Bostäder i Nya Kristinedal VA-utredning till detaljplan

Transkript

1

2 Bostäder i Beställare: Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Förvaltnings AB Gassin BOX KUNGSBACKA Norconsult AB Box Göteborg Martin Nord Herman Andersson Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\102\20\ \w\nya kristinedal va_ doc Åsa Malmäng Pohl Norconsult AB

3 3 (16) Innehållsförteckning 1 Orientering Befintliga VA-system Vattenförsörjning Spillvattenavledning Dagvattenhantering Föreslagen VA- och dagvattenhantering Vattenförsörjning Spillvattenavledning Dagvattenhantering Genomsläppliga beläggningar Gröna tak Rain Gardens Gröna öar Träd Regnvattentunnor Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Befintliga VA- och dagvattensystem Föreslagna VA- och dagvattensystem

4 4 (16) 1 Orientering På uppdrag av Erlandsson Bolagen AB, genom Förvaltnings AB Gassin, har Norconsult AB upprättat föreliggande Nya Kristinedal, Stenungsunds kommun. Detaljplanen medger utbyggnad av nya bostäder inom en yta av ca 0,4 ha. Planområdet begränsas av Nytorpshöjdsvägen och Kristinedalsvägen i väster samt befintlig bebyggelse i öster. Marken inom planområdet lutar svagt åt söder och utgörs för närvarande av en bollplan samt en parkeringsyta. Av figur 1 framgår planområdets läge i centrala Stenungsund. Planområdet Figur 1. Av markeringen framgår planområdets läge Utredningen syftar till att utreda kapaciteten på befintliga VA-ledningar för att klarlägga förutsättningarna för områdets VA-försörjning. Förlag på system för framtida VA-försörjning samt omhändertagande av dagvatten presenteras. Enligt genomförd översiktlig geoteknisk undersökning (Skanska Teknik, 2008) utgörs jordlagerföljden i området av ca 1 m fyllning som underlagras av ca 1,5 m torrskorpelera. Fyllningen består bl.a. av sand, grus och asfalt. Under torrskorpeleran finns lös till medelfast lera vars mäktighet uppgår till ca 5 m i områdets norra del och 1 4 m i söder. Inga mätningar av grundvattennivåer eller portryck har genomförts.

5 5 (16) 2 Befintliga VA-system Då planområdet är beläget i direkt anslutning till befintlig bebyggelse finns väl utbyggda system för vattenförsörjning samt spill- och dagvattenavledning. Befintliga VA-system inom planområdet och i dess närhet beskrivs nedan och illustreras i bilaga Vattenförsörjning Det finns ett väl utbyggt system för vattenförsörjning av planområdet. Samtliga närliggande byggnader och anläggningar är anslutna till kommunalt VA. Sjön Stora Hällungen utgör råvattentäkt och uttag av vatten sker vid Talbo. Därifrån pumpas råvattnet via ca 7 km långa råvattenledningar till vattenverket, som är beläget i berget strax söder om Kläpp, se figur 2. Figur 2. Översikt huvudledningar för vattenförsörjning i Stenungsund

6 6 (16) Längs planområdets västra gräns löper en vattenledning av dimension 300 mm och en vattenledning återfinns även längs planområdets sydöstra gräns. Ledningens dimension uppgår till 200 mm. Centralt i planområdet löper en förgrening av denna ledning norrut, mellan fastighet 3:4 och 5:2. I samband med exploateringen planeras ledningen omförläggas för att ge utrymme till planerad bebyggelse. 2.2 Spillvattenavledning Befintlig bebyggelse i planområdets närhet är ansluten till det kommunala spillvattensystemet som leder till Strävlidens avloppsreningsverk. Längs planområdets sydöstra gräns löper en spillvattenledning av dimension 150 mm (gjutjärn). Spillvatten avleds söderut mot befintlig pumpstation vid Kristinedalsvägen, se bilaga 1. Från pumpstationen pumpas spillvatten norrut, genom planområdet, via tryckledningar av dimension mm (gjutjärn). För att möjliggöra planerad exploatering skall tryckledningen flyttas, liksom ovan nämnd vattenledning. 2.3 Dagvattenhantering Avledning av dagvatten från planområdets närhet sker via kommunalt ledningssystem söderut. Dagvattenledningar av dimension 500 mm (betong) löper parallellt med de vatten- och spillvattenledningar som beskrivits ovan. Omförläggning av ledningar som erfordras för att möjliggöra planerad exploatering berör även dagvattenledningssystemet. Befintligt dagvattenflöde från planområdet har, enligt Svenskt Vattens publikation P90, beräknats uppgå till ca 20 l/s vid ett 10-årsregn med varaktigheten 10 min. Vid beräkningen har avrinningskoefficienten 0,2 antagits för hela planområdet, vilket motsvarar grusplan och obebyggd kvartersmark.

7 7 (16) 3 Föreslagen VA- och dagvattenhantering Föreslagna system för vattenförsörjning samt avledning av spill- respektive dagvatten beskrivs översiktligt under nedanstående rubriker och illustreras i bilaga 2. Slutgiltiga ledningslägen och dimensioner föreslås fastställas i detaljprojekteringsskedet. För att möjliggöra planerad exploatering krävs omläggning av det ledningsstråk som i dagsläget går centralt i planområdet, se bilaga 1. I detaljplanen reserveras plats för tillkommande ledningar med hjälp av u-område. Av bilaga 2 framgår lägen för föreslagna ledningar. 3.1 Vattenförsörjning Förutsättningarna för anslutning av planerad bebyggelse till det kommunala vattenförsörjningssystemet bedöms vara goda, då befintliga ledningar finns att tillgå i anslutning till planområdet. Vattenbehovet för planerad bebyggelse har beräknats översiktligt enligt Svenskt Vattens publikation P83. Vid beräkningen antas 3 personer per bostad. Beräkningsresultaten framgår nedan. Antal bostäder (st): 6 Antal vattenförbrukare (pe): 18 Specifik medelförbrukning (l/p,d): 180 Medelförbrukning (l/s): 0,04 Dimensionerande förbrukning inkl. 10 l/s släckvattenförbrukning (l/s): 10,04 Trycknivån i området uppges av kommunen vara tillfredsställande för omgivande bebyggelse. Tillkommande vattenförbrukning bedöms vara marginell i förhållande till befintlig vattenförbrukning. Brandvattenförsörjning av området föreslås ske med hjälp av befintliga brandposter.

8 8 (16) 3.2 Spillvattenavledning Avledning av spillvatten bedöms kunna ske via befintligt ledningsnät söderut till befintlig pumpstation, och därifrån vidare norrut via befintlig tryckledning. Framtida spillvattenförbrukning antas motsvara framtida vattenförbrukning, se ovan. 3.3 Dagvattenhantering Exploatering av ett område medför vanligtvis en ökning av såväl dagvattenflöden som föroreningshalt i dagvattnet jämfört med befintliga förhållanden. Framtida dagvattenflöde från planområdet har, enligt Svenskt Vattens publikation P90, beräknats uppgå till ca 50 l/s vid ett 10-årsregn med varaktigheten 10 min. Jämfört med befintliga förhållanden innebär detta en ökning om ca 30 l/s. Vid beräkningen har avrinningskoefficienten satts till 0,5 vilket enligt Svenskt Vattens publikation P90 motsvarar radhus- och kedjehusbebyggelse. Principen för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) bör följas inom planområdet. Detta innebär att kommunalt ledningssystem för dagvatten endast belastas i ringast möjliga mån. För att kompensera för ökningen i dagvattenflöde som exploateringen ger upphov till, föreslås fördröjning av dagvattenvolymer som motsvarar flödesökningen. För att kompensera flödesökningen har erforderlig magasinsvolym beräknats uppgå till ca 20 m 3. Genom att minimera andelen hårdgjorda ytor reduceras mängden dagvatten som skall fördröjas. Nedan ges exempel på åtgärder för att åstadkomma detta Genomsläppliga beläggningar För att minska avrinningen från hårdgjorda ytor kan markbeläggning t ex utgöras av en s.k. genomsläpplig beläggning. Mängden hårdgjorda ytor kan minskas betydligt om genomsläppliga material används som alternativ till asfalt och plattor. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa, se figur 3. I figur 3 visas även en mindre gångstig utformad med gräs och ett fåtal gångplattor.

9 9 (16) Även om infiltrationsmöjligheterna är starkt begränsade p.g.a. rådande markförhållanden, kan genomsläppliga beläggningar minska koncentrationstiden, jämfört med asfalterade ytor, eftersom dagvattnet rinner av långsammare från genomsläppliga beläggningar. Figur 3. Ytor med hålsten av betong samt gångstig med gräs och gångplattor Gröna tak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med s.k. gröna tak, se figur 4. Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm nederbörd vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak. Vidare kan gröna tak motiveras med reducerade uppvärmningskostnader, då vegetationsskiktet har en isolerande funktion. Gröna tak kräver dock skötsel i form av gödsling m.m. för att bibehålla sin funktion och karaktär.

10 10 (16) Figur 4. Bostadshus med gröna tak Rain Gardens Så kallade Rain Gardens, se figur 5, utgörs av växtbäddar med underliggande infiltrationsmaterial som lokalt tar hand om dagvatten. Rain Gardens anläggs normalt enligt figur 6 så att dagvattnet från närliggande hårdgjorda ytor kan magasineras och infiltreras effektivt inom ca ett dygn efter nederbördstillfället. Bara under korta perioder i samband med kraftiga regn kommer en Rain Garden att ha någon synlig vattenyta. Figur 5. Exempel på Rain garden längs en väg, observera utformning av kantsten (Källa: VegTech)

11 11 (16) Rain Gardens byggs upp med en väldränerad bädd med växter som klarar perioder av både torka och höga vattennivåer, anpassade till klimatet i den region där den anläggs. En Rain garden utgör även ett vackert inslag i trädgården, parken eller gatumiljön. Filtermedium Geotextil Singel Figur 6. Rain Gardens byggs upp av singel, geotextil och ett filtermedium (Källa: VegTech) Gröna öar Gröna öar är, jämfört med Rain Gardens, enklare fördröjningsmagasin för dagvatten från hårdgjorda ytor som t.ex. parkeringsplatser eller asfalterade gator, se figur 7. Den hårdgjorda ytan anläggs med lutning mot de gröna öarna. Dagvattnet kan t.ex. avledas in i den gröna ytan genom att en öppning görs i kantstenen.

12 12 (16) Figur 7. Exempel på gröna öar, observera utformning av kantsten Varje grönyta förses med en brunn, som är kopplad till ett konventionellt ledningssystem. Brunnen fungerar som bräddsystem, om grönytorna överbelastas. Gröna öar kan utformas så att de fyller fler syften än att verka för en god dagvattenhantering. De kan bl.a. ha en hastighetsdämpande funktion för förbipasserande trafik Träd Dagvatten kan effektivt omhändertas med hjälp av träd, vars kronor fångar upp och avdunstar nederbörd samtidigt som rotsystemen suger vatten ur marken. Varje trädkrona kan magasinera omkring 10 mm nederbörd över den yta som kronan upptar. Att rotsystemen suger åt sig vatten från kringliggande mark leder dessutom till att markens magasineringskapacitet återhämtas fortare vid längre nederbördstillfällen. Träd kan med fördel kombineras med andra metoder för omhändertagande av dagvatten. Utmed gator och parkeringsytor kan träd planteras för att minska flödesintensiteten. Dessutom kan träd omhänderta mindre mängder föroreningar, exempelvis från vägdagvatten.

13 13 (16) Figur 8. Träd planterade längs lokalgata Regnvattentunnor Regnvattentunnor är ett relativt enkelt alternativ för omhändertagande av dagvatten från takytor. Regnvatten samlas upp via utkastare i en regnvattentunna, se figur 9, och kan sedan användas för t.ex. bevattning. Figur 9. Regnvattentunna för magasinering av dagvatten

14 14 (16) Regnvattentunnor bör tömmas regelbundet för att de skall fungera tillfredsställande. Vid kraftiga eller flera på varandra följande regn kan vattentunnorna svämma över. Då är det viktigt att förebyggande åtgärder har vidtagits så att dagvattnet leds bort från huset och inte rinner in mot husgrunden där det kan orsaka fuktskador. Norconsult AB Mark och Vatten Herman Andersson Åsa Malmäng Pohl

15 15 (16)

16 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax

17 BILAGA 1 Beteckningar Planområdesgräns Uppegårdsv. Befintlig vattenledning Befintlig spillvattenledning, självfall Befintlig spillvattenledning, tryck Befintlig dagvattenledning Befintlig brandpost Kristinedalsv. Befintliga VA- och dagvattensystem Kristinedal, Stenungsunds Kommun Uppdragsnummer: Norconsult AB Box 8774, Göteborg Tfn Skala 1:1000 (A3)

18 BILAGA 2 Beteckningar Planområdesgräns Uppegårdsv. Befintlig vattenledning Befintlig spillvattenledning, självfall Befintlig spillvattenledning, tryck Befintlig dagvattenledning Befintlig brandpost Föreslagen vattenledning Föreslagen spillvattenledning, tryck Kristinedalsv. Föreslagen dagvattenledning Befintlig vattenledning slopas Befintlig spillvattenledning slopas Befintlig dagvattenledning slopas Föreslagna VA- och dagvattensystem Kristinedal, Stenungsunds Kommun Uppdragsnummer: Norconsult AB Box 8774, Göteborg Tfn Skala 1:1000 (A3)