Läsåret 2016/2017. Kvalitetsrapport. Datum:

Transkript

1 Läsåret 2016/2017 Kvalitetsrapport Datum:

2 Kvalitetsrapport från rektor Avser enhet/program: Teknikprogrammet Rektor: Ulf Marklund Läsåret: 2016/2017 Daterat:

3 GENOMFÖRDA INSATSER Vilka förbättringar har genomförts under året och vilket resultat har de gett? Nedanstående förbättringar/utvecklingar genomfördes/påbörjade genomföras på Teknikprogrammet, under läsåret 16/17. Möjlighet till studiestöd, 1 timme 4 ggr per vecka i karaktärsämnen (fysik, kemi, höga matematikkurser). Stödinsatser inför kursprov Mer arbete med närvarouppföljning. Sambedömning i NP i engelska och svenska. Samt kontinuerligt återkommande gemensamma mätpunkter i svenska. Läslyft Samarbete med universitet, Testbaserat lärande. Handledarutbildning för att ta emot lärarstudenter. Deltagit i planering runt den praktiska lokalen/konceptet T2-college Nyttjande av/iscensättande av alternativa undervisningsmiljöer (B308, A205, 207) Påbörjat arbetslagsutvecklingsarbete i syfte att iscensätta grupper av personal som arbetar med olika utvecklingsområden, *omvärld (grundskola, bransch, högskola), *pedagogisk utveckling (testbaserat lärande, digitalisering, annan aktuell forskning o bepövad erfarenhet), *arbetslagsutveckling (fortbildning, aktiviteter), *elever (antal, fler flickor, närvaro, känna meningsfullhet/delaktighet, motivtion, glädje, stolthet)

4 Lärarstöd till elever 1 timme 4 ggr per vecka i karaktärsämnet har testatsunder läsåret Eleverna erbjuds att få stöd på frivillig bas, och många elever har valt att delta, för att jobba i sina ämnen och med stöd av lärare. Insatsen fortsätter under nästa läsår då vi bedömmer att insatsen gett resultat. Repetion inför kursprov, där såväl riktat stöd som snabbrepris av kursen erbjuds har också varit välbesökt även denna insats fortsätter. Månadsvisa närvarouppföljningar har uppskattats av lärare. Genom närvarouppföljning viktiggörs skoltiden, samt att elever synliggörs och möjligheten att ge stöd och hjälp ökar. Frånvaron leder många gånger till sämre resultat, alternativ/och till förlorat studiemedel. Under många år så har sambedömning i NP i engelska och svenska diskuterats, och påbörjats i mindre skala, på frivillig bas. Under nästa läsår tar vi steget fullt ut i svenska. Alla lärare med ämnet svenska deltar i rättningsarbetet, och proven blir därmed avkodade. TE-programmet har i ämnet svenska varit föregångare i detta med gemensamma mätpunkter i svenska där klasserna genomfört gemensamma provtillfällen utanför NPregelverket och rättat dessa arbeten/uppgifter gemensamt. Målet är en rättsäker bedömning och betygssättning. Andra vinster med sambedömning är att förbättra arbetsmiljön för lärare som har NP i framförallt både engelska och svenska. Läslyftet har avslutas, men har bidragit med många positiva effekter. Våren 17 avslutades med en heldag där visioner för ämnet svenska målades upp, där läslyftets bästa delar plockades fram för fortsatt arbete och där samtliga utrycket de positiva ef-

5 fekter läslyftet bidragit med, bla positivt för det kollegiala arbetet. Genom den arbetsform läslyftet har, och genom proffisionella och engagerade handledare, så har ämneslaget utvecklats till en väl fungerande ämnesgrupp med högt till tak och en stark delakultur. Målet är att jobba vidare med arbetsformen i fler ämneslag, inledningsvis med engelska. Testbaserat lärande har väckt stort intresse bland våra lärare på skolan. Bakgrunden till detta intresse är de föreläsningar och träffar vi haft med forskare från UMU, samt den forskningsstudie vi deltog i under föregående läsår. Många lärare arbetar idag efter metoder som forskningsprojektet anslog, och kommande läsår ska vi utveckla detta vidare i ämnena svenska och matematik och sprida metoden i samarbete med UMU. Teknikprogrammet är tillsammans med Samhällsprogrammet på Anderstorp huvudmottagare av lärarstudenter från Umeå Universitet. Universitetet har ställt krav på att vara handledare skall ha genomgått en utbildning, på TE har mer än hälften av personalen under det senaste läsåret fullgjort eller påbörjat handledarutbildningen som är på 12,5%-studietakt. Bolidenfonden och Baldergymnasiets egna medel har under lå iscensatt alternativ lärmiljö (annorlunda möblerat klassrum) och datasal-/skärmsal vilket behövs ffa för en effektiv CADutbildning. Dessa salar används (hittills) framförallt av grupper/klasser på TE. Förstelärarna har utöver uppdraget som de sökte sitt uppdrag för, varit motorn i framförallt ämneslagens utvecklingsarbete, samt arbetat med delakultur, sambedömning och uppföljning av betygsresultat i ämnet. Förstelärarna har också genomfört workshops inom ramen för de workshops som anordnas för all personal, samt i sina ämneslag. Under läsåret har deras uppdrag varierat utifrån behov t ex har de omarbetat mallen för utvecklingssamtal, samlat in resultat och bidragit i planering av fortbildning.

6 Förstelärare i ämnet svenska har varit handledare i läslyftssatsningen. Genom deras proffisionella sätt att arbeta har en kultur utvecklats i en riktining som jag önskat se under många år, och som kommer att ge spridning i skolan. Utvecklingsarbetet med UMU inom testbaserat lärande drivs från Baldergymnasiet framförallt via förstelärare i svenska och matematik. I förra årets kvalitesrapports beskrevs under punkt 7 ( Utveckling och förbättringsåtgärder ) fokuserade jag på. Schemaproblematik på TE baserat på olika behov av hänsyn (samarbetsklasser NATE, NIU), vi har under läsåret lämnat NIU samarbetet, inga nya samarbetsklasser NATE är inplanerade. Önskemål om TEs deltagande i planering runt T2-college. TE har under året deltagit i planering runt lokalen/konceptet T2-college. Delar av kursen Teknik 1 som samtliga TE-elever genomför kommer att förläggas till T2-college. Några av kurserna inom inriktningen Produktionsteknik genomförs helt eller delvis på T2-college from vårterminen Att 86% av åk 3-eleverna på TE la ner 5 timmar eller mindre på skolarbete förutom lektioner och att vi skulle försöka sänka denna siffra via olika påverkansmetoder. I årets enkät till åk 3-elever sjönk siffran till 77% vilket är glädjande men arbetet med att få eleverna att känna meningsfullhet, delaktighet, intresse, motivation med mera fortsätter och är ett av fyra stora fokusområden på TE inför nästa läsår. I detta fokusområden ingår också att försöka nå fler flickor som vill gå TE-programmet. Ett behov av ökat samarbete med omvärden, såväl företag inom teknik eller med tex ingenjörer som arbetskraft, men också omvärldskontakt gentemot såväl grundskolor för att bidra till ökat teknikintresse men också med högskolor/universitet för att ge alternativ för våra elever och inleda samarbeten mellan personal. Insatser gjordes under läsåret till exempel har flera företag besökt oss och vi har besökt dom. Tekniksprånget, Science Center, LTU, Arkitekthögskolan är andra aktörer som vi träffat vid flera tillfällen. Även detta arbete fortsätter och är ett annat av de fyra stora fokusområdena för TE inför nästa läsår.

7 2 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser finns? Finns mönster? Skillnader mellan kön? Avviker några ämnen? Underlag = betygsstatistik, arbets- och ämneslagens analyser 88 elever avslutade våren 2017 sin utbildning på TE, 83 erhöll examen (94,3%). Detta är i nationell jämförelse mycket goda resultat. Flickorna som utgör cirka 20 % av elevunderlaget ligger högre än pojkarna i betygsjämförelse. I inriktningskurserna finns väldigt få F och generellt hög andel höga betyg. Alla elever med F från avslutad kurs har erbjudande om, eller pågående insats i form av omläsning. Alla elever som under pågående kurs, av lärare bedöms få svårt att nå målen erbjuds stöd parallellt med ordinarie undervisning i kursen. Kurser inom Teknikprogrammet där det trots nyss nämnda insatser finns flest F samt bedömningar om risk för F är kurser i Kemi, Fysik och till viss del Matematik. Även i dessa ämnen har insatser i form av stöd och omläsning varit framgångsrika dock har en större andel elever i till exempel Kemi tackat nej till stöd/omläsning än i andra ämnen vilket gör/gjort att vissa F kvarstår.

8 3 ELEVERNAS UTVECKLING MOT MÅLEN Hur ser du på elevernas möjligheter på din skolenhet att nå utbildningens kunskapskrav? Vad ser du bidrar eller hindrar elevernas måluppfyllelse? Din analys med beaktande av arbetslagens utvärdering Underlag = Elevenkäter, ANDT-enkät, Skelis, arbetslagets utvärdering. Genomgående så betonar ämneslagen i sina utvärderingar vikten av att elever får sin undervisningstid, och att den undervisande läraren har möjlighet att ge eleverna stöd och hjälp. Mattestödet som vi erbjuder uttrycker flera ämneslag som betydelsefullt, men betonar betydelsen av att undervisande lärare är den som kan ge eleven det mest effektiva stödet. Elever med aktiv närvaro har som regel bäst resultat. Elever med läs och skrivsvårigheter får provfrågor upplästa och sina svar nedskrivna. Elever som är i behov av dator får använda dator vid prov. Elever får även mer tid till förfogande för att genomföra prov. För elever med lässvårigheter underlättar det med uppläsningsfunktioner genom digitala läromedel. Specialidrottselever och andraspråkselever har inte samma förutsättningar att klara kurser och precis som ämneslagen beskriver så handlar det om att elever får tid för kunskapsinhämtning och att lärare får tid för att genomföra undervisning. Praktiska inslag i undervisningen, variation gällande metoder, krav på eleverna, formativt bedömnings och undervisningssätt, omtanke, ett gott bemötande, tid för samtal och stolta engagerade pedagoger är extremt viktiga faktorer för att eleverna ska nå resultat. Skolan erbjuder stöd under såväl pågående kurs som möjlighet till omläsning då kursen avslutats. Kursansvarig lärares betydelse för elevernas kunskapsinhämtning är av absolut högsta

9 vikt, många av våra lärare tar ett ansvar gällande stöd och hjälp till eleverna som är långt utanför den ram som kan anses vara norm. Ett tätt samarbete mellan rektor, elevhälsa och mentorer sker för att fånga upp elevers behov i god tid. Elever i behov av stöd; Omfattning och resultat av stödinsatser i ordinarie undervisning? Omfattning och resultat för elever med särskilt stöd? Hur viktigt är åtgärdsprogram och följs arbetet upp? På vilket sätt? Utifrån F-varningar så erbjuds en stödinsats till eleverna. F- varningar nyttjas i många fall, av lärare, som en väckarklocka så eleven ska inse att det behövs en kraftsamling för att nå betyg. I många fall så hanterar undervisande lärare den extra insats som krävs för elev med risk för F, i andra fall erbjuds elev möjlighet att gå till studiestugan eller andra extra insatser och i vissa fall sätts särskilt stöd in. Jag som rektor gör bedömningen. Elever som ändrar sin studieplan av olika skäl, alternativt har anpassningar till följd av diagnoser har åtgärdsprogram. Ansvar för åtgärdsprogram ligger i stort hos specialpedagog, som i samråd och utifrån mitt beslut skriver och förankrar åtgärdsprogrammet. 4 NORMER OCH VÄRDEN Värdegrund och likabehandlingsplan På vilket sätt arbetar ni aktivt och medvetet med att påverka och stimulera eleverna att omfattas av värdegrunden? Vad har det fått för effekt? Förbättringsområden? Hur arbetar ni med likabehandlingsplanen?

10 Jag har representanter från mina program som ingår i skolans likabehandlingsteam. Inom ramen för teamets arbete så hålls likabehnadlingsplanen aktuell, samt att de tar ansvar för ev ärenden. 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Stimuleras eleverna att aktivt ta del av att vidareutveckla utbildningen? I så fall på vilket sätt? Ge konkreta exempel på hur det går till. Underlag: Arbetslagens synpunkter. Elevenkäter. Annat? Ämneslagen beskriver att de alltid synliggör kursmålen, ibland inför moment, ibland som hel kurs. Elevernas aktiva medverkan i att vidareutveckla kurser handlar i hög utsträckning om när prov ska vara och i vilken form. Enligt mina lärare så vill inte eleverna jobba med kursutveckling utan de hänvisar oftast tillbaka till läraren du kan, du vet och därför är ansvaret ditt är en vanlig kommentar från eleverna. Elevkårens arbete är viktigt i frågan om delaktighet. 6 REKTORS ANSVAR Ledning och utveckling av utbildningen Stödfrågor Hur försäkrar du dig om att den pedagogiska personalen arbetar utifrån examensmål och ämnesmål, exempelvis när det gäller arbetsmetoder, innehåll i undervisningen, hur intresse skapas för lärande, insatser för att alla elever ska nå kunskapskraven samt anpassning av undervisningen till alla elever?

11 Ge exempel på insatser som du genomfört för att försäkra dig om att lärarnas bedömning och betygssättning utgår från ämnesplanens mål, kunskapskrav och att den formativa bedömningen utvecklas. Genom samtal; individuella och genom deltagande i ämneslagens arbete. Klassrumsbesök är en form som efterfrågas men som av olika skäl inte fått fokus under läsåret. Klassrumsbesöken får lätt formen trevliga små inhopp från rektor eftersom det är svårt att hinna med besöken i den utsträckning som krävs för att man ska få en god bild av arbetet. Om syftet med ett klassrumsbesök ska vara pedagogisk ledning så krävs min tid i form av att jag följer en kurs, en klass eller en lärare vid flera tillfällen. Mina pedagoger önskar mer närvaro från rektor. Mitt fokus har varit att delta i ämneslagsaretet, att ha en öppen dörr för samtal, att bygga förtroendefulla relationer med mina pedagoger och att i alla tillfällen delta i de samtal som förs om undervisning, elever och skolfrågor.

12 7 UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Rektors förslag till utveckling och förbättringsåtgärder. Ange max 3-5 prioriterade förbättringsområden som du planerar genomföra, förväntade effekter samt hur uppföljningen kommer att gå till. Måtten som du anger ska vara möjliga att följa upp, tydliga och genomförbara. *omvärld (grundskola, bransch, högskola), *pedagogisk utveckling (testbaserat lärande, digitalisering, annan aktuell forskning o bepövad erfarenhet), *arbetslagsutveckling (fortbildning, aktiviteter), *elever (antal, fler flickor, närvaro, känna meningsfullhet/delaktighet, motivtion, glädje, stolthet) Förslag Mått Uppföljning Förväntad effekt Mer omvärldskontakter (grundskola, branschliknande, högskola/univ) Pedagogiskt utvecklingsarbete Arbetslagsutveckling Påverkansarbete elever Branschdeltagande vid tex öppet hus, gymnasiearbetesredovisning men även eljest, fler sökande då fler barn fått kännedom om det intressanta TEprogrammet, fortsatta sudiebesök på och informationer från relevanta högsk./univ Årligen Deltagande i testbaserat lärande, arbete i ämneslag med nya kursinnehåll (digitalisering) Årligen Rättsäkerhet Gemensamma aktiviteter (fortbildning, annat), medarbetarsamtal, medarbetarenkät Elevenkäter, söksiffror Intressantare utbildning, fler elever Mer samarbete mellan ämnen, inriktningar Totalt fler elever med större andel flickor som alla känner meningsfullhet, delaktighet, motivation, glädje och stolthet