Formulär som skickas med kallelsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Formulär som skickas med kallelsen"

Transkript

1 Sammanställning av tolkning av skattningsskalor Formulär som skickas med kallelsen Funktionsnivå: Sheehan disability scale Summera poängen på de tre skalorna. Totalpoäng 0-30 (ej funktionshindrad mycket funktionshindrad). Det finns ingen cut off-gräns för denna skala, men det rekommenderas att skattningar högre än 5 poäng på de respektive delskalorna uppmärksammas. Missbruk: AUDIT - Snabbmanual för bedömning Varje fråga ger poäng. De två sista frågorna ger poäng. Kvinnor 6 12 poäng: Alkoholproblem på medelnivå, riskabelt bruk poäng: Alkoholproblem på hög nivå, skadligt bruk poäng: Beroende? Utredning bör göras. Män 8 14 poäng: Alkoholproblem på medelnivå, riskabelt bruk poäng: Alkoholproblem på hög nivå, skadligt bruk poäng: Beroende? Utredning bör göras. DUDIT Varje fråga ger poäng. De två sista frågorna ger poäng. Gräns för missbruksrelaterade problem är 2 poäng för kvinnor och 6 poäng för män. Vid mer än 25 poäng: med stor sannolikhet beroende. Affektiva sjukdomar, inkl suicidriskbedömning Depression: MADRS-S Summera poängen på samtliga frågor. Totalpoäng poäng: ingen depression 7-19 poäng: lindrig depression poäng: måttlig depression poäng : svår depression

2 Bipolär sjukdom: YMRS - Young Ziegler Mania Rating Scale Totalpoäng indikerar hypomani, medelsvår mani och >30 svår mani. Suicidalitet Suicidalitet: SUAS En cut-off gräns som brukar anges är 35 poäng. Det är naturligtvis ingen skarp gräns som går där utan något man kan ha som ett riktmärke. Ångestsjukdomar Social fobi: Liebowitz social anxiety scale (LSAS) Summera poängen på samtliga frågor. Totalpoäng Kan även delas in i två delskalor: rädsla/ångest respektive undvikande, där totalpoängen är 0-72 vardera poäng: måttlig social fobi poäng: marked social fobi poäng: svår social fobi poäng: mycket svår social fobi SPSQ Social fobi diagnos ges om: En situation skattas som åtminstone 3 på den fyrgradiga ångestskalan (fråga 1) Denna situation kryssas även för på fråga 2a eller fråga 2b (A-kriteriet i DSM-IV) Denna situation kryssas även för på fråga 2a eller fråga 2d (B-kriteriet i DSM-IV) Denna situation kryssas även för på fråga 2e (C-kriteriet i DSM-IV) Denna situation kryssas även för på fråga 2a eller 2f (D-kriteriet i DSM-IV) Åtminstone en livsdomän hämmas (minst ett ja-svar) på fråga 3 (E-kriteriet i DSM-IV) Personen är åtminstone 18 år gammal (om personen är under 18 måste symptomen ha varit närvarande i åtminstone sex månader (F-kriteriet i DSM-IV).

3 Noter: Item 4 i SPSQ ger en antydan om kriterierna G och H i DSM-IV kan vara tillämpbara. Item 10 = frågor på fobisk personlighetsstörning (0-7 krit) från formuläret DIP-Q. Den första och femte frågan är vända dvs stämmer ej ger 1p. Paniksyndrom: Panic disorder severity questionnaire (PDSS-SR) Summera poängen på samtliga frågor. Normdata finns endast för separata items. I läkemedelsstudier har 12 poäng använts som minimum för inklusion. Agorafobi: MI (Mobility Inventory for Agoraphobia) Formulär som mäter agorafobiskt beteende Rättningen av MI gör du genom att summera alla poäng för respektive delskala och därefter dividera med antalet frågor.observera att det är en fråga mindre för delskalan som handlar om»i sällskap«. Detta eftersom man inte kan vara ensam (fråga 23) i sällskap. Alltså, antalet frågor är 25 respektive 26. Generaliserat ångestsyndrom: Penn State Worry Questionnaire (PSWQ) Vänd på skattningarna för item 1, 3, 8, 10 och 11 (eller ta 6 - skattning) och summera sedan alla 16 items. Totalpoäng Klinisk GAD-population: M = 67.7 (sd = 8.9) Normalpopulation: M = 44.3 (sd = 11.4) Posttraumatiskt stressyndrom: PCL PTSD Checklist PCL kan poängsättas på flera olika sätt. En totalpoäng (17 85 poäng) kan fås genom att summera poängen för alla påståenden. Cutoff-poäng för sannolik PTSD-diagnos har validerats för vissa populationer, men om formuläret används för andra populationer krävs försiktig tolkning. (T.ex. visade Lang et al. (2003) att cutoff inom militären bör vara lägre för kvinnor än för män.) Ett annat sätt att poängsätta PCL är genom att följa DSM-IV-kriterier. Det har föreslagits att en kombination av nämnda sätt att poängsätta (dvs att tillräckligt antal symtom uppfylls för varje symtomgrupp i diagnosen och totalpoängen är över populationens cutoff-värde) fungerar bättre än de enskilda var för sig. Separata poäng för diagnoskriterium B, C och D kan räknas ut på samma sätt som totalpoängen. Grovt kan riktlinjer sägas vara 50 poäng vid screening av befolkning, och 30 poäng vid screening av vårdsökande/patienter. Impact of Event Scale - reviderad version (IES-22 R) IES är inte ett diagnosinstrument men kan ge en indikation av aktuella besvär Intrusion: 1, 2, 3, 6, 9, 16, 20

4 Avoidance: 5, 7, 8, 11, 12, 13, 17, 22 Hyperarousal: 4, 10, 14, 15, 18, 19, 21 Maxpoäng: 88. Ingen cut-off-poäng. Dock kan en medelpoäng av 1,89 på en delskala (summan av poäng dividerat med antalet items) ge indikation om störning. Tvångssyndrom: Yale-Brown-Obsessive-Compulsive Scale, (Y- BOCS-skala) självskattningsvariant. Räkna ihop poängen på frågorna De sista två frågorna, Skattning av din tro på dina tvångstankar och tvångshandlingar samt Skattning av undvikande på grund av tvångstankar/handlingar räknas inte in i Y-BOCS totalpoäng. 0 7 poäng: Subkliniskt tvångssyndrom 8 15 poäng: Lindrigt tvångssyndrom poäng: Måttligt tvångssyndrom poäng: Svårt tvångssyndrom poäng: Extremt svårt tvångssyndrom Dysmorfofobi Body dysmorfic disorder, Yale-Brown-Obsessive-Compulsive Scale (BDD-YBOCS) Observera att BDD-YBOCS ska göras som intervju. Skatta varje item utifrån hur det har varit den senaste veckan och innefattande tiden för intervjun. Värdet skall reflektera den genomsnittliga förekomsten av varje item för hela veckan. För punkterna 1 till 5 (som mäter BDD-relaterad upptagenhet), skattas den totala effekten av alla kroppsdelar. För punkterna 6 till 10 (som mäter BDD-relaterade beteenden), skattas också den totala effekten av alla beteenden. För punkterna 9 och 10 (om motstånd och kontroll) väljs, i det fall patientens responser är olika för olika beteenden, den respons som representerar ett genomsnittligt värde för de olika beteendena. För punkt 12, skatta inte undvikande av tvångsmässigt beteende såsom att titta i speglar; utan skatta istället den omfattning som patienten undviker aktiviteter som bidrar till ett adekvat fungerande t ex undvikande av social interaction eller arbetsrelaterade aktiviteter. Finns inga normdata, men poäng har använts som cut-off i forskningsstudier.

5 Ätstörningar Eating Disorder Examination Questionnaire (EDE-Q 6.0): EDE-Q ger fyra delskalor och dessa räknas ihop enligt följande: Restraint = (fråga1+fråga2+fråga3+fråga4+fråga5) delat med 5. Eating concern = (fråga7+fråga9+fråga19+fråga 20+fråga21) delat med 5. Shape concern = (fråga6+fråga8+fråga 10+fråga11+fråga23+fråga26+fråga27+ fråga28) delat med 8. Weight concern =(fråga8+fråga12+fråga22+fråga24+fråga25) delat med 5. Observera att fråga 8 ingår i två delskalor, både den om bekymmer över figur och delskalan om bekymmer över vikt. Man kan också få fram ett totalvärde genom att summera medelvärdet på delskalorna och dela dessa med 4. Om svar på några frågor fattas kan man ändå få fram ett värde genom att summera svar på de frågor som besvaras och dela med antalet besvarade frågor. Detta är bara okej så länge mer än hälften av frågorna är besvarade. EDE-Q ger även data på frekvensen av vissa kärnbeteenden (t.ex. hur ofta man hetsäter eller kräks). Dessa används separat. Screening för Asperger - autismspektrum Autism-Spectrum Quotient test (AQ-test) Poängberäkning: Stämmer helt och hållet/stämmer ganska mycket på frågorna: 2, 4, 5, 6, 7, 9, 12, 13, 16, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 26, 33, 35, 39, 41, 42, 43, 45, 46 ger 1 poäng. Stämmer inte alls/stämmer lite på frågorna: 1, 3, 8, 10, 11, 14, 15, 17, 24, 25, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 34, 36, 37, 38, 40, 44, 47, 48, 49, 50 ger 1 poäng. För förenklad rättning se rättningsmall. Gräns: Vid normering hade 80 % av deltagarna med Aspergers syndrom 32 poäng eller mer. NF 5-15: Gränser: inga problem indikerade tecken på vissa svårigheter tydliga indikationer på problem Redovisa resultatet i Cosmic genom att för varje område ange inga problem indikerade, tecken på vissa svårigheter eller tydliga indikationer på problem. Alternativt kan resultaten redovisas genom att ange resultatet i absoluta tal samt gränserna för när problem är indikerade enligt nedan. (nedanstående kan med fördel kopieras och klistras in i Cosmic varefter man kan skriva i rätt siffror bakom de olika områdena, d.v.s. byta ut nollorna!)

6 Följande kan klistras in i Cosmic vid journalförning under bedömningsinstrument. Ersätt nollor med aktuella resultat. NF 5-15 Grovmotorik 0 Finmotorik 0 Uppmärksamhet och koncentration 0 Impulsivitet, aktivitetsgrad 0 Planering, organisation 0 Perception 0 Tidsuppfattning 0 Kroppsuppfattning 0 Uppfattning former och figurer 0 Minne 0 Förståelse talat språk 0 Prata uttala ord, uttrycka sig 0 Språklig kommunikation 0 Inlärning läsa, skriva, räkna 0 Användning intellektuella färdigheter 0 Förmåga till problemlösning 0 Social kompetens 0 Psykiska symtom 0 Ofrivilliga handlingar och tankar Inga problem indikerade Tecken på vissa svårigheter* Tydliga indikationer på problem** ASDI Screening för ADHD ASRS (ADHD Självrapporteringsskala): Gräns: Patienten ska falla ut på minst 4 av 6 frågor i del A (fråga 1-6) se rättningsmall eller Två subtyper: ouppmärksamhet (frågorna 1-4,7-11) och hyperaktivitet/impulsivitet (frågorna 5-6,12-18). Vid mer än 17 poäng i någon av dessa subtyper är det sannolikt att personen uppfyller diagnoskriterierna och vid mer än 24 poäng är det mycket sannolikt. Wender Utah Rating Scale (WURS) Se rättningsmall (observera att inte alla frågor räknas med vid sammanställning).

7 Gräns: 36 eller flera poäng identifierar 96 % av vuxna med ADHD i barndomen. DIVA (Diagnostisk intervju för ADHD hos vuxna) Se manual. Övrigt Sömnsvårigheter: Insomnia severity index (ISI) Summera poängen för samtliga sju frågor (0-4). Totalpoäng poäng: inga sömnsvårigheter 8-14 poäng: uppfyller knappt kriterierna för insomni poäng: klinisk insomni (medelsvår) poäng: klinisk insomni (svår) Skattning av hur nöjd man är med interventionen: Client Satisfactory Questionnaire (CSQ) Poängberäkning: Poängsätt frågorna från 1 till 4 (fyra på det mest positiva svaret) och sedan räkna ut en genomsnittspoäng. Ju högre poäng desto nöjdare är patienten med interventionen. Om genomsnittet ligger på 3 och högre brukar man utgå ifrån att patienten varit nöjd mycket nöjd med terapin.

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Dermatology Life Quality Index

Dermatology Life Quality Index Dermatology Life Quality Index (DLQI) DERMATOLOGY LIFE QUALITY INDEX (DLQI) Formuläret är utformat för vuxna över 16 år. Det är lätt att fylla i och kan ges till patienten utan några större detaljerade

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter 5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter Christian Rück, överläkare, med dr Mottagningen för Tvångssyndrom, Internetpsykiatrienheten Psykiatri Sydväst Karolinska Institutet, Rucklab.com christian.ruck@ki.se

Läs mer

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande,

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Johan Franck Örebro 2014-10-15 Prevalens 1950-talet elitidrottare 1980-talet spridning The US National Household Survey: livstidsprevalens 0.9% (män) respektive

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Lokala riktlinjer för depression och ångest

Lokala riktlinjer för depression och ångest 2013-05-06 Lokala riktlinjer för depression och ångest Enhet: Landstinget Kronoberg Giltigt från: 2014-01-09 Utarbetad av: Lena Nazzal rehabchef, Filippa Hummer chefläkare primärvård med företrädare från

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnoskännedom KUR-projektet Umeå 121113 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom

Läs mer

PANIKSYNDROMSKALAN (PDSS) THE PANIC DISORDER SEVERITY SCALE

PANIKSYNDROMSKALAN (PDSS) THE PANIC DISORDER SEVERITY SCALE PANIKSYNDROMSKALAN (PDSS) THE PANIC DISORDER SEVERITY SCALE Copyright 1992, Department of Psychiatry, University of Pittsburgh School of Medicine All rights reserved Developed and tested by M. Katherine

Läs mer

Wender Utah Rating Scale (WURS)

Wender Utah Rating Scale (WURS) Wender Utah Rating Scale (WURS) WURS (Wender 1995) är ett hjälpmedel för en vuxen person att beskriva sitt beteende i barndomen. Innehåller 61 påståenden om barndomen. De på mallen markerade frågorna ger

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

DSM-5, nyheter, möjligheter, risker

DSM-5, nyheter, möjligheter, risker DSM-5, nyheter, möjligheter, risker Årsmöteskonferens SPF 13 mars 2013 Jörgen Herlofson Leg. läkare, leg. psykoterapeut Akademiska sjukhuset, Uppsala Några viktiga allmänna begränsningar med DSM Ett symtombaserat

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Kortfattat om olika diagnoser Din egen berättelse

Kortfattat om olika diagnoser Din egen berättelse Kortfattat om olika diagnoser Din egen berättelse 13 13. Kortfattat om olika diagnoser Texten är hämtad från Infoteket om funktionshinder på Landstinget i Uppsala läns webbplats: www. lul.se/infoteket

Läs mer

Riktlinjer för neuropsykiatrisk bedömning och utredning i Västra Götalandsregionen

Riktlinjer för neuropsykiatrisk bedömning och utredning i Västra Götalandsregionen Tjänsteställe/handläggare Datum Sid Medicinska sektorsrådet i psykiatri Den 20 mars 2009 1 (2) Riktlinjer för neuropsykiatrisk bedömning och utredning i Västra Götalandsregionen Nedanstående riktlinjer

Läs mer

Hypotalamisk obesitas

Hypotalamisk obesitas Hypotalamisk obesitas Jovanna Dahlgren Sektorsöverläkare och docent Centrum för Pediatrisk Tillväxtforskning Göteborgs Universitet Orsaker till fetma Huvudsakligen en genetisk komponent (många olika gener)

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Rekommenderad utredningsmodell av neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna inom VG-regionen.

Rekommenderad utredningsmodell av neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna inom VG-regionen. Bilaga 4 Rekommenderad utredningsmodell av neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna inom VG-regionen. Besöksgaranti brytpunkt Behandlings/ utredningsgaranti Beslut om utredning Beslut om diagnos 90

Läs mer

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview World Health Organization 2004 All rights reserved. Based on the Composite International

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV PRIMARY CARE EVALUATION OF MENTAL DISORDERS LÄKARENS VÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV INSTRUKTIONER Instruktioner till läkaren är tryckt i fet stil i blå färg. Läkarens frågor eller kommentarer

Läs mer

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ADHD hos äldre Taina Guldberg-Kjär Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Leg psykolog, Specialist i Neuropsykolog Neuropsykologkonsult Taina Guldberg- Kjär Picture Inge Löök Post doc

Läs mer

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden 044-309 30 90 margot.nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-09 Dnr 1001694 1 (6) Ökad rekrytering i av personer med psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden Ordförandens

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse primärvård och psykiatri Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? 1. Vill inte berätta Skäms Inte i ens intresse, rädd inte få jobbet 2. Kan inte

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Psykiska funktionshinder och kognition

Psykiska funktionshinder och kognition Psykiska funktionshinder och kognition Vaasa 13.11 2014 Leif Berg, verksamhetsledare Pol.mag/Leg.psykoterapeut Omaiset mielenterveystyön tukena, Uudenmaan yhdistys ry- Anhörigas stöd för mentalvården,

Läs mer

Den komplexa patienten inom primärvård och psykiatri

Den komplexa patienten inom primärvård och psykiatri UPPSALAKURSERNA Den komplexa patienten inom primärvård och psykiatri Uppsala universitet bjuder in till utbildning 21-24 april 2015 i Uppsala Psykiatrisk diagnostik är inte enkel utan kräver både tid och

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^) Bilaga 3. Översikt över kvalitetsgranskade studier Bourbeau, et al 2003 Gadoury, et al 2004 Totalt antal = 191 K = 95 E = 96 Powerberäkning = 170 (Incidens av slutenvårdstillfälle 0,20 E jämfört med 0,40

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) Tobias Edbom Mia Danielson 2014-05- 27 SDQ Strengths and difficulaes quesaonnaire Ger en uppfafning om barns psykiska hälsa och möjlighet af följa över

Läs mer

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA?

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? Vissa vardagsaktiviteter involverar i högre grad arbetsminnet och om de görs regelbundet och intensivt kan de möjligtvis hjälpa till att träna

Läs mer

Kognitiv psykiatri Kognitiva funktioners betydelse inom psykiatrin

Kognitiv psykiatri Kognitiva funktioners betydelse inom psykiatrin Neuropsykiatri? Kognitiv psykiatri Kognitiva funktioners betydelse inom psykiatrin Eskilstuna 2 november 2015 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne, LU, GU lena.nylander@skane.se All psykiatri

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

Kartläggning av användning av skattningsskalor vid förstämningssyndrom inom Örebro län Fides Schückher, Stefan Jansson, Ann-Britt Zakrisson

Kartläggning av användning av skattningsskalor vid förstämningssyndrom inom Örebro län Fides Schückher, Stefan Jansson, Ann-Britt Zakrisson Kartläggning av användning av skattningsskalor vid förstämningssyndrom inom Örebro län Fides Schückher, Stefan Jansson, Ann-Britt Zakrisson Sammanfattning Enligt SBU-rapporten är klinisk bedömning utan

Läs mer

F40.8 Andra specificerade fobier

F40.8 Andra specificerade fobier F40 Fobiska syndrom Perturbationes fobicae En grupp störningar där ångest uppträder enbart eller företrädesvis i vissa väldefinierade situationer som inte innebär en reell fara. Som en följd av ångesten

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram depression Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: /Agneta Rosling,

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Multifaktoriellt Heritabilitet 77% Varaktighet symtom före 7 åå Kliniskt signifikant funktionshinder

Multifaktoriellt Heritabilitet 77% Varaktighet symtom före 7 åå Kliniskt signifikant funktionshinder Prima Vuxen Danderyds sjukhus Kriminalvårdsanstalten Norrtälje Ersta Diakoni BUP Västra Götaland Kort om ADHD Kort om Autismspektrum Vad skiljer vuxna med NPF från barn? Styrkor/svårigheter Problem i vardagen

Läs mer

ADHD hos vuxna. ADHD - diagnoskriterier. ADHD diagnoskriterier/dsm-iv. ADHD - diagnoskriterier. Attention Deficit Hyperactivity Disorder

ADHD hos vuxna. ADHD - diagnoskriterier. ADHD diagnoskriterier/dsm-iv. ADHD - diagnoskriterier. Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD hos vuxna Utvecklingsrelaterade störningar i uppmärksamhet och aktivitetskontroll. Göteborg 18 november 2011 Attention Deficit Hyperactivity Disorder Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning.

Läs mer

PEDIATRIC ACUTE NEUROPSYCHIATRIC SYMPTOM SCALE* Föräldraversion

PEDIATRIC ACUTE NEUROPSYCHIATRIC SYMPTOM SCALE* Föräldraversion PEDIATRIC ACUTE NEUROPSYCHIATRIC SYMPTOM SCALE* Föräldraversion Datum: Namn: Kön: Pojke/man Flicka/kvinna Födelsedatum: Datum för insjuknande: Informanter: Telefonnummer: Fyll i denna första sida sist

Läs mer

Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression

Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression sbu alert utvärdering av nya metoder inom hälso- och sjukvården Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression sbu alert-rapport nr 2007-03 2007-06-20 www.sbu.se/alert Sammanfattning

Läs mer

Jag tänker tala om. Psykisk hälsa och ohälsa hos vuxna och äldre med autismspektrumtillstånd (ASD) Övergripande syfte. Etiska aspekter.

Jag tänker tala om. Psykisk hälsa och ohälsa hos vuxna och äldre med autismspektrumtillstånd (ASD) Övergripande syfte. Etiska aspekter. Psykisk hälsa och ohälsa hos vuxna och äldre med autismspektrumtillstånd (ASD) Stockholm 12 nov 2012 Lena Nylander, specialist i allmän psykiatri, med dr Jag tänker tala om Min avhandling blaasd hos vuxenpsykiatrins

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Presentation på p konferensen Kulturen har en plats i vård v och behandling 13 oktober 2009 Professor Erna

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Riktlinje Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Syfte Att få en kvalitetsmässigt likvärdig utredningsgång inom hela Psykiatriförvaltningen. Mål Arbeta enligt riktlinjerna

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer