EU-medborgarna och energi

Transkript

1 Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 31 januari 2011 Parlemeter januari 2011 Europaparlamentets Eurobarometer (standard EB 74.3 om energi) EU-medborgarna och energi SAMMANFATTANDE ANALYS Täckning: Population: Metod: Undersökningsperiod: EU-27 ( EU-medborgare intervjuades) EU-medborgare 15 år och äldre Datorassisterade personliga intervjuer 25 november 17 december 2010 utförd av TNS Opinion INLEDNING 3 I. HUR SKA ENERGIFÖRSÖRJNINGSPROBLEM HANTERAS? 7 1. Genomsnittet i EU 7 2. Variationer och nationella tendenser 7 II. I HÄNDELSE AV ENERGIKRIS: ÖMSESIDIGT STÖD ELLER INTE? 8 A. I den europeiska solidaritetens namn 8 1. Genomsnittet i EU 8 2. Variationer och nationella tendenser 9 B. I landets energisäkerhetsmässiga intresse Genomsnittet i EU Variationer och nationella tendenser 11 III. VAD SKA PRIORITERAS FÖR ETT STÖRRE ENERGISAMARBETE? Genomsnittet i EU Resultat i prioritetsordning: variationer och nationella tendenser 15 Stabila energipriser, de svarandes första prioritering (29 %) Förnybar energi, de svarandes andra prioritering (27 %) Tryggad energiförsörjning, de svarandes tredje prioritering (20 %) Energieffektivitet, de svarandes fjärde prioritering (16 %)

2 2

3 INLEDNING Europaparlamentet har i flera års tid ägnat särskild uppmärksamhet åt energisituationen i EU. Det förefaller faktiskt nödvändigt att EU och medlemsstaterna snabbt genomför en gemensam energipolitik som på ett effektivt sätt kan lösa alla problem på detta område. Alla minns vi fortfarande den kris som Ryssland orsakade vintern när gasförsörjningen till Ukraina stoppades. Konsekvenserna av denna är fortfarande djupt rotade i EU-medborgarnas minne, inbegripet de miljontals medborgare i omkring 15 medlemsstater som har påverkats direkt eller indirekt av detta i vardagen. EU:s energiberoende, som påverkades av liknande händelser redan under vintern , framträdde därmed mycket tydligt. Sedan dess, från år 2006, har Europaparlamentet efterlyst en omfattande energipolitik som grundas på solidaritet mellan medlemsstaterna. I september 2007 krävde parlamentet att en gemensam utrikespolitik i energifrågor skulle införas. EU är beroende inte bara av gas utan även av olja. EU har därför flera problem att lösa: Hur ska man trygga energiförsörjningen? Vilka förbindelser bör upprätthållas med leverantörsländer? Vilka förbindelser bör utvecklas med regionala samarbetsorganisationer? Hur ska man sammanlänka de 27 nationella nätverken? Hur ska man utveckla alternativa energikällor och vilka ska man utveckla? Hur ska man stabilisera energipriserna? Strax före det första mötet i Europeiska rådet den 4 februari 2011, som endast ägnades åt energifrågor, förstod man att det vore lämpligt att undersöka EU-medborgarnas uppfattning i energifrågan samt om EU:s och medlemsstaternas respektive roll på detta område. På grund av de datum då de olika resolutionerna antogs, kommer denna undersökning att delas in i två delar varav den första kommer att offentliggöras före mötet i Europeiska rådet och den andra i mars månad. Den senare kommer att fokusera på mer specifika frågor som rör EU:s nya energistrategi fram till I denna första undersökning som gjordes av TNS Opinion ställdes tre allmänna frågor om förslag som Europaparlamentet har lagt fram vid flera tillfällen. EU-medborgarnas svar är mycket tydliga. Å ena sidan är de svarande väl medvetna om det europeiska mervärdet av en bättre samordnad energipolitik, liksom en större solidaritet mellan medlemsstaterna i händelse av en försörjningskris. Å andra sidan visar resultaten, när det gäller energiprioriteringar, hur varje EU-medlemsstats energikultur och energisituation påverkar svaren. Därför tyckte vi att det var viktigt att i detta meddelande ta med diverse statistik och kartor från Eurostat (Panorama of energy/edition 2009) som visar varje medlemsstats energibakgrund. 3

