Höstmöte NRS-primärvård (light) 4 november 2015 Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Höstmöte NRS-primärvård (light) 4 november 2015 Stockholm"

Transkript

1 Höstmöte NRS-primärvård (light) 4 november 2015 Stockholm

2 Historik Register startas från Göteborg (Harald Sanne, registerhållare) 2002 Självskattningsprofil 2006 Register till Umeå (Vanja Nyberg, registerhållare) 2007 Register flyttas till UCR, online registrering 2011 Register flyttas till Lund (Marcelo Rivano Fischer, registerhållare) 2015 Projekt NRS-light avslutas och medlemskap i NRS startas 2016 Online registrering NRS båda moduler (specialister och primärvården) NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

3 Utveckling av instrument för att bedöma indikation för multimodal rehabilitering samt följa resultat av multimodal rehabilitering i primärvård Björn Gerdle Smärt- och rehabiliteringscentrum, US, Linköping Britt-Marie Stålnacke Smärtrehab, Neurocentrum, NUS, Umeå

4 Projektgruppen Västerbotten Adj professor, överläkare Britt- Marie Stålnacke Doktorand leg sjukgymnast Elisabeth Pietilä Holmner Universitetslektor, leg sjukgymnast Gunilla Stenberg Östergötland Universitetslektor, leg sjukgymnast Paul Enthoven Professor, överläkare Björn Gerdle Doktorand, leg psykolog Peter Molander Professor leg sjukgymnast Birgitta Öberg

5 Medmänniskor med långvarig smärta Ständig smärta Nedstämdhet o andra symtom Minskad del i socialt liv Sjukskrivning Låg livskvalitet Dålig hälsa Komplex situation!!! Breda och samordnade åtgärder Det finns en tendens att göra alltför begränsade initiala analyser; dvs en underskattning av smärtproblemets omfattning och konsekvenser för individen.

6 Hur det hänger ihop.

7 Rehabiliteringsgarantin inom smärtområdet God evidens för multimodal rehabilitering vid kroniska smärtor (SBU 2006, 2010) Enorma samhälleliga kostnader Arbetslinjen Betydligt fler patienter med kronisk smärta ska erbjudas multimodal rehabilitering Statliga stimulansmedel Årliga överenskommelser mellan SKL och Socialdepartementet

8 Behov av att följa resultat av multimodal rehabilitering (MMR) I avtalen med HSN from 2012 I överenskommelsen om rehabiliteringsgarantin mellan SKL och Soc.Dep Den specialiserade smärtvården Primärvård/närsjukvård NRS-light Forskningsmedel från SKL Forskningsmedel från Rehsam (samarbetsprojekt med Västerbotten)

9 Slutmål Selektionsmodul för att selektera patienter till MRR och till rätt nivå (MMR1 eller MMR2) Kvalitetsregister för MMR1 (primärvård) baserat på NRS (NRS-primärvård (arbetsnamn NRS-light)) Båda dessa system ska implementeras så de finns tillgängliga via NRS hemsida

10 Intresse från landsting och regioner Om nyrekrytering till NRS-primärvård (NRS-light)

11 Bakgrund Startade 2012, började med pilotomgång Spridning till fler landsting började under våren 2014 Under 2015 är en majoritet av alla landsting representerade Finns även enheter med från tre största regionerna

12 Överlag lätt att sprida! Östergötland Västerbotten 14 Dalarna 12 Örebro 10 Västra Götaland 8 Jämtland 6 Västernorrland4 Jönköping 2 Södermanland0 Skåne Kalmar Värmland Stockholm Antal anslutna landsting per år

13 Anslutna enheter* (åtagit sig men ej startat än)

14 Selektion till MMR (selektionsmodulen)

15 Indikationerna för multimodal rehabilitering (MMR)? I primärvård (MMR1) eller i specialistnivå (MMR2)? MMR programmens innehåll? Kompetens hos team och personal? I. I överenskommelsen om rehabiliteringsgarantin mellan SKL och Soc.Dep from 2012 II. Forskningsmedel från Rehsam (samarbetsprojekt med Västerbotten)

16 Datorbaserat stöd för indikation och selektion till MMR Läkare Har patienten svår smärta? Röda flaggor uteslutits? Farmakologisk behandling optimerad? Genomgått unimodal ickefarmakologisk behandling? Klinisk värdering Motiverad patient? Patienten fått information om MMR Patient + dator Screening av gula flaggor (Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire) Ytterligare utredning Hospital Anxiety and Depression Scale Pain Catastrophizing Scale Fear-avoidance Beliefs Questionnaire (Patienten matar in sina svar på dator/webbenförslag på tolkning till läkare ) MMR1 MMR2 (svårare psykologisk belastning)

