Dagvattenutredning Bostäder vid Stora Torp/TV-huset

Transkript

1

2 Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norra Älvstranden Utveckling AB Box Göteborg Norconsult AB Box Göteborg Johanna Hulthén Åsa Malmäng Pohl Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: pm\utredningar - pm\sluthandling pm dagvattenutredning Åsa Malmäng Pohl Norconsult AB

3 3 (20) Innehållsförteckning 1 Orientering Befintliga förhållanden Befintlig avledning av dagvatten Befintliga dagvattenflöden Föreslagen dagvattenhantering Framtida nyttjande av befintligt ledningssystem Framtida dagvattenflöden Erforderliga utjämningsvolymer Utformning av utjämningsvolymer Slutsats och rekommendationer Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Översiktsplan Befintlig avledning av dagvatten Översiktsplan Föreslagen avledning av dagvatten

4 4 (20)

5 5 (20) 1 Orientering På uppdrag av Älvstranden Utveckling AB har Norconsult AB utarbetat föreliggande dagvattenutredning till detaljplan för Bostäder vid Stora Torp. Planområdet omfattar ca 7,3 ha och är beläget inom stadsdelen Örgryte, se markering i figur 1. SVT och Sveriges radio har tidigare haft sin verksamhet inom området, men sedan dess flytt har byggnaderna stått tomma och nu pågår rivning av dessa. I området planeras ca 400 nya lägenheter, i form av radhus, lamellhus och kvarter, att upprättas. Figur 1. Rödmarkeringen visar lokalisering av planområdet.

6 6 (20) Föreliggande dagvattenutredning omfattar: o o Beskrivning av befintliga förhållanden, dvs. förutsättningarna för anslutning av planområdet till kommunalt dagvattensystem. Planområdet har inventerats översiktligt. Förslag på hur planområdet kan anslutas till befintligt dagvattensystem. För dagvattnet dimensioneras utjämningsmagasin översiktligt. Redovisning av uppdraget sker i detta PM med tillhörande bilagor. Älvstranden Utveckling AB har tillhandahållit digitalt kartunderlag. Underlag gällande befintliga ledningar inom TV-husets område saknades dock i digitalt format och därför har dessa ledningar ritats in ungefärligt.

7 7 (20) 2 Befintliga förhållanden Inom planområdet har SVT och Sveriges radio tidigare haft sin verksamhet. Detta, tillsammans med att Delsjövägen ingår i planområdet, medför att stor del av området redan idag utgörs av hårdgjorda ytor. För närvande pågår rivning av befintliga fastigheter, men med befintliga förhållanden avses i denna utredning förhållandena före rivning. Översiktlig inventering av planområdet och närliggande ytor har genomförts i april En stor del av planområdet var dock avspärrat med anledning av det pågående rivnings- och saneringsarbetet. För beskrivning av de befintliga förhållandena i denna del av området används därför enbart kartmaterial som underlag. 2.1 Befintlig avledning av dagvatten Planområdet gränsar dels mot befintlig bebyggelse men främst mot ett stort naturmarksområde, se figur 1 samt bilaga 1. Vid den södra delen av området finns ett bäcksystem, se figur 2 och 3. Bäckarna avleder dagvatten från naturmark och är gemensamt kulverterade genom planområdet. Vid inventeringstillfället var flödet i bäckarna mycket begränsat. Flödet bedöms dock kunna bli betydligt större i samband med regntillfällen. Figur 2. Bäck söder om planområdet.

8 8 (20) Figur 3. Bäckintag söder om planområdet. Dagvattnet kulverteras genom planområdet. I den norra delen av planområdet finns tre dagvattenledningar under Delsjövägen, se bilaga 1. Dessa leder dagvattnet till en större bäck som rinner på den norra sidan av Delsjövägen. Ett av ledningssystemen består av en 500- och 150- ledning som gemensamt övergår i en ledning av dimensionen 1000 mm under Delsjövägen. Dagvattnet från den kulverterade bäcken avleds i detta system och dess utlopp visas på framsidan av detta PM. De två andra ledningarna under Delsjövägen är av dimensionerna 450 och 300 mm. Dag- och dränvattensystemet inom TV-husets område utgörs av ledningar med dimensioner mellan 500 och 150 mm varav 500-ledningen utgör kulverteringen av bäcken. Ledningarna illustreras i bilaga 1, men det bör observeras att dessa ledningslägen är mycket ungefärliga. Längs den nordöstra delen av planområdet finns ytterligare en bäck. Till denna avvattnas en mindre del av planområdet samt naturmark. Bäcken bedöms ha god kapacitet och dess intag visas i figur 4.

9 9 (20) Figur 4. Bäck längs nordöstra planområdesgränsen. 2.2 Befintliga dagvattenflöden För beräkning av befintliga flöden har ett sk. 10-års regn med 10 minuters varaktighet använts. Den regionala parametern Z har valts till 26 vilket ger intensiteten 245 l/s, ha. Som avrinningskoefficient har 0,15 använts för grönytor och naturmark, 0,9 för takytor och 0,8 för andra hårdgjorda ytor såsom parkeringsytor etc. Beräknade befintliga flöden framgår av tabell 1. Tabell 1. Beräknade befintliga flöden. Typ av yta Area (m 2 ) Q 10 år, 10 min (l/s) Takytor P-yta, gata etc Grönyta Totalt

10 10 (20)

11 11 (20) 3 Föreslagen dagvattenhantering Exploatering av ett område medför vanligtvis att både dagvattenavrinningen samt föroreningshalten i dagvattnet ökar jämfört med befintliga förhållanden. I detta fall är det dock exploaterad mark som tas i anspråk vilket gemensamt med fördröjning inom planområdet kan leda till minskad belastning nedströms. Principen för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) inom området bör följas. I ett område som Stora Torp med små möjligheter till infiltration föreslås den framtida dagvattenhanteringen innebära att LOD-tekniker kombineras med ett ledningssystem för omhändertagande av dräneringsvatten. Samtliga fastigheter inom planområdet föreslås få en förbindelsepunkt för dagvatten anvisad, men med restriktion att inget takvatten får direktanslutas till denna. Genom detta tillvägagångssätt erhålls en trygg och säker hantering av dräneringsvattnet från fastigheterna som fungerar utan tidsbegränsning. Ledningssystemet som erfordras för dräneringsvattnet kräver endast relativt små dimensioner och anläggs i samband med övriga VA-ledningar. Generellt bör konventionella dagvattenledningar, undantaget ovan nämnd dagvattenledning för avledning av dräneringsvatten, undvikas. Avvattning av gator, samt infarter till fastigheter mm föreslås ske till diken etc. för utjämning. VA-ledningar bör uteslutande anläggas i gator för att hålla kostnaderna på en skälig nivå samt för att undvika ytterligare intrång i naturen. Det är oerhört viktigt att höjdsättningen av området ägnas stor omsorg. Gator och fastigheter ska i möjligaste mån harmonisera med varandra. Placeras fastigheter på vardera sidan av en gata bör inga fastigheter anläggas lägre än gatan för att en tillfredsställande avledning av drän- och dagvatten ska kunna erhållas. Enligt Göteborg Vatten skall lägsta nivå överkant färdigt golv vara beläget minst 0,3 m över marknivå i förbindelsepunkt för att anslutning till dag- och spillvattennätet med självfall ska tillåtas. Behovet av oljeavskiljare har studerats översiktligt. Eftersom parkering huvudsakligen kommer att ske i parkeringsgarage under byggnader bedöms dock inget dagvatten från större parkeringsytor behöva tas omhand. Föreslagna dagvattensystem framgår av bilaga 2.

12 12 (20) 3.1 Framtida nyttjande av befintligt ledningssystem Svårigheten i denna dagvattenutredning utgörs av att det dagvattnet som rinner av från naturmarken uppströms även fortsättningsvis behöver ledas genom planområdet. Om befintligt dagvattensystem illustreras på samma bild som planerade byggnader, se bilaga 2, framgår att en stor del av det befintliga systemet inkl. den kulverterade bäcken ligger i konflikt med planerade byggnader. Med andra ord behöver därför antingen den befintliga bäcken eller planerade byggnader flyttas. Före korrigering av planen bör dock läget för befintlig kulvert verifieras. Om planen inte korrigeras erfordras att ett eller flera nya lägen för bäckarna tas fram. Enligt Olle Lindkvist, Älvstranden Utveckling AB, kommer den genomgående ledningen att anpassas efter husens och de underjordiska garagens placering och inte tvärt om. Därmed kommer troligen det befintliga ledningssystemet som helhet att kunna slopas. Möjligen skulle ett nytt gemensamt intag för bäckarna kunna anläggas väster om det befintliga intaget, men detta bör studeras vidare. Alternativ kan dagvattnet avledas på var sida om byggnaden och det befintliga intaget för att gå samman i det föreslagna parkrummet, se bilaga 2. Det bör även övervägas om en del av bäcken genom området kan anläggas som öppen och därmed bidra positivt till områdets gestaltning. 3.2 Framtida dagvattenflöden För beräkning av framtida flöden från planområdet har ett sk. 10-års regn med 10 minuters varaktighet använts. Den regionala parametern Z har valts till 26 vilket ger intensiteten 245 l/s, ha. Som avrinningskoefficienter har 0,15 för parkområde, 0,5 för bostadsområdet och 0,8 för gator använts. Beräknade framtida flöden framgår av tabell 2 och noterbart är att avrinningen från planområdet kommer att minska med ca 10 % till följd av nyexploateringen. Tabell 2. Beräknade framtida flöden. Typ av yta Area (m 2 ) Q 10 år, 10 min (l/s) Bostadsområde Parkyta Gator etc Totalt

13 13 (20) 3.3 Erforderliga utjämningsvolymer Enligt uppgift från Göteborg Vatten skall fördröjning utformas så att den effektiva magasinsvolymen motsvarar minst 10 mm nederbörd på de anslutna hårdgjorda ytorna. De hårdgjorda ytorna beräknas genom att arean för varje områdestyp multipliceras med respektive avrinningskoefficient. Den hårdgjorda arean för planområdet inkl. Delsjövägen uppgår till ca m 2 varför fördröjningsmagasin om ca 370 m 3 erfordras. 3.4 Utformning av utjämningsvolymer Nedan beskrivs olika tekniker för utjämning av dagvatten som kan tillämpas i planområdet. Det är alltid områdets förutsättningar som styr vilka av principerna som kan tillämpas i ett område. En begränsad möjlighet till infiltration bedöms finnas. Utjämning av takvatten kan ske t.ex. genom att en stenkista anläggs inom fastigheten, enligt figur 5. Av figuren framgår att dräneringen från fastigheten ansluts direkt till en dagvattenledning avsedd för dräneringsvatten i intilliggande gata medans stuprören ansluts till stenkistan. Genom detta tillvägagångssätt säkerställs avledningen av dräneringsvatten samtidigt som takvattnet fördröjs. Avtappningen från stenkistan sker via en anslutning till utgående dräneringsledning från fastigheten. Figur 5. Föreslagen princip för utformning med stenkista.

14 14 (20) Ett annat alternativ för fördröjning och utjämning av takvatten är gröna tak, se figur 6. Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella hårdgjorda tak. Gröna tak kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. En förutsättning för att tekniken ska kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning, och att takkonstruktionen är dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Figur 6. Bostäder med gröna tak. Avvattning av gator samt infarter till fastigheter och parkeringsgarage kan ske till diken för utjämning och fördröjning. Där det av utrymmesskäl eller estetiskt inte är lämpligt med synliga diken kan makadamdiken anläggas i t.ex. en vägkropp. Den fria volymen dvs. utjämningsvolymen i ett makadamdike utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, vanligtvis ca 30 %. Utflöde från makadamdikena sker antingen genom att vattnet från magasinet perkolerar ut i omgivande marklager, eller genom en kontrollerad avtappning via ett speciellt anlagt dräneringssystem, se exempel i figur 7.

15 15 (20) Figur 7. Skiss över makadamdike med dräneringsledning samt kupolsil Utformningen av makadamdikena kan således varieras och en fördel med makadamdiken är att de kan anläggas under t.ex. gräs- eller asfaltsytor. Makadamdiken har främst fördröjande förmåga men de har även viss renande effekt. Nackdelen med makadamdiken är att de normalt behöver grävas om efter ca tio till femton år, eftersom de kan sätta igen sig. För att förhindra att dagvatten från naturmark rinner in okontrollerat i området bör dessutom avskärande diken med intag till områdets dagvattensystem anläggas mellan planområdesgränsen och de planerade byggnaderna. Ett exempel på avskärande dike visas i figur 8. Även gröna öar kan användas att ta hand om dagvatten från hårdgjorda ytor som t.ex. parkeringsplatser eller asfalterade gator, se figur 9. Den hårdgjorda ytan anläggs med lutning mot de gröna öarna. Dagvattnet kan t.ex. avledas in i den gröna ytan genom att en öppning görs i kantstenen. Varje grönyta förses med en brunn, som är kopplad till ett konventionellt ledningssystem. Brunnen fungerar som bräddsystem, om grönytorna överbelastas.

16 16 (20) Figur 8. Avskärande dike. Figur 9. Exempel på gröna öar, observera utformning av kantsten.

17 17 (20) För att minska avrinningen från hårdgjorda ytor etc. och om det finns möjlighet till infiltration kan markbeläggning t.ex. utgöras av en s.k. genomsläpplig beläggning. Mängden hårdgjorda ytor kan minskas betydligt om genomsläppliga material används som alternativ till asfalt och plattor. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa, se figur 10. Även om det inte går att infiltrera dagvattnet genom underliggande material kan genomsläppliga beläggningar minska koncentrationstiden jämfört med asfalterade ytor då dagvattnet rinner av långsammare från ytan. Figur 10. Parkeringsyta med hålsten av betong 3.5 Slutsats och rekommendationer Dagvatten från området föreslås tas om hand lokalt och avrinningen från området kommer att minska till följd av utjämning samt att mindre ytor hårdgörs än i dag. Befintlig bäck som är kulverterad genom planområdet utgör konflikt med lokaliseringen av planerade byggnader. Enligt Olle Lindkvist, Älvstranden Utveckling AB, kommer den genomgående ledningen att anpassas efter husens och de underjordiska garagens placering och inte tvärt om. Ett nytt läge för den kulverterade bäcken behöver således tas fram.

18 18 (20) Norconsult AB Mark och Vatten Johanna Hulthén Åsa Malmäng Pohl

19 19 (20)

20 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax

21 D 500 D 500 D 500 D 300 D 450 D 300 D 500 D 300 D 500 D 300 D 300 BILAGA 1 Planområdesgräns Befintlig dagvattenledning/trumma (ungefärliga lägen) mm om ej annat anges Befintlig bäck/dike Befintliga dagvattenförhållanden Uppdragsnummer: Norconsult AB Box 8774, Göteborg Tfn Skala 1:2000 (A3)

22 D 300 D 300 D 450 radhusen p p D 300 gröna brättet p p lamelhusen parkrum parkrum Konflikt mellan planerade byggnader och intag av kulverterad bäck. Konflikten fortsätter längs stora delar av den kulverterad bäcken. D 500 D 500 D 500 D 300 D 500 p D 500 lamelhusen D 300 parkrum p kvarteret p förskola BILAGA 2 Planområdesgräns Befintlig dagvattenledning/trumma (ungefärliga lägen) mm om ej annat anges Befintlig bäck/dike Takvatten avleds via utjämningsmagasin före anslutning till mindre dagvattenledning Avvattning av gator och infarter föreslås ske via diken etc. Avskärande diken anläggs mellan plangränsen och byggnader (Gäller ej mot Delsjövägen eller där befintliga diken kan nyttjas.) Befintliga dagvattenledningar inom planområdet inklusive kulverterad bäck kommer att utgå. Detta medför att ett nytt läge för kulvertering av bäck behöver tas fram. Föreslagen avledning av dagvatten Bostäder vid stora Torp/TV-huset Uppdragsnummer: Norconsult AB Box 8774, Göteborg Tfn Skala 1:2000 (A3)