Interkulturellt arbetet i förskolan

Transkript

1 Interkulturellt arbetet i förskolan I en allt mer globaliserad värld gäller det att var och en blir varse sina förgivet taganden som pedagog och arbetar med ett interkulturellt förhållningssätt. Hur påverkas barnen och familjerna av det som vi som pedagoger kanske omedvetet förmedlar? Hur tar vi till vara på barnens erfarenheter? Vad vet vi om assimilation, mångkulturalitet och interkulturalitet? Kan vi ha hjälp av kontinuerliga språksamtal med familjen? Hur kan vi komma ifrån ett vi och dom tänkande, ett generaliserande? SIDAN 1

2 Förskolan är en mötesplats där det finns stora möjligheter att arbeta med olikheter som berikar vår kunskap om världen. Språk och identitet hänger nära samman och är en av framgångsfaktorerna i arbetet med de flerspråkiga barnen. Jag vill belysa hur man i ett projektarbete kan arbeta både språkutvecklande, utforskande och interkulturellt. Att hitta ämnen som berör alla men på olika sätt där hela familjen blir involverad. Jag kommer att ta upp några frågor kring och ge exempel på det interkulturella arbetet i förskolan. Karin Wallin Enskede Årsta - Vantör och Utbildningsförvaltningen SIDAN 2

3 Från mångkulturellt -ll interkulturellt förhållningssä4 svenska albanska badinani armeniska serbiska thai swahili teckenspråk japanska persiska spanska ryska uzbekiska fulla somaliska dari engelska hindi amarinja franska arabiska grekiska ;grinja luanda urdu sorani bosniska Ibo mongoliska bambara bengali tamil pashtu mandika mandarin lingala punjabi

4 1 SIDAN 4

5 I Enskede-Årsta-Vantör, en stadsdel i södra Stockholm med invånare En kort överblick I slutet av 2011 gick 3430 barn i våra förskolor Drygt 46% av barnen talar ett eller flera språk förutom svenska. Nästan 40% av barnen i våra förskolor är födda i Sverige.

6 Språklig och kulturell mångfald är utgångspunkt i arbetet Låta olika åsikter och synsätt berika varandra Olikheter ses som en tillgång Visa ömsesidig respekt och nyfikenhet - våga mötas! Interkulturellt förhållningssätt Utgå från barnens kunskaper och erfarenheter Texter, bilder och material som speglar olika kulturer och miljöer används Barnen/ eleverna möts av positiva attityder till sitt språk och sin kultur Föräldrarnas kunskaper och erfarenheter tas tillvara

7 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Lpfö 98, rev s. 4 - SIDAN 7

8 Förskolans uppdrag Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. Lpfö 98, rev 2010 s. 6 SIDAN 8

9 Lika - Olika Från Vi och Dom till Jag och Du I samarbetet med familjen: Språksamtal tillsammans med familjen/ föräldrarna Ta till vara på föräldrarnas erfarenheter i pågående projekt Målbildssamtal föräldrarnas drömmar för sina barn SIDAN 9

10 Språksamtal/ språkplanering Mål Fånga upp föräldrarnas tankar, reflexioner och önskemål kring barnets språkutveckling Tydliggöra det delade ansvaret mellan föräldrar/pedagoger kring barnets språkutveckling Öka kunskaper och medvetenhet hos både föräldrar och pedagoger om flerspråkiga barns språkutveckling Inventera vilka resurser som finns runt barnet när det gäller förstaspråket och kulturen SIDAN 10

11 Språksamtal/språkplanering Om vad? barnets språkutveckling, språksituation, kommunikation och samtalsmönster När? - inskolning, utvecklingssamtal Varför? Kartlägga barnets språksituation, ansvarsfördelning förskola /hemmet SIDAN 11

12 SIDAN 12

13 I det pedagogiska arbetet i förskolan: I projekt och tematiskt arbete SIDAN 13

14 barnbrev vecka 46 avd Igelkotten förskolan Barnkullen Berits familj Hej! En familj kan se ut på många olika sätt. Här ser du Berits familj. Jag har lagt in fotografier istället för att rita. Veckans uppgift: 1. Rita dig själv i den lilla cirkeln som är inuti den stora cirkeln. Skriv ditt namn också. 2. Rita sedan alla de som du tänker på som din familj runt omkring dig. Be mamma eller pappa om hjälp med att skriva deras namn. 3. På onsdag får du berätta om vilka de är, det ska bli spännande att höra! J

15

16 D som i djur, Filippa har många djur i sin familj De e en snigel. Å min kanin, Napoleon. Ivan, min pappa. Å det står Maria eller mamma! Bella, en kafunge, BellakaF. Ja tog grönt för min mamma ville ha grönt ;ll snigel och Napoleon. Vi ritade ;llsammans men ja ritade svansen. Jag ritade bokstäverna men hon har hjälpt mig med den, G. Jag ha stoppat händerna i fickan. Å mamma också. Foten e gult. Så man ser inte. Å det (nere ;ll vänster) e kanske en sol men ja glömde göra kanterna. Bella e en tjej. Hon kommer få kafungar. Vi fick henne av en man. Han hade tre kafer men dom andra fräste. Hon bruka busa med vafen.

17

18 Enzos resebok och lite till Ja har gjort en bil som e röd och mig själv med en tröja. Och en bok. Ja fick den av min kompis Sam. Man läser boken å hur resan går. Man berättar hur resan går i den boken. Det här e jag! Min hand, den stoppar bilen så inte bilen kör på mig.

19

20 Några berättelser om vatten Det var en solig sommardag, jag var 5 år och min syster 2 år. Vi ville tvätta dockornas kläder så vi fick två baljor med vatten av mamma och sedan hängde hon upp en lina som vi kunde hänga kläderna på. Vi tvättade kläderna i den första baljan och sköljde i den andra och hängde sedan upp dom på linan. När tvättlinan var full med kläder lade vi resten av kläderna i syrenbuskarna för att dom också skulle torka. När vi hade tvättat klart gick vi upp på verandan och åt glass med jordgubbar. Maria (Alex mamma) 1 SIDAN 20

21 Mitt första minne av vatten var när jag var liten. Då brukade vi gå långt bort för att hämta vatten ur en brunn. Demikesh (Mellina s mamma) SIDAN 21

22 SIDAN 22

23 SIDAN 23

24 Litteratur Arnberg, L. (1988). Så blir barn tvåspråkiga - Vägledning och råd under förskoleåldern. Reviderad upplaga. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Håkansson, G. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Hyltenstam, K. (red.) (1996). Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Lindberg, I (2002). Myter om tvåspråkighet. Språkvård nr Skolverket (2002). Två språk eller flera? Råd till flerspråkiga föräldrar , Uke SIDAN 24

25 SIDAN 25

26 Det här är faktiskt det svåraste med att vara lärare, att ständigt utveckla sig själv, inte slå sig till ro för då stagnerar man Amelia Gambetti SIDAN 26