4 EU-medborgare anser att en samordnad energipolitik är viktigare än nationella åtgärder. 60 procent av EU-medborgarna svarar följaktligen att de skulle vara bättre skyddade genom samordnade åtgärder med övriga EU-medlemsstater för att hantera försörjningsproblem inklusive störningar i gasförsörjningen. 32 procent anser att de skulle vara bättre skyddade om deras land skulle vidta egna åtgärder. EU-medborgare är för solidaritet mellan medlemsstaterna vid försörjningsproblem 79 procent av de svarande är för en sådan solidaritet. Bara 15 procent är emot det. Detta är den enda frågan där svaren i de 27 medlemsstaterna överstiger 50 procent. Det är mycket intressant att jämföra detta resultat med resultatet från Europaparlamentets Eurobarometer 74.1 Européerna och krisen som offentliggjordes den 14 oktober Här uppgav 49 procent av de svarande att de var för finansiell solidaritet gentemot en medlemsstat som har stora ekonomiska eller finansiella problem, medan 39 procent var emot detta. Eftersom dessa frågor ställdes i ett helt annat sammanhang är det inte relevant med en kvantitativ jämförelse. Tabellen på sida 13 visar dock stora likheter när det gäller rangordningen av länder efter solidaritetstyp. Med andra ord ger de svarande från de 27 medlemsstaterna i stort sett samma svar i båda fallen, vilket tyder på att de svarandes inställning när det gäller denna grundtanke om solidaritet kvarstår oavsett vilken slags solidaritet som frågan gäller. Bland de medlemsstater som är mest gynnsamt inställda till grundtanken om solidaritet, oavsett om det handlar om ekonomisk eller energimässig solidaritet, finner vi samma fyra medlemsstater bland de fem första. Omvänt, och fortfarande i dessa två fall, är tre medlemsstater bland de fem som är minst gynnsamt inställda till solidaritetsbegreppet. Solidaritetsprincipen är föremål för en omfattande diskussion inom EU. Det kommer att bli intressant att följa den när det gäller annan EU-politik i Europaparlamentets framtida undersökningar. När det gäller energisamarbete är EU-medborgarnas prioriteringar starkt påverkade av den nationella energisituationen I svaren som anges på sida 15 i detta meddelande fastställer de svarande mycket tydliga prioriteringar mellan olika områden för energisamarbete. För att få bättre förståelse av dessa resultat bör EU-genomsnittet analyseras mot bakgrund av de nationella resultaten. En nära granskning av ett fåtal specifika exempel där man jämför resultaten av undersökningen och statistiken från Eurostat visar att det finns nära samband mellan energikulturen, den nationella energisituationen och medborgarnas svar. 4

5 Stabila energipriser: de svarandes första prioritering (29 procent) Enligt Eurostat importerade EU procent av den energi som behövdes för energiförbrukningen. Detta resulterar i prisvolatilitet på grund av geopolitisk utveckling samt spekulation i de råvaror som behövs för energiproduktionen. Under andra hälften av 2007 och andra hälften av 2008 ökade hushållens elpriser med 9,6 procent inom EU-27, och gaspriserna ökade med 21,1 procent. Det är följaktligen inte förvånande att 29 procent av de svarande uppgav att stabila energipriser är den första prioriteringen för energisamarbetet. Det finns dock mycket stora skillnader mellan medlemsstaterna: från 8 procent i Danmark till 45 procent i Tjeckien. För att få bättre förståelse av svaren är det intressant att notera energisituationen i dessa två länder. Enligt Eurostat hade Tjeckien ett energiimportberoende på procent Tjeckien är ett av de länder där elpriserna och framför allt gaspriserna ökade mest Landets mål för 2010 när det gäller förnybar energi var dock lägre än 10 procent. Å andra sidan var Danmark den enda nettoexportören av energi Detta är det land där gaspriserna minskade mest (-28 procent) men är, tillsammans med Sverige, landet med de högsta gaspriserna. När det gäller förnybar energi är Danmark ledande med sitt mål på 30 procent för Förnybar energi: EU-medborgarnas andra prioritering (27 procent) EU har ett mål på 20 procent förnybar energi fram till Återigen finns det mycket stora skillnader mellan medlemsstaterna: De två länder där förnybar energi har högsta prioritet är Danmark (53 procent) och Sverige (51 procent), trots att de är de länder som är minst beroende på energiområdet och har kommit allra längst när det gäller förnybar energi. Å andra sidan finns det två länder, nämligen Litauen (12 procent) och Tjeckien (13 procent), där man inte i lika hög grad strävar efter att utveckla förnybar energi och där energiberoendet är mycket stort och gaspriset har stigit kraftigt. Tryggad energiförsörjning: den tredje prioriteringen (20 procent) Problemet när det gäller det sammanhang som tryggad energiförsörjning bör ses i har redan nämnts tidigare. Genomsnittet på 20 procent på EU-nivå återspeglar inte de stora nationella skillnaderna som sträcker sig från 6 till 31 procent, vilket är en skillnad på 25 procentenheter. Innebär detta att de mest energiberoende länderna är de som helst skulle vilja se åtgärder för en tryggad energiförsörjning? Resultaten är mycket olika: De två länder där svaren befinner sig högst upp respektive längst ned på skalan är beroende, om än i olika utsträckning: - På Cypern anser bara 6 procent av de svarande att man bör prioritera en tryggad 5

6 försörjning (på plats nr 27 av 27 medlemsstater). Landet är energiberoende till nästan 100 procent. Landet har inte drabbats av någon försörjningsstörning eftersom olja utgör den viktigaste energiresursen. - I Tyskland anser 31 procent av de svarande att man bör prioritera en tryggad försörjning. Landet har ett importberoende på 62 procent (8 procentenheter över EU-genomsnittet). I Polen, som är ett land med lågt importberoende (25 procent), är de svarande (28 procent, EU-genomsnitt 20 procent) mycket oroade över den tryggade försörjningen. Landet har dock bara ett beroende på 25 procent. Gaskrisen mellan Ryssland och Ukraina har förmodligen haft en betydande inverkan på denna höga procentuella andel svar. Energieffektivitet: EU-medborgarnas fjärde prioritering (16 procent) I motsats till svaren i fråga om andra prioriteringar är den största skillnaden när det gäller energieffektivitet bara 16 procentenheter: 9 procent för Polen och Portugal och 25 procent för Finland och Sverige. När det gäller prisstabilitet, som är de svarandes första prioritering, är den så hög som 37 procent. Denna relativt nya grundtanke har nu blivit en av EU:s högsta prioriteringar. Fram till 2020 bör energibesparingarna ha ökat med 20 procent. Energieffektiviteten är en avgörande faktor för att minska koldioxidutsläppen och energiberoendet. I detta avseende uppmanade Europaparlamentet i december 2010 till ambitiösa politiska åtgärder på området (energiprestandacertifikat och ekonomiska incitament på regional och nationell nivå samt EU-nivå). Man kan undra om det inte vore klokt att utveckla ett särskilt system för utbildning om energieffektivitet, för att öka medvetenheten bland EU-medborgarna i alla medlemsstater. 6

7 I. HUR SKA ENERGIFÖRSÖRJNINGSPROBLEM HANTERAS? Q1 Vintern 2008 fick vissa medlemsstater i Europeiska unionen stora energiförsörjningsproblem, särskilt med avbrutna gasleveranser. Skulle du som medborgare säga att du skulle vara bättre skyddad vid en energiförsörjningskris om? 1. Genomsnittet i EU Coordination of energy policies (OUR COUNTRY) adopted and implemented measures in a coordinated way with the other EU countries DK (OUR COUNTRY) adopted and implemented measures individually UE27 60% 8% 32% 2. Variationer och nationella tendenser Coordination of energy policies (OUR COUNTRY) adopted and implemented measures in a coordinated way with the other EU countries DK (OUR COUNTRY) adopted and implemented measures individually LU CY HU LT NL SK BE DK EE SE FR ES SI EL LV PT IT UE27 CZ DE FI MT PL BG RO IE UK AT 80% 4% 16% 76% 5% 19% 75% 1% 24% 74% 8% 18% 72% 4% 24% 72% 3% 25% 71% 2% 27% 70% 3% 27% 70% 6% 24% 69% 5% 26% 68% 7% 25% 66% 8% 26% 65% 4% 31% 63% 7% 30% 61% 6% 33% 61% 11% 28% 60% 9% 31% 60% 8% 32% 58% 3% 39% 58% 4% 38% 56% 3% 41% 56% 29% 56% 11% 33% 55% 17% 28% 54% 18% 28% 53% 32% 46% 11% 43% 40% 4% 56% 7

