Mätinstrumenten. NRS primärvård

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Mätinstrumenten. NRS primärvård"

Charlotta Lindström
för 5 år sedan
Visningar:

1 Mätinstrumenten NRS primärvård Elisabeth Bondesson Nationell registerkoordinator Paul Enthoven Medlem NRS styrgrupp

2 Vad ska vi mäta? Långvarig smärta är komplext

4 Vad ingår? Besvär och funktion Smärta (VAS + smärtområden) Hur man har det Livskvalitet (EQ-5D) Hur man hanterar sin situation Acceptans (CPAQ) Functional Rating Index (FRI) Life satisfaction (2 frågor från LISAT-11) Katastrofierande (PCS) Motion (Godin) Ångest och depression (HAD)

5 Smärtskattning

7 Functional Rating Index Instrumentet består av 10 frågor kring: smärtintensitet Sömn personlig omvårdnad Smärtfrekvens förmåga att genomföra resor arbeta genomföra sociala aktiviteter lyfta gå stå Svarsalternativen är på en femgradig skala från 0 4

9 Functional Rating Index Totalpoängen räknas ut i procentform, där 100 % betyder att patienten inte uppfattar sig ha någon funktionsförmåga alls, medan 0 % istället innebär full självskattad funktion.

10 Functional Rating Index Mäter väldigt grundläggande funktionsnivå Många som går in i MMR1 har förvånansvärt stora problem enligt den här skalan: % Är påverkbart, dvs kan förändras av behandling Mest forskning gjort på ländryggsbesvär, så mer forskning kommer om skalans egenskaper hos personer med långvarig smärta.

11 Godin, The Godin-Shephard leisure-time physical activity questionnaire Under en genomsnittlig 7-dagars period (en vecka), hur många gånger under din fritid ägnar du dig åt följande typer av motions- eller träningsaktiviteter som varar längre än 15 minuter varje gång?

13 Godin, The Godin-Shephard leisure-time physical activity questionnaire Under en genomsnittlig 7-dagars period (en vecka), hur ofta under din fritid ägnar du dig åt någon typ av regelbunden fysisk aktivitet som håller på tillräckligt länge för att du ska börja svettas och hjärtat slår snabbt? Mycket sällan Ibland Ofta

14 Godin, The Godin-Shephard leisure-time physical activity questionnaire Normer för svenska patienter med kronisk smärta saknas i dagsläget, och resultaten bör därmed utvärderas med försiktighet. Finns ej med i avslutsformuläret Förstås ändå intressant att se om patienten rör på sig mera ett år efter avslutad behandling än innan

15 EQ-5D Frågor + linje 5 hälsodimensioner: Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet 3 allvarlighetsgrader: inga problem måttliga problem svåra

17 Linjen från 0-100, där maxpoäng betyder perfekt hälsa

18 EQ-5D Väldigt vanligt använt hälsomått Linjen, från MMR1: 47.9 (+-19.4) Index, från 0-1 MMR1: 0.34 (+-0.33) (Normalpopulation: 0.84)

19 LISAT, Life Satisfaction 2 frågor 11 frågor i originalet

20 LISAT, Life Satisfaction Bland svenska patienter med kronisk smärta brukar svaren på den första frågan variera mellan 3-4,5. För den andra frågan, är motsvarande siffror 2-3,6. Befolkningen i stort brukar återfinnas i spannet mellan 5 och 6.

21 CPAQ Chronic Pain Acceptance Questionnaire Frågeformulär om acceptans

22 Definition av acceptans Erkänna smärtan, ge upp ineffektiva försök att kontrollera smärtan, agera som om smärtan inte nödvändigtvis innebär ett funktionshinder och rikta sina ansträngningar mot att leva ett tillfredsställande liv, trots smärta (McCracken, 1998)

23 Acceptans är en viktig strategi för att hjälpa individer med långvarig smärta att skifta fokus från symtomreduktion till fokus på vad man värderar högt i livet för att underlätta ökad funktion i närvaro av smärta och obehag

24 CPAQ Har 2 delskalor: Engagemang i aktivitet Villighet att känna smärta Totalvärdet används ofta McCracken LM, Vowles KE, Eccleston C. Acceptance of chronic pain: component analysis and a revised assessment method. Pain 2004;107:

25 CPAQ 8 Finns i version där man kortat ned frågeantalet till åtta Behållit sina egenskaper, även fast flera frågor inte ställs Utvärderad på både svenska och engelska Fish, R. a, McGuire, B., Hogan, M., Morrison, T. G., & Stewart, I. (2010). Validation of the chronic pain acceptance questionnaire (CPAQ) in an Internet sample and development and preliminary validation of the CPAQ-8. Pain, 149(3), doi: /j.pain

27 CPAQ och smärtrehab Förändring i acceptansnivåer hänger samman med bättre utfall generellt Patienter som förbättras på CPAQ verkar vara samma patienter som fortsätter förbättras till senare uppföljningar Ger förbättring inom funktionsnedsättning, depression, smärtrelaterad ångest, vårdkonsumtion och medicinering McCracken, L. M., & Gutiérrez-Martínez, O. (2011). Processes of change in psychological flexibility in an interdisciplinary group-based treatment for chronic pain based on Acceptance and Commitment Therapy. Behaviour Research and Therapy, 49(4),

28 The Pain Catastrophizing Scale Mäter patientens katastroftankar relaterade till smärtan

29 Varför mäta katastroftankar Hur vi tänker påverkar hur vi beter oss. Ofta leder det till att vi gör mindre av det vi mår bra av, t ex fysisk eller social aktivitet Viktigt att mäta då det går att påverka under en rehabilitering

30 Katastroftankar och utfall Mer katastrofierande patienter har intensivare smärta, är oftare nedstämda och ångestfyllda, har mer smärtbeteenden och upplever större funktionshinder. Använder mer mediciner, och har längre vårdtider Men: minskat katastrofierande också länkat till smärtminskning och mindre funktionshinder

31 PCS: Tre delskalor+totalvärde Ältande /Grubblerier Jag kan inte sluta tänka på hur ont det här gör Uppförstoring Jag är rädd att något väldigt allvarligt kommer att hända Hjälplöshet Det här är fruktansvärt och jag blir fullständigt överväldigad

32 PCS - Tolkning Maximal poäng: 52 Sullivan: medelvärden i olika populationer mellan 20 och poäng eller högre (motsvarar den fjärdedel av patienter som är mest katastrofierande) Cut-offs för delskalorna används ej lika ofta

33 PCS - Tolkning Snittvärden för patienter som inkluderas i MMR1: 23.1 (+-11)

34 Hospital Anxiety and Depression scale - HAD Mäter depressions- och ångestsymtom 14 frågor totalt Skapad för att användas bland patienter som får icke-psykiatrisk vård

36 HADS- D Mäter vanligaste samsjukligheten med långvarig smärta (ungefär 2/3 är deprimerade) Sämre behandlingsutfall med mer samtida depression Depression som viktigaste faktorn för att påverka utfall att låta bli depressionsbehandling är att riskera sämre utfall (Linton, 2000) Bair MJ, Robinson RL, Katon W, Kroenke K. Depression and Pain Comorbidity: A Literature Review. Arch Intern Med.2003;163(20): doi: /archinte

37 HADS - A Vanligt med samtida ångestdiagnoser 2-3 ggr vanligare hos patienter med långvarig smärta än bland resten av befolkningen med Paniksyndrom Social fobi Generaliserad ångest PTSD Asmundson GJ, Katz J (2009) Understanding the co-occurrence of anxiety disorders and chronic pain: state-of-the-art. Depress Anxiety 26:

38 HADS Utvärderad på svenska Två olika gränsvärden: 8 som möjligt fall (på endera skala) 11 som troligt fall Kom ihåg: inte diagnostiskt! Kräver fördjupad bedömning, använd som möjlighet att få generell uppfattning om psykiskt lidande

39 HADS Snittvärden för patienter som inkluderas i MMR1: HADS-A: 9.5 (4.9) HADS-D: 6.7 (4.5)

40 Personalifyllt formulär

41 Hur bedömer du patientens delaktighet i sin rehabilitering? Hur engagerad är patienten? Exempelvis: Är patienten aktiv när det gäller att sätta delmål för sin behandling? Kommer patienten med egna förslag? Berättar patienten när något i behandlingen inte passar eller när det skulle behöva anpassas till patientens önskemål? Är patienten aktiv i att försöka hitta lösningar om det skulle inträffa?

42 Hur bedömer du patientens följsamhet i sin rehabilitering? Genomför patienten programmet som man kommit överens om? Exempelvis: Hur frekvent kommer patienten till träningen? Missar patienten flera träningstillfällen?

43 Hur bedömer du patientens följsamhet i sin rehabilitering? Genomför patienten programmet som man kommit överens om? Kommer patienten till träningstillfällena? Gör patienterna då sina övningar och i vilken grad? t.ex. patienten cyklar enligt programmet men enbart 3 minuter istället för överenskommen 10 min, patienten cyklar 10 minuter men gör det på en väldig låg intensitet istället för överenskommen högre intensitet.

Relevanta dokument

Utbildning NRS-primärvård. Peter Molander, leg psykolog Doktorand

Utbildning NRS-primärvård. Peter Molander, leg psykolog Doktorand Utbildning NRS-primärvård Peter Molander, leg psykolog Doktorand Peter Molander 16 FEBRUARY 2016 2 Varför? -Behov underifrån Rehabchefer efterfrågade ett sammanhållet sätt att utvärdera -Behov ovanifrån