Preliminär Studiehandledning för kursen. Diskursanalys i matematik- och. Discourse Analysis in Mathematics and Science Education

Transkript

1 Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Preliminär Studiehandledning för kursen Diskursanalys i matematik- och naturvetenskapsämnenas didaktik Discourse Analysis in Mathematics and Science Education Kurskod: UM8008 Vårterminen

2 2

3 Välkommen till kursen Diskursanalyskurs (7,5 hp) Kursen du nu påbörjar ges som fristående kurs och kan ingå i magister- och masterprogrammen i matematikämnets och naturvetenskapernas didaktik. Kursen ges av Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Denna studiehandledning innehåller allmänna upplysningar om kursens innehåll, uppläggning, examination och bedömning samt en del annan praktisk information. Information om kursen ges också på kurshemsidan som finns i Mondo. Kurshemsidan används också för diskussioner och informationsutbyte. Kursens administratör och lärare Kursadministratör Marcus Rostamkhani marcus.rostamkhani@mnd.su.se Kursansvarig lärare och examinator annica.andersson@mnd.su.se Kursens innehåll Kursen behandlar frågor och teorier som relaterar till diskurser och diskursanalys främst inom utbildnings- och skolkontexter. I kursen studeras olika diskursiva teorier och diskursanalys som metod och som används inom matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik i Sverige och internationellt. Kursen behandlar de klassiska teoretiska perspektiven. Kursen behandlar även olika typer av forskningsfrågor och olika sätt att söka svar på dessa frågor inom matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Kursens lärandemål Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna: - redogöra för olika teoretiska perspektiv på diskurser och diskursbegreppet, det inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området - kritiskt och självständigt identifiera forskningsfrågor ur ett diskursteoretiskt perspektiv, - genomföra en teoretiskt grundad diskursanalys inom matematikämnets eller naturvetenskapsämnenas didaktik Kursens uppläggning Kursen organiseras genom seminarier, redovisningar och arbete i studiegrupper samt individuellt arbete. Inför seminarierna läses texter som redovisas och diskuteras individuellt och/eller i studiegrupper. Fördelning i studiegrupper sker vid kursstart. Undervisningen består av seminarier och arbete i grupp. Deltagande i seminarier och därmed integrerad gruppundervisning är obligatoriskt. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i viss obligatorisk undervisning. 3

4 Preliminärt schema Tid Lokal Innehåll Vem v.4 Mån 20/1 Kursintroduktion Att läsa: Börjesson, M. & Palmblad, E. (2007). Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber. De första två kapitlen läses fördjupande och de övriga kap 3-9 översiktligt eller fördjupande efter eget intresse. Hacking, I. (1999). The social construction of what? (s 1-34). Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press. (34 s) v. 7 Tis 11/2 Att läsa: Gee, J.P. (2005). An introduction to discourse analysis: theory and method. New York: Routledge (117 s) v.10 Tis 4/3 Att läsa: Focault, M. (1993). Diskursens ordning. Stockholm ; Stehag : B. Östlings bokförlag. (50 s) v. 12 Tors 20/3 E476 Att läsa: Halliday, M.A (2005). Linguistic Studies of Text and Discourse. London: Continuum. Kap 1 och 2 läses fördjupande, övriga översiktligt) Morgan, C. (2006). What does social semiotics have to offer mathematics education research? Educational studies in mathematics, 61, v. 15 Tis 8/4 v. 18 Mån 28/4 v. 21 Tis 20/5 kl v. 23 Mån 2/6 Kl Att läsa: Fairclough, N. (1995). Critical discourse analysis: the critical study of language and social change. Edinburgh: The Longman Group. (160 s) Att läsa: Potter, J. & Wetherell, M. (1987). Discourse and social psychology: beyond attitudes and behaviour ( kap 1-8). London : Sage. Muntlig examination: Kritisk presentation av läst(a) artiklar 10 min, pp eller poster. Inlämning av skriftlig examination Litteratur Obligatorisk kurslitteratur Börjesson, M. & Palmblad, E. (2007). Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber. (200 s, varav 40 sidor läses fördjupande och övriga översiktligt) Halliday, M.A (2005). Linguistic Studies of Text and Discourse. London: Continuum. (160 s, varav 80 sidor läses fördjupande) 4

5 Fairclough, N. (1995). Critical discourse analysis: the critical study of language and social change. Edinburgh: The Longman Group. (160 s) Focault, M. (1993). Diskursens ordning. Stockholm ; Stehag : B. Östlings bokförlag. (50 s) Hacking, I. (1999). The social construction of what? (s 1-34). Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press. (34 s) Potter, J. & Wetherell, M. (1987). Discourse and social psychology: beyond attitudes and behaviour ( kap 1-8). London : Sage. (165 s) Gee, J.P. (2005). An introduction to discourse analysis: theory and method. New York : Routledge (117 s) Valbar kurslitteratur Dessutom väljs, beroende på forskningsinriktning, ytterligare litteratur av nedanstående motsvarande ca 200 sidor. Fokus på matematikens didaktik: Andersson, A., & Valero, P. (2013). Negotiating critical pedagogical discourses. Stories of contexts, mathematics and agency. In P. Ernest & B. Sriraman (Eds), Critical Mathematics Education: Theory and Praxis. USA: Information Age Publishing. Björklund Boistrup, L. (2010). Assessment discourses in mathematics classrooms: A multimodal social semiotic study. Doktorsavhandling. Stockholm: Department of Mathematics and Science Education, Stockholm University. Herbel- Eiselmann, B., Choppin, J. Wagner, D. & Pimm, D. (Eds). (2012). Equity in discourse for mathematics education. Dordrecht: Springer. Välj ett eller flera kapitel ur Part 2: Attention to discourse highlights equity concerns och/eller kapitel 13. Morgan, C. (2006). What does social semiotics have to offer mathematics education research? Educational studies in mathematics, 61, Palmer, A. (2010). Att bli matematisk: Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms universitet. Ryve, A. (2011). Discourse Research in Mathematics Education: A Critical Evaluation of 108 Journal Articles. Journal for research in mathematics education 42, (2 ), Fokus på naturvetenskapsämnenas didaktik: Appelbaum, P. & Clark, S. (2001). Science! Fun? A critical analysis of design/content/evaluation, Journal of Curriculum Studies, 33, (5), Archer, L., DeWitt, J., Osborne, J. F., Dillon, J., Willis, B., & Wong, B. (2010). Doing science versus being a scientist: Examining 10/11 year old schoolchildren's constructions of science through the lens of identity. Science Education, 94(4),

6 Carlone, H.B., Haun- Frank, J. & Kimmel, S.C., (2010). Tempered radicals: elementary teachers narratives of teaching science within and against prevailing meanings of schooling. Cultural Studies of Science Education (5) Ideland, M. & Malmberg, C. (2012). Body talk: students identity construction while discussing a socioscientific issue. Cultural Studies of Science Education 7, (2) pp McKenzie, M. (2012). Education for Y'all: global neoliberalism and the case for a politics of scale in sustainability education policy, Policy Futures in Education, 10(2), Silfver, E. (2007). Talking and taking positions: An encounter between action research and the gendered and racialised discourses of school science. Doktorsavhandling. Umeå Förlag: Umeå universitet. Zeidler, D.L. & Sadler, T.D. (2009). Scientific Literacy, PISA, and Socioscientific Discourse: Assessment for Progressive Aims of Science Education. Journal of research in science teaching 46, (8), pp Läsanvisningar och seminarieuppgifter Till varje gång läser vi litteratur som diskuteras kritiskt och reflektivt i bokcirkel-form, fördjupande i relation till egen avhandling/masteruppsats. Måndag 20/1: När du läser Börjesson, M. & Palmblad, E. önskar jag att du reflekterar över och antecknar dina tankar i relation till följande uppgifter, som sedan kommer att ligga till grund för seminariediskussionerna: 1. Kapitel 1-2 ger en allmän introduktion till diskursanalysfältet. De följande kapitlen ger sedan exempel på forskning där diskursanalys används teoretiskt och metodologiskt inom några vitt skilda men mycket intressanta studier. När du läser dessa kapitel översiktligt, reflektera över möjliga forskningsfrågor inom matematikens eller naturvetenskapernas didaktik som skulle kunna besvaras med motsvarande teoretiska ansats och metodologi. 2. Fundera över om ditt eget forskningsmaterial påminner om (kommer att ) data från några av de beskrivna studierna. Ser du möjligheter/begränsningar/utmaningar/kritiska aspekter i relation till ditt eget material? Får du idéer på hur du skulle kunna använda olika typer av diskursanalys i din studie? (inte för att du ska genomföra det utan för att reflektera över möjligheter, frågor som väcks, kritik som kan föras fram, reflexivitet ) När du läser Hacking, I. (1999). The social construction of what? (s 1-34) fundera på följande: 1. Tänk dig att du sitter och lyssnar på samtalen under lunch/fika-rasterna på din skola/universitetet. Vilka social konstruktioner av X hör du diskuteras? Vem, vilka är X, hur konstrueras dem i samtalen? Tisdag 11/2: När du läser J.P. Gee önskar jag att du reflekterar över och antecknar dina tankar i relation till följande uppgifter, som sedan kommer att ligga till grund för seminariediskussionerna: 6

7 1. Fundera över begreppen teori, metodologi, metod och analys då du läser Gee. Vad kan beskrivas som vad från hans perspektiv? Ge gärna exempel och sidhänvisningar. 2. Reflektera över de social konstruktioner av X som du uppmärksammade i relation till läsningen av Hacking (se ovan). Hur skulle de diskursiva modeller (enligt Gees terminologi) kunna beskrivas som gör just dessa konstruktioner möjliga? 3. I din egen studie, vilka diskurser och Diskurser kan tänkas påverka dina studieobjekts svar/språk/beteende/agens/resultat/? Tisdag 4/3: Diskursens ordning av Michel Foucault vilken stimulerande läsning! Jag tänker att vi plockar upp trådarna från de tidigare seminarierna och reflekterar över följande frågor: 1. J.P. Gee skriver om Diskurser och diskurser. Jämför dessa definitioner med hur Foucault använder begreppet diskurs. 2. Hackings beskrivning av social konstruktioner av X ; hur skulle Foucault uttrycka detta fenomen med diskursbegreppet? Eller omformulerat; hur uppkommer de diskurser som gör de sociala konstruktionerna av X möjliga? Konkretisera gärna med exempel från forskningslitteratur du läst eller egen erfarenhet. 3. Styrdokumenten, de politiska dokument som styr skolarbetet, är exempel på texter genomsyrade av aktuella samhällsdiskurser. Hur kan de diskurser beskrivas som möjliggör formuleringarna? Jfr t.ex. med fraser som no child left behind i en amerikansk kontext, där man kan fråga hur konstrueras barn, elever, lärare? Vad är normalt? Torsdag 20/3 Vid detta seminarium ska vi genomföra en hands-om diskursanalys och se hur valet av ord påverkar texter och texters budskap utanför universitetsvärlden! Som en grund läses Halliday (2005), Linguistic Studies of Text and Discourse. London: Continuum. Kap 1 och 2 läses fördjupande, (övriga översiktligt). Läs också Morgan, C. (2006). What does social semiotics have to offer mathematics education research? Educational studies in mathematics, 61, Tisdag 8/4 Till denna gång läses Fairclough, N. (1995 eller 2010). Critical discourse analysis: the critical study of language and social change. Edinburgh: The Longman Group. (160 s), en viktigt och nyttig bok i sammanhanget, speciellt för oss som arbetar inom olika nivåer av undervisnings-, utbildnings- och lärandeinstitutioner. 1. De nyckelord jag finner hos Fairclough är diskurser, ideologier, hegemonier, makt(power), sociala förändringar, språk, dialektisk, reproduktion och negotiations av sociala strukturer i diskurser samt micro- och macro-perspektiv. a) Vilka nyckelord saknas enligt ditt perspektiv? b) Reflektera över relationerna mellan de olika begreppen. Hur hänger de ihop, teoretiskt och metodologiskt? c) Reflektera över begreppen i relation till det du läst tidigare av Foucault, Hacking, Gee och ev. Halliday. Går de att kombinera? Används begreppen på olika sätt? Etc. 2. Fundera på ditt eget forskningsintresse och den empiri du har/kommer att ha tillgång till. Vilka frågor kan du ställa till materialet, som CDA kan stödja dig att besvara/diskutera? 7

8 3. Reflektera över kapitlet Critical language awareness and self-identity in education i relation till din egen undervisningspraktik. Måndag 28/4 Till denna gång läses Potter, J. & Wetherell, M. (1987). Discourse and social psychology: beyond attitudes and behaviour ( kap 1-8). London: Sage. (165 s) Till denna gång tanker jag att det kan vara smart att: 1. Du gör en översikt, t.ex. en tabell, över de olika författarna vi läst med deras resp. teoretiska och metodologiska perspektiv. Definiera även de begrepp som är aktuella för resp. författare. Målet med denna översikt är dubbelt dels ska vi ha ett underlag att arbeta med under nästa arbetspass; dels är det ett bra sätt att summera kursen och därmed ge en bra grundstomme inför den skriftliga examinationen. 2. Reflektera över om, och i så fall hur, Potter och Whetherells text kan stödja ansatsen och metodologin i ditt forskningsarbete. Om inte, varför? Examination och bedömning Muntlig examinationsuppgift Du presenterar en artikel ur den valbara litteraturen, ensam eller tillsammans med en annan deltagare, på ett kritiskt konstruktivt sätt. Presentationen ska omfatta ca 10 minuter pp och teknisk utrustning kan användas (interaktiv skrivtavla, PowerPoint, OH) eller poster. Tänk på att den korta tiden för presentationen kräver att du fokuserar på de frågor som examinationsuppgiften är avsedd att testa, se bedömningsmatrisen nedan. Den muntliga examinationsuppgiften bedöms med femgradig skala (F-C), för betygskriterier se nedan. Omtentamen av muntlig examination bestäms efter överenskommelse med kursansvarig lärare. Bedömningsmatris för muntlig examination: C Urskiljer och sätter forskningsproblem, teoretiska utgångspunkter och metod i relation till varandra i den text som presenteras. Använder relevanta begrepp i diskussionen av teoretiska utgångspunkter. Diskuterar på vilka sätt den presenterade texten representerar en/flera diskursiva perspektiv. Genomför en intresseväckande, variationsrik och problematiserande presentation som kritiskt granskar den lästa texten. D Uppnår till största del betygskriteriet C. E Urskiljer forskningsproblem, teoretiska utgångspunkter och metod i den text som presenteras. Använder relevanta begrepp i diskussionen av den presenterade textens teoretiska utgångspunkter, men brister avseende begreppens innebörd kan förekomma. Genomför en strukturerad och till någon del problematiserande presentation av den lästa avhandlingen. 8

9 Fx Urskiljer inte forskningsproblem, teoretiska utgångspunkter och metod. Använder begrepp som inte stämmer för den forskningstradition som diskuteras och/eller brister frekvent i begreppsanvändning. Skriftlig examinationsuppgift I en individuell skriftlig text, tänkt att kunna ingå som en del av din egen avhandling/magister/masteruppsats diskuterar du diskursanalys teoretiskt och/eller metodologiskt i relation till din forskning. Minst fyra av kursens obligatoriska böcker och två ur de valbara texterna ska refereras. Vid utformning av denna text gäller att vedertagna hänvisnings- och referenstekniker, APA, ska användas. Texten ska omfatta 4-5 A4-sidor (Times New Roman, storlek 12, 1,15 radavstånd) exklusive referenslista och försättsblad (med ditt namn, personnummer, uppgift om vilken kurs det gäller samt inlämningsdatum). Examinationsuppgiften skickas senast måndag 2/6 kl 1600 elektroniskt till annica.andersson@mnd.su.se Den skriftliga examinationsuppgiften bedöms med sjugradig skala (F-A), för betygskriterier se nedan. Omtentamenstillfälle bestäms i samråd med examinatorn. Bedömningsmatris för skriftlig examination: A Reflekterar över och presenterar på ett väl avvägt sätt diskursbegreppet och diskursanalys teoretiskt och/eller metodologiskt. Redogör på ett insiktsfullt sätt för olika teoretiska perspektiv samt diskuterar teoretiska och metodologiska skillnader mellan dessa. Redogör för huvudsakligt innehåll i några studier och diskuterar på vilka sätt dessa studier kan anses vara representativa för olika diskursteoretiska perspektiv. Problematiserar hur forskningsfrågor och val av teoretiska perspektiv är relaterade. Resonemangen är stringenta och väl underbyggda teoretiskt och metodologiskt med relevant litteratur. Referenshantering utan anmärkning. B Uppnår till största del betygskriteriet A. C Presenterar på ett väl avvägt sätt diskursbegreppet och diskursanalys teoretiskt och/eller metodologiskt. Redogör för olika diskursteoretiska perspektiv samt diskuterar teoretiska och metodologiska skillnader mellan dessa. Redogör för huvudsakligt innehåll i några studier och diskuterar på vilka sätt dessa studier kan anses vara representativa för olika diskursteoretiska perspektiv. Resonemangen är lätta att följa och underbyggda teoretiskt och metodologiskt med relevant litteratur. God referenshantering. D Uppnår till största del betygskriteriet C. E Presenterar diskursbegreppet och diskursanalys teoretiskt och/eller metodologiskt. Redogör för olika diskursteoretiska perspektiv och visar teoretiska och metodologiska skillnader mellan dessa. Redogör för huvudsakligt innehåll i några studier och visar på vilka sätt dessa studier kan anses vara representativa för olika diskursteoretiska perspektiv. Fx Resonemangen går att följa och är underbyggda med exempel från relevant litteratur. Referenshantering utan större brister. Presenterar diskursbegreppet och diskursanalys teoretiskt och/eller metodologiskt men väsentliga delar saknas eller har missuppfattats. Benämner olika diskursteoretiska och/eller metodologiska perspektiv men diskuterar inte skillnader mellan perspektiven. Redogör för studier men ger oklara eller felaktiga kopplingar till teoretiska perspektiv. 9

10 F Resonemangen är ibland svåra att följa och inte underbyggda. Brister i referenshantering. Stora brister i presentationen. Felaktiga eller mycket oklara resonemang. Bedömning För den muntliga respektive den skriftliga examinationsuppgiften används ovan redovisade bedömningsmatriser vilka utformats utifrån kursplanens förväntade studieresultat. Betygsättning sker enligt sjugradig betygsskala (se kursplanen). Vid sammanvägning av bedömningen av de två examinationsuppgifterna ges den skriftliga uppgiften störst vikt. Student som har underkänts av samma examinator två gånger har vid det tredje examinationstillfället rätt att begära en annan examinator (Högskoleförordningen 6 kap 22 ). Utvärdering Utvärdering sker formativt, löpande under kursens gång, och summativt i form av en digital utvärderingsenkät efter avslutad kurs. Övrig information Planeringen av kursen utgår från att: - kursen ges på kvartsfart vilket innebär att du ska räkna med sammanlagt 10 timmars arbetsinsats per vecka - du är närvarande, förberedd och aktiv vid seminarierna - du har tillgång till kurslitteraturen under hela kurstiden - du har tillgång till Internet och regelbundet läser vad som publiceras om kursen på kurshemsidan i Mondo - din e-post och postadress är uppdaterade 10