Uppföljning av övningsskoleprojektet 2016 en sammanställning av enkätsvar från gamla och nya övningsskolor

Transkript

1 Uppföljning av övningsskoleprojektet 2016 en sammanställning av enkätsvar från gamla och nya övningsskolor Inledning Stockholms universitet var först i landet med att redan 2012, på uppdrag av Utbildningsdepartementet, starta en verksamhet med särskilda övningsskolor med syftet att stärka den verksamhetsförlagda verksamheten (VFU) i särskilt utvalda förskolor och skolor. Sedan 2016 har ca 800 studenter varit placerade i sammanlagt 21 övningsförskolor och övningsskolor i 10 olika kommuner 1. Ett stort kvalitets- och utvecklingsarbete har lagts ned av alla inblandade parter - skolhuvudmän, VFU-ansvariga på skolor, VFU-handledare å ena sidan, samt VFU-lärare från SU, övnignsskoleprojektets projektledare och ansvariga samordningsinstitutioner å andra sidan med den gemensamma målsättningen att skapa en närmare samverkan mellan förskolor resp. skolor och lärosätet på olika nivåer. I slutet av år 2016 gick en enkät med ett antal frågor ut till samtliga övningsförskolor och övningsskolor såväl som till alla involverade VFU-lärare från SU. Syftet med frågorna var att samla in systematisk information om hur arbetet med att utveckla den verksamhetsförlagda utvecklingen på övningsförskolorna och övningsskolorna har fortskridit, och vilka planer som fanns inför det fortsatta arbetet under I detta dokument sammanfattas de viktigaste punkterna som kom in från de gamla resp. de nya övningsförskolorna och övningsskolorna samt från de ansvariga VFU-lärarna på SU. Svaren är uppdelade i två kategorier för att tydliggöra eventuella skillnader mellan de övningsförskolor och övningsskolor som har ingått i projektet sedan starten 2012 och de övningsförskolor och övningsskolor som ansökte och kom in i projektet i den andra omgången med start slutet återfinns en sammanfattning av svaren och några frågor som kan utforskas vidare på grundval av de inkomna svaren. Del 1: Antalet gamla övningsförskolor och övningsskolor, antalet lärarstudenter på dessa förskolor och skolor samt omfattningen för uppdraget för VFU-ansvarig När övningsskoleprojektet startade 2012 utgjordes försöksverksamheten av sammanlagt 3 förskolor (Karlavagnens förskola, Nytorgets förskolor och Råcksta förskolor), 5 grundskolor (Bäckahagens skola F-9 + särskola, Knutbyskolan F-6, Skarpnäcksskolan F-9 + särskola, Sturebyskolan F-9, Trädgårdsstadsskolan F-9) samt 2 gymnasieskolor (S:t Eriks gymnasium + gymnasiesärskola och Tumba gymnasium). Antalet lärarstudenter inom de olika verksamheterna varierar av naturliga skäl beroende på förskolans och skolans omfång och utformning. Generellt sett uppger dock samtliga enheter att de har ett stort antal studenter inskrivna i VFU-portalen. Knappt 70 lärarstudenter sammanlagt är 1 Se utförliga lägesrapporter och annan information på Stockholms universitets webbplats: (hämtat ). 1

2 placerade på förskolorna. Mellan studenter uppges vara inskrivna i VFU-portalen för varje grundskola, varav ca har tagits emot på varje skola under Antalet inskrivna överstiger antalet studenter som tas emot under ett år, beroende på att alla lärarstudenter inte har VFU varje år under sin utbildning och att vissa även har valt att förlägga en av VFU-kurserna utomlands. Av gymnasieskolorna uppger Tumba gymnasium att de har 24 lärarstudenter (ett antal som enligt skolan successivt har ökat genom åren) och S:t Eriks gymnasium uppger att de har 84. Vad gäller VFU-ansvariguppdraget på förskolan och skolan och dess omfattning, varierar svaren något mellan de olika enheterna. Förskolornas företrädare anger en nedsättning i timmar som varierar mellan 6 timmar, 5-10 timmar och 5-15 timmar, medan grundskolorna uppger att 20% är avsatt för VFU-ansvariguppdraget, om det inte anses ingå i vederbörandes tjänst. En av grundskolorna uppger att två personer har 10% vardera. Även för de bägge gymnasieskolorna anges att 20% är avsatt för VFU-ansvariguppdraget. Vad gäller en eventuell ersättning från kommunerna, framgår en viss osäkerhet bland svaren. Några uppger att de inte förstår frågan resp. att de inte vet hur mycket ersättning som utgår. I ett par svar anges enbart att skolan får ersättning, utan specifikation, medan två enheter anger en bestämd summa ( kr resp kr i projektbidrag). Organisation av VFU-verksamheten på de gamla övningsförskolorna och övningsskolorna I den utskickade enkäten fick företrädarna för verksamheterna svara på olika frågor som hade att göra ned VFU-verksamhetens organisation, såsom framtagande av handlingsplan eller riktlinjer för mottagande av studenter och ett kalendarium för varje termin. Samtliga svar från dessa gamla övningsskoleverksamheter visar att de har inarbetade rutiner för att tydliggöra VFU-verksamheten i form av en tydlig handlingsplan med riktlinjer för mottagande av studenter och ett kalendarium som uppdateras varje termin. Flera enheter har även bifogat dessa dokument som bilagor, och de hänvisar även till att de i samråd med den ansvariga VFU-läraren från SU har skickat in dessa dokument till projektsidan inom SU:s digitala lärplattform Mondo. En av övningsförskolorna kommenterar bland annat att de har infört ett faddersystem där lärarstudenter från VFU-kurs 2 är med och introducerar lärarstudenter som kommer till förskolan för första gången. En annan av övningsförskolorna uppger att de, i takt med att VFU-verksamheten har vuxit, har sett ett behov av att integrera kalendariet för övningsförskoleprojektets aktiviteter med förskolans övriga aktiviteter, för att handledarna inte ska behöva titta i två olika kalendarier. En farhåga som lyfts av en av grundskolorna är att handledare kan bli lite slitna i sitt uppdrag som handledare när projektet har löpt en längre tid, och att man bör beakta arbetsbelastningen i den övergripande planeringen av mottagandet av nya studenter. Introduktion av nya lärarstudenter på de gamla övningsförskolorna och övningsskolorna En viktig del av riktlinjerna för VFU-verksamheten består av rutiner för att ta emot och introducera nya lärarstudenter i verksamheten. Alla enheter beskriver relativt utförligt hur detta mottagande går till, vilket i regel sker i grupp inför den första VFU-kursen i utbildningen. En av förskolorna lyfter 2

3 särskilt fram att de har infört ett faddersystem, som nämndes ovan, för att stimulera studenterna att samtala med varandra och introduceras i ett kollegialt lärande under VFU-tiden. En annan pekar på att de har blivit bättre på att möta upp studenterna utifrån deras behov, samt att tydliggöra vilka förväntningar verksamheten har på studenterna. Detta har enligt den aktuella förskolan lett till ett större lugn under VFU-kursen. De aktuella grundskolorna uppger att de i stort sett har samma rutiner för mottagande av nya lärarstudenter sedan projektets start. Oftast tar VFU-ansvarig på skolan emot studenterna och hälsar dem välkomna, samt går igenom praktiska detaljer som inkluderar nycklar, utdrag ur belastningsregistret, regler om sekretess etc. En av skolorna uppger att de nu i högre grad även informerar om skolans utvecklingsarbete och övergripande mål. Det framgår även att studenterna gärna får inbjudan till dessa introduktionsmöten på ett tidigt stadium. I de bägge gymnasieskolornas svar framgår att en introduktion görs regelbundet när det kommer nya studenter, vilket för de olika kategorierna av ämneslärarstudenter kan betyda 2-3 gånger per termin. Professionsutvecklade seminarier för lärarstudenterna på de gamla övningsförskolorna och övningsskolorna Enligt överenskommelse med SU ska övningsförskolorna och övningsskolorna anordna professionsutvecklande seminarier för lärarstudenterna, i regel 2-3 per termin (på en av förskolorna tom. 6 under en termin). Det framgår av svaren att de flesta enheter anordnar dessa seminarier med en mängd olika teman som exemplifieras nedan: Exempel på teman från förskolorna: - Förväntade studieresultat / Förskolans uppdrag - Lärplattor-ateljé (göra en berättelse med appen Stop Motion och lera/papper/pennor - Uteateljé - Ett utvidgat språkbegrepp kommunikation och digitala produkter - Pedagogisk dokumentation/styrdokument (väckt många frågor hos studenterna enligt förskolan) - Ateljékultur (särskilt uppskattat av studenterna enligt förskolan) - Språk - Förskollärarens yrkesroll - Systematiskt kvalitetsarbete - Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Föräldrasamverkan Exempel på teman från grundskolorna: - Observationer och hur dessa kan genomföras - Reflektioner över observationer som har gjorts - Genrepedagogik - Rektors roll - Skolans uppdrag och organisation - Att leda och bygga upp en grupp 3

4 - Konflikthantering - Värdegrundsarbete - Genus och jämställdhet - Betyg och bedömning - Specialpedagogiska behov - Elevhälsovårdsarbete - Från A till Ö planering av ett ämnesområde - Hur håller man ett utvecklande och elevstyrt utvecklingssamtal? - Hur går det till när man startar upp en ny klass? - Läraruppdraget och lärares yrkesetik - Yrken i samverkan elevhälsan - Språkutvecklande arbetssätt Exempel på teman från gymnasieskolorna: - Styrdokument och värdegrund - Retorik - Ledarskap - Digitalisering - Elevhälsa och elevstöd - Språkutveckling - Mentorskapet - Lärarrollens komplexitet - Att arbeta i en politikerstyrd verksamhet En av gymnasieskolorna uppger att tre av de professionsutvecklande seminarierna har filmats och finns tillgängliga per länk för de studenter som vill titta. Som framgår ovan, präglas temana för de professionsutvecklande seminarierna av en stor mångfald och dessa är exempel som är hämtade enbart från den senaste terminen eller det senaste året. (Från SU:s sida kan även tilläggas att många av dessa teman behandlar aspekter som lärarstudenter ofta uttrycker att de får för lite av inom sin campusförlagda utbildning, såsom ledarskap, retorik och specialpedagogiska behov). Utvärdering med lärarstudenterna av VFU-kurserna på de gamla övningsförskolorna och övningsskolorna I uppdraget som övningsförskola och övningsskola ligger även att genomföra systematiska utvärderingar med lärarstudenterna för att kontinuerligt utveckla VFU-verksamheten. Även här framgår det av samtliga inskickade svar att det i regel finns tydliga och välutvecklade rutiner för att utvärdera VFU:n i direkt anslutning till varje avslutad VFU-kurs. Utvärderingarna görs i regel av den VFU-ansvariga personen på förskolan eller skolan. I ett fall uppges utvärderingarna inte ha genomförts på grund av att den VFU-ansvariga personen har varit borta en termin, men att detta ska tas upp igen. Av detta kan man dra slutsatsen att VFU-ansvarigas roll är central för både det generella mottagandet av nya studenter (se ovan) samt systematiska utvärderingar efter avslutad kurs. 4

5 Flera svar hänvisar till bilagor med sammanställningar av utvärderingar och slutsatser som har dragits av detta. Tre sådana kommentarer, en från varje skolform, ges nedan som exempel på hur VFU-ansvariga lyssnar på studenternas synpunkter och arbetar aktivt med att kontinuerligt stärka kvalitén: Kommentar från förskola: Studenterna påpekar att det inte är lämpligt att vara 2 studenter rån samma VFU-kurs på en och samma avdelning. En risk att man jämför sig med varandra, t.ex. vad gäller aktiviteter, planering, arbetssätt. Däremot kan studenter från annan kurs bidra till utveckling. Enhetens professionsseminarier är mycket uppskattade. Det gäller även enhetens introduktioner för samtliga VFU-kurser. Samtliga studenter tilldelas ett reflektionsprotokoll den första VFU-dagen, ett verktyg relaterat till kursmålen som förskolan har utvecklat tillsammans med VFU 5 studenter. Detta underlag röner stor uppskattning när vi utvärderar VFUperioderna. Kommentar från grundskola: Det positiva är att studenterna tycker att handledarna är professionella och inkluderande, studenterna får vara delaktiga i verksamheten från VFU I, bra med reflektionsseminarium och positivt första möte med skolan, samordnare, elever och lärare. Detta behöver vi ändra på; Placera studenterna själva med en handledare, maila välkomst mail tidigare, placera student med handledare som har rätt ämneskombination, viktigt att handledaren och studenten pratar igenom kursmålen och hur dessa bedöms tidigt i VFU perioden. VFU III studenterna kände sig i vägen då de kom precis i början på terminen och den ordinarie undervisningen och planeringen inte var helt klar. En del av detta är enkelt att förändra men ibland är det beroende av yttre faktorer som t.ex. VFU portalen som placerar ut studenter sent eller att det är oklart vilket ämne studenten har under VFU:n. Jag har börjat få VFU perioderna i slutet på terminen och det underlättar när man har studenter som kommer tidigt på terminen. Kommentar från gymnasieskola: Vårt gymnasium jobbar för att ge lärarstudenterna ännu större möjligheter att utveckla sitt lärande om den verksamhet de kommer att möta som yrkesverksamma lärare. Vi har infört fler professionsutvecklande seminarier för varje VFU-period dit alla är välkomna men där ett seminarium är obligatoriskt för studenter inom den VFU-period som seminariet särskilt riktar sig till. Vi har i år även infört professionsutvecklande gruppsamtal i syfte att ge studenterna möjlighet att i grupp lyfta erfarenheter från veckan som gått och tankar som de vill ventilera och ev. ha synpunkter på. Gruppsamtalen har även kunnat användas för att följa upp utvärderingar om innehållet i ett seminarium. Vi har även filmat några seminarier som studenterna kommer få del av. 5

6 Handledarutbildning och kompetensutveckling för VFU-handledare på de gamla övningsförskolorna och övningsskolorna Utbildning och regelbunden kompetensutveckling av VFU-handledare på övningsförskolorna och övningsskolorna utgjorde ända sedan projektstarten en mycket central del av projektet 2. Alla gamla övningsförskolor och övningsskolor har genomfört såväl introduktioner i VFUbedömningsmodellen (2 seminarier à 3 timmar; oftast för hela personalen) samt lokalt förlagda handledarutbildningar för VFU-handledare, i regel mer än en omgång. I vissa fall har handledarutbildningarna organiserats i samverkan med omgivande enheter med deltagare även från andra förskolor resp. skolor. Det framgår att det i flera fall finns behov av nya omgångar med handledarutbildning, då nya lärare har tillkommit och gamla utbildade handledare har slutat på enheterna under projektets gång. Av svaren framgår även att det inte alltid är alla deltagare som fullföljer en påbörjad handledarutbildning. Vad gäller samverkan med de ansvariga VFU-lärarna från SU, visar svaren att den har utformats på lika olika sätt med olika former beroende på verksamhet och även andra yttre faktorer (t.ex. byte av VFU-lärare på SU). Exempel på konkreta former för denna samverkan ges i nedanstående avsnitt och särskilda kommentarer från VFU-lärarna från SU återges även dessa i ett separat avsnitt. Ett gemensamt inslag på samtliga enheter är dock de återkommande handledarseminarierna som VFUlärarna från SU enligt överenskommelse ansvarar för. Exempel på teman för sådana handledarseminarier är följande: Handledarseminarier på förskolorna: - Handledningsprocessen - Att tolka och förstå förväntade studieresultat - Ledarskap - Innehåll i handlingsplanen - Ett uppdaterat omsorgsbegrepp - Ett utvidgat språkbegrepp - Ämnesfokus: Natur, teknik, hållbarhetsfrågor - Att knyta ihop säcken - Förskoledidaktik vad innebär det i praktiken? - Teori och praktik hur upprätthåller vi en VFU-kultur? - Att möta studenter Handledarseminarier på grundskolorna: - Besvärliga samtal - Information om de nya bedömningskriterierna 2 Se även UKÄ:s nationella utvärdering av VFU, där utbildning av handledare lyfts fram som en av de mest centrala frågorna för en hög kvalitet på VFU: beslut/rapporter/rapporter/ vfu-inom-larar--och-forskollararutbildningarna.html (hämtad ). 6

7 - Hantera svaga studenter - Ledarstilar och ledarskap - Studenters kommunikativa språkförmåga - Betygsnivåer i de olika VFU-kurserna - Forskning och bedömning - Den tregradiga betygsskalan - Organiserande syfte - Handledningsmodeller Handledarseminarier på gymnasieskolorna: - Bedömning - Elevaktiva arbetsformer - Kan man lära sig bli lärare? - Framtagande av en auskultationsmodell - Handledningsproblem Utifrån ovanstående exempel kan man sluta sig till att vissa grundteman återkommer och upplevs som centrala för handledare på alla skolor att diskutera kring. Sådana teman är information och reflektion kring förväntade studieresultat och bedömningsgrunder, olika handledningsmodeller, strategier för att möta studenter och föra svåra samtal med studenter, studenters språk- och kommunikationsförmåga samt övergripande samtal om t.ex. ledarskap och lärarrollen. Samverkan med VFU-lärare från SU på de gamla övningsförskolorna och övningsskolorna Som nämnts flera gånger ovan, har samverkan mellan övningsförskolorna och övningsskolorna från VFU-lärarna från SU spelat en central roll i projektet ända sedan starten 2012, samtidigt som den också har utvecklats i lite olika former inom de olika verksamheterna. Samverkan med SU-lärarna gäller främst SU-lärarnas roll som kontaktpersoner för de respektive enheterna, men i flera svar nämns även trepartssamtalen som kontaktyta mellan övningsförskolorna och övningsskolorna och lärosätet. I vissa fall har det inneburit att samma person som ansvarat för kontakten med övningsförskolan och övningsskolan även har haft trepartssamtalen på skolan, och det framgår att det uppskattas i verksamheten när den besökande läraren är någon som är känd på förskolan eller skolan. Samverkan uppges i de flesta fall ske regelbundet, vilket kan variera från besök från SU-lärare en gång i månaden till besök och seminarier ett par gånger per termin. En av förskolorna uppger att en del av kontakten nu sker per mail pga den minskade tiden för SU-läraren, men att kontakten genomgående har varit mycket god med lärosätet. Det finns också alltid möjligheter för enskilda handledare att ta kontakt vid behov. Ett av gymnasierna har organiserat samverkan som ett VFU/SUfika en gång i månaden, för att möjliggöra träffar mellan handledare sinsemellan och mellan handledare och SU-lärare. 7

8 Som exempel på vad kontakten med SU:s VFU-lärare har bidragit till, nämns bland annat utveckling av handlingsplan, stabilitet i verksamheten, stöd till nya handledare, fortbildning, hantering av dilemman, m.m. I ett par fall befinner sig skolan och därmed även VFU-verksamheten under omorganisation, vilket även, enligt svaren, gör avtryck på hur övningsskoleverksamheten ska organiseras i framtiden. I detta enskilda fall uttrycks även en osäkerhet gällande vilka kontaktpersoner på SU som är tillgängliga för skolan. På samtliga övriga övningsförskolor och övningsskolor präglas samverkan dock, enligt kommentarerna, av kontinuitet och stabilitet och uttrycks som positivt och viktigt för projektets utveckling. En kommentar från en av övningsförskolorna får stå som representativ för denna hållning: [Samverkan med SU-läraren har] bidragit till intressanta seminarier som är aktuella för både studenter och handledare att förkovra sig i, samt reflektera kring. Praktik och teori vävs samman, uppdraget blir tydligare för handledare, övriga medarbetare inkluderas. Vi får ett gemensamt språk. Kommentarer från VFU-lärarna från SU på de gamla övningsförskolorna och övningsskolorna I samband med utskick av frågor till övningsförskolorna och övningsskolorna skickades även ett antal frågor ut till de ansvariga kontaktpersonerna från SU för respektive enhet. I deras svar återkommer samma uppgifter om handledarutbildning, VFU-introduktioner, och innehåll i handledarseminarier som redan nämnts ovan, varför detta inte upprepas här. VFU-lärarna från SU nämner överlag att kontakten med verksamheten har skett på olika nivåer, såväl på skolledningsnivå som med VFUansvarig och med VFU-handledare. Flera lyfter fram att deras intryck är att VFU-verksamheten på förskolorna och skolorna fungerar väl efter ett antal år i projektet och att studenterna överlag är nöjda med sin VFU på dessa enheter. Överlag lyfter SU-lärarna också fram att denna form av samverkan har varit inspirerande för alla parter, även om den också kan innehålla praktiska problem vad gäller kontinuitet (t.ex. förändringar i skolledningen eller utbildade handledare som slutar). Några av SU-lärarna har varit med från allra första början på samma förskola resp. skola och följt projektets utveckling kontinuerligt. Ett par kommentarer från dessa lärare får illustrera hur deras tankar går nu när verksamheten ska utvecklas vidare även efter projektets avslutning. Först följer en kommentar från SU-lärare på gymnasieskola på frågan om vad som bör lyftas utifrån utvärderingen med handledare: Att handledarna genom detta projekt blir sedda. Arbetsuppgiften att vara handledare blir synliggjord. Nedan följer en kommentar från en SU-lärare på förskola på frågan om vad projektet har bidragit till: Ett pågående utvecklingsarbete kring handledarrollen med olika gemensamma prövanden och reflekterande t.ex. kring användning av att filma studenter i arbete som reflektionsunderlag mellan handledare-student. I utvärderingen framkommer även betydelsen av att det finns en direktkanal till SU via kontaktläraren även om vi varit noga med att inte ha någon särbehandling utan gå vanliga vägar men emellanåt har jag fått vara en 8

9 avkollningsstation. Betydelsen av att dela erfarenheter, skratta och skoja tillsammans och också ta uppdraget på stort allvar, att som kontaktlärare vara både nära och ha en distanserande blick. Reflektionsseminarierna med handledare otroligt uppskattade. Vi har också diskuterat samarbetets betydelse för skapandet av en god s.k. VFU-kultur. Under 2016 har också progression i såväl handledningsprocessen med studenter som progression i handledarutveckling och VFU-kultursutveckling varit ett tema, åtminstone i mitt huvud. Slutligen återges här ett längre citat med utförliga reflektioner från en SU-lärare på grundskola på frågan om vad samverkan kan bidra till och hur man kan arbeta för en fortsatt VFU-verksamhet: Seminarier och samtal med handledare, möten med lokal VFU-ansvarig, rektor och studiedagar för hela skolan har varit oerhört lärorika och nödvändiga för att säkrare uppfatta och känna av den fysiska skolverksamheten dvs skolvardagen ur ett lärar-/handlednings- och delvis elevperspektiv. Vardagens villkor ( ont om tid, möten som krockar, elevärenden som inte kan vänta, konfliktsituationer) kan ses som hinder men också som unika möjligheter att kunna använda och teoretiskt belysa vid möten med studenter och handledare. Övningsskolan med sin unika kontext har goda möjligheter att med utgångspunkt i det praktiknära integrera praktik och teori på ett naturligt sätt. Handledarnas kompetens breddas och fördjupas med återkommande seminarier. Olika lärarkategorier samverkar, gränserna suddas ut alla som handleder är handledare. Samtalen lärare emellan har mer och mer karaktären av didaktiska samtal. Frågor av strukturell karaktär som tex flera pågående projekt på skolan kan utgöra hinder. Ersättningsfrågan däremot tar ingen plats. En svårighet senaste året har varit personalomsättningen bland lärarna. [ ] Under höst 2016 och vår 2017 kommer besök hos samtliga arbetslag att äga rum för att inventera lärarnas synpunkter på och erfarenheter av pågående övningsskoleverksamhet. Dessa samlade erfarenheter utgör den som grund som ska utvecklas vidare efter Intentionen är alltså att ta fram ett inriktnings-/ styrdokument som vägledning för skolan framtida övningsskoleverksamhet. Kort sammanfattning av de inkomna svaren angående VFU-verksamheten på de gamla övningsförskolorna och övningsskolorna Som framgår ovan, visar svaren från de gamla övningsförskolorna och övningsskolorna på en kontinuerlig utveckling av VFU-verksamheten ända sedan projektets start, inom ramen för samverkan med SU. Många rutiner och aktiviteter för handledare och lärarstudenter framstår som att de har blivit en fast del av verksamheten med tydliga rutiner. Som också nämnts ovan, präglas de professionsutvecklande seminarierna för studenterna av en stor mängd teman som ofta tar upp aspekter som studenterna annars upplever att de får för lite av i sin utbildning. En kontinuerlig utbildning av handledare, både i form av handledarutbildning och återkommande seminarier, är en central del för uppbyggandet av den professionella VFU-miljön, och temat för seminarierna tyder på att det finns ett stort behov av fortsatt kontakt om än kanske inte lika ofta med SU-lärare angående VFU-bedömning, information om lärarutbildningarnas styrdokument och olika handledardidaktiska frågor. Samverkan med SU-lärarna uppges överlag fungera väl och vara viktig för verksamheten, men det framgår också att de involverade VFU-ansvariga på förskolan och 9

10 skolan i flera fall tar ett stort ansvar för den konkreta utvecklingen av projektet. I det fall när en VFUansvarig på skolan inte har kunnat finnas på plats och utföra sitt uppdrag, får det konsekvenser vad gäller den mer övergripande organisationen i form av mottagande, professionsutvecklande seminarier för studenter samt utvärderingar. Detta indikerar att det är viktigt att fortsätta satsa inte bara på handledarutbildning och handledarkompetens, men även på en fördjupad kompetens för den eller de personer som får ansvaret för att organisera VFU-verksamheten lokalt på en övningsförskola eller övningsskola. De erfarenheter som har gjorts av de nuvarande VFU-ansvariga på övningsförskolorna och övningsskolorna, samt av VFU-lärarna från SU, utgör en viktig kunskapsbas som skulle kunna systematiseras djupare för framtida utveckling. Ett stöd för de VFU-ansvariga på skolorna, förutom tillräckligt med tid för uppdraget och förankring för projektet hos skolledningen, är även möjligheten till egen kompetensutveckling i hur man kan leda utvecklingsarbete på skolan vad gäller VFU och handledning. Bland annat för att stödja lärare som har i uppdrag att leda utvecklingsarbete på skolan, har också en ny kurs tagits fram med namnet Fördjupning i handledning i lärarprofessionen, vilken ges av Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (HSD) på SU from ht 173. Del II: Organisation av VFU-verksamheten på de nya övningsförskolorna och övningsskolorna På grundval av de positiva erfarenheterna från projektet sedan starten 2012, och mot bakgrund av ett stort intresse från kommuner och skolor att bli delaktiga i denna samverkan, beslutades det våren 2016 att projektet skulle utvidgas. Följande nya övningsförskolor och övningsskolor välkomnades i projektet: Förskolor: Kista förskolor och Gamlebyplans förskolor, Stockholm Svandammsgården, LM-gården och Rönneberga förskola, Stockholm Milots förskola och Granatäpplets förskola, Sundbyberg Grundskolor F-9 Källängens skola och Bo skola, Lidingö Myrsjöskolan, Nacka Helenelundsskolan, Sollentuna 3 (Hämtat ). 10

11 Alviksskolan, Stockholm Pershagenskolan, Södertälje Gymnasieskolor: Fredrika Bremer och Fredrikgymnasiet, Haninge Solna gymnasium, Solna Åva gymnasium, Täby Vid uppstarten av de nya övningsförskolorna och övningsskolorna fanns den stora fördelen av tidigare erfarenheter att falla tillbaka på, både från de medverkande enheterna och från SU-lärarna. Samtidigt fanns det begränsningar i form av en kortare tid med finansiering för projektet. Flera av SU-lärarna på de nya enheterna hade erfarenheter som kontaktpersoner för de tidigare övningsförskolorna och övningsskolorna, medan andra SU-lärare var nya i sitt uppdrag. Nedan sammanfattas svaren från de nya övningsförskolorna och övningsskolorna i en något mer komprimerad form än för de gamla ovan för att undvika upprepningar. Fokus för de nya enheterna ligger framför allt på uppstarten av en utökad VFU-verksamhet som övningsförskola och övningsskola, och när dessa svar inkom, har den aktiva tiden i projektet endast omfattat en termin. Antalet lärarstudenter och handledare på de nya övningsförskolorna varierar från att omfatta 4 12 studenter på varje förskola, samt 3-12 handledare. På de nya grundskolorna varierar studentantalet stort från 8-51 studenter med placering på skolan och 8-75 handledare, beroende på skolans storlek och geografiska läge, vilket påverkar antalet studenter som kan få sin placering på skolan. Den grundskola som har störst antal studenter beräknar ha 75 utbildade handledare under vt 17. De nya gymnasieskolorna varierar också vad gäller omfånget på VFU-verksamheten och uppger följande siffror för antalet studenter och handledare: 6-8 studenter per termin och 7 handledare, 19 studenter och 25 handledare, resp. 30 studenter och 25 handledare. Uppdraget som VFU-ansvarig på övningsförskolorna uppges omfatta 20% i ett fall och 6 timmar i veckan i ett annat. Ersättning från kommunen uppges till kr i månaden i ett fall och kr per år i ett annat. En förskola uppger att VFU-ansvarig får den tid som behövs, men att det inte ges någon extra ersättning från kommunen. På en av förskolorna är det oklart både vad gäller tid för VFU-ansvariguppdraget och ersättning från kommunerna. Uppdraget som VFU-ansvarig på övningsgrundskolorna uppges uppgå till mellan 15-30%, alternativt ca en timma om dagen, alternativt ingå i tjänsten. Uppgiften om ersättning från kommunen varierar likaså, men precis som för de gamla grundskolorna framgår det att det kan vara oklart för den VFU-ansvariga på skola om ersättning utgår. Två av grundskolorna uppger att det inte utgår någon ersättning. 11

12 Uppdraget som VFU-ansvarig på övningsgymnasieskolorna uppges ingå i tjänsten i två fall och ersättas med 50% i ett fall. Till sistnämnda skola utgår även en ersättning från kommunen med kr. Handledarna får extra ersättning från skolan (437 kr) under uppstartsterminen på en gymnasieskola, vilket uppges kommer att övertas från kommunen därefter. På den tredje gymnasieskolan besvaras frågan om ersättning från kommunerna med ett frågetecken, vilket även förekommer bland de gamla övningsskolorna (se ovan). Organisation av VFU-verksamheten på de nya övningsförskolorna och övningsskolorna Precis som för de gamla verksamheterna, fick även företrädarna för de nya övningsförskolorna och övningsskolorna svara på olika frågor som hade att göra ned VFU-verksamhetens organisation, såsom framtagande av handlingsplan eller riktlinjer för mottagande av studenter och ett kalendarium för varje termin. Med hänsyn till uppstartstiden för de gamla förskolorna och skolorna, hade dessa verksamheter mindre tid på sig att ta fram de aktuella dokumenten och riktlinjerna, men å andra sidan fanns också många erfarenheter och konkreta exempel som arbetats fram tidigare, som fungerade som ett stöd i detta arbete. Av svaren från företrädarna från övningsförskolorna och övningsskolorna framgår att de har kommit lite olika långt med framtagandet av handlingsplan och kalendarium. I flera fall finns det redan tydligt utarbetade dokument, medan det uppges att de är under bearbetning och utarbetande i andra fall. Samverkan med SU-lärare nämns som en viktig del i detta uppstartsarbete, samt även studiebesök och kontakter med övningsförskolor och övningsskolor som redan fanns med i projektet. Ett exempel från en förskola som inledde arbetet med att ta fram rutiner redan under våren 2016 får illustrera hur förberedelserna för att ta fram dessa strukturer kan gå till: Handledarna träffades en gång i månaden under VT-16 och diskuterade aktuella frågor om VFU och om mottagande av studenter, tog emot studiebesök från Råcksta förskolor och från Nytorgets förskola samt utvärderade vårens VFU-arbete. Utöver det träffades en representant från varje förskola och vår pedagogiska handledare vid några tillfällen för planering och inför hösten var vår kontaktperson från SU med. Under HT-16 har alla handledarna haft ett gemensamt informationsmöte och sedan möten gruppvis inför respektive VFU period. Ett utvärderingsmöte för förskolerepresentanter och ett för alla handledare ordnades. Kalendarier för VFU-verksamheten uppges också vara under utarbetande i flera fall, och i andra fall har dessa aktiviteter infogats i förskolans eller skolans övergripande webbkalendarium. Introduktion, professionsutvecklande seminarier och utvärdering av VFU med lärarstudenter på de nya övningsförskolorna och övningsskolorna De nya övningsförskolorna och övningsskolorna följer samma framtagna modell som de gamla vad gäller att, med stöd av VFU-lärare från SU, anordna en VFU-verksamhet som utöver den individuella handledningen även innefattar en gemensam introduktion, professionsutvecklande seminarier samt systematiska utvärderingar av VFU. 12

13 Samtliga medverkande nya enheter uppger att de genomför gemensamma introduktioner med nya studenter, ofta med VFU-ansvarig och /eller rektor och en presentation av förskolans eller skolans verksamhet. De har även hållit minst ett professionsutvecklande seminarium med fokus på lika teman, och de genomför gemensamma utvärderingar med studenterna. Två exempel på hur en VFU-introduktion kan gå till på en förskola resp. en grundskola ges nedan: Ja, har genomfört i samband med VFU 1. VFU-ansvarige tillsammans med några handledare informerade om förskolans pedagogiska grund, samt praktisk info och policyn som gäller. Vi gick även igenom de förväntade studieresultaten och hur handledningen är upplagd. (Förskola) En gemensam start tillsammans med rektor och alla mentorer där vi berättade om skolan och vår värdegrund. Studenterna fick tillfälle att presentera sig och sedan hade vi en gemensam rundvandring på skolan. Studenterna fick en mapp med viktiga dokument samt ett passerkort. Vi har även gjort ordning ett rum där de kan sitta och skriva på datorer som finns tillgängligt. (Grundskola=) Ett annat exempel på hur utvärderingarna redan används för utveckling och kvalitetsarbete framgår av följande kommentarer från två av de nya grundskolorna samt på en förskola: De studenter som gick VFU 2 önskar att inte vara par-placerade nästa period och mer enskild handledning om man är par-placerad. Många saknade nycklar till klassrum och personalrum. Studenterna var mycket nöjda med hur vi organiserat VFU-perioden och med bemötandet på skolan. Önskemål framfördes att handledarna skulle varit mer insatta i VFU-portföljen. Vi kommer därför tillsammans med SU ordna ett utbildningstillfälle kring nya VFU-portföljen för handledarna. Vi har diskuterat att använda oss av fasta frågeställningar vid studentutvärderingar och att den lokala projektansvariga ska göra utvärderingen för att minska maktaspekten mellan handledare och student i vissa frågor. Vi kommer att införa en checklista för studenter som gäller över hela utbildningen och tanken är att underlätta för studenten att få bättre helhetssyn över förskoleverksamheten. Vi har påbörjat en diskussion om att ordna ett professionsutvecklande seminarium kring föräldrasamarbete. För VFU III-studenter tänker vi erbjuda ett seminarium kring teknik i förskolan. Vad gäller de professionsutvecklande seminarierna för lärarstudenterna, fokuserar de på ett antal olika teman precis som fallet är för de gamla övningsförskolorna och övningsskolorna. Nedan följer några exempel på de seminarier som har hållits under den första terminen för de nya verksamheterna: - Skoljuridik (gymnasieskola) - Samarbeten/mentorskap (gymnasieskola) - Rektorsinformation; information om organisation, program och inriktningar (gymnasieskola) - Information från EHT (elevhälsovårdsteamet), (gymnasieskola) - IKT (grundskola) - Ledarskap (grundskola) - Vuxenrollen i skolan (grundskola) - Verksamheten och skolans pedagogiska projekt (grundskola) - Digital kompetens i undervisningen (grundskola) - Att samtala som student (grundskola) 13

14 - Förskollärarens roll, uppdrag och dess pedagogiska konsekvenser (förskola) - Etik och estetik (förskola) - Pedagogiska miljöer (förskola, med både presentationer av handledarna och en studentaktiv reflekterande del) I flera av de inlämnade svaren framgår också att det finns en plan och en struktur med färdiga teman för professionsutvecklande seminarier för kommande terminer och VFU-kurser. Handledarutbildning och kompetensutveckling för VFU-handledare på de nya övningsförskolorna och övningsskolorna Precis som för de gamla verksamheterna inom projektet, utgör utbildning och regelbunden kompetensutveckling av VFU-handledare en central del av projektet. Introduktioner i VFUbedömningsmodellen (2 seminarier à 3 timmar) har överlag genomförts med hela personalen, i något fall med uppemot 100 deltagare. Även handledarutbildningar har satts igång och i vissa fall slutförts på samtliga nya enheter, ibland med få deltagare och i vissa fall med ett stort antal deltagare, beroende på övningsförskolans eller övningsskolans storlek. I några fall deltog även lärare från andra förskolor och skolor. Vissa handledare har även deltagit i någon av de campusförlagda handledarutbildningarna som ges på SU. Då fokus överlag har legat på handledarutbildning, framgår det av svaren att man hittills inte alltid har hunnit med att även organisera handledarträffar eller seminarier för handledare. I vissa fall har det dock organiserats sådana seminarier, t.ex. om den tregradiga bedömningsskalan eller Vi påbörjar bygget av en handlingsplan gemensam inventering. Teman för kommande seminarier nämns också i svaren. På en av övningsskolorna nämns också kontakten med besökande lärare som genomför trepartssamtal som ett värdefullt led i samverkan. På två av de nya skolorna med relativt få antal lärarstudenter och handledare, framgår att man fortfarande befinner sig in en fas där man behöver pröva sig fram vad gäller förankring av projektet och former för samverkan: Vi är vana att ta emot studenter och vi har ännu inte hittat formerna för samverkan. Dessutom har vi haft mycket få studenter i kombination med att det finns mycket annat som lärarna känner att de i det läget hellre prioriterar. Man har inte heller hittat teman som direkt berör lärarna. Under kommande år fokuserar vi på handledarna och handledarnas utveckling. Ovanstående skolor, som samverkar i övningsskoleprojektet, framhåller dock också att man har hunnit genomföra en introduktion i VFU-bedömningsmodellen för 60 personer, påbörjat en handledarutbildning med många deltagare även utanför den egna skolan, samt formulerat rutiner och mål i handlingsplanen för VFU på ett tydligare sätt än tidigare. F Flera av de nya övningsförskolorna och övningsskolorna nämner också explicit att de har haft mycket och nära samverkan med sin/a/ SU-lärare och att denna kontakt har varit en mycket viktig del i uppstartsarbetet, inte minst i samband med VFU-kurserna, vilket följande exempel kan illustrera: Under praktikperioden har vi haft regelbunden kontakt. Hon har kommit till skolan 1 gång i veckan. Kontakten har varit en nödvändighet för att övningsskolan ska funka. 14

15 Vår SU-lärare har varit ett otroligt stort stöd och fantastiskt bollplank för mig som VFUansvarig. Vi har hjälpts åt med handlingsplan och synpunkter från kollegor som har kommit upp under terminen. Samarbetet med lärarna på SU fungerar mycket bra. Kommentarer från VFU-lärarna från SU på de nya övningsförskolorna och övningsskolorna Som nämnts ovan, lyfts VFU-lärarna från SU i flera fall fram som mycket viktiga faktorer för att uppstarten av övningsförskoleverksamheten eller övningsskoleverksamheten ska fungera väl. Av SUlärarnas kommentarer framgår att uppstartsperioden i hög grad handlar om ett processarbete, där intentioner ska tydliggöras, en handlingsplan ska tas fram och projektet ska förankras bland alla medverkande. Frågor som behandlas är både av rent praktisk och av mer strategisk art, och det behövs möten och planering på olika nivåer: När samverkan väl kom igång har det fungerat bra. Svårt att hitta tider för sammankomster, flera konkurrerande verksamheter, beslutsfattande tar tid, många berörda. Även från SU-lärarnas perspektiv lyfts fram att de anser att samverkan ofta fungerar mycket väl mellan lärosätet och skolan, bland annat med de lokala VFU-ansvariga personerna. Mycket fokus har legat på planering och genomförande av handledarutbildning, vilket i regel har fungerat väl. En SUlärare uttrycker dock, som nämndes ovan, att de organisatoriska omständigheterna kring genomförandet av en handledarutbildning inte var optimala, då den gavs på kort tid och med ett stort antal deltagare. Överlag kan man dock utläsa ut kommentarerna från både gamla och nya SU-lärare inom övningsförskole- och övningsskoleprojektet att det finns en glädje över att få vara med och utveckla VFU i så nära samverkan med verksamheten. Det framgår att de uppfattar detta som ett stimulerande och givande uppdrag som höjer kvalitén även för de delar av lärarutbildningen som lärosätet har ansvaret för: Samarbetet mellan SU, VFU-ansvarig, skolledning och VFU-ansvarig på kommunen har utvecklats på ett positivt sätt och bedrivs i en konstruktiv anda. Avslutningsvis har jag upplevt som kurslärare att det är extra givande att göra VFU-besök på en övningsskola, då jag som universitetslärare känner till vilken struktur som finns på skolan för VFU och samarbete. I och med deltagande i projektet har jag fått en överblick och en ingång i verksamheten som jag inte haft tidigare. 15

16 Kort sammanfattning och jämförelse mellan VFU-verksamheten på de nya övningsförskolorna och övningsskolorna utifrån de inkomna svaren Detta är enbart en sammanställning av skriftiga korta kommentarer från de berörda parterna, och man kan därför enbart göra en försiktig tolkning och jämförelse av verksamheterna utifrån detta material. För att få en mer djupgående analys av de gamla övningsförskolorna och övningsskolorna, kan man läsa de lägesrapporter som har tagits fram under projektets gång 4. Om man ändå gör en försiktig jämförelse mellan svaren från de som medverkar på de gamla övningsförskolorna och övningsskolorna och de nya, kan man se att de nya förskolorna och skolorna inom projektet uppvisar en något mer heterogen bild sinsemellan, både vad gäller omfånget på VFU-verksamheten och antalet studenter, och vad gäller utvecklingen av samverkan med lärosätet. På vissa enheter finns redan efter drygt en termin i projektet ett stort antal studenter och utbildade handledare och en snabb utveckling av strukturer och aktiviteter för studenter och handledare, medan andra skolor med få studenter fortfarande befinner sig i en initieringsfas. SU-lärarens roll är central både på de gamla och de nya enheterna, men som nämndes i del I, har de gamla verksamheterna ofta även en aktiv och erfaren lokal VFU-ansvarig som kan ta stort ansvar för projektet. Det kan därför finnas anledning att utifrån denna bild lyfta fram de samverkande SU-lärarnas roll som särskilt central under förberedelserna, initieringen och uppstarten av ett övningsskoleprojekt. En annan faktor som bidrar till en snabb utveckling är utnyttjandet av tidigare erfarenheter inom projektet och nätverk. Inte minst de nya övningsförskolorna har enligt sina egna uppgifter ett nära samarbete med andra förskolor och tidigare övningsförskolor, vilket kan vara en bidragande faktor till att man där tycks ha kommit långt med förankringen och den praktiska gestaltningen av en nära VFU-samverkan. För diskussioner om framtidens utveckling av övningsskolor kan det kanske vara värdefullt att överväga om det finns möjlighet att med hjälp av samverkande parter skapa ännu tydligare strukturer för nätverk mellan övningsskolor med få studenter, för att möjliggöra en bredare kontakt mellan fler handledare och fler studenter. Sammanfattningsvis kan dock konstateras att ett flertal av de nya övningsförskolorna och övningsskolorna redan har kommit långt vad det gäller utvecklandet av en VFU-verksamhet och en nära samverkan, samt att de gamla verksamheterna till stor del har kommit till en konsolideringsfas där många av komponenterna för att skapa en hög kvalitet på VFU-verksamheten har blivit rutiner och fasta riktlinjer. Samtidigt visare kommentarerna även från dessa gamla verksamheter att det sker en ständig utveckling och ett stort kvalitetsarbete, och att projektet genomgår olika faser med mer eller mindre intensiva utvecklingsperioder. Samtliga medverkande övningsförskolor och övningsskolor uppvisar i sina kommentarer ett tydligt engagemang för projektet och en vilja att gemensamt arbeta för en fortsatt VFU-utveckling på många olika områden, och samma sak gäller i hög grad för de medverkande SU-lärarna. Att synliggöra och systematisera den samlade erfarenheten och kompetensen kring VFU och handledning som byggs upp i denna nära samverkan mellan handledare, VFU-ansvariga och SU- 4 (Hämtat ) 16

17 lärare förefaller som en mycket angelägen uppgift för att de goda effekterna ska kunna spridas till fler på ett så adekvat sätt som möjligt. Pernilla Rosell Steuer Institutionen för språkdidaktik