Föredragningslista för hälso- och sjukvårdsnämnden måndagen den 12 december 2016

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden Föredragningslista för hälso- och sjukvårdsnämnden måndagen den 12 december 2016 Plats: Katastrofmedicinskt centrum (KMC), Johannes Magnus väg 11, Linköping Tid: information till HSN inklusive kaffe (lokal; Sydney 1-2) gruppmöten (lokalerna; Sydney 1-2 samt Europa 3) Gemensam lunch information, beslutsärenden, kaffe och Luciatåg INFORMATION TILL HSN a) Katastrofmedicinskt centrum (KMC) presenterar/ demonstrerar sitt arbetssätt och sin teknik Kl 8.30 Kaffe b) Rundvandring i KMC:s lokaler Gruppmöten lokaler; (S), (MP), (FP), (C): Sydney 1-2 (M), (KD): Europa 3 (SD) - (V) - Kl Gemensam lunch på KMC Kl HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 VAL AV PROTOKOLLSJUSTERARE OCH UPPROP Förslag: Fredrik Sjöstrand Kl :1 2:2 2:3 INFORMATIONER Beredningsinformation, återkoppling Dialogtillfällen med verksamheten återkoppling/planering Kunskapssammanträden återkoppling/planering Kl - - -

2 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2:4 2:5 Dialog uppföljning av mål ett i Ledningssystemet Henning Sand Information - Uppföljning upphandlad verksamhet ortopedi Mats Mellqvist Kl Kl INFORMATION INFÖR BESLUT Ärenden som bereds inför regionstyrelsen 3:1 Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2017 HSN Camilla Paananen Kl Ärenden från ledningsstaben 4:1 Insatser för ett gott omhändertagande av asylsökande och nyanlända lägesrapport HSN Anna Bengtsson 4:2 Delårsrapport 10 år 2016 HSN Camilla Paananen 4:3 Överenskommelse med Diagnostikcentrum, Klinisk farmakologi HSN Ulrika Whiss 4:4 Behov av och möjligheter till vuxentraumateam eller motsvarande HSN Lena Banck 4:5 Revidering av Regelbok för vårdval öppen specialiserad vuxenpsykiatri HSN Mattias Bly 4:6 Vårdhundar och terapihundar inom vården HSN Henning Sand 4:7 Projekt SMS-livräddare i Region Östergötland HSN Henning Sand Kl Kl Kl - Kl - Kl - Kl - Kl - 2

3 Hälso- och sjukvårdsnämnden 4:8 Utredning Framtidens nära vård delbetänkande HSN Henning Sand Kl - 4:9 Adjungering till brukardialogberedning Kl - 5 Ärenden från Samverkansnämnden i sydöstra sjukvårdsregionen Saksamråd med länets kommuner 6 BESLUTSÄRENDEN Ärende 3:1 3:1, 4:1 4:9 enligt ovan 7 DELEGATIONSBESLUT 7:1 Ansökningsinbjudan avseende ersättningsetablering (Håkan Ström) HSN Hälso- och sjukvårdsdirektör 7:2 Delårsrapport 09 år 2016 HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:3 Förlängning av avtal om sjukgymnastik-/ fysioterapiverksamhet HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:4 Samgående mellan Finspångs Samordningsförbund och Samordningsförbundet Östra Östergötland HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:5 Satsning på standardiserade vårdförlopp för cancerpatienter HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:6 Beslut avseende samverkansavtal (Marcus Lindström) HSN Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör 7:7 Beslut avseende samverkansavtal (Susanne Damm) HSN Hälso- och sjukvårdsdirektör 3

4 Hälso- och sjukvårdsnämnden 7:8 Preventivt folkhälsoarbete i Valdemarsvik ett samarbete mellan Valdemarsviks kommun och vårdcentralen Valdemarsvik HSN Hälso- och sjukvårdsdirektör 7:9 Specialistvård utomlands för viss patient HSN Ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden 7:10 Beslut avseende samverkansavtal (Lena Susman) HSN Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör 7:11 Återtagande av begäran om överlåtelse avseende ersättningsetablering (Håkan Ström) HSN Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör 7:12 Ansökningsinbjudan avseende ersättningsetablering (Håkan Zetterberg) HSN Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör 8 INKOMNA SKRIVELSER 8:1 AB Östgötatrafiken - Underlag till Finansplan för AB Östgötatrafiken avseende sjukresor HSN :2 Brev från patientnämnden HSN :3 Revisionsskrivelse Intern kontroll personalkostnader Region Östergötland HSN :4 Revisionsskrivelse Granskning av delårsrapport 08 år 2016 Region Östergötland HSN :5 Revisionsskrivelse Delegation och återrapportering av beslut Region Östergötland HSN ÖVRIGT Kaffe och Luciatåg Kl Om du inte har möjlighet att komma meddela respektive politisk sekreterare! 4

5 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Camilla Paananen Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2017 Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget för 2017 skall sammankopplas med hälsooch sjukvårdsnämndens verksamhetsplan för år 2017, vilken beslutades i HSN Bifogade förslag till årsbudget 2017 har sin utgångspunkt i de förutsättningar som lämnas i Regionfullmäktiges treårsbudget samt Finansplan Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås tillstyrka regionstyrelsen BESLUTA a t t godkänna hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget för 2017 Mats Uddin Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Hedin Karlsson Ekonomidirektör

6 Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2017 Datum: Diarienummer: HSN

7 Innehåll Årsbudget... 2 Överenskommelsen inför år Regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget Finansplan Fördelning av utökade och omfördelade resurser... 3 Uppräkning av hälso- och sjukvårdsnämndens ram... 4 Ekonomisk omslutning... 5 Regionsjukvård... 5 Närsjukvård och länsövergripande sjukvård... 5 Vård utanför länet... 5 Tandvård... 6 Vård hos privat vårdgivare... 6 Övrigt... 6 Bilaga 1: Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys

8 Årsbudget Överenskommelsen inför år 2017 Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan, uppdrag och överenskommelser med regionägda vårdgivare och avtal med privata vårdgivare klargör vad hälso- och sjukvårdsnämnden vill åstadkomma och vilka resultat som förväntas. Hälso- och sjukvårdsnämnden tar årligen fram uppdrag per sjukdomsgrupp för särskilda behovsgrupper samt ett generellt uppdrag avseende en jämlik vård, hälso- och sjukvård där patient och närstående är medskapare, tillgänglighet och vårdgaranti och sjukdomsförebyggande insatser. Uppdraget till hälso- och sjukvården tar sin utgångspunkt i invånarnas behov och behovet av samverkan med andra välfärdsaktörer som kommun och Försäkringskassan. Behovsstyrningen fokuserar på att säkerställa vård på lika villkor för befolkningen. Behovsanalyser har utgjort ett underlag för hälso- och sjukvårdsnämndens ställningstagande till vårdleverantörernas uppdrag. Den process som har föregått överenskommelserna 2017 har tagit sin utgångspunkt i de av hälso- och sjukvårdsnämnden fastställda uppdragen, både de som beslutades i mars 2016 och de som beslutats tidigare år. Underlaget till 2017 års resursfördelning baserar sig på den strategiska planen, nya behovsområden samt tidigare inventeringar. Hälso- och sjukvårdsdirektören bereder ärendet till hälso- och sjukvårdsnämnden och arbetar in det i överenskommelserna. Hälso- och sjukvårdsnämnden tog beslut om överenskommelser och resursfördelning i september. Överenskommelsen innehåller dels en centrumspecifik uppdragsdel där centrumens totala uppdrag presenteras, dels generella villkor som är gemensamma och obligatoriska för alla centrum och dels hälso- och sjukvårdsnämndens mål för sjukdomsgruppen/behovsgruppen utifrån uppdragen. Överenskommelsen reglerar både fasta ersättningar och rörliga, målrelaterade ersättningar, vilka är knutna till centrumens prestationer och resultat inom utvalda områden. De av hälso- och sjukvårdsnämnden, i september 2016, beslutade överenskommelserna gäller för perioden Regionsjukvården i sydöstra sjukvårdsregionen regleras i en separat överenskommelse. Grundprinciperna för avtalsmodellen innebär att merparten av verksamheterna inom avtalet ersätts med en fast ram kombinerad med rörlig ersättning baserad på remitterad volym. Övriga verksamheter, till exempel brännskadevård, ersätts med en fast ram. Det finns även särskilda produkter och specialöverenskommelser där ersättningen är helt rörlig. Större delen av ersättningen till privata vårdgivare är också rörlig, dock finns taknivåer. Helt rörlig kostnad utan tak eller avtal är bland annat kostnaden för akut vård utanför länet, sjukresor, asylsjukvård, viss tandvård, provtagningskostnader inom smittskydd samt läkemedel där hälso- och sjukvårdsnämnden har kostnadsansvaret. Regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget I den strategiska planen med treårsbudget , som beslutades av regionfullmäktige i juni år 2016, finns de ekonomiska förutsättningarna angivna för hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden tillförs 100 miljoner kronor för nya satsningar, förstärkning vård. 2

9 Finansplan I november 2016 aktualiseras den strategiska planen med treårsbudget gällande totalekonomin för Region Östergötland. Region Östergötlands ekonomi är i grunden stark vilket ger en stabil förutsättning för planeringsperioden. De sjukvårdande enheternas ekonomi är dock i fortsatt obalans och för att motverka en negativ utveckling av ekonomin i sin helhet är det nödvändigt att vända kostnadsutvecklingen i positiv riktning. Utifrån detta är det av yttersta vikt att vidtagna åtgärder för hållbar ekonomi får avsedd effekt. Utöver de resursförstärkningar som beslutades i treårsbudgeten har ramarna justerats till följd av nya beslut i denna finansplan. Regionbidraget till hälso- och sjukvårdsnämnden justeras ned med 10 miljoner kronor. Nämnden förstärks för införande av avgiftsfri tandvård för unga upp till 23 år med 13 miljoner kronor 2017 och 26 miljoner kronor Denna satsning har kompenserats med statsbidrag i enlighet med finansieringsprincipen. Därutöver räknas ramen upp med index för år Regeringen har aviserat att införa avgiftsbefrielse för personer över 85 år från och med 2017 och kompenserar landstingen för satsningen. Formellt beslut är ännu inte fattat, men medel finns reserverade. Nedan redovisas beslut tagna i finansplanen. Fördelning av utökade och omfördelade resurser Ytterligare 13 miljoner kronor kommer att förstärka hälso- och sjukvårdsnämndens ram under förutsättning att regionfullmäktige tar beslut om enhetstaxa i vården i november (RS ). Beslutet innebär att patientintäkterna ökar med 13 miljoner kronor och att effekten för de enheter som berörs ska vara kostnadsneutral. Nedan specificeras samtliga utökade resurser till hälso- och sjukvårdsnämnden i treårsbudget och finansplan, samt omfördelade medel inom hälso- och sjukvårdsnämnden. Totalt förstärks hälso- och sjukvårdsnämnden med 116 miljoner kronor. 3

10 Beslut Sjukdomsgrupp Belopp (mkr) Treårsbudget Primärvård, ST tjänster 13 Förstärkning vård Primärvård, forskning 2 Beslut i hälso- och Barnsjukdom/hälsa 3 sjukvårdnämndens Hudsjukdomar 6 överenskommelser med vårdgivarna för 2017 Rörelseorganens sjukdomar 4 Hjärt- kärlsjukdomar 15 Kvinnors hälsa 3 Cancersjukdomar 10 Ögonsjukdomar 5 Neurologiska sjukdomar 3 Infektionssjukdomar 2 Lungsjukdomar 4 Mobila insatser i hemmet 19 Utomlänsvård 6 SOS - alarm 5 delsumma 100 Finansplan Justering beslutad ram -10 (Ännu ej fördelade medel i avtal och överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnden) Avgiftsfri tandvård < 23 år 13 RS Enhetstaxa inom vården 13 (Gäller under förutsättning att RF beslutar om detta nov) (Ännu ej fördelade medel i avtal och överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnden) delsumma 16 SUMMA 116 Uppräkning av hälso- och sjukvårdsnämndens ram Hälso- och sjukvårdsnämndens ram räknas upp med regionindex som för år 2017 beräknas till 2,6 procent och motsvarar 278 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomiska ram innefattar också en uppräkning av statsbidraget för läkemedel med totalt 2,6 procent eftersom avtalet ännu inte är färdigförhandlat. Ersättningen till vårdcentralerna för allmänläkemedel är oförändrad jämfört med 2016 års ersättningsnivå. 4

11 Ekonomisk omslutning Ungefär 70 procent av regionens samlade ekonomiska omslutning hanteras av hälso- och sjukvårdsnämndens beslutsprocesser. Hälso- och sjukvårdsnämnden erhåller totalt miljoner kronor i regionbidrag. Nämnden har balans mellan intäkter och kostnader och budgeterar ett nollresultat för Kostnaderna för hälso- och sjukvårdsnämnden fördelar sig enligt följande: Område Belopp (mkr) Regionsjukvård 645 Närsjukvård Länsövergripande sjukvård Vård utanför länet 254 Tandvård 302 Vård hos privata vårdgivare (inkl vårdval inom specialiserad vård) Övrigt, inkl ambulanssjukvård, sjukresor och solidariskt finansierade läkemedelskostnader Summa Regionsjukvård Region Östergötland, Region Jönköpings län och Landstinget i Kalmar län sluter tillsammans avtal om regionsjukvård (högspecialiserad vård) Avtalet förhandlas i de regionala centrumråden och i regionsjukvårdsledning. För Östergötlands del är behovsstyrningen gällande även för detta vårdområde och beaktas i överenskommelser. Regionavtalet beslutas i Regionsjukvårdsnämnden under december. Regionavtalet för 2017 föreslås ligga på samma nivå som 2016 med en indexuppräkning med 2,7 procent. Närsjukvård och länsövergripande sjukvård Inför 2017 gäller de överenskommelser som hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i september Utgångspunkten har varit 2016 års avtalsnivå. Det som tillkommer är en uppräkning med regionindex motsvarande 2,6 procent samt utökade resurser i treårsbudget. Av de 100 miljoner kronor som man förstärker vården med fördelas 74 miljoner kronor till när- och länssjukvården. Närsjukvården förstärks med 44 miljoner kronor, varav 15 miljoner kronor till primärvården, och länssjukvården förstärks med 30 miljoner kronor. Vård utanför länet Hälso- och sjukvårdsnämnden har kostnader för den akuta utomlänsvården samt primärvård som sker utanför länet. Dessa kostnader är nästan helt omöjliga att påverka. Den nya patientlagen som trädde i kraft 1 januari 2015 innebär att patienterna möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Det har inneburit ökade kostnader för hälso- och sjukvårdsnämnden. Budgeten för utomlänsvård 2017 är uträknad utifrån 5

12 budgeterat utfall 2016 och en uppräkning med regionindex på 2,6 procent. Utomlänsvården är dessutom utökad med 6 miljoner kronor. Tandvård Tandvårdsområdet omfattar huvudavtalet med Folktandvården, regionens tandvårdsstöd i form av uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade, tandvård som led i en sjukdomsbehandling under begränsad tid samt tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, tandvård för barn och unga och samhällsodontologiska uppdrag. Merparten av kostnaderna, cirka 84 procent, avser huvudavtalet med Folktandvården. Totalt budgeteras 302 miljoner kronor för tandvård och inkluderar en uppräkning med regionindex på 2,6 procent, en ramökning med statsbidraget på 13 miljoner kronor för höjd ålder (från 19 år till 21 år) inom tandvård för barn och unga samt en besparing för Folktandvården med 3,2 miljoner kronor. Vård hos privat vårdgivare En stor del av den ekonomiska ersättningen till privata vårdgivare (läkare och sjukgymnaster) är kopplad till den nationella taxan för dessa grupper. Uppräkningen av den nationella taxan är i genomsnitt 1,9 procent för Hälso- och sjukvårdsnämnden har haft överskott inom detta område under flera år och från och med 2017 är budgeten anpassad utifrån det förväntade utfallet. Det innebär att budgeten är minskad med 18 miljoner kronor jämfört med år Den totala budgeten för privata vårdgivare, exklusive privata vårdcentraler som ligger inom närsjukvård, är 427 miljoner kronor. Övrigt För övriga kostnadskomponenter baseras budget 2017 på antingen prognostiserade eller budgeterade kostnader år 2016 samt en uppräkning med regionindex på 2,6 procent. En del av dessa kostnadskomponenter rymmer viss osäkerhet eftersom nämndens möjlighet att påverka utfallet är liten. Kostnadskomponenter med liten påverkansmöjlighet är till exempel sjukresor, asylsjukvård och läkemedelskostnader. Inom gruppen övrigt har budgeten utökats med 15 miljoner kronor för ökade läkemedelskostnader NOAK (ett nytt blodförtunnande läkemedel). Hälso- och sjukvårdsnämnden budgeterar ett nollresultat för 2017, men budgeten måste betraktas som mycket svag och innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer inom många områden men framförallt läkemedelsområdet. I överenskommelserna med vårdgivarna finns ett antal ersättningsmodeller som ersätter produktionsenheterna för utökade kostnader för läkemedel. Exempel på detta är palliativa cancerläkemedel där regionen har ett ordnat införande av nya dyra, men också mycket verksamma preparat. 6

13 Bilaga Hälso- och sjukvårdsnämnden Resultaträkning (tkr) Budget 2017 HÅ Bokslut 2015 Intäkter Landstingsbidrag Koncernbidrag ) Patientavg sjukvård/tandvård ) Försäljning sjukvård/tandvård ) Övr intäkt LT:s huvudverksamh ) Försäljning övriga tjänster Statsbidrag ) Försålt mtrl varor övr intäkt ) Summa Intäkter Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader ) Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet ) Verksamhnära material o varor ) Lämnade bidrag ) Övriga verksamhetskostnader ) Summa Övriga kostnader Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen: 1) Koncernbidrag 2015 avser bidrag för flyktingsituationen. 2) Avser specialkost, hörselrehabilitering samt förskottsbetalda öppenvårdsavgifter. 3) Avser intäkter för utomlänspatienter. 4) Avser ersättning från andra landsting för ambulanstransporter för utomlänspatienter. 5) Avser ersättning från migrationsverket för asylsökande. 6) Avser egenavgifter för sjukresor. 7) Avser personalkostnader i diverse projekt. 8) Avser överenskommen/avtalad vård med regionens olika utförare. 9) Avser kostnader för läkemedel, hörselhjälpmedel samt specialkost. 10) Avser bidrag till föreningar. 11) Avser till största delen kostnader för sjukresor.

14 Bilaga Hälso- och sjukvårdsnämnden Kassaflödesanalys Budget 2017 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 0 Justering för av- och nedskrivningar 0 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 0 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 0 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde 0 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Noter till kassaflödesanalysen:

15 Bilaga 1 Investeringsredovisning Investeringar Budget 2017 HÅ Bokslut 2015 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa Noter till investeringsredovisningen:

16 Bilaga Hälso- och sjukvårdsnämnden Balansräkning (tkr) * *(enl helårsbedömning ) TILLGÅNGAR Förutbet kostn upplupna intäkt ) Kassa och bank Summa Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital 0 0 Årets resultat 0 0 Justerat eget kapital 0 0 Summa Verksamhetens eget kapital 0 0 Upplupna kostn förutbet intäkt ) Summa Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen: 1) Avser periodisering av intäkter, till största delen ersättning från Migrationsverket för asylsökande. 2) Avser periodisering av kostnader, till största delen leverantörsfakturor.

17 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Kerstin Aldstedt Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Insatser för ett gott omhändertagande av asylsökande och nyanlända lägesrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden har under första halvåret 2016 fått två lägesrapporter över hälso- och sjukvården för nyanlända i Region Östergötland. Ett uppdrag gavs därefter till hälso- och sjukvårdsdirektören att i slutet av 2016 lämna ytterligare en rapport. I uppdraget ingick också att återkomma med kommentarer kring hur utvecklingsområden som redovisades i behovsanalysen Asylsökande och nyanlända från 2014 beaktas, att utreda behovet av och möjlighet till en mobil enhet inom barn- och ungdomspsykiatrin för att stödja kommunernas HVB-verksamhet, att göra en långsiktig bedömning av hur sjukvårdsbehovet kommer att påverkas av en förändrad befolkningsstruktur inklusive insatser för en bättre folkhälsa inom gruppen nyanlända samt att beakta de hälso- och sjukvårdsbehov som kan uppstå när ett stort antal människor kommer att få avvisningsbeslut. Föreliggande rapport visar att de akuta svårigheter som uppstod i samband med de stora flyktingströmmarna under 2015 till stor del är åtgärdade. Bristen på kvalificerade tolkar är dock fortfarande ett problem. Den kraftiga minskningen av nya asylsökande i Sverige under 2016 ger inte generellt omedelbara lättnader för hälso- och sjukvården och tandvården, eftersom antalet asylsökande och nyanlända som befinner sig i landet inte har minskat i någon nämnvärd utsträckning under denna period. Flera vårdverksamheter är fortsatt påverkade och inom psykiatrin kvarstår sannolikheten för en ökad påverkan på sikt. Generellt är inte gruppen asylsökande och nyanlända sjukare än infödda svenskar. Men inom vissa områden är vårdbehovet i allmänhet större hos asylsökande och nyanlända det gäller framför allt infektionssjukdomar, vissa kroniska sjukdomar, tandvård samt psykisk ohälsa. En samlad bedömning är att det för närvarande inte finns behov av en särskild mobil enhet inom barn- och ungdomspsykiatrin för att stödja ensamkommande barn och ungdomar. En gemensam utbildningssatsning genomförs nu över hela länet för all personal i boenden för ensamkommande barn samt för elevhälsopersonal med syfte att stärka stödet i vardagen för barnen/ungdomarna. Det är oklart vilka konsekvenser den förväntade stora mängden kommande avvisningsbeslut kommer att få. Men det finns anledning att räkna med att

18 BESLUTSUNDERLAG 2/2 Ledningsstaben Kerstin Aldstedt Dnr: HSN både barn- och ungdomspsykiatri och vuxenpsykiatri samt FMC kommer att få en ökad efterfrågan på insatser riktade till asylsökande och nyanlända inom de närmaste åren. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t lägga informationen till handlingarna och att fortsätta att följa utvecklingen under 2017 Mats Uddin Regiondirektör AnnaCarin Forsmark Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör Beslutet expedieras till:

19 Kerstin Aldstedt /4 Dnr: HSN Hälso- och sjukvård för asylsökande och nyanlända i Region Östergötland lägesrapport Bakgrund Under hösten 2015 ökade antalet asylsökande kraftigt i Sverige. I början av 2016 infördes nya regler för inresande i landet, vilket bidrog till att antalet asylsökande minskade. Prognoserna var under våren mycket osäkra för hur många asylsökande som skulle beräknas komma till Sverige under Nu i slutet av året kan konstateras att ca personer har sökt asyl i Sverige under perioden januari-oktober 2016, vilket kan jämföras med ca asylsökande under hela De verksamheter som initialt påverkades mest av de ökade flyktingströmmarna var Flyktingmedicinskt centrum (FMC), vissa vårdcentraler (framför allt i centrala Norrköping samt i vissa mindre orter på landsbygden), smittskyddsenheten, klinisk mikrobiologi och patientkontoret. Flera andra verksamheter märkte också av ett ökat inflöde av patienter på grund av flyktingströmmarna. Från psykiatriverksamheter, infektionskliniker och barn- och kvinnosjukvård samt tandvård gjordes i början av året bedömningen att behovet av insatser skulle komma att öka framöver. Allmänt De akuta svårigheter som uppstod i samband med de stora flyktingströmmarna hösten 2015 är till största delen åtgärdade. Ett kvarstående problem är dock bristen på kvalificerade språktolkar. Den mer långsiktiga planeringen bör nu anpassas efter befolkningsstrukturen i regionen. Den kraftiga minskningen av nya asylsökande i Sverige under 2016 ger inte generellt omedelbara lättnader för hälso- och sjukvården och tandvården, eftersom antalet asylsökande och nyanlända som befinner sig i landet inte har minskat i någon nämnvärd utsträckning under denna period. Flera vårdverksamheter är fortsatt påverkade och inom psykiatrin kvarstår sannolikheten för en ökad påverkan på sikt. Generellt är inte gruppen asylsökande och nyanlända sjukare än infödda svenskar. Medelåldern är lägre och av naturliga skäl är det framför allt relativt friska personer som flyr från sina hemländer. Men inom vissa områden är vårdbehovet i allmänhet större hos asylsökande och nyanlända det gäller framför allt infektionssjukdomar, vissa kroniska sjukdomar, tandvård samt psykisk ohälsa. Befolkningssammansättningen med fler kvinnor i fertil ålder och fler barn, som är en följd av den ökade invandringen, påverkar behovet av resurser till hälso- och sjukvårdens mödrahälsovård, förlossningsvård och barnhälsovård. Mödrahälsovården och förlossningsvården möter även fler kvinnor med obehandlade sjukdomstillstånd, PTSD (posttraumatiska stressyndrom) och kvinnor som varit utsatta för könsstympning. Hälsoundersökningar Väntetiden till hälsoundersökningar har minskat påtagligt jämfört med tidigare under året - nu erbjuds alla hälsoundersökning inom 60 dagar, med undantag för personer i

20 2/4 Norrköping. Där gör lokalbristen att man fortfarande inte når målet fullt ut. Lokalfrågan beräknas dock vara löst till årsskiftet. Andelen asylsökande i länet som genomgår hälsoundersökning har sjunkit från 85 % i början av året till 79 % i oktober månad. Jämfört med landet i övrigt har dock Östergötland en mycket hög genomförandegrad de uppgifter som finns visar på en nationell genomsnittlig andel genomförda hälsoundersökningar under på mellan 39 % och 54 %. Primärvården Primärvården är den vårdverksamhet som möter flest asylsökande och som samtidigt länge har varit ansträngd helt oavsett flyktingsituationen. Skiftande förutsättningar och den ojämna fördelningen av asylsökande inom regionen är särskilt utmanande för primärvården. Kraven från Försäkringskassa och Arbetsförmedling på intyg om hälsotillstånd ökar. Bedömningar är ofta svåra att göra och intygen kräver mycket resurser. Det ökade antalet patienter, som tar särskilt mycket tid i anspråk på grund av behovet av tolk, bidrar till en större arbetsbelastning på flera vårdcentraler. Även om de problem med den praktiska handläggningen som orsakade mycket arbete tidigare nu i stort sett verkar vara lösta, så finns alltså på flera håll ett ökat tryck på verksamheten. Svårigheter att rekrytera kompetent personal leder i flera fall till att resursförstärkning inte helt kan bidra till att avhjälpa problemen. Asylsökandes sökmönster, som bland annat påverkas av kunskaper om och kulturella skillnader i synen på hur och vad man söker vård för, utgör också en stor utmaning för primärvården. Många vårdcentraler har under året infört nya och mer flexibla sätt att söka vård, boka tid och informera för att möta asylsökandes behov. Tydligast går det att följa på de tre vårdcentralerna Skäggetorp, Berga och Cityhälsan Söder som har ett tilläggsuppdrag under tiden för att arbeta aktivt med metodutveckling och praktiska åtgärder för riktade informationsinsatser till särskilda behovsgrupper, i synnerhet asylsökande och nyanlända. Där finns numera t ex koordinerande sjuksköterska/brobyggare som tar emot patienter som kommer oanmälda till vårdcentralen och som kan utreda vilka behov patienten har, vilken hjälp som behövs och vid behov lotsa patienten rätt. Erfarenheterna av detta arbetssätt är mycket goda. På dessa tre vårdcentraler erbjuds också särskild hälsoinformation till asylsökande och nyanlända. Informationen består av sammanlagt tio mötestillfällen per grupp och drivs av personligt lämplig hälso- och sjukvårdspersonal med stöd av tolk. Anpassad och begriplig information I behovsanalysen Asylsökande och nyanlända lyftes behovet av anpassad och begriplig information fram. Det är en omfattande uppgift att tillgodose behovet fullt ut. För att skriftlig information på andra språk, framför allt språk från andra kultursfärer än den västerländska, ska bli fullt begriplig räcker det oftast inte med enbart en språklig översättning. Den behöver även tolkas i ett kulturellt sammanhang. På 1177 finns viss information på andra språk och det är troligen framför allt på nationell nivå som utvecklingen av anpassad skriftlig information bör ske. I det dagliga arbetet på lokal nivå är tillgången till tolkar av avgörande betydelse. Här utgör bristen på kvalificerade tolkar ett svårt problem. En vårdcentral har anställt en egen arabisktalande tolk, andra hittar mer tillfälliga lösningar. Hälsokommunikatörerna, som finns sedan länge, har en viktig

21 3/4 roll i det strukturerade arbetet för att informera asylsökande och nyanlända om hälsooch sjukvården. Stöd till kommunernas HVB-verksamhet Många ensamkommande barn och ungdomar är otrygga och behöver stöd för att hantera oro, ångest och andra svårigheter och problem. Det finns en samlad uppfattning bland företrädare i regionen och kommunerna om att det bästa sättet att möta ungdomarnas behov är att i första hand stärka den personal som möter ungdomarna i vardagen. I samverkan med länets samtliga kommuner genomför regionen därför en utbildningssatsning, som primärt riktar sig till personal i boenden för ensamkommande flyktingbarn samt till elevhälsopersonal. Utbildningen syftar till att öka kompetensen hos kommunernas personal kring ångestreaktioner, kris och trauma för att förbättra stödet i vardagen, för att kunna erbjuda tidiga insatser och för att förhindra medikalisering av normala reaktioner hos ungdomarna. En samlad bedömning är att det för närvarande inte finns behov av en särskild mobil enhet inom barn- och ungdomspsykiatrin för denna grupp. Kris och trauma På FMC:s Kris- och traumamottagning erbjuds samtalsstöd till personer som har psykiska och/eller psykosomatiska problem på grund av krig, förföljelse, tortyr, flykt och migration. Alla som söker vård får tid för besök inom 30 dagar. En viss ökning av antalet vårdsökande har skett under senare delen av Huvuddelen av alla patienter, fler än vad som är proportionellt i förhållande till samtliga asylsökande och nyanlända i länet, kommer från den östra länsdelen. Det kan tyda på att det geografiska avståndet hindrar vissa personer från att söka vård som de har behov av och att patienter framför allt i västra, men även i centrala länsdelen är missgynnade. Verksamhetsföreträdare på FMC bedömer att behovet av vård- och behandlingsinsatser kommer att öka framöver, men troligen först under Barn- och vuxenpsykiatri Den psykiska ohälsan är större hos gruppen asylsökande och nyanlända än bland den övriga befolkningen. Däremot finns det inga belägg för att psykisk sjukdom skulle vara vanligare bland asylsökande och nyanlända. I primärvården upplever man fortfarande en otydlighet när det gäller gränssnitten avseende ansvar för framför allt unga personers psykiska ohälsa, d v s vad bör specialistpsykiatrin, FMC, primärvården respektive kommunen ansvara för. Både inom BUP och inom vuxenpsykiatrin finns en ökad efterfrågan på insatser, men det saknas underlag för att besvara frågan om det beror på flyktingströmmarna eller på en ökad psykisk ohälsa i hela befolkningen. Det finns ett stort stigma och en annan kulturell syn på psykisk ohälsa bland många asylsökande och nyanlända, vilket kan leda till att man inte söker den vård man har behov av. Det kan också finnas en fördröjningseffekt i vårdbehov, det vill säga att psykiska besvär manifesteras först i ett senare skede, när asylprocess med mera är avslutad. En oro finns inom verksamheterna för vilka konsekvenser den förväntade stora mängden kommande avvisningsbeslut kommer att leda till. Sammantaget finns anledning att räkna med att både barn- och

22 4/4 ungdomspsykiatri och vuxenpsykiatri kommer att få en ökad efterfrågan på insatser riktade till asylsökande och nyanlända inom de närmaste åren. Tandvård Asylsökande och nyanlända har generellt ett större tandvårdsbehov jämfört med den övriga befolkningen. Den sämre tand- och munhälsan beror bland annat på dåliga kostvanor och munhygien och ett högt tobaksbruk. Det finns därför ett stort behov av förebyggande insatser för såväl vuxna som barn. Det är viktigt att nå även vuxna som inte omfattas av förebyggande verksamhet. För att tandvården ska kunna nå ut till samtliga i berörda grupper krävs samverkan med hälso- och sjukvården, liksom med aktörer utanför vården. Folktandvården i Region Östergötland rapporterar att verksamhetens möjligheter generellt att fullgöra sitt uppdrag inte påverkas alls eller mycket måttligt av det ökade antalet asylsökande och nyanlända. Däremot är påverkan måttlig till betydande inom allmäntandvården i vissa orter: Finspång, Motala, Söderköping, Valdemarsvik samt Ödeshög, framför allt beroende på att flera boenden etablerats på dessa orter. Likaså märks en måttlig till betydande påverkan på kliniken i Hageby, Norrköping där flera asylsökande finns i egna boenden. I tandvårdens uppdrag ingår att erbjuda fullständig behandling för barn- och unga till och med 18 år i gruppen asylsökande, medan vuxna över 18 år endast erhåller akut tandvård. Detta medför en betydligt högre vårdefterfrågan från barn och unga. I denna grupp finns många individer med stora vårdbehov, flera med infektionstillstånd och smärta. Den specialiserade barntandvården har ett kraftigt ökat remissinflöde och ser en stor ökning av behovet av tandvård under narkos för barn- och unga. Sammanfattning Rapporten visar att hälso- och sjukvården och tandvården behöver stärka kapaciteten inom vissa områden för att tillgodose det ökade inflödet av patienter och för att anpassas efter befolkningsstrukturen i regionen. Generellt är inte gruppen asylsökande och nyanlända sjukare än infödda svenskar, men inom vissa områden är vårdbehovet i allmänhet större det gäller framför allt infektionssjukdomar, vissa kroniska sjukdomar, tandvård samt psykisk ohälsa. Inom psykiatrin och FMC finns en oro för hur ett ökat antal avvisningsbeslut ska påverka behovet av psykiatriska insatser. Det är dock för tidigt att närmare bedöma vilka konsekvenser som avvisningsbesluten kan medföra för hälso- och sjukvården. Men det finns anledning att räkna med att både barn- och ungdomspsykiatri och vuxenpsykiatri samt FMC kommer att få en ökad efterfrågan på insatser riktade till asylsökande och nyanlända inom de närmaste åren. En samlad bedömning är att det för närvarande inte finns behov av en särskild mobil enhet inom barn- och ungdomspsykiatrin för att stödja ensamkommande barn och ungdomar. En gemensam utbildningssatsning genomförs nu över hela länet för all personal i boenden för ensamkommande barn samt för elevhälsopersonal med syfte att stärka stödet i vardagen för barnen/ungdomarna. Bristen på kvalificerade tolkar är fortfarande ett stort problem.

23 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Ellen Nilsson Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport 10 år 2016 för hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport är det sammanfattande namnet på delårsbokslut samt uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan. Delårsrapport 10 innehåller resultat inom medborgare- och ekonomiperspektivet till och med oktober. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t godkänna redovisad delårsrapport Mats Uddin Regiondirektör AnnaCarin Forsmark Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör

24 Delårsrapport 10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 Januari oktober Datum: Diarienummer: HSN

25 Delårsrapport januari oktober Innehållsförteckning I korthet... 2 Samhällsperspektivet... 4 Medborgarperspektivet... 4 Processperspektivet... 8 Ekonomiperspektivet... 9 Bilagor 1. Väntande patienter som väntat högst 60 dagar på besök och behandling 2. Tillgänglighetsmålvärden per centrum i överenskommelser med HSN Kostnadsutveckling läkemedel Bedömning av måluppfyllelsen Bedömning av måluppfyllelsen av nyckelindikatorer och resultatmått har i denna rapport skett enligt nedan: Målet är uppfyllt Målet är inte uppfyllt, men utveckling sker/resultat har förbättrats Målet är inte uppfyllt, ingen utveckling har skett/resultat har försämrats Uppgift/underlag saknas 1

26 Medborgare Delårsrapport januari oktober I korthet Tillgänglighet specialiserad vård exkl. psykiatri Målvärdet för tillgänglighet under 2016 är att 85 procent av patienterna ska få komma på besök och behandling inom 60 dagar. Tillgängligheten för besök inom specialiserad vård exklusive psykiatri, var i september 70 procent och för behandling 57 procent (avseende faktiska väntetider). Resultatet är sämre än motsvarande period föregående år och lägre än föregående månad. Tillgänglighet primärvård Målet är att minst 95 procent av patienterna ska få genomföra sitt besök på vårdcentralerna inom 7 dagar. Under oktober klarade 17 av 42 vårdcentraler tillgänglighetsmålet på 95 procent, fyra vårdcentraler har uppnått målvärdet samtliga månader under året. Vårdcentralen med lägst tillgänglighet hade ett resultat på 75 procent vilket är en förbättring i jämförelse med föregående månader. Tillgänglighet akutmottagningar Målvärdet för tillgängligheten på akutmottagningarna ändrades vid årsskiftet till att 60 procent ska få träffa en läkare inom en timma och att 70 procent ska lämna akuten inom fyra timmar. Under oktober fick sammantaget 48 procent av patienterna träffa läkare inom en timma och 64 procent av patienterna kunde lämna akuten inom fyra timmar på länets akutmottagningar. Sammantaget har det hittills i år genomförts knappt drygt läkarbesök på länets akutmottagningar vilket är marginellt färre besök jämfört med föregående år under samma period. 2

27 Ekonomi Delårsrapport januari oktober Ackumulerat månadsresultat Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett resultat på 81 miljoner kronor. Områdena närsjukvård, länssjukvård och privata vårdgivare redovisar de största överskotten. Överskottet beror främst på att villkoren för vissa rörliga ersättningar ännu inte har följts upp och utbetalats. Överskottet beräknas inte vara bestående i bokslutet. 3

28 Delårsrapport januari oktober Samhällsperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för utvecklingen av hela eller delar av följande strategiska mål inom samhällsperspektivet: Utvecklad regional handlingsförmåga Goda och jämlika livsvillkor Utveckling inom dessa strategiska mål kommer att kräva en del tid och därför kommer dessa strategiska mål enbart följas i delårsrapporterna april, augusti och/eller i årsredovisningen. Medborgarperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för utvecklingen av hela eller delar av följande strategiska mål inom medborgaperspektivet: Jämlik hälso- och sjukvård Delaktiga och nöjda patienter Trygg och ändamålsenlig vård Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter Enbart ett urval av tillgänglighetsindikatorer följs upp varje månad. Uppföljning av övriga indikatorer och mått görs i samband med delårsrapportering efter april, augusti och/eller i årsredovisning. Detta redovisningsintervall beror på att resultaten av andra indikatorer inte utvecklas eller förändras så snabbt och en längre uppföljningsperiod är därför motiverad. Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter För att bedöma om verksamheten är på väg i rätt riktning mot det strategiska målet värderas flertalet tillgänglighetsindikatorer varje månad. Under denna rapports inledande kapitel I korthet redovisas tillgänglighet till nybesök och behandling inom den specialiserade vården, tillgänglighet till primärvård och akutvård. Resultatet avser faktiska väntetider, det vill säga beräknade på de patienter som under månaden har genomgått besök eller behandling. Uppgifter kring faktiska väntetider presenteras med en månads fördröjning. Målet för tillgängligheten i Region Östergötland är att 85 procent av patienterna ska få behandling eller besök inom 60 dagar. I regionens totala tillgänglighetsresultat för faktiska väntetider i specialistvården (exklusive psykiatri) inkluderas resultat för privata aktörer samt för flera diagnoser och patientergrupper än vad som ingår i den nationella väntetidsrapporteringen. Sammantaget visar regionens tillgänglighetsmätningar att 70 procent av patienterna genomgick sitt första besök inom 60 dagar i september. Motsvarande fick 57 procent av patienterna genomgå sitt första behandlingstillfälle inom 60 dagar under september. Den faktiska tillgängligheten till besök och behandling försämrades något mellan augusti och september. I jämförelse med samma månad föregående år uppvisas marginellt sämre tillgänglighet avseende besök och väsentligt lägre tillgänglighet till behandling. Figur 1 skildrar utvecklingen sedan

29 Delårsrapport januari oktober Figur 1. Andel patienter som fått läkarbesök eller behandling inom specialiserad vård inom 60 dagar, faktiska väntetider. De streckade linjerna visar målvärden som 2016 är 85 procent. Regionens tillgänglighet mäts utöver faktiska väntetider även genom mätningar vid varje månadsskifte avseende för tillfället rådande väntetidsläge. Under 2016 har produktionsenheterna mål för både faktiska väntetider och för väntande vid månadsskiftet, varför presentation av båda dessa görs. Under 2017 kommer väntetidsuppföljningen övergå till månadsskiftesmätningar. I slutet av oktober väntade patienter på läkarbesök inom specialistvården inklusive psykiatrin varav 17 procent väntat mer än 60 dagar. Mätningen inkluderar såväl väntande till psykiatrin som patientvald och medicinskt orsakad väntan. Antalet som väntade på besök i slutet av oktober är jämfört över tid högt. Motsvarande väntade i oktober 5417 patienter på behandling och 17 procent av dem hade väntat längre än 60 dagar. Under hela året har köerna till behandling varit högre än motsvarande tidpunkter under de senaste tre åren, vilket innebär att allt fler patienter finns på väntelistorna. Figur 2 nedan illustrerar antalet patienter som väntat över 60 dagar på besök och behandling vilka nu har minskat efter sommarens toppar. Figur 2. Antal väntande på besök och behandling mer än 60 dagar inom specialiserad vård I figur 3 och 4 visas tillgängligheten per centrum avseende väntande patienter vid månadsskiftet i förhållande till varje centrums individuella målvärden i sina överenskommelser med hälso- och 5

30 Delårsrapport januari oktober sjukvårdsnämnden (exklusive psykiatri och patientvald samt medicinskt orsakad väntan). Grön respektive röd markering indikerar om målvärdet har uppnåtts eller inte. Samtliga målvärden för respektive centrum finns presenterade i bilaga 1. I tabellen redovisas också som komplement vilket vite centrumen fått betala till följd av bristande tillgänglighet. De viten som presenteras är baserat på såväl faktiska väntetider som månadsskiftesmätningar medan färgmarkeringen baseras på väntande patienter vid månadsskiftet. Detta innebär att tabellen kan presentera viten för faktiska väntetider även om målen för månadsskiftesmätningarna är uppnådda. Observera att vitena som presenteras är preliminära och behöver kompletteras med väntande över 180 dagar. Tre centrum uppnår inte sina mål för oktober gällande tillgänglighet till besök inom 60 dagar (väntande vid månadsskiftet), se figur 3. Figur 3. Andel som vid månadsskiftet väntat högst 60 dagar på besök i relation till viten för produktionsenheterna Ett centrum uppnår inte tillgänglighetsmålet i oktober, vilket är en förbättring i jämförelse med tidigare månader under året. Enligt tidigare beslut behöver centrumen inte betala något vite för sommarmånaderna juni-september vid bristande måluppfyllelse avseende behandlingar. Figur 4. Andel som vid månadsskiftet väntat högst 60 dagar på behandling i relation till viten för produktionsenheterna Under de senaste månaderna ha tillgängligheten till behandling eller operation inom kirurgiska specialiteter varit låg med långa köer. Under oktober har köerna minskat till samtliga specialiteter i jämförelse med föregående månad. Figur 5 på nästa sida visar att drygt hälften av de kirurgiska specialiteter uppnår regionens mål att 85 procent av patienterna ska få tillgång till sin behandling eller operation inom 60 dagar. Vissa specialiteter har stora volymer patienter som väntar vilket framgår av tabellen. En fortsatt förbättring i förhållande till tidigare månader uppvisas. I bilaga 2 finns mer detaljerade tillgänglighetsuppgifter per verksamhetsområde. 6

31 Delårsrapport januari oktober Antal patienter Specialitet +61 dagar Gynekologi 6 Handkirurgi 88 Hjärtsjukvård 61 Kirurgi 85 Kärlkirurgi 4 Neurokirurgi 8 Ortopedi 97 Ryggkirurgi 11 Plastikkirurgi 73 Urologi 21 Ögonsjukvård 174 Öron-näsa-halssjukvård 122 Figur 5. Spindeldiagrammet visar andel patienter som väntat mindre än 60 dagar på behandling. Tabellen anger hur många patienter som redan väntat mer än 60 dagar. I den nationella uppföljningen av specialistvårdens väntetider inkluderas psykiatrin till skillnad mot regionens egna uppföljningar. I de nationella mätningarna avseende månadsskiftesmätningar fick i oktober 82 procent av patienterna i Region Östergötland genomgå besök inom 60 dagar i den specialiserade vården och 83 procent fick behandling inom 60 dagar. Avseende tillgängligheten till primärvården är målet att 95 procent av patienterna ska få träffa läkare inom sju dagar. I oktober var tillgängligheten 92 procent. Den genomsnittliga tillgängligheten är samma för privata och regionens vårdcentraler. Vårdcentralerna i centrala länsdelen hade totalt sett bäst tillgänglighet i länet där 10 av 17 vårdcentraler uppfyllde tillgänglighetsmålet i oktober. I östra länsdelen uppnådde 4 av 15 vårdcentraler målet och i västra länsdelsen uppnådde 3 av 10 målet. 7

32 Delårsrapport januari oktober Processperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för utvecklingen av hela eller delar av följande strategiska mål inom processperspektivet: Effektiv verksamhet Klimatneutral och giftfri verksamhet. Dessa strategiska mål kommer att följas upp i delårsrapporterna efter april, augusti och/eller i årsredovisningen. 8

33 Delårsrapport januari oktober Ekonomiperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för utvecklingen av hela eller delar av följande strategiska mål inom ekonomiperspektivet: Ekonomi som ger handlingsfrihet Kostnadseffektiv verksamhet Ekonomi som ger handlingsfrihet Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett resultat på 81 miljoner kronor. Områdena närsjukvård, länssjukvård och privata vårdgivare redovisar de största överskotten. Överskottet beror främst på att villkoren för vissa rörliga ersättningar ännu inte har följts upp och utbetalats. Överskottet beräknas inte vara bestående i bokslutet. Jan-okt 2016 Jan-okt 2015 Helårsbedömning Område Regionsjukvård 2,0 3,9 1,0 4,9 Närsjukvård 39,3 28,8 5,0 9,1 Länssjukvård 36,4 34,4 12,0 26,3 Utomlänsvård -13,2-9,0-13,0-11,8 Privata vårdgivare 26,0 25,3 18,0 16,8 Tandvård 16,7 15,4 8,0 14,3 Ambulanssjukvård och sjukresor 5,7 23,2 5,0 24,2 Smittskyddsverksamhet 10,9 8,9 14,0 11,1 Solidariskt finansierade läkemedel -9,6 5,7-13,0-0,1 Övrigt -32,9-1,7-37,0-57,3 Totalt Resultat 81,3 134,9 0,0 37,5 Figur 6. Resultat avvikelse mot budget, miljoner kronor Regionsjukvård (till östgötar) Bokslut 2015 Den totala budgeten för regionsjukvård (högspecialiserad vård) är 632 miljoner kronor för Överenskomna avtal för högspecialiserad sjukvård betalas till största del ut som en fast ersättning. En mindre del, 16 miljoner kronor, utgör rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen avser vissa sällan förekommande åtgärder som är speciellt dyra och ersättningar som är tillfälligt rörliga till dess att verksamhet är etablerad. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger 2 miljoner kronor under den budgeterade nivån och går att hänföra till ännu ej utbetalad rörlig ersättning. Närsjukvård Den totala budgeten för närsjukvård är miljoner kronor för 2016 och här ingår, förutom sjukhusvård, även kostnader för regionens primärvård (inklusive de privata vårdcentralerna) motsvarande miljoner kronor. Ersättning för närsjukvård betalas till största del ut som en fast ersättning, endast 269 miljoner kronor är rörliga. Den rörliga ersättningen avser 9

34 Delårsrapport januari oktober prestationsersättning, ersättning som är tillfälligt rörlig till dess att verksamhet är etablerad samt vårdvalsverksamhet vuxenpsykiatri. Överenskommelserna med vårdgivarna innehåller även vitesbelopp där ersättning avgår då utlovade mål för vård i rimlig tid inte uppfylls. Maximalt vitesbelopp för innevarande år är 23 miljoner kronor. Hittills mätt tillgänglighet till och med september visar att närsjukvården erhållit vite motsvarande 0,2 miljoner kronor. Den totala kostnaden för närsjukvården är 39 miljoner kronor lägre än budgeterat. Kostnaden för sjukhusvård inom närsjukvården är 23 miljoner kronor lägre än budgeterat och går att hänföra till den rörliga ersättningen där prestation, eller etablering, ännu inte antingen värderats eller uppnåtts. Kostnaden för primärvårdsverksamhet inom närsjukvården är drygt 16 miljoner kronor lägre än budgeterat. Detta kan bland annat förklaras med att ersättningen för tilläggsuppdrag till vårdcentraler med hög andel listade med låg socioekonomisk status är lägre än budgeterat samt den rörliga ersättningen till vårdcentraler avseende hälsolyftet där ersättning betalas ut i slutet av året. Länssjukvård Den totala budgeten för länsövergripande sjukvård är miljoner kronor för Ersättningen betalas till största delen ut som en fast ersättning, endast 175 miljoner kronor är rörliga. Den rörliga ersättningen avser prestationsersättning eller ersättning som är tillfälligt rörlig till dess att verksamhet är etablerad. Överenskommelserna med vårdgivarna innehåller även vitesbelopp där ersättning avgår då utlovade mål för vård i rimlig tid inte uppfylls. Maximalt vitesbelopp för innevarande år är 72 miljoner kronor. Hittills mätt tillgänglighet till och med september visar att länssjukvården erhållit 18 miljoner kronor i vite; 5 miljoner kronor för Hjärtoch medicincentrum, 9 miljoner kronor för Sinnescentrum samt 4 miljoner kronor för Centrum för kirurgi, onkologi och cancervård. Kostnaden för länssjukvård är 36 miljoner kronor lägre än budgeterat och går att hänföra till den rörliga ersättningen där prestation, eller etablering, ännu inte antingen värderats eller uppnåtts samt erhållna viten. Utomlänsvård Den totala budgeten för utomlänsvård är 242 miljoner kronor för år Kostnaderna ligger över de budgeterade med 13 miljoner kronor fram till och med oktober. Jämfört med samma period 2015 är kostnaderna för utomlänsvård cirka 15 miljoner kronor högre. Budgeten för utomlänsvård är utökad med 13 miljoner kronor Det finns fortfarande en förväntan på att kostnaderna ska komma att öka på grund av den nya patientlagen som trädde i kraft den 1 januari Lagen ger möjligheter för patienter att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Privata vårdgivare Den totala budgeten för privata vårdgivare, exkl. privata vårdcentraler som ingår i närsjukvård, är 435 miljoner kronor för Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger cirka 26 miljoner kronor under den budgeterade nivån för perioden. Jämfört med samma period 2015 ligger kostnaderna för privata vårdgivare 2015 cirka 6 miljoner kronor lägre. Anledningen är att producerade volymer inte har ökat enligt de bedömningar som gjorts. Tandvård Den totala budgeten för tandvård är 285 miljoner kronor för Kostnaden för tandvården är 17 miljoner kronor lägre än den budgeterade nivån. Det är huvudavtalet med Folktandvården samt tandvårdsreformen för Folktandvården som bidragit till överskottet. Den rörliga ersättningen för 10

35 Delårsrapport januari oktober befolkningsansvaret inom barn- och ungdomstandvården utnyttjas ännu inte fullt ut. Tillgängligheten till tandvård i Östergötland är fortsatt god och kostnadseffektiviteten inom tandvården är hög. Ambulanssjukvård och sjukresor Den totala budgeten för ambulanssjukvård och sjukresor är 265 miljoner kronor för Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor är cirka 6 miljoner kronor lägre än budget den aktuella perioden. Jämfört med samma period 2015 ligger kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor 2016 cirka 30 miljoner kronor högre. Budgeten för ambulanssjukvård är utökad med 33 miljoner kronor år Detta på grund av att nya avtal är tecknade från och med 1 februari Budgeten för sjukresor är däremot sänkt med 23 miljoner kronor år Smittskyddsverksamhet och solidariskt finansierade läkemedel Den totala budgeten för smittskyddsverksamhet är 118 miljoner kronor för Här ingår bland annat kostnader för läkemedel mot Hepatit (leverinflammation) och HIV, provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar och MRSA (meticillinresistenta stafylokocker) samt medel för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Kostnaden för smittskyddsverksamhet är 11 miljoner kronor lägre än budgeterat. Den totala budgeten för solidariskt finansierade läkemedel är 116 miljoner kronor för Här ingår läkemedel mot blödarsjuka, vilket utgör den stora volymen. Andra exempel är subventionerade p-piller till unga samt nya, dyra blodförtunnande läkemedel (dabigatran) som införs i projektform genom att de som förskriver dessa läkemedel får full kostnadstäckning. Kostnaden för solidariskt finansierade läkemedel fram till och med oktober är cirka 10 miljoner kronor högre än budgeterat. Övrigt Den totala budgeten för övrigt är 68 miljoner kronor. Här ingår bland annat asylsjukvård och vård av papperslösa, folkhälsa, bidrag till organisationer samt satsningar i projekt. Utöver dessa kostnader kan det under året även tillkomma kostnader av engångskaraktär, vilka redovisas under posten övrigt. Det kan bli aktuellt att göra omfördelningar av medel inom nämnden när prognoser, som görs löpande under året, visar att det finns ekonomiskt utrymme för ytterligare satsningar. Det kan också uppstå tillfällen då nämnden måste ta hänsyn till oförutsedda kostnader. Kostnaden för övrigt är 33 miljoner kronor högre än budgeterat och förklaras bland annat av att bidrag till organisationer inte betalas ut jämt fördelat under året, samt att drygt 5 miljoner kronor utbetalats till närsjukvården då patienter inom regionens öppna vuxenpsykiatri valt att stanna kvar inom Region Östergötland i större grad än beräknat. Det har skett en kostnadsökning för vård av asylsökande och papperslösa som också bidrar till underskottet eftersom intäkterna från Migrationsverket inte har ökat i samma grad. Det finns dock en viss eftersläpning eftersom vi återsöker kostnader för patienter med kostnadskrävande vård året efter. Nr Nyckelindikator Mål 60 Det ekonomiska resultatet för hälso- och sjukvårdsnämnden Föregående utfall 0 mkr Okt 2015: 134,9 mkr Helår 2015: 37,5 mkr Utfall Okt 2016: 81,3 mkr Måluppfyllelse (Bedömning utifrån HÅ08) 11

36 Delårsrapport januari oktober Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Läkemedelskostnader Kostnaderna för läkemedel har efter oktober ökat med 6,3 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Läkemedelsanvändningen har under samma period ökat med 1,9 procent. Kostnadsökningen är något större än under samma period Förklaringen till kostnadsökningen är flera. En förklaring är riksdagsbeslutet om fria läkemedel till barn som ökat mängden uttagna recept till barn. Ytterligare en förklaring är ökade kostnader för TNF-alfa hämmare och övriga immunsuppressiva läkemedel som används vid inflammatoriska sjukdomar. Kostnaderna för monoklonala antikroppar, proteinkinashämmare och antineoplastiska medel, vilka används inom cancervården samt kostnaderna för nya antikoagulantia, vilka används för prevention av stroke, har också ökat och bidragit till kostnadsökningen. Kostnaden för allmänläkemedel har under perioden ökat något mer än målvärdet för helåret. Det är framförallt kostnaderna för diabetesläkemedel till äldre och lugnande medel och sömnmedel förskrivet till barn som ökat. Enligt läkemedelsenhetens samlade bedömning efter augusti förväntas kostnaderna för läkemedel öka sammataget med 7,6 procent 2016 jämfört med Nr Resultatmått Mål 102 Läkemedelskostnadsutvecklingen: - allmänläkemedel - totalt 0 % 4 % 103 Kostnad för inhyrd personal Ska minska Föregående utfall 2015: -1,3 % 2016: 1,0 % (helårsbedöm ning 08) 2015: 4,6 % 2016: 7,6 % (helårsbedöm ning 08) 2015: 142 mkr 2016 aug: 77 mkr 1,0 % Utfall 6,9 % (6,1 % inkl. återbäring kvartal 2) 105 mkr Måluppfyllelse Kostnadseffektiv verksamhet De framgångsfaktorer som hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för kopplat till detta strategiska mål kommer enbart följas upp i delårsrapporterna efter april, augusti och/eller i årsredovisningen. Detta avser följande framgångsfaktorer: Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Aktivt arbete och sökning av projektstöd. 12

37 Delårsrapport januari oktober Bilaga 1 Bilaga 1 - Tillgänglighetsmålvärden per centrum i överenskommelser med HSN 2016 andel patienter väntande Max andel patienter väntande till behandling >60 dagar vid månadsskiftet BKC HMC SC CKOC jan-16 16,2% 24,8% 16,0% 22,0% feb-16 10,2% 21,0% 14,5% 21,0% mar-16 8,2% 19,0% 13,4% 20,0% apr-16 8,2% 18,0% 12,2% 18,5% maj-16 9,0% 17,0% 12,0% 17,0% jun-16 12,0% 20,0% 13,5% 17,0% jul-16 19,0% 26,0% 25,0% 37,0% aug-16 19,2% 28,7% 28,0% 35,0% sep-16 15,2% 22,8% 16,0% 25,0% okt-16 12,0% 19,0% 13,0% 21,0% nov-16 12,0% 18,0% 12,5% 18,0% dec-16 10,0% 19,0% 13,5% 19,5% Andel patienter som fått behandling inom 60 dagar under månaden BKC HMC SC CKOC jan-16 75,0% 75,0% 70,0% 75,0% feb-16 81,0% 81,0% 73,0% 80,0% mar-16 82,0% 82,0% 76,0% 81,0% apr-16 82,0% 82,0% 77,0% 81,0% maj-16 82,0% 82,0% 78,0% 81,0% jun-16 82,0% 82,0% 77,0% 81,0% jul-16 82,0% 82,0% 63,0% 82,0% aug-16 71,0% 71,0% 60,0% 60,0% sep-16 71,0% 71,0% 65,0% 60,0% okt-16 82,0% 82,0% 77,0% 71,0% nov-16 82,0% 82,0% 78,0% 81,0% dec-16 82,0% 82,0% 74,0% 81,0% Max andel patienter väntande till besök >60 dagar vid månadsskiftet BKC HMC SC CKOC NiF NSÖ NSC NSV jan-16 11,0% 10,5% 14,0% 16,0% 12,0% 12,0% 12,0% 12,0% feb-16 11,0% 11,2% 12,3% 11,0% 9,0% 9,0% 9,0% 9,0% mar-16 8,1% 9,2% 11,2% 10,0% 9,0% 9,0% 9,0% 9,0% apr-16 8,1% 9,2% 10,4% 10,0% 9,0% 9,0% 9,0% 9,0% maj-16 8,1% 8,6% 9,5% 9,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% jun-16 12,0% 8,6% 12,0% 12,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% jul-16 17,0% 20,0% 23,0% 25,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% aug-16 16,5% 22,0% 25,0% 32,0% 15,0% 15,0% 15,0% 15,0% sep-16 14,0% 15,2% 15,0% 20,0% 14,0% 14,0% 14,0% 14,0% okt-16 10,0% 14,6% 11,8% 11,0% 12,0% 12,0% 12,0% 12,0% nov-16 9,0% 12,8% 10,8% 10,0% 10,0% 10,0% 10,0% 10,0% dec-16 8,0% 13,2% 13,0% 10,0% 9,0% 9,0% 9,0% 9,0% Andel patienter som fått nybesök inom 60 dagar under månaden BKC HMC SC CKOC NiF NSÖ NSC NSV jan-16 80,0% 77,0% 70,0% 80,0% 80,0% 80,0% 80,0% 80,0% feb-16 83,0% 78,0% 76,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% mar-16 83,0% 84,0% 80,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% apr-16 83,0% 84,0% 80,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% maj-16 83,0% 85,0% 78,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% jun-16 83,0% 85,0% 78,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% jul-16 83,0% 73,0% 75,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% aug-16 72,0% 71,0% 65,0% 65,0% 72,0% 72,0% 72,0% 72,0% sep-16 72,0% 72,0% 65,0% 64,0% 72,0% 72,0% 72,0% 72,0% okt-16 85,0% 80,0% 81,0% 71,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0% nov-16 85,0% 82,0% 81,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0% dec-16 85,0% 83,0% 78,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0%

38 Delårsrapport januari oktober Bilaga 2 Bilaga 2 - Patienter som väntat högst 60 dagar på besök och behandling

39 Delårsrapport januari oktober Bilaga 3 Bilaga 3: Kostnadsutveckling läkemedel

40 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Ulrika Whiss Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Överenskommelse med Diagnostikcentrum, Klinisk farmakologi Denna överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) och Diagnostikcentrum (DC) syftar till att beskriva och reglera den verksamhet som Klinisk farmakologi ska utveckla, genomföra och förvalta på uppdrag av HSN. Uppdraget omfattar drift av Läkemedelsinformationscentralen, återkommande producentobunden läkemedelsinformation i hela Region Östergötland, kliniskt farmakologiskt stöd till läkemedelskommittén, värdering och ordnat införande av nya läkemedel, samt utveckling och förvaltning av en rad processer för ökad läkemedelssäkerhet. Klinisk farmakologi, DC, bildades 2009 som ett resultat av en utredning om behovet av klinisk farmakologisk service inom Regionen. I samband med bildandet fördes ett antal uppdrag och finansiering över från både Klinisk kemi, dåvarande Läkemedelsgruppen och sjukhusapoteket. Under de följande åren har ytterligare uppdrag tillkommit i form av projekt som utvärderats med positivt resultat och överförts i förvaltning. Syftet med denna överenskommelse är att föra samman flera olika uppdrag, som alla finansieras genom centrala resurser, i en samlad uppdragsbeskrivning med en gemensam finansierings- och rapporteringsväg. Överenskommelsens ekonomiska omfattning kronor motsvarar den indexreglerade summan av 2016 års beslutade medel till Klinisk farmakologi och ryms inom hälso- och sjukvårdsnämndens budget. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t godkänna framlagt förslag till överenskommelse med Diagnostikcentrum beträffande klinisk farmakologisk verksamhet a t t uppdra åt ordföranden att underteckna överenskommelsen Mats Uddin Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Beslutet expedieras till: Robert Ring

41 1 (5) Avtalsnummer: Dnr: HSN Överenskommelse om läkemedelstjänster vid Klinisk farmakologi mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Diagnostikcentrum

42 2 (5) Avtalsnummer: Dnr: HSN Parterna Uppdragsgivare Region Östergötland Hälso- och Sjukvårdsnämnden Kontaktperson: Lena Lundgren Telefon: E-post: Uppdragstagare Klinisk farmakolog, Diagnostikcentrum Kontaktperson: Ylva Böttiger Telefon: E-post: 2. Överenskommelsens syfte Denna överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN), Region Östergötland (Regionen) och Diagnostikcentrum (DC), syftar till att beskriva och reglera de aktiviteter som Klinisk farmakologi ska initiera, utveckla, genomföra och förvalta på uppdrag av HSN. Klinisk farmakologi, Diagnostikcentrum, bildades år 2009 som ett resultat av en utredning om behovet av klinisk farmakologisk service inom Landstinget i Östergötland. I samband med bildandet av enheten fördes ett antal uppdrag och finansieringsposter över från å ena sidan Klinisk kemi, Laboratoriemedicin Östergötland, och å andra sidan dåvarande Läkemedelsgruppen vid staben, Landstinget i Östergötland. Under de följande åren har ett antal uppdrag tillkommit i form av projekt som har utvärderats med positivt resultat och överförts i förvaltning. Syftet med denna överenskommelse är att föra samman flera olika uppdrag, som alla finansieras genom resurser från Region Östergötland centralt, i en samlad uppdragsbeskrivning med en gemensam finansierings- och rapporteringsväg. Utöver de uppdrag som avses i den här överenskommelsen bedrivs vid Klinisk farmakologi även annan verksamhet såsom * farmakologisk laboratorieservice med analys av läkemedelskoncentrationer i blodprov från patienter som underlag för doseringen, * olika stödfunktioner till journalsystemet Cosmic och dess läkemedelsmodul, inklusive förvaltning och utveckling av över 3000 läkemedelsmallar, * kliniska prövningar, i huvudsak i samarbete med forskare vid Medicinsk fakulteten, Linköpings universitet, och Rättsmedicinalverket, * utbildning om läkemedelsbiverkningar i Sydvästra sjukvårdsregionen på uppdrag av Läkemedelsverket,

43 3 (5) Avtalsnummer: Dnr: HSN * kliniskt farmaceutstöd enligt separata avtal med olika sjukvårdskliniker respektive Linköpings kommun, * tjänster mot Regionalt Cancercentrum, * forskning och undervisning i enlighet med ALF-avtalet. Omfattning Åtagande Nedan beskrivs de olika åtagandena inom ramen för denna överenskommelse översiktligt. Läkemedelsinformationscentralen (LiLi) erbjuder patientanknutna läkemedelskonsultationer till vården enligt dokumenterad process. I verksamheten ingår bland annat att: upprätthålla aktuella källor och sökstrategier för läkemedelsinformation (bibliotek och databaser) tillhandahålla ett utbildningskoncept för evidensbaserad läkemedelsvärdering, till grund för övriga informationstjänster och utbildning/fortbildning av vårdpersonal, inklusive ST-läkare i klinisk farmakologi. Läkemedelsinformationscentralen erbjuder sina tjänster till hela Sydöstra sjukvårdsregionen genom ett separat regionavtal om kompetensstöd och främjar därigenom också samverkan kring läkemedelsfrågor i sjukvårdsregionen. Övrig läkemedelsinformation och -värdering Regelbundet återkommande producentobunden läkemedelsinformation till vårdcentraler och sjukhuskliniker enligt dokumenterad process, inklusive informationsläkarinsatser motsvarande ca en halvtidstjänst. Kliniskt farmakologiskt stöd (farmaceuter och kliniska farmakologer) till Läkemedelskommittén och dess expertgrupper. Värdering och ordnat införande av nya läkemedel; medverkan både nationellt och regionalt/lokalt, i samarbete med Läkemedelsenheten Läkemedelssäkerhet Förvaltning av processer som rör bland annat spädningsscheman, läkemedelsgenomgångar, egenkontroll av läkemedelshantering, samlad uppföljning av avvikelserapportering kring läkemedel och biverkningsrapporter i syfte att få en samlad bild av de säkerhetsrisker som finns kring läkemedel och föreslå och initiera förbättringsåtgärder i samverkan med andra berörda enheter. Detta avtal omfattar inte den fasta ersättningen till Klinisk farmakologis laboratorieservice som syftar till att stödja uppbyggnadsfasen av den läkemedelsanalytiska verksamheten och som planeras fasas ut i takt med ökade analysintäkter. 3. Samverkan En hög interaktion mellan verksamheten vid Klinisk farmakologi och andra berörda enheter och verksamheter inom Regionen, såsom Läkemedelsenheten

44 4 (5) Avtalsnummer: Dnr: HSN och Läkemedelskommittén, eftersträvas. Ett samverkansforum med representant för Regionledningen, chefläkare, Läkemedelsenheten, Läkemedelskommittén och Klinisk farmakologi träffas regelbundet för en fortlöpande diskussion och avstämning kring Regionens läkemedelsarbete utifrån Regionens läkemedelsstrategi. Eventuell omprioritering och fastställande av inriktning för den del av verksamheten som Regionen finansierar ska ske årligen i förhandlingar mellan Regionen och Klinisk farmakologi. Klinisk farmakologi ska årligen redovisa en verksamhetsrapport gällande de finansierade uppdragen för en av Regionen utsedd grupp. Tidpunkt och omfattning för dessa redovisningar beslutas gemensamt av Regionen och Klinisk farmakologi. Regionen ska verka för att i olika sammanhang ge kännedom om Klinisk farmakologi som en resurs för service, utbildning och forskning kring sjukvårdens läkemedelsfrågor. 4. Förändring av uppdraget under överenskommelsetiden Parterna har ett ömsesidigt informations- och samrådsansvar beträffande mer omfattande förändringar som vidtas i verksamheten. Parterna äger rätt att under överenskommelsetiden påkalla omförhandling av villkoren i träffad överenskommelse när väsentliga förändringar inträffar som påverkar parternas möjligheter att fullfölja överenskommelsen. 5. Ersättning Den ersättning avseende Klinisk farmakologi som Regionen utger inom ramen för denna överenskommelse består av följande delar: Basåtagande: För personal- och driftskostnader ersätts Klinisk farmakologi med tkr/år. Förvaltningsmedel: Utöver basåtagandet betalar Regionen ersättning till Klinisk farmakologi för specifika förvaltningsuppdrag som parterna fortlöpande beslutar om inom ramen för Klinisk farmakologis verksamhet. För dessa uppdrag finns för 2017 en ekonomisk ram om tkr/år. Utbetalning av ersättningen sker genom abonnemang, med en tolftedel varje månad. Basåtagandet och förvaltningsmedlen uppräknas årligen under överenskommelsetiden med av Region Östergötland beslutat index. 6. Överenskommelsetid Denna överenskommelse gäller från och med och tillsvidare med 12 månaders uppsägning av endera parten.

45 5 (5) Avtalsnummer: Dnr: HSN Underskrift Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tar var sin. Överenskommelsen äger giltighet när hälso- och sjukvårdsnämnden fattat beslut om densamma. Beställare Leverantör Linköping den / 2016 Linköping den / 2016 Christoffer Bernsköld Ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden. Robert Ring Centrumchef Linköping den / Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör

46 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Lena Banck Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Behov av och möjligheter till vuxentraumateam eller motsvarande. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att utreda behovet av och möjligheten till att införa vuxentraumateam eller motsvarande stöd till vuxna individer som drabbas av traumatiska händelser såsom hastigt/oväntat dödsfall hos närstående (sjukdom, olycka, suicid, mord), familjevåld, akut krisstöd innan andra stödinsatser etablerats, utsatthet för våld eller hot som inneburit upplevelse av livshot, utsatt för bevittnande av våld eller hot som medfört omfattande kontrollförlust, besked om svår sjukdom innan ordinarie verksamhet hunnit etablera kontakt, svåra olyckor. Anledningen är ett konstaterat glapp i sjukvården för personer i akut kris. Utredningen ska beakta gränsen för primärvårdens uppdrag och för kommunerna. Ambitionen ska vara jämlik vård, men utformningen kan vara olika i regionen. Ärende Kontakt har tagits med alla verksamheter inom och utanför regionen som kan förväntas ha kunskap om läget idag och synpunkter på vad som eventuellt behöver utvecklas. Representanter för regionens verksamheter har samlats till en workshop. Externa aktörer, bland annat POSOMgruppsordförande, räddningstjänst, kommunala säkerhetschefer har kontaktats. Primärvårdschefer och verksamhetschefer vuxenpsykiatri, verksamhetschef rättspsykiatri samt privata vårdcentraler och privat vuxenpsykiatrisk mottagning i Östergötland har tillskrivits för att be dem beskriva sina uppdrag när det gäller den här målgruppen, och hur de bedömer sina resurser Sammanfattningsvis tyder de flesta synpunkterna på att behoven av insatser för vuxna personer som drabbas av traumatiska händelser inte tillgodoses i tillräcklig omfattning. Hur sådana insatser på bästa sätt ska organiseras samt med vilka samarbetspartners arbetet bör bedrivas behöver utredas. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att i 2018 års överenskommelser med verksamheterna inarbeta uppdrag att bygga upp vuxentraumateam eller motsvarande funktion samt att därvid beakta lokala förutsättningar och samarbetspartners.

47 BESLUTSUNDERLAG 2/2 Ledningsstaben Lena Banck Dnr: HSN Mats Uddin Regiondirektör AnnaCarin Forsmark Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör Beslutet expedieras till: Närsjukvårdsdirektörer Primärvårdschefer Vårdcentralschefer Vårdcentralsägare

48 Behov av och möjligheter till vuxentraumateam eller motsvarande Rapport till Hälso- och sjukvårdsnämnden Handläggare: Kerstin Aldstedt, Lena Banck, Christina Karlsson Verksamhet: Ledningsstaben Datum: Diarienummer: HSN

49 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Tillvägagångssätt Sammanställning av inkomna synpunkter Workshop Brevsvar Krisstödsgruppen Universitetssjukhuset, Linköping Barntraumateamet, Vrinnevisjukhuset Verksamhetschefer och primärvårdschefer Förslag Bilaga

50 1 Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att utreda behovet av och möjligheten till att införa vuxentraumateam eller motsvarande stöd till vuxna individer som drabbas av traumatiska händelser såsom: Hastigt/oväntat dödsfall hos närstående (sjukdom, olycka, suicid, mord), Familjevåld, akut krisstöd innan andra stödinsatser etablerats, Utsatthet för våld eller hot som inneburit upplevelse av livshot, Utsatt för bevittnande av våld eller hot som medfört omfattande kontrollförlust, Besked om svår sjukdom innan ordinarie verksamhet hunnit etablera kontakt, Svåra olyckor Anledningen är ett konstaterat glapp i sjukvården för personer i akut kris. Utredningen ska beakta gränsen för primärvårdens uppdrag och för kommunerna. Ambitionen ska vara jämlik vård, men utformningen kan vara olika i regionen. 2 Tillvägagångssätt Informationssamlandet har gått till så att: Verksamheter inom och utanför regionen som kan förväntas ha kunskap om läget idag och synpunkter på vad som eventuellt behöver utvecklas har kontaktats Fjorton, av verksamhetscheferna utsedda representanter för regionens verksamheter, har samlats till en workshop Externa aktörer, bl a POSOM-gruppsordförande, räddningstjänst, kommunala säkerhetschefer har kontaktats Information om andra regioners/landsting hantering av vuxna i akut kris har efterforskats Brev skickats till alla verksamheter inom och utanför regionen som kan förväntas ha kunskap om läget idag och synpunkter på vad som eventuellt behöver utvecklas Primärvårdschefer och verksamhetschefer vuxenpsykiatri, verksamhetschef rättspsykiatri samt privata vårdcentraler och privat vuxenpsykiatrisk mottagning i Östergötland har tillskrivits för att be dem beskriva sina uppdrag när det gäller den här målgruppen, och hur de bedömer sina resurser Sammantaget konstateras att det finns stora utvecklingsmöjligheter. 3 Sammanställning av inkomna synpunkter 3.1 Workshop Vid en workshop den 1 mars 2016 träffades fjorton, av verksamhetscheferna utsedda representanter för regionens verksamheter, för att belysa frågan om vilket omhändertagande individer som drabbas av traumatiska händelser behöver och huruvida det är tillgodosett antingen inom regionen och/eller inom primärkommunerna. Följande frågor hade skickats ut i förväg: Är detta behov något som tillgodoses redan idag och i så fall hur? Vilka brister finns, utveckla gärna Förslag till lösningar, ange flera alternativ, samt utveckla, var i befintlig struktur/organisation ska det vara? 3 (9)

51 Gruppen konstaterar att för stora extraordinära händelser finns lagstiftning/föreskrifter om att landstinget/regionen måste organisera sig. När enbart Familjen Andersson drabbas är det ingen extraordinär händelse i lagens mening, men för dem kan det vara mycket omvälvande. Gruppen beskrev vissa strukturella brister som finns över hela länet, även om det finns skillnader mellan länsdelarna i övrigt. För vuxna individer som drabbas av traumatiska händelser saknas möjlighet till det stöd och de insatser som forskningen och de medarbetare som arbetar inom fältet i regionen idag bedömer nödvändiga. Enskilda individer får emellanåt adekvat hjälp men det beror på tillfälligheter, om de råkar träffa en engagerad medarbetare. Enskilda medarbetare är erfarna och kan vara till stor hjälp. De har också tillgång till de nätverk av kontakter internt och externt som behövs för att t.ex. ordna visning av en avliden person, och/eller att lotsa vidare till lämplig insats och på lämplig nivå. De saknar dock ofta möjligheten att kunna vara proaktiva och ha hög tillgänglighet. Kuratorer och psykologer på vårdcentraler och psykiatriska mottagningar bedöms varken (mer än i undantagsfall) ha kompetens eller tid för att kunna erbjuda adekvat traumabehandling. Några kuratorer på framför allt akutmottagningar har efter många års arbete utvecklat kompetens och ett användbart nätverk, men det är sårbart eftersom det i så hög grad bygger på enskilda medarbetare. Primärkommunernas förutsättningar över länet skiljer sig åt; för att kunna få stöd behöver medborgaren göra en ansökan, kommunerna har inte byggt upp den typen av krisinsatser för enskilda medborgare, inte alla kommuner har s.k. POSOM grupper alltså grupper som ska träda in vid större händelser. I regionen finns för större händelser krisstödsgrupper i alla länsdelar men deras ansvar är just större händelser det vill säga när många människor är inblandade. Krisstödsgruppernas uppdrag är dessutom endast av kortvarig karaktär och de har inte något uppföljningsansvar. Att kunna möta personer som upplevt trauma kräver kompetens. Att bedöma trauma kräver spetskompetens för att dels kunna normalisera reaktioner och förhindra onödig medikalisering, dels inte negligera allvarliga svårigheter och symtom. Den kompetenta traumabehandlaren måste kunna avgränsa vad som är den traumatiska upplevelsen och vad som är andra svårigheter i livet. Man behöver ha möjlighet att arbeta uppsökande - en person som t ex förlorat en anhörig genom självmord är ibland fylld av skam och skuld och behöver erbjudas stöd och hjälp aktivt. Kontinuitet bör kunna erbjudas så att patienten har möjlighet att träffa samma person om/när det längre fram behövs uppföljande samtal, eftersom sorgeprocesser ofta är utsträckta över tid. Patienten ska inte behöva bollas mellan olika mottagningar/kliniker. Ju mer/högre spetskompetens och tillgänglighet hos medarbetarna desto större sannolikhet för rätt insats vid rätt tillfälle för patienten. Förslag/önskemål som lämnades vid workshopen: Starta med att definiera ett tydligt och avgränsat uppdrag Två medarbetare per länsdel med traumakompetens och nätverkskompetens. Nära samarbete med barntraumateam, gärna samlokalisering Lokalisering på sjukhus Permanent lösning, inte projekt Tänkbar tillhörighet BUP, VUP, barnklinik, akutklinik, primärvård Gärna samma ledning som barntraumateam Kan organiseras olika i olika länsdelar Dokumentationsfrågan är viktig 3.2 Brevsvar Från verksamheter inom och utanför regionen har 26 svar, många med flera författare bakom, från bland annat akutkliniker, primärvård, Svenska kyrkan och BUP inkommit. Exempel på synpunkter: Kompetens Viktigt att inte i onödan medikalisera krisreaktioner, vilket idag tyvärr sker pga. okunskap med modern syn på krisstödsinsatser är uppföljning A och O 4 (9)

52 Traumatiserade personer som vårdas på sjukhus kan få krisstöd, men det varierar mycket i kompetens och kontakten kan vara begränsad i tid. Vårdcentralskuratorerna har oftast inte utbildning i trauma och på vuxenpsykiatriska kliniker får man inte komma in. Organisation Öka resurserna till primärvård och psykiatri istället för att starta vuxentraumateam Ett vuxentraumateam skulle fylla det glapp som finns. Kanske familjetraumateam istället för barn- respektive vuxentraumateam? Tveksamt om glesbygden kommer att få så stor nytta av en ny organisation kanske man ska bygga in vuxentraumateam i Mobila teamet Oklarheter/gränsdragning Glapp Det saknas tydlig översikt över vilka instanser som har traumakompetens och vart man kan hänvisa personer i behov av akut stöd Viktigt att reda ut gränsdragningen mellan krisstödsgruppen och vuxentraumateam För personer som utsatts för våld bör det finnas en tydligare gränsdragning mellan primärvårdens och kommunens uppdrag Risk för att bli utan stöd för den som t ex bevittnar dödsfall, våld eller hot som innebär kontrollförlust eller när patient dör på annan ort än där närstående finns Kuratorer på vårdcentralerna är inga akutmottagningar. De känner inte till när traumatiska händelser inträffar om inte personen söker sig till vårdcentralen. Primärvården Övrigt I primärvården är kollegorna förvisso kompetenta men de har kravet på snabba kontakter, vilket inte alls passar de här patienterna. Kuratorerna på vårdcentralerna skulle kunna vara lämpliga men har ofta väntetider och litet utrymme att rycka in med kort varsel. Uppföljningen är ofta ett problem eftersom primärvårdens och psykiatrins resurser inte räcker till Viktigt att dövteamet får vara med i en eventuell process om vuxentraumateam Kunskap om olika funktionsnedsättningar behövs i ett vuxentraumateam 3.3 Krisstödsgruppen Universitetssjukhuset, Linköping Inkomna synpunkter från krisstödsgruppen Universitetssjukhuset, Linköping som påtalar några svagheter i nuvarande organisation, såsom Tillgänglighet: Akutmottagningarna: Dagtid. Vrinnevisjukhuset, Norrköping och Universitetssjukhuset, Linköping har en 100 % tjänst kurator på respektive sjukhus, Lasarettet i Motala ingen kurator alls. Primärvård: Skiftar helt på de olika vårdcentralerna. I första hand beror det säkerligen på att kuratorer/psykologer har en planerad mottagningsverksamhet och även på att krisstödsarbete i vidare bemärkelse inte entydigt uppfattas som ett ansvarsområde för kuratorer/psykologer i primärvården och då avses särskilt akuta situationer. Krisstödsgruppen: Universitetssjukhuset, Linköping och Lasarettet i Motala med beredskap varje kväll/natt samt hela dygn helger, Universitetssjukhuset, Linköping utför uppdrag där en patient inkommit till sjukhuset (enstaka fall när händelsen inträffat utanför sjukhus). Lasarettet i Motala samarbetar 5 (9)

53 med mobila omvårdnadsteamet på Psykiatri och Habiliteringsenheten i västra Östergötland som utför uppdrag utanför sjukhuset. Vrinnevisjukhuset, Norrköping anlitar kyrkans larmjour i första, och vid mer komplexa/omfattande ärenden kontaktar de krisstödsgruppen via ledningssjuksköterskan på akuten. De kan arbeta i ärenden som inträffat på sjukhus och utanför sjukhuset. På Vrinnevisjukhuset, Norrköping finns ingen formell beredskap. Det finns ett antal personer på en telefonlista som kan kallas in vid behov. Krisstödsgrupperna har ett begränsat uppföljningsansvar, vilket innebär att de drabbade kan erbjudas kontakt vid ett par tillfällen. Alla deltagare i krisstödsgrupperna har detta som ett tilläggsuppdrag vilket innebär att den ordinäre verksamheten inte medger någon längre uppföljningskontakt. Försök görs då att remittera till eller hänvisa till bland annat primärvården. Det är ibland helt omöjligt att få hjälp från primärvården allternativt är svaret att vederbörande sätts upp på väntelista och kön är lång blir svaret, Detta har sedan lång tid tillbaka varit ett stort problem. Inte sällan inträffar dödsfall utanför sjukhus, där det också blir ett polisärende. I dessa situationer efterfrågas krisstödsinsatser av vården och här är ett gränsland/glapp. Vem kan bistå med detta? Som omnämns tidigare ser det olika ut i de olika länsdelarna huruvida vården kan bistå med detta. 3.4 Barntraumateamet, Vrinnevisjukhuset Barntraumateamet, Vrinnevisjukhuset, uppger att under de år de har verkat har det funnits ett glapp mellan det stöd Barntraumateamet har erbjudit familjer med minderåriga barn och det stöd andra familjer/personer utan minderåriga barn erbjudits. Barntraumateamets erfarenheter när det gäller den vuxna befolkningen är att det psykosociala omhändertagandet vid traumatiska händelser inte är tillräckligt utbyggt, att det lätt kan falla mellan stolarna i det akuta skedet, samt att det saknas tydlighet avseende var i organisationen de akuta insatserna ska ske. 3.5 Verksamhetschefer och primärvårdschefer Vid ett möte med närsjukvårdsdirektörerna den 13 maj 2016 framfördes önskemål om att tillskriva primärvårdschefer och verksamhetschefer vuxenpsykiatri, verksamhetschef rättspsykiatri samt privata vårdcentraler och privat vuxenpsykiatrisk mottagning i Östergötland och be dem beskriva sina uppdrag när det gäller den här målgruppen, och hur de bedömer sina resurser. Svar har inkommit från i stort sett samtliga. Sammanfattningsvis bedömer samtliga vuxenpsykiatriska kliniker att de varken har uppdrag eller resurser för uppdrag att bemöta vuxna med behov av insatser till följd av traumatiska upplevelser. Capio menar att man har kunskap men inte uppdrag eller resurser. När det gäller primärvården skiljer det sig åt, i väster beskrivs en organisation inom primärvården där man bedömer att man kan ta emot nämnda personer (se sammanställning). Samtidigt anförs från krisstödsgruppen Universitetssjukhuset, Linköping att den organisationen har brister. Primärvården i centrala, östra samt Finspång saknar både uppdrag och resurser. Rättspsykiatriska regionkliniken beskriver den modell med mobila team som finns i väster men saknas i övriga länet som enligt dem skulle kunna vara en bas för ett utbyggt omhändertagande av vuxna med behov av insatser till följd av traumatiska upplevelser. 4 Förslag Vilka uppgifter bör ett vuxentraumateam/motsvarande ha: Ett vuxentraumateams eller motsvarande funktions uppgift bör vara att arbeta i det akuta skedet (främst dagtid) att ansvara för uppföljning och också kunna ge behandling. Kompetens med trauma inriktad terapi för vuxna är mycket begränsad, till viss del finns det på Flyktingmedicinskt centrum men då för en riktad målgrupp. Generellt ska man inte psykiatrisera normala krisreaktioner. Det därför viktigt att det är utsedda och kompetenta personer som ingår i ett vuxentraumateam/motsvarande och att de har hög tillgänglighet för drabbade. På så vis kan man säkra att endast adekvata och nödvändiga åtgärder sätts in. Teamet kommer att 6 (9)

54 vara en given samarbetspartner för primärvården, akuten, krisstödgrupperna, polisen för att nämna några tänkbara samarbetspartner. Teamen ska ha hög tillgänglighet, vara uppsökande och utveckla samverkan med övriga samhällsaktörer som har i uppdrag att bedriva psykosocialt stöd. Om krisreaktionen efter en traumatisk händelse övergår till eller kräver ökade psykoterapeutsiska insatser ska teamen aktivt verka för att kontakt etableras med lämplig aktör/hälso- och sjukvårdsverksamhet. Uppdraget innebär inte ett alternativ till de ordinarie aktörernas uppdrag för personer i behov av psykosocialt omhändertagande. Primärvården i väster bedömer att man redan har en verksamhet som kan motsvara det behov som vuxna individer som drabbas av traumatiska händelser har. Samtliga övriga verksamheter saknar både uppdrag och resurser. Sammanfattningsvis tyder de flesta synpunkterna på att behoven av insatser för vuxna personer som drabbas av traumatiska händelser inte tillgodoses i tillräcklig omfattning. Hur sådana insatser på bästa sätt ska organiseras samt med vilka samarbetspartners arbetet bör bedrivas behöver utredas. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås därför besluta att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att formulera förslag till uppdrag för att bygga upp vuxentraumateam eller motsvarande funktion. I uppdraget ingår att beakta lokala förutsättningar och samarbetspartners. 7 (9)

55 5 Bilaga Västra Primärvård VUP Rättspsykiatri Privata VC Dagtid resp. VC/klinik NSV har organisation för krishantering Distriktsläkare som vid sin bakjour behöver konstatera oväntat dödsfall kan ringa mobila teamet, som nästkommande vardag lämnar till listnings-vc Ej behov av vuxentraumateam/motsvarande Inte uppdrag eller resurser, berörda pat. saknar detta stöd Ser olika ut i länet, i väster finns stomme till sådant uppdrag (OM vi hade liknande lösningar i hela länet vad gäller mobilitet (vilket antagligen skulle ha flera förtjänster) kan det mobila teamet, förutom det psykiatriska uppdraget, vara första linjen i ett vuxentraumateam/motsvara nde ) Finns ej Centrala Primärvård VUP/regionen Rättspsykiatri Privata VC Patient som upplevt akut traumatisk händelse kan på merparten av enheterna träffa kurator/psykolog/psykoterapeut/lä kare samma dag. Därefter möjlighet till uppföljande samtal. På en av enheterna finns det ett visst antal stående akuttider. På de andra prioriteras patient med minst behov ned till förmån för omhändertagandet vid akut traumatisk händelse. En annan svårighet är att det på en liten enhet med bara en medarbetare med kompetens inom området kan bli nödvändigt för denna att ge insatser till en hel familj Det optimala är att olika familjemedlemmar får olika samtalskontakter. Två scenarier: Dels kan vi med utökade resurser öka samverkan mellan våra enheter Har inte uppdraget idag, har inte ersättning för det och anser inte att vi ska ha det VUP/CAPIO privat Kanske bättre att bygga på det befintliga och stärka upp dessa verksamheters möjligheter att möta i kris. Fler kuratorer/psykolog er i primärvård och på sjukhus är kanske en bättre idé än ett vuxentrauma-team Se ovan Johannelund Det vore bra med ett vuxentraumatea m eller motsvarande En annan tänkbar lösning är ett vuxentraumateam där specifik kompetens inom området samlas och beredskap för akuta insatser finnas. Detta skulle kunna leda till ett kvalitetsmässigt bättre omhändertagande av patientgruppen. 8 (9)

56 Östra Primärvård VUP Rättspsykiatri Privata VC Gjorde redan för ett par år sedan bedömningen att ett team behövs. Klarar inte detta inom ramen för nuvarande uppdrag. Till grund för ställningstagandet fördes diskussion gemensamt akutklinik, vuxenpsykiatri och PV. Har inte uppdraget idag, har inte ersättning för det och anser inte att vi ska ha det Se ovan Har inte svarat Finspång Primärvård VUP Rättspsykiatri Privata VC Inte uppdrag eller resurser, berörda pat. saknar detta stöd Inte uppdrag eller resurser, berörda pat. saknar detta stöd Se ovan Finns ej 9 (9)

57 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Mattias Bly Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Revidering av Regelbok för vårdval öppen specialiserad vuxenpsykiatri Regler och principer för vårdval öppen specialiserad vuxenpsykiatri i Östergötland är fastställda i Vårdval öppen specialiserad vuxenpsykiatri. Regelbok för auktorisation. Vårdvalt infördes Denna första revidering innehåller mindre justeringar och förtydliganden, uppdrag utifrån behovsanalys gällande somatisk hälsa hos psykiskt sjuka samt ändring av villkoren för utbetalning av målrelaterad ersättning. Framöver kommer revidering ske årligen utifrån nya uppdrag, dialog med verksamheterna, omvärldsförändringar med mera. Vårdval öppen specialiserad vuxenpsykiatri. Regelbok för auktorisation, daterad (dnr: HSN ) föreslås gälla från och med Detta innebär att leverantör som söker auktorisation och avser att starta under 2017 ansöker om auktorisation enligt denna regelbok. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t fastställa Vårdval öppen specialiserad vuxenpsykiatri. Regelbok för auktorisation, daterad (dnr: HSN ). Regelboken ska gälla från och med Mats Uddin Regiondirektör AnnaCarin Forsmark Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör Beslutet expedieras till: Verksamhetschefer för samtliga auktoriserade utförare

58 Vårdval öppen specialiserad vuxenpsykiatri Regelbok för auktorisation Handläggare: Mattias Bly Verksamhet: Vuxenpsykiatri Datum: Diarienummer: HSN

59 Innehållsförteckning 1 Uppdrag Bakgrund och syfte med vårdval Parter och begrepp Mål, målgrupp och omfattning Beskrivning av vårdtjänst Särskilda krav för utförande av uppdraget Ansvar för placering i hem för vård och boende (HVB), andra enskilda behandlingshem och utomlänsvård Suicidprevention E-hälsa Specifik samverkan Mellanvård/anpassade vårdformer Specifik tillgänglighet Akutverksamhet Jouruppdrag Specifika krav på personal och kompetens Särskilda utvecklingsområden ST Specialistutbildning sjuksköterskor Medverkan i kvalitetsregister Hälso- och sjukvårdens generella villkor Generellt uppdrag till samtliga vårdleverantörer Hälso- och sjukvård där patient och närstående är medskapare Jämlik vård Sjukdomsförebyggande insatser Tillgänglighet och vårdgaranti Patienter från andra landsting, andra länder samt asylsökande och papperslösa Patientsäkerhet och övrigt säkerhetsarbete Samverkan Fast vårdkontakt Samverkan med vårdgrannar m fl Språk och tolk Patientnämnden Lokaler och utrustning Sjukresor MEON-principen

60 3.10 Uppföljning Revision Utvecklings- och kvalitetsarbete Medicinsk diagnostik Läkemedel Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial Forskning och utveckling Utbildning Personal och ledning Miljö Krisberedskap Uppföljning Uppföljningsplan Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård Medicinska resultat Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Kompetens Vårdprocesser/Patientflöden Ersättning Ersättning för vårdtjänsten Produktionsrelaterad ersättning Målrelaterad ersättning Läkemedelskostnader Medicinsk diagnostik Utbetalning av ersättning Fakturering Betalningsvillkor Dröjsmålsränta Tolkkostnader Patientkvitton Allmänna villkor Tillstånd Drift av annan verksamhet Underleverantörer Lagar, andra författningar samt Regionens riktlinjer och policys

61 6.5 Ansvar för skada Försäkringar Utveckling och behov av förändringar i uppdraget omförhandling Vårdavgifter Information och marknadsföring Informationsmöten och samråd Leverantörens rätt att företräda Regionen Sekretess Personuppgiftsansvar enligt PUL (Personuppgiftslagen) Kollektivavtal Meddelarfrihet och allmänhetens insyn Ogiltig bestämmelse i avtalet Överlåtelse av avtal Förändring av ägarförhållanden Förtida upphörande Force Majeure Tvist Avtalets upphörande Hantering av patientjournaler vid avtalets upphörande Journalsystem som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen när leverantören fortsätter med annan vårdverksamhet Journalhandling som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen när Leverantören upphör med vårdverksamhet Journalhandling som inte ingår i journalsystem som tillhandahålls av Regionen när leverantören upphör med vårdverksamhet Hyresavtal IT Generella obligatoriska krav Obligatoriska krav gällande användande av tjänster och system Journalportalen Cambio Cosmic Panorama Pascal ordinationsverktyg Remiss/svar ROS Avvikelsehantering Synergi Regionens interna webplats Lisa Jourlinjer JourLisa Befolkningsregister Master Utfärdande av e-tjänstekort Rapportering mm

62 Vårdguidens e-tjänster Erbjudanden Planerad utveckling Uppkoppling till Regionens IT-stöd Regler för användning av regionens olika IT-stöd Regionens ansvar Skadeståndsansvar Resurspersoner för IT-stöd Kostnader för leverantören Ingående delar i regionens IT-infrastruktur Auktorisation Auktorisationsprocessen Avtal för att bedriva verksamhet Före driftsstart Krav på leverantör Ansökan om auktorisation Återkallelse av auktorisation Avtal

63 1 Uppdrag 1.1 Bakgrund och syfte med vårdval Region Östergötland ansvarar för att erbjuda invånarna i Östergötland bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. Region Östergötland är såväl utförare som beställare av hälso- och sjukvård. Regionstyrelsen ansvarar för utförarperspektivet och hälso- och sjukvårdsnämnden för beställarperspektivet. Hälso- och sjukvårdsnämnden beställer vård utifrån befolkningens behov. För att en leverantör ska få bedriva specialiserad psykiatri i öppenvård krävs att Regionen har godkänt, d.v.s. auktoriserat leverantören och dennes vårdenhet/er. Auktorisationen ger grundläggande kvalitetssäkring och likvärdiga konkurrensvillkor samtidigt som ett vårdval möjliggör en mångfald av leverantörer. Auktorisationen förutsätter att leverantören åtar sig det uppdrag som är formulerat i denna regelbok. Beställaren kan inte lämna några garantier avseende miniminivåer avseende volymen eftersom det är patienten som väljer utförare. 1.2 Parter och begrepp Med Regionen avses Region Östergötland och ägarstyrningsorganisation. Med Beställaren avses Östergötlands hälso- och sjukvårdsnämnd. Med Leverantör avses den som genomför detta uppdrag. Leverantören skall använda de definitioner och begrepp som finns i termkatalogen, ÖstgötaTerm, på Regionens hemsida. Socialstyrelsens termer och begrepp i termbanken skall användas om definition saknas i ÖstgötaTerms definitioner och begrepp. 1.3 Mål, målgrupp och omfattning Grunden för vårdvalsmodellen är relationen mellan invånare och vårdenhet. Invånaren väljer den vårdleverantör han eller hon vill vända sig till några andra val görs inte. Det är sedan vårdvalsleverantörens uppgift att ta hand om invånarens behov av hälso- och sjukvård på bästa sätt. Finns inte den kompetens som behövs är det leverantörens ansvar att guida vidare. En leverantör av specialistpsykiatri enligt denna regelbok kan aldrig säga nej till en invånare med behov av specialistpsykiatri som gjort sitt val. Leverantören åtar sig, som vårdvalsleverantör, att följa villkoren i dokumentet Uppförandekod för leverantörer avseende etiskt och socialt ansvar, bilaga 1 Leverantören skall tillhandahålla specialistpsykiatrisk öppenvård för vuxna definierat som 18 år och däröver. I förhållande till barn- och ungdomspsykiatrin skall Leverantören dock tillämpa en flexibel åldersgräns med utgångspunkt från individens vårdbehov. Detta innebär att patienter som är föremål för behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin skall fullfölja sin behandling där om det är lämpligt med hänsyn till behandlingens karaktär och den bedömning som görs i den individuella vårdplanen av framtida behov av psykiatrisk vård. Ungdomar som insjuknar i svår psykisk sjukdom av vuxenkaraktär skall där det är lämpligt med hänsyn till behandlingens karaktär vårdas av leverantören även före 18 års ålder. Leverantören skall, med utgångspunkt från remiss utfärdad av primärvården, psykiatrisk enhet eller annan vårdgivare eller patientens egenremiss ansvara för öppen psykiatrisk hälso- och sjukvård för vuxna vardagar dagtid, som kräver specialistkompetens i psykiatri och som inte inryms i primärvårdens eller annan vårdgivares uppdrag på specialistnivå. 6 (48)

64 Leverantören skall också ansvara för vårdinsatser för individer som söker direkt till Leverantörens verksamhet i form av en egenremiss då individen visar allvarliga psykiatriska symptom eller då individen redan är känd av Leverantören och har insjuknat eller försämrats i sitt tillstånd eller då fara för suicid inte kan uteslutas. För att underlätta för patienten att utnyttja rätten till valfrihet skall Leverantören ge saklig och tydlig information om patientens fria rätt att välja vårdgivare. Informationsmaterial presenteras på 2 Beskrivning av vårdtjänst Leverantören skall tillhandahålla psykiatrisk specialistvård i form av: bedömning, utredning, diagnostik, behandling, rådgivning, rehabilitering, förskrivning av hjälpmedel förskrivning av läkemedel uppföljning, Leverantören skall ge vård till de patienter som har behov av specialistpsykiatrisk öppenvård oavsett det psykiska tillståndets karaktär, varaktighet och allvarlighetsgrad under förutsättning att tillståndet bedöms vara inom ramen för den specialistpsykiatriska öppenvården. Uppdraget innefattar även patienter med autismspektrumtillstånd eller annan neuropsykiatrisk diagnos som inte är förenat med utvecklingsstörning. Dock om det i samband med utredning framkommer att patienten har en lindrig utvecklingsstörning men att det är den neuropsykiatriska diagnosen som ger de huvudsakliga svårigheterna ligger huvudansvaret för insatser till patienten kvar hos specialistpsykiatrin. Leverantören skall aktivt verka för att patienter med kroniska somatiska sjukdomar eller riskfaktorer för somatiska sjukdomar har kontakt med primärvården och andra kliniker så att patienternas tillgång till adekvat somatisk vård säkras. Vid samsjuklighet med demens eller missbruks- och beroendesjukdomar har leverantören ett särskilt ansvar för att samverka med berörda vårdgivare. Leverantören skall erbjuda god psykiatrisk vård med medicinska, psykologiska och sociala insatser samt omvårdnadsinsatser. Leverantören skall erbjuda ett brett spektrum av olika behandlingsalternativ och ha tyngdpunkt i de behandlingsalternativ som är högst prioriterade i de nationella riktlinjerna som berör målgrupp/er för leverantörens verksamhet. Den enskilde patienten skall upplysas om evidensläget för de olika behandlingsformerna och ges möjlighet, bl.a. genom god information, att vara delaktig i val av behandlingsmetod. Psykosocialt arbete omfattas av en helhetssyn där patienten ses som en del av ett socialt sammanhang för att säkerställa och förstärka det sociala, psykosociala samt socialrättsliga perspektivet. De sociala insatserna inom specialistpsykiatrin utgörs av: Att se patienten i sitt sammanhang, sin familj, sina närstående, sitt nätverk, sin skola eller sitt arbete, och att kunna arbeta med behandling som använder sig av och riktar sig mot dessa. (familjeterapi, nätverksterapi, systemteoretiska modeller). Att ha kunskap om juridiska förutsättningar. Att arbeta med samverkan med berörda. Leverantören skall aktivt efterfråga och involvera närstående i patientens vård enligt vuxenpsykiatrins gällande närståendepolicy. Mottagnings/hembesök anhörigsamtal innebär besök med patient och närstående närvarande. I vissa fall, när patientens behandlare bedömer det lämpligt, kan det vara ett stödsamtal med närstående, utan att patienten är närvarande. 7 (48)

65 Leverantören skall stimulera till positiva livsstilsförändringar. Leverantören skall utföra såväl bedömning, utredning och behandling där det är mest relevant för patienten förutom på mottagning exempelvis i hemmet, på arbetsplatsen eller hos annan vårdgivare. Leverantören kan även förlägga mottagningsverksamhet i närliggande mindre ort, inom länsdelen, för att göra insatserna mer tillgängliga för patienterna Leverantörens arbete skall präglas av ett innovativt arbetssätt som ger drivkraft för verksamhetsutveckling och därigenom utvecklandet av nya arbetsmetoder för att erbjuda patienterna en individuellt anpassad vård. Leverantören skall erbjuda ett brett utbud av behandlingsmetoder i olika format till exempel individuell behandling, gruppbehandling och nätbaserad behandling. Patientens val av vårdcentral gäller vid konsultation till en vårdcentral. Det är av stor vikt med tidig bedömning avseende eventuell psykisk ohälsa och därefter ställningstagande till fortsatt bedömning, utredning och eventuell behandling. Redan före definitiv diagnos påbörjas behandling om leverantören så bedömer. Bedömningssamtalen kan också ingå i behandlingen. Leverantören skall kunna erbjuda psykiatrisk konsultation till första linjen Särskilda krav för utförande av uppdraget Leverantören skall planera behandlingen och skriftligt dokumentera den i en vårdplan i samråd med patienten och, om det är lämpligt och patienten samtycker, tillsammans med dennes närstående. Leverantören skall: ansvara för behandling, utredning och uppföljning sätta diagnos enligt ICD10 som registreras i journalen senast 14 dagar från patientens första besök hos Leverantören. utföra och registrera besök och behandling enligt definitionslista KVÅ-registrera enl Socialstyrelsens föreskrifter ansvara för att av andelen utförda besök utgör besöken hos psykiatrisk specialist/st-läkare minst 15 % ha skriftliga rutiner för suicidpreventiva åtgärder, baserade på regionala riktlinjer och vårdprocesser vid utskrivning från heldygnsvård efter suicidförsök eller om patienten bedöms ha en förhöjd suicidrisk erbjuda patienten ett besök inom tre dagar. Patienten skall ha en bokad tid i öppenvården senast vid utskrivning, tid i handen för patienter som gjort suicidförsök eller bedöms ha en fortsatt förhöjd suicidrisk men inte skrivs in i vuxenpsykiatrisk heldygnsvård erbjuda ett besök senast inom 24 timmar eller ha dokumenterade rutiner för samverkan med andra aktörer i dessa fall. ansvara för att en planering av patientens vård och behandling görs i vårdplan som registreras. ansvara för att varje patient senast vid det 3:e besöket får en vårdplan upprättad. Vårdplanen ska kommuniceras med patienten. följa upp patienter som uteblir från avtalat besök. ha system för egenkontroll av vårdprogram/riktlinjer. 8 (48)

66 tillsammans med den länsgemensamma specialistverksamheten göra en skriftlig vårdplan när patienten behöver behandling hos den länsgemensamma specialistverksamheten. Vårdplanen ska innefatta ett tydligt avgränsat uppdrag med mål för behandlingen. medverka och ta ansvar för upprättande av samordnad individuell plan (SIP) 2.2 Ansvar för placering i hem för vård och boende (HVB), andra enskilda behandlingshem och utomlänsvård. Vid bedömt behov av placering på hem för vård och boende (HVB), annat enskilt behandlingshem eller vid utomlänsvård skall leverantören samråda med den vårdgivare som har ansvaret för heldygnsvård i den länsdel där patienten valt att ha sin öppenvård. Besluts- och betalningsansvaret ligger hos regionens slutenvård i berörd länsdel. För de patienter som enbart behöver öppenvårdsbehandling skall Leverantören tillsammans med boendet upprätta en skriftlig vårdplan som syftar till att närmaste vuxenpsykiatriska verksamhet kan fullfölja uppdraget. Det är leverantörens ansvar att säkerställa att patienten får adekvat vård under vistelsen på HVB Vården vid hem för vård och boende (HVB), annat enskilt behandlingshem eller utomlänsvård ska följas upp och avslutas i samråd mellan Leverantören och slutenvården. 2.3 Suicidprevention I Region Östergötland pågår utvecklingsarbete med suicidprevention. Strukturerade bedömningar ska göras av patienterna och vårdprogram ska användas. Målet är minska självmorden i alla åldersgrupper i Östergötland. Det långsiktiga målet är en nollvision. Leverantören skall medverka i regionens suicidpreventiva arbete och följa riktlinjer och vårdprogram. Leverantören ska även utarbeta egna lokala rutiner gällande det lokala suicidpreventiva arbetet på enheten. Patienter som varit inlagda i heldygnsvård pga suicidförsök ska alltid erhålla återbesök till behandlare. Patienten ska ha tiden bokad vid utskrivning. Leverantören skall vara tillgänglig för slutenvården så att tid för återbesök kan bokas under vardagar, icke jourtid. 2.4 E-hälsa Leverantören skall, när möjlighet finns, kunna erbjuda internetbaserad behandling till patienter i behov av specialistpsykiatrisk vård om behandlingsformen bedöms vara lämplig och patienten önskar det. Den internetbaserade behandlingen ska rikta sig till patienter med behov av specialistpsykiatri. Internetbaserad behandling ska ske på den nationella plattformen och vara kvalitetssäkrad av regionen. 2.5 Specifik samverkan Vid utskrivning av patient från heldygnsvård till Leverantörens öppenvård skall Leverantören vid behov medverka vid genomförande av överföringssamtal där både personal från heldygnsvården och patienten deltar. Vid behov ska även medverkan ske från patientens nätverk, t.ex. närstående, arbetsförmedling, försäkringskassa, arbetsgivare, kommun och skola. Samordnad individuell planering (SIP) skall användas Specialistpsykiatrisk öppenvård för vuxna är en del av närsjukvården i Östergötland och Leverantören skall delta i närsjukvårdens och regionens utvecklingsarbete som rör specialistpsykiatrisk öppenvård. Leverantören skall delta i länets vuxenpsykiatrichefers regelbundna samarbetsmöten. Leverantören skall delta i de samverkansmöten/nätverksmöten som psykiatrin har inom närsjukvården och regionen. Leverantören skall delta i de uppföljningsmöten som Beställaren kallar till. Leverantören skall också delta i samverkansmöten med chefer inom barn- och ungdomspsykiatrin. Leverantören skall medverka i regionala medicinska programgrupper. Leverantören skall samverka med kommunerna. 9 (48)

67 Leverantören skall medverka i framtagande av en lokal KVÅ-lista som tas fram som stöd för KVÅregistrering. Leverantören skall göra vårdintygsbedömningar och när så är indicerat utfärda vårdintyg. Extern vårdgivare kan inte utföra myndighetsutövning enligt de psykiatriska tvångslagarna (LPT = Lagen om psykiatrisk tvångsvård och LRV Lagen om rättspsykiatrisk vård) såsom avslutande av tvångsvård, ansökan om förlängning av tvångsvård, återintagning till sluten psykiatrisk vård och all annan förhandling i förvaltningsrätt. När patient för vilken en extern vårdgivare har vårdansvar blir föremål för myndighetsutövning skall Regionen ta ansvaret för myndighetsutövningen och samråda med behandlande läkare hos leverantören. Leverantören skall påbörja samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin senast tre månader före patientens 18-årsdag när fortsatt vårdbehov bedöms föreligga. Samverkan sker på initiativ från barn- och ungdomspsykiatrin. För patienter med funktionshinder och/eller samtidig social och psykiatrisk problematik som kräver behandling och insatser från fler än två Leverantörer och huvudmän skall Leverantören använda de strukturer för samverkan samt de riktlinjer för ansvarsfördelning av behandling och insatser som är lokalt och/eller centralt överenskomna. Leverantören skall etablera ett välfungerande samarbete med anhörig- och brukarorganisationer. Leverantören skall: ha det övergripande vård- och vårdplaneringsansvaret för de patienter som genom fritt vårdval valt Leverantören. tillsammans med vårdenheterna i primärvården utveckla smidiga kontaktvägar och effektiva vårdkedjor för de patienter som har behov av specialistpsykiatrisk kompetens erbjuda och ge konsultation och rådgivning samt bistå med specialistkompetens till vårdgrannar och andra huvudmän grundat på särskilt avtal med Regionen om tvångsvård utföra undersökningar för vårdintyg och besluta om omhändertagande för undersökning för vårdintyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT 1991:1128) respektive (Lag 2008:415) samt utföra de övriga polikliniska vårdinsatser vid tvångsvård som är möjliga enligt dessa lagar och enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV 1991:1129). Länk till PM RUTIN AVSEENDE UTFÄRDANDE AV VÅRDINTYG VID TVÅNGSVÅRD ENLIGT LPT: gemensamt/rutin-avseende-utfardande-av-vardintyg-vid-tvangsvard-enligt-lpt och-lrv LiO/ utfärda övriga intyg, se regler i Avgiftshandboken Hemsjukvård: tillhandahålla kontaktläkare för boendestöd i form av särskild boendeform för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SOL) eller bostad med särskild service enligt lagen om särskild vård och service för vissa funktionshindrade (LSS). Patientens val gäller. i ansvarig läkares ansvar ingår att ge stöd till kommunens legitimerade personal i medicinska frågor. Stödet innebär att ge nödvändig information och genomgång i samband med diagnos, vård och behandling, ordination och uppföljning. Stödet ska kunna ges även i patientens hem. Se även Ramavtal om läkarmedverkan i hemsjukvård ordinärt boende: %2FSakomr%C3%A5dessamr%C3%A5d%20v%C3%A5rd%20och%20omsorg%2FHemsjukv%C3%A 5rd&FolderCTID=0x012000D3E9BED66E12514F99F69C E27&View=%7BD722F063%2DB83E %2D4C64%2DA4D5%2D1E4A8C00717C%7D Leverantören skall vardagar/ icke jourtid bedöma vårdbehov och vidta nödvändiga åtgärder när det kommer till Leverantörens kännedom att en person kan vara i behov av specialistpsykiatrisk vård. Ansvaret för att följa upp patienter som skrivits ut från slutenvården och inte valt vårdgivare ligger på regionen (48)

68 2.6 Mellanvård/anpassade vårdformer Mellanvård syftar till att förhindra/förkorta slutenvårdsbehov och behandlingshemsvistelse hos patienter med svår psykiatrisk problematik och stor funktionsnedsättning eller som riskerar svår psykiatrisk problematik och stor funktionsnedsättning. Syftet med mellanvård är också att kunna erbjuda patienter, i behov av flexibel och intensiv behandling, behandling i sin närmiljö. Mellanvård kan t ex bedrivas som dagsjukvård, dvs besök som varar längre än ett vanligt mottagningsbesök. Patienter skall få tillgång till mellanvårdsbehandling/anpassad vårdform när behov bedöms föreligga. 2.7 Specifik tillgänglighet Leverantörens mottagning skall vara öppen och bemannad enligt följande minst 40 timmar per vecka Leverantören skall: nås vardagar minst 8 timmar via telefon och elektronisk kommunikation tillse att telefonen antingen bemannas under telefontiden eller att TeleQ används för återuppringning samma dag (telefonsvarare godtas inte) tillse att den som ringer har möjlighet att prata in namn och telefonnummer i stället för att knappa in uppgifterna anpassa öppethållande- och telefontider till patienters och anhörigas behov ta emot brådskande besök, vardagar se avsnitt 2.8 ta emot planerade besök vardagar då mottagningen inte har öppet ha frånvaromeddelande på telefonsvarare och elektronisk kommunikation som ger information om öppettider och hänvisar till 1177 och vuxenpsykiatriska jouren redovisa klinikernas telefontider på 1177.se kunna ge kvalificerad telefonrådgivning till patienter, anhöriga och vårdgrannar minst två (2)timmar varje dag under mottagningens öppettid ansvara för att rådgivningen tillhandahålls av vårdpersonal med lämplig kompetens och erfarenhet för att bedöma de vårdsökandes vårdbehov och lämplig vårdnivå planera verksamheten så att det som kan göras under dagtid inte överförs till kvällstid respektive det som kan göras under vardagar inte överförs från ordinarie verksamhet till jourverksamhet. Detta innebär att patientfall initierade före mottagningens stängning måste fullföljas av Leverantören. Verksamheten skall bedrivas i lokaler som är väl belägna och vara lättillgängliga och handikappanpassade. 2.8 Akutverksamhet Regionen ansvarar för att tillhandahålla psykiatrisk akutverksamhet dygnet runt. Regionens akutverksamhet tar emot patienter med svårare akuta tillstånd som bedöms vara i behov av slutenvård eller annan psykiatrisk bedömning/behandling. Arbetssättet hos vårdvalsleverantör skall vara sådant att akut vård i möjligaste mån kan förebyggas. Vårdvalsleverantör har möjlighet att inom ramen för den egna verksamheten erbjuda akuta besök. Patient som kan vara i behov av slutenvård ska alltid ha en bedömning av läkare eller sjuksköterska inom regionens akutverksamheten. Om patienten inte bedöms vara i behov av akutverksamhetens vård kan regionen hänvisa till den öppenvårdsmottagning som patienten valt. Den valda öppenvårdsmottagningen har skyldighet att kontakta patienten och erbjuda ett besök med hänsyn till patientens tillstånd. 2.9 Jouruppdrag Jouruppdraget inom regionens psykiatriska jour- och beredskapslinje för bakjour vardagar samt helger skall delas av alla psykiatriska verksamheter och omfattar de jourlinjer som är aktuella i respektive länsdel. Grunden för varje vårdgivares uppdrag är antalet bakjourkompetenta specialistläkare, räknat i heltidstjänster. Även tjänstgörande underläkare skall stå till förfogande för tjänstgöring i jour- och 11 (48)

69 beredskapslinje. Läkare är under fullgörande av jouruppdrag anställd och avlönad av regionen, se p 2.5. Schema för tjänstgöring läggs av verksamhetschef på akutverksamheten i respektive länsdel i samråd med verksamhetscheferna för vårdvalsleverantörerna. Avstämning görs var 3:e månad Specifika krav på personal och kompetens Leverantören skall knyta till sig personal med dokumenterad erfarenhet av arbete inom specialistpsykiatrisk öppenvård i sådan omfattning att åtagandet i detta avtal uppfylls samt att en god vård skall kunna ges. Leverantörens personalstyrka skall innehålla minst följande yrkes- och kompetenskategorier läkare med specialistkompetens i psykiatri minst 2 st och en ska ha minst fem års erfarenhet som specialistkompetent psykiater legitimerad psykolog minst 200% legitimerad sjuksköterska med psykiatrisk vidareutbildning minst 200 % legitimerad sjukgymnast/fysioterapeut Leverantören ska ha tillgång till legitimerad arbetsterapeut socionom omvårdnadspersonal legitimerad psykoterapeut dietist Leverantören skall ha tillräcklig bemanning med rätt kompetens för att kunna ta hand om sina patienter med god tillgänglighet och bra kvalitet i vården, vilket innebär att Leverantören måste vara anpassningsbar för ändrade behov under avtalstiden utifrån patienternas behov och sökmönster. Leverantören skall svara för god kontinuitet och vid behov erbjuda fasta vårdkontakter för patienterna. Leverantören skall tillse att personal som har vårdrelation med patienter och anhöriga erhåller kontinuerlig handledning. Leverantören skall ansvara för att personalen har kompetens att erbjuda de behandlingsmetoder och i den omfattning som krävs för att patienterna får ett optimalt omhändertagande enligt det som föreskrivs och prioriteras högst i de nationella riktlinjer som berör målgrupp/er för leverantörens uppdrag. Fullbemanning för att utföra uppdraget enligt regelbok ska vara på plats senast ett år efter auktorisation. Tillgänglighetskraven gäller från start Särskilda utvecklingsområden Hälso- och sjukvårdsnämnden väljer årligen ett antal sjukdomsgrupper/områden som särskilt ska uppmärksammas under kommande år. Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka Som patient skall jag få stöd till goda levnadsvanor för en bra hälsa alla mina hälsoaspekter bli beaktade och uppmärksammade i mina kontakter med hälso- och sjukvården och att jag erbjuds regelbundna somatiska genomgångar jag känna mig trygg i att alla mina vårdgivare samverkar för mitt bästa och att jag ges möjligheten att få en fast vårdkontakt mina närståendes behov av information och stöd uppmärksammas och åtgärdas Leverantören skall stödja och motivera patienten till goda levnadsvanor 12 (48)

70 skapa strukturer för att uppmärksamma somatisk sjukdom och skapa länsövergripande rutiner för regelbundna somatiska kontroller vid allvarlig psykisk sjukdom ha en fast vårdkontakt som säkerställer att det sker en samverkan med patientens alla vårdgivare för patientens bästa uppmärksamma och åtgärda närståendes behov av information och stöd 2.12 ST Leverantören kan inrätta ST-block i egen regi utifrån förväntat framtida behov av specialistläkare inom psykiatri i regionen. Leverantör som inrättar en ST-tjänst inom öppenvården kan ersättas med ett ST-bidrag i form av en fast summa motsvarande 40% av en genomsnittlig lön för ST-läkare i psykiatri vid vårdvalets införande. Leverantör som i sin verksamhet inte har slutenvård ersätts med ytterligare 20%. Se bilaga 2. Ersättningen ges under förutsättning att leverantören har en ST-läkare i tjänst. Ersättningen räknas upp årligen enligt motsvarande uppräkning för övriga kostnader i vårdvalet. Antalet ST-bidrag att fördela inom Vårdval Psykiatri, bestäms av Beställaren och ska fördelas rättvist mellan leverantörerna i förhållande till deras andel av den psykiatriska öppenvården. Varje gång ett bidrag blir ledigt inhämtas information om Leverantörernas andelar och bidraget ges till den Leverantör som står på tur enligt den aktuella informationen och har en ST-läkare i tjänst, under förutsättning att Leverantören uppfyller de kvalitetskriterier som tas fram av studierektor. Leverantören skall medverka i regionens relevanta samarbetsforum kring ST i Östergötland när kallelse sker och ska också genomgå extern granskning av ST enligt Region Östergötlands planering och finansiering. Som studierektor skall regionens gemensamma studierektor för ST psykiatri utnyttjas och ST-läkare samt handledare skall beredas möjlighet att delta i möten och kurser anordnade av Region Östergötlands STstudierektorsfunktioner. Leverantören står själv för avgiften för den obligatoriska Steg 1-utbildningen. STstudierektor psykiatri ska rådfrågas i samband med anställning och upprättande av individuellt utbildningsprogram, samt vid intygande om uppnådd specialistkompetens. Leverantören förväntas följa Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring SOSFS 2015:8. Se vidare avsnitt och 3.17 i Generella villkor Specialistutbildning sjuksköterskor Regionfullmäktige har beslutat om en satsning på utbildningstjänster med bibehållen grundlön för medarbetare som studerar till specialistsjuksköterska inom bristområden (RS ). Region Östergötlands kompetensförsörjning ska stödja verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar. Specialistsjuksköterskor bidrar till god och säker patientvård. Utbildningstjänster är ett viktigt led för att långsiktigt trygga hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Utbildningstjänster inrättas av enskild verksamhet utifrån verksamhetens behov, enligt fastställd riktlinje för utbildningstjänster (RS ). Verksamheten ersätts för del av lönen, resterande står verksamheten för. Satsningen inkluderar privata vårdgivare inom vuxenpsykiatri, vilka kan ansöka om att få medfinansiering för specialistutbildning inom psykiatri. I intresseanmälan ska anges: 1. Verksamhetens kompetensinventering, inklusive måltal för andelen specialistsjuksköterskor/sjuksköterskor. 2. Nuvarande antal sjuksköterskor respektive specialistsjuksköterskor inom psykiatri samt nuvarande fördelning i procent. 3. Hur den nya kompetensen ska komma patienterna till godo, vilka arbetsuppgifter och vårdtjänster som ska genomföras i och med den nya kompetensen. Den enskilda sjuksköterskan söker parallellt en utbildningstjänst och en reguljär specialistsjuksköterskeutbildning. Beställaren har önskemål om att ha en dialog vid val av inriktning för D-uppsats (48)

71 Beställaren står ej för studiematerial eller andra tillkommande kostnader såsom exempelvis övertid eller eventuella resestipendier. Leverantören skall stimulera och motivera personal att genomgå specialistutbildning 2.14 Medverkan i kvalitetsregister Leverantören skall registrera i relevanta kvalitetsregister. Vid uppdragets början gäller det ECT-registret, Bipolär, BUSA(Nationellt kvalitetsregister för uppföljning av ADHD-behandling), Psykosregistret. Fler kan tillkomma under uppdragstiden. Registreringar i kvalitetsregister levereras till Psykiatrikompassen (48)

72 3 Hälso- och sjukvårdens generella villkor 3.1 Generellt uppdrag till samtliga vårdleverantörer Hälso- och sjukvårdsnämndens generella uppdrag till samtliga vårdleverantörer har sin utgångspunkt i medborgarperspektivet och uttrycker de grundläggande principer som ska prägla hälso- och sjukvården i Östergötland. Det generella uppdraget förutsätter att patienten får en vård av hög kvalitet i överensstämmelse med gällande lagar och förordningar om en säker och tillgänglig vård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det generella uppdraget är den grundläggande plattform på vilken övriga uppdrag vilar Hälso- och sjukvård där patient och närstående är medskapare Vård av hög kvalitet baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet är en självklar förväntan hos varje patient och ska erbjudas vid varje vårdtillfälle. Andra delar som är värdeskapande för patient och närstående är bemötande, delaktighet, information, kontinuitet och samverkan. Patienten ska vara en likvärdig partner i vården och personcentrerad vård är ett partnerskap mellan patient/närstående och professionella vårdgivare. Vårdleverantören skall: efterfråga och anpassa vården till patientens förutsättningar och förmåga att kunna ta till sig kunskap och kunna göra välgrundade val för att förbättra sin hälsa och/eller hantera sjukdom. tillsammans med patient och närstående skapa bästa möjliga förutsättningar till delaktighet och medskapande med inflytande över vård, behandling och rehabilitering Jämlik vård Eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad ska en hälso- och sjukvård som strävar efter att uppnå en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen prioritera de som har störst behov. En jämlik och likvärdig vård innebär därmed inte givet att vård ska ges på samma sätt och i samma utsträckning överallt. En grundläggande förutsättning för jämlik vård är en värdegrund som bygger på alla människors lika värde och rätt till värdighet. Vårdleverantören skall: erbjuda en jämlik hälso- och sjukvård där vård, bemötande och behandling är anpassad utifrån individens kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. uppmärksamma och motverka omotiverade skillnader i bemötande, vård och behandling, ha ett särskilt fokus på jämställdhet samt vara särskilt uppmärksam på grupper med svag socioekonomi och/eller ökad risk för att utveckla ohälsa och allvarlig sjukdom. satsa resurser på de områden eller målgrupper där behoven är störst. Regelbundet arbeta med jämförelser av sin verksamhet gentemot andra vårdgivare för att sträva efter en jämlik och likvärdig vård Sjukdomsförebyggande insatser Sjukdomsförebyggande insatser innebär att vården integrerar riktade insatser för att förebygga och behandla sjukdom. Fokus bör vara att alltid göra tidiga insatser. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor är de levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan. Vårdleverantören skall: ge förebyggande behandling och erbjuda stöd till sundare levnadsvanor för att lätta sjukdomsbörda och en förbättrad hälsa (48)

73 identifiera patienter och grupper med ökad risk för att utveckla ohälsa och erbjuda tidiga insatser. stärka det friska och utveckla individens egenkraft och förmåga till läkning. ha kunskap om och en öppenhet inför komplementärmedicinska metoder Tillgänglighet och vårdgaranti Tillgänglighet är en kvalitetsfråga och en nyckelfaktor för hälso- och sjukvårdens legitimitet. Tillgänglighet till vård och att komma i kontakt till vårdgivarna är viktigt för befolkningens förtroende gentemot vården. God tillgänglighet innebär att besök och/eller behandling erbjuds enligt den nationella vårdgarantin och de krav Regionen i övrigt ställer. I de sammanhang där snabba insatser är medicinskt motiverade eller vid allvarliga sjukdomstillstånd där väntetider medför stort mänskligt lidande är minimerade väntetider av särskild vikt. Tillgänglighet handlar inte enbart om väntetider till besök och behandling utan handlar även om olika sätt att komma i kontakt med vården och vårdgivarna. Vårdleverantören skall: Erbjuda vård med hög tillgänglighet och korta väntetider/ledtider. Ge patienten en tid direkt när behov av vidare undersökning/behandling finns. Informera och stödja patienten att nyttja vårdgarantin, valfrihet och patientlag. Vara flexibel inför patientens behov och önskemål om tid och plats för vård. Erbjuda flera olika möjligheter för medborgaren att kontakta vården, erbjuda anpassad information direkt till patienter och bistå patienten att komma vidare i vårdorganisationen. Erbjuda basal vård i patientens geografiska närhet och då särskilt sådan vård som kräver frekventa besök och/eller behandlingar. Göra det enkelt för patienterna att hitta och söka vård vid akuta besvär. Patienterna ska alltid uppleva att de har kommit rätt. Länkar: 1177 Vårdgaranti Patienter från andra landsting, andra länder samt asylsökande och papperslösa Leverantören skall ta emot patienter från andra landsting/regioner och länder. För asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa/gömda) skall leverantören erbjuda en fullständig vård utifrån behov och på lika villkor helt utan åtskillnad mot svenska medborgare. Leverantören skall följa Regionens regler avseende avgifter och debitering av vårdavgifter för dessa. Reglerna finns i Regionens avgiftshandbok. Länkar: Avgiftshandboken Patientsäkerhet och övrigt säkerhetsarbete Leverantören skall driva de verksamheter som utförs på uppdrag av Regionen på ett säkert sätt. Leverantören skall vara ansluten till Regionens avvikelsehanteringssystem Synergi eller ett avvikelsehanteringssystem som Regionen bedömer som likvärdigt. Leverantören skall ha handlingsprogram för avvikelsehantering och en förordnad avvikelsesamordnare, som skall utses bland egen personal, utbildad i aktuellt avvikelsesystem. Avvikelsesamordnaren skall ha erforderlig tid avsatt för arbetet. Leverantören skall årligen redovisa allvarliga avvikelser och vidtagna åtgärder till Regionens chefläkare. Leverantören skall medverka vid händelse- och riskanalys som begärs av Regionen. Regionen förbinder sig att vara behjälplig vid händelse- och riskanalys när Leverantören önskar detta. Leverantören skall informera Regionens chefläkare om Lex Maria-ärenden och delge Regionens chefläkare anmälan, intern utredning och eventuell händelseanalys (48)

74 Leverantören rekommenderas och erbjuds kostnadsfritt att ge Regionens chefläkare i uppdrag att hantera ärenden enligt Lex Maria för Leverantörens räkning. Chefläkaren agerar då som personuppgiftsbiträde. Om Leverantören och Regionen har olika uppfattning om en avvikelse ska föranleda utredning, till exempel händelseanalys och/eller anmälan till IVO (Lex Maria), gäller Regionens chefläkares bedömning. Lex Mariaärenden redovisas i avidentifierad form på Regionens hemsida efter att Regionens chefläkare fått relevant underlag. Undantag görs för ärenden av särskilt känslig natur till exempel suicid. Anmälan om patientklagomål till IVO skall hanteras av Leverantören med kopia till chefläkare i Regionen. Om IVO inleder tillsynsärende i verksamhet som omfattas av överenskommelse/avtal/regelbok med Regionen skall Leverantören meddela Regionen. Leverantören skall följa Regionens riktlinjer för personal som kan utgöra risk för patientsäkerheten och Regionens chefläkare skall informeras om dessa personalärenden. Leverantören skall medverka i Regionens aktiviteter för uppföljning av patientsäkerheten t ex patientsäkerhetsdialoger. Leverantören skall tillämpa dokumenterade kvalitetssäkringsfrämjande rutiner som säkerställer att avtalat uppdrag sker på ett sådant sätt att överenskommen kvalitet uppnås och upprätthålls. Kvalitetssäkringen ska vara upplagd så att det enkelt och tydligt framgår hur egenkontroll och kvalitetsarbetet bedrivs, verifieras och följs upp på ett systematiskt och väldokumenterat sätt. Med kvalitet avses här bland annat rutiner som säkerställer att Leverantören levererar avtalad tjänst likväl som att Leverantören har säkerställda administrativa rutiner som tillser att uppdraget utförs enligt tecknat avtal. Leverantören skall på begäran av Beställaren visa hur man avser att arbeta med sitt kvalitetsuppföljningssystem för avtalat uppdrag. Länkar: Säkerhet och krisberedskap Regionwebben Samverkan Fast vårdkontakt Patienten har rätt till en fast vårdkontakt när vården finner det lämpligt eller när denne så önskar för att den enskildes behov av trygghet, säkerhet och kontinuitet i vården ska tillgodoses. Verksamheten skall fastställa vem eller vilka funktioner som i första hand ska utgöra fast vårdkontakt för en patient. När patienten lider av livshotande tillstånd skall den fasta vårdkontakten alltid vara en legitimerad läkare. Vid behov utformar den fasta vårdkontakten en samordnad individuell plan (SIP) tillsammans med patienten. Vissa patienter kan komma att ha fler än en fast vårdkontakt. Om patienten har flera fasta vårdkontakter ansvarar den enhet där patienten har sin huvudsakliga vård för samordningen av samtliga vårdkontakter. Samordningsansvaret ligger på vårdgivaren och inte på patienten själv. För att samordning ska kunna ske och information förmedlas till andra vårdgivare eller myndigheter, måste patienten samtycka och verksamheterna beakta sekretessbestämmelserna. (För detaljer se: Riktlinjer Fast vårdkontakt - Dnr: RS ) Samverkan med vårdgrannar m fl Leverantören skall samverka med vårdgrannar och/eller annan samarbetspartner när patientens behov inte kan tillgodoses enbart av Leverantören. Samverkan kring patient skall ske utifrån ett strukturerat arbetssätt som säkrar patientens delaktighet, vårdövergångar samt arbetsfördelning. Leverantören skall säkerställa att det finns en upparbetad struktur för effektiv samverkan mellan vårdgrannar och samarbetspartners. Det skall vara möjligt för samarbetspartners att kommunicera med Leverantören via telefon, brev och e-post. Leverantören skall vara ansluten till tjänsten Nationell Patientöversikt och efter samtycke av patienten göra vårdinformation tillgänglig för andra vårdgivare. 3.5 Språk och tolk Personal med patientkontakt skall förstå och kunna göra sig förstådd på svenska. Leverantören skall tillhandahålla tolk till patient som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket eller har behov av teckenspråks-, dövblindtolk eller vuxendövtolk/skrivtolk, vilket innefattar rutiner för att använda texttelefon 17 (48)

75 eller annan för ändamålet lämplig utrustning. Språktolkar får rekvireras via Regionens upphandlade tolkförmedlingar när Leverantören bär kostnaden och skall rekvireras via Regionens upphandlade tolkförmedlingar när Regionen bär kostnaden. Teckenspråks-, dövblindtolk och vuxendövtolk/skrivtolk skall rekvireras via Regionens tolkcentral. 3.6 Patientnämnden Leverantören skall informera patienter om möjligheten att kontakta Patientnämnden. Leverantören skall snarast ge Patientnämnden den information som begärs samt medverka i och ta ansvar för både enskilda patientärenden och mer generellt för att utveckla vårdens patientfokus. 3.7 Lokaler och utrustning Leverantören skall ha för verksamheten säkra, ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. Lokaler och utrustning skall vara utformade så att vården av patienterna kan ske med full respekt för individens behov av integritet och ostördhet. Leverantörens verksamhet skall vara tillgänglig för personer med alla typer av funktionsnedsättningar. I de verksamheter där barn vistas skall miljön vara barnanpassad. 3.8 Sjukresor Leverantören skall ha kännedom om och följa Regionens regler för sjukresor samt informera patienten och vara behjälplig med att ordna sjukresa. Länkar: Avgiftshandboken MEON-principen Vårdens resurser skall användas på ett så effektivt sätt att de kommer så många behövande som möjligt till nytta. Detta innebär att vård ges på den mest effektiva omhändertagandenivån, MEON-principen Uppföljning Regionen genomför regelbundna uppföljningar av Leverantörens verksamhet och kallar bland annat till uppföljningsmöten. Parterna har rätt att påkalla ytterligare uppföljningsmöten om det anses nödvändigt. Vid uppföljningsmöten skall från Leverantörens sida verksamhetschef och medicinskt ledningsansvarig medverka. Leverantören skall förse Regionen med uppföljningsunderlag samt ansvara för att inrapporterade uppgifter är korrekta. Leverantören skall delta i alla uppföljningar, undersökningar och utvärderingar som Regionen genomför, även när IT-stöd saknas. Inför genomförandet av patientenkäter kommer Regionen att hämta nödvändiga patientuppgifter ur journalsystemen för aktuella medicinska verksamheter. Leverantören skall delta i och rapportera resultat från verksamheten till regionala och nationella samarbeten som syftar till framtagande av statistik, verksamhetsjämförelser och kvalitetsuppföljning Revision Av Regionens huvudmannaskap följer en skyldighet för Regionen att fortlöpande inspektera Leverantörens verksamhet. Leverantören accepterar att Regionen, på Regionens bekostnad och på ordinarie arbetstid, företar medicinsk revision av Leverantörens verksamhet samt revision av Leverantörens kvalitetssäkringssystem. Regionen äger även rätt att på ovanstående villkor genomföra ekonomisk revision av Leverantören före dag för driftsstart. Leverantören skall utan ersättning biträda Regionen och av Regionen utvald expertis vid revision beträffande framtagande av de uppgifter, information och handlingar med mera som begärs. Regionens revisorer har till uppdrag att granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområde. Regionens revisorers roll vid avtal med leverantörer är att granska hur aktuell nämnd 18 (48)

76 sköter sitt uppdrag att följa upp och utvärdera avtalsförhållandet. För att göra denna granskning har Regionens revisorer och dess sakkunniga biträden rätt att hos Leverantören ta del av uppgifter, ställa frågor etc. kopplat till verksamheten under avtalet. Leverantören skall, utan ersättning, aktivt medverka vid och underlätta revisionens arbete så att revisionen får tillträde och insyn i sådan utsträckning att de kan genomföra sitt uppdrag Utvecklings- och kvalitetsarbete Leverantören skall vara delaktig i Regionens arbete med utveckling och förbättring, och bidra med medarbetare till arbetsgrupper. Rapportering skall ske till för uppdraget relevanta kvalitetsregister och Patientregistret. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet upprättas i enlighet med avsnitt patientsäkerhet och övrigt säkerhetsarbete. Leverantören skall delta i de kvalitetsuppföljningar, kvalitetssäkringar och utvecklingsarbeten (till exempel avseende vårdprocessprogram, ersättningsmodeller) som Regionen genomför, där Leverantörens verksamhet berörs. I de fall Regionen har tillgång till relevant data i sina IT-system uppdrar Leverantören åt Regionen att genomföra kvalitetsuppföljningarna och kvalitetssäkringarna såsom personuppgiftsbiträde åt Leverantören. Resultatet redovisas aggregerat det vill säga anonymiserat på samma sätt såsom resultatet från Regionens kvalitetsuppföljning, kvalitetssäkring och utvecklingsarbeten. Leverantören uppdrar åt Regionen att lämna ut Leverantörens uppgifter på en aggregerad nivå till tredje person vid begäran för statistikändamål. Leverantören uppdrar åt Regionen att lämna ut personuppgifter såsom patientuppgifter till tredje person för forskningsändamål. Regionen ansvarar för att den sekretess/menprövning som ska ske är gjord innan Regionen såsom personuppgiftsbiträde lämnar ut informationen Medicinsk diagnostik I Regionens grundläggande infrastruktur för medicinsk diagnostik och utrustning ingår Diagnostikcentrum (DC) och Neurofysiologiska kliniken samt Fysiologiska klinikerna. Leverantören skall använda röntgenklinikerna inom DC. Laboratoriemedicinsk diagnostik och utrustning tillhandahålls av DC, Fysiologiska klinikerna och Centrum för medicinsk teknik och IT (CMIT). Av patientsäkerhetsskäl strävar Regionen efter att nå en sammanhållen vårdinformation. Om Leverantören väljer att anlita annan leverantör av laboratoriemedicinsk diagnostik och utrustning skall denna leverantör vara ackrediterad. Patientnära kemiska laboratorieanalyser skall kvalitetssäkras av DC eller annat ackrediterat laboratorium. Leverantören skall ansvara för att all utrustning erhåller fortlöpande service och förebyggande underhåll. Leverantören skall ansvara för att vårdinformation kan levereras och tas emot snabbt, samt lagras säkert för akut och senare behov i Regionens IT-stöd. Krav på data, utrustning och överföring av data framgår av Regionens riktlinjer för extern vårdbegäran av medicinsk diagnostik i Regionens sammanhållande patientjournalföring. Länkar: Säkerhetsinformation Regionwebben Läkemedel Leverantören skall ha god kunskap om och följa Regionens rekommendationer, bland annat utgivna av Regionens läkemedelskommitté, kring läkemedelshantering respektive receptförskrivning av läkemedel och förbrukningsartiklar inom läkemedelsförmånen samt speciallivsmedel. Avvikelser från givna rekommendationer och anvisningar skall vid begäran från Regionen kunna förklaras och motiveras utifrån medicinska skäl. Leverantören skall följa överenskommelser kring rutiner/hantering som Regionen gör med läkemedelsleverantör. Leverantören skall följa överenskommelse om samverkansformer mellan läkemedelsföretag och medarbetare i den offentliga vården. Leverantören skall använda arbetsplatskod, utformad i enlighet med Regionens struktur, samt förskrivarkod vid förskrivning av läkemedel och vid förskrivning av hjälpmedel på recept/hjälpmedelskort. Leverantören skall acceptera att data rörande Leverantörens inköp görs fullt ut tillgängliga i Regionens statistiksystem samt att Regionen på detaljerad nivå kan följa upp volymer och kostnader. Länkar: 19 (48)

77 Läkemedelsbehandling /Lakemedel-new/Rekomenderade-Lakemedel/ Relation till läkemedelsindustrin /Lakemedel-new/Lakemedelskommitten1/Arbetsdokument-och-riktlinjer/Relation-tilllakemedelsindustrin1/ 3.15 Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial Leverantör som förskriver hjälpmedel, förbrukningsmaterial eller näringsprodukter skall följa Regionens olika riktlinjer för förskrivning och utgå från Regionens sortiment. Länkar: Hjälpmedelsguide och behovstrappor Förskrivning av inkontinenshjälpmedel i Östergötland Forskning och utveckling Leverantören skall delta i och samverka om klinisk forskning och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund som berör verksamheten och som initierats/godkänts av ämnesföreträdare vid Medicinska fakulteten vid Linköpings Universitet och produktionsenhetschef vid läns- och/eller närsjukvårdscentrumen. Deltagande i klinisk forskning innebär att patienter hos Leverantören, efter patientens informerade samtycke, skall kunna ingå i kliniska forskningsprojekt. Leverantören kan därutöver själv ta initiativ kring vetenskaplig forskning och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund. Leverantören skall då informera Regionen om vilka forskningsprojekt som bedrivs inom Leverantörens verksamhet och vem som är huvudman för forskningsprojekten. Det finns möjlighet att få tillgång till Regionens ALF- och centrala FoU-medel. Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter skall vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för Leverantören regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Leverantören och den som begär ut uppgifterna. Avseende tillgång till patientdata från IT-system, se avsnitt utvecklings- och kvalitetsarbete Utbildning Leverantören skall följa de avtal och överenskommelser som Regionen har med utbildningsanordnare. Leverantören skall ta emot och handleda studerande i verksamhetsförlagd utbildning och fältstudiedagar, vilket avser såväl sammanhängande perioder av utbildning hos Leverantören såväl som kortare moment. Leverantören skall tillhandahålla utrymme för AT- och ST-tjänstgöring för läkare. Leverantören skall ansvara för att utbildningsmiljön håller den kvalitet och inriktning som följer av examenskraven för respektive utbildning och överenskomna krav på handledarkompetens. Leverantören skall utföra examinationer av studenter. På klinik med ansvar för specialistutbildning får läkare utföra operationer under handledning av behörig operatör. Länkar: Jobb och studier VFU på Regionwebben Krav för läkarnas allmäntjänstgöring och specialisttjänstgöring (48)

78 3.18 Personal och ledning Leverantören skall utföra uppdraget i enlighet med god yrkessed och vara ekonomiskt oberoende av leverantörer och andra som kan påverka Leverantörens objektivitet. Leverantören eller dennes personal äger ej rätt att utnyttja genom uppdraget erhållen information och dylikt på ett sådant sätt att skada direkt eller indirekt uppkommer för Regionen eller patienter. Leverantören skall vid genomförandet av uppdrag använda personal med för uppdraget tillräcklig och adekvat kompetens. Detta innebär att särskild vikt fästs vid av Socialstyrelsen fastställda krav avseende legitimationsyrken. Leverantören tillser att personalen ges den kompetensutveckling som erfordras för att upprätthålla och vidareutveckla kompetensen inom yrket. Leverantören skall kräva samma utfästelse av den som Leverantören kan komma att anlita som underleverantör. Leverantören skall skriftligen meddela Regionen om byte av verksamhetschef. Leverantören ansvarar för att personal (inklusive vikarier och ersättare) inte samtidigt uppbär ersättning från nationella taxan under den tid de är verksamma hos Leverantören och utför tjänster enligt detta avtal. Leverantören skall tillse att även övrig personal och underleverantörer har samma tystnadsplikt som hälso- och sjukvårdspersonal. Leverantören har fullt arbetsgivaransvar för sig och sin personal Miljö Leverantören skall driva de verksamheter som utförs på uppdrag av Regionen på ett miljömässigt hållbart sätt. Leverantören skall följa Regionens vision och mål för miljöarbetet och arbeta systematiskt med miljöfrågor så att miljöpåverkan från uppdraget minskas Krisberedskap Leverantören skall vid bekräftad allvarlig händelse följa direktiv från särskild sjukvårdsledning på regional och lokal nivå. Leverantören skall följa Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Region Östergötland inklusive specifika beredskapsplaner (t.ex. pandemiplan) och därmed delta i planering, utbildningar och övningar för att kunna upprätthålla ställda krav gällande kris och katastrofmedicinsk beredskap. Leverantören skall till Regionen lämna de upplysningar som kan behövas för kris- och katastrofmedicinsk beredskap och planering. Länkar: Katastrofplaner (48)

79 4 Uppföljning Beställaren gör uppföljning av Leverantörens verksamhet i syfte att säkerställa att auktorisationskraven efterlevs. Uppföljningen består av löpande uppföljning och händelseorsakad uppföljning. Löpande uppföljning Den löpande uppföljningen är dialogbaserad och utvecklingsorienterad. Uppföljning sker enligt uppföljningsbilaga. Vid behov kan annan adekvat uppföljning genomföras. : Leverantören svarar för att ta fram de uppgifter och analyser som där efterfrågas. Arbetet med att ta fram lämpliga indikatorer pågår kontinuerligt och nya och förändrade indikatorer kan därför tillkomma efterhand. Vissa uppföljningsområden kan inte följas via statistik eller genomförda undersökningar utan förutsätter dialog mellan Beställare och Leverantör. Se även punkt 3.10 om uppföljning under hälso- och sjukvårdens generella villkor. Händelseorsakad uppföljning Den händelseorsakade uppföljningen initieras utifrån frågeställningar som uppmärksammas i den löpande uppföljningen eller avvikelser som på annat sätt kommer till Beställarens kännedom. Om frågeställningar uppmärksammas görs en fördjupad uppföljning samt en risk- och väsentlighetsanalys. Vad som utgör en brist i avtalat utförande avgörs av Beställaren. Utifrån analysens resultat bedöms behov av åtgärder och/eller konsekvenser av den aktuella situationen. Dessa kan vara: 1. Inga åtgärder eller konsekvenser bedöms aktuella. 2. Leverantören anmodas att inkomma med en handlingsplan för rättelse. Beroende på den uppkomna situationens allvarlighetsgrad och Leverantörens åtgärder enligt handlingsplan för att uppnå ställda avtalade kvalitetskrav eller avhjälpa brister, beslutar Beställaren om fortsatt hantering. Denna kan innebära att Beställaren uppställer vitesgrundande tidsfrist/er för överenskomna åtgärder och/eller resultatet av dessa. Av beslutet framgår i förekommande fall tidsfrister, vid vilken tidpunkt vite kommer att uttas, vitesstorlek och periodicitet. Beställaren fattar beslut om vitesstorlek m.m. enligt föregående mening, varvid nivån på vite och tidsfrister ska sättas i proportion till avvikelsens betydelse för 3. Förtida upphörande av avtal enligt punkt Reglering av situation enligt ovan påverkar inte Beställarens möjligheter att säga upp avtalet till förtida upphörande enligt punkt Uppföljningsplan Uppföljningsplanen fokuserar på områden som ingår i God vård enligt Socialstyrelsens ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Sammantaget syftar indikatorerna till att ge en bred och god bild av uppdragets genomförande. Arbetet med att finna lämpliga indikatorer är under utveckling och indikatorerna nedan ska ses som exempel på uppföljningsindikatorer. Uppföljning av indikatorerna tas fram på olika sätt. Många kan tas fram med BI-rapporter. Några besvaras i dialog med leverantören. Ett utvecklingsarbete pågår att ta fram en kvalitets/patientsäkerhetsrapport. Denna rapport kommer i tillämpliga delar ersätta uppföljningsplanen. Uppföljningsmöten kommer att genomföras minst en gång per år. Se vidare om uppföljning under Generella villkor (48)

80 4.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård Uppföljningskriterier Uppföljningsmetod/ källa Mått/Mätetal Periodicitet Strategier för råd om levnadsvanor till patienter Beskrivning av hur dessa strategier är utformade och vilka resultat som kunnat mätas 1 g/år Andel unika patienter med bipolär eller psykosdiagnos som registreras med en åtgärd i Hälsobladet Regionens BI 70% täckningsgrad 1 g/år Medicinska resultat Uppföljningskriterier Uppföljningsmetod/ källa Mått/Mätetal Periodicitet Effekter av vården på den enskilda patientens psykiska hälsa och psykosociala funktionsförmåga, leverantörens skattning Regionens BI Andel patienter som GAF-skattats i början av sin vårdkontakt. Även andra registrerade skattningsverktyg kan användas 1 g/år Målvärde 80% Diagnossättning/registrering Regionens BI Målrelaterad ersättning 90 % av alla patienter ska vara diagnossatta inom 14 dagar efter besök 1 g/år Patienter som uteblir från avtalat besök. Regionens BI 1 g/år Inrapportering i relevanta nationella kvalitetsregister Rapport från vårdgivarna och regionens BI Inrapporteringsgrad 1 g/år Målrelaterad ersättning Nationella kvalitetsregister Beskrivning i kvalitetsrapporten av resultaten i kvalitetsregistren 1 g/år Kvalitetsberättelse/ patientsäkerhetsberättelse Redovisning med kvalitetsberättelse/ patientsäkerhetsberätt else enl plan 1 g/år Neuropsykiatriska diagnoser Regionens BI Andel av samtliga patienter hos 1 g/år 23 (48)

81 vårdgivaren som har ADHD/ADD-diagnos Andel av patienter med ADHD/ADD diagnos med medicinering för neuropsykiatriska diagnoser. Neuropsykiatriska diagnoser Regionens BI Andel av samtliga patienter hos vårdgivaren som har autism-diagnos 1 g/år Omhändertagande av patienter med psykoser Regionens BI Andel patienter med diagnos psykos 1 g/år Andel av patienter med psykosdiagnos som medicineras med Clozapine 1 g/år Målvärde 20% Medicinering av patienter med psykosdiagnos Regionens BI/dialog Andel patienter som har fler än två antipsykotiska läkemedel 1 g/år Läkemedelsförskrivning Regionens BI Andel patienter med bipolär diagnos, som behandlas med stämningsstabilisera nde läkemedel litium eller motsvarande 1 g/år Tillgång till anpassade behandlingsmetoder Regionens BI/dialog. Beskriv vilka behandlingar och omfattning Andel patienter som fått evidensbaserad namngiven psykoterapeutisk behandling Suicidprevention Regionens BI Andel patienter som fått tid för besök påföljande dag eller vid utskrivning helgtid påföljande vardag vid utskrivning från slutenvården 1 g/år Info till patienter och närstående Beskrivning av hur informationen till patienter och närstående är utformad 1 g/år 24 (48)

82 4.1.3 Säker hälso- och sjukvård Uppföljningskriterier Uppföljningsmetod/ källa Mått/Mätetal Periodicitet Patientsäkerhet Dialog med Utvecklings-och patientsäkerhetsenhet en Minst vartannat år Hantering av avvikelse Synergi Antal avvikelser 1 g/år Beskriv vilka åtgärder som vidtagits. Antal genomförda händelseanalyser Lex Maria Beskriv vilka åtgärder som vidtagits. Antal lex Maria 1 g/år Patientfokuserad hälso- och sjukvård Uppföljningskriterier Uppföljningsmetod/ källa Mått/Mätetal Periodicitet Patienterfarenheter Nationell patientenkät Andel nöjda patienter Vartannat år Målvärde: resultat ej sämre än tidigare resultat i patientenkäter för denna grupp patienter Effektiv hälso- och sjukvård Uppföljningskriterier Uppföljningsmetod/källa Mått/Mätetal Periodicitet Vårdkonsumtion Regionens BI Andel besök hos psykiatrisk specialistläkare/stläkare i relation till det totala antalet besök. 1 g/år Målvärde 15% Vårdkonsumtion Regionens BI Antal besök per patient. Vårdkonsumtion Regionens BI Andel patienter som återkommer till vårdgivaren/annan leverantör för behandling för 1 g/år 1 g/år 25 (48)

83 samma diagnos/problematik inom 6 månader från senaste avslut Vårdkonsumtion Regionens BI Andel patienter med minst 20 återbesök inom samma vårdåtagande 1 g/år Förekomst av individuella vårdplaner Regionens BI Målrelaterad ersättning Andel patienter som inom 3 besök har individuell vårdplan i relation till aktiva patienter 1 g/år Målvärde 90% Förekomst av Samordnad Individuell Plan (SIP) Regionens BI Måttet är under utveckling Andel patienter som har SIP i relation till unika patienter 1 g/år Antal patienter som besökt leverantören som vårdats i slutenvården. Regionens BI 1 g/år Hälso- och sjukvård i rimlig tid Uppföljningskriterier Uppföljningsmetod/källa Mått/Mätetal Periodicitet Telefontillgänglighet Granskning/kontroll Enligt avtal 1 g/år Tillgänglighet för besök för samtliga - väntande patienter Regionens väntetidsuppföljning Första besök inom 30 dagar från remissdatum 1 g/mån Målrelaterad ersättning Tillgänglighet till fördjupad utredning för samtliga - väntande patienter Regionens väntetidsuppföljning Målrelaterad ersättning Påbörjade fördjupade utredningar inom 30 dagar från beslut om utredning 1 g/mån Tillgänglighet till behandling för samtliga - väntande patienter Regionens väntetidsuppföljning Påbörjade behandlingar inom 30 dagar från beslut om behandling 1 g/mån Målrelaterad ersättning 26 (48)

84 Öppet minst antal timmar per vecka enligt avtal Granskning/kontroll Skriftlig redovisning 1 g/år Kompetens Uppföljningskriterier Uppföljningsmetod/ källa Mått/Mätetal Periodicite t Enhetens bemanning och kompetens Beskrivning/redovis ning av enhetens bemanning 1 g/år Strategier för kompetensutveckling Beskrivning/redovis ning av kompetensutvecklin g på enheten 1 g/år Vårdprocesser/Patientflöden Uppföljningskriterier Uppföljningsmetod/källa Mått/Mätetal Periodicitet Följsamhet till Nationella medicinska riktlinjer, vårdprogram, vårdprocessprogram, REK-listan läkemedel Samverkan Beskrivning/sammanfattning i kvalitetsberättelse/ patientsäkerhetsberättelse Beskrivning/sammanfattning av samverkan med kommunerna 1 g/år 1 g/år Fast vårdkontakt Regionens BI Måttet är under utveckling 27 (48)

85 5 Ersättning 5.1 Ersättning för vårdtjänsten Vid de förändringar som görs i uppdraget ska särskilt framgå om även ersättningen ändras. I det fall ingen överenskommen förändring av ersättningen finns dokumenterad ändras inte ersättningen. Leverantören har rätt till årlig uppräkning/justering av i avtalet angivet pris enligt senast fastställda Regionindex. De eventuella tjänster som Leverantören köper av Regionen räknas upp med Regionindex om inget annat anges. Regionindex fastställs av Region Östergötland (RÖ) senast under november månad och gäller reglering för nästkommande kalenderår. Första uppräkning görs från och med första kalenderårskiftet efter avtalsstart. Om Regionindex upphör ersätts detta med annat likvärdigt index som Regionen meddelar. Regionen kan även fastställa att annat likvärdigt index än Regionindex ska gälla för uppräkning av ersättningar och kostnader i detta avtal, utan att Regionindex upphört. För att garantera att Leverantören behandlas kostnadsneutralt, jämfört med Regionens enheter, när Regionen justerar interna kostnader och ersättningar, exempelvis ökade eller minskade priser för laboratorieprover och dylikt, som direkt påverkar Leverantören, kommer Leverantören att behandlas kostnadsneutralt genom att avtalad ersättning justeras upp eller ner. Detta gäller inte sedvanliga uppräkningar enligt regionindex eller annat index. Observera att angivna/offererade ersättningar innefattar/ska innefatta momskompensation enligt gällande skattelagstiftning som således inte utbetalas utöver angivna/avtalade ersättningar. 5.2 Produktionsrelaterad ersättning Leverantören skall ansvara för samtliga kostnader som uppstår för att utföra uppdraget samt övriga förpliktelser enligt regelboken. Den totala ersättningen för uppdraget i denna regelbok beräknas på följande sätt: Rörlig ersättning per vårdkontakt. För den rörliga ersättningen finns ett tak. Det innebär att när berörda verksamheter sammanslaget kommer upp i tak sänks ersättningen för alla leverantörer. Vårdkontakter över tak ersätts med 10% av den fastställda ersättningen. Taket är periodiserat månadsvis. Avstämning och uppföljning görs månadsvis. I den mån taket inte nås en månad förs beloppet över till nästkommande månad, inom samma kalenderår. Målrelaterad ersättning enl. 5.2 Ersättning betalas inte ut för vårdkontakten mottagningsbesök enskilt i kombination med KVÅ kod 046, medicinutlämning. Beskrivning av ersättningssystemet finns i bilaga 3 Justering av i bilagan angivna vikter kan göras i framtida uppdateringar av regelboken 5.3 Målrelaterad ersättning En särskild målrelaterad ersättning utbetalas till leverantören om nedanstående mål uppfylls. Målrelaterad ersättning 2016 Parameter Källa Mål och Mätetal % av leverantörens ersättning Periodicitet Tillgänglighet bättre än 30/30 Cosmic Högst 10 % enl. definition nedan. 0,5% Kvartal Andel registrerade vårdplaner Cosmic Minst 90% av alla patienter ska ha en registrerad vårdplan 0,5% Kvartal 28 (48)

86 vid tredje besöket Andel patienter med diagnos Cosmic Minst 90% av alla patienter ska vara diagnossatta inom 14 dagar 0,5% Kvartal Registrering i kvalitetsregister Psykiatrire gister.se 25% täckningsgrad, se beskrivning nedan 0,5% Kvartal Beskrivning av mätning av tillgänglighet: Mätning av tillgänglighet nybesök: Antalet väntande över 30 dagar per månad dividerat med totalt antal väntande per månad, exklusive patientvald väntan. (Patient med registrerad medicinsk orsakad väntan ingår inte i beräkningsmodellen). Mätning av tillgänglighet fördjupad utredning/behandling: Antalet väntande över 30 dagar per månad dividerat med totalt antal väntande per månad, exklusive patientvald väntan. (Patient med registrerad medicinsk orsakad väntan ingår inte i beräkningsmodellen). Har leverantören patienter väntande på besök och/eller behandling över 180 dagar utbetalas inte ersättningen även om andelen väntande i övrigt når målen. Täckningsgrad kvalitetsregister: Täckningsgraden är ett mått på hur stor del av den avsedda populationen som återfinns i registret. Målet anger andelen unika individer med huvuddiagnos som är aktuell i respektive kvalitetsregister, som är registrerade. Metod att mäta är dels rapport ur Cosmic för antal med aktuell huvuddiagnos och dela med uppgift från respektive leverantör om antal unika patienter som registrerats. Dessa uppgifter sätts i relation till varandra och antal registrerade i respektive kvalitetsregister ska uppgå till minst 25% av antal unika patienter med aktuell huvuddiagnos. 5.4 Läkemedelskostnader Leverantören skall ta ett förskrivningsbaserat kostnadsansvar för läkemedel som klassificeras som klinikläkemedel. Kostnaderna för klinikläkemedel förskrivna på recept och inom ramen för läkemedelsförmånssystemet förskrivna till individer folkbokförda i Östergötland belastar Leverantören. Mera information om klinikläkemedel finns på Regionens hemsida Medicinsk diagnostik Leverantören har det fulla kostnadsansvaret för medicinsk diagnostik. 5.6 Utbetalning av ersättning Produktionsrelaterad ersättning utbetalas månadsvis efter utförd och registrerad produktion. Regionen ansvarar för framtagande av fil för utbetalning av produktionsrelaterad ersättning, och avdrag för vite. Influtna vårdavgifter avräknas. Se även Allmänna bestämmelser Fakturering Betalningsvillkor Betalning innebär inte godkännande av utfört uppdrag. På motsvarande sätt innebär inte mottagen ersättning godkännande av slutlig ersättning (48)

87 5.7.2 Dröjsmålsränta Vid dröjsmål med betalning utgår dröjsmålsränta enligt räntelag (1975:635) Tolkkostnader Leverantören bär kostnaden för språktolk. Regionen ersätter Leverantör för kostnader för teckentolk Patientkvitton Uppgift om avgift och patientens personnummer skall förvaras hos Leverantören. Av regionen godkänt kvitto skall användas. Uppgifterna skall vid begäran redovisas för Beställaren (48)

88 6 Allmänna villkor 6.1 Tillstånd Leverantören skall ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. För det fall myndighet skulle återkalla tillstånd, bemyndigande eller F-skattsedel skall Leverantören omedelbart meddela Regionen detta. 6.2 Drift av annan verksamhet Leverantören har rätt att utöva annan verksamhet och vård så länge detta inte påverkar ett avtalsenligt utförande av uppdraget gentemot Region Östergötland (Regionen). Verksamheten får inte vara av sådan karaktär att den kan minska förtroendet eller anseendet för uppdraget. Eventuell annan verksamhet som Leverantören bedriver skall, om Regionen så begär, hållas åtskild från den verksamhet som regleras i detta avtal. Leverantören ansvarar för att detta är tydligt för patienterna. Det skall dessutom vara tydligt för patienten vem som finansierar vården. Leverantören skall på begäran informera Regionen om sin verksamhet utanför detta avtal. 6.3 Underleverantörer Leverantören skall byta ut underleverantör av tjänst som ingår som en del i den avtalade verksamheten, med vilket avses tjänst som är knuten till vården, vid indikation på kvalitetsbrister i uppdragets utförande avseende aktuell underleverantör. Leverantören skall ansvara gentemot Regionen för eventuell underleverantör och dess personal så som för egen personal. Leverantören ska, på Regionens begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas. Leverantören ansvarar för att underleverantör inte samtidigt uppbär ersättning från nationella taxan under den tid denne utför tjänster enligt detta avtal. 6.4 Lagar, andra författningar samt Regionens riktlinjer och policys Leverantören skall vara informerad om och följa gällande konventioner, lagar och andra författningar samt Regionens egna vårdprogram/vårdprocessprogram, riktlinjer och policys, som berör Leverantören vid utförandet av uppdraget. Regionen ansvarar för att kontinuerligt uppdatera och hålla tillgängligt vårdprogram/vårdprocessprogram, riktlinjer och policys, som berör Leverantörens uppdrag. Länkar: Vårdprocessprogram Om Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) Uppförandekod för leverantörer avseende etiskt och socialt ansvar Ansvar för skada Leverantören svarar för den skada som han genom avtalsbrott vållar Regionen. Leverantören svarar vidare för direkta skador som kan drabba Regionen, patienter eller tredje man på grund av fel eller försummelse hänförlig till Leverantören, dess personal eller av Leverantören anlitad underleverantör. Som skada definieras även avsaknad av F-skattsedel eller skattemyndighetens bedömning att sådan inte är giltig. Part har rätt till ersättning för den skada som uppkommer genom motpartens avtalsbrott, om inte motparten visar att avtalsbrottet beror på ett hinder utanför dennes kontroll (48)

89 Uppkommer skada för Regionen direkt eller indirekt, på grund av brister i Leverantörens handhavande av sekretesskyddade uppgifter och skadestånd måste utges, äger Regionen rätt att avkräva Leverantören motsvarande ersättning. Bedöms den inträffade skadan som grov ska detta utgöra grund för Regionen att häva avtalet. Motsvarande ersättningsrätt gäller om Regionen på sätt som ovan åsamkar Leverantören skada. 6.6 Försäkringar Leverantören skall inneha och vidmakthålla, under hela avtalsperioden och sex (6) månader därefter, en betryggande ansvarsförsäkring som täcker de skador som kan drabba Regionen, patienter eller tredje man på grund av fel eller försummelse hänförlig till Leverantören, dess personal eller av Leverantören anlitad underleverantör. Leverantörens ansvar är inte begränsat till de belopp som omfattas av de försäkringar som Leverantören tecknat. Försäkringsbrev skall vid anmodan kunna uppvisas för Regionen. Leverantörens personal skall vara försäkrad via AMF-, TFA-försäkring eller motsvarande. Regionen tecknar och vidmakthåller patientförsäkring, i den omfattning patientskadelagen (1996:799) föreskriver, för patienter vilka erhåller vård eller behandling i enlighet med detta avtal. Leverantören är skyldig att utan kostnad tillhandahålla de intyg, utredningar och analyser som Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag behöver för sin handläggning av patientskadefall. Leverantören är skyldig att utan särskild ersättning lämna utlåtanden, intyg, journaler med mera som Patientskadereglering AB (PSR) begär. PSR arbetar för Regionens Ömsesidiga Försäkringsbolag och hanterar regionens patientförsäkring. Leverantören skall svara i förhållande till Regionen för skadestånd som Regionen, på grund av vållande hos Leverantören eller personal som denne svarar för, kan komma att förpliktas utge till tredje man. 6.7 Utveckling och behov av förändringar i uppdraget omförhandling Regionen har rätt att ändra villkoren i denna regelbok samt de vårdprogram/vårdprocessprogram, riktlinjer, policys och ersättningssystem som ska tillämpas enligt denna regelbok. Så snart Regionen har fattat beslut om ändring av villkoren i denna regelbok ska information om ändringen och de nya villkoren hållas tillgängliga för Leverantören. Om Leverantören inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska Leverantören inom 60 dagar från den tidpunkt ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Regionen att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Regionen inom den angivna tidsfristen blir Leverantören bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Regionen angivit i ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att ändringsmeddelandet är avsänt. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) tar årligen fram ett antal (ca 3-5 st) behovsanalyser som belyser läget inom en sjukdoms- eller en behovsgrupp. Baserat på behovsanalysernas slutsatser fattar HSN under första kvartalet beslut om uppdrag till vårdgivarna. Uppdragen skall verkställas av samtliga Leverantörer fr.o.m. påföljande januari. Hur leverantörens verkställande av uppdragen framskrider följs sedan löpande upp under året. Ovanstående regler om utskick av ändringsmeddelande gäller ej ändring av ersättningssystem som enbart avser uppräkning av ersättning med landstingsindex eller ändring av kvalitetsbonus och HSN:s beslut om uppdrag utifrån behovs-analyserna. Om Leverantören meddelar Regionen att den inte accepterar de ändrade villkoren och Regionen vidhåller ändringen i förhållande till Leverantören, upphör Avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60- dagarsfristen. Under den återstående kontraktstiden gäller Avtalet i sin lydelse före ändringarna. I de fall det under avtalstiden uppkommer statlig styrning i form av statliga uppdrag eller bidrag skall Leverantören delta i dessa enligt de krav som staten ställer. Uppdragen kan komma att anpassas lokalt inom Regionen. Om förutsättningarna för avtalet ändras väsentligt har parterna rätt att säga upp 32 (48)

90 avtalet. Exempel på väsentliga förändringar är myndighetsbeslut, allmänt förändrad prisbild på marknaden eller liknande händelse som parterna inte kunnat råda över eller förutse vid avtalets ingående. Vid uppsägning gäller en uppsägningstid om sex (6) månader. Regionen ska vid uppsägning ersätta Leverantören för utfört arbete/leverans enligt tecknat avtal, dock ej för utebliven vinst eller för övriga kostnader. Vid uppsägning enligt denna klausul utgår inget skadestånd. 6.8 Vårdavgifter Leverantören skall ta ut vårdavgift av patient och för uppdraget gäller av Region fastställda vårdavgifter ( Leverantören uppbär och behåller dessa avgifter. Gällande regler för högkostnadsskydd inom öppen hälso- och sjukvård skall tillämpas. Vid fakturering ska leverantören avräkna influtna vårdavgifter. Andra avgifter eller ersättningar får inte tas ut avseende tjänster som omfattas av detta avtal. Leverantören skall ta ut vårdavgift av patienten vid uteblivna besök enligt vårdavgiftsbestämmelserna. Ingen särskild ersättning utgår från Beställaren. 6.9 Information och marknadsföring Leverantören skall ansvara för att informera om sin verksamhet till invånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter. Leverantören skall också ansvara för att de egna uppgifterna som lämnas som underlag för Regionens informationsmaterial och till Regionens webbplatser, inklusive 1177.se, är korrekta och aktuella. Regionen äger rätt att i sin information kring verksamheten ange att avtal har slutits med Leverantören. All marknadsföring av Leverantörens verksamhet skall vara saklig, relevant och följa Kommunikationsriktlinjer för privata vårdgivare som har avtal med Region Östergötland. Leverantören äger rätt att i sin marknadsföring av och information om verksamheten ange att avtal slutits med Regionen. Samråd skall ske med Regionen inför marknadsföringsaktiviteter och publicering av marknadsföringsmaterial riktade till patienter och invånare. All information och marknadsföring skall ha en tydlig avsändare. Regionens roll som uppdragsgivare skall framgå i alla relevanta sammanhang, såsom vid information om tillgänglighet, i annonsering, broschyrer och annan patientinformation. Regionen kommer att på sin webbplats publicera resultatet från olika jämförelser utifrån patientenkäter och andra mätningar. Länkar till dessa resultat ska finnas på leverantörens webbplats Informationsmöten och samråd Leverantören skall vara representerad på informationsmöten som Regionens ledning, eller annan på dess uppdrag, kallar till. Regionen och Leverantören skall ha ett ömsesidigt informations- och samrådsansvar beträffande verksamhetsförändringar som påverkar tillgänglighet och annan service gentemot allmänhet och patienter eller samarbetet mellan Regionen och Leverantören. Detta gäller också förändringar som vidtas i Leverantörens organisation Leverantörens rätt att företräda Regionen Leverantören skall utföra tjänster enligt detta avtal som en självständig aktör och äger inte rätt att företräda Regionen utöver vad som framgår av avtalet Sekretess Leverantören skall se till att all berörd personal samt eventuella underleverantörer omfattas av sekretesskrav motsvarande de som ställs i Patientsäkerhetslagen och Offentlighets- och sekretesslagen. Leverantören ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal omfattas av sekretess. Detta gäller även underleverantörer och deras personal (48)

91 6.13 Personuppgiftsansvar enligt PUL (Personuppgiftslagen) I egenskap av personuppgiftsansvarig har Regionstyrelsen för behandling av personuppgifter utsett Regionens informationssäkerhetschef till sitt personuppgiftsombud. Leverantören är personuppgiftsansvarig för sin behandling av personuppgifter. Leverantören skall utse eget personuppgiftsombud eller kan utse Regionens personuppgiftsombud efter särskild överenskommelse Kollektivavtal Leverantören är skyldig att vidta åtgärder så att inte lag eller gällande svenska kollektivavtal för arbetet åsidosätts eller annars strida mot vad som är allmänt godtaget inom den bransch som uppdraget avser. Om Leverantören inte tecknat svenskt kollektivavtal skall ändå motsvarande villkor gälla för Leverantörens anställda. Detsamma ska gälla för eventuella underentreprenörer som Leverantören anlitat för att fullgöra avtalet. På begäran av Regionen skall Leverantören lämna erforderliga uppgifter och handlingar för att skyldigheterna enligt ovan ska kunna kontrolleras. I det fall Leverantören bryter mot vad som anges ovan har Regionen möjlighet att häva ingånget avtal, utan krav på ersättning från Leverantören Meddelarfrihet och allmänhetens insyn Leverantören åtar sig att säkerställa att samtliga anställda som arbetar i verksamhet som omfattas av uppdrag enligt tecknat avtal, åtnjuter samma meddelandeskydd som regionanställd personal. Det innebär en rätt att till massmedia lämna uppgifter för publicering, även vissa sekretessbelagda uppgifter, utan att arbetsgivaren kan vidta repressalier. Arbetsgivaren får inte heller efterforska källa vid anonyma uppgifter. Den lagstadgade tystnadsplikt som gäller uppgifter om enskilda patienter omfattas inte av meddelarfriheten. Enligt kommunallagen 3:19a ska Regionen, genom tecknat avtal med Leverantören, tillgodose allmänhetens önskemål och behov av insyn i hur uppdraget utförs. Leverantören skall vid anmodan från Regionen, snarast delge Regionen de uppgifter som efterfrågas Ogiltig bestämmelse i avtalet Om någon del i avtalet skulle anses vara ogiltig ska det inte innebära att avtalet i sin helhet är ogiltigt. Jämkning av avtalet kan ske om ogiltigheten påverkar parts prestation enligt avtalet Överlåtelse av avtal Leverantören äger ej rätt att överlåta någon del av avtalet med Regionen utan dennes skriftliga godkännande. Anmälan till Regionen om överlåtelse skall ske minst tre månader före planerat genomförande. Innan överlåtelse av avtal kan ske skall ny ägare ha ansökt om och blivit beviljad auktorisation enligt denna regelbok Förändring av ägarförhållanden Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Leverantören eller hos Leverantörens eventuella moderbolag, skall utan dröjsmål skriftligen anmälas till Regionen. På begäran av Regionen skall Leverantören lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Leverantörens möjligheter att uppfylla avtalet Förtida upphörande Bryter Leverantören mot väsentlig del i avtalet och underlåter att vidta rättelse inom trettio (30) kalenderdagar efter erhållande av skriftlig anmodan har Regionen rätt att säga upp avtalet. Avtalet upphör att gälla trettio (30) kalenderdagar efter uppsägningen. Regionen har rätt att omedelbart säga upp avtalet om leverantören agerat uppsåtligt eller grovt vårdslöst. Brott mot gällande lagar och förordningar för Regionens verksamhet anses alltid som grov vårdslöshet. Vidare har Regionen rätt att frånträda avtalet omedelbart om: 34 (48)

92 Leverantör inom tolv månader efter avtalstecknandet inte etablerat en verksamhet för att kunna fullgöra avtalat åtagande. Leverantören blivit försatt i konkurs, inlett ackordsförhandlingar, inställt sina betalningar eller fara för obestånd föreligger eller om företrädare för Leverantören är underkastad näringsförbud. Leverantören eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar Leverantören, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning. Som allvarligt fel i yrkesutövning räknas i normalfallet inte enstaka varning utfärdade av Socialstyrelsen. Leverantören agerar på sådant sätt att det allvarligt rubbar förtroendet för Leverantören och därigenom Region Östergötland och inte vidtar rättelse senast 30 dagar efter skriftligt påpekande från Regionen. Leverantören vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande. Ägarförhållandena hos Leverantören eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Regionen enligt villkor om överlåtelse av avtal. Skatteverket varaktigt eller vid upprepade tillfällen återkallar Leverantörens F-skattsedel. Det framkommer att Leverantören lämnat oriktiga uppgifter i ansökan om auktorisation eller på annat sätt i samband med ansökan och dessa uppgifter har varit av icke oväsentlig betydelse vid bedömningen av tilldelningen av avtalet. Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Vid förtida upphörande ska endast ersättning för utfört arbete och för styrkta nödvändiga kostnader utgå. Leverantören har inte rätt till ersättning för förlust som denne lider på grundav upphörandet. Säger Regionen upp avtalet har Regionen även rätt till skadestånd för uppkomna merkostnader. Förtida upphörande kan ske om politiska beslut tas, som innebär väsentliga förändringar för den ömsesidiga överenskommelsen mellan Regionen och Leverantören. Diskussion mellan parterna ska inledas snarast och eventuell uppsägning av avtalet ska ske inom tolv månader från det att diskussion påbörjats Force Majeure Parterna befrias från sina åtaganden enligt detta avtal om fullgörandet förhindras eller oskäligt betungas på grund av omständighet utanför partens kontroll som parten skäligen inte kunnat förutse vid avtalets tecknande och vars följder parten inte heller skäligen kunde ha undvikit, förutsett eller övervunnit. Befrielsegrunden medför framflyttning av tidpunkt för prestation och befrielse från påföljder. Som händelser utanför partens kontroll anses arbetskonflikt, naturkatastrof, eldsvåda, krig, mobilisering, terroristhandling, oförutsedd militärinkallelse, rekvisition, beslag, uppror, upplopp eller andra liknande händelser om händelsen drabbar part eller underleverantör till part. Konflikt på arbetsmarknaden anses inte som händelser utanför partens kontroll om parten själv vidtar eller medverkar i sådan konflikt. Den part som avser åberopa ovan beskriven omständighet skall omedelbart och skriftligen underrätta motparten om detta. Så snart den åberopade omständigheten upphört skall parten skriftligen underrätta motparten samt omedelbart återuppta fullgörandet av avtalad prestation. Om uppdragets fullgörande till väsentlig del förhindras för längre tid än tio (10) veckor på grund av ovan viss angiven omständighet äger part, utan ersättningsskyldighet, skriftligen häva avtalet med omedelbar verkan Tvist Tvist angående tillämpning eller tolkning av detta avtal och därmed sammanhängande rättsförhållanden som parterna inte kan lösa på egen hand, skall avgöras i svensk domstol med tillämpning av svensk lag. Linköpings Tingsrätt skall vara första instans och alla förhandlingar ska ske på svenska. Även om tvist föreligger skall parterna fullgöra sina avtalsenliga åtaganden till dess Regionen annat angivit eller domstol annat meddelat (48)

93 6.22 Avtalets upphörande I god tid innan detta avtal upphör att gälla är det Regionens ansvar att förbereda om och hur verksamheten ska drivas vidare. Inför ett sådant beslut och i förberedelserna i genomförandet av detta beslut skall Leverantören lämna de uppgifter till Regionen som Regionen begär vid de tidpunkter Regionen anger. Om kostnaderna att ta fram de efterfrågade uppgifterna är väsentliga har Leverantören rätt till ersättning från Regionen. Leverantören är inte skyldig att lämna ut uppgifter som kan vara till men för Leverantören. Vid upphörande av avtal på Leverantörens begäran skall uppsägning lämnas skriftligt till Regionen senast tolv månader innan verksamheten upphör. Leverantören skall i händelse av att verksamheten övergår till annan leverantör medverka till att övergången sker med minsta möjliga olägenhet för invånare och patienter, för Regionen och för berörd personal. Leverantören skall samverka med Regionen och den nya leverantören enligt Regionen anvisningar. Vid verksamhetsövergång skall Leverantören till ny utförare eller till Regionen överlämna alla handlingar som berör verksamheten och som omfattas av detta avtal och som inte enligt lag ska förvaras hos någon annan. Regionen och Leverantören skall vid avtalets upphörande samråda kring hantering av patientjournaler, patientlistor, lokaler, utrustning och personal för att övergången till annan vårdgivare skall kunna ske utan avbrott eller brister i verksamheten. Av Regionen antagen ny leverantör äger rätt att från Leverantören lösa av Regionen upphandlat och levererat förbrukningsmaterial. För utförda tjänster enligt detta avtal gäller avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter att avtalet upphört att gälla. Vad som sägs i denna paragraf gäller oavsett anledningen till avtalets upphörande Hantering av patientjournaler vid avtalets upphörande När avtalet med Regionen upphör gäller nedanstående för hantering av patientjournalerna för att säkerställa en fortsatt patientsäker vård: Leverantören skall, på det sätt som Regionen anvisar, medverka till att informera patienterna om journalhanteringen vid byte av leverantör. I normalfallet innebär det att ett informationsbrev sänds till samtliga patienter som är berörda av förändringen Journalsystem som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen när leverantören fortsätter med annan vårdverksamhet För journalhandlingar som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen och Leverantören fortsätter med annan vårdverksamhet skall: Leverantören åtar sig att fortsätta samverka med Regionen i system för sammanhållen journalföring och där göra tillgängligt de journalhandlingar som ingår i sammanhållen journalföring vid dagen för avtalets upphörande. Detta åtagande gäller så länge Leverantören är verksam som vårdgivare i Sverige. Detta innebär i normalfallet ingen extra kostnad för Leverantören Journalhandling som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen när Leverantören upphör med vårdverksamhet Nedanstående gäller om inte Leverantören vid anbudsgivning motsatt sig detta, vilket framgår av avtalet. För journalhandlingar som ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen när Leverantören helt upphört med sin vårdverksamhet i Sverige gäller att: 36 (48)

94 Leverantören åtar sig att utan dröjsmål efter överenskommelse med Regionarkivet i Östergötland (nedan kallat arkivmyndigheten) överlämna de journalhandlingar som rör verksamheten under avtalet med Regionen till arkivmyndigheten, alternativt begära beslut av Socialstyrelsen om att arkivmyndigheten ska överta ansvaret för samma journalhandlingar. Detta innebär i normalfallet ingen extra kostnad för Leverantören. Kostnad för lagring, utlämnande av journalinformation och bevarande av överlämnade journalhandlingar tas av arkivmyndigheten. Arkivmyndigheten åtar sig att bevara överlämnade journalhandlingar i minst 10 år räknat från senast införda anteckningen, eller den tid som krävs enligt vid var tid gällande lag Journalhandling som inte ingår i journalsystem som tillhandahålls av Regionen när leverantören upphör med vårdverksamhet För journalhandlingar som inte ingår i journalsystem tillhandahållna av Regionen gäller att: Leverantören åtar sig att, på Regionens begäran, överlämna de journalhandlingar som rör verksamheten under avtalet med Regionen till arkivmyndigheten, alternativt begära beslut av Socialstyrelsen om att arkivmyndigheten ska överta ansvaret för samma journalhandlingar. Journalhandlingar enligt ovan ska vara sökbara och måste därför överlämnas i en strukturerad ordning. I de fall journalhandlingarna förts elektroniskt ska de överlämnas i det format som framgår av arkivmyndighetens riktlinjer. Leverantören står för sina egna kostnader i samband med överlämnande av journalhandlingar enligt ovan. Kostnad för lagring, utlämnande av journalinformation och bevarande av överlämnade journalhandlingar tas av arkivmyndigheten. Arkivmyndigheten åtar sig att bevara överlämnade journalhandlingar i minst 10 år räknat från senast införda anteckningen, eller den tid som krävs enligt vid var tid gällande lag Hyresavtal För det fall Regionen hyr ut lokal till Leverantören gäller att Regionen och Leverantören i särskild ordning överenskommer att hyresrätt till lokal eller lokaler, i vilka verksamhet till följd av detta avtal bedrivs, inte ska vara underkastad bestämmelserna i hyreslagen. Av överenskommelsen följer att Leverantören vid en avflyttning från lokalen eller lokalerna, som följd av uppsägning/upphörande av detta avtal, inte har rätt till ekonomisk ersättning eller ersättningslokal, inte heller rätt att begära uppskov med avflyttningen. Hyresavtalet förutsätter att överenskommelse om avstående av besittningsskydd tecknas och, om nödvändigt, godkänns av hyresnämnden (48)

95 7 IT 7.1 Generella obligatoriska krav Journalinformation, avseende enskild patient, ska vara kvalitetssäkrad och lättillgänglig när den behövs. Det ska finnas en gemensam informationsstruktur och informationen ska vara tillgänglig i hela vårdkedjan. Dessa krav gäller all vård som utförs på uppdrag av Region Östergötland. Leverantören skall i samverkan med Regionen och andra vårdgivare delta i arbetet som syftar till en god gemensam informationsförsörjning. Leverantören skall tillämpa det framtagna regelverket för regionens IT-stöd och regionens regler och riktlinjer för informationshantering. All användning och behandling av information ska ske med beaktande av gällande lagstiftning och patientens rätt till integritet. Leverantören ansvarar för att alla Leverantörens patienter informeras om att Leverantören ingår i system för sammanhållen journalföring med regionen. Regionen följer stickprovsmässigt upp loggar för att säkerställa att ingen obehörigen varit inne i journalsystemet. Leverantören skall, när regionen så begär, delta och bidra till att utreda om Leverantörens egen personal utnyttjat patientjournalen utöver vad som överensstämmer med personalens uppdrag, samt vidta nödvändiga åtgärder. Enligt personuppgiftslagen 30 ska det tecknas ett biträdesavtal mellan personuppgiftsansvarig och biträdet. Leverantören är personuppgiftsansvarig för sin personuppgiftsbehandling medan regionen som behandlar och lagrar Leverantörens journalinformation är biträde. Regionen skall, på uppmaning av Leverantören, teckna ett biträdesavtal, i enlighet med personuppgiftslagen. Leverantören medger att uppgifter om företaget samt vilka IT-stöd som företaget har tillgång till, samlas i ett register hos regionen Obligatoriska krav gällande användande av tjänster och system Installation, anpassning samt utbildning inom Cosmic och andra system hos Leverantören kräver en tidsperiod av fyra månader före driftstart. Under större delen av denna tidsperiod skall den kommande personalen dagtid ha möjlighet att avsätta viss tid för förberedelse och utbildning. Omfattning och tider för detta överenskommes mellan Leverantören och regionen Journalportalen Efter inloggning i PC:n så tillgängliggörs de applikationer och informationsmängder som är knutna till användarens verksamhetsuppdrag, Cosmic, Panorama, ROS mfl Cambio Cosmic Cambio Cosmic är regionens system för vårdadministration, vårddokumentation och läkemedelshantering. Följande Cosmic-moduler skall användas: - Registrera vård (de funktioner som avser öppenvård) - Akutmodulen - Journal - Blanketthantering - Läkemedel, inklusive e-recept - Vårdbegäran och konsultation - Resursplanering - Bevakning 38 (48)

96 - Meddelande - Översikter - Beslutsstöd psykiatri - Externa applikationer (åtkomliga via menyval i Cosmic) - Elektroniska läkarintyg - Beslutsstödsfunktioner CDS (införs under 2016) - Statistik (Cosmic Intelligence) Moduler som tillkommer under avtalsperioden och som är nödvändiga för en hög patientsäkerhet och effektiva vårdkedjor, skall införas och användas. Leverantören får tillgång till Cosmic på samma villkor som regionens enheter och har tillgång till support och regionens helpdesk (IT-akuten). Central konfiguration och administration av exempelvis organisationsstruktur, avtal, produkter/tjänster måste utföras av regionspersonal (systemförvaltare). Om vårdgivaren avser att, för del av sin verksamhet, utnyttja annan vårdgivare för att fullfölja sitt åtagande, ska regionen meddelas om detta för ställningstagande. En överenskommelse skall finnas om hur dokumentationsplikten ska utföras Panorama Panorama är regionens enhetliga stöd för patientöversikt. Vårdgivaren skall göra information tillgänglig och ges också åtkomst till, och förutsätts använda aktuell version med beaktande av gällande riktlinjer Pascal ordinationsverktyg Pascal är ett nationellt verktyg för ordination av dosläkemedel, när vissa patienter får sina mediciner fördelade i påsar Remiss/svar ROS Ett system för elektroniska beställningar, remiss och svar från Region Östergötland. Idag hanterar ROS beställningar för kemi, immunologi, farmakologi, bakteriologi, virologi, patologi, cytologi, radiologi samt klinisk fysiologi. I de fall leverantören väljer att använda annan medicinsk serviceenhet än regionens, medför kraven på patientsäkerhet att även de analyser som sker vid externa laboratorier ska vara tillgängliga i den gemensamma patientjournalen. Informationen från externa laboratorier ska således göras åtkomliga i regionens system (ROS). Detta kräver anpassning både av levererande och mottagande system. Leverantören står för kostnaderna för de systemanpassningar som krävs Avvikelsehantering Synergi Synergi är ett avvikelsehanteringssystem där samtliga avvikelser avseende patientarbete registreras. Synergi innehåller förutom detta bl.a. moduler för Synpunkter och Klagomål. Leverantören förbinder sig att ha en fungerande avvikelserapportering genom att utnyttja regionens system Synergi som verktyg för avvikelserapportering, åtgärdsanalys och uppföljning. Avsteg från kravet på registrering i Synergi kan göras efter särskild överenskommelse om utföraren på annat sätt kan redovisa sin avvikelserapportering på ett sätt som motsvarar registrering i Synergi. Leverantören förbinder sig också att inte använda modulen för arbetsskador, då regionens licens inte täcker detta Regionens interna webplats Lisa Lisa innehåller dels den information som är tillgänglig via dels regionsintern information innefattande bl.a. riktlinjer, rutiner och PM. Leverantören ges tillgång till informationen och skall informera sig via Lisa (48)

97 Jourlinjer JourLisa JourLisa är ett webbaserat system där uppgifter finns om regionens olika jourlinjer, vem som har jour och hur man når personen (telefonnummer och sökare). Leverantören skall ha tillgång till och informera sig via JourLisa Befolkningsregister Master Master är ett system som hanterar personuppgifter från befolkningsregistren, d.v.s. tillhandahåller korrekta uppgifter om patienters identiteter och adresser. Master innehåller bl.a. uppgifter om personnummer, namn och adress för personer skrivna i Östergötlands, Sörmlands, Jönköping, Kalmar och Kronobergs län samt ger möjlighet att söka fram motsvarande uppgifter från det nationella befolkningsregistret för övriga svenskar (via fullständigt personnummer). Master innehåller också uppgift om listning vid vårdcentraler i Östergötland. Leverantören skall ha tillgång till och informera sig via Master Utfärdande av e-tjänstekort Regionens e-tjänstekort uppfyller kraven i nationella identifieringstjänsten SITHS. Om vårdgivaren så önskar kan Regionen tillhandahålla e-tjänstekort för säker identifiering i Regionens system, enligt villkor beskrivna i Avtal om e-tjänstekort. Ytterligare information om e-tjänstekort finns på Regionens intranät, Lisa Rapportering mm - - Information överförs till regionens vårddatalager och väntetidsdatabas i enlighet med - samma riktlinjer, termer och specifikationer som gäller för regionens egna verksamheter. - - Information tillhörande Leverantören ska kunna överföras för att tillgängliggöras i nationella ehälsotjänster. - - Leverantören skall ansluta sig till de nationella ehälsotjänster som regionen valt att ansluta sig till. - - Leverantören ska lämna elektroniskt läsbart underlag till de IT-system regionen använder för erhållande av ersättning. - - Leverantören ska, när så är möjligt, använda elektronisk receptöverföring till apoteket. I - övrigt tillhandahåller Regionen receptblanketter, med elektroniskt läsbar information - (streckkod) som anger arbetsplatskod, förskrivarkod, till självkostnadspris Vårdguidens e-tjänster Regionen arbetar med att ansluta sig till olika nationella e-tjänster ex. Mina Vårdkontakter (kommer under 2016 byta namn till 1177 Vårdguidens e-tjänster), där den enskilde själv enkelt kan få kontakt med en vårdgivare och utföra vissa tjänster som t ex. förnya recept, hantera besökstider mm. Leverantören skall ansluta sig till de e-tjänster som regionen valt att ansluta sig till Erbjudanden Röntgenbilder- PACS (Picture Archiving and Communication System) PACS hanterar och lagrar röntgenbilder digitalt och kommer på sikt att kunna nås via uthopp från ROS Läkemedelsstatistik Statistiken lagras i en databas med tillhörande utsöknings- och analysverktyg (så kallade kuber) som möjliggör uppföljning av läkemedelsanvändning Skanning Komplementjournalen (ej vid uppkoppling via terminalserver) 40 (48)

98 Komplementjournalen är ett system för att skanna och lagra pappersjournalhandlingar. Om scanning inte är tekniskt möjligt hos Leverantören, kan en överenskommelse om scanning göras med närmaste regionsenhet. SMS Påminnelse från Cosmic för besök 1177.se, jämföra vård Webtidbok, via Mina vårdkontakter EKG-databassystem MUSE- för EKG-lagring, EKG-tolkningshjälp och jämförelse med tidigare tagna EKGn (Aktuellt för vårdgivare som tar diagnostiska EKG på patienter) Databas över EKG vid vila, arbetsprov samt vid långtidsregistrering utförda inom Regionen. Diagnostiska EKG skall registreras med av Regionen godkänd apparatur och rapporteras i EKGdatabasen för kostnadsfri långsiktig lagring. Videokonferensutrustning. Utrustning för att delta i multidisciplinära konferenser i Regionen. Hyreskostnader för utrustningen tillkommer enligt samma villkor som för regionens verksamheter Planerad utveckling Under den tid avtal till följd av denna regelbok gäller, kommer utveckling av Regionens IT-stöd att ske. Regionen förbinder sig att ge Leverantören insyn i och möjlighet att påverka pågående och planerad utveckling. Leverantören skall använda de IT-stöd som tillkommer för att förbättra patientsäkerhet, kvalitet och effektivitet efter anmodan från Regionen. Kostnader och ansvar för detta fördelas enligt samma principer i hela Regionen och regleras i tilläggsavtal. Regionen förbinder sig att ge Leverantören insyn och påverkan i pågående och planerad utveckling. Ambitionen är att gemensamt utveckla och utnyttja IT-stödet. Formerna för detta överenskommes i särskild ordning. Leverantören förutsätts använda dessa tjänster på samma sätt som regionens egna vårdgivare. 7.2 Uppkoppling till Regionens IT-stöd Leverantören har olika alternativ för att ansluta till Regionens IT-stöd. Om Leverantören har egen nätleverantör, skall citrixlösning användas. Detta kräver ett aktivt ADkonto hos regionen, samt en securid-dosa för verifiering vid inloggning. Det finns också möjlighet att välja full infrastruktur via Region Östergötland. Det innebär att man hyr både IT-utrustning och nätanslutning från regionen. För mer information, se punkt Regler för användning av regionens olika IT-stöd Regionen har genom avtal med olika IT-leverantörer rätt att upplåta system för externa vårdgivare som har vårdavtal med regionen. Rätten gäller endast för den verksamhet som bedrivs på regionens uppdrag Regionens ansvar Regionen ansvarar för att förse Leverantören med behörigheter mm som krävs för att använda systemen, samt den utbildning som krävs på samma villkor som för regionens egna enheter. Regionen ansvarar för att inneha giltiga licenser för användandet av systemen enligt denna kravspecifikation Skadeståndsansvar Leverantören ska hålla Regionen skadelöst för det fall anspråk riktas mot regionen på grund av felaktigt användande av system om anspråket har sin grund i Leverantörens nyttjande av systemet i strid mot denna kravspecifikation eller regionens riktlinjer. Regionen ska hålla Leverantören skadelös för det fall anspråk riktar sig mot Leverantören på grund av felaktigt användande av system under förutsättning att Leverantören har använt systemet enligt detta avtal samt regionens riktlinjer (48)

99 7.3 Resurspersoner för IT-stöd För att ovan nämnda IT-stöd ska fungera i Leverantörens verksamhet krävs att personalen generellt har god vana vid användande av IT-stöd. Hos Leverantören skall finnas: - en namngiven IT-kontaktperson för kommunikation med regionen i IT-frågor. - En IT-resursperson med god kunskap om systemen och uppgift att stödja personalen i det dagliga användandet av IT-stöd samt vid införande av nya IT-stöd. För att säkerställa att nya rutiner och ny funktionalitet kan nyttjas fullt ut krävs deltagande på de mötesforum som regionen arrangerar. - En lokal behörighetsadministratör (LBA) som kan administrera behörigheter till IT-systemen samt de lokala konfigurationer som är nödvändiga. 7.4 Kostnader för leverantören Leverantörens årliga avgift för ovanstående är 2,25 % av ersättningen från Regionen. Ersättningen uppskattas inför årsskiftet och avgiften beräknas utifrån detta. Om ersättningen vid slutet av året avvikit mer än 10 % från beräknad ersättning, ska IT-kostnaden justeras i paritet med förändringen. Detta sker i särskild överenskommelse mellan leverantören och Region Östergötland. Utöver ovanstående tillkommer: Om Leverantören är uppkopplad med full infrastruktur via regionen, hyr Leverantören klienter/pc och skrivare mm enligt samma villkor och till samma kostnader som gäller inom Regionen. Förändringar och översyn av kostnader sker årligen. Leverantören debiteras dessutom för varje samtidig användare i licenskostnad för citrix/terminalserver. Om Leverantören använder en egen internetförbindelse debiteras leverantören för varje säkerhetsdosa. Leverantören debiteras telefonikostnader på samma villkor som gäller inom Regionen. 7.5 Ingående delar i regionens IT-infrastruktur Innehållet kan revideras och förändras. Leverantören ingår i och får tillgång till regionens IT-infrastruktur inklusive e-post och telefonitjänster. Regionen tillhandahåller all IT-utrustning inklusive anslutning via nät och arbetsplatsutrustning (PC, skrivare mm) för leverantörens kommunikation med regionens vårdsystem och IT-stöd. Regionens datorer och nät får inte kopplas samman med ett nät som entreprenören eventuellt har för sin verksamhet, om inte annat överenskommes med regionen. Om entreprenören behöver nå ett annat externt nät (t ex moderbolagets nät) ska regionens regler för uppkoppling följas. Nätuttag och nätkommunikation i befintliga lokaler. Skrivarservrar med hantering av drivrutiner. Teknisk grundstruktur för telefoni. Uthyrningsfunktion för Standard-PC med definierad programvara (Windows 7, Office2010, Internet Explorer, Outlook) inklusive teknisk support av dessa. Hyreskostnad per PC/månad. Uthyrningsfunktion för Standard-skrivare, lokalt installerad mot en PC eller nätverksskrivare mot central skrivarserver, inklusive support av dessa. Hyreskostnad per Skrivare/månad. Leverantören hyr klienter/pc och skrivare enligt samma villkor som gäller inom regionen. Tillgång till Internet och Intranät (Lisa) samt support och underhåll av produktionsenheternas webbsidor. Utföraren får tillgång till delar av regionens intranät (Lisa). I första hand information och beställningsstöd som rör vård och behandling av patient Skydd mot intrång i regionsnätet, antivirusprogram och säkerhetsuppdateringar för PC och Servrar. Inloggningsdomän för tillgång till resurser (Inloggning av användare på PC genom AD) 42 (48)

100 En personlig hemkatalog för alla användare och en gemensam för varje enhet med kontinuerlig säkerhetskopiering. (ej backup-hantering) Managementverktyg för hantering/support av PC En personlig e-postadress samt funktions-e-postadresser. Centralt befolkningsregister. Centrala katalogtjänster (AD, HSA-katalog, Hänvisningsdator m fl). Leverantören debiteras telefonikostnader på samma villkor som gäller inom Regionen. Leverantören kan nyttja IT-tjänster från regionen på samma villkor som enheter inom regionen och med motsvarande prissättning, såsom systemdrift och datalagring i regionens server- och klientplattformar. Leverantören förbinder sig att följa samma regler som gäller inom Regionen avseende ITinfrastruktur och IT-säkerhet. Leverantören har inte rätt att lägga in egna program i klienterna (klienterna är låsta). Ev. kan egna programvaror/system installeras av LiÖ-tekniker, efter att Regionen genomfört nödvändiga tester och godkänt systemet. Leverantören står för kostnaderna för denna testning. Leverantörens eventuella nätverksanslutningar mot annan part måste ske genom central brandvägg i regionens nätverk och hanteras av regionen och bekostas av Leverantören (48)

101 8 Auktorisation 8.1 Auktorisationsprocessen Leverantör som önskar bedriva öppen specialiserad vuxenpsykiatri i Östergötland och som åtar sig att följa de villkor som stadgas i Regelbok för vårdval öppen specialiserad vuxenpsykiatri i Östergötland, kan ansöka om auktorisation hos Region Östergötland. Ansökan om auktorisation lämnas separat för respektive länsdel. Regionen lämnar besked så snart som möjligt, dock senast inom tre månader från komplett ansökans inlämnande huruvida leverantör som ansökt har blivit godkänd eller inte för den aktuella mottagningen. Bedömningen av ansökan görs med utgångspunkt i av Leverantören inlämnat material. Vid behov kan Regionen begära kompletterade upplysningar av Leverantören, samt genomföra en gemensam genomgång av ansökan med en representant för Leverantören. Regionen kommer att auktorisera Leverantörer som kan visa och göra trovärdigt att de har förmåga att löpande fullfölja åtagandet. Regionen kommer att göra en helhetsbedömning med hjälp av referenstagning, intervjuer och information från offentliga register och kreditupplysningar. 8.2 Avtal för att bedriva verksamhet För att en Leverantör ska få bedriva hälso- och sjukvård inom ramen för Region Östergötlands verksamhet ska ett avtal tecknas med Regionen. Om Leverantören bedriver verksamhet i flera länsdelar ska separata avtal tecknas för varje länsdel. Avtal skall tecknas utan dröjsmål efter det att Leverantören fått avtal för undertecknande från Region Östergötland. 8.3 Före driftsstart Regionen kommer 2-4 veckor före överenskommen driftstart ha ett möte med Leverantören för att bedöma om Leverantören är klar med alla förberedelser för driftstart samt om lokaler och utrustning uppfyller kraven för åtagandets utförande. Leverantören ska närvara vid mötet. Regionen äger ensidigt rätt att besluta om ett senare datum för driftstarten om Regionen i anslutning till mötet inför driftstart eller på annat sätt bedömer att Leverantören saknar förutsättningar att utföra åtagandet i avtalad omfattning vid angivet datum för driftstart. Leverantören äger inte rätt till någon form av ersättning till följd av Regionens beslut, enligt ovan, att senarelägga driftstarten. Vid väsentliga brister äger Regionen rätt att säga upp avtalet till förtida upphörande enligt Allmänna villkor punkt Leverantören skall före driftsstart vara registrerad hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 8.4 Krav på leverantör Leverantören skall ha ekonomisk stabilitet och ekonomiska förutsättningar att fullgöra uppdraget enligt regelboken, uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter, göra en anmälan enligt 2 kap. 1-3 patientsäkerhetslagen (gäller endast privata Leverantörer). Leverantör som är skyldig att upprätta årsredovisning skall på begäran redovisa senast fastställd sådan. Leverantör som inte är skyldig att upprätta årsredovisning skall på begäran visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller referens till bank eller annan finansiär. Leverantör som har ett nystartat företag eller företag under bildande skall på begäran visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/ekonomisk plan eller tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex. bankgaranti eller koncerngaranti) eller redovisa referens till bank eller annan finansiär (48)

102 8.5 Ansökan om auktorisation Ansökningsblankett återfinns i bilaga 4 och tillhandahålls även via (gå in på vårdgivarwebben). Ansökan skickas till Region Östergötland, Regionhuset, Ledningsstaben, Linköping. Till ansökan ska Leverantör bifoga CV för verksamhetschef/vd, CV för medicinskt ansvarig. Privat Leverantör ska även skicka in registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket), skatteverkets blankett Begäran/svar offentliga uppgifter (SKV4820), ifylld av skatteverket (utländsk Leverantör ska bifoga intyg från behörig myndighet som visar att Leverantören har fullgjort föreskrivna registreringar och betalningar i hemlandet), två referenser som styrker leverantörernas förmåga att utföra tjänsten. Ovan nämnda intyg får inte vara äldre än tre (3) månader vid ansökan om auktorisation. Särskilt för bolag under bildande: För företag under bildande och fysiska personer gäller att företag skall vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget skall vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. För bolag under bildande ska två referenser gällande nyckelpersoners (verksamhetschefs) förmåga att utföra tjänsten lämnas. Regionen kan neka auktorisation och får utesluta en sökande som inte accepterar/uppfyller auktorisationskraven i regelboken är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen eller för annat brott ägnat att allvarligt rubba förtroendet för vårdgivarens förmåga eller personliga lämplighet att fullgöra åtagandet. Detta gäller även verksamhetschef eller annan person i ledande ställning har gjort sig skyldig till allvarliga fel i yrkesutövningen eller är under utredning om allvarliga fel i yrkesutövningen, detta gäller även verksamhetschef eller annan person i ledande ställning inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller i en annan stat inom EES-området i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av bestämmelserna i Regelbok för Auktorisation eller i lag om valfrihetssystem. 8.6 Återkallelse av auktorisation Auktorisationen kan återkallas om Leverantören i väsentliga delar inte uppfyller auktorisationskraven eller om avtal inte undertecknats inom 2 månader efter auktorisationsbeslutet. Om avtalet upphör att gälla upphör även auktorisationen att gälla. Om Leverantören inte har påbörjat verksamhet inom tolv månader från avtalets undertecknande måste en ny ansökan om auktorisation göras. Privat Leverantör, som gör gällande att Regionen brutit mot en bestämmelse i Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV), får ansöka om rättelse hos allmän förvaltningsdomstol. En sådan ansökan ska ha 45 (48)

103 inkommit inom tre veckor från det att Regionen lämnat underrättelse om beslutet. Ansökan om rättelse ska inges skriftligen till den Förvaltningsrätt, i vars domkrets den upphandlande myndigheten har sin hemvist (48)

104 Avtal Avtalsparter Beställare Leverantör Region Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden Regionhuset Företaget:XXX XXX XXX Linköping XXX Org. Nr Kontaktperson: XXX E-post: Tel: XXX Org. Nr XXX Kontaktperson: XXX E-post: Tel: XXX Bakgrund och förutsättningar Inom Region Östergötland drivs regionfinansierad öppen specialiserad vuxenpsykiatri av auktoriserade leverantörer i offentlig eller privat regi under likvärdiga konkurrensvillkor. Auktorisationen garanterar kvalitet och likvärdiga villkor. Uppdraget ska utföras i enlighet med Regelbok för auktorisation. Vårdval Östergötland innebär att patienten väljer mottagning och därigenom styr ersättningen till vald mottagning. Handlingar Följande handlingar och avsnitt ur regelboken utgör en integrerad del av detta avtal. Om avtalshandlingarna skulle visa sig vara motsägelsefulla i något avseende gäller de, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder till annat, sinsemellan i den ordning de anges nedan: 1. Skriftliga ändringar och tillägg till detta avtal 2. Avtal inklusive bilagor 3. Kompletteringar och/eller förtydligande av regelbok 4. Regelbok 5. Förtydligande av auktorisationsansökan 6. Auktorisationsansökan 7. Uppföljningsplan 47 (48)

105 Kontaktperson/korrespondens Vid byte av kontaktperson eller kontaktuppgifter skall detta skriftligen meddelas den andra parten. Korrespondens i anslutning till detta avtal ska sändas till Beställaren med referens till diarienummer. Meddelande i anledning av avtalet som skickats via post, e-post eller telefax skall anses ha nått mottagaren tre arbetsdagar efter att meddelandet skickats. Ersättning Ersättningens storlek regleras i enlighet med kapitel 4 Ersättning i regelboken Avtalstid Detta avtal träder i kraft efter båda parters undertecknande och gäller tillsvidare. Underskrift Avtalet är upprättat i två likalydande exemplar varav de båda parterna tagit ett exemplar. Beställare 20xx Leverantör 20xx Region Östergötland Xxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx (Behörig företrädare) Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden... Xxxxxxxxxxxxxxxxx Hälso- och sjukvårdsdirektör 48 (48)

106 Ledningsstaben Bilaga 3 DNS HSN Beskrivning av ersättningssystemet vårdval vuxenpsykiatri 2017 Pris privata inkl Vårdkontakt Vikter Pris per kontakt momskompensation Arbetsplatsbesök enskilt 2, Arbetsplatsbesök Team 2, Besök per telefon 0, Dagsjukvård 1, Hembesök anhörigsamtal 2, Hembesök enskilt 2, Hembesök familj 2, Hembesök grupp och team 1, Hembesök team 2, Mottagningsbesök anhörigsamtal 1, Mottagningsbesök enskilt 1, Mottagningsbesök familj 1, Mottagningsbesök grupp 0, Mottagningsbesök grupp o team 0, Mottagningsbesök team 1, Telefonkontakt bokning 0, Besök över internet 0, Unik individ 0, Tak för rörlig ersättning tkr Kopia av Ersättningsbilaga 2017.xlsx

107 Ledningsstaben Bilaga 3 DNS HSN Taket stäms av varje månad. Ersättningen per vårdkontakt sänks för alla leverantörer om taket överskrids totalt för samtliga leverantörer. Ersättningen per vårdkontakt sänks till 10% av ordinarie ersättning. Periodisering andel jan 11% feb 9% mar 10% apr 9% maj 8% jun 8% jul 5% aug 6% sep 9% okt 9% nov 9% dec 7% 100% Influtna vårdavgifter avräknas. Kopia av Ersättningsbilaga 2017.xlsx

108 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Henning Sand Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Vårdhundar och terapihundar inom vården Bakgrund Vid Regionfullmäktiges (RF) sammanträde beslutades, som svar på motion, att Region Östergötland ska utreda möjligheten att införa vårdoch terapihundar inom verksamheten. Begreppet social tjänstehund används som ett samlingsnamn för hundar som på uppdrag arbetar tillsammans med sin förare enligt beslut från socialtjänst eller hälsovård åt person med funktionsnedsättning eller sjukdom. Här ingår vårdhundar som arbetar i team med sin förare för att främja välbefinnande hos personer med funktionsnedsättning eller sjukdom och att stimulera till träning av fysiska, psykiska, sociala, emotionella och kognitiva funktioner. Metodrådet har haft uppdraget att utreda den vetenskapliga evidensen för användning av vårdhundar. Resultatet för utredningen visar att det är låg evidens för patientnyttan. Metodrådet lyfter däremot fram att det utöver nämnda användningar som terapi eller stöd finns en inte oväsentlig funktion i form av trivsel och en mer glädjande tillvaro. Region Östergötland anser att vårdhundar inom hälso- och sjukvård är ett intressant utvecklingsområde. Om vårdhundar ska ha en användning, utöver en ren trivselfaktor, så bör ett brett införandet av vårdhundar föregås av en försöksverksamhet i en forskningskontext. Distinktionen mellan vårdhund och terapihund är svår och det finns ingen enhetlig användning. Social tjänstehund är ett bra samlingsnamn som man kan koppla olika nivåer av syften/ambitioner till. De tre nivåer som nämnts är direkt terapeutisk verkan (exempelvis högre överlevnad), stöd för insats i vården (exempelvis lättare att medicinera) och en ren trivselfaktor (exempelvis patienter upplever större trivsel). Försöksverksamhet med forskning om social tjänstehund kan innehålla delar eller alla tre nivåerna samt en bedömning som rör kostnadseffektivitet och ekonomiska konsekvenser. I detta inledande skede bedöms finansieringen i huvudsak komma från forskningsmedel. Utifrån vad en sådan försöksverksamhet ger i form av kunskap i de omnämnda delarna kan sedan en vidare utredning om breddinförande övervägas. Bland annat behöver det fogas in i hälso- och sjukvårdsnämndens övergripande resursfördelnings- och prioriteringsarbete. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda möjligheten att införa sociala tjänstehundar inom verksamheten. Mats Uddin Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör

109 BESLUTSUNDERLAG 2/2 Ledningsstaben Henning Sand Dnr: HSN Beslutet expedieras till: Mats Mellqvist Gunvor Rundqvist

110 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Henning Sand Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Projekt SMS-livräddare i Region Östergötland Bakgrund Vid Regionfullmäktiges (RF) sammanträde beslutades att ge hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) i uppdrag att utreda förutsättningarna för SMS-livräddare för att frågan ska kunna avgöras i nämndens ordinarie resursfördelning SMS-livräddare är ett forskningsprojekt inom Stockholms läns landsting. Tidig hjärt- lungräddning samt insats med hjärtstartare är helt avgörande för möjligheterna till överlevnad efter hjärtstopp. Varje minut räknas. Tiden från att SOS får ett larm till att ambulans är framme hos patienten kan vara allt från några minuter till över 20 minuter. I Östergötland är mediantiden för ambulans att komma på hjärtstopplarm 9 minuter och 10 minuter för första defibrillering med hjärtstartare. I 66 % av fallen har hjärt- lungräddning startats av hjälpare innan ambulans kommer fram. Det är 5-10% lägre siffror än övriga landet. Region Östergötland har sedan 2013 arbetat intensivt med att förbättra förutsättningarna för att öka överlevnaden vid hjärtstopp. Ambulanssjukvården har effektiviserats och tillgängligheten ökat, insatstiderna kortats ner, registreringen efter hjärtstopp optimerats, ambulanssjukvårdens personal tränar på att ge effektiv återupplivning efter hjärtstopp och har fått utvecklade rutiner. I Stockholm har man bedrivit ett forskningsprojekt i SMS-livräddning och nu gör man ett annat för hjärtstartare. Planerna är att man sedan ska införa en driftsorganisation som andra landsting/regioner kan ansluta sig till, det är dock oklart inom vilken tidsram samt vilka förutsättningar som ska gälla. Norrbotten bedriver SMS-livräddare i egen organisation. De har ett avtal med en leverantör av den tekniska plattformen som krävs för att skicka ut SMS. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda förutsättningarna för SMS-livräddare för att frågan ska kunna avgöras i nämndens ordinarie resursfördelning Mats Uddin Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör

111 BESLUTSUNDERLAG 2/2 Ledningsstaben Henning Sand Dnr: HSN Beslutet expedieras till: Gunvor Rundqvist Mats Mellqvist

112 BESLUTSUNDERLAG 1/4 Ledningsstaben Henning Sand Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Utredning Framtidens nära vård - delbetänkande Bakgrund Under april 2016 presenterades slutrapporten av Framtidens bästa primärvård. Slutrapporten var resultatet av ett omfattande analysarbete med fokus på primärvården i Östergötland. Arbetet leddes av ledningsstaben och har följts av Beredningen för primärvård och annan nära vård. Delar av analysarbetet påbörjades redan 2014, strax efter att hemsjukvårdsreformen genomfördes. Hemsjukvårdsreformen innebar att kommunerna övertog ett omfattande ansvar för hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Under januari 2016 presenterades den statliga utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) som identifierade stor utvecklingspotential i svensk hälsooch sjukvård, inte minst gällande insatser för multisjuka i behov av samordnade insatser. En förskjutning mot ökad kompetenstillgång i öppna vårdformer rekommenderas också, liksom en riktad primärvård för de mest sjuka äldre. Utredningens uppdrag Med utgångspunkt från dessa omfattande utredningar gav Regionstyrelsen, den 8 mars 2016, Regiondirektören i uppdrag att initiera en utredning som ska ge förslag kring framtidens nära vård, ur både organisatoriskt perspektiv och processperspektiv. Patientnytta ska vara fokus och utgångspunkt för utredningen. Utredningens direktiv är vida och anger att frågan bör belysas ur flera aspekter för att få en samlad bild av den nära vården i Östergötland. Utredningen skall ha ett brett och utåtriktat arbetssätt för att stimulera bred dialog med flera olika aktörer. I utredningsdirektivet framgår att utredningen ska:utgå från hur patientnytta skapas i vårdkedjan Få till stånd hög patientinvolvering i framtida arbetssätt och organisering Stimulera till medicinteknisk utveckling och digitalisering i den nära vården Belysa nära vård utifrån olika behovsgrupper, t.ex. sköra äldre, mitt i livet, barn och unga, kroniska sjukdomar, akuta tillstånd m.fl. Hantera samverkan med externa parter, framför allt kommuner, oavsett driftform

113 BESLUTSUNDERLAG 2/4 Ledningsstaben Henning Sand Dnr: HSN Hantera övergripande primärvårdsfrågor, styrning och ledning, oavsett driftform Säkra samverkan och välfungerande vårdflöden mellan primärvården och sjukhusvården. Analysera risker och konsekvenser för närsjukvård samt konsekvenser för övrig sjukvård Analysera och bedöma förslagen från projektet Framtidens bästa primärvård samt SOU 2016:2 Effektiv vård. Enligt uppdraget från Regionstyrelsen skall eventuella förslag på organisatoriska förändringar läggas fram till Regionstyrelsen så att genomförandet av förändringarna kan effektueras kring årsskiftet 2016/2017. Ett helhetsförslag ska läggas fram senare under hösten Således lägger härmed utredaren fram sitt delbetänkande med fokus på organisationsförändringar. Slutbetänkande kommer till Regionstyrelsen i december Utredningens förslag - sammanfattningsvis Utredningen har, i enlighet med utredningsdirektivet arbetat brett och utåtriktat, och lämnar härmed sitt delbetänkande. Utredningen föreslår samordnat utvecklingsarbete utifrån tre perspektiv: 1. Förstärkt hemsjukvård. Utökat och tydligt samlat uppdrag för LAH föreslås, ökad mobilitet krävs. Psykiatri och habiliteringskompetens behöver utredas vidare. 2. Mer sammanhållen vård och omsorg krävs. Samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun behöver effektiviseras. a) Ökad tillgänglighet till konsultationer och kompetensstöd i öppenvård från specialistkliniker på sjukhus b) Clinical decision units (processenheter) c) Primärvårdsföreträdare knyts till sjukhusens befintliga utredningsenheter d) Säkerställd rehabiliteringskompetens e) Läkarbedömningar i hemsjukvård f) Samordnad vård- och omsorgsplanering, SIP och fast vårdkontakt 3. Primärvården behöver stärkas. Samlad primärvådsorganisation föreslås som del av lösningen. Regionstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde att ställa sig bakom utredningens förslag. Detta innebär att utifrån slutrapporten av Framtidens bästa primärvård, vilket var resultatet av ett omfattande arbete utgående från primärvården i Östergötland och den statliga utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2), visar

114 BESLUTSUNDERLAG 3/4 Ledningsstaben Henning Sand Dnr: HSN nu Regionstyrelsen inriktningen kring framtidens nära vård med fokus på patientnytta. Med detta beslut som grund ska ett fördjupat utvecklingsarbete genomföras för att samordna insatser mellan huvudmännen för en effektiv organisering av vården för personer med bl.a. multisjuklighet. Vidare skapar beslutet goda förutsättningar för att utveckla och implementera nya digitala lösningar och e-hälsotjänster. Utifrån detta ställningstagande stärks primärvården i regionen och ett effektiviseringsarbete kring samverkan mellan sjukhus-, primär- och kommunal vård och omsorg fördjupas. Avgörande för att kunna erbjuda en effektiv nära vård är att den regionala och kommunala sjukvården och omsorgen fungerar väl tillsammans, över huvudmannagränserna och utifrån respektive uppdrag utan att organisationsgränser utgör hinder för samordnad, sömlös vård och omsorg. En samordnad vård som utgår från den enskildes behov ger högre kvalitet och sannolikt lägre kostnader. För att ytterligare betona verksamhetsutveckling, införande av nya arbetssätt, forskning och utveckling och preventiva insatser skapas en samlad produktionsenhet för primärvården. Detta ger förutsättningar för en likvärdig styrning av regionens primärvård. De skillnader som finns mellan länsdelarna kan åtgärdas effektivare. En samlad produktionsenhet ger således större förutsättningar för en mer likvärdig vård över länet. Det övergripande målet för den nya produktionsenheten blir att tänka nytt och satsa på verksamhetsutveckling, folkhälsa, prevention, digitala e- hälsolösningar och attraktiv arbetsgivare. Regionstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom utredarens förslag att Allmänmedicinskt centrum (AMC) och Barnhälsovårdsenheten organiseras i den nya produktionsenheten och att 1177/Vårdguiden samt rehabiliteringsorganisationen även fortsättningsvis är organiserade inom närsjukvården. Utredaren föreslår att organiseringen av Närsjukvården i Finspång (NiF) ska utredas vidare. Regionstyrelsens ställningstagande innebär dock att man tillsvidare avstyrker förslaget och istället föreslås fastslå att NiF även fortsättningsvis är en egen produktionsenhet och att någon omedelbar utredning om dess organisering ej initieras.

115 BESLUTSUNDERLAG 4/4 Ledningsstaben Henning Sand Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utifrån nära vård uppdraget se över uppdrag och ersättningar till primärvård och närsjukvård. Mats Uddin Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Beslutet expedieras till:

116 1 Framtidens nära vård i Region Östergötland delbetänkande

117 2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING UTREDNINGEN NÄRA VÅRD UTREDNINGSUPPDRAGET UTREDNINGSORGANISATION ANVÄNDA METODER... 7 NULÄGESBESKRIVNING OCH BAKGRUND NÄRA VÅRD OCH NÄRSJUKVÅRD FRAMTIDENS BÄSTA PRIMÄRVÅRD DEN STATLIGA UTREDNINGEN EFFEKTIV VÅRD (SOU 2016:2) DE MEST SJUKA ÄLDRE DISKUSSION UTREDNINGENS FÖRSLAG FÖRSTÄRKT HEMSJUKVÅRD, UTÖKAT OCH TYDLIGT UPPDRAG FÖR LAH MER SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG KRÄVS. SAMVERKAN MELLAN SJUKHUS, PV OCH KOMMUN BEHÖVER EFFEKTIVISERAS PRIMÄRVÅRDEN BEHÖVER STÄRKAS. SAMLAD PV-ORGANISATION FÖRESLÅS SOM DEL AV LÖSNINGEN OFÖRÄNDRAD REHABILITERINGSORGANISATION /VÅRDGUIDEN KVAR INOM NÄRSJUKVÅRDEN NÄRSJUKVÅRDEN I FINSPÅNG ÖKAD DELAKTIGHET I UPPDATERING AV REGELBOKEN FÖR VÅRDVAL I PRIMÄRVÅRD ERSÄTTNINGSSYSTEM BEHÖVER SES ÖVER FORTSATT ARBETE MED GEMENSAMT KUNSKAPSSTÖD ÖSTGÖTA-FAKTA FORTSATT ARBETE MED NY TEKNIK RISK- OCH KONSEKVENSANALYS FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING FORTSATT ARBETE REFERENSER OCH LITTERATUR... 26

118 3 Sammanfattning Delbetänkandet lämnas enligt utredningsuppdraget Nära vård och fokuserar främst på framgångsfaktorer för samverkan vid vård av multisjuka patienter och på primärvårdens organisering. Utredningen drar tre huvudslutsatser i delbetänkandet: 1. Förstärkt hemsjukvård. Utökat och tydligt samlat uppdrag för LAH föreslås, ökad mobilitet krävs. Psykiatri och habiliteringskompetens behöver utredas vidare. 2. Mer sammanhållen vård och omsorg krävs. Samverkan mellan sjukhus, PV och kommun behöver effektiviseras. a. Ökad tillgänglighet till konsultationer och kompetensstöd i öppenvård från specialistkliniker på sjukhus b. Clinical decision units (processenheter) c. Primärvårdsföreträdare knyts till sjukhusens befintliga utredningsenheter d. Säkerställd rehabiliteringskompetens e. Läkarbedömningar i hemsjukvård f. Samordnad vård- och omsorgsplanering, SIP och fast vårdkontakt 3. Primärvården behöver stärkas. Samlad PV-organisation föreslås som del av lösningen. Utöver ovanstående huvudslutsatser lyfter utredningen fram ett antal åtgärdsförslag som presenteras i kapitel 3. Samordnade insatser mellan huvudmännen och en effektiv organisering av vården för personer med multisjuklighet är nödvändigt för en effektiv framtida nära vård. En mera sammanhållen vård ger också goda förutsättningar för att utveckla och implementera nya digitala lösningar och e- hälsotjänster. Utredningen bedömer att det finns ett stort behov av att stärka primärvården i regionen och att effektivisera samverkan mellan sjukhus-, primär- och kommunal vård och omsorg. Avgörande för att kunna erbjuda en effektiv nära vård är att den regionala och kommunala sjukvården och omsorgen fungerar väl tillsammans, över huvudmannagränserna och utifrån respektive uppdrag utan att organisationsgränser utgör hinder för samordnad, sömlös vård och omsorg. En samordnad vård som utgår från den enskildes behov ger högre kvalitet och sannolikt lägre kostnader. För att uppnå en välfungerande gemensam vård (region/kommuner) behövs gemensamma mål och uppföljning samt tydliga uppdrag från alla ledningsnivåer inom region- och kommunledningarna. Från kommunernas sida lyfts tydligt fram att det som främst behövs för en effektivare vård är att läkarmedverkan säkerställs i den kommunala hemsjukvården oavsett boendeform samt aktuella vårdoch rehabiliteringsplaner. Utredningen har identifierat ett behov av bättre planering och samordning från både kommun och region för att vården skall bli mera effektiv. Utredningen föreslår dock ingen organisatorisk förändring avseende rehabiliteringsverksamheten. Utredningen bedömer att en viktig framgångsfaktor för att utveckla en effektiv nära vård är att stärka de mobila arbetssätten i hela länet och att tillgängliggöra fler specialistkompetenser i öppenvård, kompetenser som i dagläget verkar inom sjukhusklinikernas slutenvård. Förskjutning mot öppenvård

119 4 skulle innebära ett paradigmskifte som behöver få ske över flera års tid. Utredningen bedömer att det kräver en målmedveten förändringsledning med grundmurat politiskt stöd. Samverkan med Linköpings universitet ger möjlighet till vetenskaplig uppföljning och potential för en mer långsiktig gemensam forskning och regional utveckling med Framtidens nära vård som bas. Utredningen konstaterar att frågan om primärvårdens organisering står mycket högt upp på dagordningen inom primärvården. Skäl som framförs för samlad organisation är bland annat att det skulle ge förutsättningar för en likvärdig styrning av regionens primärvård och att skillnader som finns mellan länsdelarna kan åtgärdas effektivare. Varumärket primärvård Östergötland skulle förstärkas och primärvården som arbetsgivare förväntas bli mer attraktiv. Utredningens tidplan är att slutredovisning skall ske till Regionstyrelsen under hösten Eventuella förslag på organisatoriska förändringar skall läggas fram till Regionstyrelsen så att genomförandet av förändringarna kan effektueras kring årsskiftet 2016/2017. Utredningen föreslår Utökat uppdrag för LAH Grundansvaret för läkarmedverkan i kommunal hemsjukvård kvarligger på respektive vårdcentral. LAH klinikerna (LAH) i länet får ett ökat och samlat ansvar och uppdrag för regional hemsjukvård och mobila insatser (oavsett om det är LAH, ASIH, Mobila ALMA etc) i varje länsdel. Syftet med en samlad verksamhet är att tydliggöra ansvaret samt att stärka mobiliteten. LAH har ansvar för specialiserad hemsjukvård och skall även stötta vårdcentralerna avseende läkarmedverkan i kommunal hemsjukvård, inklusive enstaka medicinska insatser, efter överenskommelse med vårdcentralen och i samråd med kommunen. LAH ansvarar för konsultativt stöd åt vårdcentralerna och sjukhusvården. LAH skall efter överenskommelse kunna ta ansvar för dygnet runt jour vid kommunernas korttidsboenden. LAH tillhör organisatoriskt oförändrat respektive närsjukvårdscentrum. De ekonomiska ersättningssystemen ses över för att säkerställa en incitamentstruktur som understödjer önskad utveckling. LAH skall ha ett tydligt uppdrag att samordna sin verksamhet med kommunernas hemsjukvård och omsorg. Enheterna skall ha samma ansvar gentemot privata vårdcentraler som gentemot de regiondrivna. LAH får i uppdrag att i samverkan med sjukhusklinikerna utföra medicinska insatser i hemmet där det medicinska ansvaret kvarligger inom sjukhusvården. Det finns stora utmaningar att säkerställa en likvärdig hemsjukvård utanför de större städerna när exempelvis restiden påverkar vårdens effektivitet. Utredningen anser att frågan hur en effektiv hemsjukvård skall säkerställas i dessa fall behöver utredas ytterligare och ser att digitaliseringen ger nya möjligheter som behöver tas tillvara. Idag finns till del specialiserad hemsjukvård knuten till ett antal vårdcentraler vilket visar på goda möjligheter att uppnå en heltäckande hemsjukvård men ställer också särskilda kompentenskrav och krav på tät samverkan för att åstadkomma en god sammanhållen vård. Stärkt samverkan med akutmottagningarna Utredningen förslår att det skapas s.k. Clinical decision units (vårdplatser knutna till akutmottagningen för strukturerat omhändertagande, triagering, utredning och initial akut

120 5 behandling). Det finns evidens att en sådan enhet minskar behovet av slutenvård och kan, i vissa fall, förkorta vårdtiden. LAH skall vara en del i den akuta vårdprocessen för speciellt äldre multisjuka patienter som kommer till akutmottagningarna för att kunna erbjuda ett alternativ till inskrivning i sluten vård. Stärkt samverkan mellan sjukhusvård och primärvård Företrädare för primärvården knyts till vid de tre sjukhusens befintliga utredningsenheter för att förstärka ett primärvårdsperspektiv. Sjukhusens specialistkliniker får i uppdrag att öka tillgängligheten för konsultationer och kompetensstöd i utredningar och behandling, gentemot primärvården. Ett gott exempel är Kvinnoklinikerna som erbjuder både snabb tillgång till specialist per telefon och som också kan ge snabba planerade besök på sina mottagningar. Stärkt samverkan mellan regionen och länets kommuner Tillgång till läkarbedömningar i hemmet måste säkerställas. Samordnade vård- och omsorgsplaneringar måste säkerställas, liksom samordnade individuella planer (SIP) och fast vårdkontakt för alla som behöver. Utredningen emotser ställningstagande till överenskommelse om trygg och effektiv utskrivning, ett beslut väntas i ledningsgrupp vårdoch omsorg (LGVO) innan årsskiftet 2016/2017. Ny lagstiftning väntas träda i kraft tidigast vid årsskiftet 2017/2018. Ytterligare ett viktigt utvecklingsområde är att stärka samverkan med omsorgsinsatser enligt socialtjänstlagen (SOL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Primärvårdens framtida organisering Utredningen ställer sig bakom projektet Framtidens bästa primärvårds åtgärdsförslag och rekommenderar att regionens vårdcentraler organiseras i samlad produktionsenhet. Förutom vårdcentralerna föreslås att Allmänmedicinskt centrum (AMC) och Barnhälsovårdsenheten ingår i den nya produktionsenheten. Den nya produktionsenheten har i uppdrag att och ansvar för att arbeta för en effektiv samverkan med privata vårdcentraler. De nuvarande rehabiliteringsorganisationerna föreslås förbli oförändrat organiserade, men en stark rekommendation är att arenor för dialog på högsta ledningsnivå säkerställs, mellan produktionsenhetschef för primärvård och verksamhetschefer för rehabilitering, som del av den ledning och styrning som utvecklas. Utreda hur kompetensen att möta psykisk ohälsa kan förstärkas exempelvis genom fler psykologer och samtalsterapeuter med andra grundprofessioner. Samverkan med Linköpings universitet: Utredningen föreslår en nära samverkan med Linköpings universitets ledning och de forskare som varit involverade i att ta fram visionsdokumenten Plats för Välfärd och Välfärdens utmaningar för att skapa förutsättningar för vetenskaplig uppföljning av projektet och för att ge potential för framtida regional utveckling inom medicin, vård och medicinsk teknik med FNV som bas.

121 6 1 Utredningen Nära vård 1.1 Utredningsuppdraget Under april 2016 presenterades slutrapporten av Framtidens bästa primärvård. Slutrapporten var resultatet av ett omfattande arbete utgående från primärvården i Östergötland och lett från ledningsstaben. Delar av detta arbete påbörjades redan 2014, strax efter att hemsjukvårdsreformen genomfördes, vilken innebar att kommunerna övertog ett omfattande ansvar för hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Under januari 2016 presenterades den statliga utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) som identifierade stor utvecklingspotential i svensk hälso- och sjukvård, inte minst gällande insatser för multisjuka i behov av samordnade insatser. En förskjutning mot ökad kompetenstillgång i öppna vårdformer rekommenderas också, liksom en riktad primärvård för de mest sjuka äldre. Regionstyrelsen gav den 8 mars 2016, med utgångspunkt för dessa omfattande arbeten, regiondirektören i uppdrag att initiera en utredning med syftet att med fokus på bästa patientnytta ge förslag kring framtidens nära vård, ur både organisatoriskt perspektiv och ur processperspektiv. Utredningens direktiv är vida och anger att frågan bör belysas ur flera aspekter för att få en samlad bild av den nära vården i Östergötland. Utredningen skall ha ett brett och utåtriktat arbetssätt för att stimulera bred dialog med flera olika aktörer. Utgå från hur patientnytta skapas i vårdkedjan Få till stånd hög patientinvolvering i framtida arbetssätt och organisering Stimulera till medicinteknisk utveckling och digitalisering i den nära vården Belysa nära vård utifrån olika behovsgrupper, t.ex. sköra äldre, mitt i livet, barn och unga, kroniska sjukdomar, akuta tillstånd m.fl. Hantera samverkan med externa parter, framför allt kommuner, oavsett driftform Hantera övergripande primärvårdsfrågor, styrning och ledning, oavsett driftform Säkra samverkan och välfungerande vårdflöden mellan primärvården och sjukhusvården. Analysera risker och konsekvenser för närsjukvård samt konsekvenser för övrig sjukvård Analysera och bedöma förslagen från projektet Framtidens bästa primärvård samt SOU 2016:2 Effektiv vård. I övrigt har utredningen fria händer att förutsättningslöst identifiera och inkorporera de delar som utredaren finner lämpligt för att lämna förslag kring framtidens nära vård i Region Östergötland. Avrapportering skall ske kontinuerligt till Beredningen för primärvård och annan nära vård. Slutredovisning skall ske till Regionstyrelsen under hösten Eventuella förslag på organisatoriska förändringar skall läggas fram till Regionstyrelsen så att genomförandet av förändringarna kan effektueras kring årsskiftet 2016/2017. Regiondirektören utsåg vårddirektör Martin Magnusson som ansvarig för utredningen. 1.2 Utredningsorganisation Utredningsgruppen består av Martin Magnusson, vårddirektör i Region Östergötland, Camilla Salomonsson, utvecklingsledare, Jenni Fock och Anna Moberg, enhetschefer och utvecklingsledare, 1 Punktlistan är hämtad i utredningsdirektivet och återges i sin helhet.

122 7 alla tre från Centrum för hälso- och vårdutveckling, Anita Göth, medicinskt ansvarig sjuksköterska Linköpings kommun, Boel Eklund, medicinskt ansvarig för rehabilitering i länets fem västra kommuner (dessa båda utsedda att företräda länets kommuner), Eva Törnvall, hälso- och sjukvårdsstrateg vid Ledningsstaben, Mara Kosovic, distriktsläkare och medlem i gruppen för gränsfrågor och Östgötafakta vid ledningsstaben (sedan 1/ primärvårdschef inom NSÖ) samt Ann Westöö verksamhetschef vid Geriatriska kliniken på Vrinnevisjukhuset. De tre sistnämnda har knutits till utredningsgruppen i ett senare skede. Utredningen har tillgång till administrativt stöd från Agneta Nordenberg vid ledningsstaben. Utöver dessa har utredningsgruppen haft återkommande kontakter med andra specialistkompetenser inom BI (utdata) och ekonomi. 1.3 Använda metoder Utredningen har tagit del av omfattande material om utveckling av nära vård/primärvård, utredningarna Effektiv vård och Framtidens bästa primärvård och aktuella forskningsrapporter (Kringos 2013, Lifvergren 2014, Anell 2015,Hoogendijk 2016). Utredningen har utifrån ovan nämnda utredningar och olika kunskapsunderlag kunskapsunderlag (Landstinget i Uppsala 2013, SKL 2013, Region Skåne 2016) tagit fram scenarier och utifrån dessa haft möten/hearings med företrädare för regionen och kommunernas verksamheter. Tre länsdelsvisa hearings har hållits med sammansatta grupper (primärvård, hemsjukvård, medicinkliniker, geriatriska klinker, akutmottagningar, rehabilitering och kommunala företrädare) från tre olika länsdelarna. Vidare har separata hearings/ möten med företrädare för de fackliga organisationerna, akutmottagningarna, primärvården, LAH, rehabilitering, primärvårdscheferna, närsjukvårdsdirektörerna och länets nätverk för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och rehabiliteringsansvariga hållits. Utredningen har träffat företrädare för vuxenpsykiatri, beroendesjukvård, habilitering och barn- och ungdomspsykiatri. Träffarna med dessa företrädare för har dock varit få och därför kommer fortsatta träffar ske under hösten Vidare har möten, presentationer och diskussioner ägt rum med länet socialchefsnätverk, Ledningsgruppen för vård och omsorg (LGVO), regionens två råd för samverkan med pensionärs- och handikapporganisationer och med Beredningen för primärvård och annan nära vård inom Region Östergötland. Det har genomförts två riskanalyser med fokus på utredningens förslag. Utredningen har lyssnat och beaktat en stor del av de synpunkter och förslag som framkommit under utredningsprocessen vilket innebär att utredningens förslag successivt har mejslats fram. Nulägesbeskrivning och bakgrund 1.4 Nära vård och närsjukvård Det finns olika definitioner av nära vård (Rom 2005). Den nära vården har definierats som den vård nära patienten som inte kräver den fullt utrustade sjukhusvårdens resurser. En annan definition beskriver att den nära vården består av tre delar: primärvård, specialiserad närvård och vård i samverkan med kommunerna. Den innefattar vanligt förekommande sjukdomar, ofta förekommande insatser och nytta av att den erbjuds och utförs lokalt. Utredningen har definierat att nära vård är som vård som behöver ske nära och ofta. Nära vård kräver en välfungerande samverkan mellan region/landsting och kommuner. Nära vård innefattar vanligt förekommande sjukdomar, ofta förekommande insatser och att det finns nytta av att den erbjuds och utförs nära.

123 8 Konceptet nära vård är primärt inte ett organisations- utan främst ett processperspektiv (Rom 2005). I samband med systemförändringar som skedde på flera ställen i landet använde sjukvårdshuvudmännen termen närsjukvård för att beskriva strukturer där primärvård, delar av sjukhusbaserad vård och psykiatri samverkade (Rom 2005). Termen närsjukvård definierades olika mellan olika huvudmän och gavs även olika strukturer inom ett och samma landsting beroende på olika lokala förutsättningar. Gemensamt var ett fokus på bättre samverkan mellan landstings- och kommunalt ansvar för hälso- och sjukvården, samt att basal hälso- och sjukvård erbjöds patienterna med geografisk närhet och att det fanns god tillgänglighet till kompetens och vårdresurser för de vanligaste sjukdomstillstånden. År 2003 beslutade dåvarande landstinget i Östergötland om en förändrad sjukvårdsstruktur. Sjukvården i Östergötland delades upp organisatoriskt i två huvudområden, närsjukvård och specialistsjukvård. Närsjukvård innefattande primärvården delades in i tre länsdelar (närsjukvårdscentrum) och specialistsjukvård i länsövergripande produktionsenheter (länscentrum). År 2009 blev Närsjukvården i Finspång egen produktionsenhet. Figur 1: Närsjukvårdskoncept, 2004 De landsting som under år 2004 införde närsjukvård hade som mål ett ökat samarbete och samordning mellan primärvård och specialiserad vård. Tanken var att primärvården skulle utgöra kärnan i närsjukvården, men att den inte ensam kunde lösa det framtida uppdraget. Det skulle således inte bara bli en utbyggd primärvård utan också en vidareutveckling av verksamheten som gynnade speciella behovsgrupper, vilka mer regelbundet har stora sjukvårdsbehov. Det gäller framförallt personer med psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar och äldre med komplexa vårdbehov. Dessa patientgrupper behöver sammansatta kompetenser och vård både i öppen och sluten sjukhusvård, på vårdcentraler och i hemmet. 1.5 Framtidens bästa primärvård Projektet Framtidens bästa primärvård startade i september Arbetet pågick till december 2015 och slutrapport lämnades april Huvudsyftet med projektet var att skapa en välfungerande primärvård som är attraktiv både för medborgare/patienter och för medarbetare. Rapporten om projektet finns på Primärvårdsportalen (Region Östergötland 2016). Projektet Framtidens bästa primärvård föregicks under våren 2014 av en omfattande förstudie. Över 100 nyckelpersoner intervjuades och en enkät skickades till alla medarbetare inom primärvård. Pågående projekt som berörde primärvård kartlades och en omfattande omvärldsbevakning utifrån

124 9 befintliga rapporter, studier och artiklar genomfördes. Primärvårdsuppdraget rehabilitering ingick inte i projektets analysarbete. Några av utmaningarna för Östergötlands primärvård, som sammanfattades i förstudien, var att det föreligger olikheter mellan regionens vårdcentraler i fråga om kvalitet på vård och trygghet för patienter och att det är en relativt låg patientnöjdhet inom primärvården. Vidare konstaterades att det då saknades cirka 60 tillsvidareanställda specialister i allmänmedicin och att medarbetare upplevde att de inte hann utföra sitt arbete på ett bra sätt, samtidigt som antalet 80-åringar och därmed antalet kroniskt sjuka kommer att öka kraftigt vilket kommer att ställa alltmer ökade krav på primärvården. En annan utgångspunkt var att medarbetarna i framtiden, utöver god arbetsmiljö och rimliga arbetsvillkor med bl.a. regelbunden kompetensutveckling vill ha ett bra samarbete inom primärvården och med vårdgrannar samt att kunna få stöd av modern teknik. En ytterligare utgångsfaktor för Framtidens bästa primärvård var resultatet från den nationella patientenkäten. Där framkom att patienterna i framtiden ska vilja vända sig till vårdcentralen och där vara säker på att få en evidensbaserad vård antingen via fysiska besök eller genom användande av ny teknik och att samarbetet med sjukhuskliniker och kommunens vård och omsorg fungerar smidigt. Andra utgångspunkter var möjligheten att få ha fast vårdkontakt både vad gällde läkare eller annan vårdpersonal och att få vara delaktig i sin egen hälso- och sjukvård. Åtgärdsförslag från Framtidens bästa primärvård Åtgärdsförslag Utarbeta en vision för framtidens primärvård Öka ersättningen till primärvård Skapa en gemensam förvaltning offentligt driven primärvård i Östergötland med en produktionsenhetschef i regions högsta tjänstemannaledning. Stärka samverkan mellan vårdcentraler, mellan primärvård och sjukhuskliniker. Anta en kompetensförsörjningsplan och genomför åtgärdsförslag inom områdena: bemanningsnivåer, rekrytering av läkare, rekrytering av sjuksköterskor, chefs- och ledarförsörjning, kompetensutveckling och fortbildning. Anta en handlingsplan för forskning och utveckling samt genomföra föreslagna åtgärder Utnyttja möjligheter med rätt använd kompetens och team-arbete för verksamhetens utveckling Genomföra digitaliseringens möjligheter: Implementeringsläge En särskild politisk beredning har skapats med fokus på primärvård och annan nära vård och en vision för primärvården är beslutad i Hälso- och sjukvårdsnämnden, Med dig, för din hälsa, genom hela livet(se nedan) Ekonomiska medel avsattes 2015 för att tillsätta 25 nya STläkare i allmänmedicin och en ramhöjning har gjorts med ytterligare 10 ST-tjänster från Inför 2017 planeras ytterligare ökning av ST-tjänster. En särskild utredning (föreliggande) har tillsatts för att se över framtidens Nära vård i Östergötland. Det handlar om att få en mer sömlös vård utifrån patientens perspektiv och att stärka primärvården i regionen. Detta sker bl.a. genom Östgöta-fakta och genom föreliggande utredning (Nära vård) Detta sker bl.a. genom Östgöta-fakta och genom föreliggande utredning(nära vård), se även rad 2. Utbildningstjänster för sjuksköterskor har inrättats. Ekonomiska medel har tillförts för att disputerade medarbetare i primärvård, under tre år, ska kunna forska på 20 %. Handlingsplan för forskning och utveckling har tagits fram eller tas fram inom respektive centrum utifrån Strategier för forskning och utveckling inom närsjukvårdens Under 2016 har metodstöd tillsats i varje länsdel för att stödja implementeringen av projektförslagen på vårdcentralsnivå. En lista vad gäller önskade och möjliga förändringar i

125 10 ökad användarvänlighet i patientjournalen och andra IT-system, vård på distans och andra E-tjänster Säkra fortsatt förvaltning av Östgöta-fakta kopplat till nationellt kunskapsstöd Säkra förvaltning av primärvårdssida på nätet Implementera Östgötakommissionens rekommendationer vad gäller hälso- och sjukvård/omsorg som är relevant i primärvård för att uppnå en jämlik hälsa Utveckla styrning och uppföljning som stödjer personcentrerad vård, kontinuitet, koordination och goda medicinska resultat patientjournalen, för att underlätta användningen; har överlämnats till förvaltningen av patientjournalen. Vidare har implementeringen av befintliga tjänster i Mina vårdkontakter fortsatt. Östgötafakta har tagits fram under projekttiden för sju stora sjukdomsområden. En förvaltningsorganisation har skapats. SKL:s nya nationella kunskapsstöd för primärvård, kommer att koordineras regionalt via Östgötafakta. En primärvårdsportal med viktig information för medarbetare i primärvård har skapats Uppmärksammas i Regelboken för vårdval Primärvård och i nationella uppföljningar vilket skapar en bild av nuläge och behov av framtida åtgärder. Det nationella arbetet med kvalitetsindikatorer beaktas i uppföljningen av primärvård. Vision för primärvården Region Östergötland Med dig Primärvården är nära dig på flera olika sätt, exempelvis via telefon, texttelefon, sms, internet och genom direkta besök. Som medborgare har du tillgång till en primärvård som tillsammans med dig utformar vården utifrån en helhetssyn på dina hälso- och sjukvårdsbehov. Du blir sedd, lyssnad på, möts med respekt och blir stärkt i att du har en egen förmåga att hantera din sjukdom och hälsa. För din hälsa Som medborgare möts du av en primärvård som tillsammans med dig stärker det friska och ger dig stöd i att förbättra din hälsa och livskvalitet. Många av livets påfrestningar är inte ett medicinskt problem men primärvården kan stötta dig vid behov. Genom hela livet Du har tillgång till en primärvård som kännetecknas av kontinuitet och kvalitet som har god kännedom om dig som patient med möjlighet till en fast vårdkontakt. Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden Den statliga utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) Utgångspunkt i den statliga utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2), som presenterades i januari 2016, var att värdet av hälso- och sjukvård uppstår i mötet mellan patient och vård och att vårdens effektivitet avgörs i det mötet. Utredningen Effektiv vård bedömde att svensk sjukvård fungerar relativt väl idag och detta gäller speciellt de medicinska resultaten relativt de resurser som läggs på hälso- och sjukvården. Däremot ansåg utredningen att vi inte är tillräckligt rustade för framtiden. Ett konstaterande var att det finns en stor samlad effektiviseringspotential och att ökade resurser inte är lösningen på varken dagens eller morgondagens problem.

126 11 Den medicintekniska utvecklingen och digitaliseringen skapar nya förutsättningar och utmaningar. Befolkningens behov av vård förändras utifrån demografi, olika samhällstrender och förändringar i hälsan. Hälso- och sjukvården har stora utmaningar avseende den framtida kompetensförsörjningen och kraven på en ökad effektivitet. Sverige har en sjukhustung sjukvård och primärvården utgör en mindre del av den samlade hälso- och sjukvården jämfört med i andra utvecklade länder. Utredningen Effektiv vård menade att de huvudsakliga utmaningarna för hälso- och sjukvården är en ineffektiv styrning, hälso- och sjukvårdens struktur, organisation och arbetssätt, detaljstyrning och kulturfrågor, ineffektiv kompetensförsörjning samt en hög administrativ börda. Utredningen konstaterade vidare att det inte finns en enkel lösning på hälso- och sjukvårdens utmaningar och att effektiviseringspotentialen är störst där också komplexiteten är störst. Inom tre huvudområden sågs störst effektiviseringspotential: 1. En förändrad organisering av vården för kroniskt sjuka med omfattande behov som kräver insatser från många aktörer. 2. Skapandet av mera ändamålsenliga stödsystem som utgår från de professionellas behov. 3. Förändrade arbetssätt och förändrad arbetsorganisation innefattande en ökad delaktighet från patienter och en mera personcentrerad vård. Reell patientmedverkan, proaktivt förhållningssätt, multiprofessionellt teamarbete med kontinuitet är avgörande framgångsfaktorer. Följande förslag gavs: Att huvudprincipen ska vara öppenvård och om detta inte är möjligt av olika skäl ska vården ges som sjukhusvård. Slutenvård ska kunna ske i patientens hem eller på annan plats där kraven på god vård kan upprätthållas. En lagstiftning som tydliggör ett nationellt uppdrag för primärvården som ska vara befolkningens första kontakt med vården, ansvara för förebyggande arbete och ansvara för akutvård som inte kräver vård på sjukhus. Ett tydligt akutuppdrag för primärvården innebärande att den ska vara lättillgänglig dygnet runt. Att primärvården delas i två organisatoriska delar, den allmänna primärvården och den riktade primärvården där den allmänna motsvarar dagens primärvård och den riktade, som undantas från det obligatoriska vårdvalet och fullgör primärvårdens uppdrag för äldre med omfattande behov. En ny lagstiftning syftande till att den riktade primärvården och kommunernas hälso- och sjukvård och socialtjänst ska utföras gemensamt för äldre med omfattande behov. Att landstingen omfördelar resurser från sjukhusvården till den öppna vården. Att detaljstyrning på statlig och landstingsnivå minskas, att arbetssätten utvecklas, att olika verksamhetsstöd utvecklas och samordnas och att olika åtgärder genomförs för att minska den administrativa bördan. Att en stående kommitté för nationell samverkan om kompetensförsörjning i vården införs samt att den framtida sjuksköterskeutbildningen och ST-utbildningen för organspecialister utreds och att det tas fram nationella kompetenskrav för undersköterskor och vårdadministratörer.

127 12 Att det tydliggörs i lagstiftningen att det finns en tydlig koppling mellan medverkan i forskning och att utveckla verksamheten samt att staten bör satsa på akademisk forskning av den kommunala hälso- och sjukvården. En nationell konsultationsordning med fasta möten på politisk toppnivå för en mera koordinerad styrning och för att uppnå större enighet avseende gemensamma utmaningar. Att landstingen åläggs en principiell skyldighet att gemensamt utföra uppgifter där det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl. 1.7 De mest sjuka äldre Vården och omsorgen om äldre personen beskrivs ofta som fragmenterad. För en äldre person med många olika symtom och diagnoser kan kontakterna med olika vårdgivare vara svåra att överskåda, och insatserna är inte alltid koordinerade (Bowin m fl., 2012). Socialstyrelsen (2011) har definierat gruppen mest sjuka äldre som personer 65 år eller äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Multisjuklighet definieras enligt Socialstyrelsen (2011) som personer som under en tolvmånaders period varit inskrivna inom slutenvård tre gånger eller flera med diagnoser ur olika diagnosgrupper enligt ICD 10. Omfattande sjukvård definieras som fler än 19 dagar i slutenvård per år eller fler än tre inskrivningar i slutenvård per år eller fler än sju besök till specialistläkare i öppenvård per år (produktionsperspektiv). SKL (2012) beräknar att om gruppen Mest sjuka äldre beskrivs utifrån ett produktionsorienterat mått utgör målgruppen ca 2 % av befolkningen 65 år och äldre. Detta motsvarar ungefär personer i hela landet. Samtliga insatser inom slutenvård och öppen specialist, primärvård, hemsjukvård, kommunal omsorg, biståndsbedömning kartlades och kostnadsberäknades. Resultaten visade små skillnader mellan geografiska områden i Sverige och också att det fanns en förhållandevis liten skillnad beroende på om vård och omsorg drevs i privat eller offentlig regi. (SKL 2012).

128 13 Figur 3: De mest sjuka äldre (SKL sid 21, 2012) Data från Region Östergötland Omsatt till Östergötland innebär SKL:s beräkningar om 2 % att andelen personer som hör till de mest sjuka äldre/multisjuka (över 65 år och äldre) är c:a Detta är kongruent med den analys som Landstinget i Östergötland genomförde 2012 tillsammans med Health Navigator i projektet Aktiv hälsostyrning. Den utredningen visade att 1 % av länets invånare stod för 30 % av alla sjukvårdskostnader och 50 % av alla vårddagar. Medianåldern i gruppen var 67 år vilket innebär att c:a 2000 personer i befolkningen då hade ett omfattande behov. Under perioden januari 2015 till april 2016 vårdades c:a individer födda 1940 eller tidigare vid något av regionens sjukhus. Av dessa hade 926 individer fler än tre slutenvårdstillfällen på sammanlagt vårddagar. Medelåldern för denna patientgrupp var 83,8 år. I gruppen finns patienter med upp till 17 vårdtillfällen. Den allmänna bedömningen, både från många medarbetare i vården, från utredningen och från ett antal vetenskapliga studier är att en stor del av dessa vårdtillfällen och vårddagar är undvikbara med effektivare vårdprocesser och organisering av vården. Detta gäller inte bara de som har fler än tre vårdtillfällen utan också med stor sannolikhet för många personer med tre eller färre vårdtillfällen. En reduktion av undvikbar slutenvård för dessa patienter ger både högre kvalitet och frigör vårdplatser för andra patienter och minskar belastningen på slutenvården. Utredningen vill understryka att vård i samverkan mellan regionen och kommunerna för personer med omfattande multisjuklighet eller mera omfattande behov av samordning och koordinering inte bara rör gruppen äldre. Motsvarande behov finns i alla åldersgrupper och för grupper med andra typer av funktionsnedsättning/funktionsvariation och behov. Gruppen äldre är dock till antalet en stor grupp och en grupp som i hög grad berör många vårdinstanser; primärvård, hemsjukvård, kommunerna och sjukhusvård.

129 14 2 Diskussion Riktad primärvård mobil vård Framtiden innebära stora utmaningar bland annat den demografiska utvecklingen, den medicintekniska utvecklingen, globalisering och patienters eget ökade engagemang. För att möta detta krävs en stark och välfungerande basal hälso- och sjukvård. Primärvården, med en helhetssyn och förutsättningar för en långtgående kontinuitet, är den del av hälso- och sjukvården som har bäst förutsättningar att leva upp till befolkningens behov av basal hälso- och sjukvårdsbehov. Det är därför viktigt med en effektiv primärvård och att det finns så goda förutsättningar för detta som möjligt. En viktig del av förutsättningarna är att det finns strukturer och processer för effektiv samverkan med vårdgrannar och andra huvudmän på både övergripande nivå och i det direkta patientarbetet. Många av utmaningarna för framtidens hälso- och sjukvården berörs både i projektet Framtidens bästa primärvård och i utredningen Effektiv vård. I Effektiv vård föreslås att primärvården delas upp i en allmän primärvård och en riktad primärvård (vård som ges i samverkan med kommunerna). Den riktade primärvården skall fokusera på äldre patienter som har mer omfattande vårdbehov och skall möjliggöra ett mera omfattande omhändertagande i hemmet (d.v.s. i öppen vård) samt vara undantagen från vårdvalet. Resurser och kompetens behöver flyttas ut från sjukhusen och andra kompetenser utöver de som traditionellt finns inom primärvården behövs för att klara dagens och framtidens utmaningar. Det finns småskaliga och framgångsrika lösningar runt om i Sverige för att säkerställa en effektiv hemsjukvård, även för de personer som har omfattande multisjuklighet och som kan kräva täta och avancerade sjukvårdsinsatser. Genom att skapa mobila team med läkare och sjuksköterskor i samverkan med kommunens hemsjukvård och omsorgsverksamhet kan avancerad hemsjukvård med kontinuitet, läkarinsatser dygnet runt, ett proaktivt personcentrerat arbetssätt och därmed ökad trygghet för patienter och närstående skapas. Arbetssättet kan i många fall avlasta akutsjukvården då många patienter med omfattande multisjuklighet, annars måste söka akutmottagning och läggs in på sjukhus. I Östergötland finns det en lång erfarenhet av specialiserad hemsjukvård både för patienter med omfattande multisjuklighet och av specialiserad palliativ vård. Vidare har det under de senaste åren prövats nya arbetssätt med mobila läkar- och sjukskötersketeam (mobila ALMA team). Dessa bemannas med läkare från sjukhuskliniker (geriatriker m flera). Det finns också goda erfarenheter av specialiserade hemsjukvårdsteam kopplade till vårdcentraler som ligger utanför länets större städer (PAH). Utredningens bedömer att dessa verksamheter är viktiga att bygga vidare på men att en bättre samverkan och helhetsuppdrag krävs för att möta befolkningens behov på jämlika villkor. Otydligt ansvar För drygt två år sedan genomfördes en kommunalisering av hemsjukvården vilket gett kommunerna ett ökat ansvar för somatisk och psykiatrisk hemsjukvård, viss rehabilitering och kostnadsansvar för hjälpmedel i hemmet. Samtidigt har det uppstått en del nya gränsdragningsproblem, vilket i vissa fall inneburit att patienter hamnat mellan stolarna och till ineffektivt resursutnyttjande. Inte minst gäller det att tillhandahålla adekvat läkaransvar till den kommunala hemsjukvården. Bristen på samordnad vård- och omsorgsplanering och samordnade individuella planer blev också tydligare efter hemsjukvårdsreformen.

130 15 Vidareutveckling av fungerande arbetsformer För att klara dagens och framtidens utmaningar är det viktigt att utveckla strukturer och arbetsätt som fungerar i hela regionen. Det är viktigt att bygga vidare på den kompetens och de erfarenheter som under lång tid har upparbetats. En nödvändig förutsättning för att lyckas är en effektivare samverkan mellan regionen och länets kommuner. Det gäller inte bara för personer med somatisk multisjuklighet, utan även andra behovsgrupper. En förstärkt mobil verksamhet kan möta många av de behov som finns. Idag finns en rad områden med olika grad av utvecklad samverkan och samordning mellan region och kommuner för andra behovsgrupper; personer med funktionshinder på grund av psykiska sjukdomar, beroendesjukdomar, funktionshinder till följd av andra orsaker, barn- och ungdomar och personer med behov av mera omfattande rehabiliteringsinsatser. Det finns även erfarenhet av mobila sjukvårdsinsatser i delar av länet för personer med psykiska sjukdomar. Det är utredningens uppfattning att det finns behov och stora möjligheter att utveckla samverkan och samordning ytterligare. Stärkt primärvård och vård i samverkan Utredningen bedömer att det är väsentligt att både stärka både primärvården och vården som sker i samverkan mellan primärvården, kommunerna och sjukhusen. Utredningen konstaterar att frågan om primärvårdens organisering står mycket högt upp på dagordningen. Men oavsett vad som beslutas avseende organisationen så föreligger ett antal andra viktiga frågor att hantera. Det finns, inte minst i Framtidens bästa primärvård flera utvecklingsstrategier identifierade. Flertalet av dessa är i grunden inte beroende av hur primärvården organiseras. Det gäller även frågan om hur primärvårdens samverkan med sjukhusen ska utvecklas. Landsting/regioner har valt olika organisationsformer för primärvården. Primärvården i Jönköping och Kalmar är goda exempel i vår sjukvårdsregion. Enligt 2014 års nationella patientenkät är patienterna i Jönköping och Kalmar län mest nöjda i landet med sin primärvård. Det finns rimligen flera förklarande faktorer. En viktig faktor som lyfts fram i Jönköpings län har varit ett genomgripande värdegrundsarbete inom all regiondriven primärvård och med stor delaktighet från medarbetare. Dessa gemensamma värderingar har därefter realiserats i konkreta förbättringar för patienter och medarbetare. I grunden måste primärvården ha samma mål för sin verksamhet som sjukvården i övrigt. Vården skall vara personcentrerad, kunskapsbaserad, jämlik, säker, effektiv och tillgänglig. Primärvården har dock till del andra utmaningar än sjukhusvården för att nå målen men också möjligheter som till stor del saknas inom den specialiserade sjukhusvården. En grundläggande styrka är helhetsperspektiv och kontinuitet. Om förutsättningar för detta saknas exempelvis genom bristande bemanning, behov av tillfälliga personallösningar så minskar drastiskt primärvårdens effektivitet och möjlighet att fungera som en solid bas i hälso- och sjukvården vilket även påverkar kommunens hälso- och sjukvård. Utvecklingsbehov Utredningen konstaterar att det uppstår diskussioner mellan sjukhuskliniker och primärvård om vem som skall göra vad, till exempel vem som ansvarar förolika utredningar och uppföljningar, vilket resulterar i att patienter bollas mellan olika enheter vilket innebär onödiga besök och ökad risk för

131 16 patienterna att drabbas av vårdskada, samt ökad undvikbar slutenvård. Det leder även till en otydlighet för kommunal hälso- och sjukvård och omsorg. Ett konkret exempel på otydlighet i delar av länet när det gäller uppföljning av demensutredningar. Som tidigare nämnts finns uppföljningar som tyder på kvalitetsbrister inom vissa områden och delar av primärvården. I de nationella patientenkäterna som mäter befolkningens och patienternas upplevelser av primärvården som bland annat helhetsintryck och koordinering hamnar Region Östergötland vanligen under rikssnittet och bland de fem till sju regioner med sämst resultat. Det är samtidigt viktigt att notera att spridningen av samma mått är betydligt större inom länet än mellan länen vilket också indikerar att det finns stora regioninterna utmaningar. Också när det gäller patienternas upplevelse av kontinuitet och koordinering finns stora skillnader inom regionen. Resultaten från 2015 följer tidigare års resultat. Det har varit svårigheter att bemanna lediga läkartjänster i primärvården. Även om tillgängligheten såsom den mäts (andel patienter som får läkarbesök inom sju dagar av de som erbjuds besök) är god jämfört med andra landsting, så vittnar patienter om svårigheter att komma fram till sin vårdcentral. Ett annat tecken på primärvårdens utmaning är att kommunernas hemsjukvård i hög grad upplever det svårt att få tillräcklig läkarmedverkan i den kommunala hemsjukvården. Det leder ofta till att äldre multisjuka patienter skickas till akutmottagningarna vilket kan innebära fel vårdnivå. Nuvarande organisering av primärvården har funnits sedan 2004 och regionen har ännu inte i tillräcklig omfattning lyckats vända de negativa resultaten varför det kan finnas skäl och fundera över om en annan organisering kan ge nya och förändrade förutsättningar. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att många av de resultat som avspeglas (exempelvisför diabetesvården, i Öppna Jämförelser) är mycket goda i regionen, vilket är viktigt att bygga vidare på. Framgångsfaktorer Utredningen har identifierat en rad framgångsfaktorer som är viktiga för att skapa en förbättrad och mer effektiv nära vård: En gemensam värdegrund Gemensamma mål för de olika huvudmännen Samordning mellan regionens HSL och kommunernas HSL, SoL och LSS Ömsesidig kunskap om varandras uppdrag och arbetssätt Samordnad vård- och omsorgsplanering, SIP Säkerställd läkarmedverkan i den kommunala hemsjukvården Ett personcentrerat arbetssätt som genomsyrar organisationen Ett förebyggande och proaktivt arbetssätt Gemensamma kunskapsstöd för de olika huvudmännen Forum och arenor för dialog och gemensamma utvecklingsdiskussioner Effektivt stöd för primärvården vid mera komplicerade utredningar Fast vårdkontakt för alla som behöver Rehabilitering i hemmet, när hemmet är bästa plats Adekvat hjälpmedelsförskrivning Läkarkontinuitet för de med komplexa vård- och omsorgsbehov Akutvård dygnet runt i ordinärt boende, SÄBO och korttidsboende för personer med hemsjukvård Tillgänglig dokumentation för kommuner och regionens verksamheter

132 17 De kanske viktigaste framgångsfaktorerna är stor delaktighet och engagemang bland alla medarbetare och en gemensam värdegrund. 3 Utredningens förslag Utredningen drar tre huvudslutsatser i delbetänkandet 1. Förstärkt hemsjukvård. Utökat och tydligt samlat uppdrag för LAH föreslås, ökad mobilitet krävs, psykiatri och habiliteringskompetens behöver utredas vidare. 2. Mer sammanhållen vård och omsorg krävs. Samverkan mellan sjukhus, PV och kommun behöver effektiviseras. a. Ökad tillgänglighet till konsultationer och kompetensstöd i öppenvård från specialistkliniker på sjukhus b. Clinical decision units c. Primärvårdsföreträdare knyts till sjukhusens befintliga utredningsenheter d. Säkerställd rehabiliteringskompetens e. Läkarbedömningar i hemsjukvård f. Samordnad vård- och omsorgsplanering, SIP och fast vårdkontakt 3. Primärvården behöver stärkas. Samlad PV-organisation föreslås som del av lösningen. 3.1 Förstärkt hemsjukvård, utökat och tydligt uppdrag för LAH Utredningen Effektiv vård förordar en hög grad av samverkan mellan huvudmännen med målet att skapa en gemensamt utförd vård. Det är också utredningen uppfattning att för att kunna skapa en effektiv, flexibel och personcentrerad vård för personer med multisjuklighet och omfattande behov av samordning och olika insatser så behöver samverkan mellan regionen och kommunerna utvecklas till en vård som funktionellt blir gemensam. Utredningen anser att grundansvaret för huvuddelen av läkarmedverkan i kommunal hemsjukvård skall kvarligga på respektive vårdcentral. LAH klinikerna (LAH) i länet får ett ökat (och samlat) ansvar och uppdrag för regionens hemsjukvård och mobila insatser (LAH, ASIH, Mobila ALMA med mera) i varje länsdel. Syftet med en samlad verksamhet är att tydliggöra ansvaret samt att stärka mobiliteten och minimera antalet verksamhetsgränser inom den regiondrivna hemsjukvården. LAH skall ha fortsatt ansvar för specialiserad hemsjukvård vilken skall omfatta alla patienter med behov oavsett diagnos. Behovet, inte diagnosen, skall vara styrande. LAH skall även stötta vårdcentralerna avseende läkarmedverkan i kommunal hemsjukvård, inklusive för enstaka medicinska insatser, efter överenskommelse med vårdcentralen och i samråd med kommunen. Detta för att säkerställa en likvärdig vård över länet även om en enskild vårdcentral saknar resurser att själva säkerställa läkarmedverkan i den kommunala hemsjukvården. LAH ansvarar för konsultativt stöd åt vårdcentralerna och sjukhusvården. LAH skall efter överenskommelse kunna ta ansvar för dygnet runt jour vid kommunernas korttidsboenden. Utredningen anser att LAH klinikerna oförändrat skall tillhöra respektive närsjukvårdscentrum.

133 18 Utredningen bedömer att de ekonomiska ersättningssystemen behöver ses över för att säkerställa en incitamentstruktur som understödjer önskad utveckling. LAH skall ha ett tydligt uppdrag att samordna sin verksamhet med kommunernas hemsjukvård och omsorg. Enheterna skall ha samma ansvar gentemot privata vårdcentraler som gentemot de regiondrivna. LAH får även i uppdrag att i samverkan med sjukhusklinikerna utföra medicinska insatser i hemmet där det medicinska ansvaret kvarligger inom sjukhusvården. En effektiv vård kräver god samverkan mellan regionens och kommunernas sjukvård och omsorg Bilden ovan är ett försök att illustrera förslaget. LAH ligger organisatoriskt inom respektive närsjukvårdscentrum. Den har samma ansvar gentemot privata som regiondrivna vårdcentraler. Läkarbemanningen förväntas utgöras av läkare från specialiserad hemsjukvård och palliativ vård samt andra sjukhusläkare men även av intresserade allmänläkare. Rehabiliteringskompetens från regionen skall vara knuten till LAH, vilket underlättar effektiv vårdplanering och utskrivning från slutenvård. Ett konkret exempel är de svårigheter som ofta uppstår när patienter som kräver mer avancerad andningsvård skall vårdas i hemmet, insatser som förekommer relativt sällan och ofta kräver utbildning av vårdpersonal. LAH, om det föreligger ett behov, skall ta det hela medicinska ansvaret för instabila multisjuka patienter som vårdas i hemmet. Omhändertagandet av patienten sker i samförstånd med berörd vårdcentral. Läkaren på vårdcentralen avgör, vanligen i samråd med kommunens hemsjukvård, när en person skall remitteras för ett mera omfattande omhändertagande.