Matematikundervisning med digitala verktyg* Översikt över modulstrukturen

Transkript

1 Matematikundervisning med digitala verktyg* En modul i Matematiklyftet Översikt över modulstrukturen Moment A individuell förberedelse Moment B kollegialt arbete Moment C aktivitet Moment D gemensam uppföljning 1

2 Exempel 1 på enkel användning av digitala verktyg: Projicera bild/diagram och skriv/rita ovanpå Exempel 2 på enkel användning av digitala verktyg: Undersök med dynamisk representation 2

3 Exempel 3 på enkel (?) användning av digitala verktyg: Experimentera med förberedda kalkylblad Om urval av teorier Att välja ut teorier till lärarfortbildning kräver eftertanke. Det räcker inte att argumentera på vetenskaplig grund. Helt avgörande för att få igenom specifika teorier är att deras användbarhet blir bekräftad av LÄRARE Detta tar dock TID: Teorierna förhandlas, preliminära texter skrivs, preliminära aktiviteter utformas, testas och utvärderas. Teorierna omförhandlas, texterna förbättras, aktiviteterna utvecklas. 3

4 Självklara (?) teorier Ett avgörande kriterium för att inkludera en viss teori (eller forskning) var att den skulle kunna användas av lärarna i deras arbete med den specifika moduldelen. 1) Instrumentell genes (tilläts använda begreppet instrument) 2) Instrumentell orkestrering (fick kallas orkestrering) 3) Didaktiska situationer 4) Ersätta Förstärka Transformera 5) TPACK?(Teknologisk variant av PCK.) TPACK togs inte med eftersom kategorisering av lärares kunskaper inte bedömdes kunna göra direkt nytta i klassrummet. Reproduced by permission of the publisher, 2012 by tpack.org 4

5 Teori 1: Instrumentell genes Teorin om instrumentell genes är relevant både för lärare och elever. Den bygger på två grundläggande principer: Vi använder (instrumenterar) verktyg Vi påverkas (instrumentaliseras) när vi använder verktyg Vi använder och påverkas både i tanke och handling.verktyget blir ett instrument när det används för att uppnå specifika syften. verktyg -> instrument Teori 1: Instrumentell genes Instrumentering directed from the user to the tool Instrumentalisering directed from the tool to the user 5

6 Instrument? Model? Affordances? Motsvarande, uttryckt i annan terminologi: The learner needs to recognize amodel, embeddedin a tool, for a purpose (Richard Lesh, seminar 2010)!!! Teori 2: Instrumentell orkestrering Teorin om (instrumentell) orkestrering är relevant främst för lärare och särskilt relevant i förhållande till undervisning med digitala verktyg. Förbereda: -- didaktisk organisation (uppgifter, material, verktyg etc.) -- plan för genomförande (interaktion, t.ex. arbeta enskilt-par-alla) Genomföra: -- implementera planen med stöd av den didaktiska organisationen. 6

7 Teori 3: RAT Replace Amplify Transform Ersätta Förstärka - Transformera Kategorierna speglar kvalitativa skillnader mellan nya och befintliga sätt att undervisa. Ersätta: Gör samma saker som man brukar göra och på ungefär samma sätt, fast nu med digitala verktyg. Exempel: Skriva texter. Förstärka: Gör samma saker men på ett mer effektivt sätt. Exempel: Beräkning med miniräknare. (Vad vinner man och vad förlorar man?) Transformera: Gör nya saker som blir möjliga med stöd av digitala verktyg. Exempel: Rita figurer som kan flyttas och manipuleras. SAMR ersattes med RAT Popularized by Dr. Ruben Puentedura, the SAMR model supports and enables teachers to design, develop, and infuse digital learning experiences that utilize technology. (Ifrågasatt pga kommersialisering och avsaknad av vetenskaplig publikation.) Hughes, J., Thomas, R. & Scharber, C. (2006). Assessing Technology Integration: The RAT Replacement, Amplification, and Transformation Framework. Proceedings of Society for Information Technology & Teacher Education International Conference 2006(s ). Chesapeake, VA: AACE. S Substitute A Augment M Modify R Redefine R Replace (ersätta) A Amplify (förstärka) T Transform (transformera) Svarar på frågan: På vilket sätt förändrades undervisningen? 7

8 Teori 4: Didaktiska situationer Problematik: Användning av digitala verktyg tenderar att ske vid sidan av den ordinarie undervisningen och har ibland svag koppling till specifika lärandemål. En möjlig åtgärd: Strukturera undervisningen i tydliga faser så att den blir både elevdriven och målfokuserad. Referenser Brousseau, G. (1997). Theory of Didactical Situations in Mathematics.Kluwer Academic Publishers. Guin, D. & Trouche, L. (1999). The complex process of converting tools into mathematical instruments: The case of calculators. International Journal of Computers for Mathematical Learning, 3(3), Hughes, J., Thomas, R. & Scharber, C. (2006). Assessing Technology Integration: The RAT Replacement, Amplification, and Transformation -Framework. I C. Crawford, R. Carlsen, K. McFerrin, J. Price, R. Weber & D. Willis (Eds.),Proceedings of Society for Information Technology & Teacher Education International Conference 2006(s ). Chesapeake, VA: AACE. Koehler, M. J., & Mishra, P. (2009). What is technological pedagogical content knowledge? Contemporary Issues in Technology and Teacher Education, 9(1), Trouche, L. (2004). Managing the complexity of human/machine interactions in computerized learning environments: Guiding students command process through instrumental orchestrations. International Journal of Computers for Mathematical Learning, 9,