Kursbeskrivning för kursen Mentorskap att stödja, bedöma och dokumentera professionskunnande 7,5 hp Ht-13

Transkript

1 Kursbeskrivning för kursen Mentorskap att stödja, bedöma och dokumentera professionskunnande 7,5 hp Ht-13 Kurskod CH429F

2 Välkomna till kursen! Kursen är en fristående kurs om 7,5 högskolepoäng inom området utbildningsvetenskap med inriktning mot ämnesdidaktik. Den ges under ht-13 och går på halvfart. Kursbeskrivningen innehåller allmänna upplysningar om kursens uppläggning, innehåll, examination, bedömning och litteratur samt en del annan praktisk information. Kursbeskrivningen utgår från kursplanen. Kursansvarig lärare, examinator och kursadministratör Kursansvarig lärare och examinator är Britt-Marie Hansson Kursadministratör är Kristian Pettersson Kursansvarig ansvarar för kursplanering, utvärdering samt information via institutionens kurshemsida, Kursadministratören ansvarar för information beträffande administrativa frågor, registrering och betygsrapportering. Registrering är obligatorisk och sker vid första seminarietillfället. Kursens innehåll Kursen syftar till att ge verktyg som rollen som mentor för nyutexaminerade lärare kommer att behöva. Kursen granskar introduktionsperiodens syfte och ramar ur ett mentorperspektiv. Kursen anlägger också olika perspektiv på och fördjupar kunskaper om lärares yrkessocialisation. Utgångspunkt tas i Skolverkets föreskrifter och utbildningsvetenskaplig forskning. Kursen fokuserar på att

3 utveckla kursdeltagarnas professionella förhållningssätt och problematiserar därmed mentorsrollen, särskilt vad gäller förmågan att ge stöd och fungera som inspirerande förebild för den nyanställdda kollegan. Skillnaden mellan handledarskap och mentorskap uppmärksammas liksom skillnader mellan andra former av mentorskap och det som utgör en del av det lagstadgade introduktionsåret. Yrkesetiska dimensioner och dilemman, såväl i skolvardagen som i mentorskapet diskuteras. I kursen möter ni både teoretiska och praktiska moment som rör mentorskapet i yrkesverksamhet, samtal och kommunikation, ledarskap och grupprocesser, samt bedömning av utveckling av lärarförmågor utifrån den ram som reglerar introduktionsåret. Kursen ger därmed också kunskap om de lagrum som direkt och indirekt reglerar mentors arbete, liksom kring de av lärarfacken antagna yrkesetiska principerna. Då bedömning och dokumentation av utvecklingsprocesser upptar alltmer av lärares tid i skolan, diskuteras även detta. Kursen examineras genom deltagande i workshops och genom att en individuell planering av det kommande mentorskapet presenteras såväl muntligt som skriftligt. Betygskriterier delas ut vid kursstart. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på kursen ska studenten kunna / känna till: - introduktionsårets syfte och ramar ur ett mentorperspektiv - processer som påverkar lärares yrkessocialisation - styrdokumentens funktion och dess betydelse liksom skolans organisation, styrning och arbetsrättsliga frågor - kollegial handledning - ämnesdidaktisk forskning som grund för professions- och skolutveckling - tillämpa adekvata metoder vid planering, genomförande och analys av professionsutvecklande kollegial handledning - utgå från ett medvetet professionellt förhållningssätt till skolans verksamhet - bedöma och dokumentera lärares professionskunnande

4 Arbetsformer utgörs av seminarier, föreläsningar och workshops där kursdeltagarna analyserar och utvecklar sin egen och varandras förmåga att vara mentor. Seminarieschema delas ut vid första seminarietillfället. Examinationsuppgift: Mentorskap i skolan - en personlig plan Uppgiften består i att skriva en text där du redovisar vad du anser vara de centrala delarna av ditt kommande uppdrag som mentor. Du ska med utgångspunkt i kursens litteratur, Skolverkets föreskrifter och innehållet i seminarierna diskutera och problematisera mentorsuppdraget. Du ska uppmärksamma skillnaden mellan handledarskap och mentorskap samt visa hur du förhåller dig till det dubbla uppdraget att å ena sidan vara stödjande i adeptens professionsutveckling och å den andra att lämna underlag till rektor/förskolechef inför dennes bedömning av adeptens yrkesskicklighet. Mentorskapets komplexitet belyses således. Du skall kunna tillämpa och analysera professionsutvecklande kollegial handledning. (Sker muntligt vid sem. 5) Textens omfång ska vara max fyra A4-sidor med normalt typsnitt ( ord).

5 Bedömning av examinationsuppgiften görs inom 15 arbetsdagar efter examinationstillfället. Som betyg på kursen används en 7-gradig betygsskala A; B, C, D, E, Fx, F där Fx och F innebär underkänd och E-A godkänd. För bedömning av examinationen används en bedömningsmatris som är utformad utifrån de förväntade studieresultaten. Betygskriterier A: I texten identifierar studenten huvuddragen i mentorsuppdraget och uttrycker en väl utvecklad förståelse för skillnader mellan handledar- och mentorsuppgifter och vad det kan komma att innebära för det praktiska genomförandet av mentorsuppdraget. Texten innehåller flera tydligt avgränsade och välutvecklade perspektiv på mentorskapets uppgifter och en välutvecklad förståelse för uppdragets komplexitet. I texten redogör studenten för sina metoder att dokumentera mentorsuppdraget och ger uttryck för en välutvecklad strategi för sin medverkan i bedömningsprocessen. B: Texten innehåller samtliga kriterier på C-nivå och övervägande delen av kriterierna på A-nivå. C: I texten identifierar studenten huvuddragen i mentorsuppdraget och har en utvecklad förståelse för skillnader mellan handledar- och mentorsuppgifter och vad det kan komma att innebära för det praktiska genomförandet av mentorsuppdraget. Texten visar på ett tydligt sätt att mentorskapets uppgifter kan tolkas på skilda sätt av olika personer och ur olika perspektiv. Den ger därmed uttryck för en utvecklad förståelse för uppdragets komplexitet. I texten redogör studenten för sina metoder att dokumentera mentorsuppdraget och ger uttryck för en utvecklad strategi för sin medverkan i bedömningsprocessen. D: Texten innehåller samtliga kriterier på E-nivå och övervägande delen av kriterierna på C-nivå. E: I texten identifierar studenten huvuddragen i mentorsuppdraget och uttrycker förståelse för skillnader mellan handledar- och mentorsuppgifter och vad det kan komma att innebära för det praktiska genomförandet av mentorsuppdraget. Texten visar att mentorskapets uppgifter kan uppfattas på skilda sätt av olika personer eller ur olika perspektiv. Den ger därmed uttryck

6 för en grundläggande förståelse för uppdragets komplexitet. I texten redogör studenten för sina metoder att dokumentera mentorsuppdraget och uttrycker tendenser till en strategi för sin medverkan i bedömningsprocessen. Fx: I texten identifierar studenten huvuddragen i mentorsuppdraget men texten saknar fler perspektiv än ett och/eller visar endast bristfällig förståelse för uppdragets komplexitet och/eller har bristande förståelse för skillnader mellan handledar- och mentorsuppgifter och/eller metoder för att dokumentera mentorsuppdraget och/eller strategier för sin medverkan i bedömningsprocessen. F: I texten identifierar studenten endast någon enstaka aspekt av mentorsuppdraget. Texten ger inte uttryck för förståelse av mentorskapets uppgifter. Skrivhandledning Ett sätt att lösa uppgiften kan vara att först fundera på vad du skulle svara på följande frågor. Efter varje fråga kan du reflektera över vilket stöd du kan få i din uppfattning i kurslitteratur, styrdokument och seminarieinnehåll. 1. Vad anser du är mentorsuppdragets huvudsakliga innehåll? 2. Vad är enligt din uppfattning de viktigaste skillnaderna mellan ett mentorsuppdrag av en nyutbildad lärare och ett handledaruppdrag av lärarstudenter? 3. Vilka uppgifter i mentorsuppdraget kan trots det beskrivas som handledande? 4. Vilka uppgifter i mentorsuppdraget för nyutbildade lärare tycker du kan beskrivas som rena mentorsuppgifter?

7 5. Ur vilket/vilka perspektiv tänker du att mentorsuppdraget uppfattas av a) adepten b) rektor/skolledare c) dig (som mentor) d) dina kolleger e) lärarprofessionen som helhet f) staten 6. Hur tänker du sköta uppdraget rent praktiskt, i första hand vad gäller dokumentationen? 7. Vilka strategier har du för din medverkan i rektors/förskolechefs bedömning av adepten Kurslitteratur Ahlström, Gunilla (2002) Mentorskap: erfarenheter för personlig och professionell utveckling. Malmö Liber Lindgren & Morberg (2012) Introduktionsåret Norstedts Paulin, Arja (2007) Första tiden i yrket från student till lärare: en studie av de svårigheter nyblivna lärare möter under sin första tid i yrket. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2007 Skolverkets föreskrifter om introduktionsperiod och kompetensprofiler för lärare och förskollärare. ( Legitimation för lärare och förskollärare. Introduktionsperiod och kompetensprofiler för lärare och förskollärare. Kommentarer till föreskrifterna ( Tillkommer ca. 200 sidor ur artiklar/vetenskaplig litteratur.

8