Läsåret 2016/2017. Kvalitetsrapport. Datum:

Transkript

1 Läsåret 2016/2017 Kvalitetsrapport Datum:

2 Kvalitetsrapport från rektor Avser enhet/program: Rektor: Läsåret: 2016/2017 Daterat: 1 GENOMFÖRDA INSATSER Vilka förbättringar har genomförts under året och vilket resultat har de gett?

3 Utgå från dina planerade utvecklingsåtgärder som du beskrev i föregående års rapport under punkt 7 ( Utveckling och förbättringsåtgärder ). Utgå också från resultat av självvärderingsverktyget LIKA. Vad har genomförts? Vad är under process? Vilket resultat har insatserna medfört? BF Utökning med en vecka APL i åk1 (kan utvärderas fullt ut om ett år) Signalerna från lärarna är redan nu positiva kring den extra APL-veckan. Genom mer tid och en bättre uppföljning har vi under året identifierat elever som under åk 2 kan riskera att inte nå målen för APL. Vi kan nu tidigare jobba med dessa elever för att ge dem så goda förutsättningar som möjligt. SYV-information inför varje årskurs där valen görs år efter år istället för att alla val görs klart i åk1. För att hjälpa eleverna till kloka val har vi delat upp valen så att de görs årskurs för årskurs. I åk2 har det lett till att färre valt matematik 2a med resultatet att vi höjt resultaten i kursen. Förra året hade vi 50% med ett underkänt betyg. I år är den siffran nere i 25%. Fler har valt entreprenörskap där även betygen sjunkit något men totalt sett har valen gynnat eleverna. Byta av kursen Etnicitet och kulturmöten till kursen Mental träning Kursen Etniciteter och kulturmöten har flera år inte startat och i stället har alla elever tvingats in i Svenska 3. Det har lett till att många elever haft svårt att nå målen då många kämpat med svenskan. Med kursen Mental träning förändrades sökmönstret och vi fick en jämn fördelning mellan kurserna. Elever, lärare och bransch är nöjda med utfallet vilket leder till att vi fortsätter erbjuda den kursen nästa år. Anpassning till 30-klasser på BF. Delningsresurs en gång i veckan för att kunna genomföra ledarövningar i mindre grupp. Delningen är viktigt för att eleverna ska nå målen i kurserna. Vissa delar i kurserna är svåra att genomföra i 30-grupp om man ska få en kvalitativ undervisning. Däremot har delningen utnyttjats på olika sätt och vi behöver jobba vidare med hur vi planerar för att tiden utnyttjas på bästa sätt. När det blir föreläsning i 15-grupp har vi misslyckats. Tiden ska användas till praktiska övningar som kräver mindre grupp. BF/RL Utveckling av lärling

4 På BF har ämneslagets stora utvecklingsområde varit utveckling av lärling. Ett stort arbete är nedlagt på vilka kurser som ska erbjudas samt hur olika delar ska skolförläggas/apl-förläggas. Vi har också under året samarbetat med branschen via programråd och andra forum för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för en lärlingsutbildning på BF. Det är glädjande att se att vi har sökanden till båda inriktningarna som erbjuds. I och med lärling öppnar vi upp en ny inriktning på BF, social inriktning. Det blir en kvalitetshöjning att kunna bredda utbudet för eleverna. Vi har en arbetsmarknad med stort behov arbetskraft. Branschen ser gärna fler utbildningsplatser om vi bara lyckas locka fler elever. Jobb finns. På RL har arbetet inte kommit lika långt pga personalförändringar. En lärlingsansvarig är utsedd och den personen har deltagit vid lärlingskonferensen och börjat jobba fram stukturer för APL/skol-förläggning av kurser. RL Flexiblare upplägg i åk3 med möjlighet att nischa sig mot mer Á la carte, storkök eller APL. Under våren erbjöds eleverna välja tyngdpunkt i sin utbildning. Detta för att många elever i slutet på trean har tappat drivet, börjar känna sig skoltrötta. Resultatet var till viss del förvånande. Vi trodde att fler elever skulle vilja läsa kurserna via utökad APL men de flesta valde den skolförlagda undervisningen. De flesta valde á la carte istället för storkök vilket var väntat. Eleverna uttrycker att á la carte-restaurangen är roligare att jobba i. Bland vissa elever finns ett motstånd mot att arbeta i storkök. Organisationen kommer inte att ligga kvar så här nästa år. En orsak är den ekonomiska situationen på programmet som leder till neddragningar. Vi har inte råd att erbjuda ett så flexibelt arbetssätt. Satsningen fick också mindre genomslag bland eleverna än vad vi trott och skapade mer organisatoriskt arbete för lärarna som ska följa och leda elevernas utveckling. Vi kan inte heller se hur det har påverkat elevernas studieresultat. Bygga upp ett fungerande lokalt programråd. Här har vi misslyckats. En orsak är att vi inte jobbat hårt nog med frågan. Skulle behövt jobba med mer uppsökande verksamhet. En annan orsak är ett ointresse från branschen då vi bjuder in men få återkopplar. Många restauranger är väldigt engagerade när det gäller mottagande av elever på APL. De bidrar med stipendier, upplåter restauranger för gymnasiearbete mm. Samarbetet finns där men i form av ett lokalt programråd har det inte lyckats. Till nästa år har vi beslutat att slå oss samman med Hotell- och restaurangprogrammet som har ett fungerade lokalt programråd med i stort sett samma aktörer som vi jobbar mot. Många av frågorna som behöver drivas och samtalas kring

5 är gemensamma. De branschföreträdare vi varit i kontakt med är positiva till en sammanslagning. Eleven får möta fler yrkeslärare under sina tre år på gymnasiet. Tidigare har eleverna följt två lärare genom sina tre år. Lärarna på programmet har inte samarbetat med samsyn kring kurser och innehåll. Det har lett till en ojämlik utbildning samt att det är slumpartat vad eleven lär sig beroende på vilken lärare eleven följer. Eleverna har i samtal lyft att de ser positivt på att möta fler lärare under utbildningens gång. De har också i utvärdering lyft att samsyn mellan lärare krävs då de ser att olika lärare har olika fokusområden och prioriteringar kring vad som är viktigt. Vi har under året jobbat med vad olika kurser ska innehålla så att lärarna skapar en större samsyn och en gemensam vision kring vad eleverna ska kunna utifrån kurser och programmål. Det är ett stort arbete och ämneslaget behöver fortsätta arbetet för att jobba igenom alla kurser. Vilka andra insatser har genomförts, varför har de genomförts och vilket resultat har det medfört? På RL har ett stort arbete genomförts med arbetslaget med fokus på arbetsmiljö. Det har varit nödvändigt för att hjälpa arbetslaget i riktning mot en gemensam syn på samarbete kring elever och utbildning. Med det här året som grund kommer vi kunna fokusera all energi till elever, utbildning och utveckling. Insatser kring frånvaron är gjord utifrån åtgärdstrappan. Tyvärr ser vi fortsatt en stor frånvaro hos vissa elever vilket leder till slutsatsen att dessa insatser inte är nog. Vi behöver arbeta fram snabbare och effektivare sätt att komma åt frånvaron. Effektivast har varit att dra studiemedlet men det tar för lång tid innan vi kommer dit och vi behöver fler insatser på vägen. Framför allt på BF har vi en för stor del frånvaro och det blir ett utvecklingsmål för nästa år. Statistiken kan vara något missvisande då vissa elever varit långtidssjukskrivna men vi har ett antal elever som inte borde vara borta så mycket som de är. På RL finns problematiken men i något mindre omfattning. Stödinsatserna på BF har delats upp. Tidigare låg all resurs på en person. Lärarna upplever att det ger bra resultat när någon undervisande lärare håller i stödinsatsen. Mer formativ bedömning kring APL:en på BF. Har bl.a. lett till att svaga elever fått bättre och tydligare stöd i tid och därigenom klarat sin APL. På vilket sätt har kompetensinsatserna som genomförts blivit en del av det systematiska kvalitetsarbetet? Beakta samtliga insatser: cen-

6 trala kompetensutvecklingsinsatser, workshops och egna kompetensutvecklingsinsatser. Läslyftet Många av lärarna på BF har under året deltagit i läslyftet. Det har tagit mycket tid från övrigt utvecklingsarbete. Lärarna beskriver en bra insats men att de själva jobbat så här under många år. Den stora vinsten har varit det kollegiala utbytet samt att ämneslaget i svenska har jobbat ihop sig vilket i förlängningen leder till ökat kollegialt lärarande och sammarbete. Testbaserat lärande Många av lärarna jobbar nu med testbaserat lärande utifrån de föreläsningar vi fått. Lärarna ser att arbetssättet hjälper elevernas lärande och vi fortsätter utveckla det arbetssättet. Skolverkets lärlingsutbildningar Förutom inspiration kring lärlingsupplägg har vi fått med oss tankar kring APLförläggning av GG-ämnen. Här bör lärling vara först ut att testa ett sådant upplägg. Lärlingskonferens Bra utbyten med lärare från annan ort Utveckling av lärling på Balder Sammarbete har skett med Stefan Karlsson som är lärlingsutvecklare på skolverket. Ett antal lärare har jobbat tillsammans med honom under ett par tillfällen. Det har gett oss viktiga tankar kring vad som är viktigt vid uppstart och utveckling av lärling. Han har också hållit i en workshop för alla yrkeslärare på berörda program. Nätverksdagar BF-lärarna har deltagit i nätverksdagar i Umeå. Här har vi bland annat snappat upp hur vi kan anpassa våra yrkesutgångar efter elevernas kunskaper. Vi har även gått vidare och kontrollerat möjligheterna med skolverket. Det kan öppna upp möjligheten att skriva om yrkesutgångar när vi har elever som inte klarar målen för gymnasiearbetet. Vi undersöker nu möjligheterna med våra branscher. Workshops Bra teman men för få deltagare. De som deltagit är nöjda och många saker går rakt ut i undervisningen då förändringar kan ske snabbt utifrån bra utbildningar. Tror på nästa års upplägg med färre tillfällen men längre tid för att få med fler lärare. Teach meet Bra föreläsningar men få deltagare

7 Coachande arbetssätt Fel format. Materialet var anpassat för arbete i grupp, inte för föreläsning. Hjärnan och talriksmodellen Många nöjda lärare och det återkopplas fortfarande till föreläsningen vilket visar på att den fått genomslag. IT inför O365 mm Grundläggande, men det behövs då alla inte är med på tåget gällande ITutveckling i skolan. Bra tips och genomgång av kommande verktyg. Konferens kring pulsträning och inlärning Skickade en lärare på fortbildning kring ovanstående. Resultat är att hela BF:s programarbetslag kommer att jobba med detta tillsammans alla elever nästa år. EU lärarbesök i Bryssel Lärarna som deltog fick mycket kunskaper kring EU som det tidigare in hade. Det har spridits till lärare och elever samt att lärarna skapat en nätverksgrupp med lärare från andra skolor som deltagit i projektet. Då Balder via ett annat EU-projekt blivit EU-skola var det här en bra grund och mina lärare kommer att fortsätta arbetet under kommande år i samverkan med övriga SO-lärare. Jobbskuggning i England, Tyskland, och Wales. Erasmus+ Via jobbskuggning har vi fått idéer till programmen samt bekräftelse på vad vi gör bra. Vi har via BF:s branschråd tagit med förskollärare på jobbskuggning till Tyskland. Ett bra sätt att jobba tätare med branschen. Under nästa år gör RL en liknande satsning. På vilket sätt har förstelärarna använts i utvecklingsåtgärderna? Under året har vi genomfört en rad möten med förstelärarna för att konkretisera deras roll och uppdrag. Målet är att få med dem i skolans systematiska kvalitetsarbete på ett tydligare sätt. Några utvecklingsområden som de i år fått ansvar för är: - Scanna behov av gemensam fortbildning samt komma med konkreta förslag på föredragshållare. - Analys av betyg här har det strandat på att kommunen inte lyckats få fram en digital resurs som stöd till det arbetet. För att göra bra analyser krävs bättre digitala stöd där vi kan plocka ut och jämföra resultat utifrån olika frågeställningar. Det gäller även rektorsrapporten där stöd för resultatanalys är under all kritik. - Omarbetning av mentorssamtal med tydliga mallar termin för termin. Inkluderar uppdraget om dokumentation av mål för elever som

8 lämnar gymnasiet. Arbetet är gjort och under våren har lärarna arbetat efter modellen. 2 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser finns? Finns mönster? Skillnader mellan kön? Avviker några ämnen? Underlag = betygsstatistik, arbets- och ämneslagens analyser Tips! I Skelis finns vår egen databas för lokal statistik. Här finns 2016 års nationella resultatjämförelser för respektive program Av elever som inte nått examen har de flesta ett åtgärdsprogram kopplat till stora utmaningar att klara sin skolgång. I dessa fall är det mycket långt bort att nå en yrkesexamen trots en rad åtgärder från skolan. Många elever har utifrån sina förutsättningar presterat bra. Sedan har vi elever som inte läst engelska under lika många år som de svenskafödda. Det har då varit svårt att under tre år kompensera för det när även svenska språket tar tid och fokus att lära. Vi har även haft elever som medvetet prioriterat bort skolan av olika anledningar, t.ex. fokus på hockey. Elever med utdrag ur betygskatalogen kommer under hösten att slutföra sin ut- publikat- ion?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2fw pubext%2ftrycksak%2fblob%2fpdf3642.pdf%3fk%3d3642 Statistik för yrkesexamen BF Yrkesexamen: 77% Studiebevis: 17% Utdrag ur betygskatalogen, fortsätter till hösten: 6% Statistik för yrkesexamen RL Yrkesexamen: 94% Studiebevis: 6%

9 bildning och därmed gå mot en yrkesexamen. Ett ämne som sticker ut negativt är fortsatt matematiken i åk1. På BF har vi 50% elever med F. Vi vet att många reparerar detta under sina tre år. Jag har i år två elever som går ut gymnasiet med F i kursen. Lärarna beskriver elever med låga förkunskaper men det finns fler orsaker. Vi har haft en klass med dålig studiero trots en rad insatser under året. Studiestöd på modersmål sattes in sent för elever med dessa behov. Där måste vi snabbare se behoven och lösa dem. Elever med svenska som andraspråk har större svårigheter att klara sina kurser. Om eleverna inte har basen i språket får de problem. De är i behov av språkstöd i skolan och vissa även studiehandledning på sitt modersmål. I BF-kurserna har vi ett språkstöttande arbetssätt delvis också pga att modersmåltalare av svenska har svårigheter med alla nya begrepp som krävs för godkänt i kurserna. På RL har det gått bättre för andraspråkselever i yrkesämnen då många teoretiska moment kunnat göras praktiskt. BF är ett mer teoretiskt yrkesprogram vilket skapar större svårigheter för elever som inte har samma språkliga grund. Här behöver vi hitta bättre rutiner för att stödja de eleverna tidigare i utbildningen. Vi har i år satt in insatser men för sent. Fler underkända pojkar i delar av Fritid och hälsa tror arbetslaget beror på brist på motivation, tar ej ansvar för inlämningar, tar ej del av stöd etc. Vi har haft svårt att nå vissa av dessa elever, lärarna har gjort stora insatser med extra anpassningar för att hjälpa dem. So blocket är ett bekymmer för många elever. Ämnena kräver ganska mycket inläsning vilket försvårar för eleverna med låg läsförståelse. Vi jobbar med studieteknik och strategin med testbaserat lärande och det ger godare resultat, vilket också får stöd i forskning. BF-kurserna är tuffa teoretiskt. Många elever som kommer förväntar sig inte så höga krav som dagens utbildning ställer på eleverna. Vi har i år haft en rad stödinsatser för att hjälpa eleverna nå målen. Mellan 20-30% av eleverna får F i betyg efter kursens slut i åk1. Vi ligger marginellt bättre till i år mot föregående år vilket ändå är ett framsteg med tanke på att intagningspoängen var lägre det här året. Lärare och stödpersonal har slitit hårt för att nå dessa resultat. Det vi kan se är att det är samma elever som presterar lågt i många kurser. Många av dessa är elever som känner att de valt fel program och till nästa år gör ett omval. Samma sak gäller RL där ett antal elever efter någon månad känt att de inte vill jobba i kök och där med väljer nytt program till hösten. Rätt elev på rätt program är otroligt viktigt för att eleverna ska lyckas.

10 På RL är hygienkunskap det tuffaste teoretiska kursen för eleverna. Där har vi svårast att nå bra resultat. Förslag från lärarna är att börja med få pass i börja på åk 1 för att öka på antal undervisningstimmar under året när eleverna lärt mer i andra kurser och därmed förstår vikten av ämnet. Att hålla ihop undervisningstiden för RL-kurser i åk1 så att de går att genomföra delar praktisk är en framgångsfaktor. Lärarna har varit dubbellagda för att kunna genomföra lektionerna mer praktiskt. Nu drar vi ner på den resursen och försöker lösa det med elevinstruktör i och med att programmet fått sparkrav på ca en miljon kronor. 3 ELEVERNAS UTVECKLING MOT MÅLEN Hur ser du på elevernas möjligheter på din skolenhet att nå utbildningens kunskapskrav? Vad ser du bidrar eller hindrar elevernas måluppfyllelse? Din analys med beaktande av arbetslagens utvärdering Underlag = Elevenkäter, ANDT-enkät, Skelis, arbetslagets utvärdering. Elever har idag en god möjlighet att nå målen i alla kurser. Vi har goda stukturer för stöd och omläsning för elever med svårigheter. Ett antal elever har låga förkunskaper med sig från grundskolan vilket gör gymnasiet tufft. Är eleverna motiverade att jobba så ser vi att de når mycket långt och klarar utbildningen bra även om det krävt en stor arbetsinsats. På RL är lärarna duktiga på att låta eleverna komplettera moment som de saknar från tidigare årskurser parallellt med pågående undervisning. Hinder: Motivation, elever som av olika orsaker inte tar tag i sina studier. Ofta leder det även till låg närvaro vilket försämrar chanserna att klara utbildningen. Det påverkar även ofta arbetsmiljön i klassrummet. Här behövs analys på individnivå kring vilka arbetssätt som hjälper dem. Pulshöjande aktiviteter är ett sätt att förebygga och stärka elevernas koncentration och resultat. Möjligheten för oss att stötta elever med funktionsnedsättningar ute på APL. Även om vi i år utvecklat den formativa delen så är det tydligt att det finns elever som har svårt att klara branschens krav på inter-

11 aktion. Psykisk ohälsa. Det här är en grupp som ökar. Svårigheterna ligger ofta långt utanför skolans uppdrag och arbetsområde. Det vi gör är att identifiera, skicka remisser, stödja så långt vi kan utifrån skolans uppdrag. Insatser kan oftast göras när eleven mår bättre, vi kan då förlänga studiegången för att komma till en yrkesexamen. Det som bidrar till att så många elever trots allt klarar av att nå en yrkesexamen är förutom eleverna själva att vi har en hög nivå på undervisande lärare på programmen. De utarbetar ständigt nya material för att stödja eleverna både i skolan och på APL. Insatserna i år på BF kopplat mot APL har hjälpt flera elever som tidigare skulle haft svårt att nu nå målen för APL. Vår för hoppning är att dessa arbetssätt även ska hjälpa eleverna nästa år i gymnasiearbetet där vi enligt skolverket inte får pysa eleverna. Branschens krav styr om eleverna klarar eller inte klarar godkänt. Från BF:s branscher har vi fått tydlig återkoppling på att det anser att utbildningen håller en hög nivå. Det blir lätt fokus på saker att åtgärda i en kvalitetsrapport men de flesta eleverna presterar gott och lär för livet. Elever i behov av stöd; Omfattning och resultat av stödinsatser i ordinarie undervisning? Omfattning och resultat för elever med särskilt stöd? Hur viktigt är åtgärdsprogram och följs arbetet upp? På vilket sätt? I GG-ämnen organiserar Kerstin stödet. Läs hennes rapport för den verksamheten. Har under året sett ett stor behov av stöd, framför allt i Matematik 1a där många haft låga kunskaper med sig från grundskolan. Lärare har tidigt signalerat att eleverna inte fått med sig nog kunskaper sedan tidigare. Vi har dock varit hårda med att eleverna måste utnyttja och jobba på lektionerna om de ska gå vidare till stöd. Stödet kan inte ersätta ordinarie lektion. På ca 140 elever har jag i år haft 11 åtgärdsprogram som kontinuerligt utvärderas och uppdateras. Åtgärdsprogrammen är viktiga för att systematiskt utvärder de insatser som görs. Det rör sig om elever med stora behov av stöd för att klara skolgången.

12 För elever som vill och orkar ta emot stöd sätter vi in stora resurser som ofta leder till bra resultat. Sedan finns det ett antal elever som inte orkar med extra stödinsatser eller arbetspass. Vi försöker då anpassa på nya sätt men det är tydligt att där vi inte får med eleverna på extra arbete där lyckas vi inte heller med måluppfyllelsen. Vad som är bra/dåliga resultat går dock att diskutera. För vissa av dessa elever handlar det om att få må bra, orka finnas med i ett socialt sammanhang, att bygga självförtroende och framtidshopp. Målet är att varje elev ska nå så långt som möjligt utifrån varje individs förutsättningar. Vi lägger stora resurser på att elever inte ska hamna i behov av åtgärdsprogram. Med kortare stödinsatser hjälper elever som har svårigheter i enskilda kurser eller som drabbas av sjukdom så att de tillfälligt halkat efter i skolan. Vi ser att dessa stödinsatser ger resultat och det hjälper många elever till betyg. Många elever får hjälp med extra anpassningar och når på så vis målen. Utmaningen är eleverna som inte tar emot hjälp, eleverna som inte hittar motivationen till att jobba. Nästa år vill vi jobba mer förebyggande. Vi har på BFprogrammet många elever med funktionsnedsättningar kopplade till koncentration, psykisk hälsa osv. Forskning som är gjord på pulsträning har visat goda resultat för dessa målgrupper men är gynnsamma för alla elever. Vi tror att är en bra åtgärd för eleverna på programmet. Pulsträningen har störst effekt på matematik och språk. På matematik sidan har vi svårt att lyckas, kan det här hjälpa eleverna? Forskning säger det! Projektet blir ettårigt men det permanentas om vi får resultat. 4 NORMER OCH VÄRDEN Värdegrund och likabehandlingsplan På vilket sätt arbetar ni aktivt och medvetet med att påverka och stimulera eleverna att omfattas av värdegrunden? Vad har det fått för effekt? Förbättringsområden? Hur arbetar ni med likabehandlingsplanen?

13 Lyfta i undervisning, i diskussion etc. och det genomsyrar nästan allt vi gör. Går igenom likabehandlingsplanen etc. med mentorsklassen på mentorstid. Vi lägger stor vikt i samarbetsövningar och gruppstärkande aktiviteter för att jobba ihop klasserna. I år har vi haft problem i blandklassen RL/BF. Där la vi in extra arbetspass med skolkyrkan, Så mycket bättre för att jobba med attityder och värderingar i klassen. Tyvärr har den insatsen inte gett vad vi önskat. Ett problem är funktionen blandklass där vi har olika mentorskap för olika klasser vilket gör insatser svårare att organisera. I det här fallet blev det ett hinder, behöver inte vara så ett annat år då varje klass är unik. Innehållet i kurser och mål på BF behandlar värdegrundsfrågorna, vilket är väldigt tacksamt och underlättar det dagliga värdegrundsarbetet där. Även på RL finns det kurser där lärarna naturlig berör värdegrundsfrågor och bemötande av andra människor. Vi har satt in samtal med rektor för ett par elever där det uppstått problem utifrån skolans värdegrund vilket gett bra resultat. Elevhälsan och lärare har varit snabb på att agera när det funnits elever som inte trivts av olika anledningar. Viktigaste är det förebyggande arbetet och att stävja problemen i tid innan det eskalerar och leder till mobbing. Inom restaurangbranschen finns ibland en gammal och negativ värdegrund kvar. Det händer att elever stöter på det när de kommer ut på APL. Även inom skolan måste vi vara vaksamma på hur vi arbetar samt vilka verktyg vi ger eleverna inför att de går ut i arbetslivet. Arbetslaget kommer under kommande år att fokusera på ett värdegrundsarbete.

14 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Stimuleras eleverna att aktivt ta del av att vidareutveckla utbildningen? I så fall på vilket sätt? Ge konkreta exempel på hur det går till. Underlag: Arbetslagens synpunkter. Elevenkäter. Annat? Lärarna anser att eleverna har väldigt fria händer i planering och har stor påverkan vad gäller menyer och teman samt planering av praktiskt upplägg på RL. I några få fall har eleverna haft synpunkter. Där har rektor varit länk mellan elever och lärare för att utveckla elevinflytandet och tydliggöra på vilka sätt eleverna kan vara med och påverka, samt tydliggöra för elever att vissa moment behöver läras in för att tillgodose branschens krav. På BF för man kontinuerligt dialog om kursinnehåll och examinationsmetod. Eleverna tar inte alltid chansen att påverka, utan förlitar sig på sin lärare. Troligtvis eftersom de inte förstår vidden av kursinnehåll och i vilken utsträckning de kan påverka. Man använder sig då av opinionsundersökningar via Samarbeta där eleverna får tydliga val att välja mellan. Det är mycket uppskattat med hög andel deltagare troligtvis pga att det är lättare för eleverna med konkreta val. Lärarna jobbar med utvärderingar i kurserna och vissa delas även med rektor för att synliggöra elevernas tankar kring utbildningen. Rektor genomför även egna utvärderingar med eleverna. Där framkommer det att vi har mycket nöjda elever på båda programmen. Alla lyfter att delaktighet i utbildningen höjer motivationen. I rektors utvärdering med eleverna lyfts även tankar kring utveckling av programmet. Detta återkopplas till lärarna. 6 REKTORS ANSVAR Ledning och utveckling av utbildningen

15 Stödfrågor Hur försäkrar du dig om att den pedagogiska personalen arbetar utifrån examensmål och ämnesmål, exempelvis när det gäller arbetsmetoder, innehåll i undervisningen, hur intresse skapas för lärande, insatser för att alla elever ska nå kunskapskraven samt anpassning av undervisningen till alla elever? Via lektionsbesök, medarbetarsamtal och diskussioner i ämneslagen synliggörs att yrkeslärarna har stor förankring i examensmål och kursmål. På BF har vi lagt ner ett stort arbete kring lärling där många kurser jobbats igenom utifrån APL/skolförläggning av centralt innehåll och kursmål. Lärarna jobbar även med sambedömning, gemensamma planeringar. När elever inte når målen får jag del av matriser och återkoppling till elever som tydligt visar på ett formativt arbetssätt. Vi jobbar aktivt med att anpassa undervisningen då vi på programmen har många elever med behov av anpassningar. Dessa arbetssätt gynnar även andra elever t.ex. språkstärkande arbetssätt. Utifrån forskning och fortbildning har vi under året även arbetat med testbaserat lärande vilket ger tydliga resultat för många elever. Den brist vi ser nu är examensmålen kopplade till gymnasiegemensamma ämnen. Eleverna ser inte helheten i programmet. Det blir ett utvecklingsområde för nästa år i programarbetslaget för BF där vi även behöver nå ut till lärare utanför arbetslaget för att skapa helhet och sammanhang. Ge exempel på insatser som du genomfört för att försäkra dig om att lärarnas bedömning och betygssättning utgår från ämnesplanens mål, kunskapskrav och att den formativa bedömningen utvecklas. På RL har vi i år jobbat med ämnesplaner och kursmål för att skapa en större samsyn kring vad eleverna bör kunna. Lärarna har haft dålig insyn i varandras arbete och vi behöver fortsätta arbetet med att synliggöra nivåer för betyg då praktiskt arbete försvinner i stunden och måste bedömmas direkt. På de lektioner jag besökt har eleverna fått formativ feedback i direkt anslutning till arbetet vilket är bra för utveckling och fortsatt lärande.

16 På BF jobbar vi fortsatt med mycket sambedömning. Erfarna lärare har gått in och hjälpt till med bedömning och tips till mer oerfarna lärare. Här har också matriser via samarbeta utvecklats och jag har haft lärare som under året spridit erfarenheter och tips till övriga via workshops. Jag har via lektionsbesök, material och samtal tagit del av lärarnas arbete som är mycket gott.

17 7 UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Rektors förslag till utveckling och förbättringsåtgärder. Ange max 3-5 prioriterade förbättringsområden som du planerar genomföra, förväntade effekter samt hur uppföljningen kommer att gå till. Måtten som du anger ska vara möjliga att följa upp, tydliga och genomförbara. Barn- och fritidsprogrammet Förslag Mått Uppföljning Förväntad effekt Närvaro och motivation på Under 10 % (ink Kontinuerligt Bättre förutsättningar att klara kurser utan omläsning. BF. Strategier, samarbete med sjukdom) elevhälsan Jobba med programmål för Infärgning, sammar- Elevutvärderingar Motivationshöjande. Mening och sammanhang. att skapa en sammanhållen beten kring gemen- Dokumentation av arbetet utbildning för eleverna samma arbetsområden mm. Pulshöjande aktiviteter Tre pass/vecka I slutet av terminerna Ökad målfyllnad i framför allt matematik. Ökad koncentration, och en rad förbättrade hälsoeffekter. Tidigare bedömning och insatser för elever med annat modersmål än svenska. Antal klarade kurser Kontinuerligt Fler klarade kurser Restaurang- och livsmedelsprogrammet Förslag Mått Uppföljning Förväntad effekt Värdegrund kopplat till yrke Glada trygga elever Elevutvärderingar Tryggare elever som är redo att arbeta i en tuff och skola. bransch. Tydlig värdegrund i skolans egna kök. Samsyn kring betyg, bedöm- Många genomgångna Kontinuerligt i ämnesslaget Rättssäkra betyg och en samsyn kring innehåll i kurser. ning, kurs- och programinne- kurser. Elevutvärderingar Gemensam syn på programmet och vilka kompetenser håll. eleverna behöver. Antal bedömningsövningar. Elever lär av varandra mellan årskurserna. Motivationshöjande. Klassövergripande och programövergripande projekt