E6.20 Hisingsleden, södra delen E6.20 Hisingsleden, södra delen Halvors länk

Transkript

1 PM Passager för fauna och friluftsliv E6.20 Hisingsleden, södra delen E6.20 Hisingsleden, södra delen Halvors länk Göteborgs stad, Västra Götalands län Vägplan Samrådshandling, Projektnummer:

2 Dokumenttitel: PM Passager för fauna och friluftsliv Skapat av: Ola Sjöstedt, Mattis Jansson, Norconsult AB Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport Ärendenummer: TRV 2016/1467, TRV 2016/1468 Projektnummer: Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Johanna Arvidsson, Projektledare Uppdragsansvarig: Elisabeth Setterstig, Norconsult AB 2

3 Innehåll 1. Inledning Uppdraget Syfte och problemställning Gröna kilar Faunastråk och barriärer Däggdjur Grod- och kräldjur Fiskar Insekter Friluftsliv Analys Faunapassager Passager för friluftslivet Referenser

4 1. Inledning 1.1. Uppdraget Inför framtagande av miljökonsekvensbeskrivning till vägplanerna E6.20 Hisingsleden, södra delen samt E6.20 Hisingsleden, södra delen Halvors länk har en utredning av lokalisering, utformning samt ytterligare behov av planskilda passager för fauna och friluftsliv utförts. Utredningen presenterar i detta PM Syfte och problemställning Innan arbetet med att upprätta vägplaner med tillhörande miljökonsekvensbeskrivningar för den aktuella vägsträckan inleddes genomfördes en skissfas för val av utformning. Utredningen om passager för fauna och friluftsliv har utförts parallellt med denna process. Utredningen har fokus på ekologiska samband samt friluftsliv. Utredningens syfte är bl.a. att ge svar på vilka artgrupper som har störst behov av planskilda passager och därutöver att ge förslag på preliminära lokaliseringar. Faktorer såsom landskapsbild, byggnadsteknik och kostnader kommer att vägas in i det fortsatta arbetet. Med utgångspunkt från den fördjupade naturinventeringen och Göteborgs Stads arbete med ekologisk landskapsanalys har djurgrupperna däggdjur, grod- och kräldjur, fiskar samt insekter (alkonblåvinge) bedömts som mest relevanta att ta upp i ett första steg. Behovet av särskilda passager bedöms i kapitel 5. 4

5 2. Gröna kilar I Göteborgsområdet finns flera så kallade gröna kilar utpekade, vilka är av stor betydelse för såväl biologisk mångfald som för det rörliga friluftslivet. Avgränsningen av områdena bottnar i det uppdrag som regeringen gav de tre storstadsregionerna vars syfte var att skydda värdefull tätortsnära natur. Men tanken på bevarande av stora sammanhängande tätortsnära grönområden kring Göteborg har funnits betydligt längre än så och kan spåras bakåt åtminstone till 1960-talet. Göteborgs Stads Park- och Naturnämnd antog en grönstrategi 2014 (Göteborgs Stad 2014). I denna finns sju gröna kilar utpekade i kommunen. En av de utpekade kilarna är Hisingens gröna kulturlandskapskil (se figur 1). Det finns flera stora barriärer som korsar kilen; en av dessa är Hisingsleden. Det finns ett behov av fler kopplingar inom kilen och att de nuvarande barriärerna inte förstärks, utan helst minskar. 5

6 Hisingsleden Figur 1. Gröna kilar i Göteborgs stad (figuren är hämtad från Göteborgs Stads grönstrategi, 2014). Hisingsleden korsar Hisingens gröna kulturlandskapskil. 6

7 3. Faunastråk och barriärer Som underlag till en pilotstudie avseende ekologisk landskapsanalys har Göteborgs Stad låtit göra en kunskapssammanställning av spridningsstråk och barriärer i kommunen för olika arter och artgrupper (Göteborgs Stad 2013). Några av de artgrupper som skulle kunna vara av intresse att särskilt behandla för Hisingsleden beskrivs nedan Däggdjur Viltstängsel finns längs hela den berörda sträckan av Hisingsleden. Stängslet saknar dock finmaskigt nät nertill. För älg och rådjur är vägen sannolikt en betydande barriär, men för mindre djur som räv, grävling och hare är sannolikt vägens barriäreffekt inte lika påtaglig. Dock är trafiken så stor att dessa arter sannolikt är utsatta för påkörningar, möjligen i sådan grad att det kan påverka populationen. Öster om Hisingsleden ligger naturområdet Svarte mosse. Naturområdets utbredning mot öster begränsas i sin tur av tätortens utbredning, här i form av Biskopsgården och Länsmansgården. Arealen på Svarte mosses naturområde är uppskattningsvis omkring 4 km 2. Arealen bedöms vara för liten för att området ska kunna hysa en egen älgstam. Däremot skulle det kunna vara möjligt för rådjur att hävda revir inom naturområdet Grod- och kräldjur Den fördjupade naturinventeringen har visat att värdefulla lokaler för både grod- och kräldjur förekommer på båda sidor Hisingsleden (se bilaga 1a-1c). Beträffande groddjur som större vattensalamander och åkergroda förekommer flera lekdammar öster om Hisingsleden såväl norr som söder om Björlandavägen. De nyanlagda dammarna väster om Hisingsleden vid Kålsered bör också betraktas som potentiella lekdammar. Därtill förekommer sannolikt goda födosöksoch övervintringsmiljöer på båda sidor leden. Troligen rör sig en del av groddjuren över leden mellan lekmiljöer och landmiljöer även om många av djuren också håller sig inom ett område på ena eller andra sidan vägen där de kan finna de miljöer de behöver under sin årscykel. Även fyndlokaler för hasselsnok har konstaterats på båda sidor vägen. En särskild analys av hasselsnok har gjorts av Göteborgs Stad inom ramen för den ekologiska landskapsanalysen (Göteborgs Stad 2013). I denna konstateras att det finns livsmiljöer som bedömts vara lämpliga för hasselsnok på båda sidor om Hisingsleden. Reptiler kryper ofta upp på vägar för att ta tillvara den värme som vägen lagrar. Här finns således en uppenbar risk att leden fungerar som både en barriär och fälla för hasselsnokar i området. I figur 2 redovisas den översiktliga bedömning för grod- och kräldjur som gjorts av Göteborgs Stad (2013). Även om kartan är översiktlig överensstämmer den väl med de resultat som den fördjupade naturinventeringen längs Hisingsleden visar Fiskar I Osbäcken och biflödet Kålseredsbäcken förekommer öring. Även ål har fångats i samband med elfiske i Osbäcken. Lekmiljöer för öring bedöms finnas såväl väster och öster om Hisingsleden som norr och söder om Björlandavägen. Bäcken rinner idag under Hisingsleden på två ställen och under Björlandavägen på ett ställe (se figur 3). 7

8 3.4. Insekter Starkt trafikerade vägar kan fungera som barriärer för vissa insekter. I synnerhet gäller det för marklevande insekter. Men även för t ex vissa arter av dagfjärilar kan vägar vara tydliga barriärer. Då den rödlistade arten alkonblåvinge konstaterats på båda sidor Hisingsleden tas den kortfattat upp här (se bilaga 1d). Alkonblåvinge är knuten till bestånd av växten klockgentiana som förekommer i kraftledningsgatan öster om vägen och även i ett våtmarksområde väster om vägen. Lokalen väster om vägen kommer dock att exploateras i samband med utbyggnaden av Logistikcentrum. Då det inte bedöms finnas några andra lämpliga miljöer för arten på västra sidan vägen behandlas den inte ytterligare i detta PM. Figur 2. Kartan visar bedömda viktiga livsmiljöer för grod- och kräldjur och platser som har kritisk betydelse för att möjliggöra spridning (figuren är hämtad från rapporten Ekologisk landskapsanalys en pilotstudie, Göteborgs Stad 2013; En markering för Hisingsleden har gjorts för orienteringens skull). 8

9 Figur 3. Befintliga passager för människor och/eller djur längs Hisingsleden. 9

10 4. Friluftsliv Svarte mosseområdet beläget mellan Hisingsleden och bostadsområdena i Biskopsgården och Länsmansgården är ett värdefullt grönområde med ett nät av promenadstigar, motionsspår och ridstigar, se spårkarta i figur 4. Området ligger inom den gröna kil som kallas Hisingens gröna kulturlandskapskil (se figur 1). Idag finns fyra passager över och under Hisingsleden som är möjliga att använda för människor (se figur 3). Två av dessa är tunnlar eller portar under vägen, två är övergångsställen över vägen. Den viktigaste passagen för att knyta samman Svarte mosseområdet med de västra delarna av den gröna kilen är gångporten vid Kålsered. Figur 4. Spårkarta Svarte mosseområdet. 10

11 5. Analys 5.1. Faunapassager Hisingsleden utgör en betydande barriär för faunan, vilken kommer att förstärkas vid en utbyggnad om inga särskilda åtgärder görs för att begränsa denna. Utredningen visar att det finns ekologiska motiv för att anordna faunapassager längs vägen. Då naturområdet öster om vägen arealmässigt är så förhållandevis begränsat bedöms att de ekologiska motiven för att anlägga en större faunapassage över leden som kan användas av djur upp till älgs storlek är ganska svaga. Däremot finns det goda ekologiska skäl att skapa flera passager under vägen. Artgrupper som bedöms särskilt viktiga att gynna i detta fall är kräldjur (hasselsnok), groddjur och fiskar (öring). Dessutom bedöms det finnas skäl att skapa passager för däggdjur, i något fall upp till rådjurs storlek. I huvudsak bedöms det vara motiverat att utnyttja de lägen där det redan idag finns någon typ av passage (se figur 5). Beträffande Osbäcken/Kålseredsbäcken bör de två passagerna under Hisingsleden och passagen under Björlandavägen göras så att vandringshinder inte uppstår för öring. Ambitionen bör också vara att skapa strandzoner som kan användas av mindre däggdjur. Ledarmar som leder groddjur till passagerna bör också eftersträvas. Ledarmarna vid den södra passagen för Kålseredsbäcken föreslås anpassas så att passagen också fungerar för hasselsnok och andra kräldjur. Även tunneln längre söderut föreslås anordnas med ledarmar för att kunna leda hasselsnok till passagen. I den skötselplan som upprättats till artskyddsdispensen för Hisingsledens logistikcentrum föreslås att en barriär för kräldjur och groddjur anläggs på östra sidan Hisingsleden längs ca 3 km, från logistikcentrum till strax söder om Björlandavägen (Karlsson m.fl. 2012). Syftet med denna barriär är att minska vägdödligheten för hasselsnok och större vattensalamander. Den långa sträckan på barriären motiveras med att det inte går att avgöra var hasselsnokarna har sina vandringsstråk samt att den behövs för att ge det nuvarande spridningsstråket i den befintliga kraftledningsgatan som löper parallellt med Hisingsleden en god funktion. I skötselplanen ges ett förslag på en särskild utformning på barriären i form av en betongkonstruktion med överhäng. En dylik konstruktion av föreslagen längd bedöms på ett bra sätt kunna kombineras med de föreslagna faunapassagerna, men innebär också en betydande kostnad. Tunnelpassagen vid Kålsered bedöms kunna anpassas för hjortdjur, åtminstone rådjur, genom att skapa en öppning med ca meters bredd och ca 4 meters höjd. Även en något lägre höjd kan fungera, sannolikt dock inte lägre än 3 meter, vilket motsvarar nuvarande gångport under Hisingsleden. Rekommenderat öppenhetsindex för tunneln är > 1,5 där öppenhet = höjd x bredd/längd (Vägverket & Banverket 2005). Det fortsatta arbetet med utformning av passagen kommer att ske med hänsyn till dels öppenhetsindex, dels de nyare metoder för effektivitetsbedömning av passager som publicerats av Centrum för Biologisk Mångfald på senare år (CBM. 2015). 11

12 Längs den södra delen av Hisingsleden är behoven av passager för fauna inte lika stora som i norr då de naturområden som finns här är mindre och saknar sammanhängande kontakt med andra större naturområden. På två platser finns små bäckflöden som rinner under leden. För dessa kan övervägas om det finns anledning att vidta några åtgärder för att möjliggöra passage av mindre däggdjur i anslutning till bäckflödena Passager för friluftslivet Gångporten vid Kålsered utgör en viktig passage för friluftslivet som på denna sträcka av Hisingsleden är den viktigaste punkten för att länka samman Hisingens gröna kulturlandskapskil. Passagen föreslås utvecklas till en tunnel med ca meters bred öppning och 3-4 meters höjd. Tunneln föreslås kombineras med funktion som passage för faunan (se ovan). Belysning som stör faunan ska helst undvikas av denna anledning. Även de två andra passagerna för människor belägna vid Volvo föreslås bibehålla sitt gamla läge. Den ena av dessa kommer att fortsatt vara en tunnel för gång- och cykeltrafik. En ny gång- och cykelväg kommer att byggas norrut längs Hisingsledens västra sida. Den södra av de två passagerna görs om från övergångsställe till en tunnel för gång- och cykeltrafik. 12

13 Figur 5. Översikt över föreslagna lägen för passager för fauna och friluftsliv. 13

14 6. Referenser CBM. 2015: Göteborgs Stad. 2013: Göteborgs Stad. 2014: Analys av infrastrukturens permeabilitet för klövdjur - en metodrapport. Ekologisk landskapsanalys en pilotstudie. R 2013:8. Miljöförvaltningen. Göteborg Grönstrategi för en tät och grön stad. Antagen av Park- och Naturnämnden Karlsson, M., Stahre, M. & Askling, J. 2012: Skötselplan tillhörande art- och biotopskyddsdispens för Hisingsledens logistikcentrum Reviderad efter samråd Calluna AB. Trafikverket. 2011: Vägverket & Banverket. 2005: Effektiv utformning av ekodukter och faunabroar. Rapport 2011:159. Vilda djur och infrastruktur en handbok för åtgärder. Vägverket publikation 2005:72, Banverket Miljösektionen rapport 2005:5. 14

15

16 Trafikverket, Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17. Telefon: , Texttelefon: