Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning

Transkript

1 Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning Patientperspektiv och Personalperspektiv Kerstin Eriksson Lotta Wikström Specialistsjuksköterskor inom intensivvård, fil dr Nationell smärtkonferens 2018

2 PAIN is whatever the experiencing person says it is. (Mc Caffery 1968) is an unpleasant sensory and emotional experience associated with actual or potential tissue damage, or described in terms of such damage (International Association for the Study of Pain1986) is the normal predicted physiological response to an adverse chemical, thermal or mechanical stimulus associated with surgery. (Carr & Goudas 1999) and can be communicated to others either through selfreport when possible or through a set of pain-related behavoirs (Kaasalainen 2007)

3 Smärtupplevelse - inverkande faktorer ålder/kön kulturella/religiösa uppfattningar vävnadsskada/svårighetsgrad av sjukdom behandlingsmöjligheter/biverkningar/komplikationer tid socialt sammanhang förväntningar/mening oro/ångest långvarig smärta personlighet/hanteringsförmåga/katastroftankar

4 Bakgrund Patienter, en heterogen grupp: o ålder o kön o samsjuklighet o erfarenhet av kirurgi o typ av kirurgi o utbildningsnivå Smärtbedömning består av: o smärtintensitet o lokalisation o insättande o karakteristika o behandling o närvaro av annan smärta (Ip et al 2009, Bjornes et al 2016) Kerstin Eriksson

5 Två intervjustudier Syfte att beskriva hur patienter uppfattar användningen av den numeriska skattningsskalan samt att beskriva patienters erfarenheter och hantering av smärta efter kirurgi. Kerstin Eriksson

6 Resultat Användning av NRS: underlättar kommunikationen om smärta. ställer krav på vårdpersonal och vårdrutiner. innehåller tolkningssvårigheter. Kerstin Eriksson

7 Resultat Patienter påverkas av egen kunskap om smärta och smärtbehandling egen förmåga att hantera smärtsituationen vårdpersonalens rutiner vårdpersonalens arbetssituation Kerstin Eriksson

8 Resultat Patienter använder aktiva strategier: söker och ger information utför egenvård Patienter använder passiva strategier: uthärdar smärta avstår från att informera vårdpersonalen Kerstin Eriksson

9 Två enkätstudier Syfte att studera sambandet mellan smärta och självskattad förmåga till tidig fysisk postoperativ återhämtning. Kerstin Eriksson

10 Frågeformulär Hur bedömer du i genomsnitt din smärta under det första dygnet? i vila / i rörelse Upplevde du: illamående, orkeslöshet, aptitförändringar, sömnsvårigheter Hade du problem med: mag-tarmfunktion, tömma urinblåsan, vara uppe och i rörelse, muskelsvaghet, sköta personlig hygien Kerstin Eriksson

11 Samband mellan patienters retrospektivt angivna genomsnittliga smärta dag 1 och återhämtning dag 1 Återhämtning, dag 1 Dag 1 i vila i aktivitet Genomsnittlig smärt Oddskvot 95% CI P-värde Oddskvot 95% CI P-värde Illamående NRS NRS < Orkeslöshet NRS < NRS < <.001 Aptitförändringar NRS NRS < <.001 Sömnsvårigheter NRS < <.001 NRS < <.001 Magtarmkanalsens funktion Förmåga tömma urinblåsan NRS NRS NRS NRS Mobilisering NRS < NRS < <.001 Muskelsvaghet NRS < <.001 NRS < <.001 Personlig hygien NRS < NRS < <.001

12 Samband mellan patienters retrospektivt angivna genomsnittliga smärta dag 1 och återhämtning dag 2 Dag 1 i vila i aktivitet Återhämtning, dag 2 Genomsnittlig smärtintensitet Illamående NRS NRS Oddskvot 95% CI P-värde Oddskvot 95% CI P-värde Orkeslöshet NRS NRS < <.001 Aptitförändringar NRS NRS Sömnsvårigheter NRS NRS < Magtarmkanalsens funktion Förmåga tömma urinblåsan NRS NRS NRS NRS Mobilisering NRS NRS <.001 Muskelsvaghet NRS NRS < <.001 Personlig hygien NRS NRS <

13 Slutsats Förmåga att beskriva smärta är individuell, men även relaterad till hur vården är organiserad och utförandet av den enskilda vårdpersonalen. Dialog ger patienter möjlighet att beskriva sin tolkning av smärtskalan, sin kunskap om smärta och smärtbehandling. Patienters genomsnittliga smärtintensitet i vila och rörelse kan användas för att indirekt spegla och predicera återhämtning. Följsamhet till riktlinjer för smärtbedömning möjliggör datainsamling utan frågeformulär. Kerstin Eriksson

14 Praktiska råd ü ü ü ü ü Informera om att smärta kan behöva behandlas när den begränsar den fysiska funktionen. Informera om för- och nackdelar med olika behandlingar. När patienter ber om hjälp är det troligt att de överskridit sin tröskel för hanterbar smärta. Be om ursäkt om väntetiden på analgetika blivit lång. Låt patienter ansvara för analgetika att ta vid genombrottssmärta. Kerstin Eriksson

15 Personalens perspektiv Team postoperativ smärta

16 ..är ett annat än patientens Team postoperativ smärta

17 SMÄRTBEHANDLING VÅRDENS PERSPEKTIV balans komfort och säkerhet bidra till hemgång med livskvalitet Team postoperativ smärta

18 SYFTE Att beskriva hur vårdpersonal uppfattar användningen av smärtskalor i postoperativ vård, samt beskriva vårdpersonalens erfarenheter och agerande vid bedömning av postoperativ smärta Lotta Wikström

19 ANVÄNDNINGEN AV SMÄRTSKALOR KRÄVER ETT MULTIDIMENSIONELLT TILLVÄGAGÅNGSÄTT försäkran om patientens förståelse dialog observationer Lotta Wikström

20 ANVÄNDNING AV SMÄRTSKALOR PÅVERKAS AV ARBETSSITUATIONER kunskap/erfarenhet etablerade vanor ledning/riktlinjer prioritering av arbetsuppgifter Lotta Wikström

21 ANVÄNDNING AV SMÄRTSKALOR UNDERLÄTTAR FÖRSTÅELSE AV PATIENTERS. SMÄRTA underlättar upptäckt av smärta synliggör smärta över tid underlättar överrapporteringar bidrar till enkel dokumentation * 7* * 6 * 5 * * * 4* * * * 3 * * rörelse 2 * 1 vila Lotta Wikström

22 ANVÄNDNINGEN AV SMÄRTSKALOR UNDERLÄTTAR BEHANDLING AV SMÄRTA förebyggande av smärta val av/justering av smärtbehandling utvärdering av behandling Lotta Wikström

23 DAGLIG GENOMSNITTLIG SMÄRTA: VILA OCH AKTIVITET Individuella genomsnittsvärden från 4-9 smärtskattningar versus retrospektivt angiven genomsnittlig smärta från postoperativ dag 1 Antal smärtskattningar Genomsnittsmärta i vila (typvärde).51 ***.60 ***.60 ***.61 *** Genomsnittsmärta vid aktivitet (typvärde).57 ***.61 ***.62 ***.60 *** Genomsnittsmärta i vila (median).61 ***.64 ***.67 ***.68 *** Genomsnittsmärta vid aktivitet (median).57 ***.64 ***.66 ***.62 *** Lotta Wikström

24 GENOMSNITTSVÄRDEN VERSUS RETROSPEKTIVT ANGIVEN GENOMSNITTLIG SMÄRTA, POSTOPERATIV DAG 1 35 % of patients No pain Worst pain Measure 1 Activity Measure 2 Activity Lotta Wikström

25 Organisation - uppmärksamhet mot smärta - kvalitet på riktlinjer - kvalitet på redskap för dokumentation Samarbete - kvalitet på samarbetsrutiner - kunskap om tillgängliga nätverk - kvalitet på informationsöverföring Individ - kunskap om smärta och behandling - kvalitet på kommunikation - vanor/anpassningsförmåga vid smärtbedömning

26 VARFÖR VÄLJA VALIDERAD SKALA Ger möjlighet till samma bemötande av patienter oavsett var patienten befinner sig och vem som arbetar. Team postoperativ smärta

27 SKALOR - INTENSITET Smärtskalor väljs efter ålder och kognitiv förmåga: Vuxna: NRS, VAS, Verbal skala, ESAS Barn: Bieri, NRS, VAS Kognitivt påverkade: Abbey Pain Scale Lotta Wikström

28 NUMERIC RATING SCALE, NRS Ingen Värsta tänkbara smärta Ingen Värsta tänkbara smärta Ingen Värsta tänkbara smärta Ingen Värsta tänkbara smärta Lotta Wikström

29 HÄNSYNSTAGANDEN VID TOLKNING AV PATIENTERS SJÄLVSKATTADE SMÄRTA ü tolkning av smärtskalor kan variera ü hanterbar smärtnivå kan variera över tid ü rörelseförmåga i förhållande till angiven smärtnivå ü smärtrelaterade beteenden ü föregående skattningar i vila respektive rörelse ü plötsligt insättande smärta kan vara tecken på kirurgisk komplikation Lotta Wikström

30 VÅRA AVHANDLINGAR Postoperative pain assessment and impact of pain on early physical recovery, from the patients perspective The clinical utility of patients self-rated postoperative pain after major surgery the perspective of healthcare professionals Kerstin Eriksson, Lotta Wikström

31