Bostäder norr om Billdals kyrka Översiktlig dagvattenutredning till detaljplan

Transkript

1

2 Beställare: Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret GÖTEBORG Norconsult AB Box Göteborg Johanna Hulthén Johanna Hulthén Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning bostäder norr om billdals kyrka preliminärhandling.doc Åsa Malmäng Pohl Norconsult AB

3 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning bostäder norr om billdals kyrka sluthandling.doc 3 (22) Innehållsförteckning 1 Orientering Befintliga dagvattenförhållanden Föreslagen dagvattenhantering Principer för omhändertagande av dagvatten inom planområdet Bilagor Bilaga 1. Befintliga dagvattenförhållanden

4 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning bostäder norr om billdals kyrka sluthandling.doc 4 (22)

5 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning bostäder norr om billdals kyrka sluthandling.doc 5 (22) 1 Orientering På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad, har Norconsult AB utarbetat föreliggande översiktliga dagvattenutredning till detaljplan. Planprocessen är i ett tidigt skede, men Göteborgs Stad önskar redan nu att klarlägga förutsättningarna för byggnation och lösa eventuella intressekonflikter. Planområdet är beläget i Billdal, ca två mil söder om centrala Göteborg, se figur 1. Figur 1. Lokalisering av planområdet Planområdet som omfattar ca 2 ha är till stor del obebyggt, se figur 2, men i planområdets sydvästra del finns en mindre bilverkstad som preliminärt skall ingå i planområdet. Det är dessutom oklart huruvida ett långsmalt område norr om gamla Säröbanan skall tas med i planområdet. Syftet med detta är i sådana fall att en gångpassage kan möjliggöras mellan Säröbanan och Lovisa Ströms väg, se figur 2. Inom området planeras bostäder i form av grupphus. Planen kommer även att möjliggöra en liten del handel och verksamheter längs Södra Särövägen. Väster om Södra Särövägen råder strandskydd och sannolikt kommer naturreservat att bildas där.

6 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning bostäder norr om billdals kyrka sluthandling.doc 6 (22) Figur 2. Ortofoto som visar planområdet (Källa Göteborgs Stad)

7 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning bostäder norr om billdals kyrka sluthandling.doc 7 (22) 2 Befintliga dagvattenförhållanden För att en så detaljerad bild som möjligt skall erhållas av områdets befintliga förhållanden har en översiktlig inventering av planområdet i fält genomförts. Förutom den befintliga bilverkstaden i områdets sydvästra del finns inga byggnader inom planområdet. Dock ingår en liten del av Gamla Säröbanan, som är ett populärt gång- och cykelstråk, samt den mindre vägen Knektebacken, se bilaga 1. Planområdet är mycket flackt och avgränsas till stor del naturligt av omgivande vägar. Marknivåerna inom planområdet varierar mellan ca +12,1 m och ca +13,8 m varav de högsta höjderna finns i den östra delen. Grundvattenytan bedöms vara hög vilket medför att möjligheten till infiltration är mycket begränsad. Vid inventeringstillfället bedömdes marken vara vattenmättad och i flera delar av området fanns vattenansamlingar. Området är delvis bevuxet av vass och andra växter som trivs i fuktiga miljöer, se figur 3. I de centrala delarna finns öppna gräsytor och på marken ligger rester av buskar och mindre träd. Längre österut i planområdet har buskar och träd bevarats, se figur 4. Inom planområdet finns inga dagvattenledningar utan dagvattnet bedöms rinna av på ytan till intilliggande diken som leder dagvattnet västerut, se bilaga 1 samt figur 5 och 6. Då mycket små ytor inom området är att betrakta som hårdgjorda sker dock dagvattenavrinningen från planområdet mycket långsamt till dessa diken. Fotot i figur 5 är taget i riktning åt öster. Det är idag oklart om vägen i nord-sydlig riktning, samt ytor i dess förlängning, skall ingå i planområdet för att då möjliggöra en passage mellan aktuellt område och Lovisa Ströms väg norr om planområdet.

8 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning bostäder norr om billdals kyrka sluthandling.doc 8 (22) Figur 3. Planområdet, fotot är taget i västligt riktning ut mot havet Figur 4. Planområdet, fotot är taget i sydöstlig riktning. Byggnaderna är lokaliserade utmed Hulanvägen längs den södra planområdesgränsen

9 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning bostäder norr om billdals kyrka sluthandling.doc 9 (22) Figur 5. Dike utmed Gamla Säröbanan. Vägarna, som båda kan ingå i planområdet är delar av Knektebacken Figur 6. Hulanvägen, längs södra planområdesgränsen. Utmed båda sidor om vägen finns mindre diken. Fastigheterna som är belägna lägre än vägen avvattnas åt söder

10 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning bostäder norr om billdals kyrka sluthandling.doc 10 (22) Planområdet och delar av dess närhet har delats in i avrinningsområden efter hur dagvattnet bedöms rinna av idag, se bilaga 1. Gemensamt för alla avrinningsområden är att dagvattnet såsmåningom leds västerut mot Södra Särövägen. Under Södra Särövägen, som går ut med den västra planområdesgränsen, finns ett flertal dagvattentrummor som leder dagvattnet under vägen. Dessa mynnar i ett större längsgående dike, se figur 7, och dagvattnet leds sedan rakt västerut i diken mot Haga å och till viss del mot Krogabäcken. Båda dessa mynnar i havet ca 250 m väster om planområdet. Figur 7. Större längsgående dike utmed Södra Särövägen Området mellan Södra Särövägen och havet utgörs av vassbevuxen naturmark, se figur 8. Området kommer dessutom sannolikt att bli Naturreserat. Krogabäcken och Haga å som rinner genom området är båda skyddsvärda. För att undersöka huruvida det finns några markavvattningsföretag i planområdets närhet, särskilt väster om detta, togs kontakt med länsstyrelsen. Enligt uppgift från Mats Rydgård, telefonkontakt, , saknas dock sådana.

11 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning bostäder norr om billdals kyrka sluthandling.doc 11 (22) Figur 8. Området väster om Södra Särövägen.

12 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning bostäder norr om billdals kyrka sluthandling.doc 12 (22)

13 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning bostäder norr om billdals kyrka sluthandling.doc 13 (22) 3 Föreslagen dagvattenhantering Vid exploatering av ett område ökar vanligen andelen hårdgjorda ytor. Detta får då till följd att mängden dagvatten som rinner av ökar p.g.a. minskade infiltrationsmöjligheter. Samtidigt minskar rinntiden då dagvattnet rinner av snabbare från hårdgjorda ytor än t.ex. från naturmark och obebyggd kvartersmark. Därmed föreslås ofta utjämning av tillkommande dagvattenflöde för att minska risken för översvämningar etc. Även i aktuellt planområde bedöms ytvattenavrinningen öka till följd av exploateringen. I samråd med Göteborg Vatten görs dock bedömningen att det primära i detta fall inte är att utjämna dagvattnet utan att detta skall avledas bort från planområdet. Bedömningen baseras på områdets närhet till havet och att konsekvenserna av tillkommande flöden i nedströms område bedöms vara ringa. Dagvattnet från planområdet föreslås således även fortsättningsvis avledas under Södra Särövägen och vidare i befintliga dikessystem. Vid fältbesöket gjordes bedömningen att dessa diken sannolikt behöver rensas och kommer att kräva återkommande skötsel. Den tillgängliga kapaciteten i befintliga trummor under Södra Särövägen bör undersökas. Om denna inte bedöms vara tillräcklig, utan dagvatten riskerar att bli stående vid dess inlopp, bör antingen viss utjämning av dagvatten ske i området eller så bör möjligheterna att anlägga en ny trumma under vägen undersökas. Ingen beräkning av framtida eller befintliga dagvattenflöden genomförs i denna utredning då det är mycket tidigt skede och en illustrationsskiss endast är under framtagande. Exploateringen inom området bedöms dock utgöra bostäder i gruppbebyggelse samt viss handel och verksamheter längs södra Särövägen. Vid inventering av områdets förutsättningar noterades ingen särskilt skyddsvärd vegetation etc., med hänsyn till framtida dagvattenhantering. Inte heller noterades några områden som bedöms vara olämpliga för byggnation. Viktigt är dock att det dagvatten som idag avleds i diken genom området tas omhand även fortsättningsvis. I den mån det är möjligt att bevara dikena utmed befintliga vägar är detta att rekommendera då avledning i dike dessutom medför viss rening av dagvattnet. Det är oerhört viktigt att höjdsättningen av området ägnas stor omsorg. Gator och fastigheter skall i möjligaste mån harmonisera med varandra. Fastigheter utmed gator föreslås höjdsättas så att byggnader placeras högre än gatunivå. Det är dock

14 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning bostäder norr om billdals kyrka sluthandling.doc 14 (22) även viktigt att tillgodose så att dagvatten inte rinner in på de gator som omgärdar området, tex Hulanvägen, och orsakar problem på intilliggande fastigheter. Vidare föreslås att bebyggelsen planeras så att dagvattnets flöde i västlig riktning genom området förenklas. Med andra ord är det önskvärt att områdets gator kan användas för ytlig avledning vid mycket kraftig nederbörd och att dagvattnet då rinner på dessa ut ur området mot Södra Särövägen och inte in mot huskroppar etc. Om den befintliga bilverkstaden i områdets södra del tas med i planområdet bör dagvattenhanteringen för denna studeras särskilt. Detta gäller även andra verksamheter eller samlade parkeringsytor där något större föroreningsbelastning kan vara att vänta. T.ex. kan oljeavskiljning eller dagvattenrening i filterbrunnar vara aktuellt för att skydda recipienten. 3.1 Principer för omhändertagande av dagvatten inom planområdet Nedan beskrivs olika principer för omhändertagande av dagvatten som kan tillämpas i planområdet. Dagvatten från denna typ av områden betraktas som mindre förorenat. Enklare behandling av dagvattnet bör eftersträvas och mycket förenklat ökar reningseffekten med tiden det tar för dagvattnet att avledas. Inom området kan med fördel dagvattensystemen utformas som öppna system. I figur 9 visas exempel på öppna system för avledande av takvatten. Öppna system kan även utgöras av dikesystem. I den mån de befintliga dikena utmed Gamla Säröbanan och Hulanvägen kan bevaras är detta önskvärt då öppna diken dessutom har viss renande effekt. Höjdsättningen bör utföras så att lokala lågpunkter undviks. Tomtmark bör höjdsättas så att byggnaden placeras på dess högsta punkt och dagvatten kan avledas ytligt, via ränndalsplattor eller över tomtmark, till diken eller kanaler som föreslås anläggas längs fastighetsgränser och vägar. Vidare föreslås att översvämningsytor, se figur 10 anläggs inom planområdet. Dessa anläggs i lågpunkter eller andra ytor där vatten kan riskera att bli stående. På detta sätt kan flöden som överskrider dimensionerande flöde tas omhand på ett kontrollerat sätt och då på platser som kan tillåtas utsättas för vatten.

15 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning bostäder norr om billdals kyrka sluthandling.doc 15 (22) Figur 9. Exempel på utformning av ränna för avledning av takvatten Figur 10. Torr översvämningsyta, exempel från Augustenborg, Malmö

16 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning bostäder norr om billdals kyrka sluthandling.doc 16 (22) Översvämningsytor utgörs lämpligen av ytor som till vardags används som t.ex. parkering, gångstråk eller lekplatser. Sådana ytor bör vara belägna på platser där översvämning förväntas ske, samt vara försedda med kantstöd eller dylikt för att kontrollera att vattnet stannar inom önskat område. Översvämningsytans storlek bör vara tillräcklig för att magasinera erforderlig mängd dagvatten i samband med kraftig nederbörd. Om bedömningen görs att befintliga dagvattentrummor under Södra Särövägen inte har kapacitet att ta emot dimensionerande nederbörd från området bör möjligheten att minska andelen hårdgjorda ytor inom området studeras. Alternativt till detta kan utjämningsvolymer anläggas. Viss utjämning bedöms t.ex. kunna ske i öppna diken som dessutom kan förses med ett kontrollerat utlopp. Betonas bör att utjämningsmagasin som inte kan anläggas ovanför grundvattenytan måste utformas som så kallade täta magasin. Detta för att magasinen skall vara tillgängliga för utjämning och inte vara fyllda med grundvatten. Ett exempel på täta magasin är rörpaket, se figur 11. Fördelarna med rörpaket är bl.a. lång livslängd och goda möjligheter till inspektion och sanering. Dock medges ingen möjlighet till infiltration eller rening av dagvattnet. Figur 11. Exempel på utjämningsmagasin bestående av rörpaket i betong (Alfarör)

17 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning bostäder norr om billdals kyrka sluthandling.doc 17 (22) För att minska avrinningen från hårdgjorda ytor kan markbeläggning t.ex. utgöras av en s.k. genomsläpplig beläggning. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa, se figur 12. I figur 12 visas även en mindre gångstig utformad med gräs och ett fåtal gångplattor. Även om det inte går att infiltrera dagvattnet genom underliggande material kan genomsläppliga beläggningar öka koncentrationstiden, jämfört med asfalterade ytor, eftersom dagvattnet rinner av långsammare. Figur 12. Ytor med hålsten av betong samt gångstig med gräs och gångplattor För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med s.k. gröna tak, se figur 13. Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm nederbörd vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak. Vidare kan gröna tak motiveras med reducerade uppvärmningskostnader, då vegetationsskiktet har en isolerande funktion. Gröna tak kräver dock skötsel i form av gödsling m.m. för att bibehålla sin funktion och karaktär.

18 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning bostäder norr om billdals kyrka sluthandling.doc 18 (22) Figur 13. Bostadshus med gröna tak Dagvatten kan även effektivt omhändertas med hjälp av träd, vars kronor fångar upp och avdunstar nederbörd samtidigt som rotsystemen suger vatten ur marken. Varje trädkrona kan magasinera omkring 10 mm nederbörd över den yta som kronan upptar. Att rotsystemen suger åt sig vatten från kringliggande mark leder dessutom till att markens magasineringskapacitet återhämtas fortare vid längre nederbördstillfällen. I figur 14 visas ett exempel på trädplanetering utmed en villagata. Även Gröna öar kan användas för att ta hand om dagvatten från hårdgjorda ytor som t.ex. asfalterade gator, se Figur 15. Den hårdgjorda ytan anläggs med lutning mot de gröna öarna. Dagvattnet kan t.ex. avledas in i den gröna ytan genom att en öppning görs i kantstenen. Varje grönyta förses med en brunn, som är kopplad till ett konventionellt ledningssystem. Brunnen fungerar som bräddsystem, om grönytorna överbelastas. Gröna öar kan utformas så att de fyller fler syften än att verka för en god dagvattenhantering. De kan bl.a. ha en hastighetsdämpande funktion för förbipasserande trafik.

19 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning bostäder norr om billdals kyrka sluthandling.doc 19 (22) Figur 14. Trädplantering längs smågata bland villabebyggelse Figur 15. Exempel på gröna öar, observera utformning av kantsten

20 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning bostäder norr om billdals kyrka sluthandling.doc 20 (22) Norconsult AB Mark och Vatten Johanna Hulthén Åsa Malmäng Pohl

21 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning bostäder norr om billdals kyrka sluthandling.doc 21 (22)

22 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax