PSYKOLOGENS ROLL I PRIMÄRVÅRDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PSYKOLOGENS ROLL I PRIMÄRVÅRDEN"

Transkript

1 PSYKOLOGENS ROLL I PRIMÄRVÅRDEN Vikten av psykologisk kompetens inom dagens hälso- och sjukvård Ida L Flink, doktorand i psykologi, leg. psykolog, Center for Health and Medical Psychology (CHAMP), Örebro universitet.* Steven J Linton, professor i klinisk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, Center for Health and Medical Psychology (CHAMP), Örebro universitet. *Korresponderande författare. tel <<Jäv saknas>> Antal ord i huvudtexten: 1800 Antal illustrationer: 0

2 Sammanfattning Många patienter som söker till primärvården lider av besvär där psykologiska och medicinska faktorer samspelar Psykologiska behandlingar som alternativ eller komplement till medicinska metoder öppnar nya möjligheter att hjälpa patienter inom primärvården Psykologisk kompetens behöver finnas i primärvården för att svara upp till kraven som ställs på modern hälso- och sjukvård Psykologer har den utbildning och de färdigheter som krävs för att förbättra primärvården genom ökad psykologisk kompetens Abstract Primary care in Sweden is challenged by an increasing number of patients with complaints where psychological factors are central. Recent scientific reviews recommend cognitive behavioral therapy for problems such as sleep, stress and pain, as well as for anxiety and depressive disorders. Nevertheless, this need has yet to be fully met. This is problematic because modern psychological treatments, often as a complement to medical methods, open new avenues for early, successfully interventions that may prevent chronic suffering and work disability. Therefore, psychological competence is direly needed in primary care units. Clinical psychology educations today include in-depth training in the necessary skills for conducting such treatments and they offer particular courses in health and medical psychology in an effort to meet the needs of these patients. Psychologists should be a natural part of primary care in order to ensure the best possible care. Psykologens roll i primärvården 2

3 Den moderna synen på ohälsa gör att psykologisk kompetens behöver finnas i primärvården. Utmaningen för dagens vårdgivare ligger i att identifiera inte bara medicinska utan även psykologiska faktorer som ligger till grund för individers ohälsa. I takt med att det moderna samhället har växt fram så har sjukdomsbilden förändrats hos de patienter som söker vård. I början av förra seklet så sökte människor vård på grund av infektioner och andra sjukdomar som enkelt kunde härledas till rent medicinska orsaker. Idag söker människor i betydligt större utsträckning vård för tillstånd där de medicinska förklaringarna inte räcker till och där psykologiska faktorer spelar en viktig roll [1]. Syftet med den här artikeln är att ge en bild av varför psykologisk kompetens behövs i primärvården och hur psykologer kan fylla det behovet. Psykologiska faktorer i ohälsa Psykologiska och medicinska faktorer samspelar i de tillstånd som dagens patienter presenterar. Inom primärvården träffar man ofta på patienter som har besvär med smärta, sömnbesvär, stress, ångest eller depression samtliga exempel på tillstånd där psykologiska faktorer har stort inflytande. Ta till exempel ryggsmärta, som omkring % av befolkningen beräknas lida av [2]. SBU beräknar att mellan 20 och 40 % av läkarbesöken i primärvården orsakas av smärttillstånd [3]. År 2003 beräknades de samhälleliga kostnaderna för långvarig smärta vara 87,5 miljarder kronor [4]. Forskning från de senaste decennierna pekar entydigt på vikten av psykologiska faktorer för upplevelse och hantering av smärta. Till exempel har så kallade katastroftankar, irrationellt negativa tankar kring smärtan och dess konsekvenser, setts stå för upp till 31 % av variansen i smärtskattningar och vara avgörande för hur funktionsnedsatt personen blir [5]. Dessutom spelar en rad andra psykologiska faktorer såsom Psykologens roll i primärvården 3

4 stress, ångest och nedstämdhet också en betydelsefull roll för hur smärtan upplevs och hur den påverkar individen [6]. Eftersom psykologiska faktorer spelar en viktig roll i smärta så bör psykologisk kompetens finnas med vid utredning, bedömning och behandling av smärtproblematik, vilket i första hand sker inom primärvården. Vid ångest och depression behöver man knappast argumentera för vikten av psykologiska faktorer eftersom problemen brukar innefattas i begreppet psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa av lindrigare form påträffas främst inom primärvården; alltfler av de som mår psykiskt dåligt vänder sig dit [7]. Omkring 20 % av de patienter som söker till primärvården har visat sig uppfylla kriterierna för en ångeststörning [8]. Förra året presenterade Läkartidningen resultatet av en studie som visade att nästan 20 % av över 2000 patienter som sökte läkare i primärvården angav psykisk ohälsa, antingen unikt eller tillsammans med annan problematik, som anledning till läkarbesöket [9]. Samma studie visade att 17,5 % hade kliniskt relevanta värden på självskattningsskalor för psykisk ohälsa utan att de själva angav det som anledning till läkarbesöket. Av de patienter som led av sömnbesvär hamnade så många som 60 % i denna grupp. Det här visar att anmärkningsvärt många av de patienter som söker till primärvården lider av psykisk ohälsa. Ovanstående siffror belyser tre viktiga punkter. För det första är psykisk ohälsa som ångest och depression vanligt förekommande hos patienter i primärvården. För det andra så söker personer med psykisk ohälsa ofta hjälp just i primärvården. För det tredje så har många patienter samtidigt andra besvär som sömnsvårigheter, diabetes eller hjärtproblem och uppger inte alltid den psykiska ohälsan som anledning till att de söker hjälp. Det betyder dock inte att problemen inte bör uppmärksammas. Det gör snarare att det är ännu viktigare att personalen Psykologens roll i primärvården 4

5 inom primärvården har kunskap om hur psykisk ohälsa tar sig uttryck, när patienter behöver professionellt stöd och hur det stödet bör se ut. Den inrättade rehabiliteringsgarantin syftar till att stödja personer med ångest, depression, stress eller långvariga ryggbesvär genom att snabbt erbjuda evidensbaserad behandling för att förebygga sjukskrivning eller underlätta återgång i arbete [10]. De behandlingsformer som omfattas är kognitiv beteendeterapi (KBT) och multimodal rehabilitering (MMR, sammansatta åtgärder av flera professioner) vilka båda är behandlingar där psykologisk kompetens är en central komponent. Eftersom syftet med garantin är att patienterna snabbt ska erbjudas rätt hjälp så ställer det ökade krav på att kompetensen finns i primärvården. Vi menar att psykologisk kompetens bör finnas inom primärvården för att kunna bemöta de utmaningar som dagens hälso- och sjukvård står inför. Kraven på modern hälso- och sjukvård Forskning om psykologi, och inte minst hälsopsykologi, har vuxit sig allt starkare de senaste decennierna. Hälsopsykologi handlar om hur biologiska, psykologiska och sociala faktorer påverkar hälsan och kan användas för att förebygga ohälsa [1]. Sömnbesvär, smärtproblematik och stress är några besvär som brukar beskrivas som hälsopsykologiska. Men hälsopsykologi handlar också om hur psykologiska faktorer påverkar mer rent medicinska tillstånd som cancer eller diabetes. Vidare finns det hälsopsykologisk forskning som fokuserar på bemötande och vad som är viktigt att tänka på i mötet mellan vårdgivare och patient (se t.ex. [11]). Kunskap om hälsopsykologi är därför en tillgång både i mötet med patienter som lider av hälsopsykologiska besvär men också i mötet med andra patienter inom primärvården. Psykologens roll i primärvården 5

6 Primärvården ska kunna erbjuda de behandlingar som patienterna behöver även psykologiska. I riktlinjerna för rehabiliteringsgarantin rekommenderas KBT för patienter med depression, ångest och stress eftersom metoden har brett vetenskapligt stöd vid den typen av problem. För att ge ett exempel så har beteendeaktivering, en metod inom KBT, visat lika goda resultat som antidepressiv medicinering för patienter med egentlig depression [12]. Gruppen som fick beteendeaktivering hade dessutom signifikant mindre bortfall och färre biverkningar än de som fick medicinering. Slutligen så kvarstod förbättringarna längre i gruppen som fick beteendeaktivering. Slutsatsen som drogs var att beteendeaktivering är mindre kostsamt och leder till mer varaktiga resultat än medicinering för behandling av egentlig depression. För att kunna erbjuda psykologisk behandling som alternativ eller komplement till medicin vid psykisk ohälsa så behöver kompetensen finnas i primärvården. Att hälsopsykologisk behandlingskompetens behöver finnas vid moderna vårdinstanser kan tyckas vara en självklarhet men verkligheten ser annorlunda ut. Många vårdcentraler saknar en egen psykolog. Enligt färska siffror från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) så är 582 psykologer anställda inom primärvården, vilket kan jämföras med över 2000 psykologer som arbetar inom psykiatrisk vård [13]. Då det finns över 700 landstingsdrivna vårdcentraler i landet så innebär det mindre än en psykolog per varje vårdcentral [14]. De här siffrorna innefattar de psykologer som finns inom barn- och mödrahälsovård vilket betyder att antalet psykologer som arbetar med övrig primärvård är betydligt färre. Även om en stor del av primärvården idag är privatiserad så ger det här en fingervisning om hur läget ser ut; antalet psykologer inom primärvården är få. Psykologens roll i primärvården 6

7 Man kan fråga sig om inte andra yrkeskategorier lika bra kan uppfylla kravet på psykologisk kompetens. Det här är en fråga om träning och färdigheter snarare än en fråga om profession. Vi menar att psykologer med rätt utbildning och träning har goda möjligheter att leva upp till de höga krav som ställs. Dagens psykologutbildning innehåller många av de delar som behövs för att arbeta med patienter i primärvården. Utbildningen löper över fem år där de första åren har fokus på bred allmän kunskap om psykologi och de senare handlar om att ge studenterna specifika färdigheter i psykologisk utredning och behandling. Studenterna får till exempel träna på utredning och bedömning med fokus på psykologiska faktorer, såsom vilken roll ångest spelar vid sömnsvårigheter. De får även lära sig att förstå och tillämpa evidensbaserade behandlingsmetoder för psykisk ohälsa och hälsopsykologiska besvär. Här får de öva praktiskt genom klientarbetet som löper över några terminers tid. Vid flera orter kan man dessutom välja till kurser för att ytterligare fördjupa sina kliniska kunskaper (till exempel Dialektisk beteendeterapi, DBT, vid Örebro universitet). På flera håll finns det även fördjupningskurser i hälsopsykologi; vid vårt universitet finns till exempel det en valbar kurs i hälsopsykologi på hela 22,5 poäng. De studenter som går ut från dagens psykologprogram har alltså förutom en bred allmän kunskap om psykologi även färdigheter i utredning och bedömning, fördjupade kunskaper och färdigheter i psykologisk behandling och ofta även i hälsopsykologi. Det här ger psykologer den breda psykologiska kompetens som behövs inom primärvården. Var gör psykologen störst nytta? Det finns en rad tillstånd där psykologisk behandling har visat sig vara verkligt effektiv för att hjälpa de personer som drabbas - problem med smärta, sömn, ångest och depression är bara Psykologens roll i primärvården 7

8 några exempel. Socialstyrelsen rekommenderar psykologisk behandling som förstahandsval vid behandling av lindrig och medelsvår depression och ångestsyndrom på grund av dess otvetydiga evidens [15]. Även vid sömnbesvär rekommenderas psykologisk behandling i form av KBT [16]. Vid långvarig smärta rekommenderas beteendemedicinsk behandling och MMR där den psykologiska komponenten är en betydelsefull del [4]. Vikten av psykologisk kompetens i MMR betonas särskilt i de nationella riktlinjer för behandlingsformen som nyligen publicerades av Sveriges Kommuner och Landsting [10]. Psykisk ohälsa av lindrigare form och hälsopsykologiska besvär är alltså tillstånd där psykologisk behandling rekommenderas eftersom den har visat sig vara effektiv, och patienter med de här problemen träffar man på i primärvården. Psykologen kan arbeta på flera sätt för att göra så stor nytta som möjligt. Genom att lägga upp arbetet på rätt sätt så ökar primärvårdens möjligheter att erbjuda behandlingar där psykologisk kompetens ingår. Team Psykologen kan vara en viktig medlem i ett team. Psykologens kunskap om hur psykologiska faktorer kan påverka och påverkas kan användas både för att utveckla själva teamet och för att förstå och hantera de patienter som teamet arbetar med. Psykologens roll i primärvården 8

9 Ledarroll Psykologen kan även fungera som koordinator i ett team och ha en ledarskapsroll. I positionen som ledare kan psykologens unika kunskaper i gruppsykologi, arbetspsykologi och ledarskapspsykologi utnyttjas på bästa sätt. Utbildning och handledning Psykologen kan arbeta med utbildning av patienter eller anhöriga. Utbildningen kan också riktas mot andra yrkesgrupper inom vården, antingen i form av mer traditionell undervisning eller i form av handledning. Handledningen kan ske i grupp med en specifik yrkeskategori, som sjuksköterskor eller kuratorer, eller i team bestående av olika yrkeskategorier. Patientkontakt Slutligen kan psykologen givetvis arbeta direkt med patienter, antingen individuellt eller i grupp. I det direkta patientarbetet är psykologens uppgift i regel att göra utredningar, bedömningar eller behandlingar. Psykologen kan alltså fylla flera viktiga funktioner inom primärvården och arbetet kan struktureras så att den psykologiska kompetensen sprids till de områden där den behövs. Framtidens primärvård har ett stort behov av psykologisk kompetens och det behovet kan fyllas av psykologer. Psykologens roll i primärvården 9

10 Framtiden en primärvård med psykologisk kompetens Många av de patienter som söker till dagens primärvård lider av besvär där psykologiska och medicinska faktorer samspelar. Därför behövs behandlingar som integrerar psykologiska och medicinska metoder. Psykologiska behandlingar som alternativ eller komplement till medicinska metoder har en lovande framtid och öppnar nya möjligheter att hjälpa de patienter som söker till primärvården - dels genom behandling men också genom förebyggande åtgärder. Psykologiska behandlingar bör finnas i primärvården eftersom det är hit patienter med psykisk ohälsa och hälsopsykologiska besvär kommer - tillstånd där psykologiska behandlingar är riktigt effektiva och kan göra stor nytta. Psykologer med rätt utbildning har den kunskap och de färdigheter som behövs för att förbättra primärvården genom ökad psykologisk kompetens. Referenser 1. Marks DF, Murray M, Evans B, Willig C, Woodall C, Sykes CM. Health Psychology: Theory, research & practice. London: Sage Publications; Nachemson A, Waddell G, Norlund A. Förekomst av smärta i nacken och ländryggen. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); Rapport-nr /1-145/2. 3. Metoder för behandling av långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); Rapport-nr /1-177/2. Psykologens roll i primärvården 10

11 4. Rehabilitering vid långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); Rapport-nr Sullivan MJL, Thorn B, Haythornthwaite JA, Keefe FJ, Martin M, Bradley LA, et al. Theoretical perspectives on the relation between catastrophizing and pain. Clin J Pain. 2001;17: Nicholas MK, Linton SJ, Watson PJ, Main CJ. Early identification and management of psychological risk factors ( yellow flags ) in patients with low back pain: A reappraisal. Physical Therapy. 2011;91: Hälso- och sjukvård primärvård, lägesrapport Stockholm: Socialstyrelsen; Kroenke K, Spitzer RL, Williams JBW, Monahan PO, Lowe B. Anxiety disorders in primary care. Ann Intern Med. 2007;146: Kallioinen M, Bernhardsson M, Grohp M, Lisspers J, Sundin Ö. Psykisk ohälsa stort problem hos primärvårdens patienter. Läkartidningen. 2010;107(23): Nationella medicinska indikationer (samarbetsprojekt mellan Svenska Läkaresällskapet, Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen och SBU). Indikation för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta; Rapport-nr Linton SJ, McCracken LM, Vlaeyen JWS, Reassurance: help or hinder in the treatment of pain. Pain. 2008;134: Dimidjian S, Dobson KS, Kohlenberg RJ, Gallop R, Markley DK, Atkins DC, et al. Randomized trial of behavioral activation, cognitive therapy, and antidepressant medication in the acute treatment of adults with major depression. J Cons Clin Psych. 2006;74: Psykologens roll i primärvården 11

12 13. Landstingsanställd personal Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL); Tabell Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL); Tabell V19. mi_i_landsting_och_regioner/shs_ Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); Rapport-nr /1-166/2-166/ Behandling av sömnbesvär hos vuxna. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); Rapport-nr Psykologens roll i primärvården 12

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Kursplan specialistkurs för psykologer: HÄLSOPSYKOLOGI

Kursplan specialistkurs för psykologer: HÄLSOPSYKOLOGI WiseMind AB www.wisemind.se Kursplan specialistkurs för psykologer: HÄLSOPSYKOLOGI Kurskod AKO310 1-3 mars, 27-28 april och 19 maj, 2017 Område: klinisk psykologi och pedagogisk psykologi. Inriktning:

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster

En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster 7 10 12 14 18 22 25 26 29 30 32 DEPRESSION - EN RAPPORT OM MÄNSKLIGA OCH EKONOMISKA VINSTER 7 EN PERSON

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2013

Rehabiliteringsgarantin 2013 1 2012-12-28 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Detta dokument kan komma att justeras efter hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte 11 februari 2013. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa

Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa 1 Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa STUDIEHANDLEDNING Vårdsamordnare för psykisk ohälsa i primärvården MED 888 3.0 högskolepoäng Avancerad nivå/ Second Cycle Inplacering:

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 2012-12-13 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp

Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp 1 (6) Kursplan för: Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp Psychology MA, Psychological Treatment Interventions and Psychotherapy, 22,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod

Läs mer

En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster

En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster oro ledsen aggressiv deprimerad tvångstankar apa ti sömnlös självmordsbenägen stress nedstämd skam missbruk vanmakt hot skilsmässa dödsbesked olyck utarbetad ätstörning mobbning tonårsproblem trots pu

Läs mer

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

5. Konsekvenser av tänkbara praxisförändringar

5. Konsekvenser av tänkbara praxisförändringar 5. Konsekvenser av tänkbara praxisförändringar Inledning Hälso- och sjukvården står inför flera utmaningar vid organisation och tillhandahållande av evidensbaserad rehabilitering för personer med långvarig

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2016-01-18 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009

GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009 GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland...1 Bakgrund 2 Beräknad kostnad

Läs mer

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA HSN xxxx-xxxx Sid 1 (9) 1.1 Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande Definitioner TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING

Läs mer

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2015-01-08 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?

Läs mer

13 nov -12 Shane MacDonald

13 nov -12 Shane MacDonald Steven J. Linton and Markus Jansson Fröjmark Smärta i rygg, axlar eller nacke Emotion Emotion (Känslor): ett mönster av kognitiva, fysiologiska och beteendemässiga reaktioner på händelser Viktiga adaptiva

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare Måndag 12 februari Tid Ämne Talare 09.00-09.45 Registrering Vänligen kom inte i sista stund! 09.50-10.00 Seminariet öppnas Ej klar 10.00-10.40 Hela människan - en holistisk syn på patienten Vad är en holistisk

Läs mer

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND Seminarium i Riksdagen den 22 februari 2017 Stephan Hau Professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet leg psykolog, leg psykoterapeut PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016 Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-12-08 Handläggare Kristina Eklund Telefon: 08 50835534 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Behandling av psykisk ohälsa i Sverige. Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut

Behandling av psykisk ohälsa i Sverige. Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut Behandling av psykisk ohälsa i Sverige Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut Vad forskare är ense om: Biopsykosociala sårbarhet-stress-modellen Sårbarhet Biologi (ex. gener,

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin 1 (5) Datum 2014-01-07 Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin Inledning En stor del av sjukskrivningarna framförallt

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI

SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI Bakgrund MMR=teambaserad smärtrehabilitering Psykiatrisk problematik nämns som röd flagg inom rehabiliteringsgarantin Frustration hos behandlare i psykiatri att vården

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 1 (4) HSD-A 13-2014 Datum 2014-02-19 Diarienummer RS 1938-2013 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har den 13

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa

Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa - förändringsförslag av rehabiliteringsgarantin Gunnar Bohman Leg psykolog/leg psykoterapeut Med. Dr. Univ. lektor Stockholms universitet gbn@psychology.su.se Psykoterapi

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta

Villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 2016-12-16 1 (12) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 1. Varför ges medel på området insatser för

Läs mer

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KBT för psykodynamiker Höstterminen 2015 vårterminen 2016 INFORMATION SAPU inbjuder härmed för sjätte gången till en utbildning

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti Sveriges Kommuner och Landsting 000035 STYRELSENS BESLUT NR 16 2010-12-17 Vårtdnr 10/0445 Avdelningen för vård och omsorg Anna ÖStbom Landstingsstyrelsema, regionstyrelserna i Västra Götaland och Skåne

Läs mer

Psykisk ohälsa i Sverige: Omfattning

Psykisk ohälsa i Sverige: Omfattning Psykisk ohälsa i Sverige: Omfattning 20-40% av befolkningen lider av psykisk ohälsa Psykisk ohälsa utgör en femtedel av den samlade sjukdomsbördan 1/3 av samtliga patienter i primärvården har en psykisk

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Vetenskap och evidens

Vetenskap och evidens Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Höstmöte NRS-primärvård (light) 4 november 2015 Stockholm

Höstmöte NRS-primärvård (light) 4 november 2015 Stockholm Höstmöte NRS-primärvård (light) 4 november 2015 Stockholm Historik 1997-1998 Register startas från Göteborg (Harald Sanne, registerhållare) 2002 Självskattningsprofil 2006 Register till Umeå (Vanja Nyberg,

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar 1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte

Läs mer