Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Studiehandledning för kursen. Matematikämnets didaktik II.

Transkript

1 Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Studiehandledning för kursen Matematikämnets didaktik II Kurskod: UM8004 Höstterminen

2 Välkommen till kursen Matematikämnets didaktik II, (7,5 hp) Kursen du nu påbörjar ges som fristående kurs samt ingår i magister- och masterprogrammen i matematikämnets didaktik. Kursen ges på halvfart under höstterminens senare tio veckor. Kursen ges av Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Denna studiehandledning innehåller allmänna upplysningar om kursens innehåll, uppläggning, examination och bedömning samt en del annan praktisk information. Information om kursen ges också på kurshemsidan. Även kursens sida i Mondo kan användas för informationsutbyte. Kursens administratör och lärare Kursadministratör Marcus Rostamkhani marcus.rostamkhani@mnd.su.se Kursansvarig lärare och examinator Kurslärare Annica Andersson Annica Andersson Paul Andrews Annette Johnsson Eva Norén Judy Sayers Kicki Skog Astrid Pettersson annica.andersson@mnd.su.se annica.andersson@mnd.su.se paul.andrews@mnd.su.se annette.johnsson@mnd.su.se eva.noren@mnd.su.se judy.sayers@mnd.su.se kicki.skog@mnd.su.se astrid.pettersson@mnd.su.se Kursens innehåll Kursen behandlar forskningstraditioner inom matematikdidaktik på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapernas didaktik. I kursen studerar du forskning in de tre forskningsområdena som institutionen är aktiv inom, i Sverige och internationellt. Genom att ta del av kurslitteratur och seminarier kommer du att möta forskningsfrågor inom samtliga tre områden och olika sätt att söka svar på dessa frågor. Genom att studera vetenskapliga artiklar och avhandlingar får du exempel på hur forskningsresultat inom områdena kan presenteras. Kursens lärandemål Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna: redogöra för problemställningar, teoretiska perspektiv, metodologiska ställningstaganden och forskningsresultat inom forskningsområdena bedömning, mångkulturalitet och begreppsutveckling. kritiskt förhålla sig till olika teoretiska perspektiv inom matematikämnets didaktik identifiera och formulera en problemställning inom matematikämnets didaktik samt välja och motivera lämpligt teoretiskt perspektiv för problemställningen. 2

3 Kursens uppläggning Kursen organiseras genom seminarier, föreläsningar, redovisningar och arbete i studiegrupper samt individuellt arbete. Inför seminarierna ges seminarieuppgifter som redovisas och diskuteras individuellt och/eller i studiegrupper. Fördelning i studiegrupper sker vid kursstart. Beskrivning av seminarierna med mer precisa läsanvisningar finns längre fram i studiehandledningen (s. 6-7). Preliminärt schema Kurstillfälle Datum, lokal v. 45; 7/11 Annica Andersson Tid: Innehåll och Litteratur Introduktion av kursen. Begreppsbildning. läs följande inför seminariet: Pettersson, K. (2008). Algoritmiska, intuitiva och formella aspekter av matematiken i dynamiskt samspel: En studie av hur studenter nyttjar sina begreppsuppfattningar inom matematisk analys. Doktorsavhandling, Matematiska vetenskaper, Göteborgs universitet. Läs kappan s Sök på Pettersson, K. (2011). Threshold concepts: A framework for research in university mathematics education. In M. Pythlak, E. Swoboda, & T. Rowland (Eds.), Proceedings of the Seventh Congress of the European Society for Research in Mathematics Education CERME7, Rzeszów, Poland, 9-13 February REVISED-Dec2010.pdf v. 46; 14/11 Judy Sayers Sal: E243 Tid: Baroody, A., Feil, Y., & Johnson, A. (2007). An alternative reconceptualization of procedural and conceptual knowledge. Journal for Research in Mathematics Education, 38(2), Some complexities of classroom action: A case study exploration of primary teachers conceptions of whole class interactive mathematics teaching. Judy s suggested readings (inte obligatoriska i kursen utan valfria): Thompson, A.G. "The relationship of teachers' conceptions of mathematics and mathematics teaching to instructional practice." Educational studies in mathematics 15.2 (1984): Tirosh, D., & Even, R. (2007). Teachers knowledge of students mathematical learning: An examination of commonly held assumptions. In Mathematics knowledge in teaching seminar series: Conceptualising and theorizing mathematical knowledge for teaching (Seminar1). Online: This paper was presented as a review of the literature into teacher knowledge in mathematics education. A 3

4 useful paper to refer to for further reading. Further reading: Shulman, L.S. (1986) Those who understand, knowledge growth in teaching, Educational Researcher, 15(2), (This is a classic reading which many who write in the field quote from). Ernest, P (1989). "The impact of beliefs on the teaching of mathematics." Mathematics teaching: The state of the art Article online: people.exeter.ac.uk/pernest/impact.htm v. 47; 21/11 Kicki Skog Sal: E243 Tid: v. 48; 28/11 Paul Andrews Tid: Socio-politiska teorier i lärarutbildningsforskning (maila artikel till Annica 21/11 kl 0800, se instruktion för v. 49) What can we learn from international tests of mathematics achievement? I would like students to download and scan - not read the whole documents as they are too large - the following: (inte obligatoriska i kursen utan valfria): v. 49; 5/12 Annica Andersson (Annette Johnsson) Tid: Muntlig examination: Se detaljer om redovisningen och bedömningskriterierna på s. 5 nedan. Läs och förbered att redovisa en artikel du/ni valt ur: Lester, F.K. (Ed.). (2007). Second handbook of research on mathematics teaching and learning: a project of the National Council of Teachers of Mathematics. Charlotte, NC: Information Age Publishing. Artikeln kopierar ni själva på biblioteket. Meddela Annica via mail senast den 21/ vilken artikel du valt att redovisa. v. 50; 12/12 Eva Norén Tid: Flerspråkiga matematikklassrum Barwell, R. (2009). Multilingualism in Mathematics Classrooms. Global Perspectives. Multilingual Matters: Bristol, Toronto, Buffalo. Läs igenom hela boken, välj sedan ett av kapitlen att fördjupa dig i. Formulera två frågor att diskutera, utifrån det kapitel du valt Läs följande artiklar som ni hittar bland sub:s e-tidskrifter Moschkovich, J. (2007). Using two languages when learning mathematics. Educational Studies in Mathematics, 64, Setati, M. & Adler, J. (2001). Between languages and discourses: Language practices in primary multilingual mathematics classrooms in South Africa. Educational Studies in 4

5 Mathematics, 43, Norén, E. (2010). An immigrant student s identity formation not an obstacle in a Swedish bilingual mathematics classroom. In C. Bergsten, E. Jablonka, & T. Wedege (Eds.), Proceedings of MADIF 7, The 7th Swedish Mathematics Education Research Seminar, Stockholm, January 26-27, Maila mig (Eva Noren) så skickar jag den. v. 51; 19/12 Astrid Pettersson Tid: Bedömning för lärande och undervisning Läs följande inför seminariet: Björklund Boistrup, L. (2010). Discourses of assessment actions in mathematics classrooms. In U. Gellert, E. Jablonka, & C. Morgan (Eds.), Proceedings of the Sixth International Mathematics Education and Society Conference. Freie Universität, Berlin. (pp ). Finns på nätet googla på MES-6, när ni kommer till hemsidan sök proceedings, eller sök på hela proceedingstiteln (kursiverad). Gipps, C. (1995). Beyond testing. Towards a theory of educational assessment. London & New York: The Falmers Press. Kjellström, K. (2005). Bedömningsmatriser - en metod för analytisk bedömning. I Lindström & Lindberg (red.), Pedagogisk bedömning. Stockholm: HLS Förlag. Pettersson, A. (2010). Bedömning av kunskap för lärande och undervisning. Forskning om undervisning och lärande, 3, Artikeln hittar ni bland sub:s e-tidskrifter. Sök på Pettersson, A. m.fl. (2010). Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik. Matematikdidaktiska texter, del 4. Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet. Newton, P. E. (2007). Clarifying the purposes of educational assessment. Assessment in Education, 14(2), v. 3; 17/1 Annette Johnsson Inlämning av skriftlig examinationsuppgift Tentamen: Examinationsuppgiften ska vara inlämnad/inmailad senast den 17 januari kl Eventuell omtentamen bestäms i samråd med kursansvarig. 5

6 Examination och bedömning Muntlig examination I kursen väljer du en artikel ur Lester, F.K. (Ed.). (2007). Second handbook of research on mathematics teaching and learning: a project of the National Council of Teachers of Mathematics. som presenteras vid seminariet den 5/12. Om du läser samma artikel som någon/några studiekamrater redovisar ni tillsammans. I presentationen redogör du/ni för vilket/vilka forskningsproblem som bearbetas, vilka de teoretiska utgångspunkterna är, vilken metod som använts samt på vilket sätt forskningsfrågor, teoretiska utgångspunkter och metoder relaterar till varandra. Diskutera huruvida författaren lyckas besvara de forskningsfrågor som ställs. Presentationen ska omfatta 10 minuter (längre tid om ni är flera) och teknisk utrustning kan användas (interaktiv skrivtavla, PowerPoint, OH). Tänk på att den korta tiden för presentationen kräver att du/ni fokuserar på de frågor som examinationsuppgiften är avsedd att testa, se bedömningsmatrisen nedan. Den muntliga examinationsuppgiften bedöms med femgradig skala (F-C), för betygskriterier se nedan. Eventuell omtentamen av muntlig examination bestäms efter överenskommelse med kursansvarig lärare. Skriftlig examinationsuppgift Artikelsök inom samtliga tre forskningsområden. Välj ca 10 titlar ur ett av de forskningsområden som behandlats under kursen, som intresserar dig. Artiklarna bör vara publicerade efter Notera vilka sökord du använder och skriv upp artiklarna som i en referenslista, de tre områdena i samma lista, använd APA-systemet. Välj sedan ut två av artiklarna; de som mest fångar ditt intresse, stör dig, inspirerar dig - och som du eventuellt kan ha nytta av i ditt framtida uppsatsskrivande/forskningsprojekt. Redogör för artiklarnas teori, metod, resultat och diskussion och relatera dem till kursens litteratur inom samma område. Texten ska vara på maximalt 5 sidor, Times new roman, 12 pkt, 1 ½ radavstånd. Dela in texten i rubriker på maximalt två nivåer. Avslutningsvis skriver du en sammanfattning, en avslutande mer personlig/kritisk kommentar, ½-1 sida (inom de 5 sidorna) som reflekterar hela din text. Vid utformning av detta PM gäller att vedertagna hänvisnings- och referenstekniker ska användas och referenslista och försättsblad (med ditt namn, personnummer, uppgift om vilken kurs det gäller samt inlämningsdatum) ska bifogas. Examinationsuppgiften skickas senast 17/1 kl elektroniskt till annica.andersson@mnd.su.se 6

7 Bedömning av examinationsuppgifter 1. Muntlig examination. Omtentamen av muntlig examination bestäms efter överenskommelse med kursansvarig lärare. Bedömningsmatris för muntlig examination: C Urskiljer och sätter forskningsproblem, teoretiska utgångspunkter och metod i relation till varandra i den avhandling som presenteras. Använder relevanta begrepp i diskussionen av den presenterade forskningens teoretiska utgångspunkter. Diskuterar på vilka sätt den presenterade forskningen representerar en/flera matematikdidaktiska forskningsinriktningar. Genomför en intresseväckande, variationsrik och problematiserande presentation som kritiskt granskar den lästa forskningen. D Uppnår till största del betygskriteriet C. E Fx F Urskiljer forskningsproblem, teoretiska utgångspunkter och metod i den forskning som presenteras. Använder relevanta begrepp i diskussionen av den presenterade forskningens teoretiska utgångspunkter, men brister avseende begreppens innebörd kan förekomma. Genomför en strukturerad och till någon del problematiserande presentation av den lästa forskningen. Urskiljer inte forskningsproblem, teoretiska utgångspunkter och metod. Använder begrepp som inte stämmer för den forskningstradition som diskuteras och/eller brister frekvent i begreppsanvändning. Urskiljer inte forskningsproblem och metod. Stora brister i begreppsanvändning. 2. Skriftlig examination. Den skriftliga examinationsuppgiften bedöms med sjugradig skala (F-A), för betygskriterier se nedan. Bedömningsmatris för skriftlig examination: A Reflekterar över och presenterar på ett väl avvägt sätt forskningsfältens framväxt. Redogör på ett insiktsfullt sätt för olika teoretiska perspektiv som används inom forskningen samt diskuterar teoretiska och metodologiska skillnader mellan dessa. Redogör för huvudsakligt innehåll i några studier och diskuterar på vilka sätt dessa studier kan anses vara representativa för olika teoretiska perspektiv. Problematiserar hur forskningsfrågor och val av teoretiska perspektiv är relaterade. Resonemangen är stringenta och väl underbyggda teoretiskt och empiriskt med relevant didaktisk forskning. Referenshantering utan anmärkning. B Uppnår till största del betygskriteriet A. C Presenterar på ett väl avvägt sätt det matematikdidaktiska forskningsfältets framväxt. Redogör för olika teoretiska perspektiv som används inom forskningen och diskuterar skillnader mellan dessa. Redogör för huvudsakligt innehåll i några studier och diskuterar på vilka sätt dessa 7

8 studier kan anses vara representativa för olika teoretiska perspektiv. Resonemangen är lätta att följa och underbyggda teoretiskt och empiriskt med relevant didaktisk forskning. God referenshantering. D Uppnår till största del betygskriteriet C. E Presenterar forskningsfältets framväxt. Redogör för olika teoretiska perspektiv som används inom forskningen och diskuterar något skillnader mellan dessa. Redogör för huvudsakligt innehåll i några studier och kopplar dessa till olika teoretiska perspektiv. Fx Resonemangen går att följa och är underbyggda med exempel från matematikdidaktisk forskning. Referenshantering utan större brister. Presenterar det forskningsfältets framväxt men väsentliga delar saknas eller har missuppfattats. Benämner olika teoretiska perspektiv inom forskningen men diskuterar inte skillnader mellan perspektiven. Redogör för studier men ger oklara eller felaktiga kopplingar till teoretiska perspektiv. Formulerar en egen frågeställning där explicit koppling till tidigare forskning saknas. F Resonemangen är ibland svåra att följa och inte underbyggda. Brister i referenshantering. Stora brister i presentationen av forskningsfältet. Formulerad frågeställning irrelevant för forskningsfältet. Felaktiga eller mycket oklara resonemang. Bedömning För den muntliga respektive den skriftliga examinationsuppgiften används ovan redovisade bedömningsmatriser vilka utformats utifrån kursplanens förväntade studieresultat. Betygsättning sker enligt sjugradig betygsskala (se kursplanen). Vid sammanvägning av bedömningen av de två examinationsuppgifterna ges den skriftliga uppgiften störst vikt. Student som har underkänts av samma examinator två gånger har vid det tredje examinationstillfället rätt att begära en annan examinator (Högskoleförordningen 6 kap 22 ). Referenshantering Vanligast i matematikdidaktiska sammanhang är att man ger referenser enligt den standard som kallas APA. Den innebär att man i texten hänvisar till en källa genom att i en parentes ge efternamn och årtal (man använder alltså inte fotnoter för referenser enligt denna standard). Sist kommer sedan en lista med referenser förtecknade i alfabetisk ordning. I den skriftliga examinationsuppgiften ska APA användas. På nätet kan man hitta flera guider som ger instruktioner hur man ska hantera olika fall. Några exempel är:

9 Utvärdering Utvärdering sker formativt, löpande under kursens gång, och summativt i form av en digital utvärderingsenkät efter avslutad kurs. Övrig information Planeringen av kursen utgår från att: - kursen ges på halvfart vilket innebär att du ska räkna med sammanlagt 20 timmars arbetsinsats per vecka - du har tillgång till kurslitteraturen under hela kurstiden - du har tillgång till Internet och regelbundet läser vad som publiceras om kursen på kurshemsidan och i Mondo - din e-post och postadress är uppdaterad 9