Föredragningslista för hälso- och sjukvårdsnämnden tisdagen den 3 maj 2016

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden Föredragningslista för hälso- och sjukvårdsnämnden tisdagen den 3 maj 2016 Plats: Sessionssalen, Regionhuset, Linköping Tid: verksamhetsförlagd uppföljning lunch information, kaffe, gruppmöten och beslutsärenden a) Hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter och ersättare deltar i verksamhetsförlagd uppföljning Kl Inga fackliga företrädare har möjlighet att delta på förmiddagen. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 VAL AV PROTOKOLLSJUSTERARE OCH UPPROP Förslag: Fredrik Sjöstrand Kl :1 2:2 2:3 2:4 2:5 2:6 2:7 INFORMATIONER Grupperna återsamlas för planering inför redovisningen Avrapportering cirka 5 min per grupp från förmiddagen Beredningsinformation, återkoppling Dialogtillfällen med verksamheten återkoppling/planering Kunskapssammanträden återkoppling/planering Utvecklingen av resursfördelningsprocessen Lena Lundgren Återkoppling plan mot könsstympning Lena Lundgren Kl Kl Kl Kl Kl Kl - 3 INFORMATION INFÖR BESLUT Ärenden som bereds inför regionstyrelsen

2 Hälso- och sjukvårdsnämnden 4 Ärenden från ledningsstaben 4:1 Avgifter för indirekta vårdbesök samt via mobila team HSN Kada Karlsson 4:2 Delårsrapport 03 år 2016 HSN Camilla Paananen 4:3 Sakområdessamråd vård och omsorg, arbetsplan 2016/2017 HSN Anna Bengtsson 4:4 Länsgemensamt regelverk för hjälpmedelsförskrivning HSN Mona Krispinsson 4:5 Införande av mobila akuta insatser för de mest sköra patienterna i den östra länsdelen HSN Mats Mellqvist Gruppmöten och Kaffe (S), (MP), (FP), (C): Sessionssalen (M), (KD): Östra sammanträdesrummet (SD) - (V) - Kl Kl Kl Kl Kl Kl Ärenden från Samverkansnämnden i sydöstra sjukvårdsregionen Saksamråd med länets kommuner 6 BESLUTSÄRENDEN Ärende 4:1 4:5 enligt ovan 7 DELEGATIONSBESLUT 7:1 Beslut avseende samverkansavtal (Helena Lundgren Cratz) HSN Biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör 2

3 Hälso- och sjukvårdsnämnden 7:2 Ansökningsinbjudan avseende ersättningsetablering (Thomas Eriksson) HSN Hälso- och sjukvårdsdirektör 7:3 Ansökningsinbjudan avseende ersättningsetablering (Håkan Forsgren) HSN Hälso- och sjukvårdsdirektör 7:4 Beslut avseende samverkansavtal (Eric Hagelin) HSN Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör 7:5 Beslut avseende resursförstärkning hälsoprocessledare HSN Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör 8 INKOMNA SKRIVELSER 8:1 Revisionsskrivelse Hemsjukvårdsreformen Demenssjukvården Region Östergötland HSN :2 Revisionsskrivelse Granskning av årsredovisning 2015 Region Östergötland HSN :3 Revisionsskrivelse Kontinuitetsarbetet för informationssystem Region Östergötland HSN ÖVRIGT Om du inte har möjlighet att komma meddela respektive politisk sekreterare! 3

4

5

6 Delårsrapport 03 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 Januari mars Datum: Diarienummer: HSN

7 Delårsrapport januari mars Innehållsförteckning I korthet... 2 Samhällsperspektivet... 3 Medborgarperspektivet... 3 Processperspektivet... 5 Ekonomiperspektivet... 6 Regionsjukvård (till östgötar)... 6 Närsjukvård... 6 Länssjukvård... 7 Utomlänsvård... 7 Privata vårdgivare... 7 Tandvård... 7 Ambulanssjukvård och sjukresor... 7 Smittskyddsverksamhet och solidariskt finansierade läkemedel... 8 Övrigt... 8 Bilagor 1. Väntande patienter som väntat högst 60 dagar på besök och behandling 2. Tillgänglighetsmålvärden per centrum i överenskommelser med HSN Kostnadsutveckling läkemedel Bedömning av måluppfyllelsen Bedömning av måluppfyllelsen av nyckelindikatorer och resultatmått har i denna rapport skett enligt nedan: Målet är uppfyllt Målet är inte uppfyllt, men utveckling sker/resultat har förbättrats Målet är inte uppfyllt, ingen utveckling har skett/resultat har försämrats Uppgift/underlag saknas 1

8 Medborgare Delårsrapport januari mars I korthet Tillgänglighet specialiserad vård exkl. psykiatri Målvärdet för tillgänglighet under 2016 är att 85 % av patienterna ska få komma på besök och behandling inom 60 dagar. Tillgängligheten för besök inom specialiserad vård exklusive psykiatri, var i februari 80 procent och för behandling 73 procent (avseende faktiska väntetider). Resultatet är något bättre än under samma period föregående år samt under föregående månad, även om målvärdena inte nås. Tillgänglighet primärvård Målet är att minst 95 % av patienterna ska få genomföra sitt besök på vårdcentralerna inom 7 dagar. Under mars klarade 16 av 43 vårdcentraler tillgänglighetsmålet på 95 %, vilket ligger i linje med januari och februari. Vårdcentralen med lägst tillgänglighet hade ett resultat på 70 % vilket är en försämring i jämförelse med föregående månader. Tillgänglighet akutmottagningar Målvärdet för tillgängligheten på akutmottagningarna ändrades vid årsskiftet till att 60 % ska få träffa en läkare inom en timma och att 70 % ska lämna akuten inom fyra timmar. Under mars fick sammantaget 47 % av patienterna träffa läkare inom en timma och 63 % av patienterna kunde lämna akuten inom fyra timmar på länets akutmottagningar. Sammantaget har det hittills i år genomförts nästan läkarbesök på länets akutmottagningar, vilket är en minskning med 4,1 % jämfört med motsvarande period förra året. 2

9 Ekonomi Delårsrapport januari mars Ackumulerat resultat Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett positivt resultat på 33 miljoner kronor. Områdena privata vårdgivare, länssjukvård samt närsjukvård redovisar de största överskotten. Överskottet beror främst på att villkoren för vissa rörliga ersättningar ännu inte har följts upp och utbetalats. Detta beräknas inte vara bestående i bokslutet. Samhällsperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för utvecklingen av hela eller delar av följande strategiska mål inom samhällsperspektivet: Utvecklad regional handlingsförmåga Goda och jämlika livsvillkor Utveckling inom dessa strategiska mål kommer att kräva en del tid och därför kommer dessa strategiska mål enbart följas i delårsrapporterna april, augusti och/eller i årsredovisningen. Medborgarperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för utvecklingen av hela eller delar av följande strategiska mål inom medborgaperspektivet: Jämlik hälso- och sjukvård Delaktiga och nöjda patienter Trygg och ändamålsenlig vård Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter Enbart ett urval av tillgänglighetsindikatorer följs upp varje månad. Uppföljning av övriga indikatorer och mått görs i samband med delårsrapportering efter april, augusti och/eller i årsredovisning. Detta redovisningsintervall beror på att resultaten av andra indikatorer inte utvecklas eller förändras så snabbt och en längre uppföljningsperiod är därför motiverad. Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter För att bedöma om verksamheten är på väg i rätt riktning mot det strategiska målet värderas flertalet tillgänglighetsindikatorer varje månad. Under denna rapports inledande kapitel I korthet redovisas tillgänglighet till nybesök och behandling inom den specialiserade vården, tillgänglighet till primärvård och akutvård. Resultatet avser faktiska väntetider, det vill säga beräknade på de patienter som under månaden har genomgått besök eller behandling. Bilaga 1 innehåller fler tillgänglighetsuppgifter. Målet för tillgängligheten i Region Östergötland är att 85 procent av patienterna ska få behandling eller besök inom 60 dagar. I den nationella uppföljningen av väntetider inkluderas psykiatrin till skillnad mot regionens egna uppföljningar. I dessa mätningar för Region Östergötland fick 80 procent av patienterna genomgå besök inom 60 dagar i den specialiserade vården och 73 procent fick behandling inom 60 dagar. 3

10 Delårsrapport januari mars I regionens egenredovisade totala tillgänglighetsresultat inkluderas resultat för privata aktörer samt för flera diagnoser och patientergrupper än vad som ingår i den nationella väntetidsrapporteringen. Sammantaget visar regionens tillgänglighetsmätningar att 80 procent av patienterna genomgick sitt första besök inom 60 dagar i februari. Motsvarande fick 73 procent av patienterna genomgå sitt första behandlingstillfälle inom 60 dagar under februari. Tillgängligheten till besök har förbättrats sedan föregående månad. I jämförelse med samma månad föregående år uppvisas något högre tillgänglighet avseende besök men samma nivå avseende behandling. Figur 1 beskriver utvecklingen det senaste året. Figur 1. Andel patienter som fått läkarbesök samt behandling inom specialiserad vård i Region Östergötland inom 60 dagar, faktiska väntetider. Den streckade linjen visar målvärdet på 85 procent. I tabell 1 och 2 visas tillgängligheten per centrum i förhållande till varje centrums individuella målvärden i sina överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnden. Grön respektive röd markering indikerar om målvärdet har uppnåtts eller inte. Samtliga målvärden för respektive centrum finns presenterade i bilaga 2. Centrumen uppvisar god måluppfyllelse i februari gällande tillgänglighet till besök inom 60 dagar. Två centrum uppnår inte sina mål för månaden, se tabell 1. Resultatet för faktiska väntetider har ett eftersläp på en månad och resultaten avser därför februari. Tabell 1. Andel som varit på besök inom 60 dagar (faktiska väntetider) fördelat på centrum. Utfallen för tillgänglighet till behandling är lägre och endast ett centrum uppnår tillgänglighetsmålet i februari, vilket följer mönstret för de senaste månadernas resultat. 4

11 Delårsrapport januari mars Tabell 2. Andel som fått behandling inom 60 dagar (faktiska väntetider) fördelat på centrum. Regionens tillgänglighet mäts utöver faktiska väntetider även genom mätningar vid varje månadsskifte avseende för tillfället rådande väntetidsläge. I slutet på mars väntade patienter på läkarbesök i regionen, varav 14 procent hade väntat över 60 dagar. Antalet som väntar har ökat något under de senaste månaderna, vilket innebär att köerna till besök har ökat. Andelen som väntat längre än 60 dagar har dock minskat. Motsvarande väntade i mars patienter på behandling och av dem hade 19 procent väntat längre än 60 dagar. Antalet som väntat på behandling har minskat sedan årsskiftet, vilket innebär att behandlingsköerna har minskat. Andelen som väntat mer än 60 dagar har legat konstant de senaste tre månaderna. Avseende tillgängligheten till primärvården är målet att 95 procent av patienterna ska få träffa läkare inom sju dagar. I mars var tillgängligheten 91 procent. Tillgängligheten var densamma för vårdcentraler i både privat och regionens regi. Detta innebär en förbättrad tillgänglighet hos de privata aktörerna som under de senaste månaderna, i varierande grad, uppvisat lägre tillgänglighet än regionens egna vårdcentraler. Vårdcentralerna i Närsjukvården i Centrala Östergötland har totalt sett bäst tillgänglighet i länet där 58 procent av vårdcentralerna uppfyller tillgänglighetsmålet. I Närsjukvården i Östra Östergötland uppnår 18 procent av vårdcentralerna målet och i Närsjukvården i Västra Östergötland uppnår 30 procent målet. Processperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för utvecklingen av hela eller delar av följande strategiska mål inom processperspektivet: Effektiv verksamhet Klimatneutral och giftfri verksamhet. Dessa strategiska mål kommer att följas upp i delårsrapporterna efter april, augusti och/eller i årsredovisningen. 5

12 Delårsrapport januari mars Ekonomiperspektivet Ekonomi som ger handlingsfrihet Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för utvecklingen av hela eller delar av följande strategiska mål inom ekonomiperspektivet: Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Balans mellan intäkter och kostnader Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett positivt resultat på 33 miljoner kronor. Områdena privata vårdgivare, länssjukvård samt närsjukvård redovisar de största överskotten. Överskottet beror främst på att villkoren för vissa rörliga ersättningar ännu inte har följts upp och utbetalats. Tabell 3. Resultat avvikelse mot budget, miljoner kronor Regionsjukvård (till östgötar) Den totala budgeten för regionsjukvård (högspecialiserad vård) är 632 miljoner kronor för Överenskomna avtal för högspecialiserad sjukvård betalas till största del ut som en fast ersättning. En mindre del, 16 miljoner kronor, utgör rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen avser vissa sällan förekommande åtgärder som är speciellt dyra och ersättningar som är tillfälligt rörliga till dess att verksamhet är etablerad. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger 2 miljoner kronor under den budgeterade nivån och går att hänföra till den rörliga ersättningen. Närsjukvård Den totala budgeten för närsjukvård är miljoner kronor för 2016 och innefattar även kostnader för regionens primärvård, inklusive de privata vårdcentralerna, motsvarande miljoner kronor. Ersättningen betalas till största del ut som en fast ersättning, endast 160 miljoner kronor är rörliga. Den rörliga ersättningen avser prestationsersättning eller ersättning som är tillfälligt rörlig till dess att verksamhet är etablerad. Överenskommelserna med vårdgivarna innehåller även vitesbelopp där ersättning utgår då utlovade mål för vård i rimlig tid inte uppfylls. Maximalt vitesbelopp för innevarande år är 23 miljoner kronor. 6

