Kursbeskrivning. Naturvetenskapsämnenas didaktik B, 7,5 hp, kurskod UM7014

Transkript

1 Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Kursbeskrivning Naturvetenskapsämnenas didaktik B, 7,5 hp, kurskod UM7014 Naturvetenskapsämnenas didaktik B Ämneslärarprogrammet i matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik, 7.5 hp, kurskod UM8030 Höstterminen 2018 Version

2 Välkommen till kursen Naturvetenskapsämnenas didaktik, B (7,5 högskolepoäng) Kursen du nu påbörjar ingår i magister- och masterprogrammen i naturvetenskapsämnenas didaktik. Kursen är den andra obligatoriska kursen i programmen och går på halvfart under höstterminens sista tio veckor. Kursen ges av Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND). Denna kursbeskrivning innehåller allmänna upplysningar om kursens innehåll, uppläggning, examination och bedömning samt en del annan praktisk information. Kursens administratör och lärare Kursadministratör Elvira Björkman UM8030 Maria Backteman UM7014 kursadministration@mnd.su.se Tfn kursadministration@mnd.su.se Tfn Kursansvariga lärare per-olof.wickman@mnd.su.se Övriga undervisande lärare Carl-Johan Rundgren Jesús Piqueras Margareta Enghag Tfn Kursens innehåll Kursen behandlar forskning om hur undervisningens organisation skapar förutsättningar för elevers lärande i naturvetenskapliga ämnen. I kursen ingår hur kommunikation, argumentation, bedömning, undersökande arbetssätt och materiella resurser kan användas för lärandeprogression med utgångspunkt i elevers varierande erfarenheter. Kursens uppläggning Kursen ges på distans med undantag av två campusförlagda träffar. Kursen organiseras genom föreläsningar, forumdiskussioner på den digitala lärplattformen Mondo, muntlig redovisning samt individuellt arbete. I. Föreläsningarna kommer att utgöras av korta videoinspelade filmer (som läggs ut som moduler på MONDO) där kurslitteraturen presenteras och sätts in i ett forskningssammanhang. Kursdeltagarna ger återkoppling på dessa filmer i forumdiskussionerna. II. Forumgruppdiskussioner sker i anslutning till kurstillfällets tema. Vilka frågor och reflektioner väcker kurstillfällets film och dess litteratur hos dig? I varje forumgruppdiskussion skall du lägg ut en fråga/reflektion på MONDO och/eller kommentera andras inlägg. Max 150 ord. Diskussionerna förs vid tid och datum för kurstillfället. Läraren ger samlad respons dagarna efter kurstillfället. 2

3 III. Muntlig redovisning avser analys av en undervisningsepisod (se Uppgift), och genomförs på den sista campusträffen. A. I den muntliga presentationen ska du välja ut specifika delar av din transkriberade undervisningsepisod som du diskuterar utifrån något begrepp eller någon idé som behandlats i kursen. Senast 7 januari 2019 kl ska du ha lagt ut en sammanfattning av din analys i Mondo (ett särskilt forum skapas för detta). Du ska inte lägga ut rådata (ljud eller filminspelning). B. Kritisk-vän-granskning. Du ska göra en kritisk-vän-granskning av en muntlig redovisning. I din granskning ska du ge återkoppling på den genomförda analysens trovärdighet och diskutera resultatens relevans för lärarprofession och samhälle. Detta redovisas muntligt på sista campusträffen. IV Individuell skriftlig redovisning I din individuella skriftliga redovisning ska du fördjupa den analys som du redovisade muntligt genom att använda två olika forskningsansatser på hur undervisning skapar förutsättningar för lärande. Du ska diskutera resultatet av din analys med fokus på elevers lärandeprogression samt etiskt värdera konsekvenser av den analyserade undervisningens organisation och motivera förslag till förändring av den analyserade undervisningen med stöd i kurslitteraturen. Den skriftliga redovisningen ska struktureras som en vetenskaplig rapport med: Inledning bakgrund i litteraturen, i din praktik och relevans för lärarprofessionen och samhället som motiverar analysen. Avsluta med syfte och frågeställning för din analys. Metod hur du har samlat in och bearbetat ditt material. Resultat beskrivning och analys av undervisningsepisoden med empiriska exempel i form av citat från transkripten. Avslutande diskussion som berör konsekvenser för elever diskussion om alternativa sätt att organisera undervisning. Berör gärna litteraturen igen och motivera dina slutsatsers relevans för lärarprofessionen och samhället. En reflekterande planering om hur du ska samla in material och analysera detta utifrån litteratur inlämnas på Mondo till 5 december. Vid utformning av rapport ska du använda APA-referenssystemet. Texten ska omfatta max 3000 ord (exklusive försättsblad och referenslista, Times New Roman, storlek 12, 1.5 radavstånd). Examinationsuppgiften lämnas in senast fredagen den 18 januari 2019, kl i mappen Uppgifter på Mondo. Möjlighet för ny examination blir den Denna examinationsuppgift bedöms med en sjugradig skala (F-A). Uppgift Du förväntas spela in (ljud eller video) en undervisningsepisod från din egen eller någon annans undervisning. Det kan, men behöver inte vara, en hel lektion. Fokusera gärna på en mindre grupp elever. Tänk på att du måste ha de tillstånd som behövs för inspelningen (från skolledning, elever 3

4 och ev. föräldrar). För mer information om etiska riktlinjer i forskning som rör barn och unga se Den inspelade episoden ska transkriberas d.v.s. du ska skriva ned vad som sägs. Använd skriftspråk, ej talspråk. Om du använder delar av transkripten i din redovisning, kom ihåg att använda fingerade namn. Du ska sedan analysera och diskutera undervisningsepisoden. Du ska analysera med metoder som används i kurslitteraturen. Du ska diskutera episoden med utgångspunkt i två olika forskningsansatser för hur undervisning skapar förutsättningar för lärande. Avgränsa dig gärna till den litteratur som behandlats inom studiefältet, och använd väldefinierade operationella begrepp för analys av undervisning och elevers lärandeprogression. Värdera och diskutera vilka etiska konsekvenser den genomförda analysen visar på utifrån kurslitteraturen. Redogör för förslag till förändring av sätt att organisera undervisning med utgångspunkt i de etiska konsekvenser som diskuterats. Betygsättning Betygsättning sker enligt sjugradig betygsskala (se kursplanen) med utgångspunkt i betygskriterierna (se nedan). Student som har underkänts av samma examinator två gånger har vid det tredje examinationstillfället rätt att begära en annan examinator (Högskoleförordningen 6 kap 22 ). För betyget D krävs att studenten uppfyller samtliga krav för betyget E och övervägande delen av kraven för betyget C, för betyget B krävs att studenten uppfyller samtliga krav för betyget C och övervägande delen av kraven för betyget A. Betyget F sätts då examinationen måste omarbetas i sin helhet. Utvärdering Utvärdering sker i form av en digital utvärderingsenkät efter avslutad kurs. Övrig information Planeringen av kursen utgår från att: - kursen ges på halvfart vilket innebär att du ska räkna med sammanlagt 20 timmars arbetsinsats per vecka - du har tillgång till kurslitteraturen under hela kurstiden - du har tillgång till Internet och regelbundet läser vad som publiceras om kursen på Mondo - din e-post och postadress är uppdaterad En del av kurslitteraturen finns tillgänglig elektroniskt på Mondo samt via universitetsbibliotekets databaser (se Artiklar kan sökas via t.ex. Academic Search Premier och EBSCO Multiple Database Search. Böcker kan sökas via Ebrary. Etiska riktlinjer Följande riktlinjer antogs den 7 december 2007 av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden och reviderades 16 september Riktlinjerna har tillkommit för att befästa vikten av att var och en tar ansvar för sin egen arbetsinsats. Det ligger i såväl lärares som studenters intresse att 4

5 bidra till en öppen atmosfär som kännetecknas av tillit och ömsesidigt förtroende liksom av hög kvalitet och ansvarstagande i arbetet. Det innebär bland annat att det man redovisar som sitt eget arbete också ska vara det; om andra bidragit till arbetet, så redovisar man även detta. Examination Med examination menas alla former av bedömning av studenternas prestationer, som ingår i kraven för att bli godkänd på kursen. I kursplanen anges hur examinationen ska ske. Examinationen utformas med utgångspunkt från de lärandemål som anges i kursplanen och de betygskriterier som delats ut vid kursstart. Läraren ska sträva efter att ge uppgifter av rimlig svårighetsgrad och som inte frestar till kopiering (plagiering) eller annan form av fusk. Läraren ska bedöma studentens prestationer på ett rättvist och objektivt sätt. Plagiering Examinationsformer som uppsatser, hemtentamina och andra skriftliga redovisningar som t.ex. laborationsrapporter bygger på förtroende och kräver stort ansvarstagande. Läraren ska lämna tydliga instruktioner om vilken grad av självständighet som förväntas. Kopiering (plagiering) av text är inte tillåten. Varje student ska, om inte annat anges, skriva sin egen text (eller motsvarande). Att använda någon annans text i sin egen utan att ange varifrån den lånade texten kommer är plagiering. Plagiering är också om man kopierar någon annans text och skriver om texten på vissa ställen, lägger till några egna formuleringar, osv. Alla olika typer av källor som används ska redovisas som referenser, fotnoter och/eller källförteckning. Hämtas information eller idéer från annan person eller källa ska detta tydligt anges. Om enstaka meningar från annan text används som citat, måste dessa omges med citationstecken och källan anges som referens. Observera att detta även gäller egen tidigare publicerad text. Vid arbete i grupp skall varje medlem i gruppen bidra till arbetet på ett likvärdigt sätt. I normalfallet ska varje medlem kunna redogöra för uppgiften i sin helhet. Disciplinåtgärder Universitetsledningen ser mycket allvarligt på fusk och plagiat och alla misstankar om fusk ska anmälas till prefekt eller studierektor på institutionen. Prefekt/studierektor ska utreda det inträffade och om misstanken kvarstår lämna en anmälan till rektor. 5

6 Betygskriterier För den skriftliga examinationsuppgiften används nedanstående bedömningsmatris vilken utformats utifrån kursplanens förväntade studieresultat. Bedömningsmatris för examination av individuell skriftlig rapport Förväntat E C A studieresultat analysera och kritiskt granska, etiskt värdera organisation av undervisning utifrån forskningsresultat Använder relevanta begrepp för analys av undervisning och/eller elevers lärandeprogression. Använder väldefinierade operationella begrepp för analys av undervisning och elevers lärandeprogression. Redogör för empiriska exempel i analysen. Värderar möjliga konsekvenser för elever av den analyserade undervisningen med utgångspunkt från kurslitteraturen och egna erfarenheter. Motiverar analysen utifrån dess relevans för lärarprofessionen och samhället. Behandlar etiska frågor på ett tillfredställande sätt Använder rubriker korrekt Den redovisade analysen understöds genomgående av relevant empiri. Värderar och diskuterar vilka konsekvenser den genomförda analysen visar på utifrån kurslitteraturen. Redogör för förslag till förändring av sätt att organisera undervisning med utgångspunkt i de etiska konsekvenser som diskuterats. Diskuterar studien utifrån dess relevans för lärarprofessionen och samhället. Använder väldefinierade operationella begrepp för båda analyserna av undervisning och elevers lärandeprogression. Jämför och diskuterar vad de olika analyserna kan visa. Den redovisade analysen synliggör mönster i det empiriska materialet med genomgående gott stöd av relevant empiri. Problematiserar betingelser för undervisning som kan bidra till elevers inkludering och exkludering i naturvetenskaplig verksamhet samt samhället. Diskuterar och motiverar förslag till förändring av sätt att organisera undervisning med gott stöd i kurslitteratur samt utifrån möjliga etiska konsekvenser som problematiserats. 6

7 Kursschema UM7014 och UM8030, ht 2018 Tid Innehåll Lärare Introduktion till Naturvetenskapsämnenas didaktik B Föreläsning: Ämnesdidaktiska forskningsresultats relevans för lärarprofessionen ett forskningsprojekt Att läsa: Hudson (2002); Clarke & Hollingsworth (2002). Campusförlagd träff 1 1 nov Kl Lokal: E246 Modul 1 8 november Föreläsning: Kommunikation i undervisningen materiella resurser, representationer och multimodalitet Margareta Enghag Carl-Johan Rundgren Att läsa: Hubber, P., & Tytler, R., & Haslam, F. (2010), Scott m.fl. (2006), Mercer m.fl. (2010)., Rundgren, C-J (2006), Jakobson, B. & Wickman, P-O. (2007). Modul 2 15 november Föreläsning: Lärandeprogressioner och didaktiska modeller i NVundervsiningen Modul 3 22 november Modul 4 29 november Att läsa: Johansson, A.-M., & Wickman, P.-O. (2018) alternativt Anderhag m.fl. (2014); Johansson, A.-M. & Wickman, P.-O. (2011); Hubber, P., & Tytler, R., & Haslam, F. (2010). Föreläsning: Undervisningens organisation ämnesöverskridande arbetssätt -argumentation Att läsa: Piqueras, Hamza & Edwall (2008), Rudsberg, Öhman & Östman (2013), Eriksson &Rundgren (2010), Simon (2008). Föreläsning: Inquiry och Nature of Science Att läsa: Wickman (2004), Hamza & Wickman (2008), Gyllenpalm, Wickman & Holmgren (2010); Abd-El-Khalick, F., & Lederman, N.G. (2000), Morrison, J.A., Raab, F., & Ingram, D. (2009). 5 december Reflekterande planering i Mondo. Modul 5 Föreläsning: Formativ bedömning och bedömning för lärande 6 december 4 december- 10 januari. 10 jan Campusförlagd träff 2 Kl Lokal: E362 Att läsa: Bennet (2011), Swaffield (2011), Murphy (1995). Arbete med uppgiften (muntlig redovisning och kritisk-vängranskning). Senast, 7 januari lämnas en sammanfattning av analysen i Mondo. Muntlig redovisning och kritisk-vän-granskning. 18 jan Senast kl , inlämning av skriftlig examinationsuppgift i Mondo. 28 feb 2019 Möjlighet för ny examination Jesús Piqueras Carl-Johan Rundgren Margareta Enghag Jesús Piqueras Margareta Enghag 7

8 Obligatorisk kurslitteratur Abd-El-Khalick, F., & Lederman, N.G. (2000). Improving science teachers conceptions of the nature of science: A critical review of the literature. International Journal of Science Education, 22(7), Anderhag, P., Danielsson Thorell, H., Andersson, C., Holst, A., & Nordling, J. (2014). Syften och tillfälligheter i högstadie- och gymnasielaborationen: En studie om hur elever handlar i relation till aktivitetens mål. Nordina, 10(1), Bennet, R. E. (2011). Formative assessment: A critical review. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 18, Clarke, D., & Hollingsworth, H. (2002). Elaborating a model of teacher professional growth. Teaching and Teacher Education, 18, Eriksson, M., & Rundgren, C-J (2010). Vargfrågan Gymnasielevers argumentation kring ett sociovetenskapligt dilemma. Nordina, 8(1), Gyllenpalm, J., Wickman, P-O., & Holmgren, S-O. (2010). Secondary science teachers selective traditions and examples of inquiry-oriented approaches. Nordina, 6(1), Hamza, K., & Wickman, P-O. (2008). Describing and analyzing learning in action: An empirical study of the importance of misconceptions in learning science. Science Education, 92, Hubber, P., & Tytler, R., & Haslam, F. (2010). Teaching and learning about force with a representational focus: Pedagogy and teacher change. Research in Science Education, 40, Hudson, B. (2002). Holding complexity and searching for meaning: Teaching as reflective practice. Journal of Curriculum Studies, 34(1), Jakobson, B. & Wickman, P-O. (2007) Transformation through Language Use: Children s Spontaneous Metaphors in Elementary School Science Science & Education 16, Johansson, A.-M., & Wickman, P.-O. (2011) A pragmatist approach to learning progressions. In B. Hudson & M. A. Meyer (Eds.), Beyond Fragmentation: Didactics, Learning, and Teaching (pp ). Leverkusen: Barbara Budrich Publishers. [Hur man kan förstå lärandeprogression pragmatiskt, svensk översättning] Johansson, A.-M., & Wickman, P.-O. (2018). The use of organizing purposes in science instruction as a scaffolding mechanism to support progressions: a study of talk in two primary science classrooms. Research in Science & Technological Education, 36(1), Mercer, N., Warwick, P., Kerschner, R., & Kleike Staarman, J. (2010). Can the interactive whiteboard help to provide dialogic space for children s collaborative activity? Language and Education, 24, Morrison, J.A., Raab, F., & Ingram, D. (2009). Factors influencing elementary and secondary teachers views on the nature of science. Journal of Research in Science Teaching, 46(4),

9 Murphy, P. (1995). Sources of inequity: Understanding students' responses to assessment. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 2(3), Rudsberg, K., Öhman, J., & Östman, L. (2013). Analyzing students learning in classroom discussions about socioscientific issues. Science Education, 97, Rundgren, C-J (2006). Att börja tala biokemiska betydelsen av metaforer och hjälpord för meningsskapande kring proteiner. Nordina, 1(5) Piqueras, J., Hamza, K. M., & Edvall, S. (2008). The practical epistemologies in the museum. A study of students learning in encounters with dioramas. Journal of Museum Education, 33, Scott, P. H., Mortimer, E. F., & Aguiar, O. G. (2006). The tension between authoritative and dialogic discourse: A fundamental characteristic of meaning making interactions in high school science lessons. Science Education, 90, Simon, S. (2008). Using Toulmin s argument pattern in the evaluation of argumentation in school science. International Journal of Research & Method in Education, 31, Swaffield, S. (2011). Getting to the Heart of Authentic Assessment for Learning. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 18(4), Wickman, P-O. (2004). The practical epistemologies of the classroom: A study of laboratory work. Science Education, 88,