Till handledaren. Anna Wernberg, Malmö Högskola

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till handledaren. Anna Wernberg, Malmö Högskola"

Transkript

1 Förskoleklassen Till handledaren Anna Wernberg, Malmö Högskola Denna guide är skriven för dig som är handledare i Matematiklyftets modul för förskoleklassen. Modulen har som syfte att lärare i förskoleklassen ska få stöd att utveckla sin förmåga att inom förskoleklassens verksamhet möjliggöra för alla elever att utveckla kunskaper i matematik. En central fråga i fortbildningen och i modulen är: Vad betyder matematik för elever i förskoleklassen och hur bidrar läraren till att eleverna utvecklar sina kunskaper på ett sätt som passar in i förskoleklassens vardag? Hela modulen tar sin utgångspunkt i matematiska aktiviteter. Målet med fortbildningen är att lärare som arbetar med förskoleklassen ska få en fördjupad förståelse för vad matematiska aktiviteter kan vara. Genom en djupare förståelse kan lärarna på ett medvetet sätt planera, iscensätta och följa upp verksamheten och därmed utveckla elevernas förmåga att aktivt delta i matematiska aktiviteter. Modulen är uppdelad i tolv delar med rubrikerna: 1. Matematiska aktiviteter 2. Leka 3. Förklara 4. Dokumentera och fördjupa 5. Strukturera rummet 6. Lokalisera 7. Designa 8. Dokumentera och följ upp 9. Kvantifiera 10. Mäta 11. Räkna 12. Dokumentera och utveckla Ordningen på delarna är noga genomtänkt med en progression genom momentexterna i såväl dokumentation som didaktik. Det är viktigt att delarna görs i denna ordning för att innehållet i fortbildningen ska ge största möjliga förutsättningar för lärarna att utveckla undervisningen. 1 (9)

2 Modulens struktur Det kollegiala lärandet är en bärande princip för fortbildningen. Lärarnas gemensamma diskussioner och reflektioner i gruppen spelar alltså stor roll. Lika centralt är att lärarna gemensamt planerar och sedan genomför aktiviteter i olika situationer i sin elevgrupp. Lärarnas erfarenheter från genomförandet ska sedan diskuteras i hela gruppen i relation till några utvalda texter och filmer. Som stöd för diskussioner, planeringar och reflektioner finns frågor och förslag på aktiviteter. Modulens delar Modulen är indelad i 12 delar och dessa är grupperade i tre block med fyra delar i varje. Varje block om fyra delar har både en matematisk inriktning och ett didaktiskt fokus. Den matematiska inriktningen kan ses i titlarna på delarna. Didaktiskt fokus i del 1-4 ligger på vad eleverna gör. Del 5-8 fokuserar på lärares agerande och del 9-12 fokuserar på verksamheten. Vad elever gör Lärares agerande Verksamheten Figur 1. Eftersom dessa fokus inte kan separeras kommer dock alla tre att finnas med under hela modulen. Det finns alltså flera trådar i modulen. Du som handledare bör därför på förhand ha läst texterna i den del lärarna ska arbeta med så att du har en helhetsbild av innehållet. Det är tänkt att fyra delar genomförs på en termin och att lärargruppen träffas 1,5 2 timmar varannan vecka. Vill man genomföra modulen snabbare kan man i stället göra sex delar på en termin och då behöver man även träffas oftare. 2 (9)

3 Momenten i delarna Varje del i är i sin tur uppdelad i fyra moment, A, B, C och D. Figur 2. Moment A Moment A består av individuellt arbete och innebär att lärarna läser en text och tittar på filmsekvenser. Låt oss ta del 2 som ett konkret exempel. Delen behandlar den matematiska aktiviteten Leka 1. Här ska lärarna läsa texten Leka med avsikt att få syn på den matematiska aktiviteten och hur elever i leken är involverad i att modellera, abstrahera och tänka hypotetiskt, formalisera och ritualisera regler i lek och spel, förutsäga, gissa, uppskatta och förmoda. Lärarna ska i detta moment även se på tre filmer. Två av dem, Handtryck förskolebarn och Handtryck förskoleklassbarn, ligger som underlag för reflektion kring likheter och skillnader med avseende på vilka reglerna är och hur de diskuteras. Filmerna ligger även som underlag för reflektion kring elevernas och lärarnas agerande i samband med det. Under hela moment A är det viktigt att lärarna på något sett dokumenterar sina observationer, funderingar och reflektioner. Denna dokumentation används vid den kollegiala aktiviteten i moment B, där texten och filmerna som man arbetat med individuellt ska diskuteras. 1 Modulens teoretiska perspektiv bygger på sex kulturhistoriskt grundade aktiviteter (Bishop, 1988a; Bishop, 1988b) som på olika sätt anknyter till hur matematik skapas och används. Läs mer på sid (9)

4 Moment B Som underlag för de kollegiala diskussionerna i moment B finns frågor som anknyter till texten och filmerna. Här har du som handledare en viktig roll att utmana lärargruppen till en fördjupad diskussion. Ungefär hälften av den avsatta tiden i moment B ska lärarna sedan gemensamt planera en uppgift eller en situation 2 som ska genomföras i barngruppen. Exempel på uppgifter eller situationer som finns i momenttexten är: Kortspel av något slag Delta i en spontant uppkommen lek med frågor och kommentarer. Fundera igenom vilken aspekt av leken som är mest framträdande i det som observeras. Spela ett nytt spel eller lek en lek som är ny för eleverna och fundera över hur eleverna resonerar när det gäller att förstå reglerna. Moment C I moment C genomför lärarna den planerade situationen i sin elevgrupp samt dokumenterar denna. Moment D Moment D är en gemensam uppföljning av den planerade situationen. Den diskuteras både i förhållande till texten och filmerna i moment A och till diskussioner som förts i moment B. Som hjälp i diskussionen finns frågor, till exempel: Vilka aspekter av lek, som matematisk aktivitet, har ni dokumenterat? Vad gjorde ni för att få fram eller utveckla leken som en matematisk aktivitet? Vid de kollegiala träffarna i B- och D-momenten är det viktigt att du som handledare ser till att alla kommer till tals. Dessa moment bygger på att lärarna diskuterar olika erfarenheter. Ett sätt att låta alla komma till tals är att be olika personer att börja vid de olika träffarna. Verktyg för reflektion och planering Som beskrivet ovan är modulen uppdelad i tre block med fyra delar i varje block. Fjärde delen i varje block, det vill säga del 4, 8 och 12 har ett djupare fokus på dokumentationens roll utifrån tre aspekter: se eleven, interagera respektive använda dokumentation som verktyg. 2 Begreppet situationer används för att beskriva händelser i skolan. Läs mer på sid (9)

5 Läraren i förskoleklassen utgår från läroplanens första och andra del vid uppföljning avverksamheten. Det innebär att verksamheten bör dokumenteras och att denna dokumentation har två samverkade syften: att följa upp varje elev samt att följa upp hur verksamheten tillgodoser elevens behov. Se eleven del 4 Dokumentationen som beskrivs i del 4 tar sin utgångspunkt i hur dokumentation inte endast är ett verktyg för att betrakta verksamhet och dess utveckling, utan också hur den kan användas i själva verksamheten. Dokumentation kan vara ett verktyg för att fånga något som händer, för att vid ett senare tillfälle utmana eleverna vidare. Den är alltså ett verktyg för att symbolisera något som kan vara subtilt och undflyende, men med hjälp av dokumentationen är det möjligt att gå tillbaka till situationen och lyfta fram vissa specifika aspekter och diskutera dessa. Eftersom de fyra första delarna fokuserar på eleven är det även elevens egen dokumentation och hur denna kan användas i verksamheten som är i fokus. Det handlar om att uppfatta, använda och utmana elevernas egna tankar. Om man ska ta vara på det som eleverna gör, måste man intressera sig för och träna upp förmågan att se och lyssna till eleverna. Det är en didaktisk kunskap som man kan behöva öva på. Interagera del 8 I del 8 är dokumentations fokus hur elevers deltagande i matematiska aktiviteter kan dokumenteras, analyseras och följas upp. När lärare i förskoleklassen skapar möjlighet för eleverna att delta i matematiska aktiviteter skapas också möjligheter för eleverna att utvecklas och lära. För att kunna analysera och följa upp denna utveckling behövs dokumentationen. Det är dock viktigt att komma ihåg att dokumentation, analys och uppföljning i förskoleklassen handlar om att förbättra och utveckla situationerna som undervisningen i förskoleklassen erbjuder så att eleven har möjlighet att få sina teorier-i-handling 3 utmanade. För att detta ska vara möjligt krävs en medvetenhet om vilka situationer som utmanar elevers teorier-i-handling. Lärarna tittar i den här delen djupare på planering och genomförande ur två aspekter som kan användas kreativt och lekfullt. Det ena aspekten behandlar relationen mellan planerade och spontana 3 Begreppet teorier-i-handling kommer från forskningen och beskriver hur barn lär sig genom att deras uppfattning om omvärlden utmanas i en undersökande lek. Läs mer på sid (9)

6 situationer. Den andra aspekten är artefakters 4 roll kopplat till vad eleverna gör med artefakter. Dessa två aspekter bör du som handledare lyfta i diskussionerna i moment B och D. Dokumentation som verktyg del 12 Fokus för dokumentationen i del 12 ligger såväl i en tillbakablick på modulens samtliga delar som i en framåtblick mot hur man kan använda fortbildningen och sin egen kunskap för att fortsätta utveckla sin professionalitet och förskoleklassens verksamhet. Texten i del 12 återkopplar till de viktigaste perspektiven och kopplar sedan detta till lärarens egna fortsatta utveckling. Del 9-12 knyter an till verksamheten som helhet och arbetet med miljön, föräldrar och andra resurser. Modulens teoretiska perspektiv En viktig del av fortbildningen är samarbetet mellan lärare i förskoleklassen och det praktiska arbetet med den egna elevgruppen. Det ligger i linje med flera både praktiskt och teoretisk grundade fortbildningsmodeller. För att få nya insikter om eller förändra undervisningen räcker det inte att enbart läsa om någon teori eller metod som läraren själv sedan förväntas implementera i sin klass. Relationen mellan teori och handling är djupare och när alternativa idéer testas med eleverna är chansen större att dessa idéer påverkar lärarens förhållningssätt, kunskap och undervisning (Clarke & Hollingsworth, 2002; Grossman & McDonald, 2008). Modulens teoretiska perspektiv bygger på sex kulturhistoriskt grundade aktiviteter (Bishop, 1988a; Bishop, 1988b) som på olika sätt knyter an till hur matematik skapas och används. Utifrån dessa aktiviteter kan man på ett tydligare sätt beskriva hur de olika matematiska målen kan förverkligas i förskoleklassen. Detta perspektiv på matematik är även en av inspirationskällorna bakom de mål som rör matematik i läroplanen för förskolan och finns återgivna i Förskola i utveckling (Utbildningsdepartementet, 2010). Alan Bishop urskilde sex matematiska aktiviteter: leka, förklara, designa, lokalisera, mäta och räkna. Genom hela modulen försöker vi klassificera vilken matematisk aktivitet som barnen i synnerhet var involverade i. Denna klassificering ska inte ses som ett facit utan fungera som exempel på hur man kan förstå situationen som elever är involverade i. Oftast kan flera matematiska aktiviteter vara synliga i samma situation. Genom hela modulen används begreppet aktiviteter när vi hänvisar till de matematiska aktiviteterna. Begreppet situationer används för att beskriva händelser i skolan. När vi skri- 4 En artefakt är ett föremål som för det mesta har formats av människan i motsats till ett naturföremål. Läs mer på sid (9)

7 ver situationer kan det alltså både handla om något som redan har skett eller om något som lärarna förväntas planera och genomföra senare. Du som handledare bör uppmärksamma ditt eget sätt att hantera dessa båda begrepp, så att de går i linje med modulens användning. Video som redskap I så gott som samtliga delar i modulen ingår det förutom text även filmer som belyser delens didaktiska innehåll. Syftet med filmerna är att stödja lärarna vid reflektion över sin praktik, men även visa på alternativa situationer som är matematiska. Filmerna kan inte ses för sig själva utan det är film och text tillsammans som ger ett mervärde. Dessa filmer ska inte ses som perfekta exempel på hur något ska göras utan snarare som en möjlighet att starta ett samtal, inbjuda till reflektion och som ett komplement till texterna. Filmerna från förskoleklassen är också naturalistiska i betydelsen att de inte är tillrättalagda för filmningen utan illustrerar en oregisserad situation i förskoleklassen. Filmernas roll är att utveckla förståelsen av det matematiska innehållet och se verksamheten på ett nytt sätt. Med filmernas hjälp görs lärarna medvetna om situationer som tidigare inte setts som matematiska. Det handlar även om att lärarna ska få syn på elevens förståelse av det matematiska innehållet och deras olika sätt att uttrycka det på, såväl verbalt som med gester (Helenius, m.fl., 2014). Speciella begrepp att uppmärksamma Förskolekklassen är en kombination av förskolans och grundskolans arbetssätt och pedagogik. (Skolverket, 2014) Lek och skapande lyfts fram som väsentliga delar i det aktiva lärandet och det betonas att elevens lust och nyfikenhet ska tas tillvara i verksamheten. Utgångspunkten ska vara att lärande sker ständigt och inte bara i arrangerade inlärningssituationer. Teorier-i-handling Teorier-i-handling (theories-in-action) är ett begrepp som används för att beskriva elevers lärande i förskoleklassen. Begreppet introduceras i del 3 och används sedan i resterande delar av modulen. Kamiloff-Smith och Inhelder (1975) observerade att barns handlingar styrs av föreställningar om hur världen fungerar. Dessa teorier var ofta implicita. Barnen kunde inte beskriva dem i ord, så det var forskarna som genom observationer av barnens handlingar kunde tolka vilka teorier det skulle kunna vara. Utifrån dessa idéer, föreslog Bonawitz, van Schijndel, Friel, och Schulz (2012) att barn var benägna att engagera sig i mer undersökande lek när deras teorier bröts av motbevis. Om något hände som inte stämde överens med vad barnen, baserat på sina teorier-i-handling förväntade sig, så var barnen mer benägna att fortsätta att prova nya handlingar eller idéer. Forskarnas slutsats var att när barnen blev utmanade fortsatte de att utveckla sina teorier. Barn lär sig om världen genom denna typ av experimenterande och förändrande av sina teorier-i-handling. Artefakter I del 5 presenteras begreppet artefakter. En artefakt är ett föremål som för det mesta har formats av människan i motsats till ett naturföremål. Ett enkelt exempel är en penna, men det kan också handla om avancerade symboliska artefakter som till exempel det talade språ- 7 (9)

8 ket eller det matematiska symbolspråket. Det kan kanske verka långsökt att se språk som ett föremål, men när man tänker efter är det ju något som vi människor har utvecklat för att det skall hjälpa oss med vissa saker. Det är alltså ett slags verktyg. I förskoleklassen använder sig elever av många olika slags artefakter, till exempel klossar. Olika artefakter kan ha olika slags inverkan på barns lärande och det är inte alltid den inverkan man hade tänkt sig. Wartofsky (1979) beskriver hur artefakter påverkar lärande på olika sätt: 1. Som direkta redskap där de används i ett speciellt sammanhang. När en artefakt används på det här sättet kallas den primär. 2. Som modell eller mönster där artefakten används för att beskriva hur vi skall göra något. När artefakter används på detta sätt kallas de sekundära. 3. Som redskap eller hjälpmedel för tanken, där artefakten hjälper oss att se på vår omvärld på något speciellt sätt. När en artefakt används på det här sättet kallas den tertiär. Det är alltså inte själva föremålet som avgör om det är en primär, sekundär eller tertiär artefakt utan hur och till vad vi använder det. Användande av primära artefakter tillsammans med sekundära artefakter kan resultera i utmaningar för elevers teorier-i-handling. Texten i Del 5 beskriver detta mer utförligt. Avslutande ord Tänk på att din roll som handledare för denna modul handlar om att du är påläst på delen ni ska arbeta med. Du ska fungera som diskussionsledare, bjuda in till diskussion och utmana gruppen med frågeställningar för att nå ett djup i diskussionerna. Lycka till! 8 (9)

9 Referenser Bishop, A. J. (1988a). Mathematical enculturation: A cultural perspective on mathematics education. Dordrecht: Kluwer. Bishop, A. J. (1988b). Mathematics education in its cultural context. Educational Studies in Mathematics, 19, Tillgänglig från: Bonawitz, E. B., van Schijndel, T. J. P., Friel, D., & Schultz, L. (2012). Children balance theories and evidence in exploration, explanation, and learning. Cognitive psychology, 64(4), doi: /j.cogpsych Clarke, D., & Hollingsworth, H. (2002). Elaborating a model of teacher professional growth. Teaching and Teacher Education, 18, Grossman, P., & McDonald, M. (2008). Back to the future: Directions for research in teaching and teacher education. American Educational Research Journal, 45(1), Helenius, O., Johansson, M. L., Lange, T., Meaney, T., Riesbeck, R., & Wernberg, A. (2014). Preschool teachers perceptions of the role of videos in professional development. Proceedings of NORMA. Karmiloff-Smith, A., & Inhelder, B. (1975). "If you want to get ahead, get a theory". Cognition, 3(3), Skolverket (2014). Förskoleklassen uppdrag, innehåll och kvalitet. Stockholm Utbildningsdepartementet (2010). Förskola i utveckling - bakgrund till ändringar i förskolans läroplan. Stockholm: Regeringskansliet. Wartofsky, M. W. (1979). Models: Representations and the scientific understanding. Dordrecht: D. Reidel. 9 (9)

Dokumentera och utveckla

Dokumentera och utveckla Modul: Förskoleklassens matematik Del 12: Dokumentera och utveckla Dokumentera och utveckla Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå

Läs mer

Dokumentera och följa upp

Dokumentera och följa upp Modul: Förskoleklass Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska

Läs mer

Dokumentera och följa upp

Dokumentera och följa upp Modul: Förskola Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska universitet,

Läs mer

Vi hoppas att ni kommer att tycka att arbetet med modulen är roligt och lärorikt.

Vi hoppas att ni kommer att tycka att arbetet med modulen är roligt och lärorikt. Förskolans matematik Detta fortbildningsmaterial är framtaget för dig som arbetar i förskolan. Materialet är en del av en fortbildningsmodul inom Matematiklyftet. Modulen som helhet sträcker sig över tre

Läs mer

Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet.

Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet. ns matematik Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet. Detta fortbildningsmaterial är framtaget för dig som arbetar i förskolan. Materialet är en del av en fortbildningsmodul

Läs mer

Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet.

Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet. s matematik Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet. Detta fortbildningsmaterial är framtaget för dig som arbetar i förskolan. Materialet är en del av en fortbildningsmodul

Läs mer

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling

Läs mer

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik Matematiklyftet i förskoleklassen Lärportalen för matematik Matematiklyftet i förskole klassen är en del av en unik satsning på fortbildning i mate matikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklass.

Läs mer

Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun

Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun Sammanställt av Mattepiloterna Reviderad 2017-02-16 Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns

Läs mer

Utvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015

Utvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015 Utvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015 Normer och värden (Utdrag ur Likabehandlingsplanen) Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika

Läs mer

Matematiklärarfortbildningens forskningsgrund och teori. Ola Helenius LUMA 2015 Göteborg

Matematiklärarfortbildningens forskningsgrund och teori. Ola Helenius LUMA 2015 Göteborg Matematiklärarfortbildningens forskningsgrund och teori Ola Helenius LUMA 2015 Göteborg Effektiv fortbildning? Förändring (förbättring?) av: Lärares attityder, föreställningar, kunskaper Lärares beteende

Läs mer

Välkomna! Matematik finns överallt. Matematikbiennetten 2013 Malmö. Christina Svensson FoU Malmö-utbildning christina.svensson@malmo.

Välkomna! Matematik finns överallt. Matematikbiennetten 2013 Malmö. Christina Svensson FoU Malmö-utbildning christina.svensson@malmo. Matematik finns överallt Välkomna! Matematikbiennetten 2013 Malmö Christina Svensson FoU Malmö-utbildning christina.svensson@malmo.se Elisabeth Pettersson FoU Malmö utbildning elisabeth.pettersson@malmo.se

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Matematiska aktiviteter

Matematiska aktiviteter Modul: Förskoleklass Del 12: Matematiska aktiviteter Matematiska aktiviteter Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska universitet,

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB Förskoleplan för Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB augusti 2016 1 Inledning Hösten 2011 startar vi med att använda förskoleplanen, och gruppen för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag 2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se

Läs mer

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån 2015-2016

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån 2015-2016 Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Matildelunds förskola, avdelning Vargavrån läsåret 2015/2016 Enhet Matildelunds förskola, Vargavrån

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Barns dokumentationer Anna Kärre, förskollärare, arbetar med barn i åldrarna 1-5-år

Läs mer

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns förskolor. Matematikutvecklingsprogrammet ska ses som

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16

Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16 Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16 Sammanfattning av lärares synpunkter 1. På vilket sätt är lärarguiden ett stöd för undervisningen om tal och räkning? Det finns en tydlig

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Arbetsplan 2015/2016 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost Arbetsplan 2015/2016 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost Förskolechef Susanne Carlsson Innehållsförteckning 1. Inledning 2.. Läroplansmål Normer och värden 3. Läroplansmål Utveckling och lärande 4. Läroplansmål

Läs mer

Verksamhetsplan för Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor 2014-2015. Nuläge:

Verksamhetsplan för Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor 2014-2015. Nuläge: Verksamhetsplan för 2014-2015 Nuläge: Vårt uppdrag är att uppfylla de mål som åligger förskoleverksamheten utifrån LPFÖ 98(10) samt Barn och utbildningsnämndens mål. Enheten består av. Vi erbjuder förskoleverksamhet

Läs mer

Arbetsplan för Saffranets förskola

Arbetsplan för Saffranets förskola Arbetsplan för Saffranets förskola 2016-2017 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från LpFö98, samt kriterierna i Barnens Bästa Förskola Normer och värden

Läs mer

Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?

Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning? Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning? Singapore tillhör sedan länge toppnationerna i internationella undersökningar som Pisa och TIMSS. Deras framgångar har gjort att många andra

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Regeringsbeslut I:6 2008-09-25 U2008/6144/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan (1 bilaga)

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Att arbeta med öppna uppgifter

Att arbeta med öppna uppgifter Modul: Samband och förändring Del 1: Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010

Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010 Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010 1 Verksamhetsplan för särskolan Tornhagsskolan i Linköping Verksamhetsåret 2009/2010 Samverkan personal/elever/föräldrar: Särskolan har sedan två

Läs mer

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor Arbetsplan för Blästad förskolor 2015-2016 Värdegrund och uppdrag Jämställdhet, trygghet och lek - grunden i all pedagogisk verksamhet Vi arbetar med jämställdhet och för att alla barn i vår förskola skall

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015

Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015 Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015 Förskolan Bränningevägens verksamhet utgår från uppdraget i Läroplanen där kartläggning, uppföljning, utvärdering och utveckling ingår i kvalitetsuppföljningen.

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola Verksamhetsplan för förskolan Strömstierna förskola 2016-2017 2017 Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna

Läs mer

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98) Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och

Läs mer

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet). Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap BORTA MED VINDEN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Att arbeta med naturvetenskap i förskolan... 4 Kopplingar till

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER L920MA Verksamhetsförlagd utbildning 2 för lärare åk 7-9 i matematik, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9, 7.5 higher

Läs mer

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Dagens program 10.00-10.15 Inledning 10.15-11.15 Vägar in i skriftspråket Carina Fast 11.15-12.00 Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Skolverket 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.45 Läslyftet i förskolan

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Att arbeta med öppna uppgifter

Att arbeta med öppna uppgifter Modul: Samband och förändring Del: 1 Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna

Läs mer

Arbetsplan 2016/2017 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Arbetsplan 2016/2017 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost Arbetsplan 2016/2017 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost Förskolechef Susanne Carlsson Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål Normer och värden 3. Läroplansmål Utveckling och lärande 4. Läroplansmål

Läs mer

Lärarguiden Tänka, resonera och räkna i förskoleklass

Lärarguiden Tänka, resonera och räkna i förskoleklass Görel Sterner Tänka, resonera och räkna Tänka, resonera och räkna i förskoleklass Här beskriver artikelförfattaren ett utvecklingsarbete som har resulterat i en guide för lärare som undervisar matematik

Läs mer

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second

Läs mer

Utvecklingsområden Österängs förskola 2015/2016

Utvecklingsområden Österängs förskola 2015/2016 Utvecklingsområden Österängs förskola 2015/2016 Normer och värden Bakgrund/Syfte/Nulägesanalys I Helhetsanalysen 2014/2015 kom vi fram till att vi behöver arbeta med ett nytt mål under Normer och värden

Läs mer

Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet

Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet Matematiklyftet Ökad måluppfyllelse Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet Fortbildning i matematikdidaktik för alla matematiklärare Stöd för arbetet med matematik i förskolan och förskoleklassen

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Planera och organisera för Matematiklyftet

Planera och organisera för Matematiklyftet Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning

Läs mer

Utbildningsförvaltningen Blästad enskilda kommunala förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Utbildningsförvaltningen Blästad enskilda kommunala förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor Arbetsplan för Blästad förskolor 2014-2015 Värdegrund och uppdrag Jämställdhet, trygghet och lek - grunden i all pedagogisk verksamhet Vi arbetar med jämställdhet och för att alla barn i vår förskola skall

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Arkens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation.. sidan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013-2014 Tyresö kommun Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Pusslet Bondevägen 1 135 42 Tyresö 08-5782 74 11 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng

PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng 1 / 6 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Schooldevelopment through action research, 7,5 higher education credits Grundnivå/First

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR MJÖLBY KOMMUNS FÖRSKOLOR läsåret 2010-2011. Normlösa förskola Mantorp

ARBETSPLAN FÖR MJÖLBY KOMMUNS FÖRSKOLOR läsåret 2010-2011. Normlösa förskola Mantorp ARBETSPLAN FÖR MJÖLBY KOMMUNS FÖRSKOLOR läsåret 2010-2011 Normlösa förskola Mantorp Våra visioner och Värderingar hos oss i Mjölby kommuns förskolor. Vi ska utgöra det goda föredömet bland Sveriges kommuners

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar

Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar 1 Huvudfråga Arbetar förskolan för att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

GLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR

GLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR GLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR Totalt 25 avdelningar Ca 100 medarbetare med olika utbildningar 445 barn Beläget i villaområdet Glömsta, vista, vistaberg Nya förskolor EN GEMENSAM

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014 Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

Matematiska undersökningar med kalkylprogram

Matematiska undersökningar med kalkylprogram Matematik Grundskola årskurs 7-9 Modul: Matematikundervisning med digitala verktyg Del 7: Matematiska undersökningar med kalkylprogram Matematiska undersökningar med kalkylprogram Håkan Sollervall, Malmö

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Arbetsplan 15/16 Förskolorna Villekulla och Knagglabacke

Arbetsplan 15/16 Förskolorna Villekulla och Knagglabacke 150830 Arbetsplan 15/16 Förskolorna Villekulla och Knagglabacke Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Vår tolkning av förskolans värdegrund och uppdrag 3 sid 3. Utveckling och lärande 4-5 4. Förskola

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken Systematiskt Kvalitetsarbete Tufvan, Duvan och Fisken Styrdokumenten I skollagens fjärde kapitel 3 står det att förskolan skall bedriva systematiskt kvalitetsarbete vilket innebär att kontinuerligt planera,

Läs mer

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

Matematikutveckling i förskoleklassen

Matematikutveckling i förskoleklassen Glittmark, Magnusson, Olsson & Terner Matematikutveckling i förskoleklassen Som en konsekvens av att elever som får intensivundervisning i åk 9 visar stora brister i taluppfattning satsar Varbergs kommun

Läs mer