13 Delårsrapport januari mars Kostnaden för närsjukvård exklusive primärvård är drygt 2 miljoner kronor lägre än budgeterat och går att hänföra till den rörliga ersättningen där prestation, eller etablering, ännu inte antingen värderats eller uppnåtts. Kostnaden för primärvårdsverksamhet inom närsjukvården är 11 miljoner kronor lägre än budgeterat. Detta kan bland annat förklaras med att ersättningen för tilläggsuppdrag till vårdcentraler i områden med låg socioekonomisk status ännu inte har börjat utbetalas, samt att den rörliga ersättningen till vårdcentraler avseende KBT är lägre än budgeterat för perioden. Länssjukvård Den totala budgeten för länsövergripande sjukvård är miljoner kronor för Ersättningen betalas till största delen ut som en fast ersättning, endast 138 miljoner kronor är rörliga. Den rörliga ersättningen avser prestationsersättning eller ersättning som är tillfälligt rörlig till dess att verksamhet är etablerad. Överenskommelserna med vårdgivarna innehåller även vitesbelopp där ersättning avgår då utlovade mål för vård i rimlig tid inte uppfylls. Maximalt vitesbelopp för innevarande år är 72 miljoner kronor. Kostnaden för länssjukvård är 13 miljoner kronor lägre än budgeterat och går att hänföra till den rörliga ersättningen där prestation, eller etablering, ännu inte antingen värderats eller uppnåtts. Utomlänsvård Den totala budgeten för utomlänsvård är 242 miljoner kronor för år Kostnaderna ligger i nivå med budget fram till och med februari. Jämfört med samma period 2015 är kostnaderna för utomlänsvård cirka 15 miljoner kronor högre. Budgeten för utomlänsvård är utökad med 13 miljoner kronor Det finns fortfarande en förväntan på att kostnaderna ska komma att öka på grund av den nya patientlagen som trädde i kraft den 1 januari Lagen ger möjligheter för patienter att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Privata vårdgivare Den totala budgeten för privata vårdgivare, exkl. privata vårdcentraler som ingår i närsjukvård, är 441 miljoner kronor för Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger cirka 15 miljoner kronor under den budgeterade nivån för perioden. Jämfört med samma period 2015 ligger kostnaderna för privata vårdgivare 2015 cirka 5 miljoner kronor lägre. Vårdproduktionen hos privata vårdgivare har en tendens att ligga relativt lågt i början av året, bland annat på grund av att januari innehåller många helgdagar och att det därmed inte utförs lika många debiterbara vårdbesök. Tandvård Den totala budgeten för tandvård är 285 miljoner kronor för Kostnaderna avseende tandvården är 5 miljoner kronor lägre än budgeterat och går att hänföra till att medlen som avsatts för huvudavtalet med Folktandvården inte utnyttjats fullt ut. Transparensredovisningen inom tandvården har medfört att i stort sett samtliga ersättningar inom tandvården numera är rörliga och prestationsbaserade ersättningar. Dessa ersättningar utbetalas varefter projekten och utvecklingsinsatserna genomförs och har ännu inte utbetalats för år Ambulanssjukvård och sjukresor Den totala budgeten för ambulanssjukvård och sjukresor är 262 miljoner kronor för Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor är cirka 2 miljoner kronor lägre än budget den aktuella perioden. Jämfört med samma period 2015 ligger kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor 2016 cirka 7 miljoner kronor högre. Budgeten för ambulanssjukvård är utökad med 30 miljoner kronor år Detta på grund av att nya avtal är tecknade från och med 1 februari Budgeten för sjukresor är däremot sänkt med 23 miljoner kronor år

14 Delårsrapport januari mars Smittskyddsverksamhet och solidariskt finansierade läkemedel Den totala budgeten för smittskyddsverksamhet är 118 miljoner kronor för Här ingår bland annat kostnader för läkemedel mot Hepatit (leverinflammation) och HIV, provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar och MRSA (meticillinresistenta stafylokocker) samt medel för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Kostnaden för smittskyddsverksamhet är 2 miljoner kronor lägre än budgeterat för perioden. Den totala budgeten för solidariskt finansierade läkemedel är 116 miljoner kronor för Här ingår läkemedel mot blödarsjuka, vilket utgör den stora volymen. Andra exempel är subventionerade p-piller till unga samt nya, dyra blodförtunnande läkemedel som införs i projektform genom att de som förskriver dessa läkemedel får full kostnadstäckning (dabigatran). Kostnaden för solidariskt finansierade läkemedel fram till och med mars är 1 miljon kronor lägre än budgeterat och kostnaderna är 7 miljoner kronor högre jämfört med samma period förra året Övrigt Den totala budgetposten för övrigt är 63 miljoner kronor. Här ingår bland annat asylsjukvård och vård av papperslösa, folkhälsa, bidrag till organisationer samt satsningar i projekt. Utöver dessa kostnader kan det under året även tillkomma kostnader av engångskaraktär som redovisas under posten övrigt. Det kan gälla när prognoser, som görs löpande under året, visar att det finns ekonomiskt utrymme för ytterligare satsningar kan möjliggöra omfördelningar av medel inom hälso- och sjukvårdsnämnden. Det kan också gälla tillfällen då det uppstår oförutsedda kostnader som det måste tas hänsyn till. Kostnaden för posten övrigt är 20 miljoner kronor högre än budgeterat och har flera förklaringar. Bland annat har kostnader för asylsjukvård varit högre än beräknat och bidrag till organisationer betalas inte ut jämt fördelat under året och en större andel har utbetalats under första kvartalet. Dessutom har drygt 5 miljoner kronor utbetalatas till närsjukvården då patienter inom regionens öppna vuxenpsykiatri valt att stanna kvar inom Region Östergötland i större grad än beräknat. Nr NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall 60 Det ekonomiska resultatet för hälso- och sjukvårdsnämnden Helår 0 mkr Mar 2015: 50,8 mkr 2015: 37,5 mkr Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Ett verksamhetsområde som har påverkan på intäktsutvecklingen är läkemedelskostnadsutvecklingen. Kostnaderna för läkemedel har efter mars ökat med 5,0 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Volymen har under samma period ökat med 1,3 procent. Merparten av kostnadsökningen förklaras av ett ökat användande inom gruppen monoklonala antikroppar, vilka används inom cancervården. TNF-hämmare och övriga immunsuppressiva läkemedel som används vid inflammatoriska sjukdomar, bidrar också till kostnadsökningen. Nr RESULTATMÅTT Mål Föregående utfall Utfall 102 Läkemedelskostnadsutvecklingen: -Allmänläkemedel -Totalt 0 % 4 % 2015: -1,3 % Feb 2016: 0,2 % 2015: 4,6 % Feb 2016: 6,4 % Måluppfyllelse Mar 2016: 32,6 mkr Måluppfyllelse 0,1 % 5,0 % 8

15 Delårsrapport januari mars Kostnadseffektiv verksamhet De framgångsfaktorer som hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för kopplat till detta strategiska mål kommer enbart följas upp i delårsrapporterna efter april, augusti och/eller i årsredovisningen. Detta avser följande framgångsfaktorer: Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Aktivt arbete och sökning av projektstöd. 9

16 Delårsrapport januari mars Bilaga 1 Patienter som väntat högst 60 dagar på besök och behandling

17 Delårsrapport januari mars Bilaga 2 Tillgänglighetsmålvärden per centrum i överenskommelser med HSN 2016 ax andel patienter väntande till behandling> 60 dagar vid månadsskiftet Max andel patienter väntande till behandling >60 dagar vid månadsskiftet BKC HMC SC CKOC jan-16 16,2% 24,8% 16,0% 22,0% feb-16 10,2% 21,0% 14,5% 21,0% mar-16 8,2% 19,0% 13,4% 20,0% apr-16 8,2% 18,0% 12,2% 18,5% maj-16 9,0% 17,0% 12,0% 17,0% jun-16 12,0% 20,0% 13,5% 17,0% jul-16 19,0% 26,0% 25,0% 37,0% aug-16 19,2% 28,7% 28,0% 35,0% sep-16 15,2% 22,8% 16,0% 25,0% okt-16 12,0% 19,0% 13,0% 21,0% nov-16 12,0% 18,0% 12,5% 18,0% dec-16 10,0% 19,0% 13,5% 19,5% Andel patienter som fått behandling inom 60 dagar under månaden BKC HMC SC CKOC jan-16 75,0% 75,0% 70,0% 75,0% feb-16 81,0% 81,0% 73,0% 80,0% mar-16 82,0% 82,0% 76,0% 81,0% apr-16 82,0% 82,0% 77,0% 81,0% maj-16 82,0% 82,0% 78,0% 81,0% jun-16 82,0% 82,0% 77,0% 81,0% jul-16 82,0% 82,0% 63,0% 82,0% aug-16 71,0% 71,0% 60,0% 60,0% sep-16 71,0% 71,0% 65,0% 60,0% okt-16 82,0% 82,0% 77,0% 71,0% nov-16 82,0% 82,0% 78,0% 81,0% dec-16 82,0% 82,0% 74,0% 81,0% Max andel patienter väntande till besök >60 dagar vid månadsskiftet BKC HMC SC CKOC NiF NSÖ NSC NSV jan-16 11,0% 10,5% 14,0% 16,0% 12,0% 12,0% 12,0% 12,0% feb-16 11,0% 11,2% 12,3% 11,0% 9,0% 9,0% 9,0% 9,0% mar-16 8,1% 9,2% 11,2% 10,0% 9,0% 9,0% 9,0% 9,0% apr-16 8,1% 9,2% 10,4% 10,0% 9,0% 9,0% 9,0% 9,0% maj-16 8,1% 8,6% 9,5% 9,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% jun-16 12,0% 8,6% 12,0% 12,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% jul-16 17,0% 20,0% 23,0% 25,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% aug-16 16,5% 22,0% 25,0% 32,0% 15,0% 15,0% 15,0% 15,0% sep-16 14,0% 15,2% 15,0% 20,0% 14,0% 14,0% 14,0% 14,0% okt-16 10,0% 14,6% 11,8% 11,0% 12,0% 12,0% 12,0% 12,0% nov-16 9,0% 12,8% 10,8% 10,0% 10,0% 10,0% 10,0% 10,0% dec-16 8,0% 13,2% 13,0% 10,0% 9,0% 9,0% 9,0% 9,0% Andel patienter som fått nybesök inom 60 dagar under månaden BKC HMC SC CKOC NiF NSÖ NSC NSV jan-16 80,0% 77,0% 70,0% 80,0% 80,0% 80,0% 80,0% 80,0% feb-16 83,0% 78,0% 76,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% mar-16 83,0% 84,0% 80,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% apr-16 83,0% 84,0% 80,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% maj-16 83,0% 85,0% 78,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% jun-16 83,0% 85,0% 78,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% jul-16 83,0% 73,0% 75,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% aug-16 72,0% 71,0% 65,0% 65,0% 72,0% 72,0% 72,0% 72,0% sep-16 72,0% 72,0% 65,0% 64,0% 72,0% 72,0% 72,0% 72,0% okt-16 85,0% 80,0% 81,0% 71,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0% nov-16 85,0% 82,0% 81,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0% dec-16 85,0% 83,0% 78,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0%

18 Delårsrapport januari mars Bilaga 3 Bilaga 3: Kostnadsutveckling läkemedel

19

20 Arbetsplan 2016/2017 Sakområdessamråd vård och omsorg Handläggare: Anna Bengtsson, Mona Krispinsson Verksamhet: Hälso- och sjukvårdsgruppen, ledningsstaben Datum: Diarienummer: HSN

21 1 Sakområdessamråd vård och omsorgs uppdrag Syfte Folkhälsa Gemensam målbild för samverkan under 2016/ Att växa upp i Östergötland Mitt i livet i Östergötland Att åldras i Östergötland Arbetsformer Temakonferenser Nya samverkansformer med skolan Kunskapssammanträden och konferenser Överenskommelser Arbetsområden som prioriterats av sakområdessamråd vård och omsorg Äldre Barn och ungdomars hälsa Hemmaplanslösningar för placerade barn Föräldrastöd Kompetensförsörjning Samverkansöverenskommelser och avtal Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende barn, unga och vuxna personer med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning/sjukdom Ramavtal för ungdomshälsor i Östergötland Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget i Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommuner avseende missbruks- och beroendevården (Överenkommelse utifrån Gerhard Larssons Missbruksutredning SOU 2011:35) Nationell överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten Avtal mellan Landstinget och kommunerna i Östergötlands län om överlåtelse av skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende (Hemsjukvårdsavtalet) Etablering i utveckling 2020 en regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland Regional strategi för ANDT-arbetet (alkohol, narkotika, dopning och tobak) i Östergötlands län juni 2016 med tillhörande Regional handlingsplan för ANDT-arbetet i Östergötlands län 2014-juni

22 1 Sakområdessamråd vård och omsorgs uppdrag Sakområdessamråd vård och omsorg mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland, är ett samråd under länets kommunstyrelser och regionens hälso- och sjukvårdsnämnd. Sakområdessamråd vård och omsorg har följande övergripande uppdrag ifrån huvudmännen: Att vara ett organ för samråd och överläggningar mellan regionen, i vård och omsorgsfrågor Att vara huvudmännens gemensamma organ för ledning och styrning av länsövergripande utvecklingsarbeten och aktiviteter samt ha ett kunskapsuppdrag gentemot huvudmännen. Kunskapsuppdraget som består av aktiviteter för gemensam kunskapsstyrning och kunskapsutveckling och därmed möjligheterna till att lägga grunden för gemensamt politiskt agerande. Detta kan exempelvis ske genom temakonferenser och kunskapssammanträden. Arbetsplanen anger huvudmännens gemensamma utvecklingsområden och utredningsuppdrag. 2 Syfte Samverkan ska ske med fokus på folkhälsa och en jämlik vård och omsorg med individfokus. Samarbetet syftar till att ge invånarna i Östergötland god vård och omsorg där huvudmannaskapsgränserna inte utgör försvårande omständigheter. Målet är att invånare i regionen ska: Erbjudas goda livsvillkor Få råd och stöd som bidrar till hälsa, trygghet och god livskvalitet Ha tillgång till vård och omsorg som är nära och tillgänglig Erhålla insatser med hög kvalitet som möter medborgarnas vanligaste behov av vård och omsorg Vara välinformerade och delaktiga i planering och genomförande av vård och omsorgsinsatser 3 Folkhälsa En jämlik hälsa samt vård och omsorg som ges på lika villkor och utefter behov är förutsättningar för en god folkhälsa. Sakområdessamråd vård och omsorg anser att jämlikhet i hälsa är av hög prioritet och arbetar för att inhämta kunskap kring bland annat om hur individers tilltro, tillit, framtidstro och jämlik hälsa påverkas av olika arbets- och förhållningssätt. En viktig aspekt att ha med i alla frågor är förhållningssättet att patienten/brukaren är en medproducent i sin hälsa och omsorg. Samrådet bör också sträva efter ett förhållningssätt där aktivt sjukdomsförebyggande arbete står i fokus, både för riskgrupper men också i generella insatser som når många människor. Speciellt bör vården kring multisjuka eller patienter med en sammansatt psykosocial situation uppmärksammas och samordnas genom samverkan mellan olika aktörer och instanser. Samverkan inom sakområdessamrådet ger en samsyn i olika frågor och samrådet ska sträva efter att sätta olika frågor i ett sammanhang och på så sätt få ett helhetsperspektiv inom vård- och omsorgsområdet. Samrådet bör inhämta kunskap om olika samverkansformer mellan välfärdsaktörer samt civilsamhället samt hur de kan påverka och bidra till en mer jämlik vård och omsorg och hälsa. Samrådet bör sträva efter att den kunskap samt de rekommendationer till beslut som samrådet tar med sig till respektive huvudman stimulerar till jämlik vård och omsorg utifrån de behov som patienter och brukare 3 (13)

23 upplever. Att arbeta långsiktigt och investera i välbefinnande och hälsa för hela befolkningen kan en mer jämlik hälsa uppnås. I bild 1 illustreras hur samhället kan bidra till en bättre hälsa för en individ genom att skapa förutsättningar för god hälsa och underlätta för individen att ta hand om och utveckla sin hälsa. Bild 1: Balans mellan individens och samhällets ansvar för hälsa; Samhället har ansvar för att skapa likvärdiga förutsättningar för alla som underlättar för individen att kunna ta ansvar för sin egen hälsa. Illustration: Carolina Hawranek, Östergötland, (13)

24 4 Gemensam målbild för samverkan under 2016/2017 Sakområdessamråd vård och omsorgs samverkan utgår ifrån tre livsområden; att växa upp, mitt i livet samt att åldras i Östergötland. Dessa tre livsområden syftar till att ge en gemensam målbild kring hur livet borde vara för den som befinner sig i någon av dessa tre faser i livet, oavsett vilka förutsättningar eller behov av stöd från hälso- och sjukvården som personen har. 4.1 Att växa upp i Östergötland Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om huvudmannasamverkan i lagstiftningen kring barn och unga som far illa eller löper risk att fara illa. Skolan, hälso- och sjukvården samt socialtjänstens verksamheter är berörda. Socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver finna vägar för samverkan med skolan för att stödja dessa ungdomar. Barn och ungdomars hälsa är ett prioriterat område för samverkan för sakområdessamråd vård och omsorg under Arbetet utgår både från nationella och regionala överenskommelser samt arbetsområden där samrådet ser behov av samverkan. Bland annat ser samrådet över området psykisk hälsa, ungdomshälsor, läkarundersökningar och samverkan kring när barn placeras inom samhällsvården samt om det är möjligt att etablera en samverkansstruktur mellan samrådet och skolan inom länet. En sådan samverkansstruktur kan i så fall stärka möjligheterna för samrådet att arbeta med förebyggande och tidiga insatser. Samverkan ska utgå ifrån FNs konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. 4.2 Mitt i livet i Östergötland Personer mitt i livet kan befinna sig i många olika faser i sitt liv. En del kan vara föräldrar i behov av föräldrastöd, andra kan ha behov av stöd kring missbruk och beroende, psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning/sjukdom. Personer mitt i livet kan också ha behov av insatser från hemsjukvård. I och med det oroliga världsläget kommer många personer från utlandet som ska skapa sig ett liv i Sverige och som kan vara i behov av stöd av olika slag. En viktig aspekt är delaktighet och inflytande över sitt liv och det stöd samt den vård och omsorg som ges. Under kommer sakområdessamråd vård och omsorg samverka inom samtliga ovan nämnda aspekter av att befinna sig mitt i livet. Denna målgrupp berörs också inom andra samverkansområden exempelvis ehälsa. 4.3 Att åldras i Östergötland Samarbete över huvudmannagränserna är en förutsättning för att möta kommande utmaning som den demografiska utvecklingen innebär; att antalet äldre ökar och antalet yngre i arbetsför ålder minskar. Sakområdessamråd vård och omsorg anser att äldre ska ha möjlighet till ett självständigt liv där personen med rätt stöd och insatser kan bo kvar i det egna boendet. Genom rätt stöd och insatser i hemmet kan onödiga inläggningar på sjukhus undivkas. I Östergötland finns en handlingsplan kring äldre som kommer att följas upp under Arbetet med hemsjukvården är ett annat område som till stor del berör äldre. 5 (13)

25 5 Arbetsformer 5.1 Temakonferenser Under mandatperioden avser sakområdessamråd vård och omsorg arbeta med återkommande temakonferenser som arbetsform. Temakonferenserna behandlar olika aktuella ämnesområden och för samman forskning, politik och praktik och möjliggör erfarenhetsutbyte, lärande och utveckling inom områdena. De teman och ämnesområden som berörs i konferenserna ska utgå ifrån samverkansperspektivet mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst/omsorg. Det ska också finnas en strävan efter att involvera skolan i konferenserna. Inbjudan ska gå ut brett. Avsikten är att temakonferenserna ska resultera i gemensamma ansatser till fortsatt utveckling och agerande inom området. 5.2 Nya samverkansformer med skolan Under 2016 kommer sakområdessamråd vård och omsorg att sträva efter att etablera en samverkansstruktur tillsammans med politiker från skolsektorn i samtliga kommuner i länet. Detta för att kunna ta ett helhetsgrepp i samverkan kring barn och unga, där skolan är en mycket viktig arena. 5.3 Kunskapssammanträden och konferenser Sakområdessamråd vård och omsorg håller varandra underrättade om kunskapssammanträden och konferenser som kan vara av intresse för övriga ledamöter i samrådet, kopplat till de arbetsområden som sakområdessamråd vård och omsorg har. 5.4 Överenskommelser Det finns flera överenskommelser som hanteras inom sakområdessamråd vård och omsorg. En del styrs på nationell nivå genom SKL medan andra är länsövergripande och är tecknade mellan Region Östergötland och länets kommuner. Inom överenskommelserna finns ett antal uppdrag som ska genomföras under Sakområdessamråd vård och omsorg har ett samordnande ansvar för överenskommelserna och kan gemensamt till respektive huvudman rekommendera beslut i frågor som rör överenskommelserna. 6 (13)

26 6 Arbetsområden som prioriterats av sakområdessamråd vård och omsorg 6.1 Äldre I takt med att befolkningen lever allt längre ställs såväl vård som omsorg inför nya utmaningar med ett stort antal äldre som kan behöva insatser från vård och omsorg. Samverkan kring äldre med behov av insatser från flera verksamheter och huvudmän är centralt. Som en del i den statliga satsningen Bättre liv för sjuka äldre tog Region Östergötland och Östergötlands kommuner fram en handlingsplan för Handlingsplanen uppdaterades och en ny handlingsplan gäller för Handlingsplanen kommer att följas upp under Behovet av samordning och effektivisering av arbetet är stort. Samarbete över huvudmannagränserna är en förutsättning för att möta kommande utmaning som den demografiska utvecklingen innebär - antalet äldre ökar och antalet yngre i arbetsför ålder minskar. SSVO tar del av uppföljningen under senhösten Det finns också behov av att arbeta förebyggande för att möjliggöra att så många äldre som möjligt har god hälsa och kan leva ett självständigt liv. Information och diskussion kring ämnet under Se också avsnitt 6.5 kompetensförsörjning. I takt med att fler äldre behöver stöd från vård och omsorg ökar behovet av kompetenta medarbetare hos båda huvudmännen. Äldre berörs också till stor del av hemsjukvården, se vidare under avsnitt Barn och ungdomars hälsa Att satsa på barn och ungdomars hälsa kan ge stora vinster framförallt för individerna men också för samhället på både kort och lång sikt. Sakområdessamråd vård och omsorg avser att under samverka kring området barn och ungdomars hälsa så att denna målgrupp får så bra insatser som möjligt vid kontakt med hälso- och sjukvården och/eller socialtjänsten. En viktig aspekt är det förebyggande arbetet kring barn och ungdomar för att förebygga behov av stöd eller minska behovet av stöd genom tidiga insatser. Här är skolan en viktig arena då i princip samtliga barn upp till års ålder befinner sig regelbundet i skolan. Under strävar sakområdessamråd vård och omsorg efter att etablera en samverkansstruktur tillsammans med politiker från skolsektorn i samtliga kommuner i länet. Arbetsområdet barn och ungdomars hälsa är också integrerat i flera andra arbetsområden. Se avsnitt 6.3 kring trygg och säker vård för placerade barn, avsnitt 6.4 kring föräldrastöd, avsnitt 7.2 kring barn och ungdomars psykiska hälsa, avsnitt 7.3 kring ungdomshälsorna i Östergötland, kring läkarundersökningar placerade barn. Även flera andra arbetsområden där barn och ungdomar inte nämns specifikt berör ändå barn och ungdomar. Under våren 2016 anordnas en temakonferens kring den sårbara familjen. 7 (13)

27 6.3 Hemmaplanslösningar för placerade barn Ett länsövergripande arbete inleddes under 2013 för att hitta lösningar för placering av barn i samhällsvård inom länet. Arbetet och uppdraget sker numera länsdelsvis och följs upp av ledningsgrupp vård och omsorg. Information om arbetets fortskridande till sakområdessamråd vård och omsorg under Föräldrastöd Föräldrar ska erbjudas ett generellt föräldrastöd. Föräldrar ska även vid behov erbjudas specifikt föräldrastöd. Stödet ska utgå ifrån barnkonventionen. SSVO önskar under 2016 öka sin kunskap kring föräldrastöd i regionen. Information om generellt och riktat föräldrastöd, med fokus på utsatta grupper, till sakområdessamråd vård och omsorg under Kompetensförsörjning Kommuner och region har inom vissa områden behov av samma typ av kompetens och resurser vad gäller personal. Kompetensförsörjning hos den ena huvudmannen kan påverka den andra. Hur kan kompetensförsörjning bedrivas utan att konkurrera med varandra? Öka kunskapen kring hur huvudmännen gemensamt arbetar med kompetensförsörjning. 7 Samverkansöverenskommelser och avtal Följande överenskommelser berör sakområdessamråd vård och omsorgs arbete under : 7.1 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende barn, unga och vuxna personer med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning/sjukdom 7.3 Ramavtal för ungdomshälsor i Östergötland. 7.4 Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget i Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommuner avseende missbruks- och beroendevården (Överenskommelse utifrån Gerhard Larssons Missbruksutredning SOU 2011:35). 7.5 Nationell överenskommense om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten Avtal mellan Landstinget och kommunerna i Östergötlands län om överlåtelse av skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende (Hemsjukvårdsavtalet) 8 (13)

28 7.7 Etablering i utveckling 2020 en regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland 7.8 Regional strategi för ANDT-arbetet (alkohol, narkotika, dopning och tobak) i Östergötlands län 2014-juni 2016 med tillhörande Regional handlingsplan för ANDT-arbetet i Östergötlands län 2014-juni Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting 2016 Staten och SKL har genom årliga överenskommelser mellan 2012 och 2015 enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och för personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Länets kommuner och regionen har samverkat med gemensam samordning av genomförandet av insatser inom PRIO-arbetet (PRIO = Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa). En ny ansats med två spår finns i den statliga överenskommelsen för 2016 med fokus är på psykisk hälsa: dels ett tydligt krav på gemensamt analysarbete tillsammans med brukar/patientorganisationer, dels en särskild satsning på ungdomsmottagningar/ungdomshälsor. 7.2 Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende barn, unga och vuxna personer med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning/sjukdom Denna länsövergripande överenskommelse bygger på en äldre överenskommelse som gällde och som uppdaterades under 2015 utifrån krav i nationell överenskommelse kring psykisk ohälsa. Aktuell länsövergripande överenskommelse gäller Syftet med överenskommelsen är att främja psykisk hälsa och säkerställa samverkan mellan huvudmännen. Utefter den länsövergripande överenskommelsen formuleras handlingsplaner som följs upp årligen. Ansvaret för denna uppföljning åligger ledningsgrupp vård och omsorg, LGVO. I den nationella överenskommelsen kring psykisk hälsa 2016 (beskriven i 7.1) finns krav på gemensamt analysarbete. Där avser Östergötland arbeta vidare utifrån den länsövergripande överenskommelsen om samverkan avseende barn, unga och vuxna personer med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning/sjukdom och dess handlingsplan för Förankring sker i Ledningsgrupp vård och omsorg och med länsdelsvis arbete utifrån länsgemensam strategi. Avseende satsningen på ungdomsmottagningar/ungdomshälsor (se 7.1) övervägs en analysgrupp på länsnivå men arbetet sker efter länsdelsvisa prioriteringar. Östergötland har anmält intresse att delta i ett nationellt definitionsarbete om vad en ungdomsmottagning är. SSVO kommer att följa arbetet inom psykisk ohälsa under I följande avsnitt beskrivs Östergötlands Handlingsplan för 2016 och de fem prioriterade områden som definierats i handlingsplanen: 9 (13)

29 7.2.1 Rehabilitering och hälsofrämjande inom området psykisk ohälsa i Östergötland Uppföljningen pekar på fortsatt behov av samsyn och samordning i länet när det gäller rehabilitering och hälsofrämjande insatser inom området psykisk ohälsa. Under 2016 ska respektive huvudman, i samverkan, utveckla arbetet inom minst ett angeläget område som relaterar till rehabilitering eller hälsofrämjande Ökad uppmärksamhet på psykiskt funktionsnedsattas somatiska hälsa Uppföljningen ger exempel på att personer med psykisk funktionsnedsättning kan behöva fortsatt bättre stöd för att vid behov nå och få del av somatisk vård. Under 2016 ska respektive huvudman, i samverkan, ta fram konkreta förslag som syftar till att öka uppmärksamheten på psykisk funktionsnedsattas somatiska hälsa Barn och ungas psykiska hälsa Uppföljningen pekar på behov av att uppmärksamma och vidta åtgärder för barn- och ungas psykiska hälsa. Under 2016 ska ansvaret för att uppmärksamma och vidta åtgärder för barn- och ungas psykiska hälsa tydliggöras. Respektive huvudman ska, i samverkan, inventera vilka insatser som finns inom detta område och vad som eventuellt saknas eller behöver utvecklas Struktur för brukarmedverkan på länsnivå En modell har under 2015 tagits fram för att skapa en struktur för medverkan av brukare och anhöriga på länsnivå. Under 2016 ska den framtagna modellen prövas i praktiken, med syfte att lyfta fram brukare och anhörigas synpunkter och nå ut med information från t ex LGVO Samordnad individuell plan (SIP) Uppföljningen pekar på ett fortsatt behov av att implementera rutinerna kring SIP. Detta ska vara ett prioriterat område under 2016 så arbetssättet blir väl känt bland alla medarbetare. Respektive länsdel väljer vilka frågor som är mest angelägna att prioritera, det kan handla om hur man i praktiken förbereder ett SIPmöte och/eller att verka för att SIP (inklusive beslut om att upprätta SIP) enkelt kan dokumenteras i respektive organisations verksamhetssystem. 7.3 Ramavtal för ungdomshälsor i Östergötland. Under 2015 träffades ett nytt ramavtal kring ungdomshälsorna. Under 2015 gavs också ett uppdrag till en arbetsgrupp från både kommun och region att göra en uppföljning av ungdomshälsorna utifrån ramavtalet. Ungdomar skulle involveras i uppföljningen för att få kunskap av ungdomarnas upplevda behov och synpunkter kring ungdomshälsorna. Uppföljning av ramavtalet kring ungdomshälsor i Östergötland redovisas för SSVO under våren (13)

30 7.4 Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget i Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommuner avseende missbruks- och beroendevården (Överenskommelse utifrån Gerhard Larssons Missbruksutredning SOU 2011:35). Sedan den 1 juli 2013 är regionerna/landstingen och kommunerna skyldiga att ha gemensam överenskommelse som reglerar samverkan mellan huvudmännen inom missbruks- och beroendevården. Under 2014 tecknades en överenskommelse om missbruks- och beroendevård i Östergötlands län. Överenskommelsen är giltig till och med 2017 och ska följas upp årligen med början 2015 samt revideras vid behov. Under 2015 inleddes arbetet med att följa upp överenskommelsen. SSVO lämnade synpunkter på uppföljningens upplägg. Uppföljningen blir klar under våren 2016 och redovisas då för SSVO. Uppföljning av överenskommelse om samverkan kring missbruks- och beroendevården redovisas för SSVO under våren Nationell överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2016 Överenskommelsen för år 2016 är den sista i denna satsning på överenskommelser till stöd för utveckling av en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har sedan 2010 tecknat årliga överenskommelser inom socialtjänstens område avseende stöd för en evidensbaserad praktik inom socialtjänstens område samt för en sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre (avslutades 2014) Områden som avses 2016 är: Stöd till den sociala barn-och ungdomsvården stöd till att stärka barn-och föräldraperspektivet inom missbruks-och beroendevården stöd till verksamhetsområdet personer med funktionsnedsättning stöd till lokalt och regionalt utvecklingsarbete inom äldreomsorgen. Fortsatt förankring av arbetet och arbetsområden sker i Ledningsgrupp vård och omsorg. Utifrån föregående års överenskommelse fortsätter arbetet i Östergötland med följande arbetsområden för 2016: Välfärdsteknologi/eHälsa Ny teknik underlättar vård och omsorg och socialtjänst för både brukare/patienter, medarbetare och beslutsfattare. Verksamhet och teknik måste samarbeta för att driva utvecklingen vidare, ehälsa handlar om att med stöd av teknik och IT arbeta med effektiv verksamhetsutveckling. I länet finns en handlingsplan för ehälsa i Östergötland för Under 2016 avser sakområdessamråd vård och omsorg fortsätta inhämta kunskap inom området. Information med efterföljande diskussion kring uppföljningen av handlingsplan ehälsa. Välfärdsteknologi och ehälsa: den 11 november anordnar länets ehälsosamordnare och Nätverket för ehälsa i Östergötland en regional temakonferens som vänder sig till förtroendevalda och yrkesverksamma (13)

31 7.5.2 Den sociala barn-och ungdomsvården Trygg och säker vård för placerade barn Uppföljning av läkarundersökningar inklusive bedömning av tandhälsan för barn som placeras inom samhällsvård Uppföljningen syftar till att ta reda på hur arbetet fortgått och i hur stor utsträckning barn som placeras numera får en läkarundersökning. Under 2014 togs det fram en rutin för att säkerställa att barn som placeras i samhällsvården får den läkarundersökning, inklusive bedömning av tandhälsa, de ska få enligt BBIC (Barns behov i centrum). Information till sakområdessamråd vård och omsorg under Verksamhetsområde personer med funktionsnedsättning Som en del i den statliga satsningen Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten har medel avsatts för stöd till verksamhetsområdet personer med funktionsnedsättning och till arbetet med förstärkt brukarmedverkan och systematisk uppföljning. Förbättringsarbetet under 2015 riktades till målgruppen personer med kognitiva funktionsnedsättningar/utvecklingsstörning. Under 2015 utbildades vägledare i Delaktighetsmodellen samt handledning och metodstöd i arbetet med förstärkt brukarmedverkan. Implementering och förankring av arbetet med förstärkt brukarmedverkan påbörjades och fortsätter under 2016 liksom arbetet med systematisk uppföljning med enkätverktyget Pict-O-stat. Information till sakområdessamråd vård och omsorg under Avtal mellan Landstinget och kommunerna i Östergötlands län om överlåtelse av skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende (Hemsjukvårdsavtalet) Avtalet kring hemsjukvård gäller från och med 2014 och tills vidare. Befolkningen ska på jämlika villkor erhålla en välfungerande hemsjukvård som leder till ökad patientnytta. Under 2015 redovisades en del av den uppföljning av hemsjukvården som görs av FoU-centrum. Uppföljningen fortsätter under 2016 och redovisas löpande till SSVO. Utifrån uppföljningarna ska ett utvecklingsavtal tas fram i samverkan mellan Regionen och kommunerna i länet. Det ska finnas fungerande rutiner för läkarmedverkan i den kommunala hemsjukvården för att patienter i behov av hemsjukvård ska få tillgång till en trygg och säker vård i såväl ordinärt som särskilt boende. Strävan är att ett gemensamt avtal för läkarmedverkan i såväl Utvecklingsavtal om framtidens hemsjukvård Enligt avtalet mellan Regionen och kommunerna i Östergötlands län om överlåtelse av skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende ska huvudmännen teckna ett utvecklingsavtal för att tillgodose att befolkningen på jämlika villkor erhåller en välfungerande hemsjukvård som leder till en ökad patientnytta. Uppdraget är att utarbeta förslag till avtal för utvecklingen av den framtida hemsjukvården som därefter ska godkännas av huvudmännen. I uppdraget ingår att beakta resultat från den uppföljning som pågår under 2015 och Avtal kring läkarmedverkan 12 (13)

32 Uppdraget är att utarbeta fram förslag till avtal om läkarmedverkan i särskilt boende som därefter ska godkännas av huvudmännen. Avtalet bör synkroniseras med avtal om läkarmedverkan i ordinärt boende. Önskvärt är att läkarmedverkan i kommunal hemsjukvård på sikt regleras i ett avtal Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Under föregående år påbörjades ett länsgemensamt arbete mellan kommunerna och Region Östergötland utifrån betänkandet av utredningen om Betalningsansvarslagen SOU 2015:20 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. Syftet är att åstadkomma en så bra vårdprocess som möjligt för våra patienter mellan slutenvård, primärvård och kommunal hemsjukvård. Arbetet fortsätter under Etablering i utveckling 2020 en regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland Överenskommelsen Etablering i utveckling 2020 är sluten mellan Region Östergötland, Länsstyrelsen Östergötland, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen samt kommunerna i Östergötland. Överenskommelsen sträcker sig över tiden och behandlar områdena utbildning och praktik, samhällsliv, boende, hälsa, barn och unga och ensamkommande barn. SSVO utbyter kontinuerligt information om läget i länet med varandra under året och diskuterar olika aktuella beröringspunkter Temakonferens kring nyanlända 25 november Regional strategi för ANDT-arbetet (alkohol, narkotika, dopning och tobak) i Östergötlands län 2014-juni 2016 med tillhörande Regional handlingsplan för ANDT-arbetet i Östergötlands län 2014-juni 2016 Uppföljningen omfattar kalenderåret 2015 och sammanställs av Länsstyrelsen. Återrapporteras till sakområdessamråd vård och omsorg under hösten Under 2016 ska även en ny strategi med tillhörande handlingsplan tas fram. Information till SSVO om den nya strategin och handlingsplanen (13)

33

34 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning Hjälpmedelsguide Förskrivningsanvisningar Region Östergötland och länets kommuner

35 HJÄLPMEDELSGUIDE Bakgrund Utgångspunkt Hjälpmedelspolicy Regelverk för hjälpmedelsförskrivning Lagstiftning Hjälpmedel i sitt sammanhang Förskrivningsprocessen Östergötlands läns organisation gällande länsgemensamma hjälpmedelsfrågor Beslutsprocess Hjälpmedelsråd Hjälpmedelskonsulter Hjälpmedelsgrupper Hjälpmedelsförskrivare Styrgrupp Brukarsamverkan Sortimentsgrupp Vad är hjälpmedel? Sjukvårdshuvudmannens ansvar Grundutrustning Personligt förskrivna hjälpmedel...14 Anpassning/specialanpassning av hjälpmedel...14 Installation, nedmontering och återställning i ordinärt boende...14 Flyttning av elsäng och fast installerade hjälpmedel i ordinärt boende Avvikelse från grundsortiment/-utförande Arbetstekniska hjälpmedel Egenansvar Vem har rätt att få hjälpmedel förskrivna? Personer boende i Östergötland Barn, ungdomar och studerande Personer folkbokförda i annat län Utländska personer folkbokförda i Östergötland Svenska medborgare bosatta utomlands (utlandssvenskar) Utländska personer som tillfälligt vistas i Sverige Asylsökande utländska personer som söker uppehållstillstånd Gömda och papperslösa personer som vistas i Östergötland Kostnadsersättning för vårdbehövande enligt SFS 2010:1122, Förskrivaransvar Allmänt Förskrivarkompetens Förskrivning av hjälpmedel Behovsinriktat synsätt...22 Utprovningstrappa Uppföljning av förskrivning Sortiment/Särskild prövning Information till brukare Dubbelförskrivning Brukaransvar...25 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

36 FÖRSKRIVNINGSANVISNINGAR...28 MEDICINSKA BEHANDLINGSHJÄLPMEDEL...29 Stimulator för smärtlindring/tens...29 Inhalator med nebulisator och PEP/RMT-utrustning (klinikhjälpmedel) Länk till separata förskrivningsanvisningar: Slemsug...30 ANTIDECUBITUSHJÄLPMEDEL...31 Antidecubitusdynor...31 Tryckfördelande dynor...31 Tryckfördelande och positionerande dynor...31 Tryckavlastande dynor...31 Tryckavlastande och positionerande dynor...31 Antidecubitusdyna till toalett...32 Antidecubitusmadrass...32 Förebyggande madrass...32 Behandlande madrass...32 RÖRELSE- OCH BALANSTRÄNINGSREDSKAP...33 Barn: cylinderkudde och gymnastikkil...33 Barn: tippbräda/ståstöd...33 Tippbräda/ståstöd...34 Positioneringskudde...34 FORMGJUTEN SITS...35 Formgjuten sits...35 Formgjuten hygiensits...35 ADL...36 Mekaniskt äthjälpmedel Barn: ADL-bänk...36 Kroppsburet skyddsmaterial...37 Huvudskydd...37 Hjälm...37 Bälte, sele, väst...37 Höftskydd...37 Hjälpmedel vid toalettbesök...39 Barn: toalettsits...39 Barn: Mobil toalettstol/dusch- och toalettstol på hjul...39 Armstöd som monteras på toalett...39 Toalettstol, fristående...39 Toalettstolsförhöjning, fristående...40 Toalettstolsförhöjning, fast...40 Toalettsits med inbyggd lyftanordning...40 Mobil toalettstol/dusch- och toalettstol på hjul...40 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

37 Hjälpmedel vid bad och dusch...41 Barn: badstol...41 Barn: mobil toalettstol/dusch- och toalettstol på hjul...41 Duschstol...41 Badbräda...41 Vridbar duschstol för badkar...42 Badkarslyft...42 Mobil toalettstol/dusch- och toalettstol på hjul...42 Utan drivhjul...42 Med drivhjul...42 Tiltbar...43 Duschvagn...43 Duschbord/-brits...43 HJÄLPMEDEL VID FÖRFLYTTNING...44 Gånghjälpmedel som hanteras med en arm...44 Stödkäpp...44 Kryckkäpp...44 Underarmskrycka, RA-krycka...44 Axillarkrycka...45 Fyrpunktsstöd...45 Gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna...45 Gåstativ...45 Barn: rollator...45 Rollator...46 Gåstol...46 Gåbord...46 Övriga fordon...47 Barn: sittvagn, sulky...47 Överflyttningshjälpmedel...48 Glidbräda och glidmatta...48 Vridplatta/vridplatta med stödhandtag och knästöd/överflyttningsplattform...48 Uppresnings-/vårdbälte...48 Personlyft...49 Hjullyft för lyftsele och/eller lyftslinga...49 Stationär lyft (fristående eller takmonterad)...49 Lyftsele...50 FÖRFLYTTNING RULLSTOL...51 Manuell rullstol...51 Transportrullstol och bakhjulsdriven rullstol...51 Mellanaktiv rullstol och aktiv rullstol...52 Komfortrullstol...52 Rullstol med uppresningsfunktion (stårullstol)...52 Tilläggsutrustning till manuell rullstol...53 Elektriska drivhjul...53 Avtagbart mittframhjul (frihjul) till högaktiv rullstol...53 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

38 Enarmsdrift...53 Elektrisk ryggvinkling och/eller elektrisk tiltfunktion till komfortrullstol...53 Vårdarbroms...54 Drivaggregat (vårdaraggregat)...54 Rullstolsdyna/rullstolsrygg...55 Dyna för korttidssittande...55 Positionerande dyna...55 Svankkudde...55 Enkel rullstolsrygg...55 Rullstolsrygg för positionering...55 Elektrisk rullstol...56 Tilläggsutrustning till elektrisk rullstol...57 Sitslyft...57 Elektrisk ryggvinkling, tilt, benstöd samt alternativa styrsätt...58 Ståfunktion/vertikalsits...58 Dubbelkommando...58 HEMHJÄLPMEDEL...59 Sittmöbel...59 Barn: stol för positionering...59 Barn: arbetsstol...59 Barn: Manuell arbetsstol...59 Barn: Elektrisk arbetsstol...59 Arbetsstol...60 Manuell arbetsstol...60 Elektrisk arbetsstol...60 Coxitstol...60 Ramp...61 Portabel ramp...61 Tröskelramp...61 Sängtillbehör, säng/sänglyft...62 Förhöjningsklossar, förhöjningsben...62 Sängryggstöd, elektriskt reglerbart...62 Stödhandtag till säng...62 Lyftbåge (fristående sängdävert)...62 Sänggrind...63 Grindskydd...63 Fallskyddsmatta...63 Säng, elektriskt reglerbar...64 Spjälsäng, höj- och sänkbar med öppningsbara grindar...64 Specialsäng med höga grindar...64 Barnsäng med höga grindar...64 HJÄLPMEDEL FÖR KOMMUNIKATION...66 Samtalshjälpmedel vid närkommunikation...66 Hjälpmedel för talflyt...66 Kommunikationskarta...66 Presentationsmaterial...67 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

39 Peklampa...67 Samtalsapparat...67 Avancerad samtalsapparat...68 Anpassningar (styrsätt, programvara, applikation)...68 Som samtalshjälpmedel...68 Som skrivhjälpmedel...68 Underarmsstöd till dator...69 Nummerslagningshjälpmedel...70 Nummerslagare...70 Högtalartelefon...70 Porttelefon och porttelefonförstärkare...70 Larm...71 Trygghetslarm och övervakningslarm...71 Anfallslarm för epileptiker...71 Hjälpmedel för omgivningskontroll...72 IR-system...72 KOGNITIONSHJÄLPMEDEL...73 Hjälpmedel för kognitivt stöd...73 Bildstöd/Bildkarta...73 Presentationsmaterial...73 Samtalsapparat...74 Medicindosett med tidspåminnare...74 Elektronisk almanacka/handdator...74 Tidshjälpmedel...75 Tyngdtäcke...75 TECKENFÖRKLARING A = arbetsterapeut S/F = sjukgymnast/fysioterapeut Lo = logoped L = läkare Ssk = sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård/distriktssköterska Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

40 Hjälpmedelsguide Region Östergötland och länets kommuner Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

41 1. Bakgrund 1.1 Utgångspunkt Kommunerna och Region Östergötland ansvarar för att länets invånare erbjuds en god hälsooch sjukvård på lika villkor efter behov. Kommunernas socialnämnder/motsvarande och Region Östergötlands hälso- och sjukvårdsnämnd har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvårdsinsatser tillgodoses på bästa sätt inom de ekonomiska ramar som fastställts. Det finns en gemensam hjälpmedelspolicy för Region Östergötland och länets kommuner som beskriver huvudmännens synsätt och viljeinriktning kring hjälpmedel. 1.2 Hjälpmedelspolicy Hälso- och sjukvårdslagen 3b och 18 b, lagen om medicintekniska produkter och arbetsmiljölagen reglerar de båda huvudmännens ansvar gällande hjälpmedel. Huvudmännens synsätt och viljeriktning För att säkerställa välfungerande vårdkedjor i övergången mellan olika sjukvårdshuvudmän ska förskrivningsprocessen utformas på ett patientsäkert samt kompetens- och kostnadseffektivt sätt. Sjukvårdshuvudmännen förbinder sig att utarbeta de länsgemensamma regelverk och anvisningar som krävs för att åstadkomma en välfungerande och patientsäker tillämpning i samverkan. Ambitionen är att säkra en god och jämn kvalitet genom att också tillämpa arbetssätten gemensam förskrivarutbildning och gemensam kompetensutveckling. Upphandling ska i största möjliga omfattning vara gemensam. Hjälpmedel ska ses som en integrerad del i vård och behandling och brukares erfarenheter ska tillvaratas. Bärande principer skall vara närhet, kontinuitet och delaktighet samt 2 i hälso- och sjukvårdslagen som bland annat säger: att målet för hälso- och sjukvården, är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vård att den skall vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patienternas behov av trygghet i vården och i behandlingen att den skall vara lättillgänglig att den skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet Hjälpmedel skall tillhandahållas på sådant sätt att brukaren/patientens hela livssituation vägs in i bedömning, utprovning, anpassning och teknisk service. I möjligaste mån, skall detta ske så nära brukarens/patientens hem som möjligt. Personer med funktionshinder skall ha möjlighet att kunna behålla hjälpmedlet genom hela vård- och behandlingskedjan samt vid flytt mellan länets kommuner. 1.3 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning Grundtanken med detta dokument är att det ska vara ett verktyg för att säkerställa att personer med funktionshinder får en likvärdig bedömning och tillgänglighet till hjälpmedel. Den grundläggande inställningen är att personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva ett oberoende liv som medborgare med samma rättigheter, möjligheter, ansvar och skyldigheter som andra i samhället. I dokumentet är begreppen personer med funktionshinder/-nedsättning, brukare, patient och enskild liktydiga. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

42 Regelverket ska i första hand ge vägledning åt medarbetare inom hälso- och sjukvården som arbetar med hjälpmedelsförsörjningen, men den ska också tjäna som allmän informationsskrift till brukare, deras anhöriga, intresseorganisationer med flera. Förskrivningsanvisningarna ska fungera som stöd åt hjälpmedelsförskrivare i arbetet med att säkerställa likvärdig bedömning och tillgänglighet till hjälpmedel för brukare i Östergötland. 1.4 Lagstiftning Sjukvårdshuvudmännen, det vill säga länets kommuner och Region Östergötland har enligt Hälso- och sjukvårdslagen HSL 1982:763 skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionshinder och därigenom bidra till möjligheten till aktivitet i det dagliga livet. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för att besluta om vad som kan förskrivas som hjälpmedel och vad som kan tillhandahållas. Hjälpmedel förskrivs utifrån brukarens behov, Regelverk för hjälpmedelsförskrivning samt det sortiment som finns i Östergötlands län. Enligt HSL finns inga formella möjligheter att överklaga beslut vid avslag på begäran om visst hjälpmedel. Hjälpmedelsprocessen ska utgå från en humanistisk grundsyn där den funktionshindrade är delaktig och jämlik, men också har ett eget ansvar. I Patientlagen 2014:821 regleras att när det finns olika hjälpmedel inom länets fastställda sortiment ska personer med funktionsnedsättning ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patient/brukare ska få det valda hjälpmedelet, om det med hänsyn till hans eller hennes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat. Denna bedömning görs av ansvarig hjälpmedelsförskrivare i varje enskilt ärende. Enligt HSL gäller denna möjlighet enbart de som är bosatta eller kvarskrivna och stadigvarande vistas i Östergötland. 1.5 Hjälpmedel i sitt sammanhang Hälso- och sjukvårdens uppgift är att erbjuda förebyggande insatser, vård, rehabilitering och habilitering utifrån behov och förväntad nytta. Hjälpmedelsförskrivning är en integrerad del i hälso- och sjukvårdens processer, där hjälpmedlet har som uppgift att kompensera för en persons aktivitetsbegränsningar, att underlätta behandling eller förebygga komplikationer. Hjälpmedelsförskrivning får aldrig utgöra en isolerad insats eller ersätta andra insatser inom hälso- och sjukvården. Den som förskriver hjälpmedel har därför till uppgift att överväga behovet av andra behandlings- och rehabiliteringsåtgärder, som kan förbättra individens funktions- och aktivitetsförmåga, innan hjälpmedel förskrivs. 1.6 Förskrivningsprocessen Förskrivningsprocessen utgår ifrån en helhetssyn på individens situation att hälso- och sjukvårdspersonal erfordras för bedömning, utprovning, anpassning, träning och utvärdering ett samspel där insatsen av hjälpmedel anpassas till andra åtgärder en prioritering där den enskildes behov och insatsens nytta är vägledande att hjälpmedlet sätts in i rätt tid när behov uppstår eller förändras Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

43 Förskrivningsprocessen ska kännetecknas av god tillgänglighet säkra produkter hög kompetens och samordnade kostnadseffektiva lösningar systematiskt kvalitetsarbete för att säkerställa effektiv användning av resurser delaktighet 2. Östergötlands läns organisation gällande länsgemensamma hjälpmedelsfrågor 2.1 Beslutsprocess Hjälpmedelsguide och Förskrivningsanvisningar utgör kommunernas och Region Östergötlands gemensamma regelverk för hjälpmedelsfrågor och utgår ifrån den länsgemensamma hjälpmedelspolicyn. Regelverket fastställs genom likalydande beslut av respektive kommunstyrelse i Östergötland och Region Östergötlands hälso- och sjukvårdsnämnd på rekommendation av SSVO. Regelverket gäller normalt för tiden 1 april till 31 mars och förlängs med ett år i sänder om inte SSVO senast i november året innan lämnat en rekommendation till huvudmännen med ett förslag till nytt regelverk. I förslag till nytt regelverk ska alltid effekterna för den enskilde och de ekonomiska konsekvenserna för huvudmännen av förslaget belysas. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

44 2.2 Hjälpmedelsråd Det länsgemensamma Hjälpmedelsrådet består av representanter från länets kommuner och Region Östergötland: Hjälpmedelskonsult (en från varje länsdel) MAR/MAS (en från varje länsdel) Verksamhetsansvarig från kommun (en från varje länsdel) Verksamhetsansvarig från Barn- och ungdomshabiliteringen (en länsgemensam) Verksamhetsansvarig från verksamhet med förtroendeförskrivare (en till två) Länssamordnare vård och omsorg Hjälpmedelsrådets uppdrag arbeta för samsyn kring hjälpmedelsförsörjningen i Östergötlands län på ett övergripande plan föra en dialog kring hjälpmedelsområdet och vilka behov som ska tillgodoses inom sjukvårdshuvudmannens ansvar följa forskning och utveckling inom hjälpmedel/välfärdsteknologi ansvara för att ta fram förslag inför revidering av länsgemensamt regelverk efter inhämtande av underlag/synpunkter från hjälpmedelsgrupper, sortimentsgrupper, länsbrukarråd m fl. utse sekreterare till hjälpmedelsrådets och länsbrukarrådets möten Ordförande utses av LGVO är sammankallande till länsgemensamt hjälpmedelsråd och länsbrukarråd ska tillsammans med hjälpmedelsrådets och länsbrukarrådets sekreterare svara för dagordning och ärende till hjälpmedelsrådets och länsbrukarrådets möten ska svara för att SSVO och LGVO vid behov erhåller information om det länsgemensamma regelverket för hjälpmedelsförskrivning 2.3 Hjälpmedelskonsulter Hjälpmedelskonsulterna har ett länsövergripande uppdrag. I uppdraget ingår att säkerställa en likvärdig hjälpmedelsförsörjning i Östergötland och vara sakkunniga inom området. I detta uppdrag ingår bland annat att vara stöd åt länets hjälpmedelsförskrivare i tolkning av det länsgemensamma Regelverk för hjälpmedelsförskrivning i egenskap av sakkunnig vid behov föredra och informera SSVO och LGVO om länsgemensamt regelverk för hjälpmedelsförskrivning och övrigt av betydelse inom området fastställa länets hjälpmedelssortiment i samråd med sortimentsgrupperna utifrån beslutat länsgemensamt regelverk ta fram underlag inför revidering av det länsgemensamma regelverket ta fram beslutsunderlag vid Särskilda prövningar (se Hjälpmedelsguide kap 5.6) ta fram beslutsunderlag för personlig förskrivningsrätt till hjälpmedelsförskrivare ansvara för obligatorisk förskrivarutbildning för länets hjälpmedelsförskrivare samverkanspart med MAR/MAS och vid behov i andra forum säkerställa att det finns underlag för internkontroll och uppföljning av hjälpmedelsförskrivning omvärldsbevakning inom hjälpmedel/välfärdsteknologi Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

45 2.4 Hjälpmedelsgrupper Syftet med hjälpmedelsgrupperna är att inhämta synpunkter från erfarna hjälpmedelsförskrivare samt lyfta nya behov inför arbetet med revidering av länsgemensamt regelverk. I hjälpmedelsgrupperna finns representation från länets kommuner, Region Östergötland och privat verksamhet. Hjälpmedelskonsulterna sammankallar och utser representanter. 2.5 Hjälpmedelsförskrivare Sjukvårdshuvudmannen har ansvar för att det finns personal med erforderlig kompetens att förskriva hjälpmedel, att obligatorisk och fortlöpande utbildning erbjuds samt att gällande lagstiftning efterföljs. I nuläget aktuella yrkesgrupper är legitimerade: arbetsterapeuter, sjukgymnaster/fysioterapeuter, logopeder, läkare och sjuksköterskor. 2.6 Styrgrupp Kommunerna och Region Östergötland har avtal med en gemensam hjälpmedelsleverantör gällande länets hjälpmedelsförsörjning. Avtalet omfattar bland annat inköp, leverans, rekonditionering, anpassningar och reparationer av hjälpmedel samt övriga tjänster såsom rådgivning, utbildningar med mera. Kommunerna, Region Östergötland och hjälpmedelsleverantören har en gemensam Styrgrupp för uppföljning av avtalet. Hjälpmedelsleverantören samarbetar även med hjälpmedelskonsulterna kring gemensamma rutiner och andra frågeställningar. Styrgrupp med representanter från medverkande kommuner och Region Östergötland utses av köparen. Varje kommun behöver inte utse en representant till styrgruppen, då de utsedda representanterna kan representera flera kommuner. Leverantören utser representanter för sin medverkan i styrgruppen. Styrgruppen sammankallas av leverantören minst fyra gånger per kalenderår. Köparen har rätt att begära att styrgruppen sammankallas. Leverantören ska då genomföra ett sådant möte senast en månad efter det att köparen begärt det. Styrgruppen ska genomföra en gemensam och regelbunden uppföljning av avtalet. I uppföljningen ska bl.a. följande ingå; kvalité, avvikelser, tillbud, leveranstider, statistik över volymer samt utvecklingsbehov. Parterna kommer överens om vilka produkter som ska ingå i köparens standard- och bassortiment samt principerna för prissättning. All information och utbildning till köparen sker i samråd mellan den av parterna utsedda styrgruppen. Dagordning och minnesanteckningar ska föras av leverantören i den omfattning som parterna kommit överens om. Parterna är skyldiga att delta i sådana möten. 2.7 Brukarsamverkan I all långsiktig och övergripande planering av hjälpmedelsverksamheten bör brukar- och intresseorganisationernas erfarenhet och kunnande tas tillvara genom samverkan på olika nivåer. Brukar- och intresseorganisationernas möjligheter att bidra med synpunkter och kunskaper inom hjälpmedelsområdet ska beaktas i största möjliga utsträckning. Brukarorganisationerna i länet har representation i Länsbrukarrådet, som är ett viktigt forum för delaktighet i länets hjälpmedelsfrågor på grupp- och organisationsnivå. På individnivå ska brukarinflytande vara ett vägledande begrepp i all verksamhet som finansieras av kommunerna och Region Östergötland. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

46 2.8 Sortimentsgrupper Leverantören ska upprätthålla kompetens och kunskap samt aktivt följa utvecklingen inom hjälpmedelsområdet samt för produkter som inte är hälso- och sjukvårdens ansvar, men som tangerar detta avtals område. Sortimentsgruppernas arbete syftar till att ta fram funktionella krav för produkter som ska ingå i köparens standard- och bassortiment samt att besluta om vilka produkter inom dessa sortiment som ska märkas med en kundspecifik märkning. När köparen påtalar behov av att ta in nya produkter i sortimentet ska leverantören, skaffa sig god kunskap om produkterna genom att utvärdera dem utifrån funktionella, tekniska och kommersiella kriterier och sammanfatta dessa i en rapport som ska presenteras för sortimentsgruppen. Om leverantören vägrar ta in produkt i standard- eller bassortiment måste grund för detta beslut finnas i rapporten. Leverantören ska ta ansvar för att det hålls flera olika sortimentsgrupper som tillsammans täcker in det produktutbud som specificeras i avtalsbilaga Produktutbud. Sortimentsgrupperna sammankallas av leverantören minst en gång per kalenderår. Dagordning och minnesanteckningar ska föras av leverantören i den omfattning som parterna kommit överens om. Köparen äger rätt att utse sina egna representanter till sortimentsgrupperna. Representanten/erna representerar samtliga deltagande kommuner och Region Östergötland. Köparen har därutöver rätt att begära att sortimentsgruppen/erna sammankallas. Leverantören ska då genomföra ett sådant möte senast en månad efter det att köparen begärt det. 3. Vad är hjälpmedel? 3.1 Sjukvårdshuvudmannens ansvar Sjukvårdshuvudmannens ansvar avgränsas till den typ av hjälpmedel som är individuellt utprovade och kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens för bedömning och utprovning. Produkterna ska vara nödvändiga ur medicinska, rehabiliterings- eller habiliteringsmässiga aspekter. En del hjälpmedel ligger utanför sjukvårdshuvudmannens ansvar, bland annat där den enskilde brukaren själv kan bedöma nyttan av hjälpmedlet och hjälpmedlet finns tillgängligt i handeln. För dessa hjälpmedel har brukaren ett personligt ansvar att vid behov införskaffa och bekosta; se även kap 3.6 och kap 6. De hjälpmedel som sjukvårdshuvudmannen tillhandahåller avser att underlätta den dagliga livsföringen för personer med funktionshinder i boende/närmiljö eller skola. I den dagliga livsföringen kan till exempel ingå att klara överflyttning, personlig hygien, förflyttning i och omkring bostaden, att kommunicera med omgivningen samt hjälpmedel för kognitivt stöd. För barn ingår lek i den dagliga livsföringen och hjälpmedel kan ibland förskrivas för att underlätta/möjliggöra lek. Hjälpmedel för vistelse i fritidshus, för semesterresa och vid tillfällig vistelse på annat ställe än där brukaren är bosatt, samt hjälpmedel för att utöva sport, hobby och motion ligger utanför sjukvårdshuvudmannen ansvar och berättigar inte till lån av hjälpmedel. I dessa situationer är det den enskildes personliga ansvar att själv ombesörja och bekosta eventuella hjälpmedel. Utanför sjukvårdshuvudmannens ansvar faller även exempelvis: - hjälpmedel för yrkesinriktad rehabilitering - arbetshjälpmedel (för brukaren på dennes arbetsplats) - arbetstekniska hjälpmedel, undantag; se kap 3.5 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

47 - speciella anordningar/hjälpmedel i samband med bilanpassning - grundutrustning hos huvudman/vårdgivare - pedagogiska hjälpmedel inom barnomsorg och skola - åtgärder som går under Lagen om bostadsanpassningsbidrag 3.2 Grundutrustning Det åligger respektive huvudman/vårdgivare att inreda och med hjälpmedel utrusta varje verksamhet, oberoende av driftform, som till exempel klinik, dagcenter, skola eller särskild boendeform, så att miljön motsvarar de behov som finns eller kan väntas uppstå för dem som vistas där. I grundutrustning ingår även hjälpmedel som kan användas av flera brukare i den aktuella verksamheten, till exempel transportrullstol. 3.3 Personligt förskrivna hjälpmedel Personligt förskrivna hjälpmedel är avgiftsfria lån från sjukvårdshuvudmannen. Undantag; se Förskrivningsanvisningar. Sjukvårdshuvudmannen svarar för service- och reparationskostnader orsakade av normalt slitage. Service och reparation av förskrivna hjälpmedel får endast utföras av den hjälpmedelsleverantör som sjukvårdshuvudmannen har avtal med, undantag; se kap 6. Personligt förskrivna hjälpmedel är endast avsedda att användas av den brukare till vilken hjälpmedlen har förskrivits och får inte överlåtas till någon annan. Hjälpmedel som används av flera personer eller som behövs/används vid behandling i slutenvård betraktas inte som personliga hjälpmedel. Anpassning/specialanpassning av hjälpmedel Anpassning och specialanpassning är två olika begrepp. Med anpassning menas att ett hjälpmedel justeras för att passa den enskilde brukaren och att detta sker inom de ramar som tillverkaren anger. En anpassning kan uppnås genom att hjälpmedlet förses med tillbehör som godkänns av tillverkaren eller genom justering av inställbara funktioner. Då brukarens behov inte kan tillgodoses genom anpassning finns ibland möjligheten att specialanpassa en produkt för den aktuella brukaren. Med specialanpassning avses sådan förändring av medicintekniska produkter utförd av förskrivare, tekniker eller annan person med kompetens inom området, där hjälpmedlets funktion, prestanda eller säkerhet förändrats utanför de ramar som tillverkaren angivit. (För övrigt se Läkemedelsverkets föreskrifter LVFS 2003:11) Specialanpassning kan ske genom att man kombinerar produkter på ett sätt som inte tillverkaren/tillverkarna avsett gör konstruktionsmässiga ingrepp eller tillägg på en färdig produkt konstruerar och tillverkar en ny produkt använder produkten på ett nytt sätt eller inom ett nytt användningsområde avvikande från tillverkarens anvisningar En specialanpassning på ett förskrivet hjälpmedel ska beställas av förskrivare genom en skriftlig anvisning och vara avsedd för en namngiven brukare. Beställningen ska innehålla åtgärdens syfte och önskat utförande. n ansvarar för anpassningens funktionella Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

48 del och tekniker eller annan person som utför anpassningen ansvarar för att det tekniskt är fackmannamässigt utfört. Det är också förskrivarens ansvar att den specialanpassade produkten förses med nödvändig och individuellt anpassad brukarinformation. n kompletterar om möjligt befintlig bruksanvisning eller om behov finns formulerar en ny. Innan en specialanpassning tas i bruk ska förskrivaren godkänna anpassningen skriftligt. Specialanpassningen skall därutöver också uppfylla lagstiftningens krav på dokumentation, identifierbarhet och spårbarhet (SFS Lagen om medicintekniska produkter 1993:584). Sjukvårdshuvudmannens ansvar omfattar inte anpassning av egenägda produkter, med undantag av datorer. Se Förskrivningsanvisningar. Installation, nedmontering och återställning i ordinärt boende Installation kan bli aktuellt för vissa hjälpmedel, till exempel taklyft, porttelefon eller duschbrits. Fastighetsägaren måste ge sitt tillstånd innan sådan installation utförs. Sjukvårdshuvudmannen bekostar och ombesörjer installation och nedmontering av förskrivna hjälpmedel som ligger inom sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde. Ersättning utgår inte retroaktivt till brukare/anhörig som själv bekostat installation/nedmontering av hjälpmedel. Återställning bekostas inte av sjukvårdshuvudmannen. Flyttning av elsäng och fast installerade hjälpmedel i ordinärt boende Flyttning av elsäng och fast installerade hjälpmedel får av säkerhetsskäl endast utföras av den hjälpmedelsleverantör som sjukvårdshuvudmannen har avtal med. Brukaren faktureras en avgift per styck, för flyttning av dessa hjälpmedel. Om flera hjälpmedel flyttas samtidigt tas aldrig ut avgift för mer än tre hjälpmedel per flyttillfälle. Det gäller såväl vid flytt till annan bostad, som vid flyttning av dessa hjälpmedel inom samma bostad, när behov av ned- och uppmontering finns. 3.4 Avvikelse från grundsortiment/-utförande Om brukaren önskar avvikelse från grundsortiment/-utförande, utöver vad det medicinska behovet kräver och vad som ingår i sjukvårdshuvudmannens ansvar, betalar brukaren själv den merkostnad som uppstår. Ett sådant önskemål kan endast tillgodoses när det går att helt särskilja merkostnaden för brukarens önskemål från sjukvårdshuvudmannens kostnad, så att det inte leder till några extra utgifter för den betalande enheten, till exempel i form av högre månadshyra för hjälpmedlet. Önskas till exempel annan färg på hjälpmedlet betalar brukaren både för den eventuella merkostnaden för annan färg än den/de som finns i sjukvårdshuvudmannens sortiment, samt återställningskostnad. Den sammanlagda merkostnaden betalas alltid i samband med att hjälpmedlet förskrivs. För barn och ungdom upp till 18 år gäller att de kan få välja färg på sin rullstol utifrån leverantörens standardfärger, utan någon merkostnad. 3.5 Arbetstekniska hjälpmedel Arbetsgivaren har det grundläggande ansvaret för att arbetsplatsen är lämpligt utformad utifrån arbetsmiljösynpunkt. Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

49 förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet, samt ansvarar för att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Att personal har den utrustning/de arbetstekniska hjälpmedel och den utbildning som behövs för att utföra arbetsuppgifter på ett säkert sätt, är därmed arbetsgivarens ansvar. Med arbetstekniska hjälpmedel avses sådan utrustning som erfordras för att anställd personal ska kunna utföra sitt arbete på ett så tryggt och säkert sätt som möjligt. (För övrigt se Arbetsmiljölag SFS 1977:1160) Som arbetstekniska hjälpmedel kan till exempel räknas: - personlyft och lyftsele (hjul- eller taklyft) - glidmatta - vridplatta - uppresningsbälte - elsäng/sänglyft - vårdaraggregat till rullstol För arbetstekniska hjälpmedel i ordinärt boende är arbetsgivaren ansvarig när kommunalt anställd personal eller upphandlad verksamhet (till exempel assistent/hemtjänst) finns. Regler och rutiner utformas av respektive kommun. Då personlig assistent är anställd av enskild person, är denne i lagens mening arbetsgivare enligt LASS (Lagen om assistansersättning) och därmed också ansvarig för den arbetstekniska utrustningen och all utbildning kring denna utrustning som behövs. Samma ansvar har privata/kooperativa assistansbolag. För arbetstekniska hjälpmedel som används i skolmiljö ansvarar skolan. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för hjälpmedel till icke-anställd förälder/anhörig som vårdar barn/anhörig i hemmet. I de fall brukaren med hjälp av något av ovanstående hjälpmedel blir självständig i en aktivitet, är hjälpmedlet inte att betrakta som ett arbetstekniskt hjälpmedel, utan ska då förskrivas som ett hjälpmedel för personligt bruk. Undantag från ovanstående: Sjukvårdshuvudmannen har kostnadsansvar för arbetstekniska hjälpmedel till personliga assistenter som är anställda enligt ovan av enskild brukare eller där brukaren har avtal om motsvarande tjänst med privat/kooperativt vård-/assistansbolag. Sjukvårdshuvudmannens ansvar innefattar i dessa fall inte utbildning av personal, utöver den utbildning/information som alltid ges i samband med förskrivning/introduktion av ett hjälpmedel. Östergötlands Regelverk för hjälpmedelsförskrivning avseende icke-anställd anhörig, ska följas i dessa fall. 3.6 Egenansvar Egenansvar är åtgärder som den enskilde själv kan besluta om utan att det behöver föregås av professionell bedömning och utprovning. Sjukvårdshuvudmannen har inte något ansvar för egenansvarsprodukter. Däremot har förskrivaren en viktig roll när det gäller att bistå med information, individuella/generella råd och rekommendationer. Individuella råd ska dokumenteras i patientjournalen. Det finns hjälpmedel som har karaktären av egenansvarsprodukter i en persons vardag. Med egenansvarsprodukter menas i detta sammanhang produkter/hjälpmedel som går att köpa i handeln, till exempel i affär, per postorder eller på apotek och som inte kräver sjukvårdens specialkunskap. Egenansvar avseende dessa produkter/hjälpmedel innebär för den enskilde att såväl införskaffa som att bekosta dessa. Se även kap 6. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

50 4. Vem har rätt att få hjälpmedel förskrivna? 4.1 Personer boende i Östergötland För att vara berättigad till personligt förskrivna hjälpmedel måste man vara folkbokförd i Östergötland. 4.2 Barn, ungdomar och studerande Som barn och ungdom räknas de som är upp till 18 år. Barn och ungdomar som är under 18 år och på grund av studier måste bo någon annanstans än hos sina föräldrar ska ändå vara folkbokförda hos dem. Detta gäller så länge de fortsätter i grund- eller gymnasieskola eller motsvarande utbildning som påbörjats före 18 års ålder. En person över 18 år som studerar på eftergymnasial skola ska folkbokföras där han/hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila, det vill säga på studieorten. Sjukvårdshuvudmannens ansvar omfattar inte produkter i standardutförande som normalt anskaffas till barn, till exempel stol och sulky. Sjukvårdshuvudmannen har ansvar för personliga hjälpmedel till elever med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, gymnasieskola, statlig och kommunal vuxenutbildning samt högskola/universitet. Skolan ansvarar för lämplig grundutrustning, det vill säga för att utrusta med de hjälpmedel som behövs så att miljön motsvarar de behov som finns eller kan väntas uppstå för dem som vistas där; se kap 3.2. Skolan ansvarar för att förskrivna hjälpmedel som används i skolan förvaras på ett betryggande sätt. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar inte för interna omflyttningar av hjälpmedel eller flytt av hjälpmedel till annan skola inom kommunen. Skolhuvudmannen har alltid kostnadsansvar för grundutrustning, pedagogiska hjälpmedel, läromedel och lokalanpassning, liksom för anpassning av egen utrustning. Lokaler och utrustning skall vara utformad så att även elever med funktionshinder kan fungera i skolmiljön under hela skoldagen. Region Östergötland har kostnadsansvar för personligt förskrivna hjälpmedel till barn och ungdomar som beviljats korttidsvistelse enligt beslut om insats från LSS 9.6. Angående dubbelförskrivning till barn- och ungdomar; se kap Personer folkbokförda i annat län Enligt Folkbokföringslagen är man skyldig att ändra folkbokföring vid avflyttning från länet. Förskrivning av hjälpmedel till utomlänspatienter kan enligt Riksavtalet bli aktuellt vid fritt vårdsökande eller vid vård på specialistremiss. I dessa fall ska Östergötlands regler följas vid hjälpmedelsförskrivning i vårt län, men sjukvårdshuvudmannen där man är folkbokförd ska betala hela kostnaden för hjälpmedlen. Hjälpmedel till utomlänspatient ska förskrivas i samråd med och godkännas av sjukvårdshuvudmannen där man är folkbokförd, om kostnaden överstiger kr eller om hjälpmedlet behöver installation, anpassning eller kan komma att ha behov av teknisk service/reparation i en framtid. Praxis är dock att kontakt alltid tas med sjukvårdshuvudmannen där man är folkbokförd innan hjälpmedelsförskrivning. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

51 Motsvarande regler gäller för personer folkbokförda i Östergötland som söker vård i annat län. Enligt avtal om Hemsjukvård överförs detta ansvar enligt ovan till den kommun/habiltering som har hemsjukvårdsansvar/habiliteringsansvar om behovet överensstämmer med Östergötlands Regelverk för hjälpmedelsförskrivning. Förskrivning av hjälpmedel i annat län för behov utöver Östergötlands Regelverk för hjälpmedelsförskrivning faktureras Region Östergötland, i de fall Riksavtalet har följs. Hjälpmedelsförskrivning utöver Riksavtalet ansvarar förskrivande län själv för. Hjälpmedelskonsult ska alltid kontaktas för rådgivning i ärenden som gäller östgötar som har förskrivits hjälpmedel i annat län. 4.4 Utländska personer folkbokförda i Östergötland Samma regler gäller som för svenskar bosatta i Östergötland. 4.5 Svenska medborgare bosatta utomlands (utlandssvenskar) Svensk medborgare, som förväntas vara bosatt i annat land längre tid än ett år, ska inte vara folkbokförd i Sverige. Hjälpmedel för icke-akuta behov ska sökas i bosättningslandet. Utlandssvenskar bosatta och försäkrad i ett EU/EES-land Hjälpmedel kan förskrivas för tillfälligt bruk vid akut behov eller vid nödvändig vård. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med uppgifter om patientens namn och bostadsadress samt kopia på EU-kortet till Försäkringskassan, som ersätter kostnaden. Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. Utlandssvenskar bosatta i de nordiska länderna behöver inte visa upp EU-kort. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med uppgifter om patientens namn och bostadsadress till Försäkringskassan, som ersätter kostnaden. Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. Utlandssvenskar bosatta inom utomnordiskt område eller i land där konvention saknas Hjälpmedel endast för akut behov kan förskrivas och bekostas av den sjukvårdshuvudman som svarar för vården. Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. 4.6 Utländska personer som tillfälligt vistas i Sverige För alla utländska personer som tillfälligt vistas i Sverige, gäller att hjälpmedel för icke-akuta behov ska sökas i hemlandet. Utländska personer bosatta i EU/EES-området Hjälpmedel kan förskrivas för tillfälligt bruk vid akut behov eller vid nödvändig vård. För att styrka sin rätt till nödvändig vård ska ett EU-kort (eller provisoriskt intyg om EU-kort) visas upp. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med en kopia av EU-kort eller intyg till Försäkringskassan, som ersätter kostnaden. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

52 Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. Saknas EU-kort kan kostnadsansvarig enhet begära att personen betalar hjälpmedlet. Den vårdsökande bör i dessa fall underrättas om möjligheten att få ersättning för sina utlägg från sin motsvarighet till vår Försäkringskassa i sitt EU-hemland. Utländska personer bosatta i de nordiska länderna behöver inte visa upp EU-kort. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med uppgifter om patientens namn och bostadsadress till Försäkringskassan. Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. Utländska personer bosatta i Konventionsländer Personer från länder som Sverige har sjukvårdskonventioner eller sjukvårdsavtal med har rätt till akut vård och hjälpmedel för akut behov. (Avseende hjälpmedel är det för närvarande Algeriet, Australien och delstaten Quebec i Kanada som är sådana konventionsländer). För att styrka sin rätt till akut vård ska pass eller Försäkringsintyg från hemlandet visas upp. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med en kopia av patientens ID-handling (pass eller Försäkringsintyg) till Försäkringskassan, som ersätter kostnaderna. Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. Utländska personer bosatta i övriga länder Personer från övriga länder har inte rätt till kostnadsfri vård eller kostnadsfria hjälpmedel. Det betyder att dessa patienter själva får betala hela kostnaden för vård och hjälpmedel. Detta gäller såväl barn som vuxna. 4.7 Asylsökande - utländska personer som söker uppehållstillstånd Enligt beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Östergötland har asylsökande samma rätt till vård och hjälpmedel som personer folkbokförda i länet. När det gäller behov av nödvändiga hjälpmedel, det vill säga hjälpmedel som är helt nödvändiga för att kunna klara den dagliga livsföringen, har enligt Hemsjukvårdsavtalet länets kommuner ansvar för bedömning och förskrivning i hemsjukvård, medan regionen ansvarar för bedömning och förskrivning till asylsökande som får hälso- och sjukvård via regionen. Förskrivna hjälpmedel till asylsökande ska alltid köpas. Kommunen/förskrivande enhet inom Region Östergötland fakturerar regionens Hälso- och sjukvårdsnämnd för köp av dessa hjälpmedel. Specifik faktureringsadress till Region Östergötland ska användas. Kontakta hjälpmedelskonsult vid behov. När det gäller behov utöver nödvändiga hjälpmedel, enligt ovan, har regionen ansvar för all bedömning, förskrivning och kostnad för köp av dessa hjälpmedel. Specifik faktureringsadress till Region Östergötland ska användas för fakturering av dessa köpta hjälpmedel. Kontakta hjälpmedelskonsult vid behov. LMA-kortet som styrker att patienten är registrerad som asylsökande hos Migrationsverket, ska alltid visas upp och giltighetstiden måste kontrolleras. Den asylsökandes LMA-nummer ska uppges. Sjukvårdshuvudmannens åtagande gäller fram till och med när den asylsökande fått beslut om permanent uppehållstillstånd och blir folkbokförd alternativt får ett avvisningsbeslut. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

53 Vid hjälpmedelsförskrivning till asylsökande ska Östergötlands Regelverk för hjälpmedelsförskrivning och fastställt hjälpmedelssortiment följas. Hjälpmedlen ska återlämnas senast då brukaren lämnar länet. 4.8 Gömda och papperslösa personer som vistas i Östergötland Enligt beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Östergötland har gömda och papperslösa personer samma rätt till vård och hjälpmedel som personer folkbokförda i länet. Vid hjälpmedelsförskrivning till gömda och papperslösa ska Östergötlands Regelverk för hjälpmedelsförskrivning och fastställt hjälpmedelssortiment följas. Hjälpmedlen ska återlämnas senast då brukaren lämnar länet. Personer som i dagligt tal kallas för papperslösa är i huvudsak: personer som har sökt asyl i Sverige, fått avslag på ansökan, men ändå valt att stanna i landet. Dessa kallas ofta för gömda personer. personer som har kommit till Sverige utan att söka asyl, men som ändå vistas i landet för att till exempel arbeta svart. personer som har kommit till Sverige legalt och som söker vård utan att uppge sin riktiga identitet. Region Östergötland har ansvar för bedömning, förskrivning och kostnad för köp av hjälpmedel till dessa personer. Specifik faktureringsadress till Region Östergötland ska användas för fakturering av dessa köpta hjälpmedel. Kontakta hjälpmedelskonsult vid behov. 4.9 Kostnadsersättning för vårdbehövande enligt SFS 2010:1122, 33 Staten ersätter sjukvårdshuvudmannens kostnader för vård, läkemedel och hjälpmedel under vissa förutsättningar för skyddsbehövande/tidigare asylsökande som har fått uppehållstillstånd i Sverige och som vid tiden för uppehållstillstånd har sjukdom/funktionshinder som kräver varaktig vård minst tre år. Det gäller folkbokförda icke-svenska medborgare. En förutsättning är att sammanlagda kostnader för vård, läkemedel, tolk och hjälpmedel uppgår till minst kr per brukare och år per sjukvårdshuvudman. Dessa individer har samma rättigheter till hjälpmedel som övriga folkbokförda i länet; se kap 4.5. Är ett nytt sådant ärende aktuellt kontaktar förskrivaren kommunen/region Östergötland och lämnar uppgifter i ärendet. Första ansökan ska göras inom tre år från kommunplaceringsdatum. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

54 5 Förskrivaransvar 5.1 Allmänt För att brukare med funktionsnedsättning ska få tillgång till hjälpmedel krävs en förskrivning. Personer med förskrivningsrätt ansvarar för förskrivning av lämpligt hjälpmedel. När en förskrivare inte själv besitter all den kunskap som krävs för en förskrivning är det viktigt att vid behov samråda med övriga berörda inom eventuella behandlingsteam, länets hjälpmedelskonsulter och/eller hjälpmedelsleverantör som sjukvårdshuvudmannen har avtal med. Förskrivningsrätten innebär ansvar för bedömning, utprovning, information, inträning och uppföljning. Förskrivning av hjälpmedel innebär ett helhetsansvar och inte enbart utlämnande av ett hjälpmedel. Den enskilde brukaren ska informeras om behandlingsmetoder och hjälpmedel som står till buds utifrån brukarens behov och sjukvårdshuvudmannen sortiment, samt om övriga produkter, som är av särskild betydelse för den enskilde. Det vill säga förskrivaren ska även kunna ge viss information/råd om produkter som inte finns att tillgå som förskrivningsbara hjälpmedel. 5.2 Förskrivarkompetens För att få förskriva hjälpmedel krävs att personen ska ha beviljats förskrivningsrätt för förskrivning av hjälpmedel i Östergötland, samt ha genomgått förskrivarutbildning avseende hjälpmedelsförskrivning i Östergötland. ha kunskap om samt följa de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller hjälpmedelsverksamhet. ha kunskap om samt följa Östergötlands Regelverk för hjälpmedelsförskrivning. ha kunskap om samt följa gemensamma rutiner avseende hjälpmedelsområdet. ha god kännedom om det fastställda hjälpmedelssortimentet. delta i hjälpmedelsvisningar och fortlöpande utbildningar inom det sortiment man förskriver hjälpmedel ur. genomgå, i förekommande fall, riktade kurser och temadagar för att få utprova vissa specifika hjälpmedel. Upprätthålls inte kompetensen avseende ovanstående krav, kan sjukvårdshuvudmannen återta förskrivningsrätten. 5.3 Förskrivning av hjälpmedel n ska göra en helhetsbedömning utifrån brukarens funktionsnedsättning, hans/hennes medicinska, sociala och psykologiska status, samt utifrån boendemiljö och hjälpmedlets funktion. ansvara för att ett hjälpmedel fungerar i den miljö det ska användas, innan en förskrivning görs. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

55 planera förskrivning av hjälpmedel i samverkan med den enskilde och/eller närstående. Den enskilde och/eller närstående ska få möjlighet att delta i processen och vara delaktig i de val som görs. vid förskrivning utgå från enklast möjliga hjälpmedel ur Östergötlands sortiment som kan fungera i den aktuella situationen för att uppnå godtagbar funktion utifrån behov och förväntad nytta. ta med i sin bedömning att hjälpmedel kan komplettera andra eventuella insatser, men får inte bli alternativ till en aktiv rehabilitering. Hjälpmedel får inte heller ersätta andra lämpliga åtgärder. anpassa och samordna förskrivning av hjälpmedel med andra insatser från Region Östergötland, kommun och andra myndigheter. dokumentera bedömning och förskrivning av hjälpmedel enligt Patientdatalagen. I ansvaret för att förskriva hjälpmedel ingår också att i samband med förskrivning informera brukare och i förekommande fall anhörig/personal, om hur hjälpmedlet används och fungerar, samt att informera om brukarens ansvar. Byte av hjälpmedel medges endast då brukarens hjälpmedelsbehov eller funktionsstatus har förändrats eller då befintligt hjälpmedel av förskrivare eller tekniker bedöms som utslitet. Förtroendeförskrivning innebär att förskrivare från icke kostnadsansvarig enhet, förskrivare från Region Östergötland eller privat anställd förskrivare, har beviljad förskrivningsrätt för hjälpmedel där hjälpmedelskostnaderna styrs till respektive kommun där aktuell brukare är folkbokförd. För att erhålla förskrivningsrätt krävs alltid att man genomgått obligatorisk förskrivarutbildning. Förtroendeförskrivare har samma ansvar att följa gällande regelverk kring hjälpmedelsförskrivning som övriga förskrivare. I komplexa ärenden inom sjukhusvård/specialistenhet när förskrivning av kostsamma hjälpmedel är aktuellt, till exempel kommunikationshjälpmedel, elsäng, elrullstol eller avancerad manuell rullstol, ska samråd ske med förskrivare inom rehabiliterande hemsjukvård/habilitering, innan förskrivning görs. 5.4 Behovsinriktat synsätt Hjälpmedel förskrivs enligt ett behovsinriktat synsätt. Ett behovsinriktat synsätt innebär att det är brukarens behov i kombination med Östergötlands Regelverk för hjälpmedelsförskrivning som är vägledande för vilka hjälpmedel som kan förskrivas. Behovsbedömningen ska göras utifrån brukarens hela livssituation, vilket innebär att fysiska såväl som psykiska och sociala behov ska beaktas. Alla brukare med ett upplevt hjälpmedelsbehov, har rätt att få behovet bedömt av medicinskt kunnig personal med behörighet att förskriva hjälpmedel. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

56 Utprovningstrappa 0 n gör en behovsbedömning med Regelverket för hjälpmedelsförskrivning som grund. Bedömningen visar att 4 behov finns av en anpassad produkt ur Östergötlands hjälpmedelssortiment. 5 behov finns av en produkt utanför Östergötlands hjälpmedelssortiment och/eller regelverk. Särskild prövning. 3 behov finns av en basprodukt ur Östergötlands hjälpmedelssortiment. 2 behov finns av en standardprodukt ur Östergötlands hjälpmedelssortiment. 1. behov finns av en produkt som är ett egenansvar. Brukaren kan få råd avseende lämplig produkt. 5.5 Uppföljning av förskrivning Uppföljning och utvärdering av förskrivna hjälpmedel ska ske efter varje förskrivning. Beroende på brukarens situation, funktionsnedsättning eller andra orsaker kan flera uppföljningar behöva göras. I de fall förskrivaren därefter bedömer fortsatt uppföljning som obehövlig, det vill säga att brukaren bedöms klara att själv ta ansvar för hjälpmedlet och dess användning, kan ärendet avslutas. Ansvaret övertas i dessa fall av brukaren och innebär att brukaren själv ansvarar för att vända sig till sjukvårdshuvudman/förskrivare vid förändrade behov, förändrat hälsotillstånd eller annat som påverkar hjälpmedelsanvändningen. n bedömer i varje enskilt fall när och om detta är aktuellt. När ett ärende avslutas ska bedömningen dokumenteras i journal. För elrullstol finns krav på årlig uppföljning. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning