Björnflokan, Borås, dagvattenutredning

Transkript

1 Björnflokan, Borås, dagvattenutredning Sammanfattning Föreliggande som upprättats av Norconsult AB på uppdrag av Serneke Projektutveckling AB, syftar till att besvara inkomna yttranden från genomfört plansamråd avseende dagvatten- och översvämningsfrågor. Det aktuella planområdet är beläget på östra sidan om Druveforsvägen i centrala Borås och omfattar en yta om ca 2,5 ha. Drygt 100 m väster om planområdet rinner Viskan. Idag utgörs området av industri och park- eller skogsmark. Hårdgöringsgraden är förhållandevis hög, med stor andel tak- och asfaltsytor. Dagvatten avrinner västerut från området, mot Druveforsgatan och Kellgrensgatan. Områdets naturliga förutsättningar att hantera ett 100-årsflöde, har studerats med hjälp av MSB:s portal för översvämningshot. I samband med högsta beräknade flöde förväntas vattennivån nå upp till västra sidan av Druveforsvägen, men inte längre än så. Enligt MSB:s kartering förväntas alltså varken 100-årsflödet eller beräknat högsta flöde orsaka marköversvämning inom det aktuella planområdet. Utifrån tillhandahållna skisser avseende utformning av planerad bebyggelse bedöms skyfall kunna avrinna ytledes ut ur området, på samma sätt som vid befintliga förhållanden. Det är viktigt att den planerade bebyggelsen utformas så lågpunkter och instängda områden undviks samt att marken höjdsätts så att vatten ges möjlighet att avrinna ut ifrån byggnader. För att tillse att utgående dagvattenflöde från området, som föreslås anslutas till kommunalt ledningsnät för dagvatten, inte ökar jämfört med befintliga förhållanden erfordras flödesutjämning med hjälp av fördröjningsmagasin om totalt ca 25,5 m 3. Utflödet från magasinet föreslås begränsas så att det inte överskrider befintligt maxflöde. Genom att minska andelen hårdgjorda ytor, reduceras behovet av magasinsvolym för flödesutjämning Dagvattenutredning H. Andersson A. Johansson H. Andersson GH Granskningshandling H. Andersson H. Andersson Version Datum Beskrivning Upprättat Granskat Godkänt Detta dokument är framtaget av Norconsult AB som del av det uppdrag dokumentet gäller. Upphovsrätten tillhör Norconsult. Beställaren har, om inte annat avtalats, endast rätt att använda och kopiera redovisat uppdragsresultat för uppdragets avsedda ändamål Serneke Projektutveckling AB n:\105\33\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm björnflokan dagvatten.docx (9)

2 På uppdrag av Serneke Projektutveckling AB har Norconsult tagit fram föreliggande PM avseende förutsättningar för dagvattenhantering inom Detaljplan för Druvefors, Björnlokan 5 m.fl. i centrala Borås. Syftet med den översiktliga dagvattenutredningen är att besvara inkomna yttranden från genomfört plansamråd avseende dagvatten- och översvämningsfrågor. 1 Orientering Det aktuella planområdet är beläget på östra sidan om Druveforsvägen, söder om Riksväg 40, i centrala Borås, se figur 1. Planområdet omfattar en yta om ca 2,5 ha. Drygt 100 m väster om planområdet rinner Viskan. Figur 1. Av rödmarkeringen framgår planområdets läge ungefärligen Enligt Planbeskrivning (Borås Stad ) är detaljplanens syfte att genom förtätning med bostäder, kontor och handel utveckla Druveforsvägen som ett urbant stråk och binda ihop Druvefors med stadskärnan. Syftet är även att skapa en ny förskola och ny park på Druvefors. Detaljplanen möjliggör ca 200 nya lägenheter, handelsytor, kontor, en ny förskola med 6 avdelningar, parkeringshus och en ny park. n:\105\33\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm björnflokan dagvatten.docx (9)

3 2 Befintlig dagvattenhantering Idag nyttjas större delen av marken i området för industriändamål och en del utgörs av park- eller skogsmark. Markytan är belägen på nivåer som varierar från ca +134 m i nordväst till ca +150 m ovanför slänten i öster. Hårdgöringsgraden är förhållandevis hög, med stor andel tak- och asfaltsytor, se figur 2. Planområdet är beläget inom verksamhetsområde för dagvatten och befintlig bebyggelse antas vara ansluten till kommunalt ledningsnät för dagvatten i Druveforsvägen. Dagvatten från samtliga ytor inom planområdet avrinner västerut, mot Druveforsgatan och Kellgrensgatan. Figur 2. Ortofoto som visar befintlig bebyggelse i området Vid befintliga förhållanden har ett 10-årsregn med varaktigheten 10 min beräknats ge ett maxflöde om ca 175 l/s. Motsvarande flöde vid ett 100-årsregn beräknas uppgå till ca 370 l/s. Vid beräkningarna har följande ytor inkluderats och avrinningskoefficienter ansatts i enlighet med Svenskt Vattens publikation P110: Yta Avr.koeff. (-) Total area (ha) Effektiv area (ha) Tak 0,9 0,21 0,19 Parkering 0,8 0,55 0,44 Kuperad, bergig skogsmark 0,1 1,31 0,13 n:\105\33\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm björnflokan dagvatten.docx (9)

4 3 Översvämningsrisk För att studera områdets naturliga förutsättningar att hantera ett 100-årsflöde, har Portalen för översvämningshot ( som administreras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) nyttjats. Sedan 1998 har Räddningsverket och därefter MSB översiktligt kartlagt vilka områden som riskerar att översvämmas vid 100-årsflöde respektive det beräknade högsta flödet. 100-årsflödet motsvarar en översvämning som statistiskt sett inträffar en gång på 100 år. Det beräknade högsta flödet motsvarar en värsta tänkbara översvämning som kan uppstå. I figur 3 visas ett urklipp från MSB:s kartverk, via Portalen för översvämningshot. Figur 3. Utbredning av översvämning i samband med olika flöden (Portalen för översvämningshot, MSB) Som framgår av kartan i figur 3, kan det förväntas att vattnet i samband med högsta beräknade flöde sträcker sig upp till västra sidan av Druveforsvägen, men inte längre än så. Enligt MSB:s kartering förväntas alltså varken 100-årsflödet eller beräknat högsta flöde orsaka marköversvämning inom det aktuella planområdet. Utifrån tillhandahållna skisser avseende utformning av planerad bebyggelse, se figur 4, bedöms inga instängda områden skapas i samband med planens genomförande. Således bedöms skyfall kunna avrinna ytledes ut ur området, på samma sätt som vid befintliga förhållanden. MSB:s kartering av översvämningshot bedöms vara tillräcklig för att i detta skede studera avvattningsvägar och lågpunkter vid skyfall. Att upprätta en mer detaljerad skyfallskartering erfordrar att en omfattande och noggrann terrängmodell byggs upp över ett större område, vilket inte bedöms vara befogat i detta fall. n:\105\33\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm björnflokan dagvatten.docx (9)

5 Figur 4. Planerad bebyggelse bedöms medge ytledes avledning i samband med skyfall 4 Höjdsättning Det är viktigt att den planerade bebyggelsen utformas så att inga instängda områden bildas, där vatten kan bli stående i samband med kraftig nederbörd, samt att marken höjdsätts så att vatten ges möjlighet att avrinna ut ifrån byggnader. Om höjdsättningen utformas så att kvartersmark är belägen högre än angränsande gator, kan dagvatten avledas via gatorna om dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas vid extrem nederbörd. I figur 5 redovisas hur byggnader och mark föreslås höjdsättas med avseende på skyfall. Figur 5. Princip för höjdsättning n:\105\33\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm björnflokan dagvatten.docx (9)

6 5 Flödesutjämning För att tillse att utgående dagvattenflöde från området, som föreslås anslutas till kommunalt ledningsnät för dagvatten, inte ökar jämfört med befintliga förhållanden erfordras flödesutjämning med hjälp av fördröjningsmagasin. Även om hårdgöringsgraden i området redan i dagsläget är relativt hög, och inte bedöms öka i någon stor omfattning, förväntas framtida dagvattenflöden öka p.g.a. prognosticerade klimatförändringar m.m. Enligt Planbeskrivning (Borås Stad ) gäller följande, avseende fördröjning av dagvatten: För fastigheter som har hårdgjord yta större än m 2 skall fördröjningsåtgärder vidtas. Fördröjningsmagasin med en effektiv volym av 3 m 3 per 100 m 2 hårdgjord yta skall anläggas. Fördröjningsanordningar inom kvartersmark skall anläggas av exploatören. Exploatören skall bekosta dessa. Ur plankartan har den sammanlagda arean av hårdgjorda ytor inom planområdet beräknats uppgå till ca m 2. Eftersom denna yta är större än m 2 gäller enligt planbeskrivningen att fördröjningsmagasin med en effektiv volym av 3 m 3 per 100 m 2 skall anläggas, vilket innebär att ett magasin om ca 25,5 m 3 erfordras för området som helhet. Vid beräkningen har hela innergården mellan huskropparna antagits vara hårdgjord. Genom att minska hårdgöringsgraden, exempelvis genom att anlägga gröna gårdar enligt kapitel 5.1 nedan, reduceras behovet av magasinsvolym för flödesutjämning. Om hela fördröjningsvolymen ska samlas i ett magasin, krävs att systemet för dagvattenhantering inom planområdet kan avledas till detta magasin. Således är det lämpligt att magasinet anläggs där marknivåerna är så låga som möjligt, d.v.s. i områdets norra del, vid planerad parkeringsyta enligt plankartan. Fördröjningsmagasin kan bestå av så kallade dagvattenkassetter, se figur 6. Magasin med dagvattenkassetter, liksom traditionella stenkistor och makadammagasin, fördröjer dagvatten och tillåter infiltration till underliggande mark. Kassetterna har en våtvolym på ca 96 %, vilket betyder att de är mycket utrymmeseffektiva i förhållande till volymen dagvatten som kan magasineras. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med makadammagasin är, förutom att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats, att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större. Figur 6. Exempel på utjämningsmagasin bestående av dagvattenkassetter (Uponor) Utflödet från magasinet föreslås begränsas så att det inte överskrider befintligt maxflöde i samband med 10-årsregn, vilket enligt ovan uppgår till ca 175 l/s. Nedan följer beskrivning av åtgärder på innergårdar och andra ytor inom planområdet, för att reducera behovet av magasin för flödesutjämning. n:\105\33\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm björnflokan dagvatten.docx (9)

7 5.1 Gröna gårdar För att reducera behovet av utjämningsmagasin inom planområdet bör andelen hårdgjorda ytor minimeras på innergårdar och övriga markytor. Även om gårdarna till stor del planeras underbyggas med garage, finns goda möjligheter att anlägga planerade grönytor och genomsläppliga beläggningar som bildar gröna gårdar mellan husen. I figur 7 visas ett exempel på utformning av en grön innergård. Figur 7. Exempel på utformning av en grön innergård För att skydda det underliggande bjälklaget erfordras rotsäkra tätskikt, som håller rötter och fukt borta från garaget. Ovan tätskiktet bör ett dräneringslager anläggas, vilket kan transportera bort överskottsvatten från konstruktionen. Bjälklaget bör anläggas med fall, så att vatten kan transporteras bort från bjälklaget och inte riskerar bli stående i lågpunkter. För att skydda tätskiktet mot nötning samt för att minimera dräneringslagrets tjocklek, till förmån för ett tjockare vattenhållande jordlager, föreslås det dränerande skiktet utgöras av en dräneringsmatta. Ovan dräneringsskiktet är det vattenhållande jordlagret beläget. Det är till största delen där som flödesutjämning sker, genom att dagvattnet infiltrerar och tas upp av vegetationen. För att ge uppbyggnaden ännu bättre vattenhållande förmåga kan en del av jordlagret ersättas av andra vattenhållande material, exempelvis Grodan, som kan magasinera mer vatten i förhållande till sin volym än vanlig planteringsjord. Vegetationsskiktet, som utgör den översta delen av uppbyggnaden, spelar en mycket viktig roll för utjämningseffekten och bör väljas med omsorg. Hänsyn bör även tas till växternas krav på jorddjup och vattentillgång vid dimensionering av övriga lager i uppbyggnaden. I figur 8 visas en schematisk skiss över hur en grönyta kan anläggas på ett garagebjälklag. n:\105\33\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm björnflokan dagvatten.docx (9)

8 Figur 8. Schematisk skiss över uppbyggnad av grönyta på bjälklag 5.2 Gröna tak Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm nederbörd vid enskilda regntillfällen. Förutom detta klarar sedum, till skillnad från vanligt gräs, längre torrperioder utan att torka ut. Tunna sedumtak (30 mm) kan magasinera upp till 20 l/m 2 medan tjockare kombinationstak med sedum och gräs (120 mm) kan magasinera upp till 60 l/m 2. Vegetationsskiktet bör ej bli för djupt då detta kan medföra att oönskade arter etablerar sig. Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning samt att takkonstruktionen dimensioneras för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak för ett extensivt sedumtak. Vidare kan gröna tak ha en ljud- och värmeisolerande verkan, vilket kan bidra till en bättre inomhusmiljö samt reducera hushållens energibehov för uppvärmning. Det kan också bidra till bättre luftkvalitet och gynna ekosystemtjänster. n:\105\33\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm björnflokan dagvatten.docx (9)

9 Figur 9. Exempel på grönt tak i Borås djurpark n:\105\33\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm björnflokan dagvatten.docx (9)