17

18 Inledningsfrågor

19 Örebroformuläret

20 Patienten mår rätt bra -rapport

21 Lite mer omfattande rapport

22 Nedre delen av rapporten

23 Sammanfattningsvis 2 olika rapporter beroende på den kliniska bilden

24 Grundläggande tanke om att alla involverade ska tjäna på det -Patienten -Vårdpersonalen -Enheten -Regionen/landstinget -Samhällsnivån Varför? Fortsatt arbete med att maximera denna nytta

25 Om NRS Marcelo Rivano Fischer Annelie Inghilesi Larsson NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

26 Syftet med registret Avsikten är att underlätta kvalitetsutvecklingen inom verksamheterna, bl.a. genom att skapa förutsättningarna för jämförelser mellan enheter i landet. Registret ska ses som ett kliniskt administrativt redskap för verksamhetsbeskrivning och utveckling. Registret gör en kvalitetsdokumentation och belyser rehabiliteringsprocesser såsom patienturval och funktionsdiagnostik, samt rehabiliteringsresultat avseende förändring i basala funktioner, i aktiviteter, i livstillfredsställelse och i arbetsförmåga. Registret ger ett faktaunderlag och riktvärden för agerande i den praktiska patientverksamheten. NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

27 Rapporter Delrapporter 2014 Rapport 2014:1 Årsrapport 2013 del 1 Patienter inregistrerade 2013 samt patienter som avslutat program 2013 Utgiven Nationella Registret över Smärtrehabilitering Rapport 2014:2 Årsrapport 2013 del 2 Patienter med uppföljning 2013 ett år efter avslut av rehabilitering 2012 Utgiven Nationella Registret över Smärtrehabilitering NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

28 NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

29 Individ NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

30 Grupp/enhet NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

31 Nationellt Förändringar i ångest kategorier enligt HAD från initialt till uppföljning (n= 1040 av 1516) 100% 75% 50% 25% 0% 29% 30% 29% 38% 36% 46% 50% 50% 45% 46% 42% 38% 36% 55% 56% 53% 54% 50% 45% 41% 39% 38% 41% 36% 42% 40% 13% 17% 0% 15% 36% 28% 31% 17% 14% 18% 23% 25% 14% 17% 17% 19% 14% 8% 31% 25% 20% 15% 11% 13% 8% 11% 23% 25% 30% 30% 31% 33% 34% 36% 36% 38% 39% 39% 39% 39% 40% 40% 41% 42% 44% 44% 46% 49% 50% 53% 58% 60% Oförändrad Försämrad Förbättrad NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

32 Nationellt Förändringar i depression kategorier enligt HAD från initialt till uppföljning (n= 967 av 1515) 100% 75% 50% 25% 0% 28% 41% 39% 37% 32% 29% 29% 25% 22% 29% 25% 34% 36% 32% 30% 29% 46% 46% 42% 42% 38% 37% 33% 46% 55% 62% 22% 15% 10% 21% 25% 3% 21% 17% 17% 5% 38% 27% 29% 23% 25% 19% 10% 9% 0% 15% 31% 31% 26% 21% 21% 8% 40% 41% 41% 42% 43% 45% 49% 50% 50% 50% 52% 52% 52% 55% 56% 58% 60% 60% 63% 24% 28% 29% 31% 31% 33% 34% Oförändrad Försämrad Förbättrad NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

33 Nationellt & samkörning NRS, patienter som genomgår rehabilitering, , n=7342 NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

34 Instrument i NRS-Primärvården (Light) Referensgruppsmöte, , Paul Enthoven

35 Sammanställning av NRS-light antal frågor Ca 50% av NRS Databas NRS-light Tidpunkt Före Avslut Uppfölj Demografi 4 Antropometri 2 Arbete Arbetsprognos Vårdsökande 2 Förväntan MMR 1 Symtominställning (Symptom satisfaction scale) Smärta HAD EQ-5D/VAS LISAT CPAQ Motion 4 Funktionsindex (FRI) PCS Besvärsutveckling 1 2 Effekten av rehab (Patient enablement instrument) 6 6 Utvärdering 7 2 Summa

36 Bakgrundsvariabler Ålder, kön, längd, vikt, utbildning, med vem delar du bostad Arbetsform, försörjningsform, bekymrad över att få ihop ekonomin, självrapporterad arbetsförmåga Smärta: intensitet, duration, frekvens, utbredning Symptom satisfaction, förväntan på rehabiliteringen och framtida arbete Vårdkonsumtion hos läkare, andra vårdgivare

37 Functional Rating Index Mäter aktivitets- och delaktighetsnivå enligt ICF 10 frågor med femgradig skala 0-4. Poäng (0=ingen funktionsnedsättning) Items: smärtintensitet, sömn, personlig omvårdnad, resor, arbete, socialt liv/fritidsaktiviteter, smärtfrekvens, lyftförmåga, gångförmåga och förmåga att stå Skapad för att användas bland patienter med nack- eller ryggbesvär Har använts i flera studier

38 Life satisfaction Scale Mäter allmän tillfredsställelse med olika aspekter av livet De första 2 (av 11) frågor med sjugradig skala 1-6. Ju högre desto mer tillfredsställande Items: tillfredsställelse med livet i allmänhet och tillfredsställelse med sysselsättningssitationen Skapad för att användas bland alla patienter Har använts i ett antal studier

39 Mäter hälsorelaterad livskvalitet 2 delar: 5 frågor med tregradig skala 1-3. Index: -0,54-1 (1 = bästa tänkbara tillstånd) Självskattad hälsa på visuell analog skala: (100 = bästa tänkbara tillstånd) Items: rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter (t.ex. arbete, studier, hushållssysslor), smärtor/besvär, oro/nedstämdhet Skapad för att användas för klinisk och ekonomisk utvärdering av sjukvård samt för att studera hälsa i allmän befolkningen (QALY). Har använts i många studier European Quality of Life Index (EQ-5D) och VAS

40 Godin-Shephard Leisure-Time Physical Activity Questionnaire Mäter patientens uppfattning om fysisk aktivitet på fritiden 4 frågor med kontinuerlig skala 1-4. Redovisning i fritidsaktivitetspoäng 0- (0=ingen fysisk aktivitet på fritiden) Items: antal gånger/vecka ansträngande, måttlig eller lätt motion samt frekvens av regelbunden fysisk aktivitet per vecka Skapad för att mäta fysisk aktivitet på fritiden Har använts i några studier

41 Chronic Pain Acceptance Questionnaire Funnits sedan tidigt nittiotal Fick sin nuvarande utformning 2004 Mäter dels engagemang i aktivitet Dels smärtvillighet McCracken LM, Vowles KE, Eccleston C. Acceptance of chronic pain: component analysis and a revised assessment method. Pain 2004;107:

42 CPAQ och smärtrehab Förändring i acceptansnivåer hänger samman med bättre utfall generellt Patienter som förbättras på CPAQ verkar vara samma patienter som fortsätter förbättras till senare uppföljningar Ger förbättring inom funktionsnedsättning, depression, smärtrelaterad ångest, vårdkonsumtion och medicinering McCracken, L. M., & Gutiérrez-Martínez, O. (2011). Processes of change in psychological flexibility in an interdisciplinary group-based treatment for chronic pain based on Acceptance and Commitment Therapy. Behaviour Research and Therapy, 49(4), doi: /j.brat

43 The Pain Catastrophizing Scale Mäter patientens katastroftankar relaterade till smärtan an exaggerated negative mental set brought to bear during actual or anticipated painful experience Funnits sedan 1995 Originalartikeln citerad över 2500 gånger

44 Vad och varför? Flertal studier har visat att personer som har väldigt negativt färgat tankeinnehåll medan dom upplever smärta också har svårare att fortsätta trots att något gör ont, samt uppfattar situationen som mer påfrestande

45 Katastrofierande och utfall Mer katastrofierande patienter har intensivare smärta, är oftare nedstämda och ångestfyllda, har mer smärtbeteenden och upplever större funktionshinder. Använder mer mediciner, och har längre vårdtider Men: minskat katastrofierande också länkat till smärtminskning och mindre funktionshinder

46 Hospital Anxiety and Depression scale Mäter depressions- och ångestsymtom 14 frågor totalt Skapad för att användas bland patienter som får icke-psykiatrisk vård Har använts i otaliga studier senaste 30 åren över citeringar!

