Planering av undervisning där ämnesinnehåll, didaktik och teknik integreras

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Planering av undervisning där ämnesinnehåll, didaktik och teknik integreras"

Transkript

1 Modul: Textarbete i digitala miljöer Del 3: Att integrera ämnesinnehåll, didaktik och teknik Planering av undervisning där ämnesinnehåll, didaktik och teknik integreras Martin Tallvid, Göteborgs Universitet I denna del kommer fokus att ligga på vikten av att integrera pedagogik, ämnesinnehåll och teknik i undervisning så att de tillsammans bidrar till elevers kunskapsutveckling. Att lärare har en pedagogisk utbildning och att de som regel är väl förtrogna med ämnesinnehållet i sin undervisning är ingen nyhet, och att lärare använder sig av teknik i undervisningen är heller inte nytt. Men med de digitala redskap som blir allt vanligare i klassrummen ges nya förutsättningar och villkoren för undervisningen förändras. Lärare behöver sätta sig in i om och i så fall när och hur de kan använda tekniken i undervisningen, samt vilka redskap som lämpar sig bäst för att bidra till elevernas lärande i just deras ämnen. Ramverket TPACK är en teoretisk modell som åskådliggör vad det är lärare behöver ta ställning till och som därmed kan bidra till en mer medveten användning av teknik i undervisningen. Syftet med denna del är att lärare med utgångspunkt i sitt ämne och med hänsyn till målet med undervisningen tar ställning till om, och i så fall vilken, teknik som ska användas. Om ämnesinnehållet till exempel är andragradsfunktioner i matematiken och läraren har en tanke om att eleverna ska upptäcka vad det är som gör att kurvorna i andragradsfunktionen förändras behöver läraren ta ställning till vilken teknik som eleverna ska använda sig av. Ska de rita funktionerna med papper och penna, lösa dem på grafritande miniräknare eller använda sig av en applikation på datorn avsedd för att illustrera grafer? I filmen som tillhör denna del utgår läraren från ett ämnesinnehåll som handlar om att analysera film i ämnet engelska. Läraren har ett dubbelt pedagogiskt syfte med uppgiften, där han vill att eleverna både ska lära sig att analysera en film och träna sitt uttal. Dessutom vill han att resultatet ska sparas för att han senare ska kunna gå tillbaka till det och använda det som underlag för bedömning. I stället för att göra som han gjort tidigare när han arbetat med filmanalys, dvs. låta eleverna skriva enskilda inlämningsuppgifter, låter han eleverna göra ett radioprogram, där filmen analyseras. Radioprogrammet görs i grupper och eleverna lyfter fram att detta bidragit till att de fått höra vad andra tycker. Diskussionen med andra om filmens innehåll, menar de, bidrar till att de fått en bredare och djupare förståelse för filmens budskap. Även om eleverna inte var ålagda att skriva ett manus till sitt radioprogram säger de att de lagt ner mycket tid på att formulera vad de ska säga och att de även övat uttal när de spelat in programmet och lyssnat på det. Att lyssna på varandras radioprogram var uppskattat av både lärare och elever och de framhåller också att detta undervisningsupplägg bidrog till att öka elevernas kreativitet. Arbetssättet med radioprogram som redovisningsform visar på behovet av att integrera tekniken redan på planeringsstadiet. Genom att göra tekniken till en integrerad del av undervisningen och dra nytta av digitaliseringens möjligheter kan nya färdigheter och perspektiv på hur man kan presentera ett material utvecklas. I denna del ges tillfälle att fundera över hur digital teknik i klassrummet 1 (7)

2 påverkar planering, genomförande och uppföljning av ett kunskapsområde där läraren, som tidigare främst arbetat med att använda sig av traditionella skrivverktyg, använder digitala verktyg för att genomföra, redovisa och bedöma elevernas arbete. IT i skolan Att använda verktyg för lärande är ingen ny företeelse. Skola och undervisning har i alla tider tagit hjälp av olika former av teknik och diskussioner om teknikens inneboende och förändrande kraft har en lång historia. Varje teknisk landvinning har medfört stora förväntningar på, eller farhågor för, hur den nya tekniken ska förändra skolan (Karlsohn, 2009; Cuban, 1986). I Sverige har det under de senaste fyrtio åren gjorts stora ansträngningar för att digitalisera skolan. Storskaliga, statliga satsningar, som Compisdatorer, Fyrtornsprojekt och ITiS-satsningar har avlöst varandra (Chaib, Chaib & Ludvigsson, 2004; Riis m.fl., 2000), men trots dessa satsningar är fortbildningsbehovet fortfarande stort (Tallvid, 2015). Skolverkets senaste rapport om IT-användning och IT-kompetens i skolan (Skolverket, 2016) visar att, trots att tillgången till och användningen av teknik i alla skolformer stadigt ökar, uttrycker lärarna ett fortsatt stort behov av kompetensutveckling och behovet ser ut ungefär som för fyra år sedan. De områden, där behovet är störst omfattar bland annat IT som pedagogiskt verktyg, förebyggande av kränkningar på nätet samt hantering av ljud och bild. I mitten av 00-talet inleddes i flera kommuner i Sverige satsningar på 1:1, det vill säga en laptop eller surfplatta till varje elev. Från ett stort teknikfokus under de sista decennierna på 1900-talet har det, med den ökande frekvensen av 1:1-satsningar, kunnat skönjas ett ökat fokus på de pedagogiska frågorna kring digitaliseringen av skolan. År 2016 finns det pågående 1:1-satsningar i alla svenska kommuner, men tillgången är fortfarande ojämnt fördelad, och mycket kvarstår innan alla lärare har likvärdiga förutsättningar för att arbeta i en digitaliserad skola. TPACK - ett sätt att förstå en lärarroll i förändring Exemplet från filmen visar att digitaliseringen av skolan utmanar och påverkar lärarnas och elevernas arbete. Ett klassrum fyllt av teknik påverkar vad som görs och hur det kan utföras. Eftersom läraren är en central aktör i klassrummet knyts möjligheterna att påverka verksamheten till lärarens kunskap och kompetens. Men en lärares kompetens kan inte förstås som en fråga om enbart pedagogiska kunskaper eller om att enbart vara en ämnesexpert. Läraren har också den unika kompetens som ligger i att kunna kombinera ämneskunskaper med pedagogisk skicklighet. Shulman (1986) kallade denna särskilda lärarkompetens för PCK - Pedagogical Content Knowledge. Content Knowledge (CK) är en beskrivning av vad, det vill säga en lärares specifika ämneskunskaper. Shulman betonar ämnesinnehållets centrala betydelse eftersom en god ämneskunskap är en förutsättning för utvecklingen av lärares PCK (Halim & Meereah, 2002). Med Pedagogical Knowledge (PK) avses hur, det vill säga lärares kunskaper om metodik och pedagogik. Lärare ska vara medvetna om att elever har olika utvecklingsnivåer, behärska olika undervisningsmetoder, och vara kapabla att anpassa undervisningsmaterialet efter målgruppen. 2 (7)

3 Det är när läraren kan kombinera vad och hur som den särskilda och svårdefinierade kompetens som det innebär att vara lärare (PCK) kan uppnås. Men i en digitaliserad skola blir det tydligt att hur har fått ytterligare dimensioner, och det finns flera försök att beskriva den speciella kompetens som krävs av dagens lärare. Ett uppmärksammat och på senare år vida spritt sätt att förstå denna kompetens är att använda sig av det teoretiska ramverk som brukar benämnas TPACK. TPACK är en akronym för technological, pedagogical and content knowledge och är ett försök att beskriva det intrikata samspelet mellan de olika kunskapsdomäner som ingår i en lärares uppdrag. TPACK introducerades för knappt tio år sedan och har sedan dess rönt stort intresse bland både forskare och praktiker och har framför allt använts för att förstå och värdera lärares kunskap om och användning av digital teknik (Koehler, Shin & Mishra, 2012). Det Mishra & Kohler tillfört Shulmans teorier är idén om teknisk kompetens som en nödvändig del i lärarkompetensen. Men det räcker inte med att läraren har tekniska kunskaper. Det som är avgörande är hur den tekniska kompetensen kan integreras med de övriga kunskapsdomänerna. I figuren nedan finns de olika kunskapsdomänerna separerade i tre cirklar: ämnesinnehåll, pedagogik samt teknik. Figur 1. TPACK. Källa: TPACK fokuserar alltså på hur teknik integreras i undervisning. Detta görs i modellen framförallt genom att betona interaktionen mellan människa, teknik, pedagogik och inne- 3 (7)

4 håll, snarare än att bara ta hänsyn till lärarens tekniska kompetens. TPACK är ett ramverk i ständig förändring och utveckling och var ursprungligen tänkt att fungera som stöd för lärare i lärarutbildningen för att kunna diskutera strategier för hur lärarstudenterna bäst förbereds för teknikanvändning i undervisningen. Men ramverket används nu av både lärare och forskare i olika sammanhang. Framförallt har TPACK använts i fortbildningssammanhang för aktiva lärare: dels i syfte att mäta lärares TPACK för att planera fortbildningsinsatser, dels på en metanivå för att få lärare att diskutera och förstå sin egen teknikanvändning. Technological Knowledge (TK) beskriver det förhållningssätt till teknik som krävs av dagens lärare. Mishra & Koehler har en mycket vid definition av vad som betraktas som TK. De använder sig av en definition, där teknik beskrivs som verktyg skapade genom mänsklig kunskap och hur dessa kan kombineras för att producera önskvärda produkter, lösa problem och tillfredsställa behov (Koehler & Mishra, 2008). Denna definition implicerar två betydelser; dels beskriver det ett enskilt verktyg, dels en betydelse som omfattar definitionen av alla verktyg och tekniker sammantaget. Koehler & Mishra föredrar alltså att inte utesluta någon typ av teknik i sin definition. Deras syn på TK omfattar således allt ifrån papper och penna till den senaste digitala tekniken, och eftersom teknikutvecklingen är så snabb menar de att det är svårt att peka ut några specifika tekniska kompetenser. De anser att det mer handlar om att det behövs en villighet till förändring och en öppen attityd till teknik. I TPACK används kunskap om teknik som en enskild kunskapsdomän. I vardagligt tal kan begreppet teknik betraktas ur tre perspektiv. Det första perspektivet är att se på tekniken rent materiellt, det andra perspektivet omfattar vad användarna gör med tekniken och det tredje är att tekniken är beroende de sociala sammanhang i vilka tekniken används (Livingstone, 2004). Teknik förstås då som den process i vilken människan använder och modifierar naturen för att tillfredsställa sina behov och önskemål. Historiskt sett har människan alltid använt teknik för att kunna anpassa sig, för att kontrollera och för att förbättra sina livsbetingelser. I den meningen har lite hänt sedan människans tidiga försök att bemästra eld och tillverka vapen för jakt, jämfört med dagens användning av ny teknik. Teknikutveckling är fortfarande i första hand en fråga om att förbättra betingelserna för ett drägligt liv. Tekniken används för att utföra sådant som inte skulle vara möjligt annars, eller åtminstone för att göra det bättre, snabbare, billigare och/eller med mindre fysisk ansträngning. Dessa perspektiv implicerar att det inte existerar någon neutral teknik i skolan är det till exempel tydligt att det finns kommersiella intressen i samband med digitaliseringen och att det skapas ett beroendeförhållande till de som producerar och tillhandahåller tekniken. Teknik och teknikanvändning är tätt sammankopplade med våra verksamheter och är ofta nyckelbegrepp när lärande diskuteras både i och utanför skolan. Teknikanvändning i skolan måste därför förstås i ljuset av både dess fördelar och möjligheter och dess nackdelar och begränsningar. Tekniken påverkar lärande och undervisning, och det är i samspelet med användarna som tekniken formas och därmed påverkar vad som sker i klassrummen (Orlikowski, 2000). Tekniken ger lärare och elever möjligheter att välja på vilket sätt de vill använda sig av den (eller att avstå från att använda den), vilket medför att den får olika betydelse och effekt beroende på om eller på vilket sätt den används. 4 (7)

5 Den vardaglige användaren av digital teknik är sällan väl insatt i hur till exempel en laptop eller mobiltelefon fungerar. Användaren förutsätter att tekniken ska fungera och funderar sällan över att datorns konstruktion innehåller en mängd interaktionserbjudanden knutna till den sociala praktiken. När lärare använder tekniken översätts, anpassas och förändras tekniken på ett sätt som passar dem och deras undervisning. Ett exempel är den flora av olika lärplattformar (LMS) som används i skolan. När de började användas var programvarorna tagna direkt från näringslivets administrativa system och uppfyllde sällan lärarnas krav på funktionalitet. Men successivt har funktionaliteten förändrats och anpassats efter skolans behov. Naturligtvis är tekniken bara anpassningsbar till en viss grad, men även den mest avancerade teknik måste förstås och användas av människor. För att förstå teknikanvändning måste alltså relationen mellan teknik och användare tydliggöras. Tekniken är inte enbart en produkt av mänskligt agerande och inte heller enbart en färdig produkt. Technological Content Knowledge (TCK) beskriver sambandet mellan den tekniska och innehållsmässiga kompetensen och har djupa historiska rötter. Tekniska förändringar har haft stort inflytande på hur vi uppfattar vår omvärld, och vi använder ofta metaforer med tekniskt ursprung, till exempel synen på hjärnan som en dator eller hjärtat som en pump, vilket gett oss nya perspektiv på hur vi kan förstå komplicerade samband. Tekniken har även stor inverkan på undervisningsämnets karaktär. Matematik, med grafritande miniräknare och språk, med direktöversättning och automatisk korrigering av alfabetisk text är ett par exempel på undervisningsområden som förändrats till sin karaktär på grund av tekniken. För en lärare är det en avgörande kompetens att kunna förstå hur teknik och ämnesinnehåll påverkar varandra. Technological Pedagogical Knowledge (TPK) omfattar den kompetens som krävs för att förstå hur undervisningen förändras av att olika typer av teknik införs. Tekniken påverkar aktiviteten i klassrummet på olika nivåer och i lärarens kompetens ligger det att förstå och använda sig av teknikens olika möjligheter och se dess begränsningar. Detta innebär att lärarna i ett digitaliserat klassrum behöver utveckla tillräckliga teknisk-pedagogiska kunskaper för att fullt ut kunna utnyttja teknikens erbjudanden. Tekniken ger specifika möjligheter i undervisningen genom att både erbjuda möjligheter till kommunikation, att söka information och genom att vara ett effektivt redskap för att bearbeta och presentera information. TPK är det som Mishra & Koehler lagt till när de utvecklat Shulmans beskrivning av vad som krävs för att vara en kompetent lärare. TPK omfattar alltså ett brett spektrum av kunskaper, förmågor och förhållningssätt som gör det möjligt för en lärare att använda tekniken på ett sätt som gör att den integreras med det pedagogiska syftet med undervisningen. Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) är syntesen av de ovan nämnda delmängderna och är ett sätt att beskriva den specifika kompetens som det innebär att vara lärare i en teknikfylld miljö. TPACK innebär att lärarna i sin dagliga aktivitet bör kunna integrera de olika kunskapsdomänerna. Visserligen beskrivs cirklarna som lika stora i figuren ovan, men i praktiken är det situationen som avgör vilken kompetens som dominerar. Det är framför allt i de olika skärningspunkterna mellan cirklarna som de nya kompetenserna beskrivs. TPACK är alltså en kompetens som är flexibel och anpassas efter situation och 5 (7)

6 omgivning vilket symboliseras av den streckade cirkeln i figuren. Det betyder att innehållet i de olika kunskapsdomänerna ser olika ut för olika elevgrupper och för olika ämnen. Till exempel har eleverna i filmen en viss vana vid att göra radioprogram, eftersom de gjort det i en tidigare kurs. Detta påverkar sannolikt hur de utför uppgiften och att läraren inte behöver vara så tekniskt kunnig, eftersom eleverna klarar av detta utan någon större stöttning från läraren. Radioprogrammet och dess kvalitet påverkas också av den utrustning som eleverna har tillgång till och i filmen uttrycker de att den har vissa brister som gör att ljudet ofta blir dåligt. Det gäller att förstå samspelet mellan tekniken och de pedagogiska metoder som är bäst lämpade för den specifika undervisningssituationen. Att ha TPACK-kompetens innebär även att lärare förstår hur teknik kan användas för att underlätta elevernas begreppsbildning, samt att de har kunskap om hur tekniken kan användas för att stärka beprövade metoder och även utveckla nya sätt att undervisa. Det är alltså varken eftersträvansvärt eller i praktiken möjligt att åtskilja kunskapsdomänerna i TPACK. TPACK är inte unikt i sättet att beskriva och förklara lärares integration av teknik i undervisningen. Andra liknande ramverk har skapats tidigare och även om de innehåller vissa skillnader, så bygger de i huvudsak på Shulmans idéer och de har en gemensam övertygelse om att digitaliseringen ställer nya krav på hur de tre huvudkomponenterna; teknik, pedagogik och ämnesinnehåll kan kombineras. Dessa försök att, på andra sätt än TPACK, beskriva den speciella kompetens som krävs av en lärare i en digitaliserad omgivning visar att det finns ett stort behov av teorier som kan beskriva denna kompetens. Att arbeta med TPACK i undervisningen Vi kan inte längre ifrågasätta om vi ska använda oss av de digitala verktyg som finns i klassrummet - utan vad det handlar om är att fundera på vilka sätt och i vilka sammanhang de kan användas för att främja lärandet. TPACK är inte en modell som beskriver exakt hur lärare ska planera och genomföra en lektion eller ett arbetsområde, men kan användas som en utgångspunkt för kollegiala samtal om användningen av digital teknik i undervisningen. Filmen visar ett exempel på hur en ganska traditionell uppgift, som att skriva en recension av en film, görs om till en uppgift som integrerar teknik, pedagogik och ämnesinnehåll, och som verkar väcka elevernas nyfikenhet och motivation. Genom att de använder den teknik som finns tillgänglig, skapar de också något som klasskamraterna tycker är intressant att ta del av. Läraren eller eleverna är överens om att det inte hade varit samma intresse för att lyssna när recensioner läses upp som det var när elevgrupper redovisade sina radioprogram. I uppgiften kunde eleverna också dra nytta av de erfarenheter de hade för att skapa ett radioprogram som tilltalade deras klasskamrater. Eleverna berättar i filmen att uppgiften gjorde att de arbetade med att skriva manus på ett sätt som läraren egentligen inte hade förväntat sig. En uppgift som egentligen inte förutsatte skrivande bidrog på så sätt till skrivande och sannolikt även till läsande när eleverna sökte efter fakta om filmen. Utifrån TPACK som modell, eller tankeredskap, blir uppgiften att fundera över er egen teknikanvändning i undervisningssammanhang. När och hur kan tekniken användas och 6 (7)

7 bidra till elevernas lärande och hur kan den bli en integrerad del av undervisningen, där det pedagogiska syftet med undervisningen stöds av tekniken? Referenser: Chaib, C., Chaib, M., & Ludvigsson, A. (2004). Leva med ITIS: Nationell utvärdering av IT i skolan. Jönköping: Högsk. för lärarutbildning & kommunukation (HLK) / Encell.. Cuban, L. (1986). Teachers and machines: The classroom use of technology since New York: Teachers College Press. Halim, L. & Meerah, S. M. (2002) Science trainee teachers pedagogical content knowledge and its influence on physics teaching. Research in Science & Technology Education, 20(2), Karlsohn, T. (2009). Teknik retorik kritik. Om IT-bubblan och datoriseringen av den svenska skolan. Uppsala: Carlssons. Koehler, M. J., & Mishra, P. (2008). Introducing TPCK. Handbook of technological pedagogical content knowledge (TPCK) for educators, New York: Routledge for the American Association of Colleges for Teacher Education Koehler, M., Shin, T., & Mishra, P. (2011).How do we measure TPACK? I Let me count the ways. Educational technology, teacher knowledge, and classroom impact: A research handbook on frameworks and approaches: 16-31, red. Ronau, R. Hershey: IGI Global. Livingstone, S. (2004). Media Literacy and the Challenge of New Information and Communication Technologies. The Communication Review 7(1): Shulman, L. S. (1986). Those who understand: Knowledge growth in teaching. Educational Researcher Vol. 15, No. 2, pp Sverige. Skolverket (2000). IT i skolan mellan vision och praktik: en forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket Sverige. Skolverket (2013). It-användning och it-kompetens i skolan. Stockholm: Skolverket. Hämtad från Tallvid, M. (2015). 1:1 i klassrummet: analyser av en pedagogisk praktik i förändring. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, Göteborg. 7 (7)

Digitala möjligheter i huslig ekonomi

Digitala möjligheter i huslig ekonomi Logga in på datorerna: Användarnamn: pcuser Lösenord: pcuser149 Wifi Åbo Akademi Guest : Lösenord: aag225@abo.fi Digitala möjligheter i huslig ekonomi Kurshållare: Kasper Hiltunen Innehåll Introduktion

Läs mer

Lärarens kompetenser. -utifrån ramverket TPACK. Handledare: Roger Johansson, Pernilla Nilsson Kommundag

Lärarens kompetenser. -utifrån ramverket TPACK. Handledare: Roger Johansson, Pernilla Nilsson Kommundag Lärarens kompetenser -utifrån ramverket TPACK Handledare: Roger Johansson, Pernilla Nilsson Kommundag 2016-04-11 Forskare Digitala verktyg i undervisningen Vem är jag? Vad gör jag? 1-7 Ma NO lärare Karin

Läs mer

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL Didaktik - vad är det? Anja Thorsten, IBL Skapa relationer Undervisa Instruera Leda grupper Vara en förebild Trösta Uppmuntra Förklara Vad behöver en lärare kunna? Administrera Bedöma Planera Sitt ämne

Läs mer

Leda och lära i tekniktäta klassrum

Leda och lära i tekniktäta klassrum Leda och lära i tekniktäta klassrum I den här modulen får du inblick i hur samhällets digitalisering påverkar skolan och undervisningen. Modulen tar också upp hur du kan använda digitala verktyg för att

Läs mer

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor

Läs mer

LUMA Jan-Eric Gustafsson. Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik Göteborgs universitet

LUMA Jan-Eric Gustafsson. Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik Göteborgs universitet Effekter av matematiklärare och deras undervisning på elevernas kunskapsutveckling. En genomgång av forskning om olika ansatser att mäta och bedöma lärares förmåga att åstadkomma goda elevresultat LUMA

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare?

Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare? Naturvetenskap - gymnasieskolan Modul: Modeller och representationer Del 8: Representationskompetens Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur Konrad Schönborn, Linköpings universitet

Läs mer

Datorer som en del av matematikundervisningen

Datorer som en del av matematikundervisningen Datorer som en del av matematikundervisningen Lärares inställning till datorn i matematikundervisningen i årskurserna 1 3 Computers as a part of mathematics teaching Teachers' attitudes towards computer

Läs mer

Matematikundervisning med digitala verktyg* Översikt över modulstrukturen

Matematikundervisning med digitala verktyg* Översikt över modulstrukturen Matematikundervisning med digitala verktyg* En modul i Matematiklyftet Översikt över modulstrukturen Moment A individuell förberedelse Moment B kollegialt arbete Moment C aktivitet Moment D gemensam uppföljning

Läs mer

Lärares användning av digitala verktyg i svenskundervisningen

Lärares användning av digitala verktyg i svenskundervisningen Lärares användning av digitala verktyg i svenskundervisningen En kvalitativ studie om sex lärares svenskundervisning och hur den har förändrats genom användningen av digitala verktyg i årskurserna 1-3

Läs mer

Jörgen From, Umeå universitet

Jörgen From, Umeå universitet Jörgen From, Umeå universitet FJÄRRUNDERVISNING = PEDAGOGISK UTVECKLING! Jörgen From Pedagogiska institutionen I KORTA DRAG Fjärrundervisning: Innebär pedagogisk utveckling Innebär skolutveckling Är en

Läs mer

Språk-, läs- och skrivutveckling

Språk-, läs- och skrivutveckling RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet

Läs mer

Undervisning på vetenskaplig grund

Undervisning på vetenskaplig grund Undervisning på vetenskaplig grund Vad är det? LENA ADAMSON Undervisningen i skolan ska vara kopplad till vad forskningen säger. Det gäller både vad skolan undervisar om och hur skolan undervisar. När

Läs mer

Examensarbete del 2 för Grundlärarexamen Inriktning 4-6

Examensarbete del 2 för Grundlärarexamen Inriktning 4-6 Examensarbete del 2 för Grundlärarexamen Inriktning 4-6 Avancerad nivå Snapchat på lektionstid En studie kring lärares kunskaper att undervisa om ansvarsfullt användande av sociala medier Författare: Therese

Läs mer

Digitala resurser i yrkesämnet exemplet körsimulator i naturbruksutbildning Ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom:

Digitala resurser i yrkesämnet exemplet körsimulator i naturbruksutbildning Ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom: Digitala resurser i yrkesämnet exemplet körsimulator i naturbruksutbildning Ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom: Susanne Gustavsson, Högskolan i Skövde/Göteborgs Universitet Jörgen Holmén, projektledare

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Samhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den

Samhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den Saman Abdoka Elevens bakgrund en resurs De senaste tjugo åren har inneburit stora förändringar för såväl samhälle som skolmatematik. Ur en lång erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klassrum ger

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Frågan är Hur (hvordan) utvecklar man bäst kvalitet i matematikundervisning

Läs mer

DESIGN AV UNDERVISNING

DESIGN AV UNDERVISNING 1 DESIGN AV UNDERVISNING av Björn Andersson En gren av den ämnesdidaktiska forskningen gäller design av naturvetenskaplig undervisning. På ett systematiskt sätt skapas undervisning, ofta av lärare och

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LGTK10 Teknik 1 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Technology 1 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-12-20 och

Läs mer

Strategier för att utveckla elevernas framställningar

Strategier för att utveckla elevernas framställningar Modul: Förmåga att granska information, kommunicera och ta ställning, årskurs 4-6 Del 5: Muntliga och skriftliga framställningar Strategier för att utveckla elevernas framställningar Margareta Ekborg,

Läs mer

Digitalisering i skolan

Digitalisering i skolan Digitalisering i skolan 1 Frågeblanketten läses maskinellt. Vi ber dig därför att: Använda bläckpenna Markera dina svar med kryss, så här: Om du svarat fel täck hela rutan med det felaktiga krysset, så

Läs mer

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research Michal Drechsler Karlstad University michal.drechsler@kau.se SMEER Science Mathematics Engineering Education Research PCK PCK is involved in knowing what knowledge is relevant, Re-constructing the knowledge

Läs mer

Dokumentera och utveckla

Dokumentera och utveckla Matematik Förskoleklass Modul: Förskoleklassens matematik Del 12: Dokumentera och utveckla Dokumentera och utveckla Ola Helenius, NCM, Maria L. Johansson, Luleå tekniska universitet, Troels Lange, Malmö

Läs mer

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl

Läs mer

IKT I UNDERVISNINGEN -

IKT I UNDERVISNINGEN - INSTITUTIONEN FÖR TILLÄMPAD IT IKT I UNDERVISNINGEN - får lärarstudenter den beredskap som krävs? ICT in education - do pre-service teachers get the demanded readiness? Yildiz Bahar Uppsats/Examensarbete:

Läs mer

Kursplanen i ämnet engelska

Kursplanen i ämnet engelska DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet engelska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. I det här diskussionsunderlaget finns det dels information om Lärportalens

Läs mer

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Svenska 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet svenska syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera sig och kommunicera

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål www.hassleholm.se Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål 2016-2018 Barn- och utbildningsnämndens vision Varje år välkomnar vi fler än 500 nya barn och elever till vår verksamhet.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Spansklärares värderingar, dilemman och förslag 1 Språk och ämnesspråk 2 1 Vad ingår i en kommunikativ språkundervisning? Grammatisk kompetens Sociolingvistisk

Läs mer

TIG085, IKT och specialpedagogik som stöd för lärande, 15 högskolepoäng

TIG085, IKT och specialpedagogik som stöd för lärande, 15 högskolepoäng IT universitetets fakultetsnämnd TIG085, IKT och specialpedagogik som stöd för lärande, 15 högskolepoäng Grundnivå ICT and Special Needs Education as Support for Learning, 15 ECTS credits 1. Fastställande

Läs mer

IT-användning och IT-kompetens i skolan

IT-användning och IT-kompetens i skolan IT-användning och IT-kompetens i skolan Förslag till nationell strategi för skolans digitalisering för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan Den digitala våren 2 februari: Nationellt

Läs mer

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning LHS Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning Poäng: 4,5 hp VFU inom ramen för 30hp Kurs: Matematik för grundlärare åk F-3 Kursplan: MA3005 VFU-period:

Läs mer

Till handledaren. Anna Wernberg, Malmö Högskola

Till handledaren. Anna Wernberg, Malmö Högskola Förskoleklassen Till handledaren Anna Wernberg, Malmö Högskola Denna guide är skriven för dig som är handledare i Matematiklyftets modul för förskoleklassen. Modulen har som syfte att lärare i förskoleklassen

Läs mer

Riktlinjer för digitalisering

Riktlinjer för digitalisering Det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompentens hos barn och elever föra att främja kunskapsutvecklingen och

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Digitala resurser i undervisningen

Digitala resurser i undervisningen Digitala resurser i undervisningen EN FALLSTUDIE I DIGITAL NO-DIDAKTIK Handledare: Susanne Pelger Ann-Marie Pendrill Syfte Att öka kunskapen om hur lärare kan arbeta med digitalt stöd på ett didaktiskt

Läs mer

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet Borlänge grund- och gymnasieskola Innehåll Vad är studiehandledning? 3 Studiehandledning ur ett interkulturellt perspektiv 3 Studiehandledning möjliggör

Läs mer

75% seminarium 26 februari 2018, LUX-huset LIC-FORSKARSKOLAN COMMUNICATE SCIENCE IN SCHOOL, CSIS

75% seminarium 26 februari 2018, LUX-huset LIC-FORSKARSKOLAN COMMUNICATE SCIENCE IN SCHOOL, CSIS 75% seminarium 26 februari 2018, LUX-huset LIC-FORSKARSKOLAN COMMUNICATE SCIENCE IN SCHOOL, CSIS Varmt välkommen till 75%-seminarium för sex av våra licentiander i forskarskolan Communicate science in

Läs mer

Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer

Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer Michael Tengberg Karlstads universitet Syftet med passet att bidra med ett teoretiskt grundat verktyg för observation,

Läs mer

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

Skolverkets arbete med skolans digitalisering Skolverkets arbete med skolans digitalisering Uppdraget enligt Regleringsbrev 2018 främja digitaliseringen inom skolväsendet underlätta för skolor och huvudmän att ta tillvara digitaliseringens möjligheter

Läs mer

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns grundskolor Oktober 2018 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara

Läs mer

Flerspråkighet en möjlighet!

Flerspråkighet en möjlighet! Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande

Läs mer

Riktlinjer för. VFU verksamhetsförlagd utbildning. LHS, Akademin för lärande, humaniora och samhälle

Riktlinjer för. VFU verksamhetsförlagd utbildning. LHS, Akademin för lärande, humaniora och samhälle LHS, Akademin för lärande, humaniora och samhälle Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning Poäng: 7,5 hp VFU inom ramen för 37,5 hp Kurs: Matematik för grundlärare åk 4-6 Kursplan: MA3006 VT2017

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun Bilaga 1 Verksam hetsrapport 2015-02-18 Dnr 400-2014:2725 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun 1 (8) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter

Läs mer

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola Barnet/eleven, språket och pedagogiken KAPITEL 1 1. Pratar vi om språkstörning på vår förskola/skola? Hur förstår vi det begreppet/den diagnosen?

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål

Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål 1 (5) 2016-02-26 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Utbildningsdepartementet Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Att arbeta med öppna uppgifter

Att arbeta med öppna uppgifter Modul: Samband och förändring Del 1: Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna

Läs mer

Lära digitalt. #lärdig. En föreläsningsserie med forskande kollegor

Lära digitalt. #lärdig. En föreläsningsserie med forskande kollegor Center för Skolutveckling i samarbete med #lärdig Lära digitalt En föreläsningsserie med forskande kollegor Fem forskande kollegor presenterar sina avhandlingar med fokus på hur vi designar vår undervisning

Läs mer

Varför behöver vi förstå programmering? Se video

Varför behöver vi förstå programmering? Se video Se video Varför behöver vi förstå programmering? Lektionen är en introduktion till ett arbete med programmering. Genom filmen i lektionen får eleverna konkreta exempel på varför kunskaper i programmering

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Dokumentera och utveckla

Dokumentera och utveckla Modul: Förskoleklassens matematik Del 12: Dokumentera och utveckla Dokumentera och utveckla Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå

Läs mer

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Algebra Del 1 Upprepade mönster Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Det är välkänt att barn långt innan de börjat skolan utforskar och skapar mönster på olika sätt och med olika material. Ofta skapas

Läs mer

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN DIGITAL UTVECKLINGSPLAN 2018-2022 1. INLEDNING Digital utvecklingsplan ersätter IT-policy för förskola och grundskola i Ystads kommun 2010. Ystads kommun prioriterar digitaliseringen av utbildningsverksamheten.

Läs mer

Digital kompetens. Kvalitetsdag Nacka 9 februari Jan Hylén, Mats Östling EDUCATIONANALYTICS.SE

Digital kompetens. Kvalitetsdag Nacka 9 februari Jan Hylén, Mats Östling EDUCATIONANALYTICS.SE Digital kompetens Kvalitetsdag Nacka 9 februari 2018 Jan Hylén, Mats Östling Källa: Future of Jobs Report, World Economic Forum 2016 Andra kompetenser efterfrågas Andra kompetenser efterfrågas Skolans

Läs mer

Varför undervisar ni matematiklärare på lågstadiet om klockan? Det var

Varför undervisar ni matematiklärare på lågstadiet om klockan? Det var Christel Svedin & Christina Svensson Möjligheter med analog klocka i geometriundervisning På Dammfriskolan i Malmö ledde lärares ifrågasättande av slentrianmässigt förekommande material och innehåll i

Läs mer

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN 2 (7) Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 IT... 4 Sammanfattning... 7 LULEÅ KOMMUN 3 (7) Bakgrund Elever ska ha tillgång till

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LTK010 Teknik som skolämne, del 1, 15 högskolepoäng Technology as a school subject, part 1, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-03-20

Läs mer

Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT)

Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) KURSPLAN LIT120, LIT220 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) KOMMENTARDEL till Inriktningen Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) 1.

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Ämnesdidaktiska utmaningar inom matematik, naturvetenskap och teknik

Ämnesdidaktiska utmaningar inom matematik, naturvetenskap och teknik Kapitel 1 Ämnesdidaktiska utmaningar inom matematik, naturvetenskap och teknik Mikael Björling If philosophy begins in wonder, pedagogy typically begins in frustration. Lee Shulman (1992) Lärarkunskapen

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?

Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning? Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning? Singapore tillhör sedan länge toppnationerna i internationella undersökningar som Pisa och TIMSS. Deras framgångar har gjort att många andra

Läs mer

USU1SK - Skolan i samhället, ett och två språk - Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), 22,5 hp

USU1SK - Skolan i samhället, ett och två språk - Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), 22,5 hp 1 (5) USU1SK - Skolan i samhället, ett och två språk - Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), 22,5 hp Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan i programmet Kompletterande pedagogisk utbildning

Läs mer

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders

Läs mer

Det är ju bara som att göra som vanligt, men i digital form

Det är ju bara som att göra som vanligt, men i digital form AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI Avdelningen för utbildningsvetenskap Det är ju bara som att göra som vanligt, men i digital form IKT i det naturvetenskapliga klassrummet en studie av lärares yrkesförmågor

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

DIGITALA KOMPETENSER OCH PROGRAMMERING

DIGITALA KOMPETENSER OCH PROGRAMMERING Pilotutvärdering 7 juli 2017 DIGITALA KOMPETENSER OCH PROGRAMMERING En utvärdering av samverkan mellan Uddevallas grundskolor och Innovatum Science Center När och var? Läsåret 16/17 har Uddevalla kommun

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Problemlösning Del 5: Bedömning i problemlösning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström (2012) Originalartikel från modul, Taluppfattning och tals användning, åk 1-3 Termen bedömning,

Läs mer

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en Kerstin Larsson Subtraktion Vad är egentligen subtraktion? Vad behöver en lärare veta om subtraktion och subtraktionsundervisning? Om elevers förståelse av subtraktion och om elevers vanliga missuppfattningar?

Läs mer

Planerade moduler för höstterminen 2015

Planerade moduler för höstterminen 2015 Planerade moduler för höstterminen 2015 Samtal om text Modulen används i Läslyftets utprövningsomgång. Exemplen i modulen är främst hämtade från undervisning i svenska och svenska som andraspråk men avsikten

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 www.mentimeter.com 1.Skapa en fråga. 2.Låt klassen få rösta. Tag fram mobiltelefonen (det

Läs mer

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste

Läs mer

Learning study elevers lärande i fokus

Learning study elevers lärande i fokus Learning study elevers lärande i fokus McKinsey & Co. How the world s best-performing school systems come out on top. Högpresterande länder tar in kompetensutvecklingen till klassrummet och gör den till

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Språket människans främsta verktyg

Språket människans främsta verktyg Språket människans främsta verktyg Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun. Vad ska denna plan bidra till? All verksamhet inom BoU 2016 har en policy

Läs mer

Lärares användning av digitala verktyg i matematikundervisningen

Lärares användning av digitala verktyg i matematikundervisningen ÖREBRO UNIVERSITET Grundlärarprogrammet 4-6 Matematik MA6404, avancerad nivå, 15p VT 2016 Lärares användning av digitala verktyg i matematikundervisningen - en enkätstudie om lärarnas inställning till

Läs mer

Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning

Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning Malin Lavett Lagerström Licentiand NV-didaktik på Stockholms universitet NV/teknik-lärare

Läs mer

Skolans perspektiv. på audiologin. Audiologiskt perspektiv. på skolan. 22 november 2018 Audiologisk dag, Lund

Skolans perspektiv. på audiologin. Audiologiskt perspektiv. på skolan. 22 november 2018 Audiologisk dag, Lund Audiologiskt perspektiv Skolans perspektiv på skolan på audiologin 22 november 2018 Audiologisk dag, Lund leg.logoped och specialpedagog Elever med hörselnedsättning Grundskola vanlig kommunal/privat skola

Läs mer