Getterön 2:155 Dagvattenutredning

Transkript

1

2 Beställare: Ängen Fastigheter Getterön Varberg Beställarens representant: Magnus Lofjärd Konsult: Uppdragsledare: Norconsult AB Box Göteborg Herman Andersson Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\104\00\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\getterön Maria Rimstedt Norconsult AB

3 3 (16) Innehållsförteckning 1 Orientering Befintliga dagvattenförhållanden Befintliga flöden Befintlig föroreningsbelastning Föreslagen dagvattenhantering Flöden efter exploatering Höjdsättning Framtida föroreningsbelastning Exempel på utformning Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Befintliga VA- och dagvattensystem Föreslagen dagvattenhantering

4 4 (16) 1 Orientering På uppdrag av Ängen Fastigheter har Norconsult AB utarbetat föreliggande dagvattenutredning till detaljplan för Getterön 2:1 och 2:155, Varbergs kommun. Utredningsområdet omfattar åtta nya fastigheter för bostäder på Getterön, nordväst om centrala Varberg. Av figur 1 framgår lokalisering av de aktuella fastigheterna. Ängaviksvägen Askekärrsvägen Linnekullevägen Figur 1. Av rödmarkeringen framgår de aktuella fastigheternas läge på Getterön ens syfte är att klargöra befintliga dagvattenförhållanden samt visa hur system för framtida dagvattenhantering med lokalt omhändertagande kan utformas. Utredningen baseras på kartmaterial som tillhandahållits av beställaren, Stadsbyggnadskontoret i Varbergs kommun samt ledningsägare i området. Under utredningens genomförande har kontakt hållits med planhandläggaren vid Stadsbyggnadskontoret samt företrädare för VIVAB, Vatten och Miljö i Väst AB, som driver VA- och avfallsverksamheterna i Varberg och Falkenbergs kommuner.

5 5 (16) 2 Befintliga dagvattenförhållanden För att erhålla en så god uppfattning som möjligt av befintliga dagvattenförhållanden inom utredningsområdet har tillhandahållet kartmaterial studerats och en översiktlig inventering i fält genomförts. Befintliga dagvattenförhållanden inom utredningsområdet, och i dess närhet, beskrivs nedan och illustreras i bilaga 1. Vid inventeringstillfället, den 9 februari 2015, var vädret vackert utan nederbörd och hade även föregåtts av relativt nederbördsfattigt väder dagarna innan. Markytan i området är flack och utgörs huvudsakligen av ängsmark med svag lutning mot havsviken i söder. Enligt den parallellt pågående geotekniska utredningen utgörs marken i området av siltig sand. Grundvattenytan påträffades i samband med den geotekniska fältundersökningen på nivåer omkring 0,5 1,0 m under markytan. Vid befintliga förhållanden avleds dagvatten inom de sex planerade fastigheterna i utredningsområdets östra del till ett befintligt dike, se figur 2. Som framgår av fotot är diket tämligen igenvuxet och i behov av underhåll, för att säkerställa en fungerande avledning av dagvatten. Figur 2. Befintligt dike vid de sex planerade fastigheterna i öster

6 6 (16) Diket leder åt sydväst och mynnar i Ängaviken, ca 300 m från de planerade fastigheterna, se figur 3. Diket korsar Ängaviksvägen via trummor i två punkter, se bilaga 1. Figur 3. Befintligt dike som mynnar i havet vid Ängaviken Inom den mark på vilken de sex fastigheterna i öster planeras, finns befintliga ledningar för vatten respektive spillvatten till vilka VIVAB är ledningsägare. Även de två planerade fastigheterna i väster genomkorsas av befintliga ledningar för vatten och spillvatten. Ledningsrätt bör anordnas för dessa ledningar och sannolikt erfordras omläggning av befintliga ledningar, åtminstone där de korsar planerade fastigheter i väster, för att möjliggöra planerad exploatering. Inom de planerade fastigheterna i väster avrinner dagvatten ytledes åt öster, mot en befintlig stenmur och ett dike utmed vägen som utgör infartsväg till befintliga bostadshus. Under vägen finns, enligt uppgift från beställaren, en ledning som i dagsläget avleder dräneringsvatten från tomterna till diket på vägens östra sida. De aktuella fastigheterna ingår ej i kommunalt verksamhetsområde för dagvatten.

7 7 (16) 2.1 Befintliga flöden Hela utredningsområdet ingår i ett avrinningsområde om ca 25 ha som avvattnas söderut mot Ängaviken via system av befintliga diken. Befintlig avrinning från respektive del av planerad bebyggelse har beräknats med hjälp av rationella metoden enligt Svenskt Vattens publikation P90 samt P104. Resultaten av flödesberäkningen redovisas i tabell 1. Tabell 1. Befintliga flöden Delområde Area (ha) Befintligt flöde (l/s) Öster, 6 tomter 0,70 16 Väster, 2 tomter 0,11 3 Den dimensionerande varaktigheten har vid beräkningen ansatts till 10 min, vilket bedöms motsvara rinntiden genom respektve delområde. Regnintensiteten för ett regn med varaktigheten 10 min och en återkomsttid om 10 år har beräknats uppgå till ca 228 l/s, ha. Vid beräkningarna har en avrinningskoefficient om 0,1 antagits, vilket enligt Svenskt Vattens publikation P90 motsvarar odlad mark, gräsyta, ängsmark m.m. 2.2 Befintlig föroreningsbelastning Havet som utgör recipient för dagvatten samt diken m.m. via vilka dagvatten avleds, belastas med föroreningar som regnvatten för med sig från atmosfären och som dagvatten för med sig från marken. StormTac ( tillhandahåller schablonhalter av dagvattnets sammansättning för olika typer av markanvändning. Schablonhaltera är framtagna med hjälp av långa serier med flödesproportionell provtagning och uppdateras kontinuerligt. Av tabell 2 framgår dagvattnets föroreningsinnehåll på ängsmark enligt StormTac.

8 8 (16) Tabell 2. Schablonhalter för dagvattnets föroreningsinnehåll på ängsmark Ämne Enhet Koncentration Fosfor, P mg/l 0,2 Kväve, N mg/l 1,0 Bly, Pb µg/l 6,0 Koppar, Cu µg/l 15 Zink, Zn µg/l 30 Kadmium, Cd µg/l 0,3 Krom, Cr µg/l 2,0 Nickel, Ni µg/l 0,5 Kvicksilver, Hg µg/l 0,005 Suspenderat material, SS mg/l 45 Olja mg/l 0,2 3 Föreslagen dagvattenhantering Vid exploatering ökar vanligen andelen hårdgjorda ytor, vilket får till följd att ytavrinningen ökar p.g.a. minskade infiltrationsmöjligheter och snabbare avrinningsförlopp. För att kompensera flödesökningen, och därmed minimera risken för översvämningar samt reducera belastningen på det befintliga dike som även framgent föreslås användas för avledning av dagvatten, föreslås flödesutjämning. Fördröjningsanordningar föreslås anläggas på tomtmark för utjämning av dagvatten så att utgående dagvattenflöden från planområdet efter exploatering inte överstiger befintliga maxflöden. Dagvatten inom planområdet föreslås omhändertas så nära källan som möjligt, d.v.s. inom tomtmark. Principen för lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, bör följas och anläggande av hårdgjorda ytor bör undvikas i så stor utsträckning som möjligt. På så vis minimeras påverkan på den naturliga grundvattenbalansen i området samtidigt som behovet av utjämning reduceras. Avledning av dagvatten från de sex tomterna i öster föreslås ske söderut, på samma sätt som vid befintliga förhållanden, via dikessystem till Ängaviken. Anslutningspunkter för planerad bebyggelse i öster föreslås upprättas till en ledning som förläggs i den planerade gatan, men med anvisning att erforderlig fördröjning skall ske inom tomtmark före anslutning. Ledningen föreslås mynna i det befintliga diket söder om den planerade bebyggelsen.

9 9 (16) Även vid de två tomterna i väster föreslås flödesutjämning av dagvattens ombesörjas inom respektive tomt innan anslutning till befintlig ledning för dräneringsvatten vid den angränsande vägen i öster. Ledningens kapacitet bör kontrolleras för att säkerställa att anslutning av det fördröjda flödet är möjligt. Nedan presenteras dimensioneringsförutsättningar samt föreslagna åtgärder för att säkerställa en fungerande dagvattenhantering inom planområdet samt. Föreslagna system illustreras även i bilaga Flöden efter exploatering På samma sätt som för befintliga förhållanden har framtida dagvattenflöde inom utredningsområdet beräknats enligt Svenskt Vattens publikation P90 samt P104 för regn med 10 års återkomsttid. Den dimensionerande varaktigheten har ansatts till 10 min. Med en säkerhetsfaktor om 1,2 avseende prognosticerade klimatförändringar uppgår den dimensionerande regnintensiteten till ca 274 l/s, ha för ett 10-årsregn. Beräknade framtida flöden framgår av tabell 3. Vid flödesberäkningarna har sammanvägda avrinningskoefficienter om 0,25 antagits, vilket enligt Svenskt Vattens publikation P90 motsvarar villatomter mindre än m 2 i flack terräng. Tabell 3. Beräknade framtida flöden utan fördröjning Delområde Area (ha) Framtida flöde (l/s) Öster, 6 tomter 0,70 48 Väster, 2 tomter 0,11 8 Således förväntas det dagvattenflödet öka med ca 32 l/s i öster respektive ca 5 l/s i väster vid ett 10-årsregn, i samband med planerad exploatering, varför utjämning av dagvatten erfordras. Genom att reducera andelen hårdgjorda ytor, t.ex. genom att välja genomsläppliga beläggningar framför asfalterade ytor, kan det ofördröjda flödet reduceras. För att begränsa det framtida utflödet från planerad bebyggelse till att motsvara befintlig avrinning, innan exploatering, erfordras en effektiv magasinsvolym om ca 19 m 3 i öster respektive ca 6 m 3 i väster. Detta motsvarar ungefärligen 3 m 3 per tomt. I kapitel 3.4 ges exempel på utformning av system med fördröjningsmagasin på tomtmark.

10 10 (16) 3.2 Höjdsättning Höjdsättningen av gatumark och bebyggelse i området är mycket viktig och bör ägnas stor omsorg. Gator och fastigheter skall i möjligaste mån harmonisera med varandra. Tomtmark bör generellt höjdsättas till en nivå högre än anslutande gatumark för att en tillfredsställande avledning av yt- och dränvatten samt spillvatten skall kunna erhållas. Lägsta golvnivå bör inte understiga 0,3 m över marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten. Det skall tillses att marken ges ordentlig lutning ut från byggnaden. Närmast byggnaden, ca 3 m, bör marken ges en lutning om ca 1:20. Om höjdsättningen utformas enligt ovan, så att gator i området alltid är belägna på lägre nivåer än kringliggande kvartersmark, kan dagvatten avledas via gatorna om dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas vid extrem nederbörd. Enligt Varbergs kommuns generella riktvärde ska sockelnivån på ny bebyggelse ej understiga 2,5 m över dagens havsnivå (höjdsystem RH70). Vid höjdsättning av planerad exploatering skall hänsyn tas till rådande topografi, geotekniska förhållanden samt befintlig bebyggelse. 3.3 Framtida föroreningsbelastning På samma sätt som för befintliga förhållanden har haltdata avseende dagvatten från olika bebyggelsetyper sammanställts enligt StormTac. I tabell 4 redovisas haltdata för dagvatten från olika bebyggelsetyper enligt StormTacs sammanställning, tillgänglig på Notera att de redovisade värdena endast är schablonvärden. I tabellen redovisas även förändring av föroreningshalter jämfört med befintliga förhållanden samt riktvärden för haltdata avseende utsläpp av vatten till dike, vattendrag, sjö eller hav enligt Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad (Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten, R 2013:10). Enligt uppgift från VIVAB är det önskvärt att de Göteborgska riktlinjerna efterföljs även i Varbergs kommun.

11 11 (16) Tabell 4. Schablonhalter för dagvattnets föroreningsinnehåll vid villabebyggelse Ämne Enhet Koncentration Förändring Riktvärde* Fosfor, P mg/l 0,2 ± 0 0,05 Kväve, N mg/l 1,4 + 0,4 1,25 Bly, Pb µg/l Koppar, Cu µg/l Zink, Zn µg/l Kadmium, Cd µg/l 0,5 + 0,2 0,4 Krom, Cr µg/l 4, Nickel, Ni µg/l 6 + 5,5 40 Kvicksilver, Hg µg/l 0, ,01 0,05 Suspenderat material, SS mg/l 45 ± 0 25 Olja mg/l 0,4 + 0,2 1,0 * Enligt Göteborgs Stad, Miljöförvaltningen Jämfört med befintlig föroreningsbelastning förväntas således koncentrationerna av många föroreningar öka i olika utsträckning och för omkring hälften av de listade föroreningarna förväntas presenterade riktvärden överskridas. I Göteborgs Stads riktlinjer anges att avsteg från riktvärdena kan göras, om det för den specifika platsen bedöms vara miljömässigt motiverat utifrån rådande förutsättningar och med hänsyn till recipientens förutsättningar. Planerad exploatering omfattar endast en mycket begränsad del av det område som avrinner mot Ängaviken (ca 0,8 ha av totalt ca 25 ha). De lokalt förhöjda halter av vissa specifika ämnen som förväntas uppkomma till följd av planerad exploatering, bedöms inte ha någon betydande påverkan på recipienten. Bedömningen grundar sig på att mängderna av dessa ämnen fortsatt är små, till följd av det begränsade område från vilket avrinning sker, samt att halterna från det totala avrinningsområdet förblir nästintill oförändrade eftersom endast en liten del av avrinningsområdet omfattas av exploateringen. Genom att eftersträva ytlig avledning av dagvatten, t.ex. genom att leda ut takvatten via utkastare och ränndalsplattor i så stor utsträckning som möjligt, utnyttjas markens naturliga reningseffekter och ett ännu renare dagvatten kan erhållas.

12 12 (16) 3.4 Exempel på utformning Enligt ovan föreslås en effektiv magasinsvolym om 3 m 3 per tomt anläggas för att möjliggöra begränsning av det framtida flödet, så att det inte överstiger befintligt maxflöde. Med hjälp av utjämningsmagasin föreslås flödet begränsas till totalt ca 16 l/s från de sex planerade tomterna i öster respektive ca 3 l/s från de två planerade tomterna i väster. Takvatten från samtliga planerade fastigheter föreslås i första hand avledas till tomtmarken via utkastare och öppna ränndalsplattor, se figur 4. På så vis främjas trög avledning och infiltration av dagvatten i den mån det är möjligt. Figur 4. Föreslagen princip för utkastare Som ett alternativ eller komplement till lokal infiltration och ytlig avledning, då möjligheterna till infiltration är begränsade, föreslås utformning med dagvattenkassetter, enligt figur 5. Av figuren framgår att dräneringen från fastigheten ansluts direkt till dagvattenledning avsedd för dräneringsvatten medan stuprören ansluts till magasinet. Takvattnet utjämnas således i dagvattenkassetterna, innan det leds vidare till en dagvattenledning. Genom detta tillvägagångssätt säkerställs avledningen av dräneringsvatten samtidigt som takvattnet fördröjs, då utloppsledningen från magasinet dimensioneras för att endast tillåta ett mindre utflöde.

13 13 (16) Stuprör Husgrundsdränering Spolrör Tomtgräns Dagvattenkassetter Samlingsbrunn, drän Utloppsledning Dagvattenledning Figur 5. Föreslagen principutformning av dagvattensystem med dagvattenkassett Magasin med dagvattenkassetter, liksom traditionella s.k. stenkistor, fördröjer dagvatten och tillåter infiltration till underliggande mark, i den mån det finns förutsättningar för detta. Kassetterna har en effektiv magasinsvolym om ca 96 % av den totala volymen, vilket betyder att de är mycket utrymmeseffektiva i förhållande till volymen dagvatten som kan magasineras. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med stenkistor är, förutom att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats, att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större. I figur 6 visas ett kassettmagasin för utjämning av dagvatten från ett villatak.

14 14 (16) Figur 6. Kassettmagasin för fördröjning av dagvatten Efter flödesutjämning föreslås dagvatten från de sex planerade fastigheterna i öster avledas via dagvattenledning till befintligt dike i söder. Vid utloppet till diket föreslås erosionsskydd anläggas för att minimera påverkan på diket. Dagvatten från de två tomterna i väster föreslås efter flödesutjämning avledas till befintlig ledning för dräneringsvatten vid den angränsande vägen i öster.

15 15 (16) Norconsult AB Mark och Vatten Herman Andersson

16 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax

17 4 2:160 2: :117 2:110 4,3 2:322 Beteckningar Bilaga 1 2,4 s:16 3,5 4,4 4,6 2:236 Ängaviksvägen 2:121 2:122 2:123 2:116 2:115 2:114 2:111 2:112 2:330 Planområdesgräns Ny tomtgräns 2:124 2:113 2:128 Befintligt dike/vattendrag 2:147 2:125 2:126 2:127 2:129 Befintlig vattenledning 2 2:233 2:234 4,6 2,6 s:17 1,6 2:157 1,6 Askekärrsvägen 1,6 2:154 2:153 3,2 3,6 2:150 2:149 Befintlig spillvattenledning Befintlig dagvattenledning 2:346 GETTERÖN 2:250 2:151 2:305 2:332 2:251 2:374 2:155 4,5 2:155 2:340 2:152 2:146 2:155 3,4 2:379 2:155 1,2 Befintlig trumma (osäkert läge) 2:145 2:385 2:265 2:247 2:266 2:144 2:258 2:141 2:142 2:360 2:156 2:143 2:253 2:140 2:312 2:264 2:361 1,2 2:277 2:276 2:256 2:369 2:139 2:280 2:271 2:364 Befintlig trumma (osäkert läge) 2:137 2:257 2:138 2:267 2:268 Ängaviken 2:254 2:320 Befintliga VA- och dagvattensystem, Ängen fastigheter Uppdragsnummer: Norconsult AB Box 8774, Göteborg Skala 1:2000 (A3) Tfn

18 4 2:160 2: :117 2:110 4,3 2:322 Beteckningar Bilaga 2 2,4 s:16 3,5 4,4 4,6 2:236 Ängaviksvägen 2:121 2:122 2:123 2:116 2:115 2:114 2:111 2:112 2:330 Planområdesgräns Ny tomtgräns 2:124 2:113 2:128 Befintligt dike/vattendrag 2:147 2:125 2:126 2:127 2:129 Befintlig vattenledning 2 2:233 2:234 4,6 2,6 s:17 1,6 2:157 1,6 Askekärrsvägen 1,6 2:154 3,2 2:153 3,6 2:150 2:149 Befintlig spillvattenledning Befintlig dagvattenledning Föreslagen dagvattenledning 2:332 2:346 4,5 2:251 VIVABS:s befintliga ledningar Ansluts till befintlig ledning för dräneringsvatten (osäkert läge) GETTERÖN 2:374 2:155 2:340 2:250 2:155 2:151 2:152 2:305 2:146 Föreslaget kassettmagasin, effektiv volym ca 3 m³/tomt 2:155 Dike erosionskyddas vid dagvattenutlopp 3,4 2:379 2:155 1,2 Befintlig trumma (osäkert läge) 2:145 2:385 2:265 2:247 2:266 2:144 2:258 2:141 2:142 2:360 2:156 2:143 2:253 2:140 2:312 2:264 2:361 1,2 2:277 2:276 2:256 2:369 2:139 2:280 2:271 2:364 Befintlig trumma (osäkert läge) 2:137 2:257 2:138 2:267 2:268 Ängaviken 2:254 2:320 Föreslagen dagvattenhantering, Ängen fastigheter Uppdragsnummer: Norconsult AB Box 8774, Göteborg Skala 1:2000 (A3) Tfn