksamma vid framtida planering är: Kopplingen till Delsjöområdet och Härskogsområdet förutsätter att det finns tillräckligt stora fria områden norr om Kåsjön och Maderna, vilket begränsar möjlighet till ny bebyggelse. Det är viktigt att den störning som nuvarande bussgata/gång- och cykelväg utmed Kåsjön innebär för passerande vilt inte förstärks, t ex genom omlokalisering närmare faunapassagen, breddning av nuvarande väg eller att förbindelsen även öppnas för allmän trafik. I figur 4.3 redovisas översiktligt de gröna stråk som behöver skyddas från störande exploateringar eller verksamheter för att säkerställa funktionen hos faunapassagen. 19

20 Figur 4.3 Viktiga gröna stråk kring Åstebo. Anläggningskostnad Anläggningskostnaden bedöms schablonmässigt till 25 kkr per kvadratmeter broyta (bredd * spännvidd). Spännvidden för aktuell bropassage är 35 meter, vilket innebär att anläggningskostnaden bedöms ligga mellan 13 och 39 miljoner kronor med studerade brobredder. Faunabro, 15 meter Faunabro, 25 meter Ekodukt, 35 meter Ekodukt, 45 meter Anläggningskostnad 13 mkr 22 mkr 31 mkr 39 mkr 4.2 Faunapassage på sträckan Öjersjö-Bårhult Lokalisering Som framgår av kap 3 har i ett tidigt skede möjligheten att anlägga delar av ny väg på landskapsbro istället för på bank studerats. En landskapsbro skulle vara positivt för landskapsbilden och förbättra möjligheterna för djur och människor att passera vägen. En landskapsbro bedöms dock ge en merkostnad på ca 70 miljoner kronor och därför har detta alternativ avskrivits. För sträckan söder om Öjersjö passeras två bergskärningar som skulle kunna möjliggöra en faunapassage över vägen. Den ena skärningen är strax norr om Sandbäcksmossen och den andra strax söder om densamma. Den södra skärningen är inte tillräckligt djup för att kunna passera över väg 535 på en bro med helt fri sikt till motsatt sida, därför föreslås att passagen placeras över den djupa skärningen i berget mellan Djupedal och Sandbäcksmossen. Skärningsdjupet är detsamma som för nuvarande väg, men skärningen kommer att utvidgas österut för att inrymma den nya vägbanan. 20

21 Passagen har lokaliserats i sektion 4/100, nära den högsta punkten på skärningen, där terränghöjden är ungefär densamma på båda sidor om vägen. Faunapassagen kan här passera över väg 535 med möjlighet till fri sikt för djur till motsatt sida av vägen. Till skillnad mot föreslagen passage på sträckan mellan Åstebo och Öjersjö kommer ingen utpekad led för människor att passera över bron. Det kommer dock att vara möjligt för de som rör sig i skog och mark att utnyttja passagen. Den kommer också att dimensioneras så att enstaka skogsbruksmaskiner har möjlighet att utnyttja bron. Möjlig utformning I det föreslagna läget är det möjligt att utforma en bro över väg 535 med i princip valfri bredd. Brolängden, från släntkrön till släntkrön är cirka 38 meter. Med denna längd bör en ekodukt ges en fri brobredd av minst 30 meter för att nå ett bredd/längdförhållande på 0,8. Faunabroar har i Sverige utformats enligt samma principer som viltportar, dvs med en minsta bredd av meter. I detta fall kan en bredd av 12 meter beskrivas som ett minimialternativ för en viltanpassad bro, som kan accepteras då hela brobredden kan vara tillgänglig för djur. Som underlag för beslut om utformning har alternativa bredder för passagen studerats inom spannet meter, dvs ett öppenhetsindex på 0,3 0,9. Detaljutformning av passagen kommer att ske i enlighet med Trafikverkets rapport 2011_159 Effektiv utformning av ekodukter och faunabroar, som beskrivet i avsnitt 4.1. Eventuellt anvisas en stig utmed ena sidan för att i någon mån styra hur vandrare utnyttjar passagen. Bedömd kvalitet Effektivitet för älg och rådjur Effektiviteten har bedömts med hjälp av den effektivitetsmodell som presenteras i Analys av infrastrukturens permeabilitet för klövdjur. Modellen uttrycker effektivitet som hur mycket en passage kan förväntas användas i förhållande till obruten terräng i samma område, se även kap 1. Av nedanstående figur framgår att effektiviteten enligt denna modell för antagna breddmått ligger i intervallet % för älg och % för rådjur. 21

22 Södra passagen (Djupedal) Effektivitet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Älg Rådjur 0% Bredd, meter Figur 4.4 Bedömd effektivitet vid olika bredd för faunapassage i sektion 4/100, brolängd 38 meter. Rekreation och friluftsliv Föreslagen passage kommer att ligga i ett område som i begränsad utsträckning bedöms användas för rekreation och friluftsliv. Den är dock tillgänglig för passage även för människor, men utan direkt anslutning till stigar och leder. Med passagen finns dock goda möjligheter skapa nya stigstråk som leder till passagen om detta bedöms vara av intresse och inte medför risk för konflikt med djurens rörelser. Påverkan på framtida markanvändning Härryda kommun redovisar i sin översiktsplan att området öster om väg 535 i läget för faunapassagen på lång sikt är avsett som verksamhetsområde. På västra sidan ansluter ett detaljplanelagt område, Fläskebo deponiområde. Viktigt att uppmärksamma vid fortsatt planering är: Detaljplanen för Fläskebo redovisar det närmaste området som naturmark, avsedd som buffertzon vid deponin. Denna användning bedöms vara lämplig med tanke på faunapassagen och bör inte förändras i framtiden. Fortsatt planering för ett verksamhetsområde öster om väg 535 bör inriktas på att avgränsa området, förslagsvis så att Sandbäcksmossen och området norr om denna undantas från framtida exploatering. I figur 4.5 redovisas översiktligt de gröna stråk som behöver skyddas från störande exploateringar eller verksamheter för att säkerställa funktionen hos faunapassagen. 22

23 Figur 4.5 Viktiga gröna stråk kring Sandbäcksmossen. Anläggningskostnad Anläggningskostnaden bedöms schablonmässigt till 25 kkr per kvadratmeter broyta (bredd * spännvidd). Spännvidden för aktuell bropassage är 35 meter, vilket innebär att anläggningskostnaden bedöms ligga mellan 9 och 27 miljoner kronor. Faunabro, 12 meter Faunabro, 25 meter Ekodukt, 35 meter Anläggningskostnad 10 mkr 22 mkr 31 mkr 4.3 Övriga åtgärder Passager I analysskedet diskuteras på en översiktlig nivå möjliga ytterligare passager. Nu föreslås att följande genomförs: Osbäcken, trumma sekt 2/050, utformas med landremsa. Trumma, sekt 2/840, utformas med landremsa. Djupedal, trumma, sekt 3/550, utformas med landremsa. Sandbäcksmossen, trumma, sekt 4/300, utformas med landremsa. Föreslagen utformning syftar till att trummorna utöver sin funktion att leda vatten genom vägen ska ge en möjlighet för groddjur och mindre däggdjur att på ett säkert sätt passera. Den exakta utformningen och placeringen beslutas i den fortsatta projekteringen, med hänsyn till de krav som olika arter ställer. Utöver ovannämnda större passager kommer mindre trummor att kunna utföras för mindre däggdjur och groddjur, men lämpliga lägen har inte detaljstuderats ännu. 23

24 Det är även önskvärt att åstadkomma möjligheter för människor att passera väg 535. Följande möjligheter föreslås inarbetas i vägplanen: Gång-, cykel-, och ridpassage i sektion 1/330, ombyggnad av befintlig port som ansluter till gång- och cykelvägar. Faunapassage, sekt 1/650, passage även för Vildmarksleden. Rörbro, sektion 2/475, i anslutning till rörbro under nuvarande väg. Kan eventuellt ersättas med läge i anslutning till Osbäcken, 2/050. Faunapassage, sekt 4/100, Ingen direkt anslutning till vägar eller leder. Det är även önskvärt med någon ytterligare passage, eftersom en av nuvarande passager under väg 535 inte ersätts och eftersom anslutningen till Gamla Prästvägen stängs. Faunastängsel mm För att de föreslagna passagerna ska uppnå önskad funktion krävs att vägen förses med ett omsorgsfullt utformat faunastängsel och i vissa fall andra ledstrukturer. Viktiga punkter i detta är: Finmaskigt nät i nedre delen av stängslet och god förankring i marken så att även mindre djur hindras. Övertänkt placering och avslutning av stängsel t ex vid korsningar och gång- och cykelvägar. Ledstrukturer i anslutning till passager för groddjur. Väg 535 är idag försedd med traditionellt viltsängsel på i stort sett hela sträckan. Det finns dock brister i form av luckor för anslutande vägar samt att sträckan från Åstebo och norrut inte är stängslad. För att få fullgod effekt av både stängsling och studerade passager krävs således: Utbyte eller komplettering till faunastängsel med finmaskigt nät även om inte andra åtgärder på platsen är aktuella. Förlängning av den stängslade sträckan norr om vägombyggnadens slutpunkt för att täcka in idag ostängslad sträcka. Identifiering av svaga punkter i stängsling, t ex anslutningsvägar som kan behöva kompletteras med färister. Identifiering av lämpliga platser för viltuthopp. Identifiering av platser eller sträckor där det är lämpligt med åtgärder för mindre djur, t ex grodpassager. 24

25 5 Fortsatt arbete 5.1 Slutsatser Möjligheter och behov Med utgångspunkt från de analyser som redovisas i kap 3 och de möjliga faunapassager som beskrivs i kap 4 bedöms att det finns goda möjligheter att bygga två större faunapassager över väg 535 i samband med att vägen byggs om till högre standard på delsträckan Åstebo-Bårhult. Passagerna kan lokaliseras och utformas så att de fyller tidigare identifierade behov, se vidare nedan. I det fortsatta arbetet kommer de föreslagna passagernas mått att beslutas. Vidare kommer passagerna att detaljutformas, något som även omfattar närområdet så långt det bedöms påverka passagens funktion. Ett beslut om huvudsakliga mått krävs inför fastställelse av vägplan, medan detaljutformningen sker senare. Det är viktigt att redan i vägplan ta ställning till vilka krav som ska ställas på passagerna så att de svarar mot de behov som finns. Behovet av faunapassager på sträckan Åstebo-Bårhult måste bedömas i ett större perspektiv, eftersom de naturområden som passeras ingår i ett större sammanhang. För att få en bra bild av detta hänvisas i första hand till de bedömningar som gjorts i tidigare utredningar och utpekanden av riksintresseområden, i den kommunala planeringen och som kommit till uttryck i de samråd som genomförts under planläggningsprocessen, se vidare nedan. Tidigare utredningar Vägverket presenterade år 2010 en studie av grönstrukturer och barriäreffekter i det berörda området, med anledning av bl a den planerade tvärförbindelsen. Studien bygger i sin tur delvis tidigare material när den identifierar området mellan E20 i norr och riksväg 40 i söder som en av flera gröna kilar som ger grönområden i Göteborgs kommun kontakt med större sammanhängande skogsområden med vildmarkskaraktär. Den bygger även vidare på det material som togs fram som del av regeringsuppdraget Storstadsnära barriärer. De slutsatser i studien som bedöms vara mest betydelsefulla för pågående vägplanearbete är: Oavsett om väg 549 (idag 535) byggs ut till högre standard eller inte krävs åtgärder för att djur ska kunna passera och viltolyckor undvikas. Målsättningen bör vara att upprätthålla eller återskapa en god konnektivitet för hela ekosystem, med alla ingående arter. Man bör arbeta både med större passager, ekodukter eller landskapsbroar och med mindre strukturer som anpassade portar eller trummor. Det är viktigt att Trafikverket tillsammans med berörda kommuner säkerställer att närområdet till större åtgärder inte exploateras på ett olämpligt sätt. I studien pekas bl a Åstebo och området mellan Öjersjö och Fläskebo ut som två platser viktiga att arbeta vidare med för större åtgärder. En passage vid Åstebo bedöms som särskilt angelägen eftersom vägen här är en barriär för kontakterna mellan Delsjö-Kåsjöområdet och Härskogen, områden som båda är av riksintresse för friluftslivet. Både naturen och människor behöver här erbjudas en effektiv ekodukt. 25

26 Kommunal översiktsplanering I Partille kommuns översiktliga planering pekas Kåsjön-Åstebo ut som ett område avsatt för rekreation och friluftsliv i en fördjupad översiktsplan från Utöver att det finns ett antal anläggningar för bad, ridsport mm pekar man på områdets betydelse för kontakten mellan Delsjö-Kåsjöområdet och Härskogen. I Härryda kommuns översiktplan och naturvårdsprogram lyfter man särskilt fram området närmast söder om kommungränsen mot Partille som ett område av stort värde som en del av en av regionens gröna kilar och en viktig spridningskorridor för både skogsarter och våtmarksarter. Samrådssynpunkter Länsstyrelsen framför i sitt yttrande , i förstudieskedet, att man vill understryka vikten av faunapassager. Behovet av faunapassager är stort och det är viktigt att även beakta en samordning med friluftslivet. Vid samråd under vintern återkommer man i frågan och framför att länsstyrelsen ser föreslagna faunapassager som bra förslag att kompensera för intrånget av den ökade barriäreffekten vägutbyggnaden skulle medföra. Naturvårdsverket anser att anläggande av ekodukter över vägen vid Åstebo och söder om Öjersjö är nödvändigt för att hantera vägens barriäreffekter. Ekodukterna bör för att uppnå tillräcklig funktionalitet vara minst 45 meter breda och utformas så att de ansluter på ett bra sätt till omgivande natur. Ekodukter kan, rätt utformade, ha potential att mildra barriäreffekterna för framförallt klövvilt och andra större djur. För många organismer med sämre spridningsförmåga är dock funktionen av en faunapassage eller ekodukt mer begränsad, och för dessa skulle en utformning med en längre landskapsbro vara betydligt mer funktionell. Partille kommun anser att det är bra att utredningen fokuserar på passager för friluftsliv och vilt. Med väl utformade passager ser förvaltningen också möjligheter till en bättre tillgänglighet än idag. Särskilt viktig är viltpassagen i höjd med Åstebotjärnen, där en passage bör vara minst 30 meter bred för att på ett effektivt sätt fungera som en viltpassage. Vidare utredningar bör också klarlägga hur passagen kan nyttjas för friluftslivet samt Åstebo vandrarhem och övriga verksamheter i närområdet. Härryda kommun är positiv till de viltpassager som föreslås på sträckan, eftersom det innebär en reducering av barriäreffekten av nuvarande väg. Detta är bra både för djur- och friluftsliv. Planerad viltpassage riskerar att hamna i utkanten av ett område detaljplanelagt som naturmark. Eftersom en viltpassage inte motverkar planens syfte ser kommunen inte detta som ett problem. I kommunens översiktsplan, ÖP2012 är markområdena öster om väg 535 utpekade som utvecklingsområde för verksamheter på kort och lång sikt. Vägdragningen bedöms inte inskränka dessa planer. Behovsbedömning Behovet av åtgärder för att reducera barriäreffekterna av väg 535 på sträckan Åstebo- Bårhult bedöms vara oomtvistat, att döma av ovan redovisade utredningar, planer och yttranden. Likaså står det klart att på båda de platser där det bedöms möjligt att bygga en faunapassage bör Trafikverket göra detta, eftersom de fyller olika delar av det identifierade behovet. Behovet av den norra passagen, vid Åstebo, värderas i vissa fall högre, särskilt när det gäller behovet av att även tillgodose friluftslivets intresse och så tillvida att passagen kommer att vara del av en grön kil som sträcker sig ända in till östra Göteborg. 26

27 För att klara att säkerställa de behov som finns föreslår både remissinstanser och tidigare utredningar att passagerna bör utformas som ekodukter, dvs med en utformning som inte anpassats till kraven hos enskilda djurarter utan syftar till att erbjuda ett stycke natur som överbryggar vägens barriär. Dimensioneringskriterier Baserat på behovet av åtgärder för att minska barriärverkan från väg 535 föreslår detta PM följande kriterier när det gäller val av utformning är: 1. Passagerna ska uppnå tillräcklig effektivitet för klövvilt. 2. Passagerna ska erbjuda en spridningskorridor även för andra djur och växter, dvs fungera som en ekodukt. 3. Den norra passagen ska även kunna anvisas som en del av Vildmarksleden utan att detta reducerar den ekologiska funktionen. Den norra passagen kommer att ligga i en omgivning med flera mänskliga verksamheter som kan antas vara störande och kan förväntas att ganska frekvent komma att utnyttjas av människor eftersom den kommer att vara en del av Vildmarksleden. Detta ställer högre krav på utformningen och den teoretiska effektiviteten för älg, beräknat på den passagebredd som inte avsätts för människor, bör minst ligga i spannet 50-60%. Den södra passagen kommer att ligga i vad som bedöms vara ett mycket lämpligt läge i landskapet och kan inte förväntas bli lika frekvent utnyttjad av människor som den norra. Den bedöms därför få tillfredsställande funktion även med en teoretisk effektivitet för älg som ligger under 50%, beräknat på hela passagebredden. Med den modell för effektivitetsbedömning som tillämpas är det tydligt att nyttan av en ökad passagebredd minskar om passagen redan har tillräcklig bredd. Det är också så att om det går att reducera längden på en passage så ökar effektiviteten snabbt. För att göra en passage mer effektiv för faunan är detaljutformningen viktig, men detta förutsätts ske på samma sätt oavsett bredd 5.2 Rekommendation Mått Med hänsyn till ovan angivna kriterier rekommenderas att: Den norra passagen bör ges en minsta bredd av 30 meter, varav ett par meter anordnas och markeras som en del av Vildmarksleden. Den södra passagen bör ges en minsta bredd av 15 meter, varav ett par meter kan utformas som en grusad yta för att i någon mån styra var människor väljer att passera, utan att försvåra för faunan att utnyttja ytan. Dessa breddmått utgår från en studerad utformning där vägslänterna i anslutning till den norra passagen anpassas så att brolängden kan hållas nere. Båda passagerna får då en upplevd längd på cirka 38 meter för passerande djur. Se även bifogade principiella broskisser. Resulterande effektivitet blir då som följer nedan. 27

28 Älg Rådjur Norra passagen, spännvidd 35 m längd 38 m, bredd 30 m 56 % 67 % Södra passagen, spännvidd 35 m längd 38 m, bredd 15 m Bedömd effektivitet för klövvilt vid föreslagen bredd på passagerna 36 % 52 % Utformning Den norra passagens väl tilltagna bredd innebär också goda möjligheter att skapa en mångsidig miljö ovanpå bron. Lämpligt är att så långt möjligt tillgodose även behovet av fuktigare miljöer och mer skyddade miljöer för mindre djur och en god avskärmning från framförallt ljusstörningar från trafiken. Figur 5.1 Utformningsskiss, ekodukt vid Åstebo. Den södra passagen bedöms även den kunna erbjuda anpassade miljöer, men i detta fall kan och måste fuktiga miljöer undvaras med hänsyn till omgivningens karaktär. Kontaktbehovet för t ex groddjur kan istället tillgodoses där vägen passerar Djupedalen. Närområdet kring bägge passagerna kommer att behöva anpassas så att djur på ett naturligt sätt finner sin väg till passagen. Utformningen bör baseras på de målarter som identifierats, se kap 3. Samordning med kommunal planering För att långsiktigt säkerställa passagernas funktion är det viktigt att samråda med berörda kommuner om hur förutsättningarna för deras markanvändningsplanering påverkas av att passagerna kommer till, se vidare kap 4. 28

29 Referenser 1 Centrum för biologisk mångfald 2015: Analys av infrastrukturens permeabilitet för klövdjur - en metodrapport, CBM:s skriftserie nr 88. Andreas Seiler, Mattias Olsson och Mats Lindqvist 2 Naturcentrum AB. 2009: Grodinventering av lokaler vid Råhult, Åstebo och Fläskebo, Partille och Härryda kommuner. Underlag för tvärförbindelsen väg 549, mellan väg 40 och E20. På uppdrag av Vägverket via Ramböll Sverige AB Naturcentrum AB. 2010: Biotopkartering och naturvärdesbedömning, Tvärförbindelsen, Lerums, Partille och Härryda kommuner. Underlag för förstudie för Tvärförbindelsen mellan väg E20 och Rv 40. På uppdrag av Vägverket Region Väst Trafikverket. 2011: Effektiv utformning av ekodukter och faunabroar. Rapport 2011: Vägverket. 2010: Grönstruktur, fauna och barriäreffekter i planeringen av Tvärförbindelsen och annan exploatering mellan E20 och riksväg 40 i Partille, Lerums och Härryda kommuner. Publikation 2010:26. Mattias Olsson, Enviroplanning AB, Mats Lindqvist, Vägverket. 6 Vägverket & Banverket. 2005: Vilda djur och infrastruktur en handbok för åtgärder. Vägverket publikation 2005:72, Banverket Miljösektionen rapport 2005:5. 7 Vägverket , VGU, Väg och gatuutrustning, VV publikation 2004:80 29

30 30

31 31

32 Trafikverket, Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17. Telefon: , Texttelefon:

33 TYP AV PLAN GRANSKNINGSSTATUS / SYFTE VÄGPLAN HANDLINGSTYP DATUM OBJEKT GRANSKNINGSHANDLING VÄG 535 LEVERANS / ÄNDRINGS-PM DELOMRÅDE / BANDEL ÅSTEBO-BÅRHULT ANLÄGGNINGDEL EKODUKT OBJEKTNUMMER / KM BESTÄLLARE KONSTRUKTIONSNUMMER LEVERANTÖR SKAPAD AV FTm/MEn GODKÄND AV RITNINGSTYP ILLUSTRATION BRO TEKNIKOMRÅDE / INNEHÅLL BRO BESKRIVNING UPPDRAGSNUMMER AVDELNING IHT SKISS AV BRO ÖVER VÄG (FAUNABRO) 0,4 km S ÅSTEBO I PARTILLE SKALA 1:200 RITNINGSNUMMER 141K2001 FORMAT A1 FÖRVALTNINGSNUMMER BLAD NÄSTA BLAD BET

34 TYP AV PLAN GRANSKNINGSSTATUS / SYFTE VÄGPLAN HANDLINGSTYP DATUM OBJEKT GRANSKNINGSHANDLING VÄG 535 LEVERANS / ÄNDRINGS-PM DELOMRÅDE / BANDEL ÅSTEBO-BÅRHULT ANLÄGGNINGDEL FAUNABRO OBJEKTNUMMER / KM BESTÄLLARE KONSTRUKTIONSNUMMER LEVERANTÖR SKAPAD AV FTm/MEn GODKÄND AV RITNINGSTYP ILLUSTRATION BRO TEKNIKOMRÅDE / INNEHÅLL BRO BESKRIVNING UPPDRAGSNUMMER AVDELNING IHT SKISS AV BRO ÖVER VÄG (FAUNABRO) 1,5 km NV BÅRHULT I PARTILLE SKALA 1:200 RITNINGSNUMMER 142K2001 FORMAT A1 FÖRVALTNINGSNUMMER BLAD NÄSTA BLAD BET