47 HADS - D Mäter vanligaste samsjukligheten med kronisk smärta (ungefär 2/3 är deprimerade) Sämre behandlingsutfall med mer samtida depression Depression som viktigaste faktorn för att påverka utfall att låta bli Bair MJ, Robinson RL, Katon W, Kroenke K. Depression and Pain Comorbidity: A Literature Review. Arch Intern Med.2003;163(20): doi: /archinte

48 HADS - A Vanligt med samtida ångestdiagnoser 2-3ggr vanligare än bland resten av befolkningen med Paniksyndrom Social fobi Generaliserad ångest PTSD Asmundson GJ, Katz J (2009) Understanding the co-occurrence of anxiety disorders and chronic pain: stateof-the-art. Depress Anxiety 26:

49 Frågeformulär efter rehabiliteringsperioden Smärtintensitet, förändring av besvär jämfört med innan rehabilitering Bekymrad över att få ihop ekonomin, självrapporterad arbetsförmåga Symptom satisfaction, förväntan på rehabiliteringen och framtida arbete Patientens nöjdhet med bemötande, rehab plan, teamsamarbete Patientens upplevelse av förmåga hantera sin smärta, livssituation

50 Patient Enablement Instrument Mäter patientens upplevelse om effekter av rehabilitering 6 frågor med fyrgradig skala 1-4. Redovisning varje fråga för sig samt totalpoäng 0-20 (0=ingen funktionsnedsättning) Items: ork med livet, förståelse av sin sjukdom/besvär, hantera sin sjukdom/besvär, hålla sig själv frisk/vid god hälsa, känna sig trygg beträffande sin hälsa, hjälpa sig själv Skapad för att mäta patientupplevelse av ett besök hos läkare i öppenvården Har använts i flera studier

51 Frågeformulär 1 år efter rehabiliteringsperioden Återfall, Symptom satisfaction, förväntan på framtida arbete Arbetsform, försörjningsform, bekymrad över att få ihop ekonomin, självrapporterad arbetsförmåga Smärta: intensitet, frekvens Patientens upplevelse av förmågan att hantera sin smärta, livssituation Vårdkonsumtion hos läkare, andra vårdgivare

52 Personal ifylld frågeformulär efter rehabiliteringsperioden Diagnos, individuell eller grupprehabilitering, orsak för avbrott Förväntning på patientens framtida sysselsättning/arbetsförmåga Bedömning av patientens förmåga att hantera sin smärta, livssituation och förändring pga rehabiliteringsperioden Bedömning av patientens rörelserädsla och katastroftankar

Mätinstrumenten. NRS primärvård

Mätinstrumenten. NRS primärvård Mätinstrumenten NRS primärvård Elisabeth Bondesson Nationell registerkoordinator Paul Enthoven Medlem NRS styrgrupp Vad ska vi mäta? Långvarig smärta är komplext Vad ingår? Besvär och funktion Smärta

Läs mer

Utbildning NRS-primärvård. Peter Molander, leg psykolog Doktorand

Utbildning NRS-primärvård. Peter Molander, leg psykolog Doktorand Utbildning NRS-primärvård Peter Molander, leg psykolog Doktorand Peter Molander 16 FEBRUARY 2016 2 Varför? -Behov underifrån Rehabchefer efterfrågade ett sammanhållet sätt att utvärdera -Behov ovanifrån

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften

Läs mer

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4 1 2016-01-13 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess,

Läs mer

Nyttan med ett register. Peter Molander

Nyttan med ett register. Peter Molander Nyttan med ett register Peter Molander Peter Molander 16-03-07 2 Varför ett register Dels för er skull För patients skull För era chefers skull För samhället i stort Titel/föreläsare 16-03-07 3 Forskning

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Nationellt Register över Smärtrehabilitering Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS www.ucr.uu.se/nrs Nationellt Register över Smärtrehabilitering 1 NRS Startade 1998 Anslutet till Sveriges kommuner och landsting Nationellt Register över

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012

Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012 Diarienr: Ej tillämpligt 1(15) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2012-05-21 Giltigt t.o.m.: 2013-05-21 Upprättare: Maria A Johansson Fastställare: Kerstin Hallonqvist Rehabiliteringsgarantin Landstinget

Läs mer

Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge

Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge 1 Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge Monika Löfgren docent, leg sjukgymnast Högspecialiserad smärtrehabilitering, Smärtcentrum, Danderyds sjukhus AB 2 2 Bakgrund Patientgrupp

Läs mer

Resultat efter rehabilitering

Resultat efter rehabilitering Resultat efter rehabilitering UTMATTNINGSSYNDROM OCH LÅNGVARIG SMÄRTA SKANDINAVIENS FRÄMSTA INOM BETEENDEPSYKOLOGI Resultat stressymtom Totalt behandlades 169 patienter med utmattningssyndrom. Efter 24

Läs mer

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger

Läs mer

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA HSN xxxx-xxxx Sid 1 (9) 1.1 Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande Definitioner TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser PID/MCEID Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Detta frågeformulär ges i anslutning till avslutade rehabiliteringsinsatser till alla patienter som deltar

Läs mer

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning 6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Sandvikens smärtrehabprogram ingår i Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS). I detta register samlas data

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Allmänt hälsotillstånd

Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska

Läs mer

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland Britt-Marie Stålnacke Överläkare/adjungerad professor Smärtrehab, Neurocentrum, Norrlands

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2014

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2014 Socialdepartementet Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2012/8977/SF S2013/6233/SF S2013/8167/SF S2013/8820/SF Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2014

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2015-01-08 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2016-01-18 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Förväntningar Att lika god vård skall erbjudas till patienterna

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning.

RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning. RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning., FAR14-012 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister

Läs mer

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Peter Wahlberg 2012-01-10 LiÖ -3795 Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av års behovsanalys avseende rehabilitering I verksamhetsplanen för fick beredningen för

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

Vem har nytta av multimodal rehabilitering? Björn Gerdle Professor och Överläkare Linköpings Universitet och Universitetssjukhuset, Linköping

Vem har nytta av multimodal rehabilitering? Björn Gerdle Professor och Överläkare Linköpings Universitet och Universitetssjukhuset, Linköping Vem har nytta av multimodal rehabilitering? Björn Gerdle Professor och Överläkare Linköpings Universitet och Universitetssjukhuset, Linköping Kroniska smärtor Ca 20% av den vuxna befolkningen har långvariga

Läs mer

HELÅRSRAPPORT 2013. Produktion under tidsintervallet 130101-131231. Kristin Eidhagen 2014-01-31

HELÅRSRAPPORT 2013. Produktion under tidsintervallet 130101-131231. Kristin Eidhagen 2014-01-31 HELÅRSRAPPORT 2013 Produktion under tidsintervallet 130101-131231 Kristin Eidhagen 2014-01-31 Helårsrapportering innehållande mål och aktiviteter till Landstinget Gävleborg. Rapporten innehåller statistik

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne: NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne: www.ucr.uu.se/nrs/ Initialt data November 2015-december 2016 Alla patienter som registreras initialt NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne: www.ucr.uu.se/nrs/ n=178

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025

SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025 SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län Inledning Processens syfte Att för patienter med långvariga icke-maligna smärttillstånd i

Läs mer

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Bilaga Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Innehåll Förord... 1 Instrumenten som ingår i NRS... 2 Patienter som avslutat MMR 2014 enligt NRS... 2 Smärtans intensitet...

Läs mer

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D God Vård Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2005:12) Patientrapporterade mått i vården p SF 36, RAND 36, EQ- 5D kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård effektiv hälso-

Läs mer

Årsrapport NOSAM 2013-01-03

Årsrapport NOSAM 2013-01-03 Årsrapport NOSAM 2013-01-03 Sammanfattning Erfarenheten av samverkan är att det finns en god vilja dock svårighet att hitta former, en ny situation att samarbeta, svårighet med aktivt deltagande och kontinuitet

Läs mer

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård professor em Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Läs mer

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Utbildning med Länsstyrelsen Linda Jonsson Socionom, doktorand Linköpings Universitet 1 2 Barn-------------------------Sexhandel

Läs mer

ARBETSFÖRMÅGA HOS LÅNGTIDSSJUKSKRIVNA- UTVÄRDERING AV TEAMBEDÖMNINGAR

ARBETSFÖRMÅGA HOS LÅNGTIDSSJUKSKRIVNA- UTVÄRDERING AV TEAMBEDÖMNINGAR ARBETSFÖRMÅGA HOS LÅNGTIDSSJUKSKRIVNA- UTVÄRDERING AV TEAMBEDÖMNINGAR Cecilia Heister Danielsson, företagsläkare, Bergslagens Arbetsmiljö, Filipstad e-post: cecilia@bergslagensarbetsmiljo.se Telefon:0590/61870

Läs mer

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,

Läs mer

Projektet Bra Sjukskrivning

Projektet Bra Sjukskrivning Projektet Bra Sjukskrivning Miljarden Stimulansmedel från Staten för att minska ohälsotalen ersättning årsvis med olika krav på åtgärder. Rehabgarantin. Riktade insatser mot två stora sjukdomsgrupper:

Läs mer

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo. Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt

Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Projektledare Catrin Nilsson, 010-119 21 46 2011-06-09 Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Delrapport juni 2011 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande projekt som vilar på

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 HTA-enheten CAMTÖ Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/underhallsbehandling-med-nyare-antipsykotiskalakemedel-vid-bipolar-sjukdom2/

Läs mer

Alla tjänar på ett starkt team!

Alla tjänar på ett starkt team! Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige

Läs mer

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps VC Försäkringskassan

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Primärvård Smärtrehabilitering. Rapport 2017:1

Primärvård Smärtrehabilitering. Rapport 2017:1 Primärvård Smärtrehabilitering Rapport 2017:1 Årsrapport 2016 del 1 Avslutade patienter november 2015-december 2016 samt alla registreringar november 2015-december 2016 Utgiven 2017-03-28 Nationella Registret

Läs mer

Evidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling

Evidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling Evidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling Svenska Läkaresällskapets IT-Inspirationsdag den 16 mars 2016 Cecilia Svanborg, MD, PhD, leg psykoterapeut Ledningsansvarig överläkare

Läs mer

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående

Läs mer

VO Smärtrehabilitering

VO Smärtrehabilitering VO Smärtrehabilitering Sektion för specialiserad smärtrehabilitering Organisation 1993-2013 Rehabcentrum Lund- Orup senare Rehabiliteringsmedicinska kliniken (division 3) Sektionen för högspecialiserad

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret

Läs mer

SveDem Svenska Demensregistret

SveDem Svenska Demensregistret SveDem Svenska Demensregistret Emma Timerdal Leg sjuksköterska Regional koordinator Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2016-05-26 SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar

Läs mer

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Vitalis Signe Vitalis Ingrid Anderzén, Uppsala universitet Projekt inom samordningsförbunden Totalt har 24,4 miljoner delats ut av maximala

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering

Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering STRESSREHABILITERING, ARBETS- OCH BETEENDEMEDICINSKT CENTRUM NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering Umeå juni 2014 Stressrehabilitering,

Läs mer

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Krisstöd Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Dimensioner av krisstöd Samhälle Grupper TID Akut Intermediärt Lång sikt Individer * Psykologi

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Mindre slutenvård per vårdtagare, antal invånare med hemsjukvård ökar Ökad tillgång till behandlingar Synergieffekter i övrig kommunal verksamhet

Mindre slutenvård per vårdtagare, antal invånare med hemsjukvård ökar Ökad tillgång till behandlingar Synergieffekter i övrig kommunal verksamhet Socialstyrelsens slutsatser Mindre slutenvård per vårdtagare, antal invånare med hemsjukvård ökar Ökad tillgång till behandlingar Synergieffekter i övrig kommunal verksamhet Läkemedelshantering läggs i

Läs mer

ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALT OM SPASTICITET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR SPASTICITET? Musklerna i kroppen bibehåller det som kallas normal muskeltonus, en nivå på muskelspänning som gör det möjligt för oss

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård

Läs mer

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Per Lytsy Leg läk, Med Dr Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar

Läs mer

Frågeformulär 3 uppföljning efter 12 månader

Frågeformulär 3 uppföljning efter 12 månader PID/MCEID Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 3 uppföljning efter 12 månader Detta frågeformulär skickas efter 12 månader till alla personer som deltar i en uppföljning av patienter som fått vårdprogrammet

Läs mer

KVANTITATIVA STUDIER. Resultat för Västerbotten och Östergötland

KVANTITATIVA STUDIER. Resultat för Västerbotten och Östergötland KVANTITATIVA STUDIER Resultat för Västerbotten och Östergötland Resultat från MMR in primärvården före MMRP jämfört med direkt efter MMRP Under perioden augusti 2012 till maj 2015 deltog 298 patienter

Läs mer

Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater

Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater Niclas Olofsson 7 64587 niclsa.olofsson@lvn.se QALY Quality adjusted life years tar hänsyn till både antal år av liv och den

Läs mer

Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare

Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare Välkomna! Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare I siffror 45000 äldre/år vårdas pga fallolycka i slutenvården Cirka 1500 äldre personer avled 2011 Sverige pga fallolycka (Socialstyrelsen 2011)

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Avtal mellan organisationerna:

Avtal mellan organisationerna: Avtal mellan organisationerna: * nedan kallat organisationen och Landstinget i *namnge på raden ovan den kommun, det landsting eller den privata vårdgivaren det gäller Jönköpings län nedan kallat registerhållare

Läs mer