8 Medan EU-genomsnittet är 60 procent är differensen mellan siffrorna för de två länder som befinner sig högst upp respektive längst ned på skalan en faktor på 2, dvs. 40 procentenheter. Tre av fyra luxemburgare (80 procent), ungrare (75 procent) och cyprioter (76 procent) anser att samordningen inom EU bör prioriteras i händelse av större energiförsörjningsproblem. Däremot är österrikarna (40 procent), britterna (46 procent) och irländarna (53 procent) minst gynnsamt inställda till en samordning inom EU. Det bör noteras att två av de länder (Bulgarien 55 procent och Rumänien 54 procent) som drabbades hårdast av gaskrisen vintern befinner sig långt under EU-genomsnittet. Dessutom är det i dessa två länder som svaret vet inte (DK) är vanligast. II. I HÄNDELSE AV ENERGIKRIS: ÖMSESIDIGT STÖD ELLER INTE? Liksom vi just har sett vill EU-medborgarna ha ett bättre samarbete mellan medlemsstaterna om en försörjningskris skulle uppstå. Men är de villiga att hjälpa varandra? Ja är svaret från en överväldigande majoritet, antingen av solidaritetsskäl eller skäl som rör tryggad energiförsörjning. A. I den europeiska solidaritetens namn 1. Genomsnittet i EU Assistance in the name of European solidarity Q 2 Please tell me whether you totally agree, tend to agree, tend to disagree or totally disagree with each of the following statements concerning the question of energy supplies within the EU? It is desirable that (OUR COUNTRY) provides assistance to another EU Member State facing significant energy supply problems in the name of European solidarity between Member States Total 'Agree' 79% DK 6 % 15 % Total 'Disagree' 8

9 En mycket stor majoritet EU-medborgare (79 procent) är för solidaritet mellan medlemsstaterna i händelse av stora energiförsörjningsproblem. I 26 medlemsstater ställs det krav på solidaritet i mer än två tredjedelar av svaren. På Malta utgör sådana svar dock bara precis över 50 procent. 15 procent av de svarande håller dock inte med. 2. Variationer och nationella tendenser Assistance in the name of European solidarity Q 2 Please tell me whether you totally agree, tend to agree, tend to disagree or totally disagree with each of the following statements concerning the question of energy supplies within the EU? It is desirable that (OUR COUNTRY) provides assistance to another EU Member State facing significant energy supply problems in the name of European solidarity between Member States Total 'Agree' DK Total 'Disagree' DK 89% 1% 10% SE 89% 2% 9% LU 89% 3% 8% CY 88% 5% 7% BE 85% 2% 13% FR 85% 4% 11% PL 84% 8% 8% HU 83% 1% 16% SK 83% 3% 14% NL 83% 3% 14% EE 83% 5% 12% PT 82% 10% 8% EL 81% 3% 16% CZ 81% 3% 16% DE 81% 4% IT 80% 6% 14% UE27 79% 6% ES 78% 7% FI 77% 2% 21% AT 77% 2% 21% LV 76% 5% 19% LT 74% 6% 20% IE 74% 14% 12% BG 73% 14% 13% SI 71% 3% 26% UK 67% 9% 24% RO 66% 21% 13% MT 51% 34% 9

10 - Skillnaderna mellan de två länder som befinner sig högst upp respektive längst ned på skalan uppgår till 38 procentenheter. - Danskar (89 procent), luxemburgare (89 procent) och svenskar (89 procent) är de som har de största majoriteterna när det gäller att vilja se sitt land hjälpa ett annat som har problem. - Däremot är Malta (34 procent), Slovenien (26 procent) och Storbritannien (24 procent) de länder där man är minst för detta förslag. B. I landets energisäkerhetsmässiga intresse 1. Genomsnittet i EU Assistance in the name of energy security Q2 Please tell me whether you totally agree, tend to agree, tend to disagree or totally disagree with each of the following statements concerning the question of energy supplies within the European Union? It is in the energy security interest of (OUR COUNTRY) to provide assistance to a Member State facing important difficulties of energy supply. Total 'Agree' 77 % 16 % 7 % DK Total 'Disagree' En mycket stor majoritet (77 procent) av de EU-medborgare som svarade anser att det är i det egna landets energimässiga intresse att hjälpa en annan medlemsstat som har stora energiförsörjningsproblem. 16 procent av de svarande håller dock inte med. 10

11 2. Variationer och nationella tendenser Assistance in the name of energy security Q 2 Please tell me whether you totally agree, tend to agree, tend to disagree or totally disagree with each of the following statements concerning the question of energy supplies within the EU? It is in the interest of the energy security of (OUR COUNTRY) to provide assistance to another EU Member State facing significant energy supply problems Total 'Agree' DK Total 'Disagree' DK SE LU BE SK HU CY FR PT PL IT CZ EE NL UE27 UE 27 ES EL LT DE FI IE LV BG UK SI AT RO MT 91% 89% 86% 85% 84% 84% 84% 84% 83% 82% 82% 81% k 78% 77% 77% 76% 76% 75% 74% 73% 73% 71% 71% 68% 67% 67% 66% 50% 13% 5% 4% 7% 8% 4% 8% 5% 2% 14% 6% 13% 8% 4% 3% 21% 1% 8% 1% 10% 3% 11% 2% 13% 4% 12% 1% 6% 10% 4% 12% 11% 6% 10% 8% 6% 12% 5% 14% 37% 17% 19% 16% 16% 20% 17% 21% 25% 13% 23% 16% 24% 29% 30% 13% Danska (91 procent), svenska (89 procent) och luxemburgska (86 procent) svarande, följda av belgiska svarande (85 procent), utgör de största majoriteterna när det gäller att säga att det är det i egna landets energisäkerhetsmässiga intresse. Däremot anser de svarande i Malta (37 procent), Österrike (30 procent) och Slovenien (29 procent) att denna solidaritet inte är i det egna landets energisäkerhetsmässiga intresse. 11

12 TILLÄGG Energimässig solidaritet/finansiell solidaritet: klassificering per medlemsstat I oktober 2010, inom ramen för Europaparlamentets Eurobarometer (74.1) Européerna och krisen undersökte man vad de svarande tyckte om idén med finansiell solidaritet mellan medlemsstaterna. 49 procent av dem sade sig vara för denna idé medan 39 procent sade sig vara emot. Det föreföll lämpligt att jämföra resultaten per medlemsstat för dessa två solidaritetstyper. Eftersom dessa frågor ställdes i ett helt annat sammanhang är det definitivt inte relevant med en kvantitativ jämförelse. Om man granskar tabellen på nästa sida ser man dock att det finns stora likheter när det gäller rangordningen av länderna beträffande varje solidaritetstyp. Med andra ord ger de svarande i de 27 medlemsstaterna i stort sett samma svar i båda fallen, vilket kan tyda på att de svarandes inställning till denna grundtanke om solidaritet kvarstår oavsett vilken solidaritetstyp som frågan gäller. Det finns följaktligen fyra länder som konsekvent dyker upp bland de fem som är mest för grundtanken om solidaritet, antingen i ekonomiskt eller energimässig hänseende: Luxemburg, Sverige, Danmark och Cypern. Omvänt, och fortfarande i dessa två fall, är följande tre medlemsstater bland de fem som är minst gynnsamt inställda till solidaritetsprincipen: Rumänien, Slovenien och Bulgarien. 12

13 TILLÄGG Energimässig solidaritet/finansiell solidaritet: klassificering per medlemsstat Energimässig solidaritet EB 74.3 Fältarbete: 25 november 17 december 2010 I vilken utsträckning stämmer följande påstående på dig: Finansiell solidaritet EB 74.1 Fältarbete: 26 augusti 16 september 2010 I vilken utsträckning stämmer följande påstående på dig: Det är önskvärt att (VÅRT LAND) ger stöd till en annan EU-medlemsstat som har betydande energiförsörjningsproblem, för att värna om europeisk solidaritet mellan medlemsstater. I händelse av kris är det önskvärt att (VÅRT LAND) ger finansiellt stöd till en annan EU-medlemsstat som har betydande ekonomiska och finansiella problem. Klassificering Totalt antal stämmer : summan av totalt antal stämmer helt och stämmer Totalt antal stämmer : summan av totalt antal stämmer helt och stämmer 1 LU* CY 2 SE* DK 3 DK* SE 4 CY BE 5 FR* LU 6 BE* FI 7 PL PT* 8 EE* NL* 9 NL* EE* 10 SK* AT * 11 HU* IE* 12 PT IT 13 DE* PL** 14 CZ* FR** 15 EL* ES * 16 IT EU ES EL 18 EU-27 MT 19 AT* DE* 20 FI* UK* 21 LV LT 22 IE* LV 23 LT* SK* 24 BG HU* 25 SI CZ* 26 UK RO 27 RO SI 28 MT BG * Samma plats **Samma plats Märk: Skillnaden när det gäller spridningen av svaren på de båda frågorna begränsar möjligheten att jämföra resultaten. Skillnaden i procentenheter mellan det första och sista svaret på varje fråga varierar med det dubbla (46 poäng för finansiell solidaritet mot 23 för energimässig solidaritet, exklusive extremvärde för MT). 13

14 III. VAD PRIORITERAR MAN FÖR ETT STÖRRE ENERGISAMARBETE? Q3 Europaparlamentet vill se ett ökat energisamarbete mellan Europeiska unionens medlemsstater. Med tanke på detta, anser du att största prioritet bör ges åt? (ange endast ett svar) 1. Genomsnittet i EU The main energy policy Q3 The European Parliament wants increased energy cooperation between the European Union Member States. With this in mind, do you think that the main priority should be given to? The stability of energy prices 29% Developing renewable energies 27% Guaranteeing energy supplies 20% Contributing to energy savings, in particular by promoting energy efficiency which consists in producing the same goods and services using less energy 16% All at the same time (SPONTANEOUS) 4% DK 4% a) Resultat 0% 5% 10% 20% 25% 30% 35% Prisstabilitet (29 procent) är den första prioriteringen för EU-medborgarna. Mycket tätt därefter kommer utvecklingen av förnybar energi (27 procent). För var femte EU-medborgare kommer sedan en tryggad energiförsörjning med 20 procent, och för 16 procent av de svarande kommer energibesparingar. Det är viktigt att notera att EU-genomsnittet när det gäller dessa fyra prioriteringar långt ifrån återspeglar de nationella resultaten, som är mycket olika. b) Statistik från Eurostat EU producerar mindre än hälften av sitt energibehov, och importen utgjorde 54 procent av energiförbrukningen 2006 (Eurostat 2007). Olja (60 procent) är den allra viktigaste komponenten i EU:s totala energiimport. Därefter kommer gas (26 procent) och fasta bränslen (13 procent), t.ex. kol. 14

15 När det gäller förbrukningen är energimixen fördelad på följande sätt: (se bilaga 1): råolja och oljeprodukter: 36,5 procent, naturgas: 24 procent, fasta bränslen (kol etc.): 18,3 procent, kärnenergi: 13,4 procent och förnybar energi: 7,8 procent. Energiproduktionens utveckling i EU från 1990 till (Bilaga 2.) 2. Resultat i prioritetsordning: variationer och nationella tendenser Prisstabilitet: de svarandes första prioritering (29 procent) First priority : stability of energy prices 50% 45% 40% 35% 45% 45% 40% 38% 37% 37% 36% 36% 36% 35% 35% 32% 32% 30% 25% 20% 29% 29% 29% 29% 28% 27% 26% 23% 22% 21% 21% 19% 10% 9% 8% 5% 0% CZ LT LV PT BE EL BG FR MT RO SK EE PL UE27 DE ES UK LU IE CY HU SI AT FI IT NL SE DK a) Resultat Medan EU-genomsnittet är 27 procent är skillnaderna mellan de två länder som befinner sig högst upp respektive längst ned på skalan på procent, dvs. 41 procentenheter. Litauen (45 procent), Tjeckien (45 procent) och Lettland (40 procent) är de länder där flest anser att stabila energipriser måste vara av högsta prioritet för energisamarbetet. Däremot har Danmark (8 procent), Sverige (9 procent) och Nederländerna (15 procent) minst antal svarande som anser att prisstabilitet är av högsta prioritet. b) Statistik från Eurostat När det gäller energipriset understryker Eurostat den roll som skatterna har vid fastställandet av slutpriset i varje medlemsstat. (Bilagorna 3 och 4.) 15

16 Utvecklingen av förnybar energi: EU-medborgarnas andra prioritering (27 procent) a) Resultat Second priority : the development of renewable energies 60% 50% 53% 51% 48% 40% 30% 20% 41% 35% 33% 33% 30% 30% 30% 29% 29% 28% 28% 27% 24% 24% 24% 23% 20% 18% 17% 16% 13% 13% 12% 10% 0% DK SE NL CY FI FR LU IE SI UK IT AT EL ES UE27 BE DE HU PT MT EE PL SK LV RO BG CZ LT Skillnaderna mellan de två länder som befinner sig högst upp respektive längst ned på skalan uppgår till 41 procent, med svar som utgör högst 53 och lägst 12 procent, dvs. 12 procentenheter. För danskarna (53 procent), svenskarna (51 procent) och nederländarna (48 procent) är utvecklingen av förnybar energi fortfarande den första prioriteringen för EU. I Litauen (12 procent), Tjeckien (13 procent) och Bulgarien (13 procent) anser man dock inte att utveckling av förnybar energi är någon viktig prioritering. b) Statistik från Eurostat Förnybar energi omfattar främst biomassa och avfall, geotermi, hydrometri samt sol- och vindenergi. År 2008 (Eurostat 2010) utgjorde dessa bara 8,4 procent av EU:s primärenergiförbrukning (som domineras av gas, olja och kol), och det mål som ska nås fram till 2020 är 20 procent. Förnybara energikällor är ett sätt att bekämpa klimatförändringarna, tack vare de minskade växthusgasutsläppen. De kan öka säkerheten och mångfalden i energiförsörjningen, begränsa luftföroreningarna och skapa arbetstillfällen inom områdena miljö och förnybar energi. Andelen förnybar energi i EU-27. (Se bilagorna 5, 6 och 7.) 16

17 Tryggad energiförsörjning, EU-medborgarnas tredje prioritering (20 %) a) Resultat Third priority : guarantee of energy supply 35% 31% 30% 28% 28% 26% 26% 25% 24% 23% 22% 22% 21% 20% 20% 20% 20% 20% 20% 18% 17% 17% 17% 17% 14% 13% 13% 12% 11% 10% 10% 6% 5% 0% DE AT PL BG HU SK BE EE IE CZ UE27 ES LT PT RO SI IT NL FI UK LV DK LU SE MT EL FR CY Skillnaderna mellan de två länder som befinner sig högst upp respektive längst ned på skalan uppgår till 25 procentenheter, med svar som utgör högst 31 och lägst 6 procent. De länder som prioriterar en tryggad energiförsörjning är Tyskland (31 procent), Österrike (28 procent), Polen (28 procent) och Bulgarien (26 procent). Däremot är det inte någon prioritet för de svarande i Cypern (6 procent), Grekland (11 procent) och Malta (12 procent). b) Statistik från Eurostat o Karta över energiberoendet i EU-medlemsstaterna (se bilaga 8) procent (nettoexportör): DK 0 25 procent: EE procent: SE, UK, NL, PL, CZ och RO (6 länder) procent: FR, D, AT, HU, SI, SK, BG, EL, FI, LT och LV (11 länder) procent: IE, PT, ES, IT, BE, LU, CY och MT (8 länder) 17

18 Energieffektivitet, EU-medborgarnas fjärde prioritering (16 %) a) Resultat Fourth priority: the contribution to enegy savings especially in developing the energy efficiency 30% 25% 25% 25% 24% 23% 23% 23% 23% 20% 10% 20% 20% 19% 19% 18% 18% 18% 17% 17% 16% 14% 14% 12% 12% 11% 10% 9% 9% 5% 0% FI SE LV DK IT MT SI CY LU ES HU LT NL SK EE FR UE27 CZ AT UK BE IE DE RO EL BG PL PT Medan EU-genomsnittet är 16 procent är skillnaderna mellan de två länder som befinner sig högst upp respektive längst ned på skalan på 9 25 procent, dvs. 16 procentenheter. Var fjärde svensk (25 procent), finländare (25 procent) och lett (24 procent) anser att det är högsta prioritet att bidra till energisparandet. Vidare bör det noteras att de två nordiska länderna delar sin baltiska grannes uppfattning. Däremot anser inte de svarande från Portugal (9 procent), Polen (9 procent) och Bulgarien (10 procent) att energieffektivitet är av högsta prioritet. b) Statistik från Eurostat Utvecklingen av energieffektivitet utgör en av de främsta prioriteringarna i den energipolitik som Europaparlamentet har föreslagit. Den borde förbättra sektorns konkurrenskraft, och energileverantörerna skulle i sådana fall kunna investera på nytt i renare källor. Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Jacques Nancy ( ) Said Hallaouy ( ) Elise Defourny ( ) Trifot Jonas ( ) Lefèvre Nathalie ( ) Etienne Christelle ( ) OBS! Undersökningsresultaten består av uppskattningar vars riktighet, under i övrigt oförändrade förhållanden, beror på urvalets storlek och den observerade procentandelen. Med urval på omkring intervjuer (urvalsstorlek som normalt tillämpas på medlemsstatsnivå) varierar den verkliga procentandelen, dvs. om hela befolkningen hade intervjuats, mellan följande konfidensintervall: Observerad procentandel 10 % eller 90 % 20 % eller 80 % 30 % eller 70 % 40 % eller 60 % 50 % Felmarginal +/ 1.9 procentenheter +/ 2.5 +/ 3.1 +/ 2.7 procentenheter +/ 3.0 procentenheter procentenheter procentenheter 18

19 ANNEXES TABLE OF CONTENTS ANNEX 1: European Union energy mix (production) (source Eurostat 2007) 20 ANNEX 2: Evolution of energy production in the EU from 1990 to ANNEX 3: Household electricity prices including all taxes in ANNEX 4: Household gas prices including all taxes in 2009 (Eurostat 2010) 22 ANNEX 5: Share of energy from renewable sources in final consumption of energy in 2005 and targets for ANNEX 6: Share of electricity produced from renewable sources in % 24 ANNEX 7: Electricity generated from renewable sources (Eurostat 2008) 25 ANNEX 8: Energy dependency (Eurostat 2008) 26 19

20 ANNEX 1: European Union energy mix (production) (source Eurostat 2007) ANNEX 2: Evolution of energy production in the EU from 1990 to 2005 (Eurostat 2008) 20

21 ANNEX 3: Household electricity prices including all taxes in 2009 (Eurostat 2010) 21

22 ANNEX 4: Household gas prices including all taxes in 2009 (Eurostat 2010) 22

23 ANNEX 5: Share of energy from renewable sources in final consumption of energy in 2005 and targets for

24 ANNEX 6: Share of electricity produced from renewable sources in % 24

25 ANNEX 7: Electricity generated from renewable sources (Eurostat 2008) This indicator is the ratio between the electricity produced from renewable energy sources and the gross national electricity consumption for a given calendar year. It measures the contribution of electricity produced from renewable energy sources to the national electricity consumption. Electricity produced from renewable energy sources comprises the electricity generation from hydro plants (excluding pumping), wind, solar, geothermal and electricity from biomass/wastes. Gross national electricity consumption comprises the total gross national electricity generation from all fuels (including autoproduction), plus electricity imports, minus exports. 25

26 ANNEX 8: Energy dependency (Eurostat 2008) Short Description: Energy dependency shows the extent to which an economy relies upon imports in order to meet its energy needs. The indicator is calculated as net imports divided by the sum of gross inland energy consumption plus bunkers. 26