Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Transkript

1 Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1

2 Utredningar i ärenden om missbruk och beroende behöver ofta vidgas till andra problemområden - Ett av dessa områden är psykisk ohälsa - Socialarbetare utreder missbruk och beroende men saknar vanligen utbildning om psykiska problem - Kan behöva begära psykiatrisk utredning eller utredning av klinisk psykolog - En screening om psykisk ohälsa kan bidra till att motivera en sådan begäran. 2

3 Räcker det inte med ASI? - Nej, ASI innehåller visserligen också frågor om psykisk hälsa, men dessa fungerar inte som screening - Har inte samma fokus och sensitivitet. - Inriktad på dem med påtagliga och uttalade problem för att planera insatser utifrån vårdbehov. - Inte för att upptäcka problem som kan behöva utredas. 3

4 Screening - Precis som för alkohol- och drogproblem, så kan man börja med screening för att checka av psykisk ohälsa - Screening av psykisk ohälsa är en grovgallring som svarar på om det tycks finnas ett problem som bör utredas vidare. - Om ja, så krävs alltså fortsatt utredning för ev. psykiatrisk diagnos och remiss till behandling 4

5 Olika screeninginstrument - Precis som för alkohol och drogproblem där vi bekantat oss med screeninginstrumenten CAGE, AUDIT och DUDIT så finns olika screeninginstrument för psykisk ohälsa - Vanligen handlar dessa om depression och ångest, t.ex. Beck s Depression Index (BDI), Beck s Anxiety Index (BAI), Spielbergers Anxiety Scales (State and Trait) etc. - Vi skall nöja oss med att introducera ett enda screeninginstrument som täcker indikationer på både ångest och depression. - Dessa två problem är också de vanligaste formerna för psykisk samsjuklighet för personer med missbruk och beroende. - Vid båda dessa tillstånd är personen tillräknelig och kan klart besvara frågor det innebär att de lämpar sig väl för screening. 5

6 Några ord om ångest - Ångest handlar om att vara på sin vakt och uppleva starka hot som kan sakna grund eller vara starkt överdrivna i situationen. - Leder ofta till stort personligt lidande, men är normalt inte förknippade med verklighetsförvanskning eller bisarra beteenden - Det kan ta sig mycket olika uttryck, dels som symptom i olika sammanhang, dels också som olika avgränsade diagnoser inom familjen ångestsjukdomar - alltifrån enkla fobier (t.ex. spindelfobi), - till betydligt svårare och mer handikappande tillstånd: exempelvis panikångest, agorafobi, social fobi, tvångssyndrom eller generaliserat ångestsyndrom - Ibland (och alltid vid post-traumatisk stress) kan det finnas yttre händelser längre tillbaka i individens historia som bidragit men annars framstår det ofta som mer svårförklarligt. Åsberg & Herlofson

7 Några ord om depression - Handlar om ihållande känslor av nedstämdhet och håglöshet - kraftlöshet, oföretagsamhet och tröghet - samt oförmåga att känna mening och uppskatta det man annars uppskattat. - Det finns också somatiska tecken i varierande grad inklusive aptitlöshet & sömnstörningar, men dessa kan uppträda i många olika situationer. - Det kan finnas olika depressiva teman, t.ex. att inte klara av, att inte duga eller att inte höra till alternativt att ha överdrivna skuldkänslor - Svåra depressioner är mycket handikappande och förenade med ökad självmordsrisk. - Även här finns olika diagnoser, såsom egentlig depression med djupa perioder, bipolärt syndrom med växlingar mellan depression och mani, samt dystymi med långvarig ihållande sänkt grundstämning (men inte lika djup som vid egentlig depression). Åsberg & Herlofson

8 Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD eller HADS) - Togs fram för att kunna användas inom sjukhusavdelningar och öppenvårdsmottagningar där psykiatriska specialister saknas. - Besvaras av patienten med papper och penna - Omfattar 14 frågor varav 7 för ångest och 7 för depression - Kort, enkel och snabb att fylla i - Lätt att summera med hjälp av instruktion - Kräver ingen särskild utbildning - Kan användas fritt både i forskning och i klinisk praktik. 8

9 9

10 Referenser för svensk version (i urval): Sullivan M, Karlsson J, Sjöström L m.fl. (1993). Swedish Obese Subjects (SOS). An Intervention Study of Obesity. I. Baseline evaluation of health and psychosocial functioning in the first 1743 subjects examined. Int J Obesity 17: Lisspers J, Nygren A, Söderman E (1997). Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD): Some psychometric data for a Swedish sample. Acta Psychiatrica Scandinavica 96(4): Jörngården, A, Wettergren L & von Essen L (2006). Measuring quality of life in adolescents and young adults: Swedish normative data for the SF-36 and the HADS, and the influence of age, gender, and method for administration. Health and Quality of Life Outcomes 4:91 (Open Access) 10

11 Kvalitetsäkring Utprovad och validerad på allmän befolkning för män och kvinnor och olika åldrar, dels på många olika kliniska populationer i sjukhus och öppenvård. Validitet: Faktoranalys visar god och konsistent separation mellan de två skalorna i olika populationer. God samstämmighet med Mood Adjective Check List, Beck s Depression Index & Spielbergers Anxiety State Inventory God sensitivitet och specificitet vid jämförelse med strukturerad klinisk diagnostik (SCID) Optimal sensitivitet och specificitet redan vid 8 poäng på respektive skala. Klinisk relevans särskilt vid 11 poäng och däröver på respektive skala. HAD svarar också väl på klinisk förbättring i många kroniska tillstånd. Reliabilitet: Intern konsistens tillfredsställande (Cronbach's alpha är 0,90 för hela HAD, >0,82 för delskalorna för vuxna, >0,78 dito för ungdomar). 11

12 HAD har formen av ett enda blad med - en kort instruktion - samt 14 frågor vilka besvaras genom att kryssa för ett av fyra givna alternativ. 12

13 Instruktion Dessa frågor har ställts samman för att hjälpa oss att förstå hur du mår. Läs varje påstående och sätt ett tydligt kryss i rutan till vänster om det svar som kommer närmast hur du har känt dig. under veckan som gått. Sitt inte och fundera för länge. Det första svar som dyker upp för dig på varje påstående är antagligen riktigare än ett svar som du har tänkt på länge. - Anger syftet med att fylla i - Anger hur man fyller i - Preciserar tidsramen som frågorna refererar till - Instruktion om att göra det enkelt och utan att komplicera för mycket. 13

14 Frågorna

15 Frågorna

16 Frågorna

17 Frågorna Som framgått finns det skillnad i ordningsföljd på svarsalternativen till olika frågor. Här ser vi att det mest problematiska värdet för fråga nr 13 kommer först. Medan för fråga nr 14 finns det mest problematiska värdet sist. 17

18 Kodning från 3-0 enligt följande 1. Jag känner mig spänd eller "uppskruvad" 3 För det mesta 2 Ofta 1 Då och då 0 Inte alls Motsvarande ordning gäller för följande frågor: 1, 3, 5, 6, 8, 10, 11, 13 Denna ordning 3-0 gäller då mest problematiskt värde kommer först. 18

19 Kodning från 0-3 enligt följande 2. Jag uppskattar samma saker som förut 0 Precis lika mycket 1 Inte lika mycket 2 Bara lite 3 Knappast alls Motsvarande ordning gäller för följande frågor: 2, 4, 7, 9, 12, 14 Dvs ordningen 0-3 gäller då problematiskt värde kommer sist. 19

20 Summera de båda skalorna - Ångest (anxiety) summerar frågor med udda nummer: 1, 3, 5, 7, 9, 11, 13 - Depression summerar frågor med jämna nummer: 2, 4, 6, 8, 10, 12, 14 Båda skalorna kan därmed ges indexvärden mellan

21 Tolkning Värdena 0-7 på respektive skala betraktas som inga påtagliga problem (no cases). Värdena 8-10 betraktas som möjliga vårdbehov (possible cases) Värdena 11 och däröver betraktas som troliga vårdbehov (probable cases). Ju högre värde däröver, ju större problem. Men inga diagnoser kan sättas utifrån screening. Endast rekommendation om vidare utredning av psykiater och/eller klinisk psykolog. 21