Ekonomisk utvärdering av projektet Nya tider i Nynäshamns kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomisk utvärdering av projektet Nya tider i Nynäshamns kommun"

Transkript

1 Ekonomisk utvärdering av projektet Nya tider i Nynäshamns kommun Av Paula Liukkonen Stockholms universitet Företagsekonomiska institutionen 1

2 Ekonomisk utvärdering av projektet Nya tider i Nynäshamns kommun 1. Inledning och utvärderingsuppdrag 2. Äldreomsorg 2.1 Personal 2.2 Tidsredovisning 2.3 Bemanningsanalys 2.4 Ekonomi 2.5 Verksamhetens omfattning 2.6 Fler tillsvidareanställda på heltid och färre timavlönade 3. Handikappomsorg 3.1 Personal 3.2 Tidsredovisning 3.3 Bemanningsanalys 3.4 Ekonomi 3.5 Om förändringsarbete 3.6 Verksamhetens omfattning 4. Bemanningscentrum 4.1. Personal 4.2 Tidsredovisning 4.3 Bemanningsanalys 4.4 Ekonomi 4.5 Verksamhetens omfattning 5. Slutsatser och frågor som utvärderingen väcker 5.1 Antalet tillsvidareanställda har ökat inom äldreomsorgen 5.2 Antalet timavlönade har minskat inom äldre- och handikappomsorgen 5.3 Effektivare tidsanvändning 5.4 Bemanningsekonomiska effekter av projektet Nya tider 5.5 Sätt rätt pris på tjänsterna! 5.6 Bättre verksamhetsuppföljning Bilaga 1. Äldreomsorgen i siffror Bilaga 2. Handikappomsorgen i siffror Bilaga 3. Övertid och mertid Bilaga 4. Diagram, resultaträkningar och arbetskraftskostnader för äldre- och handikappomsorg 2

3 Bilaga 5 Äldreomsorgen i bilder Till läsaren I utvärderingsrapporten presenteras grafiska diagram i texten. När de har överförts till en storlek som passar textsidan har bildernas styrka och storlek minskat. De viktigaste diagrambilderna finns därför i större A-4 storlek som bilaga i slutet av rapporten. Organisationen lever hela tiden. Verksamheten omorganiseras, utvecklas och benämns på nytt sätt. Till exempel har handikappomsorgen bytt namn till verksamheten för funktionsnedsatta (FN). I utvärderingsrapporten använder jag ändå för tydlighetens skull det gamla namnet handikappomsorgen. I personalredovisning förekommer måttenheterna personer, anställda och årsanställda. Det är ord som även används i allmänspråket. I personalstatistik är de dock termer med en speciell betydelse, vilket jag har försökt förtydliga i samband med användningen av dessa begrepp. I bilaga 5 i slutet av rapporten finns en redogörelse med bilder för några av de enheter som ingår i äldreomsorgen och som är föremål för denna utvärdering. 3

4 1. Inledning och utvärderingsuppdrag Om mål och resurser för projektet Nya tider Nya tider i Nynäshamns kommun är ett utvecklingsprojekt med tydliga syften. I målen för Nya tiders fastställs att projektet ska bidra till kommunens arbete med att skapa fler heltidstjänster. Önskad sysselsättningsgrad för 90 procent av alla tillsvidareanställda ska ha uppnåtts den 1 juni Ett Bemanningscentrum ska inrättas vid socialförvaltningen senast den 1 september Detta Bemanningscentrum ska hantera bemanningen av alla vikariat understigande en månad, som enheterna inte själva kunnat bemanna med hjälp av tillsvidareanställda. Tryggare anställningsförhållanden och ökad delaktighet förväntas bidra till att sänka sjukfrånvaron, öka arbetstillfredsställelsen samt gynna framtida personalförsörjning. Bättre arbetsförhållanden och bättre resursanvändning eftersträvas när vikarieanskaffningen säkerställs. Projektet Nya tider gavs tydliga mål och resurser för utvecklingsarbete. I uppdraget från socialnämnden fastställdes bl.a. att projektledningen och de fackliga organisationerna skulle fungera som stödresurser för utvecklingsarbetet. Lokalt kollektivavtal och former för lokala samverkansöverenskommelser skulle fastställas för att användas vid utformningen av anställningsvillkor och arbetstidsförläggning i Bemanningscentrum. Bred förankring och hög delaktighet hos berörda chefer och personal skulle eftersträvas, då det är en förutsättning för ett lyckat projekt, framgår det av projektets måldokument. Till projektförutsättningarna räknas satsning på hög budgetmedvetenhet, som åstadkoms med månadsvisa budgetgenomgångar. För budget- och verksamhetsuppföljning behövs moderna personal- och tidsredovisningssystem, som skulle förnyas i början av projektet. Arbetsorganisatoriska förutsättningar skulle ses över och en ny arbetstidsmodell införas, s.k. tvättstugescheman och Time Care. Projektet Nya tider gavs goda förutsättningar att åstadkomma resultat. Ambitionerna var och är fortfarande höga, framgår det av dokument och av muntliga utlåtanden av de berörda. Målgruppen för projektet Målgruppen för projektet Nya tider är personal inom socialförvaltningens äldre- och handikappomsorg. I preciseringen av målgruppen fastställdes att särskilt fokus skulle läggas på följande grupper: Alla tillsvidareanställda i kommunen som riskerar ofrivillig deltidsarbetslöshet inom socialförvaltningens äldre- och handikappomsorg. Tillsvidareanställda med hög kompetens samt vilja och möjlighet att arbeta flexibelt. Vikarier med adekvat utbildning och som har arbetat mer än sex månader under det senaste året eller har LAS-företräde inom äldre- eller handikappomsorg. Timavlönade med adekvat utbildning som arbetat mer än timmar under det senaste året eller som har ett LAS-företräde. 4

5 Projektarbete pågår I projektet Nya tider ingår följande delaktiviteter: ÅR AKTIVITET 2006 hösten Projektstart inklusive start av pilotprojekt i syfte att kartlägga arbetstider och genomföra ett prov på hur önskad sysselsättning går att verkställa i mindre omfattning hösten Inventering av önskad sysselsättningsgrad bland tillsvidareanställd personal med deltidsanställning inom hela kommunen hösten Utbildning i bemanningsekonomi, fyra heldagar enligt schema våren Arbete med arbetstidsmodeller, schemaläggning inom berörda 2008 våren enheter hösten Start av Bemanningscentrum Projektutvärdering och projektavslut. Samtidigt med projektet Nya tider pågick följande projekt inom äldre- och handikappomsorgen; kompetensinventering och utbildning enligt Kravmärkt yrkesroll inom äldreomsorgen, införande av TES och optimal planering inom hemtjänsten, införande av beställar- och utförarorganisation. Sysselsättningsönskemålen inventeras Arbetet att erbjuda all personal inom äldre- och handikappomsorgen önskad sysselsättningsgrad, inleddes hösten 2006 med kartläggning av arbetskraftsanvändningen och inventering av önskemålen om sysselsättningens omfattning. En anledning till ökad uppmärksamhet på bemanningen var kommunens relativt stora kostnader för timavlönade, 46 mnkr, under år Timavlönade anlitades i stor utsträckning som vikarier vid sjukfrånvaro och annan betald och obetald frånvaro. Med inventeringen inhämtades uppgifter om önskad sysselsättning hos alla tillsvidareanställda på deltid. Kartläggningen omfattade totalt 519 personer och 457 svar inkom, vilket utgör en hög svarsfrekvens på 88 procent. Nästan hälften, 217 personer, svarade att de inte var intresserade av utökad omfattning på sin tjänstgöring. En fjärdedel, 126 personer, ville utöka sin sysselsättning om det kunde erbjudas på den egna arbetsplatsen. Utökad sysselsättningsgrad, genom en mer flexibel organisation, önskade 114 personer. Resten, 62 personer, besvarade inte enkäten. 5

6 Bemanningscentrum bildas Under år 2007 bildades ett Bemanningscentrum inom socialförvaltningen med uppdraget att till äldre- och handikappomsorgen erbjuda bemanningstjänster. Syftet med tjänsterna var att hantera all frånvaro som kräver vikariat understigande en månad, och som enheterna inte själva kunde bemanna med hjälp av egna tillsvidareanställda. I praktiken innebar tillkomsten av Bemanningscentrum att enheterna inte hade någon orsak att själva rekrytera korttidsvikarier utan det skulle den nya interna bemanningstjänsten sköta. Bemanningscentrum bemannades med tillsvidareanställd personal med önskad omfattning på sysselsättningen och med timavlönade. Principerna för schemaläggningen sågs över. Det bestämdes att tillsvidareanställda skulle schemaläggas efter bemanningsbehovet. Den arbetstid som inte behövdes för att täcka bemanningsbehovet i schemat utgjorde s.k. flyttid. Flyttiden skulle användas för att täcka korttidsvikariat inom den egna enheten eller annan enhet inom äldreomsorg eller handikappomsorg. I uppdragsbeskrivningen stod det att bemanningsbehovet skulle styras av verksamhetens behov och fastställas timme för timme för hela schemaperioden av respektive enhetschef, som också skulle fördela de ej bokade arbetspassen bland personalen. Utökad sysselsättningsgrad och tillkomsten av Bemanningscentrum beräknades innebära följande ekonomiska åtaganden. PERSONAL BEMANNINGSCENTRUM FINANSIERING Ökning av personal kr därav löner Minskning av kostnader med 23,6 årsanställda (åa) för 20 usk/motsvarande, för timlöner, över- och inom äldre- och handi- 1 enhetschef, 2 bem.ass. mertid/fyllnadstid. kappomsorg. tot kr/år. Utöver dessa kostnader reserverades 600 tkr/år för projektledning i två år. Fullständig kostnadsteckning eftersträvades för Bemanningscentrum i och med dessa omdisponeringar av resurserna. Utbildning i ekonomi genomförs Under hösten 2006 utbildades samtliga enhetschefer och arbetsplatsombud i bemanningens ekonomi av docent Paula Liukkonen från Stockholms universitet, företagsekonomiska institutionen. Utbildningens syfte var att ge underlag för, och utifrån faktisk redovisning visa, vilka möjligheter det finns till en förändrad organisation. En organisation med önskad omfattning på sysselsättningen och med, eventuellt, bemanning med fler tillsvidareanställda. Utbildningen omfattade fyra heldagar och följande ämnesområden behandlades: 6

7 ekonomi (en snabbkurs i ekonomi med fokus på förståelse och analys av den egna verksamhetens ekonomiska data och resultaträkning) personalredovisning och räkneövningar med verksamhetens egna siffror bemanningsekonomi och analys av den nuvarande bemanningens balans beräkning av arbetskraftskostnader med hjälp av programmet Personalrapport. Kommunledningen och politiker inbjöds till kursavslutningen för att bli informerade om utbildningens resultat. Under utbildningen presenterades ett för bemanningsanalys framtaget dataprogram, Personalrapport, som testades av kursdeltagarna. Syftet var att erbjuda enhetscheferna ett lätthanterligt arbetsverktyg vid sidan om de befintliga rutinerna för budgetuppföljning. Enhetschefernas intresse för att utveckla Personalrapporten vittnar om behovet av att ha lättillgängliga hjälpmedel för verksamhetens styrning. Administrativa stödsystem för framförhållning behövs så att cheferna i tid ska kunna bemöta händelser som påverkar bemanningen. Olika bemannings- och beslutssituationer ska kunna simuleras med hänsyn till dessas ekonomiska konsekvenser. Budgetuppföljning, som är en efterföljande mätning, medger inte någon sådan simulering och framförhållning av verksamhetens största kostnadspost, arbetskraftskostnaderna. Eftersom utbildningen i bemanningsekonomi utvärderas av en annan forskare, berör jag inte detta här utan redogör kort för utvärderingens upplägg. Utvärderingsuppdraget I utvärderingen återkommer de mätmetoder och modeller som enhetscheferna och arbetsplatsombuden utbildades i under projektets genomförande. Både kvantitativa (siffror) och kvalitativa (ord) data kommer att samlas in och användas i utvärderingen. Under utvärderingen har möten ordnats med de av bemanningsekonomi intresserade enhetscheferna, arbetsplatsombuden och projektledningen i syfte att följa användningen av programmet Personalrapport. Den här utvärderingen är en summativ utvärdering med vissa formativa inslag. Den företags- och bemanningsekonomiska effekten av projektet mäts med uppgifter som visar hur bemanning, tidsanvändning och ekonomi har utvecklats under projektperioden. Som basår, mot vilket dessa uppgifter jämförs, har valts år 2004 med tanke på att det är ett år före omfattande förändringar i verksamheten. Redovisningen börjar således från år 2004 och sträcker sig till och med Mitt motiv till val av en relativt lång utvärderingsperiod är att vissa förändringar i personalens tjänstgöringsgrad, anställningsformer, frånvaro och rörlighet ger effekter först på lång sikt. Ett eller två år är för kort utvärderingstid i personal-, bemannings- och ekonomiuppföljning och visar inte heller om en förändring är bestående. Utvärderingsområdena är: 7

8 Personbild innehåller uppgifter om anställningsform, tjänstgöringsgrad och personalrörlighet. I tidredovisning samlas statistik om närvaro och frånvaro samt arbetad tid. Bemanningens balans innehåller uppgifter som visar om tillsvidareanställdas frånvaro ersätts av vikarier, timavlönade, över- och mertid eller av köpta tjänster från Bemanningscentrum. Med ekonomi, det ekonomiska utfallet i resultaträkningen, visas verksamhetens intäkter och kostnader. Den långsiktiga ekonomiska utvecklingen synliggörs med resultaträkningar och studier av dess största kostnadspost, arbetskraftskostnaderna. Dessa relateras till arbetad tid för att visa effekten av varje satsad lönekrona. Verksamhetens omfattning; beläggning och genomförda tjänster mäts med de mått som används av enheterna vid verksamhetsuppföljning. Jag använder kommunens EA- och PA-system, befintliga kartläggningar och resultatredovisningar i utvärderingen. Användningen av det under projektet utvecklade och testade datasystemet Personalrapport har följts upp genom att enhetschefer tidigare under utbildning har kunnat uppdatera de framtagna rapporterna. I samband med dessa utvecklingsmöten har handledning och stöd vid datasystemets användning erbjudits av projektledaren och av utbildaren. Den formella utvärderingen, som ovanstående stödinsatser är ett led i, avslutades under våren Det är därefter möjligt att studera om Personalrapporten kommer att bli ett arbetsverktyg som används för att hålla bemanningen i balans och kostnaderna under kontroll. Det är dock ännu för tidigt att bedöma om programmet kommer att användas på detta sätt. Däremot är det viktigt att konstatera att enhetscheferna har erbjudits ett arbetsverktyg för att följa bemanningens och ekonomins utveckling på verksamhetsområdena. Många har använt denna möjlighet, men eftersom personrörligheten bland enhetschefer är hög, krävs kontinuerlig utbildning för att göra arbetsverktyget känt. Den nyvunna kunskapen, och färdigheten att bättre kunna analysera kostnadsutvecklingen, måste efterfrågas och användas i det dagliga arbetet. En lärdom av detta projekt är att hög chefsomsättning hämmar införandet av nya arbetsmetoder och riskerar utvecklingen av nya arbetsrutiner. Mätning ur tre perspektiv Ett sätt att belysa projektets ekonomiska effekter är att mäta verksamheten ur flera perspektiv. De i utvärderingen valda perspektiven är personaladministrativt, ekonomiskt och verksamhetsinriktat. Att mäta projektets utfall ur olika perspektiv är nödvändigt av flera skäl. Utvärderingsresultatet säkerställs när flera synsätt kombineras. Med personalredovisningen visas fysiska personer och årsanställda och deras egenskaper såsom anställningsform, personalrörlighet och sysselsättningsgrad. De resurser som krävs för verksamhetens genomförande mäts med måttet årsanställda. Mätning med dessa personalmått, som till exempel antalet årsanställda, kan innehålla mätfel om begreppet är bristfälligt definierat, t.ex. om anställda eller anställningsformer utesluts från statistiken. En annan felkälla är det timantal som årsanställda beräknas på, vilket kan innebära generaliseringar av arbetstidens omfattning i stället för att redovisningen styrs av faktiskt tidsan- 8

9 vändning. Personalmåtten måste kombineras med andra mått, som visar tidsanvändningen och ekonomin i bemanningen. Med tidsredovisningen visas användningen av arbetskraft och verksamhetens bemanning med tidsmått. Med hur mycket arbetad tid har verksamheten genomförts? Hur stor är närvaron och frånvaron i arbetet? Vad består frånvaron av? Hur har frånvaron ersatts? Finns den tid som verksamheten kräver för att uppnå sina kvalitetsmål tillgänglig och vad visar bemanningsbalanserna? Tidsredovisningen kan bli missvisande om tidsmåtten redovisas med ett schablontal och inte med verkliga siffror, eller om måtten för ordinarie arbetstid, frånvaro eller arbetad tid överförs med felaktiga timvolymer. Ytterligare problem är bristen på statistiskt underlag och statistikens dåliga tillgänglighet. Personalstatistiken finns i historiska databaser, vars användning har visat sig vara båda tidsödande och dyr. Ibland finns varken tid eller intresse att göra studier av långa tidsserier. Verksamhetens ekonomiska effekter mäts med penningmått och summeras i årliga resultaträkningar. I dessa sammanförs såväl sättet att bemanna arbetet, rekrytera, utveckla och behålla personal som hushållning med verksamhetens övriga resurser. Mätningen ur ett ekonomiskt perspektiv med resultaträkningar i fokus är inte heller helt felfri, men är ändå ur redovisningssynpunkt säker och innehåller inga större definitionsfel, vilket personal- och tidsredovisningen kan störas av. Förutsättningen är att uppkomna kostnader och intäkter har bokförts på rätta kostnadsställen och i rätt tidsperiod. Från årliga driftredovisningar har inhämtats fakta om viktiga händelser under de senaste åren och cheferna har kommenterat verksamheten inom äldre- och handikappomsorgen. I alla mått och mätningar finns brister och felkällor och därför är det viktigt att i utvärderingen kombinera flera perspektiv. 9

10 2. Äldreomsorg Äldreomsorgen ansvarar för kommunens hemtjänst, dagverksamheter samt särskilt boende inklusive korttidsboende. I särkilt boende ansvarar kommunen för hälso- och sjukvård upp till och med sjuksköterskenivå samt för rehabilitering. Inom äldreomsorgen handläggs också ärenden om färdtjänst, riksfärdtjänst, bostadsanpassning samt stöd och råd till syn- och hörselskadade. Dessa tjänster ges till alla behövande i kommunen oavsett ålder. 2.1 Personal Personalen redovisas dels som antalet fysiska personer, dels med måttet årsanställda 1. Antalet årsanställda räknas från löneredovisningens uppgifter, som innehåller information om arbetstid och tjänstgöring. För redovisning av årsanställda räknas antalet timmar (generella timmar) och de divideras med antalet arbetsdagar i mätperioden 2. I redovisningen av personalrörligheten (personalomsättningen) används som mått antalet fysiska personer, och årsanställda används enbart när verksamhetens ekonomi och bemanning står i fokus. Antalet anställda och anställningsform Antalet anställda redovisas i följande sammanställning. Den visar hur antalet tillsvidareanställda, visstidsanställda och timavlönade har utvecklats under femårsperioden från år 2004 till Mätningen görs med måttet årsanställd. Antalet tillsvidareanställda ökade under mätperioden med 36 årsanställda. Under samma period ökade antalet visstidsanställda med 13 årsanställda och motsvarade 37 årsanställningar i slutet av år Den största förändringen består av en nästan total minskning av antalet timavlönade inom äldreomsorgen. År 2004 motsvarade dessa timavlönade 62 årsanställda och år 2008 har antalet sjunkit till fyra årsanställda. 1 I redovisningen används också begreppet årsarbetare. För att få enhetlighet i texten använder jag i utvärderingen enbart ordet årsanställda. 2 Källa: Nynäshamns kommuns lönesystem PA-Direkt, Personaluppföljning. 10

11 Figur 1. Antalet årsanställda inom äldreomsorgen, Projektet Nya tiders målsättning att minska anställningsformen timavlönade har uppnåtts inom äldreomsorgen framgår det av sammanställningen i figur 1. Tjänstgöringsgrad En av projektet Nya tiders målsättningar är att öka tjänstgöringsgraden för de anställda som vill gå upp i sin tjänstgöring 3. Av följande sammanställning framgår att tillsvidareanställda som arbetade på heltid år 2004 var 102 personer, och att antalet heltidsanställda år 2008 har ökat till Figur 2. Antalet tillsvidareanställda efter anställningsform, Antalet tillsvidareanställda med sysselsättningsgrad procent har ökat med tio personer. Tjänstgöring med en sysselsättningsgrad på procent har minskat kraftigt. Tjänstgöring med sysselsättningsgrad procent understiger 20 personer respektive år. 3. I studier av tjänstgöringsgrad redovisas anställda som fysiska personer och ej som årsanställda. Därför är personalantalet alltid högre i dessa redovisningar än i dem som mäter personalen som årsanställda. 11

12 Det har således skett en ökning av tillsvidareanställningar med ca 35 procent. En kraftig ökning av anställda som arbetar mellan 51 och 75 procent av heltid skedde till och med år 2006 och därefter följer nästan en halvering av denna deltidsform. Figur 3. Antalet vikarier efter anställningsform, Antalet heltidsanställda vikarier ökade från 8 till 25 personer under åren 2004 och Under 2008 minskar antalet heltidsanställda vikarier till samma nivå som i början av mätperioden. Den största ökningen under åren 2006 och 2007 skedde av anställda på deltid procent. Utvecklingen vände under andra halvåret 2008 då antalet visstidsanställda på samtliga deltidsformer minskade kraftigt. Redovisningarna avser sysselsättningsgrader som är högre än 40 procent av heltid och omfattar såldes inte de timavlönades tjänstgöring. Vid mätning av anställningar och sysselsättningsgrader räknas alla med lägre än 40 procent av heltid som timavlönade. Timavlönade går således inte att redovisa med statistik om sysselsättningsgrader och ingår inte i de i figur 2 och 3 redovisade siffrorna. Personalrörlighet Med personalrörlighet, eller personalomsättning, mäts den externa rörligheten med antalet anställda som börjar respektive slutar inom organisationen. Med måttet internrörlighet mäts byte av arbetsplats inom organisationen. Kriteriet för internrörlighet är flyttning från ett kostnadsställe till ett annat. Så långt teorin om hur man ska redovisa personalomsättningen. I verkligheten kan redovisningsmåtten vara otydliga, och den interna och externa rörligheten flyter i varandra. Figur 4. Personalrörlighet tillsvidareanställda, Antalet började och slutade ligger på nästan samma nivå under åren, bortsett från antalet började år 2005 som ökade kraftigt och år 2007 då antalet slutade ökade. Antalet tillsvidareanställda som 12

13 slutade ökade under år 2007 på grund av pensionsavgångar och ökad rörlighet under utköp av verksamhet. År 2008 minskade antalet tillsvidareanställda som började kraftigt och antalet som slutade var lägre än året innan. Av den personalstatistik som har varit tillgänglig vid utvärderingen, framgår att det inte går att skilja på den externa och interna rörligheten utan statistiken innehåller siffror om båda rörlighetsarterna. Det är däremot möjligt att göra en noggrann redovisning av rörligheten per anställningsform tillsvidareanställda och vikarier. I statistiken räknas alltid anställda som fysiska personer. Årsanställda varken börjar eller slutar. Personalrörligheten av vikarier är betydligt högre än tillsvidareanställdas rörlighet. År 2004 slutade 38 och började 50 personer. Året efter, 2005, skedde en omfattande nyrekrytering med 86 personer då kommunen övertog en enhet från Nynäs vård. Under året slutade 55 personer. I verksamhetsuppföljningen skrivs om ökat vårdbehov. Som exempel på detta nämns ett krävande enskilt ärende, i slutet av år 2006, till vilket det anställdes 14 personer. Nyrekryteringar förklaras av ökningen av personaltätheten inom demensboende och inom hemtjänsten. År 2006 var det 117 personer som började och 80 som slutade. År 2007 började 98 och slutade 85 personer. Statistiken för år 2008 är inte tillgänglig på grund av byte av personaladministrativt system. Minskande skillnad mellan antalet vikarier, som börjar och slutar, indikerar att ett antal av de anställda som rekryteras som vikarier stannar kvar i organisationen. Antingen blir de vikarier på längre kontrakt eller så övergår anställningen till tillsvidareanställning. 2.2 Tidsredovisning I denna utvärdering har jag använt tidsbudgetmodellen för mätning av närvaro och frånvaro i arbetet. I den redovisas all ordinarie arbetstid i timmar och från den minskas frånvaron och som skillnad erhålls den arbetade tiden. Till arbetad tid som erhålls från ordinarie arbetstid läggs övertid och mertid (fyllnadstid 4 ) för att få fram den totala arbetade tid som används för en viss verksamhet. Betald och obetald frånvaro Till betald frånvaro räknas all sådan frånvaro som arbetsgivaren har kvarvarande lönekostnader för eller är ersättningsskyldig för under anställningen. Semester, sjuklöner, studieledigheter med lön, betalda övriga ledigheter m.m. är exempel på betald frånvaro. Till obetald frånvaro räknas lagstadgade ledigheter och övrig frånvaro utan lön, långtidssjukfrånvaro, tjänstledigheter utan lön m.m. Av följande sammanställning framgår relationen mellan dessa två frånvaroformer. Den betalda frånvaron ligger på samma nivå, bortsett från ökningen mellan åren 2007 och Den obetalda frånvaron är nästan två gånger så stor räknat i antalet timmar som den betalda frånvaron. Både den betalda och obetalda frånvaron ökar behovet av kort- och långtidsvikarier i arbetet. Störst påverkan på 4 Båda begreppen fyllnadstid och mertid används för att beteckna den tid som deltidsanställda arbetar utöver sin fastställda tjänstgöringstid. En deltidsanställd kan beordras arbeta mertid upp till heltidens omfattning. 13

14 bemanningen har den betalda frånvaron som orsakas av korttidssjukfrånvaron och semestern. Den obetalda frånvaron har flera orsaker, som i sin tur kan medföra tidskrävande ersättningsrekryteringar när t.ex. långtidssjuka och tjänstlediga ska ersättas. Utöver frånvaro ökar vakanshållningen 5 behovet av vikarier. Figur 6. Betald och obetald frånvaro, Den årliga totala frånvaron är ca timmar och motsvarar 109 årsanställda. Den obetalda frånvaron är ca timmar vilket motsvarar 73 årsanställda per år. Under åren 2005, 2006 och 2007 ligger både den betalda och obetalda frånvaron på nästan samma årliga nivå kring 110 årsanställda. Den betalda frånvaron berörs inte i någon större utsträckning av omorganisationer och förändringar i verksamheten utan ligger på mellan och timmar per år och motsvarar 34 till 36 årsanställda. Under 2008 sjunker den obetalda frånvaron med timmar vilket motsvarar tio årsanställda. En relativt stabil årlig frånvaro, som ovanstående bilder visar, bör ses då frånvaron ersätts. Med ökad intern rörlighet, som avser såväl ekonomiska resurser som personal, bör en i förväg känd frånvarovolym vara hanterbar. Satsningar som görs på kompetensförstärkning och på organisationen är också satsningar på ökad rörlighet som effektiviserar tidsanvändningen och bemanningen. Exempel på andra förhållanden som påverkar personalrörligheten, men som ligger utanför den här utvärderingen, är satsningar på arbetsmotivation, anställningstrygghet och på organisationskulturen som stödjer eller hindrar rörligheten. Obetald frånvaro som namn på denna frånvaro är därför något missvisande. Visserligen har arbetsgivaren inga direkta lönekostnader för den frånvarande, men däremot ökar behovet av vikarier, timavlönade och ersättningsrekryteringar. Bemanningskostnaderna ökar och i deras spår overheadkostnader (kostnader för administration, interna tjänster och övriga personalkringkostnader). Vidare noteras att minskning av t.ex. den långa sjukfrånvaron inte slår igenom i frånvarostatistiken, om tjänstledigheter eller övriga ledigheter samtidigt ökar. 5 Vakanshållning innebär att lediga tjänster i besparingssyfte inte tillsätts. 14

15 År 2008 utgör den betalda och obetalda frånvaron totalt timmar, vilket motsvarar 98 årsanställda. Frånvarovolymen för betald frånvaro varierar inte nämnvärt under åren 6. Det gör däremot timmarna som ersätter frånvaron. Frånvarovolymen är således känd men inte frånvarons struktur och frekvens, vilket försvårar bemanningen och orsakar obalanser i den. Personalrörligheten redovisas endast en gång om året. Av kommunens nuvarande PA-system går det nu inte heller att få fram dessa frånvaro- och rörlighetsuppgifter. Redovisningssvårigheterna har varit mer eller mindre konstanta under hela projektet. Att bristen på personaladministrativa hjälpsystem är ett onödigt hinder för utvecklingsarbete bekräftas ännu en gång i detta projekt. 2.3 Bemanningsanalys Av löneredovisningens timuppgifter kan bemanningens balanser räknas fram och analyseras. Den frånvaro som redovisas för gruppen tillsvidareanställda har planerats bli ersatt med arbetade timmar av vikarier, timavlönade eller köpta tjänster från Bemanningscentrum. I bilaga 1 presenteras utvecklingen av tidsredovisningen och bemanningsbalanserna för åren I följande figur visas bemanningsbalanserna för åren 2007 och Figur 7. Bemanningsbalanser, 2007 och Under arbetad tid i bilden bemanningsbalans redovisas arbetad tid för visstidsanställda, timavlönade och mertid, i vilken övertid ingår. På andra sidan, under frånvaro, redovisas tillsvidareanställdas betalda och ej betalda frånvaro. Dessa frånvarotimmar ska ersättas med den i högra kolumnen redovisade arbetade tiden. När arbetad tid och frånvaro motsvarar varandra är bemanningen i balans. Dessa balansanalyser avser enbart tidsanvänd- 6 Dessa timmar har delats med årsarbetstiden timmar för att erhålla antalet årsanställningar, dvs. 109,1 årsanställda eller avrundat till 109 år År 2008 var den totala frånvaron timmar vilket motsvarar 98,1 årsanställningar. 15

16 ning och ska alltid kompletteras med uppgifter om verksamhetens beläggning, vårdtyngd och utförda timmar. Det görs i respektive kapitel under avsnittet verksamhetens omfattning. Överskotten och underskotten av timmar under respektive år motsvarar ett antal årsanställda. Dessa redovisas i följande sammanställning. Överskotts- respektive underskottstimmarna har delats med årsarbetstiden för att erhålla antalet årsanställda som dessa timmar motsvarar, vilket möjliggör jämförelser över tid. Underskottet av timmar ska täckas av timmar som köps från Bemanningscentrum. Huruvida antalet köpta tjänster från Bemanningscentrum motsvarar behovet framgår av följande sammanställning. År Överskott (+) tim /underskott (-) av timmar enl. +1,1 åa +8,6 åa +42,5 åa +10,5 åa -52,6 åa bem.balans motsvarar åa Köpta tjänster från tim Bemanningscentrum +56,5 åa Av redovisningen framgår att under år 2004 var ekonomin och bemanningen i balans. Året efter, 2005, sker en måttlig ökning av överskottstimmar, vilka sedan femdubblas året efter Denna utveckling bryts under år Av verksamhetsuppföljningen framgår att år 2006 var ett år med stora förändringar, och effekterna av dessa omställningar synliggörs åren efter i sättet att bemanna arbetet och i dess ekonomi. Bemanningscentrums tjänster, 56,5 årsanställda, har använts för att täcka frånvaron med 52,6 årsanställda, men också för att ersätta 3,9 årsanställda vakanshållna tjänster, svara för utbildningsvikariat och ökat vårdbehov. Det är ersättningsbehov som inte synliggörs med frånvarostatistik utan med uppgifter om personalrörlighet, utbildning, inskolning och introduktion av nyanställda. Effekter av omorganisation och omställning, som inte syns i statistiken, ökar också ersättarbehovet. 2.4 Ekonomi Den ekonomiska utvecklingen av äldreomsorgens intäkter (kommunbidrag, bidrag och intäkter av bostäder och försäljning av tjänster) och kostnader redovisas med resultaträkningar för åren 2004 till år

17 Figur 8a. Resultaträkning Första uppföljningsåret, år 2004, karaktäriseras av balans mellan verksamhetens kostnader och intäkter. Totala intäkter var 127,3 mnkr och kostnader 127,3 mnkr. Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna är 72,6 procent. Till personalkostnader räknas lön för månadsanställda, timavlönade, personliga assistenter, uppdragstagare och pensionärer. Övriga personalkostnader och ersättningar ingår inte i dessa siffror. Timavlönades löneandel tkr av de totala lönekostnaderna, tkr, utgör 23,6 procent, dvs. nästan var fjärde lönekrona betalas för timavlönad personal. Figur 8b. Resultaträkning Verksamhetens uppbyggnad, och därav medföljd kostnads- och intäktsökning, sker snabbt och redan året efter har verksamhetens intäkter ökat till 182,2 mnkr och kostnaderna till 186,6 mnkr. Resultatet för år 2005 blir negativt med 4,4 mnkr i förlust. De totala lönekostnaderna utgör tkr, vilket är 52,1 procent av de totala kostnaderna. De timavlönades andel av dessa kostnader är 21,1 procent eller drygt var femte lönekrona. De finansiella kostnaderna ökade kraftigt på grund av genomförda avskrivningar. Figur 8c. Resultaträkning År 2006 stabiliseras intäkterna på 187,2 mnkr medan kostnadsökningen är snabbare och de totala kostnaderna utgör 198 mnkr. Verksamheten visar ett underskott på 10,7 mnkr. Lönekostnaderna utgör 68,6 procent av verksamhetens totala kostnader. Timavlönades andel av lönekostnaden ligger nära 2005 års nivå och är 20,7 procent. Var femte lönekrona avser timlöner. 17

18 Figur 8d. Resultaträkning År 2007 ökade intäkterna för verksamheten till 202,4 mnkr. Den snabba kostnadsutvecklingen kunde bromsas något och de totala kostnaderna blev 208,6 mnkr. Lönekostnaderna är tkr eller 69,9 procent av de totala kostnaderna. Timavlönades lönekostnader har sjunkit kraftigt och motsvarar 9,9 procent av den totala lönekostnaden. Relationstalet förändras och timlönerna avser nu var tionde lönekrona. Ersättning av frånvaron sker nu i stor utsträckning via Bemanningscentrum och användning av egna timavlönade minskar. Figur 8e. Resultaträkning Av redovisningen 2008 framgår att verksamhetsåret avslutades med ett underskott på 8,8 miljoner kronor. Södra flygeln stängdes, antalet brukare i särskilt boende blev färre och antalet hemtjänsttimmar minskade. Samtidigt har de personer som får insatser via hemtjänsten större behov av hjälp än tidigare och fler timmar per brukare levererades. Köp- och säljsystemet infördes. Lönekostnaderna är tkr och utgör 70,1 procent av verksamhetens totala kostnader. Timlönernas andel har minskat till nästan noll och utgör endast 1,4 procent av de totala lönekostnaderna. Av resultaträkningarna framgår att den största kostnadsposten inom äldreomsorgen är lönerna. En kraftig höjning av övriga kostnader skedde mellan åren 2004 och 2005 men kostnadsnivån stabiliserades snabbt på nuvarande ca 60 mnkr per år. I övriga kostnader ingår utöver driftkostnader köpta tjänster för bemanning, t.ex. ersättare för enhetschefer med s.k. konsultchefer 7. Lönerna, eller mera exakt arbetskraftskostnaderna, i vilka sociala avgifter ingår, har ökat år efter år. Det kan förklaras dels med organisatoriska förändringar, dels med krav på att öka personaltätheten på grund av ökat vårdbehov. Omorganisationer och omställningsarbete för också med sig ökade kostnader. Exempel på det är övertagandet av entreprenadverksamhet i äldreboende och i boendet Södra flygeln, vilket ökade både personalbehovet och personalrörligheten. Utbildningskostnaderna ökade på grund av kompetensinventering och utbildning som initierades av projektet Kravmärkt yrkesroll. När organisationen växer eller minskar brukar antalet tjänstemän i administrativt arbete följa med, och antalet ökar eller minskar i samma takt. Användningen av timavlönad personal som frånvaroersättare ökade till och med år 2006 för att sedan kraftigt minska 7 Med konsultchefer avses från bemanningsföretag köpta tjänster som enhetschef. 18

19 nästan helt under projektet Nya tider. Hur detta har påverkat arbetet går inte att avläsa av siffrorna, eftersom personalstatistiken inte görs med en indelning som visar tjänstemannaarbetets andel av den totala resursanvändningen. Möjligheter att omdisponera resurser från administrativt till operativt arbete går förlorade. Det talas om personalens rörlighet i projektet Nya tider. Det är också viktigt att uppmärksamma de administrativa resursernas rörlighet och möjlighet till dessas omdisponering så att verksamheten får det stöd som efterfrågas. 2.5 Verksamhetens omfattning Av äldreomsorgens verksamhetsuppföljning framgår beläggningen per dygn, betalda dygn och hemtjänsttimmarna. Beläggningen räknas gentemot totala antalet platser och 100 innebär att enheten har haft hundra procent i beläggning. Beläggningen varierar under året och därför är det viktigt att tolka följande årssiffror försiktigt. BELÄGGNING SÄRSKILT BOENDE Lotsen Sunnerbo Rosengården (alla enheter) Södra Flygeln Tallåsen Havsparken För år 2008 redovisas att antalet belagda platser i särskilt boende och korttidsboende var totalt platser och att av dem var belagda, dvs. den totala beläggningsgraden för hela verksamheten är 92 procent. Inom äldreomsorgen följs månadsvis antalet utförda hemtjänsttimmar mot beläggning och budget. Ambitionerna att följa verksamhetens omfattning och kvalitet är höga, men på grund av brist på tid för administrativt arbete, blir uppföljningen ofullständig och de ur redovisningssynpunkt värdefulla tidsserierna bryts. 8 Statistik för år 2007 finns inte på grund av neddragning av administrativ personal som skulle kunna sammanställa statistiken Bristfällig statistik. 12 Verksamheten genomförs från och med april år 2004 i kommunal regi Bristfällig statistik. 19

20 I driftredovisningen för år 2007 kommenteras det gånga årets aktiviteter som följer. De personer som får hjälp av hemtjänst har i dag större behov av hjälp än tidigare. Stöd till anhörigvårdare har utökats genom tillgång till dagverksamhet och ett samlat korttidsboende. Träffpunkter har tillskapats för att äldre med hemtjänst ska kunna äta minst en måltid per dag i gemenskap. Hälsosamtal och hembesök i förebyggande syfte för alla över 80 år har påbörjats. Antalet platser i särskilt boende har minskat från 222 till platser. Antalet svårt sjuka i demens har ökat, vilket ställer krav på ökad personaltäthet. Kompetenshöjande insatser genomförs under hela året och resultat av äldreforskning används för att vägleda utformning av verksamhetens innehåll. Av kommentarerna till verksamhetens genomförande framgår att enhetscheferna upplever att de inte har haft administrativt stöd att styra och genomföra verksamheten. Många förändringar och projekt har genomförts under åren. Enhetscheferna har därför haft mycket begränsat tidsutrymme att leda verksamheten på optimalt sätt. De skriver vidare som följer. Stora satsningar görs i bemannings-, planerings- och uppföljningssystem, vilket har ökat utbildningstimmarna. Över- och mertidsbehovet ökar 16 vilket gör att ordinarie personal arbetar mer över när det har varit svårt att bemanna med tjänster från Bemanningscentrum. Av verksamhetsuppföljningen framgår att vårdtyngden ökar, beläggningsgraden varierar mellan mycket hög till låg vid omställning och antalet genomförda hemtjänsttimmar ökar. Administrativt arbete, som t.ex. framtagning av statistik om verksamhetens omfattning, prioriteras inte när resurserna inte räcker till allt arbete, framgår det av utvärderingen. Omställningsarbete och omorganisationer påverkar verksamhetens utfall betydligt längre än vad man räknar med när investeringar initieras. Ständiga förbättringar, som avsikten med dessa satsningar är till en början, tenderar att uppfattas som ständiga organisatoriska överlevnadsövningar i konsten att klara det merarbete som projekten medför. Administrativt arbete ökar vid omställningar, och för att klara det behövs såväl välfungerande redovisningssystem som uppföljningsrutiner som är anpassade till verksamheten. De administrativa servicerutinerna bör utvecklas i samma takt som huvudverksamheten förändras. Om inte så sker upplevs förändringen innebära enbart merarbete och genomförandet hindras. I början av projektet beställdes ett nytt PA-system, och det levereras efter projektet Nya tiders genomförande våren Fler tillsvidareanställda på heltid och färre timavlönade I målen för projektet Nya tider fastställs att projektet ska ge ett bidrag till kommunens arbete med att skapa fler heltidstjänster. Inom äldreomsorgen har dessa sysselsättningsmål uppnåtts, framgår det av redovisningarna. Antalet timavlönade har minskat kraftigt och projektmålet har uppnåtts på en kort tid. 15 I SÄBO 201 platser och 24 platser i Korttidsboende/Växelvård under Bilaga 1. Övertid och mertid under mätperioden

Spara kraft och kronor med ett nytt sätt att lösa bemanningen!

Spara kraft och kronor med ett nytt sätt att lösa bemanningen! GÖR SOM NYNÄSHAMNS KOMMUN Spara kraft och kronor med ett nytt sätt att lösa bemanningen! Nya tider i Nynäshamns kommun Lägre arbetskraftskostnader, fler tills vidareanställda och färre timavlönade. Det

Läs mer

Tabeller över bemanningsekonomin

Tabeller över bemanningsekonomin BILAGA 59 Tabeller över bemanningsekonomin I följande tabeller redovisas procentsiffrorna med en decimal. I rapportens diagram har siffrorna avrundats. Forshaga kommun öppen hemtjänst Personalbild Antal

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet... Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda

Läs mer

Granskning av anskaffning av vikarier inom äldreomsorgens särskilda boenden

Granskning av anskaffning av vikarier inom äldreomsorgens särskilda boenden Revisionsrapport Granskning av anskaffning av vikarier inom äldreomsorgens särskilda boenden Övertorneå kommun Christina Karlsson December 2012 Övertorneå kommun Granskning av anskaffning av vikarier inom

Läs mer

Föreläsning 2: Sjukfrånvaro

Föreläsning 2: Sjukfrånvaro 722G88: Företags- och personalekonomi Föreläsning 2: Sjukfrånvaro Jenny Appelkvist 19/12-2011 1 Dagens föreläsning Tidsredovisning Produktivitet, effektivitet och kvalitet Frånvaro Sjukfrånvaro 2 Tid är.

Läs mer

Bemanningsekonomi. en studie av äldreomsorgen i Forshaga och Falköping från Kommunals arbetstidsprojekt av Eva Johansson. www.kommunal.

Bemanningsekonomi. en studie av äldreomsorgen i Forshaga och Falköping från Kommunals arbetstidsprojekt av Eva Johansson. www.kommunal. 1 Bemanningsekonomi en studie av äldreomsorgen i Forshaga och Falköping från Kommunals arbetstidsprojekt av Eva Johansson www.kommunal.se 2 Produktion: Kommunals medlemsutvecklingsenhet och Starck Design

Läs mer

Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer. Mulle Meck bygger vidare

Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer. Mulle Meck bygger vidare Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer Mulle Meck bygger vidare 1 2 Detta lilla häfte har vi gjort för att besvara några av de vanligaste frågorna, som ofta dyker upp, oavsett

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (1) Riktlinje för timavlönade. 2014-10-29 Vår referens. Josefin Haugthon Planeringssekreterare Josefin.Haugthon@malmo.

Tjänsteskrivelse 1 (1) Riktlinje för timavlönade. 2014-10-29 Vår referens. Josefin Haugthon Planeringssekreterare Josefin.Haugthon@malmo. 1 (1) Datum 2014-10-29 Vår referens Josefin Haugthon Planeringssekreterare Josefin.Haugthon@malmo.se Tjänsteskrivelse Riktlinje för timavlönade SOFS-2014-463 Sammanfattning Samtliga förvaltningar ska under

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

2006-02-24 Bil. 1. 2. Nyanställd arbetstagare omfattas av arbetstidsmodellen efter avslutad inskolning.

2006-02-24 Bil. 1. 2. Nyanställd arbetstagare omfattas av arbetstidsmodellen efter avslutad inskolning. Arbetstidsmodell 3 Användningsområde Alla typer av verksamheter. Kännetecken Saldomodell med verksamhetsanpassat önskeschema med fri passlängd inom arbetstidslagens ram. Deltagande i modellen innebär tjänstgöring

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta och analyser, samt nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser värden gällande

Läs mer

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer)

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Bilaga till Dnr: VoO.2015.0042 1 (6) 2015-02-17 Vård och Omsorg Johanna Elfsberg Bokslutsanalys 2014 Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Volymökningar

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta och analyser, samt nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser värden gällande

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämndens arbetsutskott

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämndens arbetsutskott PAJALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(11) Plats och tid Kommunförvaltningen, 2015-04-08, kl. 09:00 12:00 Beslutande Anna Kumpula Kostet, V Johny Lantto, S Anita Sköld, M Övriga deltagande Maj-Lis Ejderlöf,

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun Personalredovisning 1 2007 Personalredovisning Ängelholms kommun 2 Personalredovisning Personalredovisning för Ängelholms kommun Personalredovisningen ska utgöra underlag för vidare analys och uppföljning

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Landstingsfria kommuner: Gotland, Malmö och Göteborg. Landstingsfria kommuner: Gotland, Malmö och Göteborg.

Landstingsfria kommuner: Gotland, Malmö och Göteborg. Landstingsfria kommuner: Gotland, Malmö och Göteborg. Bilaga 2 1 (6) Jämförbarhet Personalstatistiken som funnits sedan 1960-talet har ständigt utvecklats och förändrats för att kunna spegla de förhållanden som gäller vid det aktuella undersökningstillfället.

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Omvårdnad Gävle. Bokslutsdagen. 27 mars 2015

Omvårdnad Gävle. Bokslutsdagen. 27 mars 2015 Omvårdnad Gävle Bokslutsdagen 27 mars 2015 Omvårdnad Gävle Omvårdnad Gävle ansvarar för stöd och omsorg till äldre och personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning i Gävle kommun. Verksamheten

Läs mer

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående Vetlanda kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående 94 personer har svarat på enkäten vilket var

Läs mer

Instruktioner. Vad ska redovisas? Vilka ska ingå i löneredovisningen? Vilka ska inte ingå i löneredovisningen? Tänk på att

Instruktioner. Vad ska redovisas? Vilka ska ingå i löneredovisningen? Vilka ska inte ingå i löneredovisningen? Tänk på att Instruktioner Konjunkturstatistik, löner för privat sektor Vad ska redovisas? Statistikrapporteringen ska ske summerat för hela företaget/ angivna arbetsställen varje månad. Redovisningsindelningen framgår

Läs mer

Heltider i Örebro kommun PRESSTRÄFF MED KOMMUNLEDNINGEN

Heltider i Örebro kommun PRESSTRÄFF MED KOMMUNLEDNINGEN Heltider i Örebro kommun PRESSTRÄFF MED KOMMUNLEDNINGEN Bakgrund Heltider med brukare i fokus Politisk ambition från mandatperiodens början. Heltidsarbetet ska drivas med brukarnas behov i fokus. Under

Läs mer

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se 1 (4) 2010-05-17 Tjänsteskrivelse Dnr ÄON 11/23 Kontor Äldreomsorgskontoret Handläggare Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämndens delårsbokslut

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO. Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun!

INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO. Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun! INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun! Organisationen Socialförvaltningen ansvarar över att alla som bor eller tillfälligt vistas i kommunen

Läs mer

Personalekonomisk redovisning 2008

Personalekonomisk redovisning 2008 Personalekonomisk redovisning 2008 Sammanfattning Antalet månadsanställda i kommunen var vid årsskiftet 2 587 årsarbetare. där andelen kvinnor liksom tidigare är 82 %. Under 2008 ökade antalet månadsanställda

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Arbetsgivarperspektiv

Arbetsgivarperspektiv Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift är att ge medborgarna bästa tänkbara tjänster och service. Medborgarnas bedömning av kommunen

Läs mer

Personalbokslut 2010 för Karlskoga och Degerfors kommuner

Personalbokslut 2010 för Karlskoga och Degerfors kommuner Personalbokslut 2010 för Karlskoga och Degerfors kommuner Tjänsteskrivelse 2011-03-25 Handläggare: Jenny Alpmyr, Personalavdelningen FHN 2011.0042 Folkhälsonämnden Personalbokslut 2010 för Karlskoga och

Läs mer

Frågor och svar arbetsgivarintyg

Frågor och svar arbetsgivarintyg 2012-11-17 Frågor och svar arbetsgivarintyg Arbetsgivarintyget omfattar två obligatoriska sidor och en tredje sida, Komplettering av arbetsgivarintyg, som bara ska sändas in när den anställde har haft

Läs mer

2013-05-13 INTRODUKTIONSPLAN

2013-05-13 INTRODUKTIONSPLAN INTRODUKTIONSPLAN 2013-05-13 Innan du börjar När Du börjar Administratör i vakansen ger Dig en första introduktion om anställningen. Bredvidgång planeras i någon av socialförvaltningens verksamheter om

Läs mer

Så fungerar S:t Göranmodellen. Poängen ger dig inflytande över dina arbetstider och din lön. 1,0p. 0,6p

Så fungerar S:t Göranmodellen. Poängen ger dig inflytande över dina arbetstider och din lön. 1,0p. 0,6p Så fungerar S:t Göranmodellen Poängen ger dig inflytande över dina arbetstider och din lön 0,5p 1,5p 1,0p 0,6p Vad är S:t Göranmodellen? S:t Göranmodellen är ett lokalt kollektivavtal om arbetstidsförläggning

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Kundvalskontoret

Månadsrapport september 2013. Kundvalskontoret Månadsrapport september 2013 Kundvalskontoret Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksamhet... 3 1.1 Resultat per verksamhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 7 1.3 Volymer, statistik och kostnadsnyckeltal...

Läs mer

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision Ledarskap i äldreomsorgen En rapport från Kommunal och Vision Innehållsförteckning Förord 4 Inledning 5 Hur upplever cheferna förutsättningarna för ledarskap? 6 Vad anser medarbetarna? 7 Slutsatser och

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Riktlinjer för timavlönade

Tjänsteskrivelse. Riktlinjer för timavlönade Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (7) Datum 2014-11-13 Vår referens Marie-Louise Appelgren Utvecklingssekreterare marie-louise.appelgren@malmo.se Tjänsteskrivelse Riktlinjer för timavlönade SOFN-2014-444

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens verksamhet

Vård- och omsorgsnämndens verksamhet Vård- och omsorgsnämndens verksamhet Nämnden beställer verksamhet Från Division Social omsorg i Internöverenskommelsen Från hemtjänstleverantörer enligt LOV (privata och DSO) Från privata särskilda boenden

Läs mer

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse Arbetsgivarperspektiv Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Styrsystem/ kvalitetsarbete Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift

Läs mer

LEDARSKAP 2 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING 4 UPPVAKTNINGAR MM 6

LEDARSKAP 2 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING 4 UPPVAKTNINGAR MM 6 PERSONALPOLITISKT PROGRAM 1/6 SAMVERKAN 2 ARBETSPLATSTRÄFFAR 2 LEDARSKAP 2 2 PERSONALUTVECKLING 2 INTRODUKTION 3 PERSONALUTBILDNING 3 PERSONALRÖRLIGHET 4 PERSONALFÖRSÖRJNING 4 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING

Läs mer

Variabelbeskrivning och instruktioner för redovisning av Konjunkturstatistik löner och sysselsättning för landstingskommunal sektor

Variabelbeskrivning och instruktioner för redovisning av Konjunkturstatistik löner och sysselsättning för landstingskommunal sektor Variabelbeskrivning och instruktioner för redovisning av Konjunkturstatistik löner och sysselsättning för landstingskommunal sektor Syfte Syftet med undersökningen är att månadsvis belysa utveckling av

Läs mer

Detta schema kan användas om inte arbetsgivaren har tillhandahållit eget schema.

Detta schema kan användas om inte arbetsgivaren har tillhandahållit eget schema. Handbok för Vision Ekumeniskas tidsschema 2013 Introduktion Tidsschemat är framtaget för anställda med förtroendearbetstid hos arbetsgivare som är anslutna till Arbetsgivaralliansen Bransch Trossamfund

Läs mer

Arbetstidsmodell. Projektrapport

Arbetstidsmodell. Projektrapport Arbetstidsmodell Projektrapport Susanne Pohlman-Ericsson Projektledare September 2009 1 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Syfte... 5 Projektplanering... 6 Projektorganisation... 6 Milstolpeplan...

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Personal - och Hälsobokslut. Timrå kommun 2013 PERSONAL- & HÄLSOBOKSLUT 2013 TIMRÅ KOMMUN 1

Personal - och Hälsobokslut. Timrå kommun 2013 PERSONAL- & HÄLSOBOKSLUT 2013 TIMRÅ KOMMUN 1 Personal - och Hälsobokslut Timrå kommun 2013 PERSONAL- & HÄLSOBOKSLUT 2013 TIMRÅ KOMMUN 1 2 PERSONAL- & HÄLSOBOKSLUT 2013 TIMRÅ KOMMUN Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Personal- och hälsobokslut...

Läs mer

Ekonomisk rapport efter april 2015

Ekonomisk rapport efter april 2015 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2015-05-15 SN 2014/0652.03.01 0480-45 09 50 Socialnämnden Ekonomisk rapport efter april 2015 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Koncernkontoret Koncernstab HR

Koncernkontoret Koncernstab HR Koncernkontoret Koncernstab HR Bo Friberg 044-3093357 Bo.friberg@skane.se Datum 2014-11-17 Version 1 1 (5) Bilaga 4 definitioner medarbetare årsredovisning 2014 Definitioner och förklaringar av ingående

Läs mer

Prognosen för 2014 är beräknad till ett underskott på 700 tkr.

Prognosen för 2014 är beräknad till ett underskott på 700 tkr. MÅNADSRAPPORT Driftnämnden Öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd November 2014 UPPDRAG FRÅN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN Produktion Sammanfattning och analys Produktionen ligger, totalt sett,

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda.

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här ok? - en rapport om de visstids- och timanställdas verklighet av Annakarin Wall, Kommunal 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Åsa Johansson (S) Ann-Christine Janhagen Olsén (S) Leif Andersson (V) Ulla Lundh (S) Lars T. Stenson (FP)

Åsa Johansson (S) Ann-Christine Janhagen Olsén (S) Leif Andersson (V) Ulla Lundh (S) Lars T. Stenson (FP) Sammanträdesdatum Sida 1/13 Plats och tid Sammanträdesrummet, socialkontoret kl 09:00 12:15 Beslutande Övriga Åsa Johansson (S) Ann-Christine Janhagen Olsén (S) Leif Andersson (V) Ulla Lundh (S) Lars T.

Läs mer

Ekonomisk rapport efter februari månad

Ekonomisk rapport efter februari månad TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Magnus Levin 2015-03-16 ON 2015/0023 0480-453510 Omsorgsnämnden Ekonomisk rapport efter februari månad Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner budgetrapporten

Läs mer

Kan verksamhetsanpassade arbetstider ge en hälsofrämjande arbetsmiljö? 17 februari 2014. Ulla Olofsson

Kan verksamhetsanpassade arbetstider ge en hälsofrämjande arbetsmiljö? 17 februari 2014. Ulla Olofsson 1 Kan verksamhetsanpassade arbetstider ge en hälsofrämjande arbetsmiljö? 17 februari 2014 Ulla Olofsson ulla.olofsson@vll.se Upplägg av passet 2 Regelverk Verksamhets- och kompetensanalys Bemanningsplanering

Läs mer

Granskning av verksamheten i Lönesamverkan

Granskning av verksamheten i Lönesamverkan Revisionsrapport* Granskning av verksamheten i Lönesamverkan HUL 18 februari 2008 Eva Gustafsson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Bakgrund, revisionsfråga och metod...3 2 Sammanfattning av den

Läs mer

35 Dnr 2012/108-700 SN. Redovisning av 2007-2011 års stimulansmedel

35 Dnr 2012/108-700 SN. Redovisning av 2007-2011 års stimulansmedel SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 2 (7) 35 Dnr 2012/108-700 SN Redovisning av 2007-2011 års stimulansmedel Christian Pärnering informerar om psykiatriteamets arbete i Borgholms kommun samt ger en redovisning av

Läs mer

Resultatanalys Gatuavdelningen, Tekniska förvaltningen

Resultatanalys Gatuavdelningen, Tekniska förvaltningen Resultatanalys Gatuavdelningen, Tekniska förvaltningen Mattias Johansson Auktoriserad revisor och Certifierad kommunal revisor Trelleborgs Kommun April 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning

Läs mer

Bokslut investeringar 2007 3. Budget 2009, plan 2010-2011 5. Utvärdering av socialpsykiatriska teamet 6

Bokslut investeringar 2007 3. Budget 2009, plan 2010-2011 5. Utvärdering av socialpsykiatriska teamet 6 Sammanträdesdatum Sida 1 Innehåll Sida Bokslut investeringar 2007 3 Bokslut 2007 4 Budget 2009, plan 2010-2011 5 Utvärdering av socialpsykiatriska teamet 6 Val av ledamot till socialnämndens arbetsutskott

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen BUN 2013.0138 Handläggare: Lotta Frisk, Personalavdelningen Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen Antal anställda Barn- och utbildningsförvaltningen hade 714 tillsvidareanställda personer

Läs mer

Åtgärds- och tidplan för Norrgläntan med anledning av genomlysning

Åtgärds- och tidplan för Norrgläntan med anledning av genomlysning ÅTGÄRDS-/TIDPLAN 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Äldreomsorgen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Anna-Lena Ramstedt, vik. områdeschef Godkänd av vård- och omsorgsnämnden 2007-05-10 Vård- och

Läs mer

17/09 Bilaga 1 Avrapportering mål och specifika uppdrag 2009 Handikapp & Habilitering och Sjukresor Habilitering & Hjälpmedel och Sjukresor 1) Måluppfyllelse 3 Målet är helt uppfyllt (vid tidpunkten för

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Socialnämnden BUDGET 2004

Socialnämnden BUDGET 2004 Socialnämnden BUDGET 2004 Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för ekonomiskt stöd till resurssvaga, behandlingsinsatser till barn, ungdomar och familjer, missbruksvård, flyktingmottagning, vård

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut Pajala kommun 2013

Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut Pajala kommun 2013 Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut Pajala kommun 2013 I nnehållsförteckning PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 3 Personalstruktur 3 Tillsvidareanställd personal 3 Tidsbegränsat anställda 3 Åldersstruktur

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Inledning Personal och hälsobokslut Innehållsförteckning. Inledning 2. Antal anställda 2. Tabell Anställda per förvaltning/bolag, tillsvidare den nov 2.2 Tabell Tillfälligt anställda 2.3 Tabell Åldersfördelning,

Läs mer

Personalbokslut 2010. Leanlink

Personalbokslut 2010. Leanlink Personalbokslut 2010 Leanlink SAMMANFATTNING Inom Leanlink har antalet medarbetare under året minskat med 62 personer, från 2 181 till 2 119. Denna minskning beror till stor del på att Omsorg Åleryd gick

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Friska siffror i Hälsobokslutet

Friska siffror i Hälsobokslutet H U D D I N G E U N I V E R S I T E T S S J U K H U S Friska siffror i Hälsobokslutet Leena Rahman Gunnel Liliefelt-Gustafsson Britt-Marie Svahn Handledare: Paula Liukkonen Vision Vi vill verka för patientens

Läs mer

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Vård- och omsorgsnämndens ansvar enl reglemente från KF Hemtjänst Äldreboende inklusive demensboende och korttidsboende Dagverksamhet för dementa Gruppboende

Läs mer

Värderedovisning Värdeskapande tid, personal med skaparkraft och ekonomi i nya former

Värderedovisning Värdeskapande tid, personal med skaparkraft och ekonomi i nya former Värderedovisning Värdeskapande tid, personal med skaparkraft och ekonomi i nya former Paula Liukkonen 1 Förordet Ett värdigt sätt att arbeta med människor ökar värdet för verksamheter och dess intressenter

Läs mer

Kallelse Sammanträdesdatum 2014-04-08

Kallelse Sammanträdesdatum 2014-04-08 Kallelse Sammanträdesdatum 2014-04-08 Plats Inlandsrummet Tid Tisdagen den 8 april 2014, kl. 13:00-18:00 Ledamöter Jane Bredin (M) Ordförande Glenn Ljunggren (S) Oppositionsledare Björn Saletti (V) Göran

Läs mer

Personal- 2014 ekonomisk redovisning. Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer. www.astorp.se

Personal- 2014 ekonomisk redovisning. Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer. www.astorp.se Personal- 2014 ekonomisk redovisning Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se Summering 2014 Personalenheten Den medarbetarundersökning som gjordes 2013 visade på att

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Vård och omsorgs system med kundenkäter

Vård och omsorgs system med kundenkäter 2013-05-17 1 (13) Vård och omsorgs system med kundenkäter Kundernas synpunkter på beviljad insats är en betydelsefull komponent i arbetet med att utveckla kvaliteten i kundens insatser. Genom kundenkäterna

Läs mer

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 Boenden: Humana Omsorg AB och Carema Care AB Daglig verksamhet: Carema Care AB

Läs mer

Hållbar Hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten hos både kund och personal och som är hållbar över tid

Hållbar Hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten hos både kund och personal och som är hållbar över tid Hållbar Hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten hos både kund och personal och som är hållbar över tid 2 Fakta om Leksands kommun Antal invånare: 15 157 Antal invånare över 65 år: 3998 (26%) Omsättning:

Läs mer

Sammanställd åtgärdsplan Budget i balans 2016

Sammanställd åtgärdsplan Budget i balans 2016 Datum -10-12 Sammanställd åtgärdsplan Budget i balans Tkr Prognos Åtgärder Tekniska förvaltningen -2 050 +8 300 Socialförvaltningen -25 000 +23 800 Serviceförvaltningen -2 000 +2 000 Överförmyndarförvalt

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Mariestads kommun. Övergripande granskning Socialnämnden Rapport. KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3

Mariestads kommun. Övergripande granskning Socialnämnden Rapport. KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3 ABCD Mariestads kommun Övergripande granskning Socialnämnden Rapport KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017

Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2008-10-02 Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017 Innehåll: Sid. Sammanfattning 1 1. Bakgrund och definitioner 2 2.

Läs mer

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner -12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter Bilaga 1 Tillägg till Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal avseende personliga assistenter 2 Avtalets omfattning Tillägget avser anställningsvillkor för personliga

Läs mer

Ständigt standby. - en rapport om visstidsanställdas villkor. Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011

Ständigt standby. - en rapport om visstidsanställdas villkor. Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011 Ständigt standby - en rapport om visstidsanställdas villkor Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011 Innehåll Sammanfattning 3. 4 Om rapporten 4. 5 Begrepp i rapporten...4. 5 De otrygga anställningarna

Läs mer

Konsultrapport. Uppföljning och utvärdering av. Heldel-projektet, Piteå kommun. Augusti 2005. Slutrapport. Helena Lundberg.

Konsultrapport. Uppföljning och utvärdering av. Heldel-projektet, Piteå kommun. Augusti 2005. Slutrapport. Helena Lundberg. Konsultrapport Augusti 2005 Uppföljning och utvärdering av Heldel-projektet, Piteå kommun Helena Lundberg Slutrapport Annika Sandberg Innehållsförteckning 1. Inledning...1 1.1 Uppdraget...1 1.2 Metod och

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

PM 2014-12-05. Dnr 2014/0847

PM 2014-12-05. Dnr 2014/0847 PM 2014-12-05 Dnr 2014/0847 Anvisningar för uppgiftslämning till tidsanvändningsstatistik för användare av Palasso Arbetsgivarverkets syfte med dessa anvisningar är att underlätta myndigheternas förberedelse-

Läs mer

Processutveckling och brukarkalkyler för en effektivare personlig assistans inom Halmstad kommun

Processutveckling och brukarkalkyler för en effektivare personlig assistans inom Halmstad kommun Processutveckling och brukarkalkyler för en effektivare personlig assistans inom Halmstad kommun Författare: Andreas Johansson, Ensolution AB, Gisela Thomas-Ruthér, Halmstad kommun, Socialförvaltningen,

Läs mer

Uppföljning av utförare - Hemtjänst

Uppföljning av utförare - Hemtjänst Datum 2013-05-12 Uppföljning av utförare - Hemtjänst Uppföljningen avser: Mälaröarnas Hemtjänst Adress: Tegelbruksvägen 8, 178 30 Ekerö Verksamhetschef (namn och kontaktuppgifter): Ulla Johansson, tfn:

Läs mer

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 Enkätundersökning riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE... 3 UTFORMNING AV ENKÄTEN... 3 ÅRETS UNDERLAG... 4 MÅLVÄRDET... 4 RESULTAT

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg Bilaga 2 LSR m fl, Vision, Vårdförbundet Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg 3 Anställning m m Mom 6 Företrädesrätt Företrädesrätt till nyanställning gäller inte till ny anställning som

Läs mer

Augusti 2005 Projektledare Lars-Gunnar Bergman

Augusti 2005 Projektledare Lars-Gunnar Bergman Augusti 2005 Projektledare Lars-Gunnar Bergman 1 Innehåll Sida Kort fakta om projektet 4 Sammanfattning 5 1. Inledning 7 2. Syfte 8 3. Målsättning 8 4. Målgrupp 8 5. Projektorganisation 9 6. Metod 9 6:1

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer