Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet."

Transkript

1 ns matematik Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet. Detta fortbildningsmaterial är framtaget för dig som arbetar i förskolan. Materialet är en del av en fortbildningsmodul inom Matematiklyftet. Modulen som helhet sträcker sig över tre terminer. Fortbildningen bygger på att ni som förskollärare arbetar kollegialt och diskuterar texter, filmer och erfarenheter samt planerar och följer upp aktiviteter som genomförs med barnen på förskolan. Modulen tar sin utgångspunkt i matematiska aktiviteter, det vill säga något som man gör som kan sägas vara matematiskt. Huvudsyftet med fortbildningen är att ni som arbetar på förskolan ska få en fördjupad förståelse för vad matematiska aktiviteter kan vara så att ni på ett medvetet sätt kan planera, iscensätta och följa upp verksamhet i förskolan som utvecklar barnens förmåga att aktivt delta i matematiska aktiviteter. Modulen är uppdelad i tolv delar med rubrikerna 1. Matematiska aktiviteter 2. Leka 3. Förklara 4. Dokumentera och fördjupa 5. Strukturera rummet 6. Lokalisera 7. Designa 8. Dokumentera och följ upp 9. Kvantifiera 10.Mäta 11. Räkna 12.Dokumentera och utveckla Delarna är grupperade i tre grupper med fyra i varje, en grupp för varje termin. Varje grupp om fyra delar har både en matematisk inriktning och ett pedagogiskt fokus. Den matematiska inriktningen kan ses i titlarna på delarna. Pedagogiskt fokus i de första fyra delarna, 1-4, ligger på barn. De följande fyra delarna, 5-8, fokuserar förskollärares agerande, och de fyra sista delarna, 9-12, fokuserar verksamheten. Eftersom dessa fokus inte kan separeras kommer dock alla tre att finnas med under hela modulen. Det är tänkt att ni ska kunna genomföra fyra delar per termin. Exakt hur det hela ska planeras är något som ni kommer överens om med er förskolechef. Vi hoppas att ni kommer att tycka att arbetet med modulen är roligt och lärorikt. Ansvariga för modulen Malmö högskola, i samarbete med Luleå tekniska universitet och Nationellt centrum för matematikutbildning. Revision: 2 Datum:

2 Del 5. Strukturera rummet I den femte delen av denna modul, kommer du att ta del av hur de matematiska aktiviteterna lokalisera och designa kan vara möjliga sätt att uppfatta och begreppsliggöra den rumsliga omgivningen. Exemplen används för att problematisera undervisning via lek i förskolan genom att överväga olika idéer om lekfullhet och hur vi kan reagera på barns oväntade svar (för oss vuxna!). Du kommer att se två filmer i denna del. Den första filmen handlar om några barn i förskolan som bygger ett ansikte av lego. Den andra filmen har till syfte att starta en diskussion med dina kollegor kring hur ni som förskollärare kan bemöta oväntade svar från barn. Du kommer även att få ta del av olika aktiviteter som ni kan utveckla tillsammans för att sedan prova dessa i den egna verksamheten. Din dokumentation av aktiviteten i verksamheten kommer sedan att användas som katalysator för en diskussion med dina kollegor i det sista momentet av denna del. Revision: 2 Datum:

3 Del 5: Moment A individuell förberedelse Syftet med detta moment är att du ska få en överblick över de matematiska aktiviteter som Bishop benämner lokalisera och designa. Det ingår även att få syn på föremål som hjälp för handling och tanke samt din förberedelse och roll i olika typer av situationer. Situationer som syftar till att involvera barn i de matematiska aktiviteterna lokalisera och designa på ett lekfullt sätt. Läs Läs texten Strukturera rummet för att få syn på: spatial förmåga som inkluderar de matematiska aktiviteter lokalisera och designa hur barn tidigt börjar orientera sig i rummet hur artefakter kan hjälpa barn att vara delaktiga i att lokalisera och designa hur förskollärare kan utmana barns teorier-i-handling om lokalisera och designa i lekfulla planerade och spontana situationer hur matematiska aktiviteter kan vara i fokus när förskolläraren erbjuder situationer men också hur de kan ingå i situationer där barn syftar att ta reda på ett problem som de vill lösa Se film Se filmen Lek och reflektera över följande: Vilken förståelse av lokalisera och designa visar barnen i filmen? Använd matrisen i texten Strukturera rummet för att få syn på vilken typ av situation det är. Planerad eller spontan? Instrumentell eller pedagogisk? Varför? Motivera ditt svar. Fundera över om artefakterna som har använts av barnen är primära, sekundära eller tertiära. Varför? Motivera ditt svar. Dokumentera Skriv ner dina reflektioner kring texten och filmen. Lägg detta dokument i din portfolio. Välj vad du vill dela med dina kollegor i det kollegiala arbetet i moment B. Material Revision: 2 Datum:

4 Material Strukturera rummet O. Helenius, M.L. Johansson, T. Lange, T. Meaney, E. Riesbeck, och A. Wernberg Lek PRIM-gruppen, Stockholm Filformatet kan inte skrivas ut Revision: 2 Datum:

5 Modul: Förskolans matematik Del 5: Strukturera rummet Strukturera rummet Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska universitet, Örebro universitet & NCM De fyra första delarna av modulen behandlade de matematiska aktiviteterna leka och förklara (Bishop, 1988). I de fyra följande delarna kommer vi att behandla de matematiska aktiviteterna lokalisera och designa. Lokalisera handlar om människors behov av att orientera sig i omvärlden. Designa handlar om människors behov av att modifiera föremål eller fenomen för att de ska passa våra estetiska eller praktiska syften. Uttryckt i läroplanens ord handlar lokalisera och designa tillsammans om att utforska, förstå och representera rum, form läge och riktning (Lpfö 98, s. 10). Inom skolans matematik faller dessa begrepp inom området geometri. Barn utvecklar sin förståelse av rum och form genom att utforska och undersöka. Bild 1 visar hur ett barn som förflyttar sig över en klätterställning någon meter ovanför marken. Situationen handlar både om rum och om form. Det finns en tydlig intention att ta sig från klätterställningens ena sida till den andra. Bild 1. Ett barn som klättrar i en klätterställning Att klättringen sker högt över marken gör den extra spännande och sätter också fokus på nätet av rep och dess form. Nätet sträcker sig över klätterställningen, och erbjuder en möjlighet att förflytta sig. Men lika viktigt är nätets speciella delar, nämligen själva repen och dess knutpunkter som utgör kanterna och hörnen i rutnätet. Det är bara dessa som man kan stödja sig mot, inte kvadraternas inre som ju bara är hål. Nätet har alltså både en rumslig dimension, dess utsträckning, och en form-dimension, kvadraterna. Båda aspekterna 1 (12)

6 spelar roll för flickans möjlighet att förflytta sig. När flickan klättrar kommer hon i kontakt med dessa aspekter, men endast klättringen gör knappast att hon begreppsliggör avstånd eller rektanglar. För det behövs fler erfarenheter där den fysiska upplevelsen också kompletteras med andra utmaningar. Hans Freudenthal, en betydande holländsk matematikdidaktiker beskrev: Geometri är att begripa rummet. Och eftersom det handlar om utbildning av barn, är det att begripa rummet i vilken barnet lever, andas och rör sig. Det rum som barnet måste lära känna, utforska och erövra, i syfte att leva, andas och röra sig bättre i det. Är vi så vana vid detta rum att vi inte kan föreställa oss hur viktigt det är för oss och för dem vi utbildar? (Freudenthal, 1973, s. 403) Freudenthals fråga handlar om att vi vuxna tar de kunskaper vi har om rum och form som så självklara att vi glömmer att det krävs många erfarenheter för att nå sådana kunskaper. Genom att engagera barn i aktiviteterna lokalisera och designa kan vi skapa naturliga situationer där det finns behov av att utrycka sig om, undersöka, begreppsligöra och använda egenskaper hos rum och form. Bishop ansåg att lokalisera och designa var två olika men ändå nära relaterade aspekter av den rumsliga miljön. Rumslig strukturering har också haft stor betydelse för att utveckla matematiska idéer, och återigen har jag valt att skilja ut två mycket olika typer av strukturering som ger upphov till olika typer av geometriska idéer. Jag kallar dessa aktiviteter lokalisera, där tonvikten ligger på de topografiska och kartografiska drag i miljön, och designa, som behandlar föreställningar om föremål och artefakter, och som leder till att den grundläggande idén av "form". (Bishop, 1988, s. 23) Övergripande, kan man säga att lokalisera och designa på många sätt svarar på frågorna Var? respektive Vad? (Bishop, 1988). Även i läroplanen beskrivs de båda aktiviteterna designa och lokalisera i samma mål. För barn i förskolan handlar lokalisera om hur man orienterar sig själv och andra saker, såsom människor och objekt, inom den rumsliga miljön. Bishop (1988) beskriver hur lokalisera därför handlar om hur man finner sin väg i världen. Det vill säga att det är en fundamental aktivitet som människor från alla kulturer är engagerade i eftersom vi inte klarar oss utan den. Att lära sig om dessa rumsliga relationer är också sammankopplat med att lära sig språk. Svenska språket innehåller lägesord som Jag står bredvid min vän, lådan är på bordet. Det handlar även om att lära sig om skillnaden mellan vänster och höger. Barn lär sig vänster och höger först i relation till sin egen kropp och sedan i relation hur vänster och höger påverkas av hur något är placerat i förhållande till kroppen. Väderstrecken som öst, väst, nord och syd är inlärda som fixerade i den rumsliga miljön och lärs därför in som substantiv. Fastän dessa riktningar tycks vara fasta i en mening, solen går upp i öster och ner i väster, behöver barn få uppleva att de är relativa i förhållande till höger-vänster och framför-bakom. Om barnet har näsan mot nord blir öst åt höger, men om det vänder sig och istället har ryggen mot nord kommer öst att bli åt vänster. 2 (12)

7 Designa handlar om hur objekt kan tillverkas av människor. Människor kan designa något genom att abstrahera en form från den naturliga omgivningen (Bishop, 1988). Genom att fundera på frågor om till vad något skall användas så riktas också vår uppmärksamhet mot vilken form föremålet har eller borde ha. Byggleken som barnen är engagerade i (Bild 2) är ett tydligt exempel på när de använder sig av en förståelse av hur blocken kan användas till att tillverka en modell av något annat. Denna modell känns igen av andra så att alla vet var man till exempel ska köra bilarna. Bild 2. Användning av klossar för att designa städer Föremål som hjälp för handling och tanke Att låta barn arbeta med konkret material eller virtuella material (IKT) leder inte automatiskt till lärande. Det är därför det är en viktig del av planeringen att fundera kring hur man kan stödja barn utifrån deras engagemang med material. Till exempel innehåller många appar till surfplattor framtagna för barn alltför många ledtrådar för att lösa uppgiften. I en app där barnet behöver matcha en form mot en skugga (Bild 3), ges återkopplingen i form av olika ljud vid korrekt placering. Om formen är felaktigt placerad ges återkopplingen genom att formen återvänder till ursprungsläget, vilket inte utmanar barnet att upptäcka formens konturer genom rotation som man gör med till exempel ett träpussel. 3 (12)

8 Bild 3. Placeras en form över fel skugga skickar appen tillbaka formen till ursprungsläget Olika typer av material kan därför ha olika slags inverkan på barns lärande och det är inte alltid den inverkan som förskolläraren hade tänkt sig. Wartofsky (1979) beskriver hur artefakter påverkar lärande på olika sätt. En artefakt är ett föremål som i allmänhet, har formats av människan i motsats till ett naturföremål. Ett enkelt exempel är ett spjut, men det kanske också handlar om mycket avancerade symboliska artefakter som till exempel det talade språket eller det matematiska symbolspråket. Kanske verkar det långsökt att se språk som ett föremål, men när man tänker efter är det ju något som människor har utvecklat för att det skall hjälpa oss med vissa saker. Det är ett slags verktyg. I Bild 2 fungerar klossarna som barnen använder för sitt byggande som artefakter. Begreppet artefakter blir allt vanligare när man vill fundera pedagogiskt kring olika föremåls eller verktygs roll. En poäng är att föremål som till exempel ett spjut eller byggklossar, kan användas, och därmed också påverka sin användare, på många andra sätt än vad som ursprungligen var syftet. När barnen i Bild 2 bygger sin stad så har klossarna först det primära syftet att utgöra själva materialet. Men man kan tänka sig att ett av barnen har byggt något som de vill kopiera, till exempel ett hus. Det första bygget blir då en modell för det fortsatta byggandet och man kan se det som att huset är en slags instruktion till hur det fortsatta klossbyggandet skall gå till. Man kan också tänka sig ett tredje steg. Betrakta till exempel det stora tornet i Bild 2 som är symmetriskt. Barnen som har byggt tornet har uppenbarligen en praktisk uppfattning om symmetri eftersom de faktiskt har byggt tornet så. Men tornet kan nu användas för att uppmärksamma barnen på fenomenet symmetri. Det kan handla om att utveckla deras egen uppfattning om symmetri, genom att till exempel fråga hur någonting blir symmetrisk, om de vet andra saker som är symmetriska eller om något kan vara symmetriskt på andra sätt än att vänster och höger sida är varandras spegelbilder. Klossarna har nu, först genom tornbygget och sedan genom tornets utseende, blivit ett slags redskap för tanken som hjälper oss att urskilja en egenskap som tornet har och som också andra former kan ha. Men tornet som exempel kan vi kommunicera med andra om egenskapen symmetri. I den här historien kan vi alltså se tre nivåer som artefakter kan användas på. 4 (12)

9 1. Som direkta redskap där de används i ett speciellt sammanhang. När en artefakt används på det här sättet kallas den primär. 2. Som modell eller mönster där artefakten används för att beskriva hur vi skall göra något. När artefakter används på detta sätt kallas de sekundära. 3. Som redskap eller hjälpmedel för tanken, där artefakten hjälper oss att se på vår omvärld på något speciellt sätt. När en artefakt används på det här sättet kallas den tertiär. Det är alltså inte själva föremålet som avgör om det är en primär, sekundär eller tertiär artefakt utan hur och till vad vi använder det. Redskap som yxor, klubbor, hammare, datorer och mobiltelefoner används ofta som primära artefakter. De kan användas för att producera något och en förståelse hur man ska använda dessa artefakter innebär att förstå kontexten de används i. I förskolor finns till exempel klossar, kapsyler och Cuisenairestavar som kan användas som primära artefakter. Barn kan använda dessa i leken. En surfplatta kan också vara en primär artefakt. Barn som använder en surfplatta vet troligtvis inte hur den fungerar och för att använda den behöver de heller inte denna kunskap. Istället behöver de veta att den kan förse dem med roliga interaktioner. Det är viktigt att fundera över primära artefakters roll. Utifrån ett lärandeperspektiv kan det till exempel verka uppenbart att den app som beskrivs ovan lär barnen något om form, men olika signaler som appen ger gör att man kan lösa uppgifterna utan att använda kunskap om form. Så länga appen används som primär artefakt så finns det små möjligheter för en förskollärare att avgöra vilket lärande som sker, eller att utmana lärandet i olika riktningar. Recept, ritningar, mönster och instruktioner används ofta som sekundära artefakter. De kan användas som beskrivningar av hur man använder primära artefakter. På Bild 4 nedan kan man se barn som använder kort med mönster. De fungerar som sekundära artefakter därför att de berättar för barnen vad de ska göra med klossarna. Bild 4. Kortet med mönstret används som en sekundär artefakt medan klossarna som används för att lägga mönstret fungerar som primära artefakter. 5 (12)

10 Användande av primära artefakter tillsammans med sekundära artefakter kan resultera i utmaningar för barns teorier-i-handling. Genom att kopiera mönstret på kortet (bild 4) blev barnet involverad i att manipulera klossarna så att de kunde placeras på rätt ställe. Den blå triangeln kunde till exempel placeras på rätt plats och med rätt orientering. Flickorna gav få verbala indikationer under sitt arbete och vi kan huvudsakligen dra slutsatser om deras arbete genom teorier-i-handling. Om barnen som arbetar med mönsterkorten ovan också får diskutera vad de gör tillsammans med andra så ökar chansen att de utvecklar sina tankar och representationer av sin förståelse. En förskollärare kan hjälpa barnen att sätta ord på formers namn som till exempel triangel. Man kan uppmärksamma formers delar, som till exempel kanter, hörn och diagonaler. Man kan uppmärksamma formers egenskaper som till exempel att den gula rektangeln är mer avlång än den röda rektangeln (kvadraten). Man kan uppmärksamma de handlingar (förflytta, vrida och vända) som krävs för att placera klossarna på rätt plats. På samma sätt kan man uppmuntra kommunikation som handlar om figurers placering i helheten. Som att den stora gröna triangeln finns ovanför de avlånga rektanglarna. När klossarna och korten används i ett sådant kommunikativt sammanhang får de rollen av en tertiär artefakt. De blir verktyg som hjälper människor att konstruera ny kunskap genom reflektion och kommunikation. Förskollärares planering och situationers karaktär När barnen vid ett tillfälle ute på gården samlade löv bad förskolläraren barnen beskriva ett av dem. Utdraget nedan är endast en liten del av kommunikationen mellan förskolläraren och barnen där förskolläraren uppmanade barnen att använda olika termer för att beskriva formen. Lärare: Hur många kanter har det? Kerstin: En, två, tre, fyra, fem. Lärare: Ja, det är femkantigt. Per: Det har en, två, tre. Lärare: Det här då? Har det några kanter? Vilken form har detta lövet? Annika: Det är platt (otydligt) också är den rak. Lärare: Platt och rak ja. Vilken form har detta lövet då Annika? 6 (12)

11 Bild 5. Former hos löv Fastän det var en spontan situation, verkar förskolläraren ha ett klart pedagogiskt syfte. Hon vill få barnen att uppmärksamma lövs olika former och väljer att leda in samtalet på antalet kanter. Lövet används som ett verktyg för att barnen skall få möjlighet att använda matematiska ord och prata om matematiska begrepp snarare än att fritt prata om hur de uppfattar lövens form. Även om det sker en diskussion så bjuder förskolläraren inte in barnen till att reflektera utöver frågan om antalet kanter. För att stödja dina reflektioner kring din roll som förskollärare när du arbetar med barn vill vi här introducera följande matris: Tabell 1. Matris för klassificering av situationer Situationer med barn Planerad Spontan Instrumentell Pedagogisk Matrisen avser att klassificera situationer som har potential att utveckla eller fördjupa barns uppfattning eller förståelse om någon matematisk aktivitet. På översta raden presenteras en distinktion mellan planerade och spontana situationer. Planerad är de situationer som skapas genom att bjuda in barn att delta i en lek eller situation som förskolläraren har tänkt igenom i förväg. Spontana situationer är de som uppstår utanför sådan planering men som innehåller matematisk aktivitet. 7 (12)

12 I den vänstra spalten presenteras två termer inspirerade från Walkerdine (1988). Om vi utgår från något specifikt som vi vill att barnen skall lära sig så kan vi möta detta innehåll på två sätt. Vi kan till exempel tänka oss att det handlar om plana former och deras kanter. Antingen planerar eller styr vi situationer så att möjligheter att lära sig om former och kanter blir ett huvudsyfte. Situationen med löven ovan är ett exempel. Vi kallar en sådan situation pedagogisk. I andra fall kanske frågan om former och kanter är en del av ett större sammanhang. Man behöver använda bladens form för att uppnå något annat, övergripande syfte där räknandet av kanterna bara är en aspekt bland många andra. Vi kallar en sådan situation instrumentell. Vi illustrerar vad vi menar med en instrumentell situation genom att titta vidare på det inledande exemplet med barnet på klätterställningen (Bild 1). Efter det att barnet klättrat tvärs över klätterställningen kan hon inte klättra ned själv. Hon påkallar förskollärarens uppmärksamhet. Förskolläraren väljer då att hjälpa barnet genom att placera hennes ben på ställen som möjliggör för henne att klättra ner på egen hand (se Bild 6). Det uppenbara syftet här är att barnet faktiskt skall klättra ned från ställningen. Förskollärarens agerande kan ha hjälpt barnet att utveckla sin förståelse av att lokalisera sig själv i förhållande till materialet och därmed lösa problematiken med att klättra ner. Men om förskolläraren samtidigt pratar om klätterställningens form, att det finns ställen att placera fötterna på längre ned, som barnets ben kan räcka till, så kopplas klätterupplevelsen till olika språkliga uttryck. Barnet får då möjlighet att uppfatta ord för till exempel avstånd och form. Men kanske ännu viktigare än de specifika orden är erfarenheten att fenomen som höjder, avstånd och annat som relaterar till klättringen kan behandlas också med språkets hjälp, inte enbart med fysiskt utforskande. Det finns alltså ett lärandeinnehåll i situationen som är kopplat till rum och form, men situationen skapas eller styrs inte explicit så att detta blir huvudsyftet. Därför är detta exempel på den typ av situation som vi kallar instrumentell med avseende på lokalisera (men kanske pedagogisk med avseende på att lära sig klättra). 8 (12)

13 Bild 6. Ta sig ner från klätterställningen Situationen som vi beskrev tidigare, där barnet använder en app till en surfplatta för att lägga ett pussel kunde ha klassats som en planerad pedagogisk situation, om läraren hade introducerat appen för barnet med den förväntan att han skulle lära sig hur man identifierar nödvändiga aspekter av olika former. Om barnet å andra sidan hade plockat fram surfplattan och börjat spela med den utan någon input från en vuxen, då skulle aktiviteten kunna bli klassad som en spontan, instrumentell situation, under förutsättning av att barnet verkligen använder matematiska idéer om till exempel lokalisera och inte bara reagerar på stimuli i appen. Avsikten med denna klassificering är inte att någon av varianterna är bättre än någon annan. Det kan däremot vara intressant att fundera på sitt eget förhållningssätt i relation till förskolans lärandeuppdrag. Genom att använda sig av kombinationer av spontana och planerade respektive pedagogiska och instrumentella situationer kan man helt enkelt bredda sin repertoar. Lek och lärande med fokus på förskollärarens roll Som diskuterats i Del 3, hjälper diskussioner barn att utveckla sin förmåga att ge förklaringar och resonera om vad de vet eller vad de har varit med om. Det gäller även situationer som innehåller de matematiska aktiviteterna lokalisera eller designa. Interaktioner mellan förskollärare och barn är, oavsett om de är planerade eller spontana, viktiga för barns utveckling. I exemplet från klätterställningen (Bild 6) agerar förskolläraren uppmuntrande och utmanar barnet fysiskt att klättra ned. Genom att prata om situationen utmanas också barnets uppfattning om rum och form. I andra situationer behöver kanske en förskollärare ta en något mer lekfull roll. Då barn ska utforska hur man designar ett rum kan förskollärare upptäcka 9 (12)

14 att genom att sitta i rummet med barnet erbjuds möjligheter att komma med egendomliga förslag. Till exempel i bild 7 där förskolläraren leker i det barndesignade huset, kan hon flytta på blomkrukan och säga kan vi placera blomkrukan på klädställningen? Det skulle bli fint med den där. Ett förslag som detta ger barnet en möjlighet att svara. Nej, den skulle bara trilla ner, blomkrukan måste vara på golvet, eftersom det är platt. Detta kan då följas upp med en fråga från förskolläraren om vad som skulle kunna placeras på klädställningen, och varför det passar där. Bild 7. Att leka tillsammans Genom att leka med barnen, har förskolläraren fler möjligheter att utmana barns teorier-ihandling En förskollärare som placerar sig själv utanför leken, har en mer begränsad möjlighet att aktivt engagera sig i barnet. Medan frågor formulerat med ord lätt kan ignoreras, kan handlingar såsom att flytta saker eller dem själva, inte lämnas därhän. Till exempel i bilderna i Bild 8 är det möjligt att se hur förskolläraren har fångat barnens uppmärksamhet genom att lägga ett komplext mönster som de ska reproducera. Där finns flera olika objekt och varje objekt måste orienteras på samma sätt som i det ursprungliga mönstret. När mönstret inte återskapas korrekt, låter förskolläraren barnen själv fundera ut hur de ska ordna objekten, samtidigt som det är förskollärarens initiativ som ger barnen stöd att fokusera på relevanta aspekter av varje objekt. Den här typen av interaktion är i linje med det som läroplanen säger om barns lärande Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen ( Lpfö 98, s. 5) (12)

15 Bild 8. Utmaningen att arbeta med ett komplext mönster För att man som förskollärare ska kunna ta vara på det bästa av varje möjlighet måste man vara förberedd. Denna förberedelse kan se olika ut, såsom att ha rätt material för en planerad situation som den ovan. Det kan också betyda att man är öppen för möjligheter som skapas i barnens lek, så att man spontant kan uppmuntra barnen att se samband med de matematiska aktiviteterna såsom lokalisera och designa. Att planera för det oväntade kan tyckas motsägelsefullt, men i en leksituation kan små barns intresse skifta mycket snabbt och detta ger förskolläraren möjligheter att öppna för nya områden att utforska. För att ta vara på barns intresse behöver förskollärare vara skickliga på att komma med förslag som kan utmana barns teorier-i-handling. I moment B, kommer ni tillsammans att titta på en kort film där ett barn ger ett oväntat svar på en fråga. Utifrån filmen ska ni sedan diskutera vilka olika utmaningar ni kan planera för barnet. Referenser Bishop, A. J. (1988). Mathematical enculturation: A cultural perspective on mathematics education. Dordrecht: Kluwer (12)

16 Freudenthal, H. (1973). Mathematics as an educational task. Dordrecht: Springer. Skolverket. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm. Walkerdine, V. (1988). The mastery of reason: cognitive development and the production of rationality. London: Routledge. Wartofsky, M. W. (1979). Models: Representations and the scientific understanding. Dordrecht: D. Reidel (12)

17 Del 5: Moment B kollegialt arbete Diskutera Diskutera följande utifrån era anteckningar från den lästa texten i moment A Strukturera Rummet och filmen Lek som ni har tittat på: Låt var och en ta upp något i texten som var av speciellt intresse och berätta också varför det var överraskande. Låt var och en, utifrån sin matris, beskriva situationen de såg i filmen. Diskutera varför det var en planerad eller en spontan, eller en instrumentell eller pedagogisk situation. Låt var och en ta upp någon artefakt som identifierats i filmen som primära, sekundära eller tertiära. Har ni funnit dem lika/olika, varför? Se film och diskutera Se filmen Ett överraskande svar tillsammans och diskutera: Barnets beskrivning av formerna är överraskande. Vad säger det dig om barnets förståelse av relevanta/nödvändiga aspekter av olika former? Om du var barnets förskollärare, vilken sorts situation skulle du planera för att utmana barnets teorier-i-handling? Varför tror du att dessa frågor skulle hjälpa för att utmana barnets teorier-i-handling? Planera I moment C ska ni i barngruppen dokumentera en situation, där ni kan urskilja någon eller båda av de två matematiska aktiviteterna lokalisera och designa. Använd er av matrisen från texten Strukturera rummet när ni gör er dokumentation. Reflektera även över er roll i leken. Vid planeringen funderar ni på vilka barn som ni tror kommer att delta. Reflektera sedan över hur det blev. Vilka barn deltog, deltog inte? Varför blev det så? Tanken är inte att ni planerar för en samling utan en leksituation där ni lockar barn till att delta. Lådleken. Som förskollärare sitter du i en stor kartong och låtsas att det är någonting annat (som att köra en bil, ge kommandon i ett rymdskepp). Vilken typ av saker kan du förutsätta att barn blir intresserade av? Vilken sorts förberedelse behöver du göra för att utmana barns förståelse av lokalisering? Vilken typ av förberedelse är nödvändig för att säkra att materialet fungerar som en tertiär artefakt som stödjer barns reflektioner? Gör mönster med pärlor. Tanken är att du som förskollärare sitter med pärlor och börjar göra mönster. Vilken sorts mönster skulle du anta att barn vill ta efter och vilken sorts mönster skulle barnen göra själva? Vilken typ av förberedelse är nödvändig för dig som förskollärare för att du ska kunna utmana barnets förståelse? Vilken typ av förberedelse är nödvändig för att säkra att materialet fungerar som en tertiär artefakt som stödjer barns reflektioner? Lego/Duplo. Tanken är att du som förskollärare börjar bygga en låda med lego eller duplo. Vilken typ av saker kan du förutsätta att barn blir intresserade av? Vilken sorts förberedelse behöver du göra för att utmana barns förståelse av Revision: 2 Datum:

18 lokalisering när de bygger med detta material? Vilken typ av förberedelse är nödvändig för att garantera att materialet fungerar som en tertiär artefakt som stödjer barns reflektioner? Material Revision: 2 Datum:

19 Material Ett överraskande svar Malmö högskola Filformatet kan inte skrivas ut Revision: 2 Datum:

20 Del 5: Moment C aktivitet Syftet är att du ska var delaktig tillsammans med barnen. Du ska delta i den planerade situationen och agera utifrån målet att främja situationen på ett lekfullt sätt. I detta moment ska du Genomföra situationen som planerades i moment B. Spara de dokumentationer (matrisen etc.) som konstruerades av förskollärare och barn. Material Revision: 2 Datum:

21 Del 5: Moment D gemensam uppföljning Syftet med detta moment är liksom med de andra momenten i denna del att få en djupare förståelse av de matematiska aktiviteterna, lokalisera och designa, men även er roll som förskollärare. I detta moment kommer ni att diskutera de matematiska aktiviteter som ni dokumenterade i moment C. Diskutera Utifrån matrisen diskuterar ni de situationer som ni dokumenterade i moment C. Låt var och en berätta om någon situation som dokumenterades i moment C. Gick situationerna som ni hade planerat? Kan ni utifrån era reflektioner diskutera varför eller varför inte det blev som planerat? Var situationen instrumentell eller pedagogisk i förhållande till den matematiska aktiviteten? Hur använde sig barnen av materialet som erbjöds? Användes materialet som primär, sekundär eller tertiär artefakt? Påverkade det situationen och barnens engagemang? Hur utmanades barnens teorier-i-handling i förhållande till lokalisera eller designa? Hur vet ni som förskollärare detta? Hur motsvarade uppgifterna barnens engagemang i matematiska aktiviteter som leka och förklara? Vilken roll hade materialet för att stödja barns lek och förklaring? Var alla barn engagerade i situationen? Vilka alternativa pedagogiska handlingar skulle ha uppmuntrat dem att delta? Dokumentera och diskutera Spara alla dokumentationer och anteckningar från denna del. Diskutera hur ni dokumenterade vad varje barn gjorde när de deltog i situationen? Hur kan ni använda detta material som hjälp vid planering och implementering i nästa uppsättning uppgifter till barnen så att deras teorier-ihandling fortsätter att utmanas? Material Revision: 2 Datum:

Vi hoppas att ni kommer att tycka att arbetet med modulen är roligt och lärorikt.

Vi hoppas att ni kommer att tycka att arbetet med modulen är roligt och lärorikt. Förskolans matematik Detta fortbildningsmaterial är framtaget för dig som arbetar i förskolan. Materialet är en del av en fortbildningsmodul inom Matematiklyftet. Modulen som helhet sträcker sig över tre

Läs mer

Dokumentera och utveckla

Dokumentera och utveckla Modul: Förskoleklassens matematik Del 12: Dokumentera och utveckla Dokumentera och utveckla Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå

Läs mer

Dokumentera och följa upp

Dokumentera och följa upp Modul: Förskola Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska universitet,

Läs mer

Dokumentera och följa upp

Dokumentera och följa upp Modul: Förskoleklass Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska

Läs mer

Till handledaren. Anna Wernberg, Malmö Högskola

Till handledaren. Anna Wernberg, Malmö Högskola Förskoleklassen Till handledaren Anna Wernberg, Malmö Högskola Denna guide är skriven för dig som är handledare i Matematiklyftets modul för förskoleklassen. Modulen har som syfte att lärare i förskoleklassen

Läs mer

Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet.

Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet. s matematik Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet. Detta fortbildningsmaterial är framtaget för dig som arbetar i förskolan. Materialet är en del av en fortbildningsmodul

Läs mer

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE Senast reviderad 2011-01-10 SID 2 (5) Instruktion till uppföljningsmaterialet Ansvarig för att fylla

Läs mer

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik Matematiklyftet i förskoleklassen Lärportalen för matematik Matematiklyftet i förskole klassen är en del av en unik satsning på fortbildning i mate matikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklass.

Läs mer

Välkomna! Matematik finns överallt. Matematikbiennetten 2013 Malmö. Christina Svensson FoU Malmö-utbildning christina.svensson@malmo.

Välkomna! Matematik finns överallt. Matematikbiennetten 2013 Malmö. Christina Svensson FoU Malmö-utbildning christina.svensson@malmo. Matematik finns överallt Välkomna! Matematikbiennetten 2013 Malmö Christina Svensson FoU Malmö-utbildning christina.svensson@malmo.se Elisabeth Pettersson FoU Malmö utbildning elisabeth.pettersson@malmo.se

Läs mer

Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet.

Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet. ns matematik Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet. Detta fortbildningsmaterial är framtaget för dig som arbetar i förskolan. Materialet är en del av en fortbildningsmodul

Läs mer

Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun

Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun Sammanställt av Mattepiloterna Reviderad 2017-02-16 Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns förskolor. Matematikutvecklingsprogrammet ska ses som

Läs mer

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008 Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand Görel Sterner Eskilstuna 2008 Rollek - Nalle ska gå på utflykt. - Nu är hon ledsen, hon vill inte ha den tröjan. - Nalle ska ha kalas, då ska hon

Läs mer

102 Barns matematik ingår i vår kultur

102 Barns matematik ingår i vår kultur Malmö 12 mars 2011 102 Barns matematik ingår i vår kultur Lillemor & Göran Emanuelsson lillemor@gamma.telenordia.se goran.emanuelsson@ncm.gu.se http://ncm.gu.se Aktuella rapporter Ska vi bli bättre måste

Läs mer

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Algebra Del 1 Upprepade mönster Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Det är välkänt att barn långt innan de börjat skolan utforskar och skapar mönster på olika sätt och med olika material. Ofta skapas

Läs mer

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Barns dokumentationer Anna Kärre, förskollärare, arbetar med barn i åldrarna 1-5-år

Läs mer

Vad är geometri? För dig? I förskolan?

Vad är geometri? För dig? I förskolan? Vad är geometri? För dig? I förskolan? Vad är geometri? Betyder jordmätning En del i matematiken som handlar om rum i olika dimensioner, storlek, figurer och kroppar och deras egenskaper. Viktiga didaktiska

Läs mer

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.

Läs mer

Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet.

Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet. ns matematik Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet. Detta fortbildningsmaterial är framtaget för dig som arbetar i förskolan. Materialet är en del av en fortbildningsmodul

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Tillsammans med barn i åldrarna 5 6

Tillsammans med barn i åldrarna 5 6 Monica Kable Den är rund runt hela konstruera och förklara med Pinneman Tillsammans med barn i åldrarna 5 6 år på avdelningen Guldgruvan har jag arbetat med sagan Herr Pinnemans äventyr (Donaldsson, 2008)

Läs mer

MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN MENINGSFULLT UTVECKLINGSARBETE

MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN MENINGSFULLT UTVECKLINGSARBETE MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN MENINGSFULLT UTVECKLINGSARBETE Hur kan vi synliggöra barns lärande utan att bedöma barnen mot strävansmålen i läroplanen? Uppdraget är formulerat så att förskollärare ska följa

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag 2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se

Läs mer

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan ht och vt Inledning: Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Avdelning Ekorren, Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2. Utveckling

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

Matematiska aktiviteter

Matematiska aktiviteter Modul: Förskoleklass Del 12: Matematiska aktiviteter Matematiska aktiviteter Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska universitet,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Mätning handlar om att jämföra två objekt, antingen direkt eller indirekt,

Mätning handlar om att jämföra två objekt, antingen direkt eller indirekt, Tamsin Meaney & Troels Lange Yngre barns förståelse av mätning Barn bör ges möjlighet att förstå de begrepp som ligger bakom färdigheten att mäta. Kroppen, flaskor, pennor och chokladpulver kan bli mätinstrument.

Läs mer

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan ht och vt Inledning: Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Igelkottens avdelning Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2.

Läs mer

GLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR

GLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR GLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR Totalt 25 avdelningar Ca 100 medarbetare med olika utbildningar 445 barn Beläget i villaområdet Glömsta, vista, vistaberg Nya förskolor EN GEMENSAM

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Utbildningsförvaltningen Blästad enskilda kommunala förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Utbildningsförvaltningen Blästad enskilda kommunala förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor Arbetsplan för Blästad förskolor 2014-2015 Värdegrund och uppdrag Jämställdhet, trygghet och lek - grunden i all pedagogisk verksamhet Vi arbetar med jämställdhet och för att alla barn i vår förskola skall

Läs mer

När jag och Hanna, som är fyra och ett halvt år, samtalade om vilken

När jag och Hanna, som är fyra och ett halvt år, samtalade om vilken Annette Brown Med kartor från det lilla rummet till den stora världen Här beskrivs ett temaarbete med syftet att barnen på ett lustfyllt och lekfullt sätt skulle få möjlighet att utveckla sin rumsuppfattning

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Uppföljning av sorteringsuppgiften

Uppföljning av sorteringsuppgiften Uppföljning av sorteringsuppgiften Att kunna sortera och klassificera är grundläggande för att utveckla förståelse inom många områden inom Matematiken som exempelvis - Geometri - Mönster - Positionssystemet

Läs mer

Presentation. Gagnef kommuns vision

Presentation. Gagnef kommuns vision Lokal arbetsplan Presentation Vår förskola är belägen i en äldre fastighet söder om Västerdalälven. Förskolan har öppet 6:30-18:00 och ibland 6:00 18:30. På går 17 barn. Tolv barn är födda 2011 och tre

Läs mer

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor Arbetsplan för Blästad förskolor 2015-2016 Värdegrund och uppdrag Jämställdhet, trygghet och lek - grunden i all pedagogisk verksamhet Vi arbetar med jämställdhet och för att alla barn i vår förskola skall

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Aktiviteter. för cirkeldeltagare. Elisabet Doverborg & Görel Sterner

Aktiviteter. för cirkeldeltagare. Elisabet Doverborg & Görel Sterner Aktiviteter för cirkeldeltagare Elisabet Doverborg & Görel Sterner Nationellt centrum för matematikutbildning Göteborgs universitet September 2010 Första träffen Aktivitet: Vad ska bort? Material: Plockmaterial

Läs mer

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål! 1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...

Läs mer

Broar på Hästhovens förskola

Broar på Hästhovens förskola Broar på Hästhovens förskola P å Matematikbiennalen i Umeå 2014 presenterades ett utvecklingsarbete kring matematik och språkutveckling genomfört på Hästhovens förskola i Skövde. Rubriken var Matematik,

Läs mer

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap BORTA MED VINDEN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Att arbeta med naturvetenskap i förskolan... 4 Kopplingar till

Läs mer

Vi har haft väldigt roligt med våra pappersformer, och sedan ställde vi fram dem i ateljén för att alla skulle kunna använda dem i skapande.

Vi har haft väldigt roligt med våra pappersformer, och sedan ställde vi fram dem i ateljén för att alla skulle kunna använda dem i skapande. Vika egna former Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemsställningar - Matematik förskola, Förskola Syfte varför?

Läs mer

Lära och namnge färger, Rekonstruera motiv från kort, fri lek

Lära och namnge färger, Rekonstruera motiv från kort, fri lek Art.Nr. 21007 ToPoLoGo Geo Innehåll: 1 trälåda Ålder: 4+ Antal spelare: 1+ 52 byggklossar (12 gula kvadrater, 4 gula halvdiskar (halvcirklar), 8 gröna rektanglar, 8 gröna "broar", 4 blå "broar", 4 blå

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst Förskolorna område Öst Lunden, Snövit, Skogsbacken, Katthult, Kotten, Junibacken 2013/2014 Vi har höga förväntningar på oss själva och barnen. Vi erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg,

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

ipad strategi i förskolan

ipad strategi i förskolan ipad strategi i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av ipad i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 20131029 För revidering ansvarar: Förskolechef

Läs mer

Inledning. Polydronmaterialet. Tio områden. Lgr11-koppling

Inledning. Polydronmaterialet. Tio områden. Lgr11-koppling Inledning Polydronmaterialet De färgglada bitarna i Polydronmaterialet har länge lockat till byggen av alla möjliga slag. Den geometriska funktionen är tydlig och möjligheterna till många matematiska upptäckter

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015 Ekorrens arbetsplan Ht 2014- Vt 2015 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Vi har förändrat miljön utifrån barngruppens behov. Vi har gjort det här för att barnen skall dela upp sig i mindre konstellationer och för att barnen skall

Läs mer

Hur hänger teknik och språk ihop i förskolan? Bötrius & Lukic Danielsson

Hur hänger teknik och språk ihop i förskolan? Bötrius & Lukic Danielsson Hur hänger teknik och språk ihop i förskolan? SoL i tre steg Steg 3 Uppföljning och implementering: SoL-inspiratörer på förskolor och skolor driver arbetet vidare i samarbete med förskolechefer/ rektorer

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN FÖRSKOLEAVDELNINGE N KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016 Självvärdering av hur arbetslaget utifrån läroplanen skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande.

Läs mer

- Mina föreläsningar - Dokumentation

- Mina föreläsningar - Dokumentation www.medalgon.se - Mina föreläsningar - Dokumentation Mål: Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan förskolan ska.. Riktlinjer: Riktlinjer

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Sammanfattning av kvalitetsrapporter för de kommunala förskolorna

Sammanfattning av kvalitetsrapporter för de kommunala förskolorna 1 (5) BARN- OCH UTBILDNINGSSEKTORN Sammanfattning av kvalitetsrapporter för de kommunala förskolorna Bakgrund Huvudmannen har i sitt Kvalitet- och utvecklingsprogram prioriterat två målområden för förskolan.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Åskullen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Dagordning

Dagordning Dagordning 2009-03-24 Aktuella frågor Uppföljning av sorteringsuppgiften Taluppfattning - föreläsning Att spela spel och andra aktiviteter Uppgift till nästa träff Uppföljning av sorteringsuppgiften Att

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Karlavagnens arbetsplan 2016/2017

Karlavagnens arbetsplan 2016/2017 Karlavagnens arbetsplan 2016/2017 Karlavagnens kommer att ha följande fokusområden detta läsår: Språk / Sångsamling, Rörelse / Skapande, Berta experiment / Matematik, Hälsosamma vanor / Grön flagg / Utflykt,

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Höjdens förskola - Trollebo

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Höjdens förskola - Trollebo Kvalitetsredovisning 2013/2014 Höjdens förskola - Trollebo Bakgrund Höjdens förskola har tre av delningar och Trollebo har 19 barn i åldern 1,5-5 år. Varav 12 pojkar och 7 flickor. På hösten arbetade en

Läs mer

UTVÄRDERING SOLKATTEN TEKNIKFÖRSKOLAN 2010/11

UTVÄRDERING SOLKATTEN TEKNIKFÖRSKOLAN 2010/11 UTVÄRDERING SOLKATTEN TEKNIKFÖRSKOLAN 2010/11 Verksamhetsbeskrivning: När vi byggt upp miljön på Solkatten har vi försökt att verkligen tänka till och inte stressa fram beslut. Möbler kan man flytta på

Läs mer

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98) Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer